Projektrapport Hållbara matvanor för stor och liten Ärende nr: Dnr /14, 28 november 2014

Transkript

1 Projektrapport Hållbara matvanor för stor och liten Ärende nr: Dnr /14, 28 november 2014 Eva Fröman & Mimi Dekker Ekomatcentrum Informationscentrum för ekologiska produkter Håven 2, Sigtuna,

2 EkoMatCentrum Informationscentrum för Ekologiska Produkter, ideell förening, har under 2014 drivit projektet Hållbara matvanor för stor och liten. Projektets bakgrund Ekomatcentrum är en ideell förening som i 17 år verkat för att öka intresset för klimatsmart och ekologisk mat i livsmedelskedjans alla led. Föreningen har arbetat särskilt mycket med maten i offentlig sektor. Genom kurser årligen i kommuner och landsting har Ekomatcentrums konsulter lång och gedigen erfarenhet av problem och svårigheter kring den offentliga maten (se bilagor). Klimatet påverkas av ett antal olika faktorer i vår omgivning, bland annat genom konsumtion av olika typer av livsmedel. Via beteende, attityd och val av olika livsmedel kan konsumenten påverka klimatet i stor utsträckning (Naturvårdsverket, 2011). Att äta klimatsmart innebär framförallt en minskning av köttkonsumtion och en ökning av vegetabilier, ex frukt, grönt och baljväxter. Det innefattar också att hålla svinnet på en låg nivå. En klimatsmart kostlinje kräver en betydande förändring av de matvanor som råder i många svenska förskolor och skolor idag. Dels genom en förändring av de maträtter som serveras i förskolor och skolor, men även genom en förändring av attityden att vilja konsumera maträtter med mer vegetabilier. Ekomatcentrums erfarenhet är att när skolor inför mer vegetarisk mat och mer grönt på tallriken, finns ofta ett motstånd hos föräldrar och pedagoger. Det leder i sin tur leder till en negativ inverkan på barnens attityder till grönsaker. Kökspersonal uppger att tallrikssvinnet ofta ökar de dagar som helt vegetarisk mat serveras. Bra utbildningsverktyg för att positivt utveckla barns matvanor till att bli mer klimatsmarta saknas idag. Vår erfarenhet under 2014 är att det är svårt att få föräldrar att delta i de fysiska utbildningsträffar som vi organiserat i samarbete med skolor och förskolor. Därför anser vi att det finns ett behov av en mer flexibel utbildningsform anpassad till tidspressade föräldrar. Hur maten produceras har stor betydelse för miljön. Cirka 30 % av Sveriges totala energikonsumtion och % av Sveriges klimatpåverkande utsläpp kommer från matproduktionen, varav den största delen härrör från jordbruket inklusive insatsmedel. Förskola och skola står för en stor del av den mat som barn och ungdomar äter, 20-25%. Därför är det viktigt att den mat som serveras är både hälsosam och har producerats på ett skonsamt sätt för klimat och miljö. Vegetabilier är mindre resurskrävande att producera än animaliska livsmedel. Framför allt har de mindre klimatpåverkan. Vi bör dessutom öka vår konsumtion av vegetabilier och minska köttkonsumtionen av hälsoskäl. Det är hela skolans/förskolans uppgift att servera barnen ansvarsfulla måltider. Därutöver är det mycket viktigt att forma bra och hållbara matvanor hos barnen i tidig ålder. Därför behöver hela skolan inklusive barn, pedagoger och föräldrar involveras i ett förändringsarbete. Föräldrars attityder och kunskaper har stor inverkan på hur barn upplever måltiderna och maten i skola/förskola. Likaså är pedagogerna viktiga förebilder och kunskapsförmedlare. En positiv attityd möjliggör en förändring. En negativ attityd motverkar kostpersonalens ambitioner att servera nyttig och klimatsmart mat. Självklart behöver barn information om varför måltiderna förändras och kunskap om vad som är klimatsmart och näringsriktig mat. 2

