rum för poesi & rum för översättning PLAN 2 SAL:R2 TORSDAG, FREDAG & LÖRDAG

Transkript

1 rum för poesi & rum för översättning PLAN 2 SAL:R2 TORSDAG, FREDAG & LÖRDAG

2 TORSDAG 24/ (RUM FÖR ÖVERSÄTTNING) Rum för översättning är ett alldeles nytt inslag på Bokmässan. Målet är att lyfta fram översättarna och ta tillvara deras kunskaper om författarskap, kulturer och språk. Översättaren är en förmedlare som har mycket att ge både till allmänheten och till de som jobbar i bokbranschen. Rum för översättning ger dem tillfälle att visa det och att samtala inför publik om ett fascinerande, nödvändigt och urgammalt yrke...! U ng er s k sa mti da poesi och tr a n s tröm er s roll Vilken poesi är det som översätts i dag, av vilka, och varför? Ungerska och svenska poeter och översättare läser upp ur sina verk och samtalar om poetiska närheter och språkliga avstånd, om översättandets mödor och nödvändighet. Och om hur Tomas Tranströmers personliga och poetiska affinitet med János Pilinszky, som han översatte tillsammans med Géza Thinsz, har haft stor betydelse för kontakten mellan ungersk och svensk poesi. Medverkande: Dénes Krusovszky, aktuell med boken Att gå sönder är så (Rámus), hans svenska översättare Daniel Gustafsson Pech, Tranströmers ungerske översättare Béla Jávorszky, poeten Ágnes Judit Kiss, aktuell med 24 dikter (Brända böcker förlag), poeten, författaren och översättaren Emöke Lipcsey samt poeten Elise Ingvarsson som i samarbete med Lipcsey översätter och nyöversätter Pilinszky. Linda Östergaard leder samtalet. (Arr. Ungerska kulturinstitutet) L å ngva rig a förbindel s er Det är en alldeles speciell erfarenhet att översätta ett helt författarskap. Mircea Cărtărescus översättare Inger Johansson (Orbitor-sviten mm.) samtalar med poeten Oscar Rossi, som är sysselsatt med att överföra Pentti Saarikoskis dikter till svenska i all deras egensinnighet. Samtalsledare är översättaren och skriftställaren John Swedenmark. (Arr. Översättarcentrum) Går det at t utb i lda lit ter ä r a öv er sät ta r e? Att översätta är ofta svårt, men översättning av litterära texter kräver något mer än goda språkkunskaper. Vad? Och framför allt: går det att lära ut? Ett samtal mellan lärare på pågående, tidigare och blivande översättarutbildningar. Vi får också höra den f.d. Valandstudenten Anna Jansson läsa ur sin översättning av den palestinska författaren Adania Shiblis roman Vi är alla lika långt från kärleken. Medverkande: Linda Östergaard och Niclas Hval (Litterär gestaltning), Mall Stålhammar (professor em, Göteborgs Universitet), Mats Larsson och Lova Meister från Tolkoch översättarinstitutet. (Arr. Akademin Valand och Tolk- och Översättarinstitutet.) Ö v er sät ta r lust Utgivningen av översatta böcker minskar på de större förlagen. Men istället har det uppstått en hel subkultur av förlag som bildas för att sprida översättningar, ofta från bestämda språkområden. Det är en mycket viktig kulturinsats, men kan det löna sig? Och framför allt: hur ska dessa böcker nå allmänheten, som ofta inte ens känner till deras existens. Om detta samtalar en panel av förläggande översättare och exemplifierar med smakprov ur sin egen utgivning. Medverkande: Hillevi Hellberg (Alastor Press), Mats Larsson och Lova Meister (Aspekt), Helén Enquist (Bucket

3 List Books) och Jörn Lindskog (Thorén & Lindskog). Samtalsledare: Johanna Hedenberg, ordförande för Översättarsektionen av Sveriges författarförbund L u nch dik t Dénes Krusovszky har översatt Frank O Hara till ungerska och Jonas Brun är till mässan aktuell med den första fullständiga översättningen av O Haras Lunchdikter till svenska. Hur arbetar man för att föra över några av den moderna amerikanska poesins mest ikoniska och kända versrader till en annan språkdräkt och få dem att kännas lika klassiska där? Och hur förhåller man sig till ett originalspråk och motiv som är så starkt förknippat med den tid då dikterna skrevs? Krusovszky och Brun läser upp och samtalar med Per Bergström, förläggare på Rámus Experimentell kollek ti