Projekt Tryggt och bekvämt boende i Östra Göinge kommun Rapport från projektet hösten 2013

Transkript

1 Projekt Tryggt och bekvämt boende i Östra Göinge kommun Rapport från projektet hösten 2013 Projektledare Lena Svensson, avdelning Stöd & Omsorg,

2 Innehållsförteckning Projekt Tryggt och bekvämt boende i Östra Göinge kommun 1 Inledning 3 Uppdraget 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Frågeställningar 3 Forskning och projekt i tiden 4 Utredning 8 Kartläggning av boende 8 Översikt 8 Broby 9 Knislinge 10 Sibbhult med Immeln 11 Glimåkra 12 Hanaskog 13 Referensgrupper 14 Hanaskog 14 Glimåkra 14 Knislinge 15 Sibbhult 15 Broby 15 Enkäter 15 Enkät 55 + i Knislinge 15 Enkät pensionärer i kö till anvisningslägenhet 16 Kommunens anvisningslägenheter 16 Trygghetspunkter 17 Analys 17 Begreppet trygghetsbostäder 18 Målgruppen 18 Faktiskt behov av trygghetsbostäder 18 Lokala skillnader 19 Nuläge i hemtjänsten 19 Möjlig omvandling i befintligt lägenhetsbestånd 21 Nödvändiga insatser och resurser 21 Slutsats 21 Fortsättning, hur går vi vidare? 22 Förslag 23 Bilagor 23 Sida 2 av 23

3 Inledning I Östra Göinge kommuns verksamhetsplan 2013 finns som ett verksamhetsmål för Produktion att tillskapa mellanboende/trygghetsboende för äldre. Uppdraget Projektgruppen för tryggt och bekvämt boende i Östra Göinge kommun ska på produktionschefens uppdrag utreda och lämna förslag till nytt mellanboende/ trygghetsboende. I projektplanen ingår att: demografisk kartläggning per ort görs som underlag för behovsanalys. styrgruppen bjuder in intressenter till en referens/fokusgrupp kring frågor om nybyggnation. Projektet lämnar rapport om den första delen av projektet. Bakgrund Projektet Tryggt och bekvämt boende för äldre har utgått från antagandet att det finns ett behov av trygga och bekväma bostäder för äldre som har ett trygghetsbehov men inte är i behov av plats i särskilt boende. Projektet genomförs i samverkan mellan kommunens verksamhet Stöd och Omsorg och kommunens bostadsbolag Klockaren Bostads AB. Andra samarbetspartners medverkar i olika faser av projektet. Styrgruppen har definierat möjliga fastigheter i Hanaskog, Glimåkra och Knislinge, samt kommunens marklägenheter i Sibbhult och Broby. Arbetsgruppen har utrett behov av åtgärder i dessa fastigheter samt i mötesplatserna för äldre som finns i nära anslutning till dem. Konceptet tryggt och bekvämt boende har diskuterats i workshops med referensgrupper bestående av representanter för frivilligorganisationer och föreningar, samt boende i Bostad AB Klockarens bostäder i de olika orterna. Syfte Projektet Tryggt och bekvämt boende för äldre syftar till att efterfrågan på särskilt boende i gruppen äldre med trygghetsbehov kan minska genom att tryggt och bekvämt boende i egen lägenhet erbjuds äldre runt om i kommunen. Projektet syftar till att tydliggöra befintliga lämpliga bostadsfastigheter och hur dessa kan förstärkas med trygghetspunkter. Projektet har också syftat till att utröna behovet av nybyggnad av trygghetsbostäder. Frågeställningar Viktiga frågeställningar i projektet har varit: Vad innebär begreppet trygghetsbostäder? Hur ser målgruppen ut? Vilket faktiskt behov finns? Finns det lokala skillnader? Vilka insatser behövs? Vilka resurser krävs? Sida 3 av 23

4 Forskning och projekt i tiden På uppdrag av regeringen ledde Hjälpmedelsinstitutet projektet "Bo bra på äldre dar" som pågick mellan åren 2010 till Utgångspunkten för regeringsuppdraget var att 25 procent av befolkningen beräknas vara över 65 år om år. En åldrande befolkning i kombination med brister i det befintliga bostadsbeståndet gör att kommunerna på ett effektivt sätt måste planera för att möta kommande behov. På uppdrag av Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdrag Bo bra på äldre dar har Lena Magnusson Turner (norska forskningsinstitutet NOVA i Oslo och Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet) samt Marianne Abramsson och Anna Elmqvist (Linköpings universitet) undersökt äldres flyttningsmönster under de senaste 15 åren. De konstaterar att flyttningsbenägenheten sjunker med stigande ålder. De flesta äldre bor kvar i sina bostäder så länge de kan innan krämpor och annat gör att de måste flytta till ett mindre och mer lättskött boende. Flyttmönstret har sett ungefär likadant under flera år. De flesta som flyttar gör det till en bostad i närområdet. Fler skulle dock kunna tänka sig att flytta om det fanns ett större utbud av möjliga alternativ. Rörligheten kan komma att öka något bland äldre i framtiden. I synnerhet gäller det den yngre gruppen äldre. För att kunna erbjuda framtidens äldre bra boenden i olika geografiska områden är det en fördel om bostadsmarknadens aktörer samarbetar för att hitta boendeformer som passar den lokala bostadsmarknaden. På senare år har antalet bostäder särskilt avsedda för äldre ökat i några kommuner och det har också skett en viss ökning av antalet tillgängliga bostäder. Men fortfarande är det stor brist på tillgängliga bostäder och attraktiva alternativ för äldregruppen. En utmaning är att bygga bostäder som människor har råd att flytta till. Många äldre har inte råd att flytta till ett annat boende. Det gäller särskilt de som bor i bostäder med låg hyra. Sammanfattning av rapporten biläggs. Länk till rapporten i sin helhet: Ett annat uppdrag från Hjälpmedelsinstitutet gällde teknik för äldre, där ett av projekten som genomfördes gällde generell bostadsanpassning. Luleå kommun utredde på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet möjligheter till och effekter av ett bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare. Utdrag ur sammanfattningen i rapport från projektet: Utredningen har genomförts med praktiska försök vid två typfastigheter i Luleå. Föreningen Kommunalt Bostadsstöd har i en rapport till Hjälpmedelsinstitutet tidigare Sida 4 av 23

