MUSEIBLADET 3/2007. Kulturministern besökte Museet. Vänföreningens ordförande har ordet. Medlemstidning för Judiska Museets Vänförening

Transkript

1 MUSEIBLADET Medlemstidning för Judiska Museets Vänförening 3/2007 Vänföreningens ordförande har ordet Lokalerna räcker inte till Vi som vistats i Sverige i sommar har säkert upplevt det ymniga regnandet. Rapporter från butikskedjor och varuhus tycks bekräfta detta. Deras sommarförsäljning har ökat avsevärt i jämförelse med tidigare år. Enligt deras utsago beror detta på det regniga vädret. Men det är inte enbart affärerna som har fått utökade besökssiffror. Även museerna har redovisat fler besökare än normalt. För vårt Museums del fick vi, som redovisas på annan plats i Museibladet, besök av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. I skenet av ministerns besök och allmänt ökande besöksiffror aktualiseras åter vårt Museums behov av större lokaler. Vårt Museum har så mycket att visa och berätta men måste tidvis begränsa sina aktiviteter då lokalerna inte räcker till! När jag besökt några av våra museer i Stockholm kan jag inte låta bli att jämföra de stora ytor som de har till sitt förfogande och hur glest de många gånger är mellan de utställda föremålen. Till detta kommer de fantastiska möjligheter de har att servera mat och annat till sina besökare. Vore det inte underbart om vi kunde erbjuda våra besökare en inblick i det judiska kökets specialiteter. Kanske kan kulturministerns besök bana väg för en lösning av Judiska Museets utökade lokalbehov. Yvonne Jacobsson 60 år Den 19 juli fyllde vår museichef Yvonne Jacobsson 60 år. Yvonne har betytt oerhört mycket för den framgång som Judiska Museet rönt under hennes ledarskap. Med en entusiasm och energi parad med ett brinnande intresse för judisk kultur har Yvonne utvecklat Museet till en kulturinstitution som är en av de främsta i sitt slag i Europa! Vi, styrelsen i Judiska Museets Vänförening, önskar att vi får se Yvonne som chef för vårt Museum i många år framöver och önskar henne ett varmt Mazal Tov! Hans Kraitsik Kulturministern besökte Museet Tidigt i våras bjöd vi in kulturministern till museet. Hennes sekreterare kontaktade oss precis innan semestern och meddelade att kulturministern i princip var uppbokad fram till årsskiftet, men att hon skulle kunna hinna besöka museet under en timme den 17 juli på förmiddagen. Vi blev naturligtvis väldigt glada för det positiva beskedet. Förväntningarna var stora hos alla oss som inväntade kulturministern och hennes sällskap den avtalade dagen. Lena Adelsohn Liljeroth, Kulturdepartementets pressekreterare Maria Dupont och handläggaren Jakob Kihlberg hälsades välkomna till museet av Monica Nagler, vice ordförande i Stiftelsens styrelse, kanslipersonalen samt undertecknad. En timme är en kort tid för att visa ett museum, dess utställningar och föra ett seriöst samtal. Det gällde därför att disponera tiden på det bästa sätt! Jag koncentrerade mig på en visning där endast några få av våra många skatter i samlingarna lyftes fram. Jag hann även presentera det röda skåpet med utvalda rariteter ur den judiska nationella minoritetens historia samt visa en liten bit av föreställningen Judarnas historia i Sverige i vår Museiteater. Sedan följde en kort guidning av utställningen Josef Frank, arkitekt och outsider. Trots att mycket skulle hinnas med under första delen av besöket blev stämningen både avspänd och lättsam. Vid den avslutande kaffestunden i Wienercaféet fördes ett mycket givande och intressant samtal. Kulturministern visade ett genuint intresse för museets verksamhet. Några veckor efter Lena Adelsohn Liljeroths besök kontaktades vi av Christina von Arbin, museikoordinator utsedd av kulturministern. Inom kort skall jag träffa henne kring ett samtal om vårt museum. Kulturministern har stor förståelse för de utmaningar vi står inför, men hon kunde inte ge oss några löften om ökat stöd. En timme går fort, men jag tyckte vi hann med väldigt mycket och det känns framför allt mycket bra att Lena Adelsohn Liljeroth personligen fick se vårt museum. Det underlättar vid framtida kontakter! Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth Foto: Pawel Flato Yvonne Jacobsson

