Lånekulturer - en etnologisk studie av pengar, makt och tillit. Karin Salomonsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lånekulturer - en etnologisk studie av pengar, makt och tillit. Karin Salomonsson"

Transkript

1 Lånekulturer - en etnologisk studie av pengar, makt och tillit Karin Salomonsson Lånekulturer och pengars sociala och kulturella betydelser Under sommaren 2014 fylldes dagspressens ekonomisidor av spekulationer kring ränteläget i Sverige. Skulle styrräntan sänkas och vilka konsekvenser skulle detta få för bostadsmarknaden? Riskerade svenska folket att låna för mycket och för ofta? Ord som lånefälla, amorteringskultur och bostadsbubbla dök upp allt oftare, och finansministern uppmanade blivande låntagare att sätta hårt mot hårt i förhandlingarna med olika banker. Styrräntan sänktes mycket riktigt och bankerna sänkte bolåneräntorna, men skärpte samtidigt kraven för att få låna. En tvetydighet i den massmediala och politiska retoriken fångade mitt intresse. Det fanns uppenbarligen en oro för att den enskilde konsumenten inte skulle kunna hantera denna realisation på lånemarknaden och därför borde skyddas av t ex hårdare amorteringskrav. Samtidigt uppmanades den enskilde att axla ansvaret för att Sveriges ekonomi inte skulle kollapsa genom för höga krediter och för stor makt till storbankerna, genom att lära sig att pruta ner räntan ytterligare. Svenska Dagbladet uppmanade till exempel sina läsare att på Räntekartan knappa in sin bolåneränta för att uppmuntra andra läsare i närområdet att pressa räntan (och därmed bolånemarknaden) ytterligare. (http://www.svd.se/naringsliv/sag-dinranta/). Finansiella beräkningar och ekonomiska prognoser flätades samman med tydliga värderingar om hur en ideal låntagare bör agera, och hur mycket och till vad, man ska få låna pengar. Mot denna bakgrund började jag fundera på hur det vi skulle kunna kalla ett samhälles lånekulturer manifesteras och förändras. Vilka betydelsebärande praktiker och värderingar formar olika personers förhållande till att låna pengar? Vilka sociala, ekonomiska och känslomässiga relationer skapas och upprätthålls? Vem utövar makt, och hur selekteras, sorteras och etiketteras individer och grupper efter deras (o)förmåga att ta och ge lån av olika slag? Den indignation, oro och moraliska upprördhet som man kan se i diskussioner i dagspress och sociala medier, tyder på att pengalån av olika slag är kulturellt brännbara zoner, som väcker känslor och på ett illustrativt sätt kan peka ut maktförhållanden, hierarkier och tilldelade handlingsutrymmen i samhället. Genom att undersöka tids- och rumsspecifika lånekulturer kan man öka förståelsen för olika gruppers ekonomiska villkor, i form av möjligt konsumtionsutrymme, hushållens vardagliga ekonomi och hantering av pengar, men framför allt peka på pengars sociala och kulturella betydelser. Redan Georg Simmel (1907/1990) framhöll att pengar är sociala till sin karaktär och dessutom har en symbolisk och magisk dimension. Detta gör att de sällan används på ett uteslutande neutralt och rationellt sätt för att maximera värde, som ofta har framhållits i ekonomisk forskning. Den amerikanska sociologen Viviana Zelizer är den som idag är tongivande inom kultur- och samhällsvetenskaplig forskning kring ekonomiska praktiker (Zelizer 1997, 2011). Hon hävdar att pengar och finansiella redskap visserligen kan förvandla mänskliga värderingar och relationer till siffror och beräkningar, men att värderingar och relationer i sin tur förvandlar pengar genom att ingjuta dem med kulturell mening och sociala mönster. Hon utvecklar de användbara begreppen sociala valutor och öronmärkning av pengar, vilka bägge pekar på hur sociala intressen kan forma, styra, begränsa och definiera pengaflöden, som t ex olika former av låneförbindelser (se också Linné 2008, Hohnen 2007).