5 gett de teoretiska och juridiska aspekterna på den regelförändring som utredningen testat. I Sverige ökar antalet äldre över 80 år markant från år Ska samhället klara de äldres boende behövs tillgänglighetsanpassningar i det befintliga bostadsbeståndet. Att de flesta vill bo kvar i sitt nuvarande bostadsområde är en förutsättning och en utmaning för kommunerna. Ett bra sätt att öka tillgängligheten i ett bostadsområde är att åtgärda entréerna till flerbostadshus. Möjligheterna till kvarboende ökar och därmed minskar behovet av vård- och omsorgsboende. Det är bra både för den enskilde och för kommunen. Problemet är att det finns få incitament för fastighetsägare att vidta tillgänglighetshöjande åtgärder. Kommunerna har inte heller befogenhet att ge kommunala tillgänglighetsbidrag eller bostadsanpassningsbidrag direkt till fastighetsägare. Utredningen visar att ett införande av bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare möjliggör de tillgänglighetsanpassningar som behövs för att de äldre ska kunna bo kvar. De praktiska försöken åskådliggör att för kommunen är kostnaden för bidragen direktfinansierad redan om 2 % av lägenhetsinnehavarna kan bo kvar 1 år längre innan de har behov av att flytta till vård- och omsorgsboende. Regeringen fattade i mars 2013 beslut om att ge Boverket i uppdrag att analysera och bedöma om lagen behöver ändras och i sådana fall även föreslå förbättringar. Uppdraget ska slutrapporteras i december Länk till rapporten i sin helhet: Tankesmedjan Kairos Future presenterade 2012 sin fjärde studie om hur 40- och 50- talister ser på sitt fortsatta liv. De beskriver i en kortrapport hur gruppens tankar om pensionsåldern har ändrats över tid. Utdrag ur rapporten: HUR TÄNKER DE SOM VÄXTE UPP UNDER REKORDÅREN? 1999 började Kairos Future undersöka 40- och 50-talisters syn på sitt fortsatta liv. Studien publicerades i boken Rekordgenerationen slår till igen av Ivars Jegers. Vad ville de och hur tänkte de som var födda i kalla krigets slagskugga och formades under rekordårens 60-tal och välfärdens goda år? Denna den första undersökningen av rekordgenerationens värderingar och framtidsförväntningar visade på nya sätt att se på åldrande och äldre. Man var inte några passiva åldringar som skulle ta plats på ålderdomshemmen. Tvärtom! Rekordgenerationen var aktiva, köpstarka, friska och välutbildade. De ville resa, arbeta i trädgården, motionera, äta gott, delta i samhällsdebatten, läsa och umgås med barnbarn och vänner. De studerade åldersklasserna - födda 1945 till hade 1999 flera år kvar till den lagstadgade pensionsåldern. Dit var det minst sju år kvar för de äldsta och som mest för de yngsta 22 år. Trots det var en av huvudslutsatserna att många av dem upplevde sig vara Sida 5 av 23

6 vad som i studien kallades arbetströtta kvarsittare. Rekordgenerationen såg definitivt fram mot ålderns höst och då som en andra omgång av frihetsåren en andra tonårsperiod. EN ANDRA FRIHETSPERIOD MEN MED MÖJLIGHET ATT ARBETA I den andra undersökningen, genomförd 2004 och publicerad i boken Rekordgenerationen Vad vill de och hur tänker de?, framstod rekordgenerationen som de som verkligen vill ta för sig på ålderns höst. Då skulle man leva ett rikt liv och spendera. Intressant var att det rika livet för många inte bara skulle bestå av konsumtion utan även av produktion. Man kunde tänka sig att fortsätta att förvärvsarbeta men på egna villkor och interfolierat med ett aktivt pensionärsliv. Om 1999 års studie pekade främst på att rekordgenerationen ville bryta med det äldre synsättet att se ålderdomen som en viloperiod så var man i 2004 års studie även mogen att göra upp med den hittills förhärskande synen att man på ålderns höst inte skulle förvärvsarbeta. MER REALISM NÄR VERKLIGHETEN ÄR HÄR Den tredje undersökningen av rekordgenerationen genomfördes 2008 och tittade även på Storbritannien och USA samt de angränsande generationerna yngre och äldre. En klar slutsats var att de tidigare studiernas resultat bestod när det gällde värderingarna. Liksom i fallet med undersökningen från 1999 så var värderingarna hos de blivande äldre mer orienterade mot frihet och individualisering och mindre mot trygghet och kollektiv. Teorin att värderingarna består ser ut att stämma. Det visade sig också vara en mycket likartad situation i såväl Storbritannien som USA. När det gällde den egna framtiden var realismen något större än Pensionärslivet skulle bli någonting positivt och trevligt, men bilden var mer nyanserad. Rekordgenerationens vilja till en aktiv ålderdom stod däremot fast. Idag fyra år senare har flera åldersklasser av rekordgenerationen redan gått i pension och den äldsta åldersklassen kommer att nå 67 års ålder under Rekordgenerationens önskningar har också delvis redan blivit verklighet. Andelen 66 åringar som förvärvsarbetar har ökat från 19 % 1997 till 36 % Vi ser att större grupper pensionärer reser mer, är mer aktiva och vid bättre hälsa. I stort sett så har vi rört oss i den förväntade riktningen. DAGENS PENSIONÄRER, REKORDGENERATIONEN OCH DERAS ANHÖ- RIGA I årets (2012) studie fördjupar vi frågeställningarna och utvidgar undersökningsgrupperna till tre ålderskategorier; personer som närmar sig pensionsåldern (födda åren ), även kallad rekordgenerationen, anhöriggenerationen (30-55 år) och de som redan idag är pensionärer (65-75 år). OM BEREDSKAP OCH BOENDE PÅ ÅLDERNS HÖST Boendepreferenser varierar med livsfaser. Det är tydligt både hos yngre och äldre. Som unga bor vi gärna nära liv och rörelse, stadsmiljöer och uteliv. Med åren växer sedan vikten av närhet till natur och avkoppling. Ju högre upp i åren vi kommer, desto större vikt fäster vi vid att ha ett boende i nära anslutning till vårdcentral. Sida 6 av 23

