Varför blir man vegetarian? flesta djur idag lever under fruktansvärda förhållanden i många djurfabriker.

Transkript

1 Varför blir man vegetarian? Idag kommer miljöskandalerna allt tätare. Allt fl er vill äta en så ren mat som möjligt. Det ena forskningsresultatet efter det andra bekräftar hur viktigt det är att äta vegetabilier. Allt det här gör att den gröna maten blir allt intressantare för gemene man, oavsett om man väljer att äta vegetariskt ibland, eller helt övergå till vegetariskt kosthåll. MÅNGA VÄLJER VEG- ETARISK kost av hälsoskäl. Det är konstaterat att vegetarianer drabbas med sällan av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, lungcancer och tjocktarmscancer. Vegetarianer väger dessutom mindre än blandkostare, har lägre blodtryck och kolesterolvärden. Renare mat. Eftersom vegetabilier befinner sig längst ner i näringskedjan samlar de upp mindre miljögifter än djur som befinner sig högre upp. En vegetarisk kost innehåller alltså mindre av tungmetaller och miljögifter, som t.ex. PCB och DDT. Etiska skäl. Många, speciellt ungdomar, tar avstånd ifrån att medverka till att andra varelser måste plågas eller dödas för vår skull. De flesta djur idag lever under fruktansvärda förhållanden i många djurfabriker. Miljöskäl. Odling av säd, baljväxter och grönsaker kräver mindre vatten och energi än djurproduktion. Ju större brist på vatten det blir i världen desto större anledning finns det för att gå över till en mera vegetabilisk livsmedelsproduktion. Ett kilo protein från industriellt framställt kött behöver liter vatten för att produceras. Samma mängd likvärdigt protein som framställs ur bönor behöver bara 300 liter vatten. Grönsaksodlingar ger också betydligt min- dre kväveutsläpp än kött-, ägg- och mjölkproduktion. Kväveutsläppen bidrar till försurningen. Solidariska skäl. Det går åt 5-10 gånger mer odlingsareal för köttproduktion, jämfört med motsvarande mängd vegetabiliskt protein. På 1 ha kan man producera 280 kg biff eller kg bönor. Sojabönor är den gröda som odlas mest i USA. 90 procent av sojabönsskörden gåt till djurfoder. Ekonomiska skäl. Om man mest lagar mat av bönor, säd, rotfrukter och säsongens grönsaker och frukter, kan det bli betydligt billigare att äta vegetarisk mat. Ur Vegetariska kokboken, av Inga-Britta Sundqvist Helga naturen och livets gåva

2 VARFÖR VEGETARIAN? Kroppen är ett mycket känsligt instrument, som kräver god omvårdnad och rätt bränsle för att fungera som den ska. Det finns många skäl till att vara vegetarian. Några av dem kommer vi att nämna här, som t.ex. ekonomiska, etiska, religiösa, karmiska och hälsoskäl. Människans fysiologi visar att frukt och grönsaker utgör vår naturliga föda. Inga varelser ur någon livsart kan in längden hålla sig friska, om de avviker för mycket från den föda som de är avsedda att äta. En av de största och viktigaste skillnaderna mellan köttätare och växtätare är tänderna. Köttätare måste kunna jaga och har följaktligen skarpa klor och kraftiga käkar med långa smala och spetsiga tänder som förmår skära genom hud och slita sönder kött. Kött behöver inte, i motsats till spannmål och grönsaker, tuggas i munnen för att smältas. Det bearbetas framför allt i mage och tarmar. En katt t.ex. kan knappt tugga alls. Växtätande djur å andra sidan har tänder med breda tuggytor för att kunna mala sönder alla fibrer. Växtätare kan därför också röra käkarna i sidled, något som köttätare inte kan. Den mer hårdsmälta och fiberrika spannmåls- och grönsakskosten kräver lång tid för att förbrännas och ruttnar långsamt, varför den utan besvär kan stanna i kroppen ganska länge. Kött å andra sidan ruttnar väldigt fort och kräver snabbare förbränning. Därför har köttätare ett tarmsystem som endast är 3 gånger kroppslängden medan växtätarnas är gånger kroppen. Köttätare och växtätare dricker dessutom på olika sätt. Köttätare lapar upp vatten med tungan medan växtätare suger upp vätskan i munnen. Vi kan av dessa fakta dra slutsatsen att människor, fysiologiskt sett, helt klart inte är köttätare. Dessutom är det uppenbart att våra naturliga instinkter inte liknar köttätarnas. De flesta som äter kött låter någon annan döda djuret åt dem, eftersom de förmodligen skulle må ganska illa om de var tvungna att utföra det motbjudande dödandet och styckningsarbetet själva. Köttätande djur äter alltid köttet rått. Människor försöker maskera köttet så gott de kan genom att mala, koka, steka, krydda eller hälla sås och lägga sallad över det. Allt detta för att dölja köttets ursprungliga, råa tillstånd.