2 Fina lån och fula lån Lånemarknaden är idag en diversifierad marknad. Långivarna är många och de stora och etablerade bankerna har fått konkurrens av en rad nya aktörer med namn som Bigbank, Lendo, KlickLån och Cash2you (jfr King 2013, Knutsson 2014). Företag som inte i första hand sysslar med bankverksamhet lånar också ut pengar, som IKANO bank och ICAbanken. Digital teknik som möjliggör nya sätt att överblicka utbudet, sköta banktjänster och ta lån, är givetvis en av de allra största skillnaderna från tidigare bankverksamhet (Linné 2008, Pahl 2002, Miller & Slater 2000). När krav på amortering och kontantinsats, fast anställning och avsaknad av betalningsanmärkningar sätts som villkor för lån i en etablerad bank, erbjuder de nya långivarna ett lån för alla!, lån utan fast anställning, snabblån utan jobb eller låna pengar utan UC kontroll. Att låna via sms eller med ett klick på skärmen ter sig onekligen lätt, kanske alltför lätt. För några år sedan slog bland annat Kronofogden och Konsumentverket larm om att framför allt unga frestades att ta dyra sms-lån. Denna trend verkar nu ha brutits (jfr Kronofogdens rapport Alla vill göra rätt för sig, 2008). På flera av de webbsidor som jämför priser och lånevillkor hos olika långivare (se t ex finns det texter som varnar för faran med att låna för att t ex betala av andra lån, låna till hög ränta för att kunna finansiera topplånet för bostadsköpet, eller låna pengar när man är arbetslös. Här skymtar den ekonomiskt bekymmersamma och i värsta fall desperata situation som en person kan befinna sig i (jfr Ahlström & Savemark 2010, Hjort 2004). I det som idag kallas kreditsamhället är det lätt att hamna i skuldfällor och överskuldsättning, dvs att man saknar möjlighet att betala tillbaka skulder som förfaller till betalning (se Konsumentverkets rapport Överskuldsättning omfattning, orsaker och förslag till åtgärder, 2003 samt Överskuldsättning i kreditsamhället?, SOU ). Det som i vardagligt tal brukar kallas pantbanken, men som numera kallas varubelåning, har också förändrats. Även om föreställningen om små, sjabbiga och ljusskygga pantbanker närmast ett hål i väggen till stor del lever kvar i populärkulturen genom skildringar i t ex filmer, har denna verksamhet i själva verket gått i motsatt riktning (jfr Harkness 2004). Idag lockar varubelåningsföretag med inbjudande lokaler, stora ljusa fönster och aktiv marknadsföring. Det är också möjligt att köpa varor över nätet. Trots en aktiv och medveten satsning från mindre långivare och varubelåningsföretag att synliggöra och exponera sina tjänster i syfte att göra dem mer rumsrena, existerar det en statushierarki mellan olika låneformer. Att kartlägga denna hierarki och peka på vilka faktorer som styr graden av legitimering och tillit från samhällets och låntagarnas sida, är en av projektets ambitioner. Kopplat till detta är det intressant att fundera över de associationer som ordet låna som signalerar en hjälpande hand, och ordet skuld som implicerar en tvingande förbindelse, väcker. Att stå i skuld kan väcka skamkänslor och flera av de personer som intervjuades i en studie av den goda låntagaren, berättar om fjärilar i magen och krypande obehagskänslor inför mötet med banktjänstemannen som kan välja att bevilja eller avslå ens låneansökan (Knutsson 2014). Låntagaren, långivaren och de fyra kapitalformerna När först styrräntan och sedan bolåneräntorna sjönk sommaren 2014, uppmanades låntagarna på dagspressens ekonomisidor, att fortsätta pressa räntan, trots rekordlåga nivåer. Men en bra kund bör i nuläget kunna förhandla ner räntan till under två procent. Sälj gärna in dig