7 Eller, åtminstone tror vi att vi kommer fästa mer vikt vid det. På frågan om vad som kommer bli viktigare att ha tillgång till eller bo nära om 15 år så svarar 2 av 3 i rekordgenerationen allmän sjukvård, medan bara ungefär 1 av 3 i anhöriggenerationen gör det samma. Närhet till barn och barnbarn är även det något som värderas högt. Till skillnad från sjukvård så finns det här dock inga starka åldersmönster. Att ha familjen på bekvämt avstånd är något som värderas högt av samtliga jämförelsegrupper. När det kommer till planer för det framtida boendet som pensionär så ser en klar majoritet av rekordgenerationens fortfarande yrkesverksamma medlemmar sig själva bo kvar i sitt nuvarande boende, eller något snarlikt. Allt eftersom pensionen krupit närmare är det allt färre som uppger att man kommer att flytta till ett varmare land eller till ett land där pensionen räcker längre. I en annan rapport presenterar Kairos Future rekordgenerationens syn på att bli riktigt gammal: GÄRNA EN HÖG ÅLDER MEN NEJ TACK TILL ATT BLI GAMMAL PÅ RIKTIGT Rekordgenerationen har inget emot att bli gammal, sett till ålderdom som enbart en siffra. 90 år är en lagom livslängd, menar de flesta. Samtidigt tror de att de kommer att bli ca 85 år en bedömning som SCB delar. De flesta vill alltså leva längre än förväntat. Men vill man bli gammal på riktigt och vad innebär det? Enligt rekordgenerationen är man gammal på riktigt när man inte längre klarar sig själv. Och den delen av åldrandet är inget rekordgenerationen ser fram emot. 68 % av respondenterna vill helt enkelt inte bli så gamla att de inte klarar sig själva. 39 % tror inte att de kommer att bli så gamla. ORO ÖVER FÖRLORAD SJÄLVSTÄNDIGHET Vad är det då som gör att så många inte vill bli gamla på riktigt? I mångt och mycket handlar det om att en genom livet förvärvad och omhuldad självständighet och integritet förloras. Det fem vanligaste orosmolnen inför att bli riktigt gammal är: Att bli som ett kolli 80 % oroar sig för detta Att inte kunna ta hand om sig själv/bli beroende av andra 68 % oroar sig Att inte få den vård man behöver 64 % Att förlora sin värdighet 62 % Att inte kroppen ska orka med vardagssysslorna 59 % oroar sig Samtidigt överskattar andra respondentgrupper rekordgenerationens oro i många avseenden, i synnerhet när det gäller oron för att bli ensam. De allra flesta vårdbiträden/undersköterskor, chefer och präster/diakoner tror att rekordgenerationen oroar sig för att bli ensam medan detta bara är något 46 % faktiskt gör. Att klara sig själv så länge som möjligt är väsentligt för livskvaliteten. Då är bostadens utformning och tillgänglighet viktig. Finns det inte hiss kan man bli sittande som en fånge i sitt eget hem, bli inaktiv och beroende av andras insatser. Kan man i stället komma ut med sin rollator, handla själv, möta andra människor på gatan är det en mänsklig men också samhällsekonomisk vinst. Visst kostar det att installera hissar men hemtjänst kostar också. Ur artikel för Folkhälsoinstitutet Barbro Westerholm; Vi måste få leva livet, hela livet! Sida 7 av 23

8 Utredning Projektets arbetsgrupp har utrett det framtida behovet av trygghetsbostäder i kommunens tätorter. Kartläggning av boende Arbetsgruppen har kartlagt hur invånarna i kommunens 5 största tätorter i åldern år bor. (Boende i Immeln redovisas med Sibbhult). Invånarna har grupperats i 10-årsintervaller. Boendet har delats in i landsbygd, villabebyggelse, lägenheter av olika slag samt särskilt boende. Kartläggningen redovisas per tätort med fördelning på olika boendeformer. Översikt Antal personer i åldern 55+ fördelat på åldersgrupper och % i olika boendeformer: Översikt Broby Knislinge Sibbhult Glimåkra Hanaskog total Broby Knislinge Sibbhult Glimåkra Hanaskog Total Broby Knislinge Sibbhult Glimåkra Hanaskog kommunen landsbygd villa lägenhet lgh i hus med hiss marklägenhet särskilt boende Sida 8 av 23

9 Broby I Broby har bostadsbolaget 10 marklägenheter. 42 lägenheter har mindre än 5 trappsteg, 19 lägenheter finns i hus med hiss. Totalt 71 lägenheter lämpliga för äldre. Bolaget planerar att bygga om fd biblioteket till 7 lägenheter för seniorer, Hiss kommer att installeras. Bolaget har utrett möjligheter att installera hissar i lämpliga fastigheter för att öka tillgängligheten. I Broby är andelen personer över 55 år som bor i hus med hiss lägst i kommunen. Kommunen har 11 marklägenheter i nära anslutning till vård- och omsorgsboendet Lindgården, som anvisas personer som är äldre eller har en funktionsnedsättning. 300 Broby landsbygd villa lägenhet lägenhet i hus med hiss marklägenhet särskilt boende total % landsbygd villa lägenhet lägenhet i hus med hiss marklägenhet särskilt boende total Sida 9 av 23

