Hur kan vi utveckla mer miljöanpassade godstransporter?

Transkript

1 Hur kan vi utveckla mer miljöanpassade godstransporter? Kunskapshöjande insats för tillverkande företag och transportörer som har anknytning till transportbidrag

2 Agenda Kort om WSP Transportsektorns miljö- och klimatpåverkan Dagens transportsystem Varför är godstransporter viktigt för företagens konkurrenskraft? Att ställa miljökrav vid upphandling av godstransporter Åtgärder för att miljöanpassa godstransporter Transportköpare Transportörer

3 11,8 MILJARDER SEK OMSÄTTNING 1,1 MILJARDER SEK RÖRELSERESULTAT MEDARBETARE I VÄRLDEN

4 VÅRA AFFÄRSOMRÅDEN WSP Analys & Strategi Antal medarbetare 120 Kunskap som utvecklar samhället Tillhandahåller kvalificerade analyser, strategisk rådgivning och forskning inom samhällsutveckling. Våra verksamhetsområden Omvärld, trender och strategier Stads- och regionutveckling Kommunikationer, transporter och infrastruktur Fastighetsanalys och fastighetsstrategi Forskning

5 Transportsektorns miljö- och klimatpåverkan

6 Transportsektorn i ett globalt perspektiv Transportsektorns energianvändning består globalt till mer än 93 % olja Sedan 1990 har den globala användningen av olja ökat med mer än 30 % Transportsektorn står för ca 25 % av de globala utsläppen av koldioxid och är också den sektor där utsläppen växer snabbast EU har antagit ett mål om att begränsa temperaturökningen till två grader från industrialismens start

7 Transportsektorns koldioxidutsläpp i Sverige Mton Personbil Lätt lastbil Buss Tung lastbil Vägtrafiken står för den klart största andelen av koldioxidutsläppen 0% 25% % 9% Vägtrafikens koldioxidutsläpp mellan Transportsektorn står för ca 1/3 av Sveriges utsläpp av växthusgaser (2008) Sjöfart Flyg Vägtrafik Järnvägstrafik Fördelning av koldioxidutsläpp per transportslag 2010* * Inklusive utrikestrafik med sjö och flyg

8 Alternativa bränslen i lastbilsflottan 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lätta lastbilar Tunga lastbilar Bensin Diesel Alternativa drivmedel Fåtal lastbilar som drivs på alternativa drivmedel 2012, 2 % av de lätta och 1 % av de tunga lastbilarna. Bland de alternativa drivmedlen är gas är det vanligaste alternativet både för tunga och lätta lastbilar.

9 Eltåg är det överlägset bästa transportsättet för miljön 48 CO2 utsläpp för olika transportslag Gram per nettotonkm i Sverige ,003 Eltåg Dieseltåg Lastbil Intermodalt Båt

10 Transportsektorns framtida utveckling Prognostiserad utveckling Transportsektorns koldioxidutsläpp beräknas inte minska varken i Sverige eller EU till 2030 eller 2050 Globalt sett beräknar International Energy Agency (IEA) att utsläppen från transporter kommer att öka med minst 70 % fram till 2050 om nuvarande trend fortsätter Mål beslutade av svenska riksdagen 2030: Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta 2050: Sverige ska inte ha några nettoutsläpp av klimatgaser Det innebär ett allt större gap mellan den prognosticerade utvecklingen och målen. Ett gap som måste täckas med nya åtgärder och styrmedel. Bild hämtad från Trafikverkets miljörapport 2012

11 Inte bara klimatförändringar Kväve släpps ut vid förbränning av såväl fossila som förnybara bränslen. Det kan dels bidra till övergödning i vattendrag, dels bidra till försurning i form av kväveoxid. Kolväten kommer ut i luften vid hantering av transportbränslen och vid ofullständig förbränning. Partiklar frigörs i luften vid en ofullständig förbränning av fossila bränslen eller via avdunstning från oljeprodukter. Höga halter PM i luften orsakar hälsorisk i luftvägarna (nedsatt lungfunktion och lungcancer) samt i form av hjärtsjukdomar. Källa: Svenska Petroleum- och biodrivmedels institutet