2 2 Museibladet 3/2007 MUSEIBLADET Nyhetstidning för Judiska Museets Vänförening Box Stockholm Besöksadress: Hälsingegatan 2 e-postadress: annika@judiska-museet.se hemsida: Redaktör: Annika Ehnwall Redaktionsgrupp: Hans Kraitsik (ansvarig utgivare), Yvonne Jacobsson och Rut Milchner Judiska Museet i Stockholm e-postadress: info@judiska-museet.se hemsida: Telefon: Fax: PlusGiro: Vänföreningens styrelse: Hans Kraitsik, ordförande Lennart Wolff, vice ordförande Ralph Jacobsson, kassör Clas Jackert, sekreterare Birgit Blideman Hanna Feist-Wechselblatt Bo Hyttner Danielle Metz Rut Milchner Herbert Rock, suppleant Ossie Rohman, suppleant Annonser i Museibladet Annonsstorlek Kostnad /nr 1/8 - sida 850 kr 1/4 - sida kr 1/2 - sida kr 1/1 - sida kr Museibladet utkommer med 4 nr/år För bokning av annonser kontakta Anita Rothschild annonser@judiskamuseet.se Vänföreningens medlemsavgift: Enskild medlem 250 kr/år Par 350 kr/år Ungdomar (upp till 30 år) 70 kr/år Ständig medlem enskild kr Ständig medlem par kr PlusGiro: Betalningsmottagare: Judiska Museets Vänförening Tryck: Gracia Repro Stockholm AB Manusstopp nästa nummer 2 november 2007 Drottning Silvia inviger vår Frank-utställning i Wien den 21 november Fyrtio år efter Josef Franks bortgång får österrikarna äntligen veta mer om sin berömde landsman, som flyttade till Sverige 1933 undan den alltmer tilltagande antisemitismen. Det står nu klart att vår utställning Josef Frank arkitekt och outsider kommer att visas på Judiska Museet i Wien. Svenska ambassaden har under en tid aktivt arbetat för att få utställningen till Wien och nu har planerna förverkligats. I samband med det svenska kungaparets statsbesök i Österrike kommer Drottning Silvia att inviga vår utställning den 21 november. Utställningen kommer att visas i Wien fram till månadsskiftet januari/februari. Det är något av ödets ironi att utställningen nu hamnar på Judiska Museet i Wien, eftersom det var det första jag kontaktade när jag började planera utställningen. Av olika anledningar blev det inget samarbete då, men bättre sent än aldrig! Jag är övertygad om att pressrapporteringen från invigningen kommer att bli stor både i Österrike och i Sverige. Håll därför utkik i tidningar och på TV! Vi på museet känner oss mycket stolta och glada över att utställningen nu skall ut på turné. Fler förfrågningar har inkommit. Eventuellt kan det bli tal om ytterligare visningsplatser i Europa. Mer om detta i nästa nummer av Museibladet! Yvonne Jacobsson Sex Nakna Judar har blivit en pjäs för Radioteatern Utställningen Sex Nakna Judar ägde rum på Judiska Museet under hösten 2004 och bestod av en gigantisk Davidsstjärna. Där inne hördes sex röster som ohämmat talade om hur det känns att vara jude i Sverige och om svenskarna, Israel och Förintelsen. Nu har dessa fi ktiva monologer skrivits om, lästs in av sex skådespelare och blivit en pjäs, för Radioteatern i P1. Radioteatern sänder Sex Nakna Judar den 8/9 kl med repriser den 10/9 kl och natten mot den 17/9 kl Pjäsen presenteras av Ricki Neuman och Lars Norén tisdagen 2 oktober kl på Judiska Museet. Yvonne Jacobsson