3 som en bra kund hos banken och ta med dig sällskap när det blir dags att sätta sig hos banken och förhandla om räntan lyder ett annat råd av samma privatekonomiska rådgivare (SDS ). För att ha en stark förhandlingsposition gentemot banken krävs ett visst kapital, möjlighet att amortera, mod att ta en viss kalkylerad risk och god kunskap om ekonomiska facktermer, förutom regelbundna inkomster och avsaknad av betalningsanmärkningar. Med andra ord krävs det pengar för att få låna pengar. Om man nu inte uppfyller alla dessa kriterier finns det som vi har sett andra utvägar. Man kan låna av privatpersoner, låneföretag eller pantbanker. Här krävs det kunskap om hur man kan kombinera olika typer av lån för att antingen ta större lån eller betala av gamla lån, eller för att låna till en specifik konsumtionsvara. Ett visst inslag av gatusmarthet verkar vara en tillgång här. Det är kanske inte så överraskande att det är den kompetenta, ansvarskännande och kunniga bankkunden som föredras av samhälleliga institutioner som Finansdepartementet, Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket. I den danska forskaren Pernille Hohnens studier av familjer med mycket låga och instabila inkomster, framkommer det att man verkligen inte vill bli kund hos någon av de långivare som beviljar dyra lån utan säkerhet. Man vill helst undvika att handla på kredit eftersom det är lättare att kontrollera, öronmärka och portionera ut reda pengar så att de räcker en hel månad (Hohnen 2007, se också 2014, Zelizer 1997). Finns det ingen annan utväg, kan det dyra lånet bli oundvikligt. Den ideala låntagaren i t ex diskussionen om bolånen, verkar behöva ha tillgång till fyra olika kapitalformer - för att använda sociologen Pierre Bourdieus välkända begrepp - för att skapa förtroende och tillit mellan kund och banktjänsteman (för en diskussion om tillit i tjänster och service jfr Andersson Cederholm m fl 2014). Ekonomiskt kapital; finansiella resurser Socialt kapital; fast arbete, familj och gärna lokal förankring Kulturellt kapital; vett och etikett, rimlighet i konsumtionsnivå, kunna reglerna Kunskapskapital; kunna facktermer, kunna räkna, kunna förutse och gissa rätt på ränteutveckling,våga ta kalkylerade risker, veta en varas värde i samband med varubelåning Dessa kapitalformer är inte objektivt beskrivande eller neutrala i förhållande till olika värdehierarkier och socialt och kulturellt kategoriserade grupper. Vissa finansiella resurser är mer accepterade än andra, vissa sociala situationer och ett visst beteende och språkbruk ger större möjligheter att få ett lån till förmånliga villkor. Detta ställer givetvis stora krav på långivaren i en bank. Vilka uttalade och outtalade krav ska man ställa på kunden? Vad spelar den personliga relationen och mötet med olika kunder för roll? Hur lär man sig att bedöma en kund? När det gäller ett privat lån finns det självklart en rad andra överväganden att ta ställning till. Kan jag lita på personen i fråga? Kommer jag att få tillbaks mina pengar? Hur kommer vår relation att förändras? Förväntar jag mig någon form av motprestation, i form av ränta eller gåvor, söndagsmiddagar eller insyn i ditt liv? Projektets syfte och relevans Även om fler och fler kultur- och samhällsvetenskapliga undersökningar idag intresserar sig för pengar på olika sätt (se t ex antologin Pengar från 2006, där bl a digitala pengar, mutor, myntsamlande, turism och konkurser behandlas) är fortfarande studier kring just pengalån få (jfr Knutsson 2014). I svensk etnologisk forskning har bankvärlden (Börnfors 1996), aktiemarknaden (Lindqvist 2001, Nilsson 2003), arbetsmarknad och transnationell ekonomi (Lindqvist & Lindqvist 2008) och den nya ekonomin (Löfgren & Willim (red) 2005) analyserats. Två masteruppsatser i tillämpad kulturanalys som behandlar betydelsen av ny

