Lånekulturer - en etnologisk studie av pengar, makt och tillit. Karin Salomonsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lånekulturer - en etnologisk studie av pengar, makt och tillit. Karin Salomonsson"

Transkript

1 Lånekulturer - en etnologisk studie av pengar, makt och tillit Karin Salomonsson Lånekulturer och pengars sociala och kulturella betydelser Under sommaren 2014 fylldes dagspressens ekonomisidor av spekulationer kring ränteläget i Sverige. Skulle styrräntan sänkas och vilka konsekvenser skulle detta få för bostadsmarknaden? Riskerade svenska folket att låna för mycket och för ofta? Ord som lånefälla, amorteringskultur och bostadsbubbla dök upp allt oftare, och finansministern uppmanade blivande låntagare att sätta hårt mot hårt i förhandlingarna med olika banker. Styrräntan sänktes mycket riktigt och bankerna sänkte bolåneräntorna, men skärpte samtidigt kraven för att få låna. En tvetydighet i den massmediala och politiska retoriken fångade mitt intresse. Det fanns uppenbarligen en oro för att den enskilde konsumenten inte skulle kunna hantera denna realisation på lånemarknaden och därför borde skyddas av t ex hårdare amorteringskrav. Samtidigt uppmanades den enskilde att axla ansvaret för att Sveriges ekonomi inte skulle kollapsa genom för höga krediter och för stor makt till storbankerna, genom att lära sig att pruta ner räntan ytterligare. Svenska Dagbladet uppmanade till exempel sina läsare att på Räntekartan knappa in sin bolåneränta för att uppmuntra andra läsare i närområdet att pressa räntan (och därmed bolånemarknaden) ytterligare. (http://www.svd.se/naringsliv/sag-dinranta/). Finansiella beräkningar och ekonomiska prognoser flätades samman med tydliga värderingar om hur en ideal låntagare bör agera, och hur mycket och till vad, man ska få låna pengar. Mot denna bakgrund började jag fundera på hur det vi skulle kunna kalla ett samhälles lånekulturer manifesteras och förändras. Vilka betydelsebärande praktiker och värderingar formar olika personers förhållande till att låna pengar? Vilka sociala, ekonomiska och känslomässiga relationer skapas och upprätthålls? Vem utövar makt, och hur selekteras, sorteras och etiketteras individer och grupper efter deras (o)förmåga att ta och ge lån av olika slag? Den indignation, oro och moraliska upprördhet som man kan se i diskussioner i dagspress och sociala medier, tyder på att pengalån av olika slag är kulturellt brännbara zoner, som väcker känslor och på ett illustrativt sätt kan peka ut maktförhållanden, hierarkier och tilldelade handlingsutrymmen i samhället. Genom att undersöka tids- och rumsspecifika lånekulturer kan man öka förståelsen för olika gruppers ekonomiska villkor, i form av möjligt konsumtionsutrymme, hushållens vardagliga ekonomi och hantering av pengar, men framför allt peka på pengars sociala och kulturella betydelser. Redan Georg Simmel (1907/1990) framhöll att pengar är sociala till sin karaktär och dessutom har en symbolisk och magisk dimension. Detta gör att de sällan används på ett uteslutande neutralt och rationellt sätt för att maximera värde, som ofta har framhållits i ekonomisk forskning. Den amerikanska sociologen Viviana Zelizer är den som idag är tongivande inom kultur- och samhällsvetenskaplig forskning kring ekonomiska praktiker (Zelizer 1997, 2011). Hon hävdar att pengar och finansiella redskap visserligen kan förvandla mänskliga värderingar och relationer till siffror och beräkningar, men att värderingar och relationer i sin tur förvandlar pengar genom att ingjuta dem med kulturell mening och sociala mönster. Hon utvecklar de användbara begreppen sociala valutor och öronmärkning av pengar, vilka bägge pekar på hur sociala intressen kan forma, styra, begränsa och definiera pengaflöden, som t ex olika former av låneförbindelser (se också Linné 2008, Hohnen 2007).