3 Syfte Att utveckla konceptet Klimatsmarta matvanor och implementera det på förskolor och skolor. Projektet bidrar till: Att öka konsumtionen av klimatsmart mat genom att öka kunskapen om klimatsmarta matvanor och dess positiva påverkan på klimatet och hälsan hos barn, föräldrar och pedagoger i förskola och skola. Att positivt förändra nuvarande attityder till mera vegetabilier, mindre kött och mer vegetariska maträtter, dvs. så att kött blir underordnat och att huvuddelen av måltiden ska bestå av vegetabilier i form av kolhydrater och frukt och grönt. Att förbättra kommunikation mellan pedagogisk personal och kökspersonal så att kökspersonalens kostkompetens kommer till sin rätt. Mål Att positivt förändra samtliga målgruppers attityder till klimatsmarta matvanor. Att öka konsumtionen av vegetabilier och minska konsumtionen av kött i de förskolor och skolor som projektet berör. Att klimatsmarta matvanor etableras hemma hos de barn som berörs av projektet. Målgrupp Föräldrar och pedagoger till barn på skolor och förskolor. Barn i förskola och grundskola. Rektorer och tjänstemän i kommunen som hanterar kostfrågor samt politiker. Genomförda aktiviteter 2014 Klimatsmarta utbildningar med klimatsmart matlagning Fem kommuner erbjöds möjlighet att delta i projektet Hållbara matvanor för stor och liten : Alvesta, Finspång, Göteborgs stad, Lund och Ockelbo. Dessutom gav Ekomatcentrum två föreläsningar under MAT 2014 i Växjö samt en webbaserad utbildning. Mellan september och november 2014 har vi genomfört 10 utbildningar där personal och föräldrar från 10 skolor och förskolor deltagit, se tabell nedan för detaljerad beskrivning. Kommun Skola (s)/förskola(fs) Aktivitetsdatum Antal deltagare Växjö Växjö MAT 5 september 115 Växjö Växjö MAT 6 september 15 Alvesta Lekbacken 15 oktober 27 Ockelbo Stenhuggaren och Wij 21 oktober 36 Finspång Kökspersonal fr flera kök 28 oktober 27 Ockelbo Stenhuggaren och Wij 21 oktober 36 Göteborg Kökspersonal fr flera kök 6 november 9 Lund Personal från 3 förskolor 14 november 6 Internet Öppna förskolan Ockelbo 19 november

4 Teori och Workshop på förskolor

5 Utbildningarna har inletts med en enkätundersökning riktad till pedagoger och föräldrar på respektive skola/förskola och kvalitativa djupintervjuer med kostansvariga/miljöansvariga och kockar i de berörda kommunerna. Webbaserad enkätundersökning avseende matvanor Innan varje utbildning genomförts har varje skola/förskola erhållit en internetbaserad enkät riktad dels till pedagoger och dels till föräldrar, se bilaga 1 Enkät klimatsmarta matvanor. Enkäterna har två syften, dels att ge en bakgrundsbild av hur matvanorna i hemmen till både barn och pedagoger ser ut hos de deltagande förskolorna och skolorna. Och dels att sätta igång funderingar kring sina egna matvanor, vilket blir en naturlig följd när en enkät besvaras. Att samla in enkätsvar från respondenter är inte helt problemfritt. Det är ofta svårt att få respondenterna intresserade av att fylla i enkäter. I ett försök att höja svarsfrekvensen lottades ett grönsaksmemory (se bilaga 2) per enkät ut vilket förhoppningsvis stimulerade till en högre svarsfrekvens. Bortfallet kan även tyda på ett ointresse eller en ovilja att dela med 5

6 sig av sina privata matvanor, trots att enkäten var anonym. Vissa av förskolorna hade även svårt att genomföra mailutskick eftersom all information vanligen var i pappersformat och förskolan därför inte hade tillgång till föräldrarnas adresser. Ytterligare ett problem var språksvårigheter. Exempelvis hade hälften av barnen på en förskola ett annat modersmål än svenska och många av deras föräldrar hade bristfälliga kunskaper i svenska vilket innebär stora svårigheter med information på svenska och då även enkäter. Trots dessa svårigheter fick vi ändå in 144 enkätsvar. Nedan redovisas några valda delar av enkätresultaten. De flesta äter grönsaker regelbundet 138 personer svarade på frågan om de regelbundet äter grönsaker, 88 procent av dessa åt grönsaker regelbundet och kan därmed anses ha goda matvanor (se figur 1). Endast 12 procent uppger att de inte äter grönsaker regelbundet. 10 personer hoppade över denna fråga. 12 % 88 % Ja Nej Figur 1 Äter ni grönsaker regelbundet? Vanligt att äta en vegetarisk rätt i veckan I figur 2 visas antal respondenter som konsumerar olika typer av livsmedel per vecka. Vegetabilier är det huvudsakliga födoämnet hos 3 av respondenterna (två procent). Majoriteten uppger dessutom att de aldrig eller sällan äter vegetariskt. De flesta äter nöteller fläskkött 2-3 ggr/vecka, kyckling 1-3 ggr/vecka och fisk ca 1 gång/vecka. Endast två procent uppger att de äter nöt- eller fläskkött i princip varje dag. Dock äter 23 procent kött 4-6 gånger i veckan. Den större delen av respondenterna verkar variera sitt animaliska proteinintag men majoriteten har en hög konsumtion av rött kött, och knappt en fjärdedel har en mycket hög konsumtion. 6