3 Museibladet 3/2007 Nyheter och meddelanden Ett varmt tack för all uppvaktning och många generösa gåvor till Judiska Museet i samband med min 60- årsdag! Jag känner mig hedrad och är mycket tacksam. Yvonne Jacobsson Den 19 juli fanns denna intervju på DNs familjesida Bitarna föll på plats MINIINTERVJU YVONNE JACOBSSON Chefen för Judiska museet tycker att hon har världens underbaraste jobb. FRÅN BÖRJAN VILLE Yvonne Jacobsson bli konstnär. När hon skulle välja utbildning tänkte hon söka till Konstfack. Men hennes pappa, själv konstnär, avrådde henne det kan man inte leva på. Och på den tiden tog man sina föräldrar på orden, säger Yvonne Jacobsson, som fyller 60 år i dag. Den konstnärliga ådran finns kvar. På fritiden målar hon akvarell och olja, på arbetstid finns hon på Judiska museet i Stockholm där hon är chef sedan Yvonne Jacobsson bodde i Helsingfors under sina första 14 år flyttade familjen till Sverige. I stället för Konstfack blev det postgymnasiala studier på Frans Schartau i Stockholm. I 19 år arbetade hon på Exportrådet, sedan fortsatte hon till Internationella handelskammaren. Det var roliga år, säger hon. Men 1993 bytte hon jobb igen och började på Judiska museet. Då var det som om så många bitar i min personlighet föll på plats. Jag fick använda mina konstnärliga sidor och bejaka min egen judiska identitet. Yvonne har gått den långa vägen till museichefsjobbet, hon började som assistent och allti-allo och blev så småningom museipedagog. Det här är världens underbaraste arbete. Att få arbeta med kultur är en ynnest i dag. Men det är hårt också. Vi har knappa resurser och de få personer som finns här får kämpa för att få museet att blomstra. Det finns också många som jobbar ideellt med vår verksamhet, det betyder väldigt mycket för oss. JUST NU PÅGÅR den uppmärksammade utställningen om Josef Frank, arkitekten och formgivaren som flydde till Sverige från Österrike under nazismen. Vi har försökt komma under ytan, komma honom nära och se vad som drev honom, säger Yvonne Jacobsson. Utställningen handlar mycket om hans dramatiska livsöde, han flydde två gånger och var nära 50 år när han kom till Sverige ändå lyckades han slå igenom så starkt här. Nästa stora utställning på Judiska museet kanske blir det om ett år, ungefär kommer att ha temat Ett magiskt år. Det kommer att handla om studentrevolterna i Europa, med fokus på utdrivningen av judarna från Polen. Judarna blev en bricka i det politiska spelet och omkring drevs att lämna Polen, något som är okänt för många. Runt av dem som drevs ut kom till Sverige, och det har haft stor betydelse för vårt samhälle. MALIN NORDGREN 3 Innehåll Museibladet 3/ Vänföreningens ordförande har ordet 1 Kulturministern besökte Museet 2 Drottning Silvia inviger vår Frankutställning i Wien 2 Sex nakna judar har blivit en pjäs för Radioteatern 3 Nyheter och meddelanden 6 Nils-Petter Sundgren om Woody Allen 8 Hur den bibliska hebreisakan blev ett modernt talat språk 10 Dear Mr Nazi 13 Redaktörens funderingar 16 Bara en dryg månad kvar Program på Museet under hösten (utförlig information fi nns på programbladet och hemsidorna) Söndag 9/9 kl Dramatic reading på Teater Studio Lederman Tisdag 18/9 kl Hedvig Hedqvist om Josef Frank Varning för god smak Tisdag 25/9 kl Annika Rost om Josef Franks betydelse för Svenskt Tenn igår, idag och i morgon. Söndag 30/9 kl Bo Hyttner om Icke-judar skriver judisk musik. Tisdag 2/10 kl Sex Nakna Judar omskriven version, som blivit pjäs för Radioteatern. Stycket spelas upp och följs av en diskussion med upphovsmännen, Ricki Neuman och Lars Norén. Tisdag 16/10 kl Joanna Bankier om Frans Kafka Söndag 21/10 kl Lars Berge om Edward Barnays, Tisdag 23/10 kl Jovan Rajs, Judisk rättsläkare. Varför? Söndag 4 /11 kl Åke Lundqvist, presenterar sin bok Vildåsnans törst Tisdag 6/11 kl Bengt Jangfeldt om poeten Vladimir Majakovskij och makarna Brik Tisdag 13/11 kl Jesper Svartvik om Judar och kristna ett komplext förhållande Söndag 25/11 kl Eva Apéria om sexualiteten i judendomen. Tisdag 27/ kl Karl Johan Nilsson skrev boken Mörkrets furste om Kurt Gerstein, (med reservation för ändringar)