2 Fina lån och fula lån Lånemarknaden är idag en diversifierad marknad. Långivarna är många och de stora och etablerade bankerna har fått konkurrens av en rad nya aktörer med namn som Bigbank, Lendo, KlickLån och Cash2you (jfr King 2013, Knutsson 2014). Företag som inte i första hand sysslar med bankverksamhet lånar också ut pengar, som IKANO bank och ICAbanken. Digital teknik som möjliggör nya sätt att överblicka utbudet, sköta banktjänster och ta lån, är givetvis en av de allra största skillnaderna från tidigare bankverksamhet (Linné 2008, Pahl 2002, Miller & Slater 2000). När krav på amortering och kontantinsats, fast anställning och avsaknad av betalningsanmärkningar sätts som villkor för lån i en etablerad bank, erbjuder de nya långivarna ett lån för alla!, lån utan fast anställning, snabblån utan jobb eller låna pengar utan UC kontroll. Att låna via sms eller med ett klick på skärmen ter sig onekligen lätt, kanske alltför lätt. För några år sedan slog bland annat Kronofogden och Konsumentverket larm om att framför allt unga frestades att ta dyra sms-lån. Denna trend verkar nu ha brutits (jfr Kronofogdens rapport Alla vill göra rätt för sig, 2008). På flera av de webbsidor som jämför priser och lånevillkor hos olika långivare (se t ex finns det texter som varnar för faran med att låna för att t ex betala av andra lån, låna till hög ränta för att kunna finansiera topplånet för bostadsköpet, eller låna pengar när man är arbetslös. Här skymtar den ekonomiskt bekymmersamma och i värsta fall desperata situation som en person kan befinna sig i (jfr Ahlström & Savemark 2010, Hjort 2004). I det som idag kallas kreditsamhället är det lätt att hamna i skuldfällor och överskuldsättning, dvs att man saknar möjlighet att betala tillbaka skulder som förfaller till betalning (se Konsumentverkets rapport Överskuldsättning omfattning, orsaker och förslag till åtgärder, 2003 samt Överskuldsättning i kreditsamhället?, SOU ). Det som i vardagligt tal brukar kallas pantbanken, men som numera kallas varubelåning, har också förändrats. Även om föreställningen om små, sjabbiga och ljusskygga pantbanker närmast ett hål i väggen till stor del lever kvar i populärkulturen genom skildringar i t ex filmer, har denna verksamhet i själva verket gått i motsatt riktning (jfr Harkness 2004). Idag lockar varubelåningsföretag med inbjudande lokaler, stora ljusa fönster och aktiv marknadsföring. Det är också möjligt att köpa varor över nätet. Trots en aktiv och medveten satsning från mindre långivare och varubelåningsföretag att synliggöra och exponera sina tjänster i syfte att göra dem mer rumsrena, existerar det en statushierarki mellan olika låneformer. Att kartlägga denna hierarki och peka på vilka faktorer som styr graden av legitimering och tillit från samhällets och låntagarnas sida, är en av projektets ambitioner. Kopplat till detta är det intressant att fundera över de associationer som ordet låna som signalerar en hjälpande hand, och ordet skuld som implicerar en tvingande förbindelse, väcker. Att stå i skuld kan väcka skamkänslor och flera av de personer som intervjuades i en studie av den goda låntagaren, berättar om fjärilar i magen och krypande obehagskänslor inför mötet med banktjänstemannen som kan välja att bevilja eller avslå ens låneansökan (Knutsson 2014). Låntagaren, långivaren och de fyra kapitalformerna När först styrräntan och sedan bolåneräntorna sjönk sommaren 2014, uppmanades låntagarna på dagspressens ekonomisidor, att fortsätta pressa räntan, trots rekordlåga nivåer. Men en bra kund bör i nuläget kunna förhandla ner räntan till under två procent. Sälj gärna in dig