7 Antal respondenter Antal respondenter Aldrig eller sällan 1 gång 2-3 gånger 4-6 gånger Alla dagar Nöt- eller fläsk kött Fisk Fågel Helt vegetariskt Figur 2 Hur ofta äter ni följande livsmedel per vecka? Salladsgrönsaker är favoriter bland grönsakerna Tomat, gurka och sallad är inte helt oväntat favoriter bland grönsakerna och äts regelbundet av respondenterna (77 procent, 78 procent och 61 procent). Andra favoriter är potatis, lök, morötter, paprika, vitlök och majs. Bland grönsaker som många äter ibland hör broccoli, vitkål och ärtor. Ätandet av blomkål, bönor, rödbetor och spenat är relativt jämt fördelat över de två grupperna ibland och sällan/aldrig. Brysselkål däremot, är en grönsak som få använder över huvud taget (87 procent). Det är ett ganska begränsat antal grönsaker som man äter mycket av. Salladsgrönsaker är populärt, frilandsodlade grönsaker är inte lika frekvent förekommande i respondenternas hushåll. Se figur Regelbundet Ibland Sälla/aldrig 20 0 Figur 3 Vilka grönsaker äter ni i ert hushåll? 7

8 Antal respondenter Att maten är näringsriktig är viktigare än priset Respondenterna ansåg inte att priset avgör vilken mat som ska lagas till middag. Viktigare är att maten är näringsriktig. Efter näringsriktighet kommer tiden det tar att laga till maten, vilken kunskap man har vad gäller matlagning och avgörande är också hur trött man är efter att ha kommit hem efter t.ex. en lång dag på jobbet. Se figur Stor betydelse Varken eller Ingen betydelse 20 0 Hur lång tid det tar Hur näringsriktig rätten är Hur trött jag är Min kunskap om matlagning Hur dyr rätten är Figur 4 Vad påverkar valet av måltiden? Kvalitativa muntliga intervjuer innan utbildningsaktiviteterna De kvalitativa telefonintervjuerna genomfördes via telefon. Syftet med telefonintervjuerna var att få kunskap dels om tidigare klimatarbete i kommunen eller på respektive skola/förskola samt dels om dagliga rutiner med hänsyn till livsmedel, ex storlek på barngrupper, vanliga maträtter, mottagningskök eller tillverkningskök, rutiner vid tillagning etc. Intervjuer har gjorts med kostchefer, rektorer och ansvariga i de olika köken. Samtliga kockar och kökschefen hävdar att de har ett behov av stöd för att driva utvecklingen framåt, även de kommuner som idag redan arbetar framgångsrikt med att höja andelen ekologiska livsmedel. Flera kostchefer påpekade även att kunskapen är bristfällig hos många pedagoger när det gäller kroppens verkliga behov av animaliska proteinkällor och att det finns ett motstånd för att öka andelen klimatsmarta maträtter, d.v.s. med mindre animaliskt protein. Utbildningsaktiviteter De genomförda utbildningarna bestod av en teoretisk del samt en workshop. Dessutom fanns möjligheten att även genomföra en praktisk matlagning som extra tillval. I den teoretiska delen behandlades ämnena Klimatsmart mat och Klimatsmarta matvanor. Se bilaga Klimatsmarta matvanor PP för ett exempel på föreläsningsmaterialet. Delen om Klimatsmarta matvanor grundar sig på ett tiotal forskningsartiklar kring ämnet, se lista med referenslitteratur på sidan 8. Workshopen bestod av ett antal delar; en provsmakning, ett blindtest, ett grönsakspyssel, ett matkollage och ett grönsakspel. Provsmakningen bestod av 3-4 grönsaker serverade i olika former; råriven, rå i bit, kokt, stekt, puré etc. Alla deltagare skulle lukta, smaka, lyssna och beskriva hur de upplevde de olika formerna av grönsakerna med hjälp av ett smakprotokoll (bilaga 3). Blindtestet gick ut på att via smaken jämföra fyra livsmedel, dels som ekologiskt och dels som oekologiskt. Deltagarna fick efter 8