12 Skillnaden i utsläpp mellan olika euroklasser Krav på utfasning av gamla fordon ger större miljöeffekt än krav på nyare fordon Ställ krav på en genomsnittlig gräns i hela fordonsflottan. Det innebär att transportörerna själva får optimera nyttjandet av sin egen fordonsflotta

13 Transportpolitiska mål i Sverige, 2010: Funktionsmål som berör godstransporter Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljön ökar.

14 Transportpolitiska mål i Sverige, 2010: Hänsynsmål som berör godstransporter Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransportområdet och luftfartsområdet minskar fortlöpande. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål.

15 Dagens transportsystem

16 Godstransportarbete i Sverige 120,0 Miljarder tonkilometer 100,0 80,0 60,0 Sjöfart Järnväg Väg 40,0 20,0 0, För sjöfart dominerar utrikestrafiken medan det för vägtrafiken framförallt handlar om inrikestrafik. Lufttrafik är i sammanhanget oväsentlig

17 Handel inrikes och utrikes 2030 Import och export bedöms stå för en stor del av ökningen av transportefterfrågan, importen växer något snabbare än exporten* Handeln med Västeuropa tros fortsätta utgöra den största andelen, men handeln med Östeuropa ökar kraftigt. Handeln med Mellanöstern och Fjärran Östern ökar mest procentuellt sett. Den enda utrikesregion som minskar (svagt) är Nordamerika Exporten ökar mest** från Västsverige och Övre Norrland. Importen ökar mest till Östra och Norra Mellansverige. De varugrupper som ökar mest är rundvirke, järnmalm och skrot, papper och massa, färdiga industriprodukter, kemikalier och trävaror. Oljeprodukter och råolja och kol bedöms minska något. * Mätt i ton, gäller samtliga punkter. ** I absoluta tal jämfört med 2006

18 Miljarder ton-km Trender och prognoser Transporterna väntas öka med drygt 30 % mellan 2010 och 2030 Vägtransporterna har den snabbaste ökningen och väntas öka med nästan 20 % de närmaste tio åren Hur järnvägstrafiken utvecklas beror till stor del på vad som kommer att hända när det gäller banavgifter. Utvecklingen av vägtransporterna ,8 % Gruvnäringen väntas expandera kraftigt i Norrland till år 2030, vilket ger omfattande malmtransporter som påverkar hela rikets totala transportutveckling ,8 % Med extra malm Utan extra malm 0

19 Varför är godstransporter viktigt för företagens konkurrenskraft?

20 Därför är transporterna mycket viktiga! Merparten av det som produceras avsätts på stort avstånd Geografiskt tidsmässigt ekonomiskt Kostnads- och miljöeffektiva transporter av stor betydelse för regionens företags långsiktiga konkurrenskraft!

21 Strategiskt nätverk av hamnar, väg- och järnvägsstråk

22 Bränsleprisutveckling (diesel) sedan 2005 (SPI) 14,05 11,45 8,31

23 Järnvägs- och intermodala transporter allt viktigare Mindre känsliga för dieselprisförändringar Drabbas inte av ev framtida kilometerskatt som lastbilstrafiken Lättare att nå europeiska marknaden med järnväg än tidigare Större tryck på miljömässiga förbättringar av företagens transportarbete

24 Att ställa miljökrav vid upphandling av godstransporter

25 Att ställa miljökrav vid upphandling av godstransporter Befintliga verktyg Hur kan företagen ställa krav? Varför ställa krav?

26 Varför ska företagen ställa krav? Kontroll och kunskap Långsiktighet i sitt kravställande Miljöarbete ständiga förbättringar Det som blir över Effektiviseringspotential ekonomi och miljö Ordning och reda

27 Att ställa miljökrav vid upphandling av godstransporter Befintliga verktyg Hur kan företagen ställa krav? Varför ställa krav?