4 4 Museibladet 3/2007 betald annonsplats importör av livsmedel saluföres under märket Pride ABC FÄRGEKONOMI AB

5 Museibladet 3/ Investeringsverksamhet

6 6 Museibladet 3/2007 Industriella CCD / CMOS kameror Vi har hela bilden! Parameter - Din Machine Vision partner FireWire GigaBit Ethernet / CamLink USB Smarta kameror Tel: Utbildning imagingsales@parameter.se STÖD JUDISKA MUSEET I samband med högtidsdagar köp ett CHAJ-diplom i stället för blommor För information och köp kontakta Museet telefon , fax: e-post: info@judiska-museet.a.se eller besök Museet på Hälsingegatan 2 CHAJ = LIV och TALET (18 lyckotal) CHAJ-diplom måste beställas minst en dag i förväg

7 Museibladet 3/2007 På Museet den 15 maj Nils-Petter Sundgren om Woody Allen 7 Drygt 60 personer hade kommit till museet för att lyssna på Nils-Petter Sundgren när han berättade om Woody Allen. Bo Hyttner inledde och introducerade kvällens talare som han känt i många år. Nils-Petter Sundgren har följt Woody Allen genom livet de senaste 40 åren. Allen är mycket produktiv och har gjort 40 filmer, skrivit teaterpjäser, böcker och arbetat med TV. I sina filmer spelar han en skeptisk, ironisk, ifrågasättande judisk man. Hans filmer handlar om den lilla svaga pojken som skämtar om sin ynklighet men alltid vinner flickan på slutet. Även privat har Allen lätt att få tag i kvinnor men kanske inte att behålla dem. Woody Allen föddes 1935 i Brooklyn, New York och fick då namnet Allen Stewart Konigsberg. Hans far kom från Tyskland och hans mor från Östeuropa. I hemmet talade man jiddish. Allen växte upp med en stark judisk mamma som ville att sonen skulle bli apotekare och gifta sig med en fin judisk flicka. Som vi alla känner till gjorde Allen varken det ena eller det andra. Istället blev han manusförfattare, filmregissör och skådespelare och har levt tillsammans med många icke-judiska flickor. Allen slutade skolan när han var 15 år och började sin karriär med att sälja vitsar till journalister och krönikörer i de stora amerikanska tidningarna. Han skrev även kåserier och texter för andra komiker. Efter en tid blev han övertalad att själv framföra sina skämt, vilket ledde till att han började ägna sig åt ståuppkomik. Hans stora genombrott blev filmen Annie Hall med Diane Keaton i huvudrollen. Filmen kom 1977 och blev Oscarsbelönad. Idag är Woody Allen känd som en av Amerikas framstående regissörer. Privatlivet väcker stundtals minst lika stora rubriker som hans arbete. Förutom filmare är han också författare och jazzmusiker och spelar klarinett varje fredag på en klubb i New York. Allen är intresserad av filosofi. Han läser och grubblar mycket och hans personlighet kan karakteriseras som en blandning av ångest och humor. Han känner sig hemma i Europa, trivs här och är mycket uppskattad i Sverige. Allen är Bergmanentusiast och tycker särskilt om 50-talets Bergmanfilmer. Han anser att vi är härligt dystra och självmordsbenägna i Sverige. I sina filmer använder han självbiografiskt material, sin judiska barndom, sin familj och skojar ofta om sin judiska mamma. Han är inte religiös men har respekt för traditionerna. Han umgås med New Yorks intellektuella och älskar staden New York, särskilt Manhattan, som han sällan lämnar. New York kan ofta ses som en extra huvudroll i filmerna då så gott som samtliga filmer är inspelade där. På 50-talet var många clowner och ståuppkomiker judar, påpekade Sundgren. Allen har med sina filmer ökat intresset för det judiska. Judisk humor är en världsartikel som nu uppskattas av många. Woody Allen är en egensinnig och sparsmakad människa och vill göra sina filmer efter eget huvud. Han föraktar Hollywood och anser sig vara en sann konstnär. Hans förebilder är bl a Groucho Marx, Louis Armstrong och delar av svensk film. Sundgren anser att Allens bästa filmer kom under talet och att hans senare filmer inte är lika bra. Han har gjort sitt bästa redan, men kommer att fortsätta tills han stupar, menade Sundgren. Allen har gett mycket glädje och även fått oss att fundera över tillvaron, tillade han. Sundgrens intryck vid ett personligt möte med Allen var att han var artig, formell, mycket genomtänkt och bara skämtade mot betalning. Frågorna under kvällen var många innan Bo Hyttner överlämnade en sedvanlig gåva till kvällens talare. Sundgrens föredrag gav inblick i Woody Allens värld och väckte ökat intresse för denne lille man som med sina filmer visar att han tar humor på djupaste allvar. Rut Milchner Han hade stor framgång med detta. År 1952, vid 17 års ålder, fick han en egen show och började då använda namnet Woody Allen. Foto: Clas Jackert