3 Om en katt känner doften av en bit rått kött vattnas det i munnen på den men inte vid åsynen av en färsk frukt. Om folk i allmänhet fann stor tillfredsställelse i att kasta sig över en kanin eller en fågel och slita sönder det fortfarande levande djuret med tänderna skulle man kanske kunna dra slutsatsen att människor försetts med köttätarinstinkt. Så är nu inte fallet. En klase färska vindruvor kan dock få det att vattnas i munnen på vem som helst, även om vederbörande inte är hungrig, helt enkelt därför att de är så goda. Hälsoskäl En av de största missuppfattningarna om vegetarism är att man inte får i sig tillräckligt med näring, och att man blir sjuk, blek och svag. Praktisk erfarenhet visar dock på det motsatta förhållandet. Vi kan se att de största, starkaste och mest långlivade djuren (elefanter, oxar, hästar etc.) är vegetarianer. Vegetarianer har helt enkelt bättre uthållighet, eftersom deras kroppar inte behöver slösa energi på att bearbeta och föra ut alla de gifter man får i sig då man äter kött. Från bönor, nötter och mjölk får vi protein som är lättillgängligt för människan. Speciellt om du kombinerar ris med bönor, får du i dig all näring du behöver. All tillgänglig statistik om människans hälsotillstånd och matvanor visar sambandet mellan köttätande och sjukdomar. Vegetarianer har den lägsta sjukdomsfrekvensen. Många sjukdomar, som hjärtsjukdomar, cancer, njursjukdomar och ledbesvär, kommer från köttätande. Då man äter kött lagras överflödigt animaliskt fett i kroppen. Då kroppen inte kan bryta ner detta fett, kommer de så småningom att utgöra en beläggning på blodkärlens väggar. Detta är den främsta orsaken till högt blodtryck, slaganfall och hjärtsjukdomar. Statistiken visar också att dessa sjukdomar är mycket vanliga hos köttätare med så gott som obefintliga hos vegetarianer. I kött tillsätts nitrit och andra kemikalier som är cancerframkallande. Människor har samma slags tarmsystem som de växtätande djuren. Då kött stannar alltför länge i tarmarna, avger de toxiner giftiga ämnen som bl.a. överbelastar njurarna. Detta kan så småningom leda till gikt, artrit, reumatism och cancer i tjocktarmen. Ur Govindas bästa, av Marita Gegerfelt När gick medkänslan och respekten för djuren förlorad? När du var ett litet barn var en av dina första bokupplevelser troligtvis en bok med kraftiga kartongsidor, och på varje sida fanns en vacker bild av ett av de djur som finns i vår omgivning, på gårdar, djurparker, eller i fritt tillstånd i naturen omkring oss. Din pappa eller mamma satte dig i sitt knä, höll upp boken framför dig, pekade på det ena djuret efter det andra, och härmade dess läten. Här fick du din första fostran i kärlek till och respekt för djuren. Efter en kort tid kunde du kanske själv peka på något av djuren och säga bä-ä-ä, eller piiiiip, eller nöf-nöfnöf etc. Detta var en situation i omtanke, kärlek och trygghet. Så småningom överfördes du från mammas bröst till måltider vid köksbordet, där det serverades olika maträtter av samma personer som tidigare fostrat dig i kärlek, omtanke och till glädje över djuren. Du fick äta det som serveras dig från tallriken, på skeden mot din öppna mun, samtidigt fick du höra hur gott det var, och nyttigt. Det kallas köttbullar, blodpudding, och kyckling etc. Ingenting i denna situation påminde dig om din tidigare upplevelse från bilderboken, förutom djurens namn som t.ex. kyckling. Men de kopplade du inte alls ihop med bilderna från boken, för det fanns ingen som helst likhet mellan rätten på tallriken och den levande, gula, mjuka kycklingen som du mindes från bilderboken. Och efter en tid lärde du dig att tycka om maten som serveras dig. Om föräldrarna, vid presentationen av maten på tallriken, hade haft flera olika alternativ och berättat för barnet att här finns mosad banan, och frukt av olika slag, här finns rotfrukter, och på den här tallriken ligger en kanin eller kyckling och förklarat vilken behandling djuret fått genomlida, så skulle det inte finns en rimlig möjlighet att vi skulle ha ett enda köttätande barn på jorden efter en sådan uppriktig presentation av maten. Det faller sig fullständigt onaturligt och emot varje människas rena samvete, vid upplevelsen av t.ex. en kyckling, lamm, fisk, eller fågel, att be sin mamma eller pappa att fånga den och döda den och anrätta den till mat. Det finns inga sådana naturliga associationer hos människan. Aldrig har man väl hört ett barn, vid åsynen av en kalv, begära att få döda den och äta upp den! Att det ändå sitter ungdomar på Mc Donalds och äter hamburgare, korv och kyckling är bara ett tecken på ett fullständigt bedrägeri där man förleder människor genom smak- och formförändringar till en matkultur som på intet sätt motsvarar människans sanna natur. Om människorna skulle vara uppriktigt medvetna om processen vid framställningen av t.ex. en hamburgare, skulle den i en frisk och naturlig kultur vara fullständigt omöjlig att presentera som människoföda. Text av Simon Andersson