3 som en bra kund hos banken och ta med dig sällskap när det blir dags att sätta sig hos banken och förhandla om räntan lyder ett annat råd av samma privatekonomiska rådgivare (SDS ). För att ha en stark förhandlingsposition gentemot banken krävs ett visst kapital, möjlighet att amortera, mod att ta en viss kalkylerad risk och god kunskap om ekonomiska facktermer, förutom regelbundna inkomster och avsaknad av betalningsanmärkningar. Med andra ord krävs det pengar för att få låna pengar. Om man nu inte uppfyller alla dessa kriterier finns det som vi har sett andra utvägar. Man kan låna av privatpersoner, låneföretag eller pantbanker. Här krävs det kunskap om hur man kan kombinera olika typer av lån för att antingen ta större lån eller betala av gamla lån, eller för att låna till en specifik konsumtionsvara. Ett visst inslag av gatusmarthet verkar vara en tillgång här. Det är kanske inte så överraskande att det är den kompetenta, ansvarskännande och kunniga bankkunden som föredras av samhälleliga institutioner som Finansdepartementet, Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket. I den danska forskaren Pernille Hohnens studier av familjer med mycket låga och instabila inkomster, framkommer det att man verkligen inte vill bli kund hos någon av de långivare som beviljar dyra lån utan säkerhet. Man vill helst undvika att handla på kredit eftersom det är lättare att kontrollera, öronmärka och portionera ut reda pengar så att de räcker en hel månad (Hohnen 2007, se också 2014, Zelizer 1997). Finns det ingen annan utväg, kan det dyra lånet bli oundvikligt. Den ideala låntagaren i t ex diskussionen om bolånen, verkar behöva ha tillgång till fyra olika kapitalformer - för att använda sociologen Pierre Bourdieus välkända begrepp - för att skapa förtroende och tillit mellan kund och banktjänsteman (för en diskussion om tillit i tjänster och service jfr Andersson Cederholm m fl 2014). Ekonomiskt kapital; finansiella resurser Socialt kapital; fast arbete, familj och gärna lokal förankring Kulturellt kapital; vett och etikett, rimlighet i konsumtionsnivå, kunna reglerna Kunskapskapital; kunna facktermer, kunna räkna, kunna förutse och gissa rätt på ränteutveckling,våga ta kalkylerade risker, veta en varas värde i samband med varubelåning Dessa kapitalformer är inte objektivt beskrivande eller neutrala i förhållande till olika värdehierarkier och socialt och kulturellt kategoriserade grupper. Vissa finansiella resurser är mer accepterade än andra, vissa sociala situationer och ett visst beteende och språkbruk ger större möjligheter att få ett lån till förmånliga villkor. Detta ställer givetvis stora krav på långivaren i en bank. Vilka uttalade och outtalade krav ska man ställa på kunden? Vad spelar den personliga relationen och mötet med olika kunder för roll? Hur lär man sig att bedöma en kund? När det gäller ett privat lån finns det självklart en rad andra överväganden att ta ställning till. Kan jag lita på personen i fråga? Kommer jag att få tillbaks mina pengar? Hur kommer vår relation att förändras? Förväntar jag mig någon form av motprestation, i form av ränta eller gåvor, söndagsmiddagar eller insyn i ditt liv? Projektets syfte och relevans Även om fler och fler kultur- och samhällsvetenskapliga undersökningar idag intresserar sig för pengar på olika sätt (se t ex antologin Pengar från 2006, där bl a digitala pengar, mutor, myntsamlande, turism och konkurser behandlas) är fortfarande studier kring just pengalån få (jfr Knutsson 2014). I svensk etnologisk forskning har bankvärlden (Börnfors 1996), aktiemarknaden (Lindqvist 2001, Nilsson 2003), arbetsmarknad och transnationell ekonomi (Lindqvist & Lindqvist 2008) och den nya ekonomin (Löfgren & Willim (red) 2005) analyserats. Två masteruppsatser i tillämpad kulturanalys som behandlar betydelsen av ny