4 teknik i banken (Sten 2014) samt bilden av den gode låntagaren (Knutsson 2014) har alldeles nyss publicerats. Etnologisk forskning, med sin tradition av undersökningar kring hushållsekonomi och konsumtion av vardagens förnödenheter, borde med utgångspunkt i kulturanalys, etnografisk metod och aktuell kulturteori, kunna hjälpa till att öka förståelsen för de sociala och kulturella dimensionerna av ekonomiska praktiker. Projektets syfte är att initiera kulturvetenskaplig forskning kring samtida lånekulturer i Sverige. Lånekultur ska i detta sammanhang förstås som kulturell och social meningstilldelning, materialitet samt normer och praktiker vilka påverkar maktrelationer och samhälleliga möjligheter i samband med lån av pengar. Projektets relevans belysa och öka kunskapen kring ett aktuellt och angeläget fenomen i dagens samhälle, med omfattande konsekvenser för samhällelig delaktighet, lånemarknadens aktörer, försörjningsfrågor, konsumtionsmönster och maktrelationer. utvidga och fördjupa forskningen kring ekonomiska praktiker och pengars sociala och kulturella betydelser, genom att fylla en kunskapslucka kring olika typer av pengalån. Teori, metod och empiriskt material För att studera fenomenet lånekulturer vill jag använda mig av teorier som fokuserar hur möjligheter och begränsningar skapas genom materiell-diskursiv agens (Barad 2003). Det diskursiva kan aldrig skiljas från det materiella, eller vice versa, och frågan om vad som kommer först blir ointressant om vi som fysikern Karen Barad studerar intra-aktioner, dvs formerande samspel som samtidigt skapar både mänskliga och icke-mänskliga aktörer, diskurser och materialiteter (jfr Åsberg m fl: 2012, Damsholt & Simonsen 2009). Att låna pengar kan förstås som en apparat, där vissa aktörer tilldelas ett visst handlingsutrymme utifrån ett specifikt sätt att förstå världen. Tal, handlingar, speciella platser och speciell rekvisita signalerar att här handlar det om lån av pengar, samtidigt som lånepraktiker strukturerar tid, rum och ting (jfr Göransson 2012). Apparaten fungerar inte slumpmässigt utan styrs av specifika meningstilldelningar och maktrelationer. För att analysera utövandet av makt och betydelsen av sociala kategoriseringar, vill jag också använda mig av ett intersektionellt perspektiv, dvs ett perspektiv som fokuserar på skärningspunkten mellan olika identitetsgrunder som klass, genus, ålder och etnicitet för att förstå varför vissa beteenden och åsikter tillskrivs låntagare respektive långivare (Lykke 2010). Kultur studeras bäst genom att undersöka människors vardag; vilka berättelser, idéer, föreställningar, normer och tal bildar grunden för sociala praktiker och materiella avtryck. För att skapa en hanterbar ordning i detta flöde kan man på kulturanalytiskt vis söka efter bärande teman, motsatspar, centrala begrepp, rituellt handlande, normöverträdelser, konfliktzoner och upprepande handlingar (Ehn & Löfgren 2012). Vad har blivit till rutin och vanor, vilka delar av kulturen är så självklara att de har blivit osynliga? Och vad händer egentligen när ingenting verkar ske (Ehn & Löfgren 2007)? Studien kommer att vara flerperspektivistisk, dvs jag är mån om att fånga in olika aktörers perspektiv och erfarenheter, liksom en massmedial och politisk diskurs. I detta forskningsinitierande projekt vill jag passa på att prova bärigheten i olika typer av källor. Text- och bildmaterial från webben; dels presentationer och marknadsföringsmaterial från olika långivare, dels inlägg på bloggar och diskussionsforum, kommer att samlas in. Jag ska tillsammans med Folklivsarkivet i Lund skicka ut en frågelista, samt studera delar av den

5 frågelista som etnologen Lennart Börnfors skickade ut i samband med sin avhandling om banktjänstemän. Ett mindre antal pilotintervjuer kommer också att genomföras. Koppling till tidigare forskningsintressen Jag vill kort nämna hur denna studie av lånekulturer knyter an till några av de forskningsområden jag tidigare sysslat med. I min avhandling Fattigdomens besvärjelser (1998) beskrev jag genom olika fallstudier hur socialarbetaryrket har växt fram under talet. Både i det äldre arkivmaterialet och i mina intervjuer med tjänstemän och klienter, väcktes en rad frågor kring hur man bör definiera fattigdom, vem som är behövande och vem som behöver samhällets hjälp. Vad är en skälig levnadsnivå och på vilket sätt bör man hantera pengar och hushållets resurser? Människor som på olika sätt föll utanför den vedertagna normen för hur man ska konsumera, planera sin ekonomi och handskas med sina liv bemöttes på skiftande sätt av samhälleliga institutioner. Jag kan se många paralleller kring makt och socialt handlingsutrymme i debatterna om överskuldsättning och kreditsamhället. I ett annat projekt studerade jag tillsammans med två andra etnologer ritualers plats i vårt samhälle idag. Vilka händelser tänker vi på som rituella och hur och varför förändras rituellt beteende? (Åkesson, Salomonsson & Hagström 2008, Salomonsson & Åkesson 2010). Det finns många rituella inslag i själva handlingen att ta ett lån. Förberedelser, planering, besök på banken, skriva under papper eller fira ett eventuellt framgångsrikt ränteförhandlande. En form av rituellt handlande är det också tal om när utmätning av skulder ska ske. Den kompetente låntagaren är ett av de diskursiva ideal som jag vill pröva i undersökningen, kopplat till de fyra olika kapitalformer som jag tidigare nämnt. Jag har tidigare i samband med den nya arbetsmarknaden studerat hur och av vem kompetens kan definieras (Salomonsson 2003). Kompetens, och i synnerhet social kompetens, är knappast neutrala begrepp, utan sammanflätade med specifika kulturella föreställningar kring t ex kön, ålder och etnicitet. Långivning är exempel på en tjänst i den snabbt växande tjänsteekonomin. I den tjänstevetenskapliga forskningen har servicemötet, dvs mötet mellan t ex långivare och låntagare vare sig det är ett fysiskt eller digitalt möte, stått i fokus. Vilka förväntningar styr upplevelsen av mötet och hur skapas ett förtroende för tjänsten och tillit till dess utövare (jfr Salomonsson 2014). Just nu är jag verksam inom ett projekt med titeln Personlig paketering där jag studerar hur nya tjänster som personlig shoppingexpert, livsstilscoach, stylist och karriärcoacher har växt fram (Salomonsson 2011, 2013). I intervjusvaren poängteras vikten av att ha ett personligt varumärke, dvs en personlig framtoning, rätt klädsel och rätt utseende något som är relevant i mötet med långivaren. Teorier kring identitetsformering och handlingsutrymme i en konsumtionskultur, kommer att vara relevanta i studiet av mötet mellan låntagare och långivare, och i kraven på den kompetente lånekonsumenten. Projektets förväntade utfall Målet med ansökan är att kunna initiera forskning kring lånekulturer och på så sätt öka förståelsen för låntagarens situation och långivarens yrkesroll. Resultatet förväntas bli: en litteratur- och forskningsöversikt kartläggning av lånemarknadens aktörer empirisk dokumentation i form av svar på en nyproducerad frågelista och ett mindre antal intervjuer en forskningsansökan för extern finansiering av ett flerårigt projekt en probleminventerande artikel

