Den kulturella segregationen i Stockholm

Transkript

1 Den kulturella segregationen i Stockholm - en kulturpolitisk rapport storstockholm.vansterpartiet.se

2 DEN KULTURELLA SEGREGATIONEN I STOCKHOLM EN KULTURPOLITISK RAPPORT Detta är ett första försök att betrakta Stockholms samlade kulturpolitik ur ett förortsperspektiv, Det finns säkert felaktigheter i detaljerna och garanterat fakta som saknas. Rapporten är huvudsakligen en sammanställning av en del tillgängliga fakta. Problematiken kring den kulturella segregationen kräver förstås en grundlig studie och djupare analyser av orsak, verkan och påverkan. Förhoppningen är dock att den ska kunna leda till en diskussion om hur kulturpolitiken ska kunna utformas så att den blir angelägen för alla stadens invånare och hur man bäst ska kunna ta tillvara den skapande kraften som växer överallt i staden. Är det rimligt att kulturresurserna fördelas så att en innerstadsbo får nästan fem gånger mer än en förortsbo? Stockholm i oktober 2011 Ann Mari Engel (V) Omslag: Lagliga affischplatser för kulturevenemang i Stockholm hämtad från /Karta/?lager=112119#lager=112119&centerposition= %2C &zoom=70 1

3 Innehåll: Inledning 3 Stockholms befolkning 4 Kulturbudgeten: 5 Vart går bidragen? 6 Kulturinstitutioner 6 Biografer 7 Biblioteken 7 Kulturskolan 8 Samlingslokaler och hemgårdar 8 Det fria kulturlivet 9 Studieförbund 10 Övrigt i kulturstödet 10 Stadsdelarna: budgetens förlorare 11 Kultursekreterarna: från 11 till 2 11 Förskolor och skolor 12 Ungdomskultur 13 Konstnärlig utsmyckning 13 Kulturinformation 14 Vem har råd? 14 Några slutsatser 15 Källor 17 Stockholms kulturbudget

4 Inledning Stockholm är en stad med ett rikt och varierat kulturliv. Det finns gott om kulturinstitutioner, scener och bibliotek och ett vitalt fritt kulturliv. Det finns konstnärsateljéer och gallerier, musikcentra och kvalitetsbiografer, föreningsdrivna hus och kommunala kulturskolor. Hälften av landets utövande konstnärer är bosatta i Stockholmsområdet. Det finns ett stort kulturintresse bland invånarna och besöksantalet på teatrar, museer och bibliotek är bland de högsta i Europa. Frågan är dock om alla stockholmare har samma möjligheter att ta del i detta rika kulturliv. Vi vet att det idag finns växande skillnader mellan innerstaden och förorterna när det gäller bostäder, skolor, sjukvård och offentlig service. Vi vet att invånarna i vissa förorter har högre arbetslöshet, sämre hälsa och sämre skolresultat än innerstadsborna. Klassklyftorna växer. Denna rapport försöker titta närmare på skillnaderna i tillgång till Stockholms kulturliv, som enligt stadens målsättning ska vara tillgängligt för alla. Det är svårare att ta del av kulturlivet för dem som har låg utbildning och låga inkomster och även för dem med annat modersmål, eftersom den största delen av kulturutbudet fortfarande är enbart på svenska. Om tröskeln till kulturen ska vara låg och kulturen bli angelägen för alla så krävs ett rikligt lokalt och interkulturellt utbud, till ett för alla överkomligt pris. Det finns stora skillnader mellan olika förorter, i befolkning, inkomst, utbildning och boende, men i detta sammanhang har vi valt att dra gränsen mellan innerstaden och alla förorter. Det handlar om lokal förankring. Stockholms stad satsar mer än 1 miljard kr per år på kulturverksamhet. De flesta verksamheterna vänder sig formellt till alla Stockholms invånare. Till Kulturhuset, Stadsteatern och Stadsmuseet kommer stockholmare från alla delar av staden. I den ökande segregationens Stockholm är det dock många förortsbor, särskilt barn och unga, som inte lämnar stadsdelen. De som har lägst inkomster eller är beroende av försörjningsstöd har inte ens råd att köpa SL-kort. Det är också många av de äldre invånarna som inte så gärna ger sig iväg till aktiviteter i innerstaden med T-bana eller buss på kvällstid. 3