9 provsmakningen diskutera resultatet. Två delar innehöll pedagogiskt pyssel, dels att skapa teckningar genom att använda sig av grönsaksdelar, både ätliga och oätliga delar (ex morotsbitar och bananskal). Ytterligare ett pyssel var att göra kollage med hjälp av utklippta bilder, alternativt rita egna bilder. Varje kollage skulle symbolisera ett livsmedel eller en maträtt. Övriga deltagare fick sedan möjlighet att gissa vilket livsmedel/maträtt som det föreställde. Slutligen spelades ett grönsaksmemory, som består av bilder på olika frukter och grönsaker. När alla fått ett antal par var bildade varje deltagare en meny med hjälp av sina frukter och grönsaker. Den praktiska matlagningsdelen bestod av tillagning av ett antal klimatsmarta recept. Recepten var till övervägande del vegetariska. Efter matlagningen dukades alla rätter upp till en buffé som avsmakades gemensamt, ibland tillsammans med inbjudna gäster. Alla recept mejlades till kursdeltagarna efter genomförd kurs se exemplet Recept Finspång 28 okt (bilaga 4). För att ge de deltagare som inte kunnat delta tidigare en möjlighet att lyssna på den teoretiska föreläsningen bjöd Ekomatcentrum in tre av de deltagande kommunerna till en webbföreläsning den 19 november. Inbjudan gick ut till både personal och föräldrar i Alvesta, Ockelbo och Finspång. Ekomatcentrums hemsida håller för närvarande på att göras om, men så snart den nya hemsidan är klar kommer även webbföreläsningen att finnas tillgänglig för nerladdning. Utbildnings- och informationsmaterial Varje kursdeltagare har fått ett kursmaterial bestående av Naturligtvis-Mat, klimat och ekologi i restaurang & storhushåll (vår informationsbroschyr om klimatsmart mat), säsongsguider för Fisk & Skaldjur samt för Frukt & Grönt. Ett grönsaksmemory som Ekomatcentrum tagit fram delades ut till alla skolor och förskolor som deltog i aktiviteterna samt lottades ut till föräldrar och pedagoger som besvarade enkäten för att höja svarsfrekvensen (se bilaga 2). Därutöver skickade vi ut en pdf med den teoretiska föreläsningen samt ett arbetshäfte med praktiska övningar (se bilaga 5 och 6). Ett tryckt material är nu under bearbetning/tryckning hos kommunikationsbyrån Oliven. Alla deltagande kommuner kommer att få exemplar av den nya foldern utskickade så snart den är färdigtryckt. Resultat utvärdering kurser Vi har gjort kursutvärderingar på flera av våra kurser. Kursdeltagarna har fått betygsätta kurserna och kursledarna på en skala 1-5, där 5 är högsta resultat. Vi har fått mycket goda utvärderingsresultat på vår kursverksamhet, i genomsnitt 4,0 poäng av 5 möjliga. En poängsättning som varierat från 3,5-4,5 poäng. Kommun/landsting Genomsnittspoäng Alvesta, Lekbacken 4,0 Finspångs kommuns kökspersonal 3,5 Göteborg, Kökspersonal från Norra Hisingen 4,0 Lund, pedagoger från tre förskolor 4,5 Ockelbo, Stenhuggaren och Wij 4,1 Genomsnittspoäng 4,0 9

10 Lilla Ekomatsligan Vinnarna av årets Lilla Ekomatsliga var Bys ansvarsområde i Södra Sandby, Lund med hela 99 % ekologiskt. Vi har även bedrivit benchmarking med hjälp av Lilla Ekomatsligan. 53 Skolor och förskolor nominerades och samtliga diplomerades även i årets liga. De hade alla nått minst 25 procent ekologiskt och tillsammans har de nått hela 57 procent ekologiskt. Alla nominerade skolor och förskolor som klassat in i Lilla Ekomatsligan bjöds till en föreläsning om Hållbara matvanor och alternativa proteiner med prisceremoni på Nordic Organic Food Fair i Malmö den 26 oktober. Diplom delades ut av Lars Nellmer, VD på KRAV. Alla deltagande skolor och förskolor fick diplom samt en goodie bag med bland annat ett grönsaksmemory (se bilaga 2, 7 och 8). Arrangemanget var mycket uppskattat av deltagande skolor och förskolor. Två pressmeddelanden skickades ut i samband med arrangemanget: Lilla Ekomatsligans vinnare koras på Nordic Organic Foor Fair den 24 oktober och Fyra guld till Skåne i Lilla Ekomatsligan den 27 oktober (se bilaga 9 och 10). Utvärdering Vi är nöjda med den geografiska spridningen på deltagande kommuner. Det har även varit en bra diversitet på de deltagande förskolorna, och vi upplever att vi nått ut både till mindre orter på landsbygden med homogena barngrupper samt i större städer där barngrupperna haft en större bredd när det gäller kulturer och ursprungsmiljöer. Projektet med teori och workshop har varit mycket uppskattat bland medverkande pedagoger. Det har ökat deras förståelse för mat- och klimatfrågan samt matvanors betydelse för klimatsmarta matval, vilket tydligt framgått i våra kursutvärderingar. 10