10 Knislinge I Knislinge har bostadsbolaget 24 marklägenheter. 6 lägenheter har mindre än 5 trappsteg, 40 lägenheter finns i hus med hiss. Totalt 70 lägenheter lämpliga för äldre. Fastigheten Kassagården har 12 seniorlägenheter. Hiss finns i huset. Bolaget planerar nybygge av 14 marklägenheter 2013, samt längre fram ett punkthus med seniorlägenheter. Kommunen har 7 marklägenheter i närheten av vård- och omsorgsboendet Västanvid. Dessa lägenheter anvisas personer som har en psykisk funktionsnedsättning och är i behov av boendestöd. I Knislinge finns bland annat en bostadsrättsförening med 18 marklägenheter, i 15 av dem bor det personer över 55 år. 350 Knislinge landsbygd villa lägenhet lägenhet i hus med hiss marklägenhet särskilt boende total % landsbygd villa lägenhet lägenhet i hus med hiss marklägenhet särskilt boende total Sida 10 av 23

11 Sibbhult med Immeln I Sibbhult har bostadsbolaget 18 marklägenheter. 5 lägenheter har mindre än 5 trappsteg, 16 lägenheter finns i hus med hiss. Totalt 39 lägenheter lämpliga för äldre. Kommunen har 18 marklägenheter i nära anslutning till vård- och omsorgsboendet Skogsbrynet, som anvisas personer som är äldre eller har en funktionsnedsättning Sibbhult med Immeln landsbygd villa lägenhet lägenhet i hus med hiss marklägenhet särskilt boende total % landsbygd villa lägenhet lägenhet i hus med hiss marklägenhet särskilt boende total Sida 11 av 23

12 Glimåkra I Glimåkra har bostadsbolaget 2 marklägenheter. 25 lägenheter har mindre än 5 trappsteg, 40 lägenheter finns i hus med hiss. Totalt 67 lägenheter lämpliga för äldre. Västergatan 5 är bostadsbolagets seniorboende med 22 lägenheter. Hiss och gemensamhetsutrymmen finns. Trygghetsvärd är utsedd. Västergård center har 21 lägenheter anpassade för äldre, samtliga i markplan Glimåkra landsbygd villa lägenhet lägenhet i hus med hiss marklägenhet särskilt boende total % landsbygd villa lägenhet lägenhet i hus med hiss marklägenhet särskilt boende total Sida 12 av 23

13 Hanaskog I Hanaskog har bostadsbolaget 2 marklägenheter. 46 lägenheter har mindre än 5 trappsteg, 34 lägenheter finns i hus med hiss. Totalt 82 lägenheter lämpliga för äldre. Fridebo på Åkesvägen 5 har kommunens första utpekade trygghetsbostäder. Huset har 16 lägenheter, hiss och loftgångar. Gemensamhetslokal i markplan. Trygghetsvärd är utsedd Hanaskog landsbygd villa lägenhet lägenhet i hus med hiss marklägenhet särskilt boende total % landsbygd villa lägenhet lägenhet i hus med hiss marklägenhet särskilt boende total Sida 13 av 23

14 Referensgrupper Referensgrupperna har tillsammans med arbetsgruppen i workshops diskuterat behovet av trygghetsbostäder för äldre i de olika orterna. Referensgrupperna har också gett sin tolkning av viktiga trygghetsfaktorer samt gjort en SWOT-analys för sin orts aktuella fastighet och den mötesplats för äldre som finns i nära anslutning. Referensgrupperna menar att bostäderna ska vara avsedda för äldre, och anpassade för äldres behov. Det innebär att det inte bör finnas trappor, och att det finns bra möjligheter att förvara gånghjälpmedel. Gärna tvättmaskin i lägenheten. Man vill vara säker på att det är lugnt i huset, och vill inte att ungdomar ska flytta in. Kommunens mötesplatser för äldre utgör trygghetspunkter som erbjuder social gemenskap. Möjlighet att äta tillsammans med andra bör finnas inom rollatoravstånd. Trygghetsvärd bör finnas tillgänglig. Trygghetsvärd ska vara en person som är väl känd för boende och besökare, och det ska vara tydligt hur och när personen går att nå. Hanaskog I Hanaskog har referensgruppen bestått av de olika organisationer som är aktiva vid mötesplatsen i Fridebo, samt övriga föreningar på orten med intresse för frågan. Även representanter för de boende i huset har medverkat. Referensgruppen har med stort engagemang deltagit i arbetet med att ta fram konceptet tryggt och bekvämt boende för äldre. Vid projektets början fanns 5 tomma lägenheter, och efterfrågan var låg. Referensgruppens SWOT-analys visade bland annat att Fridebo inte var tillräckligt väl känt i bygden. Mot bakgrund av detta hölls ett Öppet Hus hösten 2012, och en särskild broschyr togs fram. Broschyren sprids bland annat vid den uppsökande verksamheten till 80-åringar samt vid seniorträffar i södra delen av kommunen. Under innevarande år har 4 lägenheter bytt hyresgäster utan att ha stått outhyrda däremellan. Trygghetsvärd är utsedd, ryms inom befintlig tjänst (undersköterska i frivilligverksamheten). Referensgruppen kommer att samlas för uppföljning någon gång per år. Arbetsgruppen deltar vid uppföljningarna. Glimåkra I Glimåkra har referensgruppen bestått av föreningar på orten med intresse för frågan, företrädare för Västergård Center, frivilliga vid mötesplatsen Trollebo samt representanter för de boende både på Västergatan 5 och Västergård Center har medverkat. Referensgruppen har gjort en SWOT-analys som visade på att Västergård Center med restaurangen som hjärta utgör trygghetspunkt och bas för social gemenskap i kvarteret. Under projekttiden har det bingospel som varit en återkommande aktivitet i gemensamhetsutrymmet på Västergatan 5 flyttat in till mötesplatsen Trollebo på Västergård Center. Detta tycks ha ökat sammanhållningen bland besökarna. En gemensam broschyr med samtliga intressenter har tagits fram. Referensgruppen kommer att bjudas in under hösten för planering inför en gemensam aktivitet då samarbetet och den gemensamma broschyren presenteras. Trygghetsvärd är utsedd, ryms i befintlig tjänst, uppdraget är under utformning. Sida 14 av 23

15 Knislinge Även i Knislinge har en referensgrupp haft ett första möte då man gjorde en SWOTanalys. Det största problemet här visade sig vara att mötesplatsen på Västanvid inte är känd, och att det saknas förtroende för att det kan bli något verkligt resultat av kommunens planer. Det saknas naturlig koppling mellan Kassagården och Västanvid. Arbetsgruppens bedömning är att det på sikt behöver jobbas på att tydliggöra Västanvid som trygghetspunkt. Definitiva byggplaner bör inväntas. Personalresurs krävs, omfattning ca 10%. Sibbhult Arbetsgruppens bedömning är att det finns lägenheter i Sibbhult som lämpar sig för äldre. Bostadsbolaget har en del tomma lägenheter på orten. Viktigast i Sibbhult är att kommunens marklägenheter vid Skogsbrynet förbehålls seniorer med trygghetsbehov. Med ombyggnad av köket på Skogsbrynet till ett bemannat tillagningskök kommer möjligheten att äta i restaurangen att förstärka tryggheten och möjligheten till social gemenskap. Trygghetsvärd bör utses, personalresurs kan inrymmas i befintlig tjänst. Referensgrupp kan bjudas in när trygghetsvärd är utsedd. Broby Styrgruppens bedömning är att det i Broby måste tillföras fler trygghetslägenheter, och att de 11 marklägenheterna vid Lindgården måste förbehållas personer med trygghetsbehov även i framtiden. Trygghetsvärd kommer att behövas, personalresurs krävs, omfattning ca 10%. Referensgrupp bör bjudas in när konkret plan finns. Enkäter Resultaten från två enkäter gällande boende som genomförts i närtid har tagits med i utredningen. Under 2013 går enkäten till pensionärer i kö till anvisningslägenhet även ut till de 80- åringar som erbjuds hembesök genom den uppsökande verksamheten. Resultat från dessa enkäter kan vägas in i en fortsatt planering. Enkät 55 + i Knislinge I arbetet med fördjupning av översiktsplan för Knislinge skickades en enkät ut till samtliga boende i Knislinge som är över 55 år. Totalt ca 600 hushåll fick ta del av enkäten varav 332 svarade. En kort sammanfattning av svaren visar att av de som svarat bor 68 % i tvåpersonershushåll, 25 % är ensamboende och 7 % är fler i hushållet. Den åldersmässiga fördelningen bland de svarande är 71 % mellan 55 och 70 år, 17 % över 70. Respondenterna har i hög omfattning bott länge på orten, 71 % har bott där mer än 30 år. 62 % har bott mer än 25 år i samma bostad. 72 % bor i villa, 27 % i lägenhet. De allra flesta, 93 %, är nöjda med sin bostad. Sida 15 av 23

16 Om man skulle flytta uppger 57 % att man vill bo centralt i Knislinge. 89 % vill i så fall flytta till någon form av lägenhet. 39 % önskar hyreslägenhet, 27 % marklägenhet, 23 % bostadsrätt. Lägenheten ska ha 3 rum säger 58 %, 25 % vill ha 2 rum. Beträffande service man saknar nämns utöver affärer och allmän upprustning en bättre centralt belägen mötesplats för äldre. Enkät pensionärer i kö till anvisningslägenhet Som en del av projektet har en enkät skickats ut till de pensionärer som står i kö till en av kommunens anvisningslägenheter i Broby eller Sibbhult. 52 personer har fått enkäten, 30 personer har besvarat den. Störst antal svar har inkommit från pensionärer boende i Broby. 60 % kvinnor och 40 % män. De flesta respondenterna är mellan 75 och 87 år. Lite drygt hälften är enstamstående. 70 % bor i lägenhet, som antingen är för stor eller har låg tillgänglighet på grund av trappor. 60 % har någon form av hjälp. Av dem har hälften trygghetslarm, 20 % städhjälp, 27 % hemtjänst, 17 % hemsjukvård. Respondenterna uppger till övervägande del ganska god hälsa, 77 %. Ca 20 % skattar sin hälsa som ganska dålig. Den största anledningen till att man söker marklägenhet är att man har svårt att gå i trappor. Andra skäl är att man vill komma närmare service och affärer, samt att man inte orkar med den för stora lägenheten/ villan/ trädgården längre. De faktorer som skattas högst är att bo kvar på hemorten och att slippa trappor. I sitt framtida boende önskar man 2 rum, ca 65 m2 med en hyra på kr. Man vill ha egen tvättmaskin och larm. Man föredrar radhus framför flervåningshus med hiss. Kommunens anvisningslägenheter Kommunen äger i dagsläget 36 marklägenheter som ligger i nära anslutning till vårdoch omsorgsboendena Lindgården, Skogsbrynet och Västanvid. Lägenheterna i Knislinge anvisas personer med psykiska funktionsnedsättningar, medan lägenheterna i Broby och Sibbhult anvisas pensionärer, utan biståndsbedömning. För uthyrningen av dem finns ett kösystem, som hanteras av en av kommunvärdarna i kommunens kundtjänst. Underhåll, visningar och besiktningar sköts av kommunens tekniska verksamhet. Budgetmässigt tillhör de verksamhet övrig äldreomsorg. Styrgruppen har fört diskussioner om lämpligheten i att kommunen äger och förvaltar anvisningslägenheterna samt administrerar kö och hyror för dem. Sida 16 av 23

17 Då antalet befintliga lägenheter lämpliga för äldre i kommunen inte motsvarar det förväntade behovet vill styrgruppen framhålla vikten av att anvisningslägenheterna förbehålls nuvarande målgrupp. Vid ett eventuellt överlåtande eller förvaltningsavtal måste detta säkerställas. Trygghetspunkter I delprojekt 1, trygghetsbostäder i Hanaskog, har konceptet tryggt och bekvämt boende för äldre tydliggjorts. Mötesplatsen Fridebo med de frivilligas verksamhet och trygghetsvärden, som tillika samordnar frivilligverksamhet, utgör tillsammans med biblioteket trygghetspunkt för de boende i huset såväl som omkringboende och mötesplatsens övriga besökare. Dessutom har både bostadsbolagets fastighetsskötare och kommunens hemtjänstpersonal rastutrymme i huset. Arbetsbeskrivning för trygghetsvärd är under framtagande. Omfattningen och innehållet i tjänsten bör utvärderas. I delprojekt 2, kvarteret Filantropen i Glimåkra, ingår utöver kommunen och Klockaren även Västergård Center med restaurang Västergård, Byahotellet och hyresvärden Nils Sigvardsson i samarbetet, liksom de frivilliga, föreningar och organisationer som verkar i kvarteret. Tillsammans med en trygghetsvärd utgör de trygghetspunkt. Trygghetsvärd är utsedd, resurs omfördelas inom ramen för verksamheten Övrig äldreomsorg. Nyckelord för tryggheten i sammanhanget är gemenskap. Trygghetsvärden är den sammanhållande länken för trygghetsfaktorerna, som kan se olika ut i de olika orterna. Analys För den fortsatta planeringen är det nödvändigt att kommunen analyserar befolkningsutvecklingen. Enligt SCB:s beräkningar kommer antalet äldre att öka i riket, och i norra Skåne kommer ökningen av andelen äldre att vara högre än rikssnittet. Behovet av tryggt och bekvämt boende för äldre kan antas öka baserat på den statistik som finns tillgänglig. Drygt personer i åldrarna år bor i kommunens tätorter med omnejd. Av dem bor ca 59 %, personer, i villa. Det finns vissa skillnader orterna emellan. Gruppen år omfattar 776 personer. Av dem bor ca 50 %, 387 personer, i villa. I Broby utgör andelen boende i villa ca 45 %, medan motsvarande siffra i Knislinge är 60 %. 364 personer över 85 år bor i kommunens 5 större tätorter. Fördelningen på olika boendeformer är 18 % landsbygd, 34 % villa, 34 % lägenhet och 14 % särskilt boende. Sida 17 av 23

18 Begreppet trygghetsbostäder Begreppet Trygghetsboende nämns i Äldreboendedelegationens slutbetänkande, Bo bra hela livet (SOU 2008:113). Betänkandet innehöll förslag som skulle göra det möjligt för kommunerna att, utan föregående behovsprövning enligt socialtjänstlagen, tillhandahålla trygghetsbostäder till äldre som känner sig oroliga, otrygga och/eller socialt isolerade i sitt ordinära boende. Betänkandet slog även fast att termer och begrepp som används för olika slag av bostäder avsedda för äldre skapar mer förvirring än klarhet. En tydligt definierad terminologi underlättar för äldre att välja eller söka sig till det bostadsalternativ som de föredrar. Det blev ingen lagändring, men investeringsstöd infördes för om- o nybyggnad av trygghetsbostäder fram till Kriterier för investeringsbidraget från länsstyrelsen fastställdes: Uppfylla BBR Minst en av de boende i var lägenhet är 70 + Gemensamhetsutrymme Möjlighet att äta gemensamt Tillgång till värdinna dagligen vid viss tid Det bör påpekas att om bidrag inte söks så finns det heller ingenting som reglerar innehållet i bostäder benämnda trygghetsbostäder. Det handlar om ordinärt boende, och den enskildes bostad omfattas inte av tillsyn från någon myndighet. I det allmänna medvetandet finns dock en förväntan om visst innehåll förknippat med begreppen trygghetsboende och trygghetsbostäder. I Östra Göinge kommun har en arbetsgrupp tagit fram förslag till lokala kriterier inför eventuell nybyggnad av trygghetsboende, dnr KS2010/ I projektet Tryggt och bekvämt boende för äldre har diskussionerna i referensgrupperna utgått från att i första hand skall befintliga bostäder kombineras med befintliga mötesplatser som trygghetspunkter. Målgruppen Erfarenheter från bostadsbolagets seniorbostäder visar att de flesta flyttar dit från villa, och en del från större lägenhet. Vid inflyttningen är de flesta ensamstående och i 80- årsåldern. De söker sig i allmänhet till gemenskapen i boendet. Faktiskt behov av trygghetsbostäder Både enkätresultaten och erfarenheter från seniorbostäderna ger stöd för antagandet att yngre pensionärer i första hand önskar flytta till en centralt belägen trerumslägenhet, medan 80 + önskar ett mindre boende utan trappor, med nära till service och omsorg. Även om mobiliteten minskar i högre ålder så vill man i första hand sköta sig själv. Med nära till butiker och service, och i en lämplig lägenhet, ökar möjligheten att leva Sida 18 av 23

19 ett bekvämt och självständigt liv långt upp i åldern. För många är tillgängligheten den avgörande faktorn för möjligheten att bo kvar i sin invanda miljö. Detta talar för att det är klokt att installera hissar och anpassa entréer. Gruppen år, 755 personer, kan förväntas söka sig till trygghetsbostäder inom den nära framtiden. Av dem bor idag 15 % på landsbygden, 50 % i villa, 19 % i lägenhet, 6 % i lägenhet i hus med hiss, 7 % i marklägenhet och 3 % i särskilt boende. Det kan antas att en del av de ca 375 personer som idag bor i villa kommer att flytta till någon typ av lägenhet i närheten, då möjligheten att stanna kvar på hemorten skattas högt. Bostadsbolaget bör ha en handlingsplan för att matcha seniorer med lägenheter med hög tillgänglighet. I ett längre perspektiv bör gruppen år, 1458 personer, tas med i planeringen. Av dem bor idag 16 % på landsbygden, 62 % i villa, 16 % i lägenhet, 3 % i lägenhet i hus med hiss, 3 % i marklägenhet och 0 % i särskilt boende. Lokala skillnader Bland de 140 personer i åldern år som bor i lägenhet i trapphus kan ett antal antas kunna och vilja bo kvar i sin invanda miljö om fastigheten anpassas genom installation av hiss. Av dem bor 67 personer i Broby. 380 personer i åldern år bor i villa. 30 % av dem bor i Broby, och 30 % i Knislinge. Bostadsbolaget planerar att bygga både marklägenheter och ett punkthus i Knislinge. Nuläge i hemtjänsten I rapporten från Luleå, försöken med generell bostadsanpassning, påpekas svårigheten att kvantifiera påverkan på kostnader för hemtjänst, och i rapporten Äldres flyttningar talas om lokala skillnader i inställningen och tilliten till hemtjänstens insatser. I statistiken från vår kommuns hemtjänst har dessutom varje individ stor inverkan på statistiken eftersom underlaget är litet. Därför ser vi inte att det går att dra några säkra slutsatser kring boendets inverkan på omfattningen av hemtjänstinsatser. Omfattningen av insatserna tycks vara mer kopplade till individen än boendesituationen. Möjligen kan man borra sig ner i siffrorna och fördela individerna med hemtjänstinsatser på de olika boendeformerna för att få fram en tydligare bild. Logistiken och kringtiden kan givetvis påverkas om de som har omfattande insatser bor samlat. Det är i åldern 85 och uppåt vi har flest personer med hemtjänstinsatser. Generellt kan sägas att i hemtjänstområdet Broby har 3 % av personer över 55 år hemtjänstinsatser, i Knislinge/Hanaskog och Sibbhult 4 %, i Glimåkra 6 %. I åldersgruppen år är det 5 % som har hemtjänstinsatser i Broby, 8 % i Knislinge/Hanaskog och Sibbhult, 10 % i Glimåkra. I åldersgruppen år är omfattningen av hemtjänstinsatser 24 % i Broby, 25 % i Sibbhult, 26 % i Knislinge/Hanaskog och 29 % i Glimåkra. Sida 19 av 23

20 I jämförelse med Skåne och riket (socialstyrelsen, 1 okt 2012) ligger vår kommun under snittet när det gäller hemtjänstinsatser till personer över 65 år resp 80 år. Nedanstående statistik gäller juni månad 2013, och omfattar enbart insatser för omvårdnad och service till personer i ordinärt boende. Hemsjukvård ingår ej. I sammanställningen har statistiken anpassats efter de hemtjänstområden kommunen är indelad i, därför kan antalet personer på respektive ort i denna sammanställning avvika från övriga tabeller. Broby total landsbygd % villa % lägenhet % särskilt boende % totalt antal personer Hemtjänstinsatser Antal personer % % av åldersgruppen Beviljad tid/mån, totalt Beviljad tid /mån och person Glimåkra total landsbygd % villa % lägenhet % särskilt boende % totalt antal personer Hemtjänstinsatser Antal personer % % av åldersgruppen Beviljad tid/mån, totalt Beviljad tid /mån och person Sibbhult total landsbygd % villa % lägenhet % särskilt boende % totalt antal personer Hemtjänstinsatser Antal personer % % av åldersgruppen 0, Beviljad tid/mån, totalt 0, Beviljad tid /mån och person Knislinge/Hanaskog total landsbygd % villa % lägenhet % särskilt boende % totalt antal personer Hemtjänstinsatser Antal personer % % av åldersgruppen 0, Beviljad tid/mån, totalt Beviljad tid /mån och person Sida 20 av 23

21 Möjlig omvandling i befintligt lägenhetsbestånd Befintliga lägenheter lämpade för äldre, omvandlingsbara till trygghetsbostäder med små insatser: Uppskattat behov av framtida nybyggnad: Broby 11 marklägenheter vid Lindgården X möjligt att skapa trygghetspunkt i kvarteret Oxelhagen med möjlighet att knyta an 58 lämpliga lägenheter Möjligt att omvandla lägenheter i kvarteret Brobygården Knislinge 12 lägenheter i Kassagården X möjligt att omvandla de 7 marklägenheterna vid Västanvid planerat punkthus? Glimåkra 22 lägenheter på Västergatan (+Sigvardssons 21 lägenheter i Västergård center) Hanaskog 16 lägenheter i Fridebo möjligt att knyta an omgivande lämpliga lägenheter Sibbhult 18 marklägenheter vid Skogsbrynet summa: 79 trygghetslägenheter fördelade över kommunen (100 lägenheter inkl Västergård) Nödvändiga insatser och resurser Utredningen visar att utöver tillgängligheten i bostaden är trygghetsfaktorerna viktiga för ett tryggt och bekvämt boende för äldre, det vill säga 80+. Trygghetsvärd och möjlighet till måltider och social samvaro inom rollatoravstånd behövs. Ett riktvärde för insatsen trygghetsvärd är en heltidstjänst per ca 100 lägenheter bland de kommuner som fattat beslut eller antagit policy för detta. Oavsett utförare bör kommunen stå för samordning av insatsen liksom för kvalitetssäkring och gemensam kompetensutveckling. Verksamheten Övrig äldreomsorg kan genom omprioritering av arbetsuppgifter inledningsvis täcka behovet av trygghetsvärd i Hanaskog, Glimåkra och Sibbhult. Samordning och backup samt utarbetande av arbetssätt och rutiner kan ingå i äldrepedagogens ordinarie uppdrag som samordnare av öppen verksamhet. Resurs för trygghetsvärd för Broby och Knislinge måste tillföras, omfattning ca 2x10%. Slutsats Hur vi bor är en central del i våra liv. De äldre i vår kommun värdesätter enligt våra undersökningar i första hand att kunna bo kvar på hemorten och bibehålla sin självständighet. Man vill också bo centralt, tryggt och bekvämt med närhet till service och omsorg. Mot bakgrund av analysen har styrgruppen för projektet beslutat att i första hand tydliggöra de befintliga lägenheter som enbart behöver en förstärkning med trygghetsfaktorer, samt att tydliggöra var i kommunen nybygge sannolikt kommer att Sida 21 av 23