5 För många stockholmare är det viktigt att ha tillgång till kulturverksamhet med lokal förankring. Kultur i närområdet bidrar också till att skapa en lokal identitet. Samtidigt kan attraktiva kulturverksamheter ge ett område dragningskraft från andra delar av staden. Till exempel skulle ett operahus på Järvafältet kunna både locka en ny publik till operan och nya besökare till stadsdelen. En barnkulturfestival i en förort lockar barn och deras föräldrar från andra närliggande områden, etc. I många förorter utarmas centrumanläggningarna genom att offentlig och kommersiell service försvinner. Fastigheter och centra har privatiserats och de gemensamma ytorna krymper. För barn och unga har samlingsplatser och fritidsgårdar minskat under en lång följd av år. Medborgarkontoren i staden har minskat och servicen krympts. I den borgerliga majoritetens politiska dokument framhålls allas rätt till kultur och det uttalas en ambition att flera ska få del av kulturlivet. Stockholms stad antog en barn- och ungdomskulturplan i april Kultur i ögonhöjd. Planen gäller och slår som första och övergripande mål fast att Alla barn i Stockholm ska ha likvärdig tillgång till professionella kulturupplevelser och likvärdiga möjligheter till eget skapande. Detta står i kontrast till vittnesmål från många förortsbor, som upplever att deras tillgång till kultur och mötesplatser väsentligt försämrats. Ett allmänt intryck formuleras av Basar Gerecci, intervjuad i samband med Vredens dag i Husby där invånarna bland annat krävde tillbaka sin nerlagda vårdcentral: När man pratar med de äldre kan de säga när jag fick mitt första barn för 30 år sedan fanns det hur mycket som helst här, ungdomsverksamhet, gratis fritidsaktiviteter, kollo, nu finns det ingenting längre. (Intervju i Tidningen Flamman) I Rinkeby fanns för något decennium sedan Rinkebyfestival, bokmässa, musikgrupper i nästan alla invandrarföreningar och många bokprojekt i samarbete med biblioteket. Visst finns det fortfarande t ex kulturskola och sommarkollo men tillgång och prisnivåer utesluter många av dem som behöver dem bäst. Med kommunala och statliga medel har gjorts och görs fortfarande en del tillfälliga satsningar, t ex inom det s.k. Järvalyftet och andra projekt. 4

6 Perspektivet när staden driver projekt är dock centralistiskt vilket gör att man inte tillvaratar invånarnas egen kraft och egna idéer. Det finns många eldsjälar som gör ett fantastiskt arbete i förorterna och många engagerade invånare men de centrala projekten förmår oftast inte att ta tillvara den kraften. Stockholms befolkning Det totala antalet invånare i Stockholm 2010 var (enligt USK). Av dessa bodde personer i innerstaden och i förorten (utanför tullarna). Den senaste statistiken över den procentuella åldersfördelningen är från 2009 och då var 16.9 % under 15 år. Barn och unga i denna ålder utgjorde högst andel av befolkningen i Västerort (21,4%) därefter Söderort (18 %) och minst i innerstaden (12 %) Kulturbudgeten Stockholms kulturbudget för 2011 omfattar 925,8 miljoner kronor i kostnader och 112 miljoner kronor i intäkter vilket ger en finansiering med 813 miljoner kronor. Till detta kommer 220 miljoner kronor till Stadsteatern som finns inom budgeten för AB Stockholms Stadshus, eftersom den är ett bolag. Till stadsdelsnämnderna är beräknat sammanlagt ca 58 miljoner kronor för kulturverksamhet och konsumentvägledning. Sammanlagt satsar alltså staden mer än 1 miljard kr på kultur. Fördelat på områden är kulturnämndens budget innevarande år (exkl. kapitalkostnader och investeringar) miljoner kronor Kulturhuset 80 Liljevalchs Konsthall /Sthlm Konst 13 Stadsmuseet 67 Evenemangsavdelningen 19,5 Kulturstrategiska avdelningen 178 Kulturskolan 117,4 Stockholms Stadsbibliotek 250,7 5