8 8 Museibladet 3/2007 BEHÖVER NI FOTOGRAF vid bröllop, jubileum och andra viktiga fester, porträtt eller reklam? Kontakta Jan Herdevall Sound & Music Studio Telefon: Mobil: E-post: Hemsida: Sound & Music Studio arbetar med foto, film och musik års resor nu på nätet! Direkta och billiga flyg Stockholm - Tel Aviv - Stockholm Enkelresor från 1.495:-? Daniel Rock Stockholm: Nybrogatan 15 Telefon Genève: Route de St-Cergue 27 CH-1295 Tannay Telefon Vi är Sveriges ledande tillverkare av gravstenar och utför även textkomplettering och renovering av befintliga gravstenar. Vår gravvårdsutställning finns bredvid Judiska begravningsplatsen, Bogårdsvägen 33 i Sköndal. Telefon , fax ,

9 Museibladet 3/2007 På Museet den 29 maj Hur den bibliska hebreiskan blev ett modernt talat språk 9 Den 29 maj berättade Bengt Knutsson om hur Eliezer Ben Yehuda gjorde Bibelns hebreiska till ett levande och talat språk. Bengt Knutsson har undervisat i semitiska språk vid universiteten i Lund, Stockholm och Göteborg. Han har även tjänstgjort i Jerusalem för svenska kyrkan och i Istanbul för Utbildningsdepartementet; Kairo och Alexandria för Utrikesdepartementet. Eliezer Yitzhak Perelman senare Eliezer ben Yehuda - föddes den 7 januari 1858 i en by i norra Litauen, som vid tiden för hans födelse tillhörde Ryssland. Han började studera hebreiska redan vid tre års ålder. Han fick gå i cheder /judisk skola där han utmärkte sig som en duktig student. Vid tolv års ålder hade han redan studerat hebreiska i nio år och läst det mesta ur Toran, Mishna och Talmud. Därför behärskade han både den bibliska och talmudiska hebreiskan, vilket inte var ovanligt för judiska pojkar i Ryssland under 1800-talets andra hälft. Föräldrarna hyste förhoppningar om att han skulle bli rabbin och skickade honom därför för vidare studier i en Jeshiva (judisk församlingsskola för studier i judendomen) som låg i närheten. Där fortsatte han att studera biblisk hebreiska, men kom även i kontakt med upplysningstidens hebreiska samt sekulära hebreiska texter, som gjorde stort intryck på honom. Eliezer blev tidigt faderslös och växte därför upp hos sin förmögne morbror. Morbrodern gillade inte att pojken läste världsliga böcker, som Robinson Crusoe, och bad honom därför flytta. Han hamnade hos en herr Jonas. Längre fram i livet kom herr Jonas båda! döttrar, Deborah och Chemda, att gifta sig med Eliezer. Eliezer läste bl a hebreiska tidningen Ha-Shahar, som gav honom zionistiska impulser. Efter sin examen studerade Eliezer vid Sorbonne i Paris. Han läste bland annat om Mellanösterns historia och politik. Han lärde sig ytterligare hebreiska genom lärarna som undervisade på hebreiska språket. Eliezer drabbades av tuberkulos och åkte till Algeriet för att kurera sig. Där kunde han endast