4 teknik i banken (Sten 2014) samt bilden av den gode låntagaren (Knutsson 2014) har alldeles nyss publicerats. Etnologisk forskning, med sin tradition av undersökningar kring hushållsekonomi och konsumtion av vardagens förnödenheter, borde med utgångspunkt i kulturanalys, etnografisk metod och aktuell kulturteori, kunna hjälpa till att öka förståelsen för de sociala och kulturella dimensionerna av ekonomiska praktiker. Projektets syfte är att initiera kulturvetenskaplig forskning kring samtida lånekulturer i Sverige. Lånekultur ska i detta sammanhang förstås som kulturell och social meningstilldelning, materialitet samt normer och praktiker vilka påverkar maktrelationer och samhälleliga möjligheter i samband med lån av pengar. Projektets relevans belysa och öka kunskapen kring ett aktuellt och angeläget fenomen i dagens samhälle, med omfattande konsekvenser för samhällelig delaktighet, lånemarknadens aktörer, försörjningsfrågor, konsumtionsmönster och maktrelationer. utvidga och fördjupa forskningen kring ekonomiska praktiker och pengars sociala och kulturella betydelser, genom att fylla en kunskapslucka kring olika typer av pengalån. Teori, metod och empiriskt material För att studera fenomenet lånekulturer vill jag använda mig av teorier som fokuserar hur möjligheter och begränsningar skapas genom materiell-diskursiv agens (Barad 2003). Det diskursiva kan aldrig skiljas från det materiella, eller vice versa, och frågan om vad som kommer först blir ointressant om vi som fysikern Karen Barad studerar intra-aktioner, dvs formerande samspel som samtidigt skapar både mänskliga och icke-mänskliga aktörer, diskurser och materialiteter (jfr Åsberg m fl: 2012, Damsholt & Simonsen 2009). Att låna pengar kan förstås som en apparat, där vissa aktörer tilldelas ett visst handlingsutrymme utifrån ett specifikt sätt att förstå världen. Tal, handlingar, speciella platser och speciell rekvisita signalerar att här handlar det om lån av pengar, samtidigt som lånepraktiker strukturerar tid, rum och ting (jfr Göransson 2012). Apparaten fungerar inte slumpmässigt utan styrs av specifika meningstilldelningar och maktrelationer. För att analysera utövandet av makt och betydelsen av sociala kategoriseringar, vill jag också använda mig av ett intersektionellt perspektiv, dvs ett perspektiv som fokuserar på skärningspunkten mellan olika identitetsgrunder som klass, genus, ålder och etnicitet för att förstå varför vissa beteenden och åsikter tillskrivs låntagare respektive långivare (Lykke 2010). Kultur studeras bäst genom att undersöka människors vardag; vilka berättelser, idéer, föreställningar, normer och tal bildar grunden för sociala praktiker och materiella avtryck. För att skapa en hanterbar ordning i detta flöde kan man på kulturanalytiskt vis söka efter bärande teman, motsatspar, centrala begrepp, rituellt handlande, normöverträdelser, konfliktzoner och upprepande handlingar (Ehn & Löfgren 2012). Vad har blivit till rutin och vanor, vilka delar av kulturen är så självklara att de har blivit osynliga? Och vad händer egentligen när ingenting verkar ske (Ehn & Löfgren 2007)? Studien kommer att vara flerperspektivistisk, dvs jag är mån om att fånga in olika aktörers perspektiv och erfarenheter, liksom en massmedial och politisk diskurs. I detta forskningsinitierande projekt vill jag passa på att prova bärigheten i olika typer av källor. Text- och bildmaterial från webben; dels presentationer och marknadsföringsmaterial från olika långivare, dels inlägg på bloggar och diskussionsforum, kommer att samlas in. Jag ska tillsammans med Folklivsarkivet i Lund skicka ut en frågelista, samt studera delar av den

5 frågelista som etnologen Lennart Börnfors skickade ut i samband med sin avhandling om banktjänstemän. Ett mindre antal pilotintervjuer kommer också att genomföras. Koppling till tidigare forskningsintressen Jag vill kort nämna hur denna studie av lånekulturer knyter an till några av de forskningsområden jag tidigare sysslat med. I min avhandling Fattigdomens besvärjelser (1998) beskrev jag genom olika fallstudier hur socialarbetaryrket har växt fram under talet. Både i det äldre arkivmaterialet och i mina intervjuer med tjänstemän och klienter, väcktes en rad frågor kring hur man bör definiera fattigdom, vem som är behövande och vem som behöver samhällets hjälp. Vad är en skälig levnadsnivå och på vilket sätt bör man hantera pengar och hushållets resurser? Människor som på olika sätt föll utanför den vedertagna normen för hur man ska konsumera, planera sin ekonomi och handskas med sina liv bemöttes på skiftande sätt av samhälleliga institutioner. Jag kan se många paralleller kring makt och socialt handlingsutrymme i debatterna om överskuldsättning och kreditsamhället. I ett annat projekt studerade jag tillsammans med två andra etnologer ritualers plats i vårt samhälle idag. Vilka händelser tänker vi på som rituella och hur och varför förändras rituellt beteende? (Åkesson, Salomonsson & Hagström 2008, Salomonsson & Åkesson 2010). Det finns många rituella inslag i själva handlingen att ta ett lån. Förberedelser, planering, besök på banken, skriva under papper eller fira ett eventuellt framgångsrikt ränteförhandlande. En form av rituellt handlande är det också tal om när utmätning av skulder ska ske. Den kompetente låntagaren är ett av de diskursiva ideal som jag vill pröva i undersökningen, kopplat till de fyra olika kapitalformer som jag tidigare nämnt. Jag har tidigare i samband med den nya arbetsmarknaden studerat hur och av vem kompetens kan definieras (Salomonsson 2003). Kompetens, och i synnerhet social kompetens, är knappast neutrala begrepp, utan sammanflätade med specifika kulturella föreställningar kring t ex kön, ålder och etnicitet. Långivning är exempel på en tjänst i den snabbt växande tjänsteekonomin. I den tjänstevetenskapliga forskningen har servicemötet, dvs mötet mellan t ex långivare och låntagare vare sig det är ett fysiskt eller digitalt möte, stått i fokus. Vilka förväntningar styr upplevelsen av mötet och hur skapas ett förtroende för tjänsten och tillit till dess utövare (jfr Salomonsson 2014). Just nu är jag verksam inom ett projekt med titeln Personlig paketering där jag studerar hur nya tjänster som personlig shoppingexpert, livsstilscoach, stylist och karriärcoacher har växt fram (Salomonsson 2011, 2013). I intervjusvaren poängteras vikten av att ha ett personligt varumärke, dvs en personlig framtoning, rätt klädsel och rätt utseende något som är relevant i mötet med långivaren. Teorier kring identitetsformering och handlingsutrymme i en konsumtionskultur, kommer att vara relevanta i studiet av mötet mellan låntagare och långivare, och i kraven på den kompetente lånekonsumenten. Projektets förväntade utfall Målet med ansökan är att kunna initiera forskning kring lånekulturer och på så sätt öka förståelsen för låntagarens situation och långivarens yrkesroll. Resultatet förväntas bli: en litteratur- och forskningsöversikt kartläggning av lånemarknadens aktörer empirisk dokumentation i form av svar på en nyproducerad frågelista och ett mindre antal intervjuer en forskningsansökan för extern finansiering av ett flerårigt projekt en probleminventerande artikel