11 Två kommuner ändrade upplägget av utbildningen på grund av svårigheter att få loss personal, Finspång och Göteborg. Ursprungligen var utbildningstillfället vid båda kommunerna tänkt att rikta sig mot pedagoger men i båda fallen blev deltagarna istället kockar och kökspersonal. I Finspång deltog kökspersonal från samtliga offentliga kök och i Göteborg deltog kökspersonal från offentliga kök i Norra Hisingen. Eftersom utbildningarna utförts under den senare delen av hösten kommer den slutliga uppföljningen att ske under vårterminen En tidigare uppföljning hade inte kunnat bidra med någon givande information. En uppföljning kommer att ske dels genom en återkoppling med de kostchefer/miljöstrateger och kockar som varit delaktiga i projektet och dels med hjälp av utvärderingsuppgiften som pedagogerna utfört med barnen (bilaga 11). Uppgiften bestod av att be ett antal barn beskriva; en vanlig lunch, en önskelunch samt en lunch som kroppen mår bra av (en hälsosam lunch). Vi har fått in de första intervjuerna från samtliga deltagande pedagoger, och även bokat deadline för deras uppföljande intervjuer. Vår målsättning var att utföra internet utbildningar under projektet. Under arbetets gång insåg vi att vikten av att använda en ordentlig utbildningsplattform var betydligt större än vi från början insett. Tröskeln för att delta vid en internetföreläsning bör vara så låg som möjligt, och därför bör det inte krävas av deltagarna att de har exempelvis ett Skype konto för att kunna delta. Plattformen ska kunna nås direkt på nätet utan några krav på internet kunskaper. Vi inser även att föreläsningen behöver delas upp i kortare moment för att underlätta för fler att delta i framtiden. Vi är övertygade om att internet är ett fantastiskt verktyg för att på ett mycket enkelt sätt kunna nå ut till en bredare massa, men vi behöver undersöka mer om hur vi ska möta vår målgrupps förväntningar och möjligheter till att delta på nätet. Vi upplever att Lilla Ekomatsligan är ett utmärkt sätt att höja kökspersonalen och även motivera all personal på enskilda förskolor och skolor runt om i Sverige. Däremot kommer vi, om vi har medel under kommande år, att organisera Lilla Ekomatsligan på ytterligare en eller två platser i Sverige. Eftersom vi märkt att det geografiska avståndet försvårar för många av de diplomerade att delta. En diplomering i andra regioner i Sverige kommer att underlätta för skolor och förskolor att medverka och därigenom även ha en motiverande effekt och ett ökat engagemang. Genom vår andra liga, Ekomatsligan, som vänder sig till hela kommuner eller landsting, har vi sett en fantastisk effekt. Vi ser dock behovet av att även på micro nivå kunna lyfta enskilda förskolor eller skolor samt den personal som arbetar där. Det leder till en direktkontakt på individnivå med en markant ökad delaktiga. Uppnått resultat Att positivt förändra attityder till klimatsmarta matvanor är en långsam process som med fördel påbörjas i tidiga åldrar. Ett pedagogiskt arbete i skolan eller förskolan har därför goda förutsättningar för att positivt förändra matvanorna, både i förskolan/skolan och i hemmen. Med våra utbildningsinsatser runtomkring i landet sår vi frön som har möjlighet att spridas vidare till övriga förskolor och skolor i dessa kommuner. Genom att vi utbildar och motiverar pedagoger, kockar och kökspersonal och ger dem verktyg till att stimulera och öka intresset 11