kommunicera på hebreiska med algeriska judar. Det var de zionistiska impulserna genom Ha-Shahar tillsammans med det faktum att han hörde hebreiskan som ett talat språk vid Sorbonne och erfarenheterna i Algeriet som ledde fram till att han så småningom bestämde sig för att göra hebreiska språket till ett av alla judar talat gemensamt modernt språk i Palestina. Eliezer ben Yehuda och hans första hustru Deborah emigrerade tidigt till Palestina, redan 1881! Då var detta land en del av det Ottomanska riket. Deborah kunde inte själv hebreiska. Hon födde sex barn, endast två av dem överlevde! Arbetet med att skapa det moderna språket hebreiska blev ett livslångt gigantiskt projekt, som inte bara upptog Eliezer Ben Yehudas hela liv utan även familjens. Hans båda hustrur tvingades att endast tala hebreiska, likaså barnen. Hans son Ben-Zion Ben-Yehuda, som var ett extremt ensamt och isolerat barn, har skrivit en bok om sin speciella uppväxt Itamar, son of Avi *. Barnen blev Eliezers privata armé. De skulle gå ut på gatan och sprida hebreiskan. I dåvarande Palestina kunde de inte göra sig förstådda. De blev därför svårt mobbade av traktens ungar! Till och med familjens hund fick lära sig hebreiska. Pappa såg inte på oss som vanliga barn utan som laboratoriedjur. Han injicerade ord i oss. Nåde den som ertappades med att tala annat än hebreiska!, berättade Eliezers dotter, Dola Ben Yehuda Wittman, när hon träffade Bengt Knutsson i Israel. När Eliezers första hustru, Deborah, dog av tuberkulos efter tio års äktenskap gifte han sig med hennes syster Chemda, som var 18 år yngre. Eliezer Ben Yehuda kom underfund med att en förutsättning för att hebreiskan skulle få framgång var att även konstruera moderna ord i hebreiskan för att beskriva samtida föremål och företeelser. Han lånade ord, bl a från arabiskan, som han omformulerade. En del ord blev lyckade, andra blev mindre bra och då fick han börja om igen. Eliezer arbetade 18 timmar per dygn med att skapa det moderna hebreiska språket. Han skrev det stora hebreiska lexikonet, som utkom i sexton delar och som har varit avgörande för den moderna hebreiskans utveckling och överlevnad. Efter Eliezers död 1922 fortsatte Chemda, som dog 1951, med det digra arbetet invigdes hebreiska universitetet i Jerusalem. Eliezer Ben Yehuda blev hyllad i forskarvärlden och en inspiratör för andra minoritetsfolk i Mellanöstern. Hade den judiska staten Israel i alla dess aspekter varit möjlig utan hebreiska om gemensamt språk? Eliezer Ben Yehuda och Theodor Herzl var båda sionister som på olika sätt arbetade för att det judiska folket kunde återvända till landet Israel och bli ett folk med ett gemensamt språk! *=Avi är en förkortning gjord av de första bokstäverna i namnet Elizer Ben Yehuda Yvonne Jacobsson