v öv er sät tn i ng Hösten 2013 gav Anders Bodegård och Madeleine Gustafsson en masterclass i litterär översättning på Akademin Valand. Gruppen tog sig an Jean Echenoz korta roman 14,som rapsodiskt speglar första världskriget genom några unga människors upplevelser, överlevnad, död och återförening. Masterclassen ledde fram till en unik publicering (förlaget Autor) där mångfalden av möjliga översättningar sattes i centrum. Den översatta boken speglar ett tiotal olika översättares kompetenser och infallsvinklar och visar på så sätt hur litterär översättning sällan är fråga om rätt eller fel, utan snarare vad en översättare väljer att betona eller skugga, det vill säga översättning som aktiv tolkning och medskapande. Samtalsledare är Johan Öberg. (Arr. Litterär gestaltning vid Akademin Valand) På s pa n i ng i l ati n a m erik a och s pa n i en: öv er sät ta r en som i ntrodu k tör Birgitta Wallin, redaktör för tidskriften Karavan, som kontinuerligt presenterar nya författarskap från Afrika, Asien och Latinamerika, samtalar med översättaren Annakarin Thorburn om att introducera spanskspråkig litteratur för svenska läsare. Hur hitta pärlorna? Vilka böcker kan locka på hemmaplan? Och vilka utmaningar och fröjder möts man av när man översätter från det spanska språket? Annakarin Thorburn har översatt ett 20-tal författare från Latinamerika och Spanien, senast Tiebreak av mexikanske Álvaro Enrigue. Hon kommer att undervisa i litterär översättning från spanska på Akademin Valand med start 2016 och är även verksam som författare. Även Birgitta Wallin är översättare, senaste bok: Brända skuggor av Kamila Shamsie. (Arr: Litterär gestaltning vid Akademin Valand) Om at t öv er sät ta va r a n dr a Jenny Tunedal och Julie Sten-Knudsen har parallellt översatt varandras böcker, Kapitel Ett (2008) respektive Atlanten vokser (2013). De båda verken kom ut ungefär samtidigt i dansk respektive svensk översättning tidigare i år. Hur ser författarna på sina dubbla roller som poet och översättare, och hur ser de på dessa böcker i en svensk och dansk kontext? Samtalsledare är Jesper Brygger, poet och översättare till danska samt konstnärlig ledare för Göteborgs Litteraturhus. (Arr: Litterär gestaltning vid Akademin Valand och Rámus förlag) Möt dem som öv er sät ter s v en s k lit ter atur Många översättare av svensk litteratur gästar bokmässan, var och en med sina erfarenheter. Rum för översättning har bjudit in dem till samtal och mångspråkig uppläsning. Inledare och presentatör är John Swedenmark, skriftställare och översättare. (Arr. Översättarsektionen och Statens Kulturråd)

4 FREDAG 25/ (RUM FÖR POESI) Rum för poesi är som alltid det mest intressanta rummet på Bokmässan, poeter gästar rummet under två dagar och läser och samtalar, ett ständigt flöde av texter där alla är välkomna att slå sig ned och följa med, en hel dag eller ett särskilt framträdande. Inget snack bara poesi: Bokmässan när den är som bäst! L i n n H a n s én & Johannes Sa m u el sson (10.00) har tidigare i diktform bland annat särskådat kulturhuvudstadsåret i Umeå och Göteborgs jubileumsår. Nu hamnar Göteborg åter under deras pennor. Samuelsson är verksam som konstnär i Umeå och Hansén debuterade 2008 med prisbelönta Ta i trä (Pequod Press) som 2013 följdes av Gå till historien (Norstedts). Jeny Rengman (10.00), är född 1977 och bosatt i Göteborg. Hon skriver poesi och dramatik och är även utbildad socionom debuterade hon med Huset och i våras utkom Du kommer rädda mig (Pequod Press). Barys Pjatrovitj (10.00) är född 1959 i Homelregionen och är vice ordförande i belarusiska författarförbundet och redaktör för Dziejaslou, Belarus enda oberoende litteraturtidskrift. Han är på svenska utgiven med diktsamlingen Fresker och romanen Torget: en kärlekshistoria (Rámus). K risz ti n a Tóth (10.00) är född 1967 och bosatt i Budapest. Som prosaist slog hon igenom med novellsamlingen Vonalkód 2006, och hon introduceras nu på svenska med romanen Pixel (Tranan) D én es K rusovszk y (11.00) är född 1982 i