28 Systematiskt arbete Krav En del företag ställer krav Avstämning mot mål Uppföljning Några av dem följer upp kraven Ytters få vet vilka effekter deras krav ger Effekt Ännu färre har relaterat sina krav till uppsatta mål

29 Olika typer av krav Specificerade krav Hur man skall genomföra uppdraget Transportören skall utbilda sina chaufförer i sparsam körning Transportörens fordon skall vara minst euro IV Relativt lätta att följa upp, men ger liten möjlighet att mäta effekt Funktionskrav- Vad som skall uppnås Att de ställs så nära effekten som möjligt Att de på goda grunder kan antas ha god effekt Att de är entydiga och lätta att följa upp såväl med avseende på kontroll av efterlevnad som på effekt Att krav inte ställs som utnyttjar potentialer som lättare och billigare kan nyttiggöras på annat sätt Svårare att följa upp men när det görs är det lättare att mäta effekt

30 Uppföljning Begär verifikation på ställda krav Begär uppföljning på funktionskrav över tiden (specificera intervall för uppföljning, tex att förbrukad mängd bränsle följs upp en gång per år Om inte krav följs bör konsekvenser framgå av avtalet tex effekt på betalning Ett krav som ställs utan att säkerställa att uppföljning och utvärdering genomförs förlorar i trovärdighet, skapar irritation och är en källa till osund konkurrens inom transportnäringen.

31 Att ställa miljökrav vid upphandling av godstransporter Befintliga verktyg Hur kan företagen ställa krav? Varför ställa krav?

32 Miljöstyrningsrådet krav vid upphandling av godstransporter Olika typer av krav Kvalificeringskrav (obligatoriska krav på leverantören) Teknisk specifikation (obligatoriska krav på produkten som upphandlas) Tilldelningskriterier (utvärderingskriterier) Särskilda kontraktsvillkor (villkor för att kontraktet skall uppfyllas)

33 NTM nätverket för transporter och miljön

34 Q3 Forum för hållbara transporter Upphandlingsverktyg utformade som avtalsmallar Endast tillgängligt för medlemmar. Medlemsavgift. 80 tal medlemsföretag Tex. Dalafrakt, Skogsåkarna i Mellansverige, Boliden Mineral, LKAB, Maserfrakt, Helens rör, Strålfors, DHL Freight, Thorins åkeri mfl. Läs mer på Q3 hemsida:

35 Åtgärder för att miljöanpassa godstransporter - transportköpare

36 Åtgärder för transportköpare Fördjupat samarbete mellan transportköpande företag Överföring av gods till andra transportslag Förändrade beteenden, krav och produktions/lagerstrategier inom företagen (fyllnadsgrader, frekvens, il-transporter) Trimning/kravskärpning av befintligt transportupplägg

37 Trimning/kravskärpning av befintligt transportupplägg Lämpligt första steg är att kartlägga och kvantifiera sitt transportarbete Transportsätt Körsträcka och tom-/positioneringskörning Fyllnadsgrad Körsätt Euroklass Bränsleslag WSP har gjort detta åt några företag med vårt TPE-verktyg (Transport performance evaluation) Underlagen man får fram kan användas för att ställa krav på transportören Bl.a. Swedish Tissue, Sysav (Sydskånes avfallsbolag)

38 Verktyg för att göra en miljökalkyl På NTM:s hemsida kan man själv göra enklare godskalkyler för transporter mellan olika destinationer. Fritt att använda

39 Verktyg för att göra en miljökalkyl Vikt ton eller TEU Typ av gods tungt, medel eller lätt Bulk, flytande, container Från - järnvägsstation, stad, flygplats, hamn Välj transportslag järnväg eller lastbil Till - järnvägsstation, stad, flygplats, hamn Beräkna

40 Åtgärder för transportköpare Fördjupat samarbete mellan transportköpande företag Överföring av gods till andra transportslag Förändrade beteenden, krav och produktions/lagerstrategier inom företagen (fyllnadsgrader, frekvens, il-transporter) Trimning/kravskärpning av befintligt transportupplägg

41 Intern processöversyn Översyn av företagets hela försörjningskedja Förändrad lagerfilosofi, övertagande av transportansvar från leverantörerna och ev justerade inköpsvillkor Detta kan dessutom främja mer dubbelriktat nyttjande av transporterna än idag.