12 för grönsaker och andra vegetabilier och minska köttkonsumtionen bland barnen bidrar vi till en bättre miljö som även har positiva hälsoeffekter. Vid samtliga förskolor som deltagit i projektet uppger kockarna att de ökat utbudet av vegetarisk mat i sina matserveringar och att de fortsätter att öka. Flera förskolor har märkt ett ökat intresse hos barnen för att prova nya livsmedel och rätter med olika typer av vegetabilier, speciellt när barnen själva fått delta i matlagningen eller andra mataktiviteter (matpyssel, provsmakningar etc). Vi ser en god effekt hos de deltagande förskolorna/kommunerna men vi inser samtidigt att behovet av vidareutbildning är stort. Lilla Ekomatsligan är en utmärkt möjlighet att lyfta enskilda förskolor och skolor men framförallt deras duktiga kockar/kökspersonal. Ligan bidrar till ett ökat engagemang för klimatsmart mat och är även en inspirera för alla skolor och förskolor i Sverige. Resultatspridning Ekomatcentrum har även spridit resultaten via våra egna nätverk. Vi kommer att fortsätta sprida resultaten av projektet genom vårt eget kommun- och landstingsnätverk, där personer som arbetar med kost i skolor och förskolor ingår, via vårt Nyhetsbrev som går ut till ca 2000 personer. Resultaten sprids också via pressmeddelanden och via Ekomatcentrums hemsida. Dessutom har information om Lilla Ekomatsligan även spridits via Nordic Organic Food Fair (bilaga 12). Kostnader för projektet Se separat bilaga om ekonomisk redovisning Bilagor Enkät klimatsmarta matvanor bilaga 1 Memoryspel bilaga 2 Smakprotokoll bilaga 3 Meny Finspång bilaga 4 Föreläsning Klimatsmarta matvanor bilaga 5 Klimatsmarta matvanor praktiska övningar bilaga 6 Program Lilla Ekomatsligan bilaga 7 Lilla Ekomatsligan graf 2014 bilaga 8 Pressreleaser bilaga 9,10 och 12 Intervju uppdrag bilaga 11 12

13 Referenslitteratur: Naturvårdsverket (2011) Köttkonsumtionens klimatpåverkan, Drivkrafter och styrmedel Algotson S & Östrom Å (2011) Sinnenas skafferi. Falköping: Elanders Fälth & Hässler Berg C, Johnsson I and Conner M. (2000). Understanding choice of milk and bread for breakfast among Swedish children aged years: an application of thetheory of Planned Behaviour. Appetite, 34, 5-19 Berg C et al. (1998). Source of bias in a dietary survey of children. European Journal of Clinical Nutrition, 52, Birch L L and Fisher J O (1998). Development of Eating Behaviors Among Children and Adolescents, Pediatrics, 101, Cooke L J, Haworth C MA and Wardle J (2007). Genetic and environmental influences on children s food Neophobia. American Journal Clinical Nutrition, 86, Gustafsson I et al. (2006). The five aspects meal model. Journal of Foodservice, 17, Haidt J, Individual differences in sensitivity to disgust: a scale sampling seven domains of disgust elicitors. Person. individ. Diff., 16 (5), Jonsson I and Gummeson L (1998). Assessing food choices in school children: Reliability and Construct Validity of a Method Stacking Food Photographs. Appetite, 30, Jonsson I and Gustafsson I-B (2000) Ett lustfyllt lärande om mat: utvärdering av Sapere-metoden, Örebro universitet Livsmedelsverket (1999). Lärarhandledning: Mat för alla sinnen. Hämtad från: Offei-Ansah C (2013). Food habits and preferences as a factor in the choice of meals by students in the University of Cape Coast. Nutrition and Health, 21 (3), Paisley et al. (1995). Consumer perceptions of dietary changes for reducing fat intake. Nutrition Research, 15 (12), Prior A-L and Limbert C ( 2012). Adolescent s perception and experiences of family meals, Journal of Child Health Care, 00(0), 1 12 Savage J S, Orlet Fisher J and Birch L L (2007). Parental Influence on eating behavior: Conception to Adolescence. Journals of Law, Medicine & Ethics, 35, Skafida V (2013). The family meal panacea: exploring how different aspects of family meal occurrence, meal habits and meal enjoyment relate to young children s diets. Sociology of Health & Illness, 2013, 1-18 Sporre C (2012) Den medvetna måltiden. Magasinet för Vård & vetenskap, 3,10-11 Wyse R et al (2011). Associations between characteristics of the home food environment and fruit and vegetable intake in preschool children: A cross-sectional study. Public Health, 11,