7 Vart går bidragen? Anslagsposter som går helt till verksamheter i innerstaden är Kulturhuset på Sergels Torg, Liljevalchs på Djurgården, Stadsmuseet vid Slussen och Medeltidsmuseet på Helgeandsholmen. Dit kan man också föra evenemangsavdelningen som finansierar Kulturfestivalen och Ung-08, som arrangeras i Kungsträdgården/Gustav Adolfs torg, nationaldagsfirandet och Kulturnatten som äger rum i hela innerstaden. Kulturinstitutioner Samtliga kulturinstitutioner som får stöd av staden är belägna innanför tullarna utom Tensta Konsthall, som skapades inom ramen för Kulturhuvudstadsåret 1998 och sedan finansierats delvis från kulturnämnden och delvis från olika ytterstadsprojekt. Ett annat projekt som startade under kulturhuvudstadsåret är f d Skulpturens Hus i Liljeholmen, där kulturverksamheten numera är nedlagd. Bakom detta finns en komplicerad historia som i korthet handlar om att staden köpte in fastigheten för att garantera att den användes till den avsedda kulturverksamheten och något år senare överlät den till en privat restauratör. De institutioner som får stöd inom för verksamhetsstödet är Dansens Hus, Folkoperan, Judiska museet, Strindbergmuseet/Strindbergs Intima Teater och Nobelmuseet vid Stortorget som får det högsta bidraget på 10 miljoner kronor. Stockholms Stadsteater har fyra scener vid Sergels torg. Teatern har en filialscen i Skärholmen, som inrättades och drivs i samverkan med gymnasieskolan. Den ägnas uteslutande åt barn- och ungdomsteater och har en egen verksamhetsledare. Parkteatern är en egen avdelning inom Stadsteatern som turnerar runt staden. Sommaren 2011 spelade Parkteatern 66 föreställningar i innerstaden och 41 i förorten (av 44 planerade). Det var en ökning i förorten från de senaste åren då det minskat bland annat av ekonomiska skäl men efterfrågan är mycket större. Det finns också stora upprustningsbehov på en del av förorternas utomhusscener. I innerstaden finns ju också ett antal nationella kulturinstitutioner och många privata teatrar och museer. Under de senaste åren har tillkommit flera nya 6

8 institutioner i innerstaden som de privat finansierade Fotografiska och Sven- Harrys konstmuseum, liksom det nyligen öppnade Palatset på Riddarholmen, som är en privat stiftelse men fått stöd av kommunen, landstinget och staten. Biografer Det finns 14 Biografer, varav 12 i innerstaden och 2 i ytterstaden. Staden stödjer två kvalitetsbiografer i innerstaden, Folkets Bio och Bio Rio. I förorten finns olika nätverk av filmklubbar och filmstudioverksamhet, som skulle kunna byggas ut samt några biograflokaler med sporadisk verksamhet som Tellus i Midsommarkransen. I Årsta Folkets Hus finns Bio Kontrast & Årsta Filmstudio och I Rågsveds Folkets Hus finns en filmklubb. Biblioteken Stockholm har 44 stadsbibliotek, varav 30 filialer i förorterna. De utgör den största kultursatsningen utanför innerstaden och fungerar ofta som lokala kulturcentra. Staden har satsat mer medel på biblioteken de senaste åren, men samtidigt har ökade kostnader inneburit minskning av personalen och av medieutbudet. En intern omorganisation har inneburit att personalen har tjänstgjort på flera ställen varje vecka och blivit sämre lokalt förankrade. Omstruktureringar har lett problem i vissa områden, där man har fått mindre lokalytor och svårare att möta alla de grupper som söker sig till biblioteken. Flera bibliotek i förorten vittnar om att de måste möta många olika krav från invånare, med flera olika modersmål och att resurserna inte räcker till alla efterfrågade verksamheter som språkcirklar, ungdomsverksamhet samt möten med förskolor och skolor. De lokala behoven ser olika ut, medan inriktning och medieutbud i hög grad styrs centralt. Två nya bibliotek fanns angivna i kulturnämndens verksamhetsplan: Luma i Hammarby sjöstad inom Södermalm, som behövde byggas ut, och Hässelby gård som stängdes för flera år sedan för att flytta till mer centrala lokaler. Luma bibliotek har nyligen öppnats i fina lokaler med utökad yta och rikligt med böcker och pedagogiska leksaker. I Hässelby gård väntar invånarna fortfarande på sitt bibliotek, som har planerats i olika lokaler men fallit av kostnadsskäl. Flera nya bibliotek för barn och ungdomar har öppnats det senaste decenniet i centrala staden: Kulturhusets Rum för barn och Upp till tretton samt PUNKTMedis i Medborgarhuset. 7