6 starta en forskargrupp tillsammans med bl a deltagare i projektet Digital literacy and consumer practises (som inbegriper bl a skuldsättning). Referenser: Ahlström, Richard & Savemark, Richard (2010) Dödsfall under och efter skuldsanering. Rapport 2010:18, Konsumentverket Alla vill göra rätt för sig. Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser (2008) Kronofogden. Andersson Cederholm, Erika m fl (2014) Servicemötets gnissel och skav. Malmö: Gleerups. Barad, Karen (2003): Posthumanist Performativity: Toward an Understanding of How Matter Comes to Matter I Signs: Journal of Women in Culture and Society vol 28, no 3. Börnfors, Lennart (1996) Bankmannen. En etnologisk studie av yrkesvardag och yrkesidentitet Lund: Historiska media. Damsholt, Tine & Simonsen, Gert Dorthe (2009): Materialiseringar. Processer, relationer og performativitet I Damsholt, Tine, Simonsen Dorthe Gert & Mordhorst, Camilla (red): Materialiseringer. Nye perspektiver på materialitet og kulturanalyse. Århus: Aarhus Universitetsforlag. Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2007) När ingenting särskilt händer. Nya kulturanalyser. Stockholm/Stehag: Symposion. Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2012) Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups. Göransson, Michelle (2012): Materialiserade sexualiteter. Om hur normer framträder, förhandlas och ges hållbarhet. Göteborg: Makadam förlag. Harkness, Geofffrey (2004) Targetting the middle: Pawnbrokers aim for a higher class of customer. Conference paper, American Sociologist Association Hjort, Torbjörn (2004) Nödvändighetens pris om knapphet och konsumtion hos barnfamiljer. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. Hohnen, Pernille (2007) Having the wrong kind of money. A qualitative analysis of new forms of financial, social and moral exclusion in consumerist Scandinavia i The Sociological Review, 55:4. Hohnen, Pernille & Jacobsen, Turf Böcker, (2014) Forbrug og gäld: Det danske samfund i Elm Larsen, Jörgen m fl (red) Det danske samfund. (under utgivning) King, Brett (2013) Bank 3.0: why banking is no longer somewhere you go, but something you do. Singapore: Marshall Cavendish Business. Knutsson, Julia (2014) Det goda lånet. En tillämpad kulturanalytisk studie av idén om det goda lånet och den goda låntagaren. Masteruppsats TKAM02, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Lindqvist, Mats (2001) Is i magen. Om ekonomins kolonisering av vardagen. Stockholm. Natur och Kultur. Lindqvist, Beatriz & Lindqvist, Mats (2008) När kunden är kung. Effekter av en transnationell ekonomi. Umeå: Boréa. Linné, Tobias (2008) Digitala pengar. Nya villkor i det sociala livet. Lund: Lund Dissertations in Sociology 83. Lykke, Nina (2010) Feminist studies. A Guide to Intersectional Theory, Methodology and Writing. London/New York: Routledge. Löfgren, Orvar & Willim, Robert (red): Magic, Culture and the New Economy. London: Berg. Miller, Daniel & Slater, Don (2000) The Internet: an Ethnographic Approach. Oxford: Berg. Nilsson, Fredrik (2003) Aktiesparandets förlovade land. Människors möte med aktiemarknaden. Stockholm/Stehag: Symposion. Pahl, Jan (2002) Family finances in the electronic economy: Is the gap growing between the priviledge and the excluded i How people on low incomes manage their finances. Swindon:Economic & Social Research Council. Pengar (2006) Linné, Tobias & Persson, Marcus (red). Lund: Studentlitteratur. Salomonsson, Karin (1998) Fattigdomens besvärjelser. Visionära ideal och vardagliga realiteter i socialt arbete. Lund: Historiska media. Salomonsson, Karin (2003) Flexibel och anställningsbar en moralisk förpliktelse? i RIG. Kulturhistorisk tidskrift nr 3.