42 Förpackningar och emballage fortfarande en stor outnyttjad potential Smarta förpackningar Lättare att packa effektivt i lastbilar, tågvagnar o dyl. Minskar mängden transporter av luft och onödiga förpackningar Minskar kostnader och utsläpp av CO2 Materialval: Återanvändas Förnyelsebara Undvik emballage som innehåller farliga kemikalier

43 Goda exempel på effektivare förpackningar Ericsson bytte förpackning från plywood till wellpapp för en volymprodukt och minskade CO2 utsläppen med 3000 ton per år. Ex. kikärter: 40 % av transporterna kunde rationaliseras bort

44 Ny typ av lastpall i plast ett annat exempel på förändrad intern hantering Företaget IP-Group AB har utvecklat en ny typ av lastpall som har 4-5 gånger längre livslängd 40 % minskad ytbehov i lager och returtransporter pga staplingsbarhet Ett större företag har ersatt ordinarie träpallar med den nya typen av plastpall och har sparat 156 ton CO2 och 7 miljoner kr per år Möjlighet att beräkna potentiell besparing på

45 Åtgärder för transportköpare Fördjupat samarbete mellan transportköpaden företag Överföring av gods till andra transportslag Förändrade beteenden, krav och produktions/lagerstrategier inom företagen (fyllnadsgrader, frekvens, il-transporter) Trimning/kravskärpning av befintligt transportupplägg

46 Överföring av gods till andra transportslag För att lyckas med godsöverföring till järnväg och i intermodala flöden krävs: Tillgänglighet/kapacitet i järnvägsnätet Frekventa tågavgångar Tillgång till spårplatser för kostnadseffektiv omlastning mellan lastbil och järnväg.

47 Kombiterminaler och rangerbangårdar i järnvägsnätet Kombiterminaler i Umeå och Luleå samt rangerbangårdar i Vännäs, Boden och Haparanda

48 Kapacitetsbegränsningar i järnvägsnätet 2012 Stambanan genom övre Norrland Stora begränsningar mellan: Boden-Luleå samt medelstora begräsningar mellan: Umeå-Vännäs-Hällnäs Bräcke-Långsele Malmbanan Stora begränsningar mellan: Gällivare-Råtsi Kiruna-Riksgränsen samt medelstora begräsningar mellan: Boden-Gällivare Botniabanan mellan Umeå-Nyland invigdes 2010 och har i dagsläget god kapacitet. Banan som tar både person- och godstrafik har underlättat för öv infrastruktur i regionen.

49 Olika tågupplägg för gods på järnväg Exempel transporter Specifikt systemtåg vagnslast Kombitåg Malmtåg Timmertåg Långa avtal, tar tid att få till, fungerar ofta bra Nära sammarbete mellan transportköpare och transportör Bulktransporter Pappersbullar Industrispår Rangering Container Trailer Snabbast om man ställer om mellan Lastbil - tåg Konkurrens finns Ingen konkurrens Konkurrens finns

50 Åtgärder för transportköpare Fördjupat samarbete mellan transportköpande företag Överföring av gods till andra transportslag Förändrade beteenden, krav och produktions/lagerstrategier inom företagen (fyllnadsgrader, frekvens, il-transporter) Trimning/kravskärpning av befintligt transportupplägg

51 Åtgärder för att miljöanpassa godstransporter transportörer

52 Sparsam körning Sparsam körning innebär att du använder växelspak och gaspedal på ett medvetet sätt, så att du minskar din bränsleförbrukning och kör lugnare och säkrare. Att behärska ett sparsamt körsätt ingår från och med 2008 i alla behörigheter i körkortsutbildningen. Tunga fordon, tunga arbetsmaskiner eller många fordon i företaget betyder också tunga bränslekostnader. Att få ner bränsleåtgången med 10 procent är ett realistiskt mål om förarna utbildas i sparsam körning och förbrukningen sedan följs upp.