4

5

6 Stenålderns köttkonsumtion i relation till den moderna människans medvetna valmöjlighet. Kött och fläsk har i det mänskliga näringslivets historia alltid spelat en mycket viktig roll. Tack vare jakt och fiske, och senare även boskapsskötsel har människorna kunnat sprida sej ut över sådana områden på jordklotet, där de eljest inte kunnat bli bofasta. Och ännu i våra dagar är den animaliska näringen absolut nödvändig för många folk. Ingen förnuftig näringsfysiolog vill väl predika vegetarism för eskimåerna på Grönland, för fiskarena på Lofoten, för lappar och samojeder, för kirgiser och tunguser Men sådana folk lever ett helt annat liv än vi i folkhemmet i Sverige. De för ett hårt liv i ständig kamp med naturens krafter, alldeles som en gång våra förfäder. Tack vare mycket kroppsrörelse och ett liv ute i friska luften kan de lättare än vi omsätta en tung och kraftig föda, lättare avbörda sej en sådan födas gifter och avfallsämnen. Men någon hälsoföda har den animaliska kosten trots detta aldrig varit, ens för dessa folk. De primitiva jägarfolken eller eskimåerna är inte särskilt friska och blir aldrig särskilt gamla. I fråga om kosten har de aldrig haft något val, de har alltid varit och är alltjämt hänvisade till att i större eller mindre utsträckning leva animaliskt. Vi ser alltså att det animaliska näringssystemet representerar ett utvecklingsskede i människans historia. Det har varit nödvändigt för vår utveckling, det är delvis nödvändigt alltjämt, men det är samtidigt ett system på avskrivning. Inte blott av hänsyn till sin hälsa kommer människan efterhand att minska köttätandet kanske avsevärt snabbare och med en mer accelererande hastighet än vi idag kan föreställa oss. Även av rent ekonomiska skäl måste den snabbt växande befolkningen på vår planet alltmer övergå till vegetariska levnadsvanor. Villebråden i skogarna decimeras, skogarna själva krymper ihop. De odlade markerna blir för dyra för boskapsuppfödning, det blir alltför oekonomiskt för oss att via gräsätande djur utnyttja den näring jorden ger. Slutligen kommer och detta torde bli den avgörande punkten den etiska inställningen till denna fråga alltmer träda i förgrunden. Ur Vettig föda av Nils Kalén, sid

7

8 Adresser: Djurens Rätt Box 2005, Älvsjö Veganföreningen Klövervägen 6, Mariefred Greenpeace Box , Stockholm För boktips kontakta t.ex. nämnda djurrättsföreningar Citat hämtade ur Terneborgs Lyckliga Kokbok Häfte sammanställt av Anna Andersson