7 Salomonsson, Karin & Åkesson, Lynn (2010) Ritualernas marknad etnologisk forskning om livscykelriter och upplevelseindustri i Hornborg, Anne-Christine (red): Den rituella människan flervetenskapliga perspektiv. Linköping University Electronic Press. Salomonsson, Karin (2011) Svårt att hitta stilen? De personliga shoppingrådgivarnas roll i konsumtionskulturen i Kulturella perspektiv. Svensk etnologisk tidskrift. Salomonsson, Karin (2013) Personlig paketering: Kroppar, kläder och garderober. Paper framlagt vid etnologiska seminariet, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Salomonsson, Karin (2014) Jag är som en talande spegel. Om förhandlingar i servicearbete. Paper presenterat vid workshopen Service i marginalen, Institutionen för Service management, Lunds universitet, Simmel, Georg (1907/1990) (red. Frisby, David) The Philosophy of Money. London: Routledge. SOU 213:78 Överskuldsättning i kreditsamhället? Betänkande av Utredningen om överskuldsättning. Stockholm. Sten, Joakim (2014) Banking on It. A Material Culture Analyzis of Contemporary Private Banking Practices. Masteruppsats TKAM02, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Zelizer, Viviana A. (1997) The Social Meaning of Money. Pin Money, Paychecks, Poor Relief and Other Currencies. Princeton, NJ: Princeton University Press. Zelizer, Viviana A. (2011) Economic Lives. How Culture Shapes the Economy. Princeton & Oxford: Princeton University Press. Åsberg, Cecilia, Hultman, Martin & lee, Francis (red) (2012): Posthumanistiska nyckeltexter. Lund: Studentlitteratur. Åkesson, Lynn, Salomonsson, Karin & Hagström, Charlotte (2008) RIT. ETN, Etnologisk skriftserie 2008:4. Etnologiska institutionen, Lunds universitet. Överskuldsättning omfattning, orsaker och förslag till åtgärder

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället Vänersborg 2014-04-03 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i Kommunal tjänst Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån 1. Välkommen & Introduktion till privatlån Hej och välkommen till Lendo! Hos oss på Lendo kan du låna från 5.000 kr. till 350.000 kr. De lån vi erbjuder är så kallade privatlån, vilket innebär att ingen

Läs mer

Finansiella kunskapsluckor

Finansiella kunskapsluckor Finansiella kunskapsluckor Konsumentverket och Finansinspektionen Enkätsammanställning Under våren 2011 utförde Finansinspektionen och Konsumentverket en undersökning med syftet att kartlägga hur den finansiella

Läs mer

Strategi mot överskuldsättning

Strategi mot överskuldsättning Promemoria 2015-09-16 Finansdepartementet Finansmarknads- och konsumentministern Strategi mot överskuldsättning En växande kreditmarknad har ökat människors tillgång till krediter, och därmed också ökat

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Budget- och skuldrådgivning

Budget- och skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivning Jonas Persson 046 35 64 64 jonas.persson@lund.se Marie Magnusson 046 35 67 68 marie.magnusson@lund.se Dokumentation och sekretess Inte myndighetsutövning Kostnadsfritt Sekretess

Läs mer

låna pengar utan kreditupplysning

låna pengar utan kreditupplysning låna pengar utan kreditupplysning Det talas mycket om kreditupplysning och om att låna pengar utan uc. Men, varför hör man så många säga att jag är rädd för fler uc, och varför är efterfrågan på lån utan

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer

Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning.

Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning. Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning. 1 Vilken hjälp kan du få? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd, utifrån

Läs mer

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med.

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med. Hkk åk 9 PRIVATEKONOMI-INTERNETHANDEL-KRONOFOGDEN Tid 160 min PRIVATEKONOMI Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla

Läs mer

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO)

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) REMISSVAR 2007-07-26 Dnr 2007/1124 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) Riksgälden

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Stora Tänkare i tillämpad form Alla ämnen har sina Stora Tänkare, men inom vissa är

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Det goda lånet. En tillämpad kulturanalytisk studie av idén om det goda lånet och den goda låntagaren. Julia Knutsson

Det goda lånet. En tillämpad kulturanalytisk studie av idén om det goda lånet och den goda låntagaren. Julia Knutsson Det goda lånet En tillämpad kulturanalytisk studie av idén om det goda lånet och den goda låntagaren Julia Knutsson Master of Applied Cultural Analysis Institutionen för kulturvetenskaper TKAM02 Våren

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Vad vet vi om utveckling och bistånd?

Vad vet vi om utveckling och bistånd? Vad vet vi om utveckling och bistånd? 1. Kommentarer 2. Utvärdering och bistånd alt. kill your darlings Seminarium, 28 maj 2013 Andreas Madestam Stockholms universitet Kommentarer på Torstens presentation!

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Låna 1 = SAMMANFATTNING. Hushållens skuldsättning 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% Källa: SCB. Miljarder kronor. Skulder / Disp.

Låna 1 = SAMMANFATTNING. Hushållens skuldsättning 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% Källa: SCB. Miljarder kronor. Skulder / Disp. Låna SAMMANFATTNING Hushållens skulder fortsätter att öka. Framförallt utgörs skulderna av bolån, men även övriga lån ökar. Nya förutsättningar för att ta snabba lån via internet, i butikerna, via mobiltelefonen

Läs mer

Ks 84 Au 79 Dnr 179/ 2009-101

Ks 84 Au 79 Dnr 179/ 2009-101 n r Kommunstyrelsen 2010-05-31 Blad 21 Ks 84 Au 79 Dnr 179/ 2009-101 Svar på motion om Mer spara än slösa Från Jörgen Johansson, C, har till kommunfullmäktiges sammanträde den 24 september 2009, 89, inkommit

Läs mer

Sammanfattning. Inlaga 2015.indd 9 2014-12-17 11:02

Sammanfattning. Inlaga 2015.indd 9 2014-12-17 11:02 Sammanfattning Skulder skapar möjligheter: en entreprenör kan realisera sina idéer och ett ungt hushåll kan köpa sin första bostad. Men skulder kan också begränsa möjligheter: entreprenörens projekt kan

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Bundna bolån. Vad anser svenska folket

Bundna bolån. Vad anser svenska folket Bundna bolån Vad anser svenska folket Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

NASDAQ OMX First North. TBDY SE0001295437 Aktier 269 386 959 Market name First North STO Internet www.trustbuddyinternational.com.

NASDAQ OMX First North. TBDY SE0001295437 Aktier 269 386 959 Market name First North STO Internet www.trustbuddyinternational.com. NASDAQ OMX First North TrustBuddy International AB Östermalmstorg 1, 114 42 STOCKHOLM Telefon: +46 8-562 596 00 http://trustbuddyinternational.com e-post: info@trustbuddy.com Namn TBDY ISIN SE0001295437

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Diskursens makt - en presentation Bengt-Åke Wennberg Den typ av kunskaper det här är fråga om verkar inte spridas genom enkel förmedling av teorier och modeller.

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Var tionde hushåll saknar buffert

Var tionde hushåll saknar buffert Var tionde hushåll saknar buffert Kreditbarometer September 2014 Välkomen till Lindorffs kreditbarometer På senare år har svenskarnas skuldsättning debatterats flitigt. Hösten 2010 infördes ett bolånetak

Läs mer

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Ni ges nu möjlighet att anmäla er till fyra olika kurser. Anmälan är bindande och kan överlåtas till annan person. Max antal platser

Läs mer

Göteborgarna mest ansträngd ekonomi i landet

Göteborgarna mest ansträngd ekonomi i landet Kungsgatan 30 111 35 Stockholm Box 7114 103 87 Stockholm Tel: 0770-17 50 50 advisa.se Pressmeddelande den 22 jan 2014 Göteborgarna mest ansträngd ekonomi i landet Januari kallas inte för fattigmånaden

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Servicearbetets förvandlingar och förhandlingar. Inst för service management och tjänstevetenskap erika andersson cederholm & Carina sjöholm (RED.