6 starta en forskargrupp tillsammans med bl a deltagare i projektet Digital literacy and consumer practises (som inbegriper bl a skuldsättning). Referenser: Ahlström, Richard & Savemark, Richard (2010) Dödsfall under och efter skuldsanering. Rapport 2010:18, Konsumentverket Alla vill göra rätt för sig. Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser (2008) Kronofogden. Andersson Cederholm, Erika m fl (2014) Servicemötets gnissel och skav. Malmö: Gleerups. Barad, Karen (2003): Posthumanist Performativity: Toward an Understanding of How Matter Comes to Matter I Signs: Journal of Women in Culture and Society vol 28, no 3. Börnfors, Lennart (1996) Bankmannen. En etnologisk studie av yrkesvardag och yrkesidentitet Lund: Historiska media. Damsholt, Tine & Simonsen, Gert Dorthe (2009): Materialiseringar. Processer, relationer og performativitet I Damsholt, Tine, Simonsen Dorthe Gert & Mordhorst, Camilla (red): Materialiseringer. Nye perspektiver på materialitet og kulturanalyse. Århus: Aarhus Universitetsforlag. Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2007) När ingenting särskilt händer. Nya kulturanalyser. Stockholm/Stehag: Symposion. Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2012) Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups. Göransson, Michelle (2012): Materialiserade sexualiteter. Om hur normer framträder, förhandlas och ges hållbarhet. Göteborg: Makadam förlag. Harkness, Geofffrey (2004) Targetting the middle: Pawnbrokers aim for a higher class of customer. Conference paper, American Sociologist Association Hjort, Torbjörn (2004) Nödvändighetens pris om knapphet och konsumtion hos barnfamiljer. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet. Hohnen, Pernille (2007) Having the wrong kind of money. A qualitative analysis of new forms of financial, social and moral exclusion in consumerist Scandinavia i The Sociological Review, 55:4. Hohnen, Pernille & Jacobsen, Turf Böcker, (2014) Forbrug og gäld: Det danske samfund i Elm Larsen, Jörgen m fl (red) Det danske samfund. (under utgivning) King, Brett (2013) Bank 3.0: why banking is no longer somewhere you go, but something you do. Singapore: Marshall Cavendish Business. Knutsson, Julia (2014) Det goda lånet. En tillämpad kulturanalytisk studie av idén om det goda lånet och den goda låntagaren. Masteruppsats TKAM02, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Lindqvist, Mats (2001) Is i magen. Om ekonomins kolonisering av vardagen. Stockholm. Natur och Kultur. Lindqvist, Beatriz & Lindqvist, Mats (2008) När kunden är kung. Effekter av en transnationell ekonomi. Umeå: Boréa. Linné, Tobias (2008) Digitala pengar. Nya villkor i det sociala livet. Lund: Lund Dissertations in Sociology 83. Lykke, Nina (2010) Feminist studies. A Guide to Intersectional Theory, Methodology and Writing. London/New York: Routledge. Löfgren, Orvar & Willim, Robert (red): Magic, Culture and the New Economy. London: Berg. Miller, Daniel & Slater, Don (2000) The Internet: an Ethnographic Approach. Oxford: Berg. Nilsson, Fredrik (2003) Aktiesparandets förlovade land. Människors möte med aktiemarknaden. Stockholm/Stehag: Symposion. Pahl, Jan (2002) Family finances in the electronic economy: Is the gap growing between the priviledge and the excluded i How people on low incomes manage their finances. Swindon:Economic & Social Research Council. Pengar (2006) Linné, Tobias & Persson, Marcus (red). Lund: Studentlitteratur. Salomonsson, Karin (1998) Fattigdomens besvärjelser. Visionära ideal och vardagliga realiteter i socialt arbete. Lund: Historiska media. Salomonsson, Karin (2003) Flexibel och anställningsbar en moralisk förpliktelse? i RIG. Kulturhistorisk tidskrift nr 3.