10 10 Museibladet 3/2007 SKAPANDE RESURSER K-Å WESTERLUND BYGGNADS AB Tunnlandsvägen 16, Bromma. Box Bromma. Tel: Fax:

11 Museibladet 3/ betald annonsplats ISOLERA MED KORK DET NATURLIGA SÄTTET ATT ISOLERA Eurokork AB, Spjutvägen 5, Järfälla Tel: Fax: Generalagent för Amorim Isolamentos S.A. Portugal INGEN BEHÖVER HA BEKYMMER MED LÄCKANDE TAK Spjutvägen 5, Järfälla Tel: Fax: Generalagent för PRS SA, Belgien, Derbigum EUROHOUSING General Agent in Israel for: Nordbohus, Norway and Performance Roof Systems SA Belgium (Derbigum) ISRAEL Phone/Fax: +972 (0) SWEDEN Phone: +46 (0) Fax : +46 (0)

12 12 Museibladet 3/2007

13 Museibladet 3/2007 Redaktörens funderingar om tiden Jag minns att jag i motsvarande nummer förra året skrev om sommaren som hade gått och jag berättade om flygplan, fåglar och stjärnor, men vad jag glömde i det sammanhanget var att berätta om mina föräldrar och deras förhållande till framför allt flygplan. Som barn bodde jag på Kungsholmen, den yttersta delen av centrala Kungsholmen på Sysslomansgatan på nionde våningen alldeles intill Västerbrons landdel, alltså förlängningen av Mariebergsgatan, och mina föräldrar bodde där redan innan jag föddes. Efter Andra Världskriget, när flygtrafiken på Bromma kom tillbaka, kunde inte mina föräldrar gå till sängs innan de hade sett att sista planet från London hade passerat och gått in för landning. Tydligen har jag ärvt även detta något märkliga intresse. Jag återkommer ju alltid till vädret i den här spalten, det tycks nämligen vara väldigt viktigt i det här landet. Vart man än kommer så talas det om väder i hissar, i mataffären, på busshållplatser varhelst man stöter ihop med någon, oftast någon man inte alls känner. I sommar har de flesta beklagat sig över att det varit regnigt och kallt. Det viktigaste är ju egentligen att det är väder, för om det inte var något väder alls skulle det verkligen vara en klimatförändring. I en del kulturer talar man hellre om mat, och där finns det ju fler variationer att diskutera än när det gäller väder. Jag måste erkänna att mat är mycket roligare än väder, framför allt eftersom man kan påverka resultatet själv. Om jag har lagat en måltid som lyckats på alla plan, oavsett om jag har ätit den ensam eller vi har varit flera, känner jag mig väldigt tillfredsställd. Det behöver inte vara något komplicerat tillvägagångssätt utan bara att ingredienserna fungerar tillsammans och balanserar varandra väl. Jag vet att det sägs att eget beröm luktar illa, men varför ska man inte få vara stolt och nöjd när man gör något bra. Det gäller naturligtvis inte bara matlagning utan allt man gör. Vad har nu det här med Museet eller Vänföreningen att göra? Ja, inte vet jag! Någonting skulle jag ju skriva. Under senvintern nästa år planerar Museet att inviga en utställning om året 1968 om de polska judarnas situation, om Pragvåren, om studentrevolter en intressant tillbakablick för oss som var med och en bra historielektion för de yngre. En dag i mitten av juli läste jag en liten notis i DNs kulturdel om att Steven Spielberg, den icke helt okände Hollywoodregissören, planerar tre filmer om året Han har bett Aaron Sorkin att skriva manus. Det var Sorkin som var upphovsman till den, enligt mitt tycke helt fantastiska TV-serien Vita Huset. Den första filmen ska, enligt notisen i DN, handla om rättegången mot the Chicago 7, som blev mer ett spektakel än en rättegång mot de sju studentledare som anordnade demonstrationerna i samband med demokraternas partikonvent 1968 där Hubert Humphrey valdes till presidentkandidat och där demonstranterna istället valde en gris till kandidat. Jag skrev min 60-poängsuppsats i engelska (trebetygsuppsats) det heter kanske något helt annat nu om just dessa demonstrationer och den påföljande rättegången. Innan jag lämnade in uppsatsen hade jag hoppat av studierna på grund av att jag hade fått jobb men uppsatsen var i princip klar, det var nog bara fotnötterna som inte var helt klara dessutom avled min handledare. Med denna lilla historia vill jag egentligen bara visa att allt går igen och kanske till och med runt. Annika Ehnwall Fyra flitiga frivilliga och en bakom kameran lägger sista handen vid kuverteringen av förra numret av Museibladet så att den kunde skickas ut till medlemmarna. I förgrunden sitter Bengt Wickström, Museets allt-i-allo. Från vänster sitter Rut Milchner från Vänföreningens styrelse, Museibladets redaktör Annika Ehnwall och bakifrån syns Ingert Glasman en av Museets oumbärliga guider. Bakom kameran fi nns Vänföreningens sekreterare Clas Jackert.