Servicearbetets förvandlingar och förhandlingar. Inst för service management och tjänstevetenskap erika andersson cederholm & Carina sjöholm (RED. Servicearbetets förvandlingar och förhandlingar Inst för service management och tjänstevetenskap erika andersson cederholm & Carina sjöholm (RED.) Redaktörer Erika Andersson Cederholm, erika.andersson_cederholm@ism.lu.se

Läs mer

Nätverk och ungdomsarbetslöshet finns det något samband

Nätverk och ungdomsarbetslöshet finns det något samband Nätverk och ungdomsarbetslöshet finns det något samband Peter Håkansson Ekonomisk-historiska institutionen peter.hakansson@ekh.lu.se Vad är problemet? Ungdomar har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor)

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) BOLÅNEBOK #1 Förhandling Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) En lyckad förhandling kräver: o Att du har en någorlunda god privatekonomi

Läs mer

Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte

Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte har några skulder hos Kronofogden men som är oroliga

Läs mer

Bo & Låna 2013. En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB.

Bo & Låna 2013. En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB. Bo & Låna 2013 En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB. SBAB BO & LÅNA 2013 1 PRIVATEKONOMI 13 MAJ 2013 Bo & Låna TNS SIFO har på uppdrag av SBAB i april 2013 gjort en

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Schyssta Pengar. Strategi för finansiella tjänster

Schyssta Pengar. Strategi för finansiella tjänster Schyssta Pengar Strategi för finansiella tjänster Bakgrund 1985 beslöt Sveriges Riksbank att avreglera den svenska kreditmarknaden. Det innebar bland annat att bankerna i princip fick låna ut obegränsat

Läs mer

Projekt Solenergi Stockholm

Projekt Solenergi Stockholm Projekt Solenergi Stockholm Skriven av i samarbete med Solar Scandinavia 1 Innehållsförteckning Ursprunglig pitch... 3 Inledning... 4 Målgrupp... 4 Marknadsföring... 4 Målgrupp... 4 Marknadsföring... 4

Läs mer

KonsumentDNA.se. Consumer Genome Project. Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer

KonsumentDNA.se. Consumer Genome Project. Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer KonsumentDNA.se Consumer Genome Project Vi kartlägger konsumentens beteenden, värderingar och aspirationer Konsument i förändring Konsumenterna får allt mer makt och blir allt svårare att nå. Tidigare

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Fattigmånaden Januari. En rapport om hur svenskarna skuldsatte sig för att fira jul och hur det påverkar deras välmående.

Fattigmånaden Januari. En rapport om hur svenskarna skuldsatte sig för att fira jul och hur det påverkar deras välmående. Fattigmånaden Januari En rapport om hur svenskarna skuldsatte sig för att fira jul och hur det påverkar deras välmående. Webbundersökningen utfördes den 7-8 januari av SSI på uppdrag av Advisa. Totalt

Läs mer

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem RECENSION Lennart G Svensson Lennart G Svensson, professor emeritus vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet lennart.svensson@sociology.gu.se Frida Wikstrand: Det tekniska spelet. Förhandlingar

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Finansinspektionen införde nyligen ett tak för belåningsgraden för nya bolån dvs. för hur mycket man får låna i förhållande till marknadsvärdet på den underliggande säkerheten

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

Bättre möjlighet till skuldsanering

Bättre möjlighet till skuldsanering 2010/11 mnr: C4 pnr: -S83023 Motion till riksdagen 2010/11:C4 av Maryam Yazdanfar m.fl. (S, MP, V) med anledning av prop. 2010/11:31 Bättre möjlighet till skuldsanering Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Mer än var fjärde svensk lånade till julklappar

Mer än var fjärde svensk lånade till julklappar Kungsgatan 30 111 35 Stockholm Box 7114 103 87 Stockholm Tel: 0770-17 50 50 advisa.se Pressmeddelande den 22 jan 2014 Mer än var fjärde svensk lånade till julklappar Januari kallas inte fattigmånaden utan

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Beviljade stöd 2009 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004

Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004 SAIS Svenska AI Sällskapet Swedish Artificial Intelligence Society 2004-04-22 1 (5) Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004 1. Mötets öppnande Patrick Doherty förklarade mötet öppnat. 2. Val

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer