Tänka framåt, men göra nu Så stärker vi barnkulturen

Transkript

1 Tänka framåt, men göra nu Så stärker vi barnkulturen Betänkande av kommittén Aktionsgruppen för barnkultur Stockholm 2006 SOU 2006:45

2 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: E-post: Internet: Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på Omslag: Typisk Form designbyrå Tryckt av Edita Sverige AB Stockholm 2006 ISBN ISSN X

3 Till statsrådet och chefen för Utbildnings- och kulturdepartementet Leif Pagrotsky Kommittén Aktionsgruppen för barnkultur (Ku 2004:07) överlämnar härmed betänkandet Tänka framåt, men göra nu. Så stärker vi barnkulturen (SOU 2006:45). Den 2 september 2004 beslutade regeringen att tillsätta en aktionsgrupp för barnkultur med uppdrag att lämna förslag på hur barnkulturens ställning kan stärkas. Lotta Lundgren, verksamhetsledare för Drömmarnas hus i Malmö, tillsattes som ordförande. Ledamöter i Aktionsgruppen är Vivi-Ann Nilsson, f.d. kommunalråd i Göteborg, Gertrud Widerberg, barnkulturarbetare i Grebbestad, Zargam Asadi, kommunalråd i Örebro, Susin Lindblom, förbundsdirektör Dramatikerförbundet i Stockholm, Per Sjöberg, kulturchef i Karlskoga, Alireza Afshari, barn- och ungdomskonsulent i Stockholm, och Thor Fossland, då kulturchef i Skellefteå, idag folkhögskolerektor i Värnamo, Kerstin Olander och Lotta Brilioth Biörnstad är sekreterare i kommittén. Anita Bashar Aréen var anställd som utredare från den 1 december 2004 till 30 juni Charlotte Carlsson anställdes som informatör den 4 april Anna Granehult var anställd som informatör 1 februari till den 31 mars 2005 och Julia Gunnarsdottir var praktikant hos kommittén under perioden från den 7 februari till den 23 juni Suzanne Osten, konstnärlig ledare vid Unga Klara, Stadsteatern i Stockholm, och professor i regi vid Dramatiska Institutet utsågs den 2 februari 2004 till utredningens expert. Genom beslut den 15 mars 2005 förordnades följande personer som experter i kommittén: Fredrik Gunnarsson, sekreterare Sveriges kommuner och landsting, Mona Lansfjord, undervisningsråd Skolverket (t.o.m. den 30 juni 2005), Michael Matz, handläggare Statens kulturråd, Ulf Nilsson Huett, fotograf och representant för

4 Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, Cecilia Parkert, kommunikatör och informatör Barnombudsmannen, Per- Gunnar Rosengren, utredare Högskoleverket, Ulla Wiklund, undervisningsråd Myndigheten för skolutveckling och Torgny Sandgren, utredare Ungdomsstyrelsen (från den 15 december 2005). Från Utbildnings- och kulturdepartementet utsågs den 15 mars 2005 departementssekreterare Ulrika Lindblad och departementssekreterare Margareta Wiman som experter, och från den 27 september 2005 också departementssekreterare Mari Granath Lagercrantz. Uppdraget är härmed slutfört. Stockholm i april 2006 Lotta Lundgren (ordf.) Vivi-Ann Nilsson Gertrud Widerberg Zargam Asadi Susin Lindblom Per Sjöberg Alireza Afshari Thor Fossland Kerstin Olander Lotta Brilioth Biörnstad Charlotte Carlsson

5 Innehåll Inledning Sammanfattning Kommitténs uppdrag Direktiven Kommitténs sammansättning och arbetssätt Webbplatsen barnkultur.se Bakgrund Tidigare utredningar och uppdrag Barnkulturgruppen Kulturpropositionen Arbetsgruppen kultur i skolan Kultur i skolan Kultur och estetik i skolan Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling Nationella styrdokument på barnkulturområdet Barnkonventionen De kulturpolitiska målen Bibliotekslagen Läroplanerna Viktiga aktörer på barnkulturområdet Slutsatser av Aktionsgruppens kartläggning av barnkulturen

6 Innehåll SOU 2006:45 Våra förslag 3 Ett handslag med barnkulturen Ett handslag med idrotten Överskottet från AB Svenska Spel Fördelning av ett handslag med barnkulturen Bidragsfördelare Ansökningsförfarande Lokala utvecklingsmedel Närhet och tillgänglighet Utbildning och fortbildning Utvärdering Förbättrad samordning och utveckling på barnkulturområdet En nationell barnkulturdelegation Utformningen av Barnkulturdelegationen Delegationens kansli Tidigare exempel på delegationer Barnkulturnätverk som modell prövat i Danmark Behovet av samordning Bristen på statistik och underlag Statligt ansvarstagande för amatörkulturen Förbättrad samordning inom Regeringskansliet Samordning av barnkulturen på regional nivå Inrätta regionala barnkultursamordnare Nya former för nationell uppföljning av barnkulturen Utveckla utbildning och fortbildning om barnkultur Exemplet Västra Götaland Barnkulturens villkor i län och regioner Ansvarsutredningen och regionernas framtid Samordning av barnkulturen i kommunerna Förslag till förstärkningar på kommunal nivå Fördelningen av medel

7 SOU 2006:45 Innehåll Behovet av samverkan Lokaler för kreativa verksamheter Referensgrupper i kommunerna Enkät till kommunerna Fem inlandskommuner Fyra storstäder Dialog med Sveriges Kommuner och Landsting Forskning och utbildning Kraftsamling behövs inom barnkulturforskningen Utred behovet av ett barnkulturellt forskningscentrum Forskningsläget i dag Angeläget med ökad forskning om barn och kultur De konstnärliga utbildningarna och lärarutbildningarna Barnkonventionen i utbildningen Lärarnas utbildning i konst, estetik och kultur Pedagogisk kompetens i konstnärliga utbildningar Utred behov av nya utbildningar Inrätta en kulturarvspedagogisk utbildning Utveckla mediepedagogiska utbildningar Professionell kultur för barn Kulturinstitutionerna problem och möjligheter Statliga kulturinstitutioner Scenkonstområdet Museer och utställningsverksamhet Regionala kulturinstitutioner Behov av översyner Kulturrådets uppdrag Genomförda reformer på barnkulturområdet Ökad kunskap behövs om effekterna av insatser på barnkulturområdet

8 Innehåll SOU 2006: Utvecklingsinsatser behövs inom konstområdena Pedagogiska avdelningar Nya sätt att arbeta med pedagogisk verksamhet Residens Nätverk Slöjdklubbar Arkiv och museer Utveckling av litteraturområdet för att främja barns läsning Utveckling av länsbibliotekens verksamhet Inköpsstöd för litteratur i förskolan Förbättrad tillgång till skönlitteratur för läshandikappade barn Utgivning av barn- och ungdomsböcker på minoritetsspråk Samlat ansvarstagande Fria grupper Festivaler Synliggör den offentligt stödda barnkulturen Brist på medel för ungas eget skapande Den statliga filmpolitiken Produktion av barn- och ungdomsfilm Festivaler för professionell film och ung film Regionala resurscentrum för film och video Stärk konstnärernas möjlighet att arbeta med barnkultur Public service Sveriges Television AB Sveriges Utbildningsradio AB Sveriges Radio AB

9 SOU 2006:45 Innehåll 8 Förskolan, skolan och musik- och kulturskolan Den professionella kulturens roll i skolan Den radikala estetiken konstens metod som förebild för skolan Kulturens roll i skolan en nulägesbild Förskolan, leken och skapandet Brist på dokumentation och statistik Hitta vägar för att konst och pedagogik ska mötas Avsätt mer tid för samverkan Skriv in samverkan i kursplanerna Skolbibliotek Lokala förutsättningar för samverkan mellan skola och kulturliv Musik- och kulturskolorna Statligt stöd för att främja utveckling Behov av gemensam lärarutbildning Främja samverkan med skola och kulturliv Dokumentationsuppdrag till SMoK Andra lokala aktörer Konsekvensanalys Ett handslag med barnkulturen Kommunerna Landsting och regioner Barnkulturdelegationen Forskning Arbetsmarknad Övriga konsekvenser

10 Innehåll SOU 2006:45 10 Internationella utblickar Svenska exempel på internationellt barnkultursamarbete Nordiska jämförelser Danmark Norge Viktiga aktörer för utökat internationellt samarbete Läsfrämjande i Storbritannien Bakgrund till våra överväganden och förslag 11 Barns villkor Geografisk fördelning Barns miljöer Barnen i samhällsplaneringen Miljön i skolan Makt och maktlöshet Mångkultur och mångfald Nationella minoriteter Genus och jämställdhet Vad gör tjejer respektive killar? Hur framställs tjejer och killar i barnkulturen? Funktionshindrade barns och ungas tillgång till kultur Antal och definitioner Barns ekonomiska situation Tydligare definition av begreppet prioritera behövs Den kommersiella kulturen Könsstereotypa leksaker Reklam riktad till barn

11 SOU 2006:45 Innehåll 12.3 Medierådets studie om barns medieanvändning Datorspel som kulturform Näringslivets roll Barnkultur som ett utvecklingsområde Vad vet vi om barns kulturintressen? Vad är kultur för barn? Kultur av barn Kultur med barn Kultur för barn Barns kulturvanor och önskemål om kulturaktiviteter Barns och ungdomars kulturvanor i skolan och på fritiden Små barns konstnärliga upplevelser Olika sätt att arbeta med barns och ungas delaktighet Stöd till ungdomsaktiviteter utanför föreningslivet Pengapåsen central i Piteås fritidsverksamhet Stockholm stimulerar ungas initiativ Möten mellan symfoniker och ungdomar Konserthuset i Vara nära till barn och ungdomar Ungdomsguider på Malmö stadsbibliotek Ungt forum gör verksamheten för äldre ungdomar synlig Barn i Göteborg lär sig påverka sin miljö Slutord Referenser

12 Innehåll SOU 2006:45 Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv Bilaga 2 Barnombudsmannens enkät Bilaga 3 Mellan det kända och Okända Suzanne Osten Bilaga 4 Barn skapar mening Karin Helander Bilaga 5 Konst och barn på Moderna Museet Maria Taube Bilaga 6 Brev och enkät till kommunstyrelseordförande Bilaga 7 SKL:s kommunindelning Bilaga 8 Förslag från fem inlandskommuner Bilaga 9 Förslag från fyra storstäder Bilaga 10 Svar från UKM Bilaga 11 Svar från Unga Samer Bilaga 12 Svar från Unga Hörselskadade Bilaga 13 Svar från Unga Synskadade Bilaga 14 Svar från Unga rörelsehindrade

13 Inledning Så är det dags att lämna ett betänkande gällande barnkulturens framtid. Vilken väg ska vi gå? Aktionsgruppen har haft ett uppsökande arbetssätt. Från norr till söder har vi trampat runt och diskuterat barnkulturens hinder och möjligheter. Och vi är mäkta imponerade av den vilja till samhällsförbättring kring barn och unga som vi har mött. Det finns en stark medvetenhet om att barndomen inte går i repris. Det finns också en tydlig stolthet över allt som redan gjorts och över Sveriges starka tradition på barnkulturområdet. Och under vår vandring har vi framför allt mött lusten och viljan att vara med och bidra till nästa steg i denna samhällsutveckling. Efter vår vandring i Sverige har vi stannat och lyft blicken. Vi bestämde oss för att ha ett konsekvent barnperspektiv i vårt arbete. Det är för barnen vi ska skapa förutsättningarna. Inte för oss vuxna, eller för enskilda konstarter. Vi har ställt oss frågan om hur barnkulturen kan medverka till att skapa de bästa förutsättningarna för varje barn. Och vi menar helt enkelt att barnkulturen är viktig ur både ett individperspektiv och samhällsperspektiv. Det går därför inte att lyfta ut barnkulturen som en enskild kultursatsning utan den måste relatera till satsningar inom förskola, skola och fritidsverksamhet. Barnen finns överallt. Vårt samhälles infrastruktur bygger på hållbara investeringar. Barnen är de som ska bygga vidare på vår välfärd och trygghet. Och visst behöver de då vara kreativa, nyfikna och livsbejakande, men också kunna leva sig in i hur andra tänker. Barnen behöver barnkulturen. Vår kartläggning med titeln Det ser lite olika ut visar att barnkulturen är mycket svagare och når betydligt färre än vi trodde. Slump och uppväxtvillkor avgör i vilken utsträckning ett barn får uppleva och själv skapa kultur. Vi måste konstatera att barnkulturen är underdimensionerad och ojämlikt fördelad. 13

14 Inledning SOU 2006:45 Barnombudsmannens enkätundersökning, 2006 bland barn från årskurs 4 i grundskolan till åk 3 på gymnasiet visar dessutom att det är betydligt fler barn och unga som vill ta del av kultur än vad som idag sker. Många har inte heller möjlighet att ägna sig åt ett eget aktivt skapande. Så med allt detta i ryggen sätter Aktionsgruppen i sitt betänkande ner fötterna. Och vi gör det rejält. Vi föreslår kraftfulla satsningar för att alla barn och unga ska få tillgång till kultur och eget skapande, en förstärkning till forskning och utbildning inom och utom förskola och skola. Vi ger också vuxenvärlden möjlighet att på nationell, regional och lokal nivå bygga starkare strukturer för att förverkliga barns och ungas kultur. Konstnärer och alla andra aktörer ska få möjligheter att aktivt medverka i detta viktiga arbete. Vi i Aktionsgruppen vill samla all kompetens, samordna de vuxna så att de kan bidra med kunskap och engagemang, och lära av varandra på alla nivåer i Sverige. I Aktionsgruppens framtidsvision ser vi en absolut potential för att Sverige fortsatt kommer att vara internationellt ledande inom barnkulturen. Vi i Aktionsgruppen har valt väg och den bär framåt. Nu är det dags för nästa steg. Vi vill bygga vidare på den fantastiska satsning som görs inom idrotten. Vi vill fortsätta att utveckla arbetet för barn och unga i Sverige och ser barnkulturen som nästa viktiga satsning. I vårt betänkande markerar vi att detta handlar om vår samhällsutveckling och om en ekonomiskt kraftfull investering i barn och unga genom barnkultur. För oss som arbetat i utredningen är det glädjande att regeringen utsett 2007 till barnkulturår. Aktionsgruppen ser detta som ett mycket viktigt steg i att sätta fokus på barnkulturen och lyfta fram goda exempel. En mängd aktörer, organisationer, fria kulturlivet med flera har hört av sig till Aktionsgruppen och har givit förslag på verksamheter och tankar gällande barnkulturåret. Det är positivt och det finns ett mycket stort engagemang. Aktionsgruppen ser barnkulturåret som startskottet för det långsiktiga utvecklingsarbete som vi presenterar genom våra förslag. Utifrån det tankesättet kan barnkulturåret bli historiskt! 14

15 Sammanfattning Aktionsgruppen för barnkultur har haft i uppdrag av regeringen att se över barns och ungas möjligheter till kulturengagemang och eget skapande, och komma med förslag på hur området kan stärkas. Vi inledde vårt arbete med att göra en kartläggning av hur kulturen för barn mellan 0 och 18 år ser ut i nuläget. Kartläggningen visade att det pågår många bra verksamheter. Kulturinstitutioner, musik- och kulturskolor, skolor och förskolor, fria kulturutövare, amatörorganisationer, föreningar och många andra är viktiga aktörer för att säkerställa barns och ungdomars möjligheter att skapa och utöva kultur. Samtidigt visade kartläggningen det finns stora skillnader i barns möjligheter att ta del av kulturen alltför stora skillnader. Det kulturutbud som finns idag är inte tillgängligt för alla barn. Geografiska avstånd, för liten kapacitet i verksamheter, brist på resurser och för dålig samordning mellan olika aktörer, samt familjernas ekonomiska situation är faktorer som spelar in. Bristande kunskaper om behoven hos olika målgrupper och hur man når ut har också betydelse. Därför är vår bedömning att det behövs kraftfulla insatser för att förverkliga de intentioner som finns i FN:s barnkonvention, läroplanerna, de kulturpolitiska målen och i andra styrdokument. Vi tror på ökad samordning mellan alla aktörer på barnkulturområdet, förbättrad uppföljning av de insatser som görs, fördjupade kunskaper genom ökade satsningar på forskning samt en stor ekonomisk satsning för att stimulera utveckling inom området. Ett handslag med barnkulturen Mellan 2004 och 2007 pågår en stor statlig satsning på idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet, kallad Ett handslag med idrotten. Genom överföring av medel från AB Svenska Spel har Svenska Riksidrottsförbundet fördelat medel till idrottsföreningar runtom i 15

16 Sammanfattning SOU 2006:45 landet. Satsningen har inneburit att många barn och unga har fått prova på olika idrotter, bland annat genom skolan. Aktionsgruppen menar att satsningen är en god förebild för barnkulturen och föreslår att regeringen nu gör en motsvarande satsning på barnkulturen. Ett handslag med barnkulturen. Från 2007 till 2010 skulle enligt vårt förslag drygt 300 miljoner kronor per år föras över från Svenska Spel till satsningar på barnkultur. Lika mycket skulle under samma period kunna gå till en fortsättning av Ett handslag med idrotten. Ett handslag med barnkulturen ska användas för att stötta och uppmuntra kommuner och regioner att utveckla sin kulturverksamhet så att alla barn och unga får ta del av kulturupplevelser och eget skapande. Långsiktighet, tillgänglighet, samverkan och helhetstänkande ska prägla den verksamhet som får stöd. Aktörerna på kulturområdet ska uppmuntras att i nära samarbete med förskolor och skolor utveckla metoder för att erbjuda alla elever kreativ verksamhet i olika former. Vi har fått in många synpunkter på hur viktigt det är att kulturen finns nära för att den ska vara tillgänglig. Därför måste vi förstärka barnens möjligheter att utöva kultur i sin närmiljö. I vissa fall innebär det nyinvesteringar i anläggningar för att få lokaler som är ändamålsenliga för kulturverksamhet, men det kan också innebära förbättrad tillgänglighet till de lokaler som finns idag. Aktionsgruppen anser att en utveckling av lokaler för kreativ kultur bör vara en arbetsuppgift för delegationen för barnkultur tillsammans med kommunerna. På regional nivå föreslår vi att medlen från Ett handslag med barnkulturen används till ökad samordning och uppföljning. Vi konstaterar att det arbete som utförs av regionala kulturkonsulenter, länsinstitutioner och regionala resurscentrum för film och video har stor betydelse för barns och ungas tillgång till kultur. Vi förordar därför att huvudmännen för de regionala kulturkonsulenterna utvecklar former för samverkan mellan konsulenterna och mellan konsulenter och lokala och regionala kulturinstitutioner. Vi förordar också att en tjänst som regional barnkultursamordnare tillsätts i de län där det inte redan finns en sådan tjänst. Aktionsgruppen föreslår också att de regionala kulturkonsulenterna i samverkan med regionala kulturinstitutioner får i uppdrag att utveckla former för planering, uppföljning och återrapportering av de insatser som görs för barnkultur. För att utveckla kunskaperna om barnkultur hos dem som är verksamma inom förskola, skola, 16

17 SOU 2006:45 Sammanfattning kulturskola och kulturliv föreslår vi att länsinstitutioner och regionala kulturkonsulenter får ett gemensamt uppdrag att samverka med högskolor och universitet kring fortbildning och utbildning om barnkultur. Merparten av medlen i Ett handslag med barnkulturen ska fördelas till lokal utvecklingsverksamhet. Ökad samverkan mellan kulturinstitutioner, fria kulturutövare och andra aktörer på barnkulturområdet är ett viktigt utvecklingsmål. Medel ska också gå till riktade forskningsinsatser, kompetensutveckling i barnkultur för aktörer inom skola och kulturliv, utveckling av nya lokaler för kulturverksamhet i barnens närmiljö, förbättrad uppföljning av barnkulturområdet med mera. En delegation för barnkultur För att effektivisera utvecklingen på barnkulturområdet föreslår Aktionsgruppen att regeringen tillsätter en barnkulturdelegation under tre år. Delegationen ska verka för ökad samverkan mellan myndigheter och andra aktörer på nationell nivå och främja samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå för att de resurser som finns inom området ska utnyttjas på bästa sätt. Delegationen ska utveckla modeller för uppföljning samt påbörja en kontinuerlig uppföljning av barnkulturen. Barnkulturdelegationen ska fördela medlen ur Ett handslag med barnkulturen. 17

18 Sammanfattning SOU 2006:45 Regeringen utser delegationens ordförande. I gruppen bör ingå företrädare för olika departement och myndigheter, till exempel Statens kulturråd, Svenska Filminstitutet, Barnombudsmannen, Ungdomsstyrelsen och Myndigheten för skolutveckling. Delegationen ska finna former för barns och ungas delaktighet i arbetet. För att förverkliga delegationens intentioner behövs ett kansli. Kansliets uppgifter bör bland annat vara att samla och sprida information, delta i nationella, nordiska och internationella barnkulturnätverk, bidra till metodutveckling och vara en resurs för aktörer inom barnkulturområdet. Kansliet kan knytas till en befintlig myndighet för att hålla administrationskostnaderna så låga som möjligt. Vi föreslår att kansliet placeras på Statens kulturråd, men med en självständig ställning gentemot myndigheten. Till delegationen ska knytas experter från organisationer med betydelse för barnkulturens utveckling, till exempel Sveriges kommuner och landsting, Sveriges Musik och Kulturskoleråd, Högskoleverket, Skolverket, Medierådet, Utbildningsradion, KLYS, centrumbildningarna, AMS och näringslivet. Ökade satsningar på forskning och utbildning För att stärka barnkulturen anser Aktionsgruppen att det behövs ökade satsningar på kompetensutveckling och utbildning av de grupper som arbetar eller skulle kunna arbeta med barn och kultur. Det behövs ökade satsningar på kurser om barn och kultur inom lärarutbildningarna, men också inom de konstnärliga utbildningarna. FN:s barnkonvention bör vara ett obligatoriskt inslag i alla utbildningar för yrkesgrupper som ska arbeta med barn. Inom vissa yrkesutbildningar behövs det möjlighet till mer fördjupning. Till exempel saknas det idag en bibliotekarieutbildning med särskild inriktning på barn. För att ge lärare en möjlighet att öka sina kunskaper om medier föreslår vi att det inrättas regionala utbildningar i mediepedagogik som en del av Svenska Filminstitutets mediepedagogiska utvecklingsarbete. Vi tror också att det behövs mer forskning för att få fram fördjupade kunskaper om barnkultur. För att få en tydligare bild av forskningen inom barnkulturområdet föreslår vi därför att regeringen ger Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet i uppdrag att fortlöpande inventera den pågående forskningen inom området. I uppdraget bör också ingå att samordna ett 18

19 SOU 2006:45 Sammanfattning nätverk av barnkulturforskare och att sprida information om forskningsresultat och pågående forskning. På så sätt kommer olika aktörer inom barnkulturområdet att få betydligt bättre möjligheter än idag att ta del av den kunskap som finns inom högskolor och universitet när det gäller barn och kultur. I vårt kartläggningsarbete gjorde vi en första inventering av pågående forskning på barnkulturområdet. Vi fann att området är litet och att den forskning som finns är spridd över landet, med få utvecklade forskningsmiljöer. Den forskning som finns är främst knuten till de pedagogiska institutionerna medan det inom till exempel konst-, film- och musikvetenskap finns mycket litet forskning om barn och kultur. Vi tror att ett barnkulturellt centrum skulle stärka forskningen. Där kunde forskning inom många olika aspekter på barn och kultur med olika inriktning kan mötas, och ge en dynamisk utveckling av området. Till centret skulle en professor i barnkultur knytas. Vi har dock inte haft möjlighet att fördjupa oss i hur ett sådant centrum skulle kunna byggas upp, utan föreslår att frågan utreds vidare av en särskild utredare. Utvecklingsbehov inom det professionella kulturlivet Sedan början av 1980-talet har en rad kulturpolitiska reformer genomförts som gynnat barnkulturen. Stöd till inköp av litteratur för folk- och skolbibliotek, stöd till museipedagogik, till regionala dans- och konstkonsulenter och till regionala resurscentrum för film och video är några exempel. Alla dessa stöd har ökat möjligheterna för barn och unga att delta i kulturlivet. Men Kulturrådets kulturvaneundersökningar och statistik från olika konstområden visar att det trots många goda insatser för barnkulturen fortfarande finns många barn och unga som inte tar del av samhällets kulturutbud. I samarbete med barnombudsmannen har Aktionsgruppen genomfört en enkätundersökning där ca barn och ungdomar har svarat på frågor om sina kulturvanor och intressen. Den visar att många barn och ungdomar skulle vilja ägna sig mer åt kulturverksamhet än vad de gör nu. Men Aktionsgruppens kartläggning visar att kapaciteten på kulturinstitutioner och inom det fria kulturlivet inte är tillräckligt hög för att tillgodose alla barns behov av kulturmöten, upplevelser och eget skapande. Vår kartläggning visar också att det är för- 19

20 Sammanfattning SOU 2006:45 hållandevis få personer som arbetar med kultur för och med barn på kulturinstitutionerna. Det är viktigt att ställa de olika verksamheterna i relation till det antal barn som de är tänkta att nå ut till. Aktionsgruppen anser att de statliga kulturinstitutionernas uppdrag på barnkulturområdet bör förtydligas. Ökad samverkan mellan olika aktörer inom kulturlivet, förbättrad uppföljning och en ökad dialog med barn och unga är viktiga utvecklingsmål. En ökad dialog mellan statlig och regional nivå är viktig för att skapa jämlika förhållanden över landet. Vi tror att teatrar och musikinstitutioner skulle vinna på att utveckla en pedagogisk verksamhet på liknande sätt som vissa museer. Pedagogiska avdelningar kan öppna institutionerna för en barnpublik, men också för andra publikgrupper. De kan fungera som en länk mellan konstnärlig verksamhet och publik och bidra till utveckling inom hela institutionen. På det museipedagogiska området har utvecklingen varit gynnsam under de senaste åren. Men den stora publikökning som skett på museerna sedan fri entré-reformen ställer stora krav på fortsatt utveckling för att besökarna ska få ett museibesök av hög kvalitet. Vi tror därför att de ekonomiska insatserna fortsatt måste kompletteras med metodutveckling, kunskapsutbyte och samordning mellan de statliga museerna och mellan statliga och regionala museer. Vi föreslår att det upprättas ett konstpedagogiskt råd och att man ser över det nationella ansvaret för samordning och utvecklingsfrågor även för andra typer av museer. Den svenska barn- och ungdomslitteraturen håller hög kvalitet. Jämfört med i andra europeiska länder finns det i Sverige goda möjligheter till möten mellan barnboksförfattare och deras läsare, bland annat genom Författarcentrums förmedlande verksamhet. Men bokutlåningen minskar och läsvaneundersökningar visar att barn läser mindre och mindre ju äldre de blir. Pojkar läser betydligt mindre än flickor. Vi tror att boken som konstform behöver lyftas fram mer. Genom att skapa oväntade möten med böcker kan vi väcka barns och ungdomars nyfikenhet, inte bara på texten utan också på samspelet mellan text och bild, på konstnärens sätt att gestalta sin idé och inte minst på vad den egna fantasin kan åstadkomma. Vi föreslår därför att länsbiblioteken får i uppdrag att hitta nya former för läsfrämjande verksamheter riktade till barn och unga. Vi föreslår också att Kulturrådet får i uppdrag att utreda ett särskilt inköpsstöd för litteratur i förskolan, att Sverige tar initiativ till en nordisk 20

21 SOU 2006:45 Sammanfattning samverkan för utgivning av barn- och ungdomsböcker på minoritetsspråk samt att Svenska barnboksinstitutet får ta över ansvaret för Bokjuryn, Barnbokskatalogen och webbplatsen Barnens bibliotek. Läshandikappade barns och ungdomars möjligheter att få tillgång till skönlitteratur bör med hjälp av ny teknik bevakas av Kulturrådet i samarbete med övriga aktörer på området. En ny svensk filmpolitik har tagit form. Stödet till produktion av film regleras i 2006 års filmavtal och har gett förstärkta resurser till barn- och ungdomsfilm. Filmpedagogisk verksamhet och film i skolan ligger utanför filmavtalet och finansieras av staten. Produktionen av kvalitetsfilm för barn och unga är låg i Sverige. Film är ett av de konstområden som barn och unga är mest intresserade av och vi anser att det behövs ytterligare satsningar för att få fram ett större utbud av svensk kvalitetsfilm för barn och unga. Aktionsgruppen föreslår därför att Svenska Filminstitutet får i uppdrag att fördela ett nytt stöd till manusutveckling för gestaltande barnfilm. Stödet syftar också till att främja ett samarbete mellan Svenska Filminstitutet och Sveriges Television. Ett problem för barnkulturen är att det utbud som finns kan ha svårt att nå ut till sin publik. Fria teater- och dansgrupper, länsmusik, länsteatrar, museer och andra kulturinstitutioner har framfört till Aktionsgruppen att det på många håll är svårt att nå ut med produktioner och verksamhet till förskolor och skolor. Det främsta hindret är bristen på samordning i kommunerna när det gäller förskolornas och skolornas inköp av kulturverksamhet. Problem med transporter till och från aktiviteter lyfts också fram av många. Sverige är ett land med stora avstånd. För att kulturen ska kunna nå ut i glesbygden behövs särskilda insatser. Turnéstöd är en förutsättning för att fria grupper ska kunna nå ut till de delar av landet där utbudet är litet. Det gäller också att utveckla nya sätt att arbeta. Aktionsgruppen har samarbetat med fem kommuner i Norrlands inland för att få mer kunskap om behoven i glesbygden. En modell som lyfts fram och som skulle kunna tas upp av barnkulturdelegationen är Residens. Det innebär att en eller flera musiker, koreografer eller andra konstnärer får möjlighet att arbeta en längre tid på en plats för att genomföra ett projekt. Det kan till exempel vara att arbeta fram en föreställning i samarbete med förskola och skola. Festivaler kan fylla en viktig funktion för att lyfta fram en konstform eller nå en ny publikgrupp. Aktionsgruppen föreslår att villkoren för stöd till festivaler ses över eftersom finansieringen idag är ett stort problem. 21

22 Sammanfattning SOU 2006:45 Brist på medel för ungas eget skapande För barns och ungas eget skapande och för amatörverksamhet kan man söka projektmedel hos kommuner, regioner och några större bidragsgivare som Allmänna arvsfonden. Men det saknas ett tydligt statligt ansvarstagande för kulturverksamhet som rör sig i gränslandet mellan amatör-kultur och professionell kultur. Vi har fått in synpunkter från organisationen Ung Kultur Möts om att de statliga stöd som finns är för hårt knutna till föreningsformen. Unga som vill organisera sig i flexiblare former kan få svårt att få stöd för sin kulturverksamhet. Vi föreslår att barnkulturdelegationen får i uppgift att närmare utreda frågan om hur bidragsgivning till barns och ungas eget skapande kan utvecklas så att formella hinder inte stoppar bra verksamhet. Ge fler konstnärer möjlighet att arbeta med barnkultur För att stärka barnkulturen tror vi att man måste förbättra villkoren för konstnärer som vill arbeta med barnkultur. Vi föreslår en förstärkning av centrumbildningarnas arbetsförmedlande verksamhet. Centrumbildningarna bör också få resurser att utveckla projekt inom barnkulturområdet och bidra till att utveckla konstnärernas kunskaper om barnkultur. För att förbättra möjligheterna för konstnärer att arbeta med barnkultur föreslår vi att Konstnärsnämnden får i uppdrag att kartlägga hur stipendie- och bidragsfördelningen ser ut för dem som är aktiva inom barnkulturområdet. Samverkan mellan förskolan, skolan och kulturlivet I dag är dokumentationen av skolans samarbete med kulturlivet bristfällig på många håll. Men den nationella kulturstatistiken antyder att den offentligt stödda kulturen inte i tillräcklig omfattning utnyttjas som en resurs av skolan. Skillnaderna mellan enskilda skolor och mellan olika kommuner är stora. Det är angeläget att hitta former för långsiktiga samarbeten mellan skolan och kulturlivet. Aktionsgruppen menar att samverkan mellan förskolan och skolan och det regionala och lokala 22

23 SOU 2006:45 Sammanfattning kulturlivet bör skrivas in i kursplanerna för bland annat svenska, musik, bild och slöjd. Kulturlivet kan vara ett stöd för förskolornas och skolornas arbete och kan tillföra kompetens och kreativa arbetssätt. Aktionsgruppen har uppmärksammat idén om den radikala estetiken som formulerats av forskare vid lärarutbildningen på Malmö högskola. Begreppet binder samman kultur, estetik och lärande med yttrandefrihet, offentlighet och demokrati. I den radikala estetiken används konstens metod som ett sätt att närma sig kunskap. Genom nyfikenhet och ett undersökande arbetssätt där frågor och osäkerhet får finnas fördjupas elevernas lärande. För att stärka kulturens roll i förskolan och skolan behövs en tydligare uppföljning av hur förskolan och skolan samverkar med kulturlivet. Vi anser att Skolverket bör få i uppdrag att följa upp detta, i samverkan med Myndigheten för skolutveckling. Skolbiblioteken har fortfarande en svag ställning i skolan. Endast 36 procent av eleverna i grundskolan har tillgång till ett bibliotek som är bemannat mer än 5 timmar per vecka och 90 procent av de fristående skolorna saknar helt bibliotek. Vi anser att skolbiblioteken bör skrivas in som en resurs för lärandet i kursplanen för svenska. Musik- och kulturskolorna Musik- och kulturskolorna har stor betydelse för barns och ungas möjligheter att delta i kulturverksamhet. Men det finns stora skillnader mellan olika kommuner vad gäller innehållet i verksamheten, avgifterna och tillgängligheten för olika grupper. Aktionsgruppen föreslår att regeringen inför ett stöd till kommunerna för att motivera utveckling inom musik- och kulturskolan. Bidraget förutsätter att musik- och kulturskolan uppfyller vissa krav, till exempel låg avgift, verksamhet inom flera konstområden eller utbud för bredare åldersgrupper. Aktionsgruppen anser också att samverkan mellan musik- och kulturskolor, amatörföreningar, professionella utövare och kulturinstitutioner är ett viktigt utvecklingsområde som behöver stöd från staten både i form av utvecklingsmedel och i form av uppmärksamhet och dialog. 23

24 Sammanfattning SOU 2006:45 För att främja samverkan mellan den obligatoriska skolan och musik- och kulturskolorna bör det tas ett helhetsgrepp för utbildning av lärare i musik, teater, bild, dans, film etc. Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMoK) bör få ett fortsatt uppdrag att följa och dokumentera samverkan mellan musik- och kulturskolan, förskolan, skolan och kulturlivet. SMoK bör även i fortsättningen ansvara för statistik och annan uppföljning av musik- och kulturskolornas verksamhet. Public service Barn och ungdomar är mycket stora mediekonsumenter. De allra flesta tittar på tv varje dag, många lyssnar också på radio. Public servicekanalerna i radio och tv erbjuder unika möjligheter att sprida kultur av hög kvalitet till barn och ungdomar i hela landet. Barnprogrammen i Sveriges Television, Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR) håller hög kvalitet. Men Aktionsgruppen anser att det behövs förstärkningar på vissa områden. Vi anser att det behövs fler gestaltande program för barn och unga i radio och tv, att barnkultur av hög kvalitet som produceras utanför tv och radio bör få större utrymme i sändningarna och att barn och unga ur nationella minoriteter och barn med funktionshinder bör få bättre möjligheter att ta del av program på sitt eget språk och efter sina egna förutsättningar. Barn och unga med funktionshinder bör också få bättre möjligheter att ta del av barn- och ungdomsprogram. Public serviceföretagen bör värna återväxten av kvalificerade producenter, manusförfattare och regissörer som gör gestaltande program för barn och unga. Public serviceföretagen arbetar redan i dag för att hitta nya former för att sprida sina program. Vi stödjer deras arbete att undersöka hur ny teknik kan sprida programmen till fler tittare. När det gäller Utbildningsradion bör möjligheterna att sprida UR:s material via folkbibliotek ses över för att förbättra möjligheterna att nå ut till förskolan. Det är angeläget att UR även i fortsättningen kan visa barns och ungdomars egna filmer. 24

25 SOU 2006:45 Sammanfattning Internationella utblickar Aktionsgruppen anser att ökade internationella kontakter skulle främja barnkulturen i Sverige. Det finns många positiva exempel att hämta från andra länder och svensk barnkultur har mycket att erbjuda andra länder. Aktionsgruppen hoppas att de insatser regeringen nu gör för ökad internationalisering också kommer barnkulturen till del. Barns villkor idag Aktionsgruppens förslag bygger på en sammanställning av material om hur barn har det i Sverige idag. Vi har både tittat på levnadsförhållanden och på kulturvanor för att skaffa oss en bild av hur barnkulturen ska kunna stärkas. De stora förslag vi har lämnat går inte in på detaljer eftersom vi tror att utvecklingen av barnkulturverksamheten måste bygga på en analys av lokala förhållanden. I de sista fyra kapitlen av denna rapport har vi samlat bakgrundsmaterial till våra förslag. Här går vi närmare in på barns miljöer, frågor om genus och mångkultur, funktionshindrade barns och ungdomars möjligheter att ta del av kultur och några exempel på kulturinsatser som rör de nationella minoriteterna. Vi ägnar också ett avsnitt åt den kommersiella kulturen: leksaker, dataspel, barns medieanvändning och barnkultur som ett utvecklingsområde för näringslivet. Vi redogör för en stor enkätundersökning som vi har genomfört i samarbete med Barnombudsmannen. Drygt barn och ungdomar från Barnombudsmannens kontaktklasser har svarat på frågor om sin kulturkonsumtion och sitt egna kulturutövande i skolan och på fritiden. Undersökningen ger en bild av stora skillnader mellan olika konstformer. Hårddraget kan man säga att film och böcker är vardagskultur för barn och unga medan teater, dans och konst är sällsynta gäster i skolan och på fritiden. Till sist presenterar vi också några exempel på kulturinstitutioner där man har hittat former för ett mer djupgående samarbete med unga. Vi lyfter också fram två av de kommuner som har reserverat en pott pengar för ungdomars egna projekt. I det här avsnittet har vi också samlat in synpunkter från barn och unga som deltar i verksamheterna. 25

26 Sammanfattning SOU 2006:45 För att få in mer material om hur de riktigt små barnen upplever konst och kultur har vi bett tre personer med djupa kunskaper på området skriva varsin text. Maria Taube, konstpedagog på Moderna Museet, Karin Helander, professor i teatervetenskap och föreståndare för Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet samt vår expert, Suzanne Osten, konstnärlig ledare för Unga Klara och professor i regi vid Dramatiska Institutet har bidragit med sina perspektiv. Deras texter finns i sin helhet som bilagor till detta betänkande. 26

27 1 Kommitténs uppdrag 1.1 Direktiven Aktionsgruppens direktiv finns i sin helhet i bilaga 4. Uppdraget Aktionsgruppen skall göra en översyn av barns och ungas möjligheter till kulturengagemang och eget skapande och lämna förslag på hur barnkulturens ställning kan stärkas. Aktionsgruppen skall lyfta fram de kommuner som etablerat former för arbetet med barn och kultur som kan tjäna som föredömen. Därefter ska Aktionsgruppen ta initiativ till ett så kallat modellsamarbete mellan kommuner i syfte att förmedla dessa exempel och erfarenheter. Det ska gälla arbete med kultur inom bland annat teater, dans, musik, litteratur, bildkonst, film och museer. Dessutom skall arbetet inriktas mot musik- och kulturskolornas ställning, bibliotekens roll för läsfrämjandet och enskilda förskolors och skolors sätt att arbeta med kultur. Det ska även gälla samordning mellan olika aktörer och nätverk för att främja barns tillgång till kultur. Aktionsgruppen ska utreda hur professionella konstnärer och kulturutövare skulle kunna få en större roll än i dag i barnens offentliga miljöer som förskolor, skolor, kulturskolor och bibliotek. Dessutom ska den undersöka hur samspelet mellan kulturliv och lärare kan stärkas. Gruppen ska också undersöka behovet av och förutsättningarna för en förbättrad samordning på olika samhälleliga nivåer för att främja tillgången till kultur i barnens offentliga miljöer. Aktionsgruppen ska låta en särskild rapportör göra en kartläggning av barnkulturen i Sverige trettio år efter det att den första barnkulturgruppen tillsattes. Denna del av uppdraget kan grundas 27

28 Kommitténs uppdrag SOU 2006:45 på befintligt analysmaterial i form av statistik och forskningsrapporter. Kartläggningen ska omfatta barnens offentliga miljöer och gälla samtliga konstarter, olika kulturinstitutioner samt radio och tv i allmänhetens tjänst. I arbetet ska alla barns möjligheter till eget skapande och deltagande i kulturverksamhet beaktas oavsett kön, ekonomisk eller etnisk bakgrund, geografisk hemvist eller eventuella funktionshinder. Särskild uppmärksamhet skall riktas på eventuella genuseller åldersbundna mönster. Gruppen ska också uppmärksamma de nationella minoriteternas tillgång till kultur på det egna språket. Det står gruppen fritt att initiera egna undersökningar. Resultatet skall ligga till grund för gruppens överväganden och förslag. Det ingår i Aktionsgruppens uppdrag att analysera hur ändamålsenliga de nuvarande offentliga insatserna på barnkulturområdet är och att lämna förslag på hur området kan utvecklas. Aktionsgruppen ska även utreda behovet av en kontinuerlig uppföljning av situationen för barnkulturen. Om Aktionsgruppen lämnar förslag som medför nya kostnader ska förslagen till finansiering redovisas. Arbetsformer och redovisning av uppdraget Aktionsgruppen ska samverka med kommuner och landsting och med berörda myndigheter, institutioner och organisationer. Till dessa hör bland andra Statens kulturråd, Barnombudsmannen, Myndigheten för skolutveckling, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd. Aktionsgruppen ska aktivt involvera barn och unga i arbetets olika delar. Aktionsgruppen ska redovisa sitt uppdrag i en slutrapport senast den 15 april Det står gruppen fritt att dessförinnan lämna delrapporter. 1.2 Kommitténs sammansättning och arbetssätt Kommittén Aktionsgruppen för barnkultur (Ku 2004:07) har från och med september 2004 till och med april 2006, på uppdrag av regeringen, utrett hur barnkulturens ställning kan stärkas. 28