Budapest grundade han bloggen och nättidskriften Telep som snart fick en central position på den ungerska poesiscenen då den radikalt vände sig bort från idén om litteraturen som en organisk del av den ungerska nationen och språket. Till mässan introduceras han på svenska med diktsamlingen Att gå sönder är så (Rámus). Adam Zagajewski (11.00) föddes i Lviv, som också återkommer i hans poesi, men växte upp i Kraków debuterade han som poet och gick 1981 i exil i Paris. Zagajewski räknas till en av Europas absolut främsta poeter och omnämns årligen i Nobelprissammanhang. Vid sidan av flera uppmärksammade diktsamlingar har han skrivit memoarer, novellsamlingar och essäer och är i år aktuell på svenska med I andras skönhet (Norstedts). Erik B ergqv i s t (11.00) är född 1970 och verksam som poet, översättare och litteraturkritiker. Han har utkommit med sex diktsamlingar och skriver en lågmäld poesi med mättade bilder. I år är han aktuell med Inte är vind (Albert Bonniers förlag). Pernill a Berg lu n d (11.00) är född 1982 och bosatt i Umeå. Hon är redaktör för tidskriften Provins och 2013 debuterade hon med Tilltar som nominerades till Borås Tidnings debutantpris. Tidigare i år utkom hennes andra diktsamling, Fälla (Teg Publishing) Gabriel a Ef timie (12.00) är född 1981 och debuterade 2006 med Ochi rosii polaroid (Röda som ögon polaroid), inspirerad av videkonst och hyllad av kritiker som dikt bortom dikten. Boken belönades med två av Rumäniens mest prestigefyllda priser och en del av dikterna har hon sedermera utvecklat till konstprojekt i andra former. K irmen U ribe (12.00) är född 1970 och en av Spaniens viktigaste baskiskspråkiga författare. Hans debutroman Bilbao-New York-Bilbao belönades med Spaniens nationella litteraturpris. Han har utkommit med tre diktsamlingar och nominerades 2008 till pen Award for Poetry in Translation.

5 G erður K ristný (12.00) är född 1970 i Reykjavik. Sedan debuten 1994 har hon skrivit såväl poesi, romaner och noveller som barnböcker och dramatik. Ifjol introducerades hon på svenska med diktsamlingen Blodhov (Ariel), en omdiktning av Sånger om Skirner ur den poetiska Eddan omskriven till kvinnligt perspektiv. Boken nominerades till Nordiska rådets litteraturpris. J esper Sv en b ro (12.00) är född 1944 i Landskrona och debuterade som 22-åring med Det är idag det sker. Svenbro är medlem av Svenska Akademien och har utkommit med nära tjugo diktsamlingar och en rad översättningar. Sedan Blått 1994 har han haft ett självbiografiskt tilltal i sin diktning, senast i våras med Ekeby trafikförening (Albert Bonniers förlag) Sa mta l: Fi ng r et på n erv en den v ita l a da n s k a poesiscen en, eller scen erna? I våras utkom antologin Nervsystem (ellerströms) med yngre dansk poesi och blev början på sommarens poesidebatt med jämförelser mellan det danska och svenska poesiklimatet. Vad är det som gör den danska poesiscenen så vital och intressant? Antologins redaktör Jona s R a smussen leder samtalet med poeterna J u lie Sten- K n u ds en, Morten S ø n derg a a r d, M a rti n G l a z S erup samt kritikern och översättaren K a m i ll a Löfström L a r s Häg er (14.00) är född 1958 i Högdalen och är verksam som poet och översättare av bland andra Simon Armitage. Han arbetade under 80-talet som redaktör på tidskriften Hjärnstorm och är till mässan aktuell med diktsamlingen Den som håller bilden (Bokförlaget edda). Dá n i el Va r ro (14.00) är född 1977 i Budapest och slog igenom stort 1999 med diktsamlingen Bögre azúr (Bägare azur). Efter det har han skrivit ytterligare sex diktböcker, varav flera för barn. Varró är en ordkonstnär som jonglerar med språket på ett sätt som fått många efterföljare i Ungern. H a r k a lt z C a no (14.00) är född 1975 i Lasare i spanska Baskien och har utkommit med två diktsamlingar och finns översatt och utgiven på nio språk. Han är även verksam som roman- och novellförfattare, skriver manus för radio och tv och har till baskiska översatt bland andra Paul Auster och Allen Ginsberg. Jerker Sagfors (14.00) är född 1971 och bosatt i Trollhättan. Han har bland annat drivit Trollhättans poesifestival och på egna förlaget Monolit gett ut diktsamlingarna Grön, grön och Sängvätarsånger. Tidigare i år utkom han med kritikerhyllade De döda kommer från Karelen (w&w) Manuel Portel a (15.00) är portugisisk poet, översättare, universitetsprofessor och omtalad för sina framträdanden. Han har bland annat översatt Samuel Beckett och William Blake. Det senaste decenniet har han i båda dikt och akademin undersökt elektronisk och digital litteratur och bokmarknad. Eva Runefelt (15.00) är en av de allra främsta lyrikerna i den generation som framträdde på 70-talet. Hon debuterade med romanen I Svackan men har sedan dess renodlat lyriken. I sina diktsamlingar har hon sökt fånga ett möjligt livsalternativ med hjälp av ett personligt diktspråk. För sin diktsamling Minnesburen (Albert Bonniers förlag) från 2013 nominerades hon till Nordiska rådets litteraturpris. J u lia O livier a (15.00) är född 1969 i Honduras. Hon var på 90-talet medlem i poesigruppen Casa Tomada och var med och grundade National Association of Women Writers in Honduras (andeh). Hon är en förkämpe för mänskliga rättigheter genom edefenderh, en särskild plattform grundad i Honduras efter militärkuppen. Hon har efter det tvingats i exil och lever idag som fristadsförfattare i Jönköping. L a r s G usta fsson (15.00) är författare och filosof, tidigare professor vid University of Texas, Austin. Han debuterade 1957 med romanen Vägvila och har sedan dess utkommit med ett åttiotal böcker, däribland romaner, diktsamlingar och essäsamlingar. Hösten 2015 utkommer också ett urval av hans texter som e-bok: Lars Gustafssons bästa (Albert Bonniers förlag) Ja sim Mohamed (16.00) är född 1962 i Ur i Irak och bosatt i Uppsala. Han är verksam som poet och översättare. Han

6 debuterade 2005 med diktsamlingen Övningar in i ett annat språk som följdes av I din mun (Bokförlaget edda). Sigurbjörg Þrastardóttir (16.00) är född 1973 i Akranesi på Island. Hon debuterade 1999 med diktsamlingen Blálogaland. I år introducerades hon på svenska med Nordiska rådet-nominerade Fackeltåg (David Stenbecks förlag), som rör sig mellan två platser; en ö och en stad, i försöken att upprätta förbindelser mellan geografierna. J en ny Tu n eda l (16.00) är född 1973 och debuterade 2003 med Hejdade, hejdade sken och hennes senaste diktsamling är Mitt krig, sviter (w&w). Hon har varit verksam som kritiker och redaktör för Lyrikvännen och till svenska bland andra översatt Julie Sten-Knudsen, Anne Sexton och Sylvia Plath. Jona s B run (16.00) är född 1979 och bosatt i Stockholm. Han debuterade 2004 med Den andra tiden. För romanen Skuggland tilldelades han Sveriges Radios romanpris. Han är i år aktuell med sin tredje diktsamling Gestaltlagarna (Pequod Press) och sin översättning av Lunchdikter (Rámus) av Frank O Hara Sa r a H a ll s tröm (17.00) är poet och skrivarkurslärare, bosatt i Göteborg. Hon belönades 2007 med Mare Kandre-stipendiet för sin bok Rötter smälter, med motiveringen: sinn liga dik ter där män ni skor klyvs mitt itu av kol li sio nen mel lan kär le ken och förståndet. Hon är i höst aktuell med Jag vill att mina barn ska tillhöra (Norstedts). M at ti a s A lkberg (1970) är född 1969 och bosatt i Luleå. Han debuterade 1992 med Separerade ägg. Han är också verksam som låtskrivare och musiker i The Bear Quartet, Mattias Alkberg BD och som soloartist. Han har sedan debuten gett ut flera hyllade diktsamlingar och ifjol utkom Vart ska vi det vet jag men när är vi framme: Samlade dikter (Teg Publishing). I höst är hans skivaktuell med albumet Personer. LÖRDAG 26/ (RUM FÖR POESI) Siddatha Sebastian Larsson (10.00) är född 1981 i Helsingborg och bosatt i Malmö. Han är verksam som poet och föreläsare och har också drivit projekt då han skrivit poesi med barn på sjukhus. Han har bland annat gett ut diktsamlingen Göteborg är alltid någonannatans och är i år aktuell med Min älskare som Joyce Carol Oates (Miders). Gunnar Sandström (10.00) är socionom, bosatt i Västerås och aktuell med novellsamling Någon hade hängt arbetet på tork (Faun förlag), där läsaren bland annat får möta den arbetslöse mannen som tillsammans med sin handläggare senare smörjer kråset med en fas 3-biff på närmaste restaurang. K ata lin M eze y (10.00) är prisbelönt poet, författare och översättare född i Budapest Med åtta generationskollegor tillhörde hon gruppen Nio poeter. Sedan 1970 har hon utkommit med nio diktsamlingar och också skrivit romaner och dramatik. A n n a Jörg en s dot ter (10.00) är född 1973 i Sandviken. Hon debuterade 2002 med den uppmärksammade rom-anen Pappa Pralin och har sedan dess utgivit både prosa och poesi som romanen Bergets döttrar och diktsamlingen Homecomingqueen. Tidigare i år utkom den poetiska romanfantastin Drömmen om Ester (Albert Bonniers förlag) Emőke L i pc s e y (11.00) är född i Budapest och bor sedan 1984 i Sverige. Hon debuterade 1999 med diktsamlingen

7 Sziklarajzok (Hällristningar) och hennes första roman, Ördöghinta (Djävulsgunga) utkom 2009 och följdes tre år senare av taurus blogja (taurus blogg). C armen B ugan (16.00) föddes 1970 i Rumänien och gick 1989 med sin familj i exil i usa efter att hennes pappa fängslats för att 1983 iscensatt en enmansprotest mot Ceaușescu. Att vara barn till en politisk fånge och de förödmjukelser och förföljelser familjen utsattes för är också grunden för Den begravda skrivmaskinen: en uppväxt i skuggan av Securitate (w&w) som utkom i år. Cl a es A n der sson (11.00) debuterade som poet 1962 med diktsamlingen Ventil. Han fick från första början erkännande som en nyskapande poet som hämtade in nya vindar i den diktning som präglats av de stora modernisterna. Sedan debuten har han utgivit 32 böcker, senast i år diktsamlingen En morgon vid havet inandning, utandning (Schildts & Söderströms). Joa r Ti b erg (11.00) är född 1967 i Bellefont, usa. Numera är han bosatt i Hägersten och i Ransby. Han har utgivit en rad böcker, dikter, barnböcker, reportage samt essäer och är även verksam som översättare. Förra året utkom Fåglar i fält (Heidruns) där Tiberg arbetar vidare i sökande efter fågeln inne i orden och bokstäverna, men för också in fåglarna i den urbana miljö där de flesta av oss i dag möter dem Björn Ekda h l (12.00) är bosatt i Paris, driver förlaget Lethe och är efter och du har inte tid för himlen och 1 + tillvaron i år aktuell med sin tredje diktsamling här / när / här. M a rtina Moliis-M ellb erg (12.00) finlandssvensk poet och kritiker bosatt i Malmö. Hon debuterar i år med den prosalyriska samlingen A (Schildts-Söderströms), inspirerad av bland annat Anne Carson, David Lynch, rymden, världshaven och känslan av att vara liten på jorden. K á ri Tu linius & Va l a Þ órodds dót tir (12.00) är båda poeter som tillsammans grundat förlaget meðgönguljóð / Partus Press publishing, vilket har omnämnts som det stora hoppet för den unga isländska poesiscenen. De har bland annat har gett ut Ida Linde och deras första publikation var Þungir forsetar (2012) som de skrivit tillsammans. Tulinius har även utkommit med Píslavottar án hæfileika och Þóroddsdóttir nominerats till pen International New Voices Award. Fr edrik Nyb erg (12.00) debuterade 1998 och är i år aktuell med sin tionde bok, Slingorna och undergången (Norstedts), den avslutande delen i en trilogi som tematiserar försvinnandets problematik. Nyberg har disputerat på Litterär gestaltning rörande poesins akustiska dimensioner och som en del av det utgav han diktsamlingen Att bli ved Sa mta l: En e v ig h et i poesin M a rie L u n dquist och Dmitrij Strotsev läser och samtalar om poesin som språk och hur en evighet kan framträda i dikten i såväl ett sandkorn eller blad som i storpolitiska händelser. M a ria Küch en modererar. Dmitrij Strotsev är född 1963 och uppvuxen i Minsk. I mitten av 1980-talet var han med och grundade konstnärsgruppen Belaruski Klimat och har av Svetlana Aleksijevitj omnämnts som Belarus främsta poet. Han introducerades tidigare i år på svenska med Adams tystnad (Rámus). Marie Lundquist gjorde 1992 en uppmärksammad debut med Jag går runt och samlar in min trädgård för natten och har publicerat tio böcker, bland annat Astrakanerna och Så länge jag kan minnas har jag varit ensam. Hon är bosatt i Stockholm och även verksam som översättare Ág n es Judit Kiss (14.00) är född 1973 i Budapest och debuterade som poet Hon har efter det utkommit med ytterligare tre diktsamlingar och en roman. Till ungerska har hon också bland annat översatt medeltidspoesi. K erro Holmberg (14.00) är född 1959 i Stockholm där