22 krävas för att tillgodose behovet av lämpliga bostäder så att de äldre kan bo kvar på hemorten. En möjlighet till utökning av antalet trygghetsbostäder är omvandling i befintligt ordinärt bostadsbestånd. I kvarteret Oxelhagen i Broby är idag 30 % av de boende pensionärer. Totalt finns 39 marklägenheter plus 19 lägenheter i hus med hiss i kvarteret. Att omvandla i befintligt fastighetsbestånd är kostnadseffektivt i jämförelse med nybygge, och hyreskostnaden motsvarar bättre de äldres uppfattning om vilken hyresnivå man tycker är rimlig. Omvandlingen måste då innefatta tillskapande av trygghetspunkt i lämplig lokal i området, och tillskott i form av personalresurs i proportion till antalet lägenheter. Vi vill kunna erbjuda våra äldre kommuninnevånare möjlighet till tryggt och bekvämt boende på hemorten, och i Broby skulle kvarteret Oxelhagen kunna ge den möjligheten. På sikt kan kvarteret med en trygghetspunkt erbjuda 58 lägenheter för tryggt och bekvämt boende för äldre i Broby. En annan möjlighet är att omvandla lägenheter i kvarteret Brobygården i närheten av det före detta biblioteket, som kommer att byggas om till lägenheter. På kort sikt tillförs inga nya lägenheter trots att behovet är stort. Det kommer att ta viss tid att fylla samtliga omgivande lämpliga lägenheter med äldre, men med en handlingsplan för detta är det möjligt att genomföra. Att förbehålla en viss åldersgrupp ett större antal lägenheter kan ge konsekvenser som bör utredas och bedömas. Fortsättning, hur går vi vidare? Styrgruppen avser att fullfölja projektets andra del, att bjuda in till diskussioner om nybyggnation av bostäder för målgruppen äldre, med denna rapport som underlag. Det finns även alternativa lösningar för att skapa boende för äldre. Ett alternativ som för närvarande undersöks är konceptet kooperativ hyresrätt som Riksbyggen tagit fram som ett komplement till hyresrätt och bostadsrätt. En informationsinsats till äldre om boende, kostnader och möjlighet till bostadsbidrag, möjliga lägenheter att flytta till, möjligheter att sälja villor med mera skulle mot bakgrund av rapporten Äldres flyttningar som framhåller att många äldre inte känner till hur man ansöker om bostadsbidrag kunna vara lämpligt. Gärna i kombination med information från bostadsbolaget och andra hyresvärdar om tillgängliga lägenheter och kösystem till dem. De båda färdiga delprojekten i Hanaskog och Glimåkra bör löpande marknadsföras. Information är färskvara och behöver ges när behovet uppstår. Det förebyggande arbetet med uppsökande verksamhet och mötesplatser för äldre är viktigt för att upprätthålla god hälsa hos kommunens äldre så att de kan bo kvar i sin egen bostad och klara sig själva. Äldres hälsa är en viktig del av folkhälsoarbetet, som skulle kunna kompletteras med riktade hälsofrämjande insatser till äldre. Sida 22 av 23

23 Förslag Nollalternativ Om ingen ytterligare insats bedöms nödvändig, så är det möjligt att nu avsluta projektet Tryggt och bekvämt boende för äldre i östra Göinge kommun. Resultatet hittills är att fastigheterna Fridebo, Filantropen och Kassagården är utsedda till seniorboenden av bostadsbolaget. Fridebo, Åkesvägen 5 i Hanaskog med 16 lägenheter, och Filantropen, Västergatan 5 i Glimåkra med 22 lägenheter, har träffpunkt och utsedd trygghetsvärd, och benämns fortsatt trygghetslägenheter. Utvecklingsalternativ Om det finns en vilja att möta den förväntade efterfrågan på tryggt och bekvämt boende för äldre, så bör projektet ges ett förnyat uppdrag att fortsätta omvandlingen till trygghetslägenheter enligt beskrivningen av möjliga lägenheter att omvandla. Delprojekt 3 föreslås då bli marklägenheterna i Sibbhult, som i och med det nya tillagningsköket i Skogsbrynet och med en utsedd trygghetsvärd väl passar in i konceptet. Referensgrupp kan bjudas in för att utröna möjligheter till fler aktiviteter vid träffpunkten. Mål kan vara en gemensam aktivitet vid tillagningskökets invigning våren Delprojekt 4 och 5, Broby och Knislinge, förbereds parallellt. Beroende på utveckling och efterfrågan utökas antalet trygghetslägenheter efter behov. Bilagor Sammanfattning av rapport Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar. Enkät Knislinge Enkät pensionärer i kö till anvisningslägenhet Sida 23 av 23