7 Salomonsson, Karin & Åkesson, Lynn (2010) Ritualernas marknad etnologisk forskning om livscykelriter och upplevelseindustri i Hornborg, Anne-Christine (red): Den rituella människan flervetenskapliga perspektiv. Linköping University Electronic Press. Salomonsson, Karin (2011) Svårt att hitta stilen? De personliga shoppingrådgivarnas roll i konsumtionskulturen i Kulturella perspektiv. Svensk etnologisk tidskrift. Salomonsson, Karin (2013) Personlig paketering: Kroppar, kläder och garderober. Paper framlagt vid etnologiska seminariet, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Salomonsson, Karin (2014) Jag är som en talande spegel. Om förhandlingar i servicearbete. Paper presenterat vid workshopen Service i marginalen, Institutionen för Service management, Lunds universitet, Simmel, Georg (1907/1990) (red. Frisby, David) The Philosophy of Money. London: Routledge. SOU 213:78 Överskuldsättning i kreditsamhället? Betänkande av Utredningen om överskuldsättning. Stockholm. Sten, Joakim (2014) Banking on It. A Material Culture Analyzis of Contemporary Private Banking Practices. Masteruppsats TKAM02, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Zelizer, Viviana A. (1997) The Social Meaning of Money. Pin Money, Paychecks, Poor Relief and Other Currencies. Princeton, NJ: Princeton University Press. Zelizer, Viviana A. (2011) Economic Lives. How Culture Shapes the Economy. Princeton & Oxford: Princeton University Press. Åsberg, Cecilia, Hultman, Martin & lee, Francis (red) (2012): Posthumanistiska nyckeltexter. Lund: Studentlitteratur. Åkesson, Lynn, Salomonsson, Karin & Hagström, Charlotte (2008) RIT. ETN, Etnologisk skriftserie 2008:4. Etnologiska institutionen, Lunds universitet. Överskuldsättning omfattning, orsaker och förslag till åtgärder

Etnologi Vänder upp och ner på fördomar!

Etnologi Vänder upp och ner på fördomar! Etnologi Vänder upp och ner på fördomar! Det förändrade för alltid min syn på samhället, vår samtid, vår kultur, kön och inte minst mig själv. Jag fick äntligen verktygen att förstå en massa saker jag

Läs mer

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån 1. Välkommen & Introduktion till privatlån Hej och välkommen till Lendo! Hos oss på Lendo kan du låna från 5.000 kr. till 350.000 kr. De lån vi erbjuder är så kallade privatlån, vilket innebär att ingen

Läs mer

Finansiella kunskapsluckor

Finansiella kunskapsluckor Finansiella kunskapsluckor Konsumentverket och Finansinspektionen Enkätsammanställning Under våren 2011 utförde Finansinspektionen och Konsumentverket en undersökning med syftet att kartlägga hur den finansiella

Läs mer

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället Vänersborg 2014-04-03 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i Kommunal tjänst Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden. hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef

Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden. hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef Swedish House of Finance 4 april 2017 De svenska storbankernas strukturella likviditetsrisker

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Strategi mot överskuldsättning

Strategi mot överskuldsättning Promemoria 2015-09-16 Finansdepartementet Finansmarknads- och konsumentministern Strategi mot överskuldsättning En växande kreditmarknad har ökat människors tillgång till krediter, och därmed också ökat

Läs mer

Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér

Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér Med denna föreläsning vill jag visa att konsumtion och hållbarhet till stor del står i motsats till varandra. Det största konsumtionsrelaterade

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med.