14 14 Museibladet 3/2007 Boken Dear Mr Nazi en reseberättelse om 27 gymnasieelevers resa till Polen för att lära sig mer om Förintelsen. Det är Maria Olsson, 22, som har fotograferat. Texterna är skrivna av Rachel Baran, Maria Olsson och Ove Rådberg. Boken kommer att fi nnas på Museet från slutet av september! Medlemspris 72 kr/ordinarie pris 80 kr Utdrag ur boken Dear Mr Nazi Varje år arrangerar Stockholms stads utbildningsförvaltning en resa för gymnasieelever till Polen för att lära sig om Förintelsen. Alla kommunala skolor i staden har möjlighet att skicka minst en elev på ett sex dagar långt äventyr som ger minnen för livet. Tanken är att erbjudandet om att få åka ska ges till en elev på andra året i gymnasiet. Eftersom en resa sker varje år innebär detta att alla skolor alltid har åtminstone två elever på skolan som har gjort en resa av detta slag. Idén är att dessa elever ska fungera som ett slags ambassadörer efter att de kommit hem. De kan sprida kunskap på de olika skolorna om Förintelsen och agera positiv motvikt när rasistiska och nazistiska åsikter dyker upp i och utanför skolan. Förintelsen av omkring sex miljoner judar - män, kvinnor och barn - var den yttersta följden av en lära, vars mål var att utplåna det judiska folket. Nazismen innehöll även rashygienska och rasistiska tankar som tillät förföljelser och mördande av romer och homosexuella. Den ledde också till mord på psykiskt och fysiskt handikappade, och på politiskt och religiöst oliktänkande.

15 Museibladet 3/ Shana Tova 5768 önskas alla Vänföreningens medlemmar Eilat eller BREDASTE KUVERTSORTIMENTET I SKANDINAVIEN Mer än 1400 artiklar Fler än 230 olika format Över 100 kulörta nyanser Tel Aviv Pms-färger Metallicfärger Luktfärger Folieprägling Från enklaste logga till utfallande i 1-4 färger endast flyg från 4.395:- Flyg med EL AL. Res mellan 3 och 21 dagar Du bestämmer! Gäller till Tel Aviv och Eilat t.o.m. 31 december BESTÄLL KUVERT FRÅN ISRAEL AV OSS! Ring idag! Hantverkarvägen 11, Box 7093, Täby Tel , Fax order@kuvertmedtryck.se

16 16 Museibladet 3/2007 Bara en dryg månad kvar av den omskrivna utställningen! Missa den inte! Bilder från vår utställning Foto: Karl Gabor