29 SOU 2006:45 Kommitténs uppdrag Lotta Lundgren, verksamhetsledare för Drömmarnas hus i Malmö har varit ordförande i gruppen. Ledamöter i Aktionsgruppen är Vivi-Ann Nilsson, kommunalråd i Göteborg, Gertrud Widerberg, barnkulturarbetare i Grebbestad, Zargam Asadi, kommunalråd i Örebro, Susin Lindblom, förbundsdirektör Dramatikerförbundet i Stockholm, Per Sjöberg, kulturchef i Karlskoga, Alireza Afshari, barn- och ungdomskonsulent i Stockholm och Thor Fossland, då kulturchef i Skellefteå, idag folkhögskolerektor i Värnamo, Lotta Brilioth Biörnstad och Kerstin Olander är sekreterare i kommittén. Anita Bashar Aréen var anställd som utredare från den 1 december 2004 till den 30 juni Charlotte Carlsson anställdes som informatör den 4 april Julia Gunnarsdottir var under perioden den 7 februari till den 23 juni 2005 praktikant hos kommittén. Suzanne Osten har varit utredningens expert. En särskild kartläggning 1 av den offentligt stödda barnkulturen har utförts och den har varit ett viktigt underlag för Aktionsgruppens analyser och förslag. Aktionsgruppen har till sin hjälp haft utsedda experter och en lång rad referensgrupper runt om i landet som alla bidragit med sina kunskaper, erfarenheter och perspektiv. Arbetet med kartläggning, analys och förslag har skett i dialog med många engagerade företrädare för kulturinstitutioner, skolor, kommuner, landsting, myndigheter, organisationer, föreningar och enskilda kulturutövande barn, ungdomar och vuxna. Deras medverkan i arbetet har varit ovärderlig. Aktionsgruppen har haft kontakt med ett antal olika experter som vi träffat och samtalat med vid ett flertal tillfällen, både enskilt och i grupp. Suzanne Osten, konstnärlig ledare för Unga Klara vid Stockholms stadsteater och professor i regi vid Dramatiska institutet utsågs den 2 september 2004 till utredningens särskilda expert. Experterna har bistått med underlag och med synpunkter på texter. De har varit viktiga kontaktpersoner inom sina respektive myndigheter eller organisationer. Följande personer har deltagit som experter i arbetet: Ulla Wiklund, undervisningsråd, Myndigheten för skolutveckling, Per-Gunnar Rosengren, utredare, Högskoleverket, Michael Matz, handläggare, Statens kulturråd, Cecilia Parkert, informatör, Barnombudsmannen, Fredrik Gunnarsson, sekreterare, Sveriges kommuner och landsting, Mona Lansford, undervisningsråd, Skolverket (till och med den 30 juni 2005), Ulf 1 Det ser lite olika ut En kartläggning av den offentligt finansierade kulturen för barn, dnr U 2005/9616/Kr. 29

30 Kommitténs uppdrag SOU 2006:45 Nilsson Huett, fotograf och representant för Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, samt Torgny Sandgren, utredare, Ungdomsstyrelsen (från den 7 december 2005). Från Utbildnings- och kulturdepartementet har departementssekreterare Ulrika Lindblad och Mari Granath Lagercrantz (från den 27 september 2005) samt departementssekreterare Margareta Wiman varit våra experter. Aktionsgruppen för barnkultur har samverkat med Orkesterutredningen, Mångkulturåret 2006, Kommittén för jämställdhet på scenkonstområdet, Medierådet och Rådet för arkitektur, form och design. Vi har också samarbetat med Barnombudsmannen om en enkätundersökning om barns kulturvanor. För att samla in underlag har vi samtalat med Ansvarskommittén, barnkonventionssamordnarna på Socialdepartementet, medieenheten på Utbildnings- och kulturdepartementet, Justitie- och Finansdepartementen, Kommittén för teckenspråk samt Kommittén för jämställdhet i förskolan. Kommitténs sekreterare Kerstin Olander har ingått i Arvsfondsdelegationens referensgrupp för särskilda kulturmedel. Enkäter och undersökningar Vi har genomfört tre enkätundersökningar: en med frågor om landstingens insatser för barnkultur, en med frågor till kommunstyrelsens ordförande om hur de ser på barnkulturen i sin kommun samt en större enkät med frågor om barns kulturvanor och intresse för kultur, som gjorts i samarbete med Barnombudsmannen. Vi har också samverkat med ett stort antal referensgrupper runt om i landet. Dessa finns listade i en särskild bilaga. Här vill vi särskilt nämna en arbetsgrupp med representanter från de fyra storstadskommunerna och det fördjupade samarbetet med fem glesbygdskommuner i Norrlands inland. Vi har också träffat ett stort antal företrädare för kulturinstitutioner, fria grupper, organisationer och enskilda utövare. Aktionsgruppen skickade i januari 2006 ut en förfrågan till ordföranden i ett antal ungdomsorganisationer och erbjöd dem att skicka in en text om vilka som är de viktigaste kulturfrågorna för medlemmarna i deras organisation. Följande organisationer skickade in svar: 30

31 SOU 2006:45 Kommitténs uppdrag Unga rörelsehindrade, Unga synskadade, Unga hörselskadade, Ung Kultur Möts (UKM) samt den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra. Svaren finns i sin helhet i bilaga Övriga har inte svarat eller avböjt att skicka in svar. Under december 2005 skickade vi också ut ett brev till ett antal ungdomsorganisationer och erbjöd dem att lämna in synpunkter på vår kartläggning, Det ser lite olika ut. UKM och Unga hörselskadade har skickat in svar. Brevet samt de inkomna svaren finns i bilaga 10 och 12. Aktionsgruppen har inte haft möjlighet att följa upp utskicket till ungdomsorganisationerna. Att vi har fått in så få svar bör mana till eftertanke. Inom kulturlivet, i kommuner, regioner och på statlig nivå har vi mött ett mycket stort intresse för våra frågor, men beredskapen för att skicka in synpunkter på statliga utredningar är inte lika stor i en ungdomsorganisation som främst arbetar ideellt. I slutet av betänkandet har vi samlat texter som ger en bakgrund till våra överväganden Webbplatsen barnkultur.se Aktionsgruppens webbplats, öppnade i mars 2005 som en informationskanal för kommitténs arbete och ett skyltfönster för goda exempel inom barnkulturarbete. Webbplatsen har fungerat som informationskanal för kommunernas arbete. På webbplatsen har besökarna kunnat följa nyheter och debatt om barnkultur i Sverige och ta del av intressanta tankar i krönikor och intervjuer. Genom att synliggöra vårt eget arbete och sprida information har vi också fått in material och knutit många värdefulla kontakter. Den öppenhet som webbplatsen har medfört har varit en viktig förutsättning för vårt arbete. Webbplatsen fick god spridning redan vid lanseringen och har haft ett snitt på cirka unika besökare per månad. Många av besökarna hittar direkt till sidan eller kommer från länkade branschsidor, mest på vardagar, under förmiddag och mitt på dagen. 31