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med. Hkk åk 9 PRIVATEKONOMI-INTERNETHANDEL-KRONOFOGDEN Tid 160 min PRIVATEKONOMI Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla

Läs mer

Budget- och skuldrådgivning

Budget- och skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivning Jonas Persson 046 35 64 64 jonas.persson@lund.se Marie Magnusson 046 35 67 68 marie.magnusson@lund.se Dokumentation och sekretess Inte myndighetsutövning Kostnadsfritt Sekretess

Läs mer

At the end of the rainbow. Post-winning life among Swedish lottery winners

At the end of the rainbow. Post-winning life among Swedish lottery winners RECENSION Ann-Mari Sellerberg Ann-Mari Sellerberg, professor i sociologi vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet ann-mari.sellerberg@soc.lu.se Anna Hedenus: At the end of the rainbow. Post-winning

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

låna pengar utan kreditupplysning

låna pengar utan kreditupplysning låna pengar utan kreditupplysning Det talas mycket om kreditupplysning och om att låna pengar utan uc. Men, varför hör man så många säga att jag är rädd för fler uc, och varför är efterfrågan på lån utan

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper?

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper? Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper? Cecilia Solér Bakgrund - relationen mellan inkomst, konsumtion och klimat. Ju mer vi tjänar desto mer bidrar vi till klimatförändringarna!

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Göteborgarna mest ansträngd ekonomi i landet

Göteborgarna mest ansträngd ekonomi i landet Kungsgatan 30 111 35 Stockholm Box 7114 103 87 Stockholm Tel: 0770-17 50 50 advisa.se Pressmeddelande den 22 jan 2014 Göteborgarna mest ansträngd ekonomi i landet Januari kallas inte för fattigmånaden

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid

En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid Nu ska vi utveckla Ekobanken ytterligare ett steg in i framtiden. Målet är att erbjuda fler banktjänster till alla kunder i banken. Var med och

Läs mer

7. Socialt kapital i norra Sverige

7. Socialt kapital i norra Sverige 7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

SC1211, Ekonomisk sociologi: pengar, marknader, makt, 15,0 högskolepoäng Economic Sociology: Money, Markets, Power, 15.0 higher education credits

SC1211, Ekonomisk sociologi: pengar, marknader, makt, 15,0 högskolepoäng Economic Sociology: Money, Markets, Power, 15.0 higher education credits SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SC1211, Ekonomisk sociologi: pengar, marknader, makt, 15,0 högskolepoäng Economic Sociology: Money, Markets, Power, 15.0 higher education credits Grundnivå/First

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015

Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlistan är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse 2015-03- 05 att gälla från och med

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Svårt för konsumenterna lätt för bankerna? Konkurrensverket och Konsumentverket 24 februari 2016

Svårt för konsumenterna lätt för bankerna? Konkurrensverket och Konsumentverket 24 februari 2016 Svårt för konsumenterna lätt för bankerna? Konkurrensverket och Konsumentverket 24 februari 2016 Har du frågor om konkurrensen, kunskapen eller konsumenternas ställning på fondmarknaden? Ställ dina frågor

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Fattigmånaden Januari. En rapport om hur svenskarna skuldsatte sig för att fira jul och hur det påverkar deras välmående.

Fattigmånaden Januari. En rapport om hur svenskarna skuldsatte sig för att fira jul och hur det påverkar deras välmående. Fattigmånaden Januari En rapport om hur svenskarna skuldsatte sig för att fira jul och hur det påverkar deras välmående. Webbundersökningen utfördes den 7-8 januari av SSI på uppdrag av Advisa. Totalt

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Bundna bolån. Vad anser svenska folket

Bundna bolån. Vad anser svenska folket Bundna bolån Vad anser svenska folket Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Näringslivet och social hållbarhet Temaseminarium den 5 december 2014

Näringslivet och social hållbarhet Temaseminarium den 5 december 2014 Näringslivet och social hållbarhet Temaseminarium den 5 december 2014 Ramarna för dagen Syfte med seminariet och introduktion till Mötesplatsen Förmiddag: Näringslivets perspektiv på social hållbarhet

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp

Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp Q Linköpings universitet Tema Kultur och samhälle 2012-08-23 Forskarutbildningskurs, ht 2012 Kulturbegrepp, kulturteori, kulturhistoria, 15 hp Concepts of Culture in Theory and History, 15 credits Kursansvarig

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Kommittédirektiv Översyn av statens insatser för lättläst Dir. 2012:109 Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska se över statens insatser på området lättläst.

Läs mer

Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning.

Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning. Går din ekonomi inte ihop? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd på vägen mot en lösning. 1 Vilken hjälp kan du få? Kommunens budget- och skuldrådgivning ger dig råd och stöd, utifrån

Läs mer

Historia, kultur och turism

Historia, kultur och turism Historia, kultur och turism History, Culture and Tourism Högskolepoäng: 15 Kurskod: 1IH014 Ansvarig institution: Idé- och samhällsstudier Huvudområde: Idéhistoria Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar

Läs mer

Mer än var fjärde svensk lånade till julklappar

Mer än var fjärde svensk lånade till julklappar Kungsgatan 30 111 35 Stockholm Box 7114 103 87 Stockholm Tel: 0770-17 50 50 advisa.se Pressmeddelande den 22 jan 2014 Mer än var fjärde svensk lånade till julklappar Januari kallas inte fattigmånaden utan

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Hållbar konsumtion och konsumtionskultur, går det att förena?

Hållbar konsumtion och konsumtionskultur, går det att förena? Hållbar konsumtion och konsumtionskultur, går det att förena? Cecilia Solér Bakgrund - relationen mellan inkomst, konsumtion och klimat. Forskning visar på linjära samband mellan inkomst och konsumtionsnivå

Läs mer

Affärsplan. Grupp 13. Simplex

Affärsplan. Grupp 13. Simplex Grupp 3 Affärsplan Simplex Simplex gör det möjligt för alla med ett hushåll att låna samt hyra ut prylar som inte används kontinuerligt i hemmet. Via en hemsida sparar kunden pengar och utrymme samtidigt

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Genusvetenskap GR (A), Feministisk teori och intersektionella maktanalyser A2, 15 hp

Genusvetenskap GR (A), Feministisk teori och intersektionella maktanalyser A2, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Genusvetenskap GR (A), Feministisk teori och intersektionella maktanalyser A2, 15 hp Gender Studies BA (A), Feminist Theory and Intersectional Power Analysis A2, 15 credits Allmänna

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Stora Tänkare i tillämpad form Alla ämnen har sina Stora Tänkare, men inom vissa är

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången

Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången Hej allesammans! Jag heter Robert Boije och är chefsekonom på Riksrevisionen. Temat

Läs mer

BUS - Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst

BUS - Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst BUS - Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Vi är viktiga! Vi som arbetar som budget- och skuldrådgivare är viktiga och gör skillnad för de människor vi arbetar med. De vi möter

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom upp uppfinningar, bildandet av fackföreningar och

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen

Läs mer

Politisk skandal! Spelar det någon roll om du är man eller kvinna?

Politisk skandal! Spelar det någon roll om du är man eller kvinna? Politisk skandal! Spelar det någon roll om du är man eller kvinna? Tobias Bromander, doktorand i statsvetenskap, Linnéuniversitetet Tobias.Bromander@lnu.se Finns det skillnader i hur medierna rapporterar

Läs mer

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT 2008. Tobias Olsson och Lowe Hedman Kurs-PM Mediernas utveckling och förändring VT 2008 Tobias Olsson och Lowe Hedman Innehåll Sida Detaljschema 3 Föreläsningarna 4 Seminarieer 4 Examination 5 Kursplan 6 Litteraturlista 7 2 Detaljschema

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Var tionde hushåll saknar buffert

Var tionde hushåll saknar buffert Var tionde hushåll saknar buffert Kreditbarometer September 2014 Välkomen till Lindorffs kreditbarometer På senare år har svenskarnas skuldsättning debatterats flitigt. Hösten 2010 infördes ett bolånetak

Läs mer

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg. Organisationsteori (7,5hp) Introduktion Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, 751 26 Uppsala Michael Allvin (kursansvarig) e-post. michael.allvin@soc.uu.se tel. 018-471 51

Läs mer

Vad vet vi om utveckling och bistånd?

Vad vet vi om utveckling och bistånd? Vad vet vi om utveckling och bistånd? 1. Kommentarer 2. Utvärdering och bistånd alt. kill your darlings Seminarium, 28 maj 2013 Andreas Madestam Stockholms universitet Kommentarer på Torstens presentation!

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2428. Stärk den enskildes rätt. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2428. Stärk den enskildes rätt. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2428 av Ola Johansson (C) Stärk den enskildes rätt Sammanfattning Konsumentpolitiken ska utgå från att ge konsumenterna makt och möjlighet att göra aktiva

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Tack för lånet! En kulturhistorisk studie av lånets kulturella och sociala betydelse i skånska landsbygds- och arbetarmiljöer under 1900-talet

Tack för lånet! En kulturhistorisk studie av lånets kulturella och sociala betydelse i skånska landsbygds- och arbetarmiljöer under 1900-talet 1 Tack för lånet! En kulturhistorisk studie av lånets kulturella och sociala betydelse i skånska landsbygds- och arbetarmiljöer under 1900-talet Kort sammanfattning Studien syftar till att öka kunskapen

Läs mer

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer

Läs mer