8 hon också bor. Hon är verksam som konstnär och poet och debuterade Hon är i höst akutell med sin femte diktsamling Jag vaknade av (Sadura), dikter som i sin tradition får ett djup, en berättelse om vardag, om det förflutna, om livsöden, men också det stora. A n dr á s Vi s k y (14.00) är poet, dramatiker, essäist och dramaturg vid Ungerska teatern i Cluj-Napoca där han också är konstnärlig ledare. Viskys pjäser har satts upp i ett tiotal länder. Visky skriver på ungerska och har sedan debuten 1982 utkommit med åtta diktsamlingar. K en n et K lem ets (14.00) är född 1964 och verksam som författare och översättare av bland andra Marguerite Duras. Han har gett ut sju diktsamlingar och också verkat som tidskriftsredaktör och medlem av livepoesigruppen Wunderbaum. Han är i höst aktuell med diktsamlingen Medan jag skrivs (Ellips) M aria Küchen (15.00) debuterade 1989 och utkommer i höst med sin första diktsamling sedan 2001, Rosariet, det marina (ellerströms), en uppföljare till Rosariet som hon 2012 gav ut på egen hand i endast två exemplar. Med ett meditativt driv framför hon här en angelägen bön om någonting annat än den värld vi skapat. Endre Ku korelly (15.00) är född 1951 och verksam som poet och romanförfattare. Efter en lysande bana som nydanare av ungersk lyrik tystnade han som poet i över tio år, men återvände till dikten 2011 med samlingen Mennyit hibázok, te úristen (Herregud, vad mycket fel jag gör). Satt som parlamentsledamot för det ungerska gröna partiet LMP Finns introducerad på svenska med urvalet På solsidan (Ægis). N icl a s N i l sson (15.00) har gett ut diktsamlingarna Patriarkat, Love Me Tender och tidigare i år Mene tekel (w&w). Hans poesi finns översatt till bland annat engelska, slovenska och kinesiska. Nilsson är även verksam som översättare och har bland många översatt Michael Palmer, Rosmarie Waldrop och c. d. Wright. Ag n es G erner (15.00) är född 1984 och bosatt i Stockholm. Hon arbetar som bibliotekarie och debuterade 2014 med Skall (Albert Bonniers förlag), en diktsamling om människoblivande och djurblivande, om sorg och liv, berusning och kärlek, för vilken hon tilldelades Katapultpriset och nominerades till Borås Tidnings debutantpris Agneta Pleijel (16.00) debuterade 1969 som dramatiker och som poet 1981 med Änglar, dvärgar. Hon fick sitt stora genombrott med romanen Vindspejare men har som poet också utkommit med diktsamlingarna Ögon ur en dröm och Mostrarna och andra dikter (Norstedts), för vilken hon nominerades till Augustpriset Jörg en L i n d (16.00) är född 1966 i Umeå och bosatt i Göteborg. Efter att läst vid Forfatterskolen i Köpenhamn debuterade han 1997 med Ararat. I år utkom hans åttonde diktsamling, Vita kommun (Kabusa), där läsaren kan befinna sig i ett våldsamt mörker och vara mycket nära att gå på grund eller kantra, men utan att göra det, Jörgen Lind räddar på randen och lyfter med kärlek och styrka iland läsaren på det vackraste vis. Lina Hagelbäck & Ulrika Nielsen (16.00) läser tillsammans från det gemensamma diktprojektet Tisdag utan fågel. Hagelbäck nominerades ifjol till Borås Tidnings debutantpris för prosalyriska Violencia som i år följdes av Violencia och hennes far (Brombergs). Finlandssvenska Nielsen debuterade 2001 och utkommer i år med sin sjätte bok, med poesi och kor (Ellips). Balassi institutet Portugisiska ambassaden Statens Kunstfond Danmark Rumänska kulturinstitutet Etxepare Euskal Institutua, Baskien Sveriges Författarförbund