53 Exempel på Sparsam körning - Oskarsson & Nilssons åkeri i Umeå Om företaget Utför transporter för Norrmejerier i området Umeå, Luleå och Burträsk. 5 bilar som rullar dygnet runt Miljöarbete Fortlöpande utbildning för samtliga förare i Sparsam körning Incitament för förarna att spara bränsle, pengar till pensionskonto och en prispeng för den som kör bäst varje månad Satt upp relevanta miljömål för att minska sin miljöpåverkan Har installerat VDII Drivecsystem i samtliga fordon för att minska bränsleförbrukningen Drivec är ett uppföljningsverktyg som registrerar bränsleförbrukning och emissioner. Genom en handdator kan föraren få direkt uppföljning på sitt körsätt. Läs mer om Drivec på Resultat 10 % minskad bränsleförbrukning 7800 liter per fordon och år. Motsvarar drygt kr. Även minskade underhållskostnader.

54 Verktyg för att mäta effekten av sparsam körning - Enerfy Skiljer på förarbränsleeffektivitet och total bränsleförbrukning Jämförbart mått oavsett bil, drivmedel etc Lätt att inspirera förarna tävla via app Installera dator i bil samt månadsabonnemang på app.

55 Ruttoptimering Normalt minskar körsträckan med % Många olika, tex renhållning, hemtjänst, post- och tidningsdistribution, skolskjuts m fl. Körordningslistor och kartor Sorterar stor mängd data Fördelar arbetsbördan Ger mätbara resultat Rättviseaspekten WSP har arbetat med ruttoptimering för Luleå Renhållning Hushållsinsamling Från 8 6,5 bilar genom bättre planering, högre fyllnadsgrad Motsvarar en besparing på ca 1,5 Mkr/år

56 Hur mycket koldioxid sparar olika bränslen? Tillverkning [g/l] Användning [g/l] Totalt [g/l] Jämförelse mot diesel [% bättre] Diesel (5% RME) RME 100 % % Naturgas % Biogas % Etanol E %

57 BioFuel Region Samarbete i de fyra nordligaste länen mellan: Kommuner, Företag, Regionförbund, Länsstyrelser, Landsting Universitet Verkar för en omställning till förnybar energi med tonvikt på transporter och hållbara produkter baserad på skogsråvara

58 Wibax Logistics vinnare av stora åkeripriset 2013 Om Wibax Huvudkontor i Piteå med anläggningar, terminaler och service på ett antal orter i Sverige. Verksamheten består av produktion, utveckling, import, försäljning, lagring och distribution av i första hand flytande kemiska produkter samt av salter. Stora åkeripriset Stora Åkeripriset syftar till att lyfta fram och stimulera medlemsföretag som aktivt arbetar med miljö lönsamhet ledarskap trafiksäkerhet innovativa lösningar. Priset är på kr

59 Utveckling och forskning En trave till DUO2 Extra långa ekipage 15 % mindre CO2 Gröna korridorer

60 Framtidens järnvägstransporter? Förarlöst tåg i Australien på Rio Tinto RR 2,4 km långt 240 vagnar med axellast 31 ton Lastar ton väger ton Motsvarar 1000 fullastade EU-lastbilar Provdrift sedan 2007 full drift 2012 på 130 mil KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik

61 Såcalc hjälp med kostnadsberäkning inom åkeriverksamhet

62 TACK! WSP Analys & Strategi Sofia Lundberg , Martina Bohlin ,