9 Kulturskolan Kulturskolan erbjuder verksamhet inom olika konstarter för barn och unga. Den har för 2011 en sammanlagd budget på 117 miljoner kronor. Kulturskolan har sedan flera år fått en nedskuren budget samtidigt som man från 2007 höjde deltagaravgifterna kraftigt - för flera ämnen blev de fördubblade - trots mycket starka protester från barn, föräldrar och lärare. Utbudet har begränsats och ämnen som graffitimålning och hiphopdans som lockade många förortsbarn är borta. Stockholms kulturskola, som 2006 utnämndes till landets bästa, ligger i Lärarförbundets undersökning av landets musik- och kulturskolor nu på 222:a plats av 278 undersökta kommuner. Oavsett beräkningsmetoderna i denna undersökning så har uppenbarligen nedskärningar i kulturskolan inneburit en nedgång. Antal inskrivna barn i Kulturskolans verksamhet år 2010 var , jämfört med föregående år. Antalet barn har alltså på ett år minskat med 511 och mest har de minskat i Rinkeby-Kista med 111 barn. Av stadsdelens barn i åldern 6-19 år, gick i Rinkeby-Kista endast 3 procent i kulturskolan. På Södermalm och i Bromma var motsvarande siffra 12 %. Vissa förorter har högre procent som Skarpnäck (16 %) men generellt är det innerstaden och de mer välbärgade förorterna som dominerar. Det mest populära ämnet i kulturskolan är instrumentalundervisning/sång. Tidigare bedrev kulturskolan mer uppsökande verksamhet i skolorna och erbjöd gratis prova på-kurser vilket lockade många barn. Kulturskolan är nu enligt den politiska majoritetens beslut helt inriktad på fritiden och har därmed svårare att nå ut till de barn som inte har föräldrar som söker upp den. Samlingslokaler och hemgårdar Samlingslokalerna fungerar som rum för demokratin genom att vara hemvist för lokala föreningar, studieverksamhet och kulturevenemang. Stockholms samlingslokaler har under det senaste decenniet i stort sett halverats i antal och är nu 20, de flesta föreningsdrivna. Fyra av dessa finns i innerstaden och 16 i olika förorter. Sammanlagt fick samlingslokalerna 16 miljoner kronor i bidrag för Dessutom fördelades närmare 9 miljoner kronor till sex hemgårdar, varav fem i innerstaden. 8

10 Många samlingslokaler har bristfällig eller dålig ekonomi och är hänvisade till att i ökad utsträckning hyra ut lokaler till evenemang. För föreningar och lokala organisationer är hyrorna höga. 0-taxa har verksamheter för barn och ungdom, funktionshindrade och t ex AA-grupper. Det fria kulturlivet Kulturstödet innefattar både kulturinstitutionerna ovan, det fria kulturlivet och olika etniska föreningar. För 2011 fördelades i verksamhetsbidrag ca 65 milj kr till 47 verksamheter. Av dem finns följande utanför innerstaden: Kr Moment i Gubbängen Romskt kulturcentrum i Gubbängen SITE i Liljeholmen Färgfabriken i Liljeholmen Tensta konsthall Turteatern i Kärrtorp Fria teatern i Högdalen (omställningsstöd) Folkkulturcentrum i Hjorthagen (omställningsstöd) Summa De två senare fick ett omställningsstöd som innebär avslag men en halvering av förra årets bidrag för att planera för nerläggning. Mycket omdebatterat och ifrågasatt av lokala företrädare blev beslutet att dra in bidraget till Fria Teatern, en av få scener i förorten. Cirkus Cirkör har hemvist i Botkyrka kommun men fick stöd ( kr) för sin verksamhet i Stockholm. Konstnärernas Kollektivverkstad finns i Nacka, men används mest av konstnärer från Stockholm. De fick för 2011 halverat bidrag. Några av de mindre kulturföreningarna som har fått stöd har stadsövergripande verksamhet. Sammanlagt var det alltså ca en tiondel av kulturstödet som hamnade utanför innerstaden. Senare under året fördelades den s.k. kulturbonusen, ett stöd till verksamheter som får ett bidrag i efterskott för att de ökat sina intäkter. Bonusen fördelades 9

11 på ungefär samma aktörer och hade alltså samma procentsats mellan innerstad och förort. Under året fördelas också kontinuerligt mindre projektbidrag av kulturförvaltningen. Ett större bidrag, 4 miljoner kronor, gavs i ett särskilt beslut till Palatset på Riddarholmen för barn- och ungdomsverksamhet. Det finns ETT kulturstöd som prioriterar ytterstaden, Jalla Jalla. Ungdomar och vuxna kan söka bidrag upp till kr till små projekt. Sammanlagt betalades förra året ut 1,5 milj kr från detta stöd till projekt runtom i staden. Studieförbund Staden gav 2011 stöd till 11 studieförbund med sammanlagt kr, en minskning från föregående år med 3,6 milj kr. Studieförbunden har under flera år fått minskade bidrag från staden. Studieförbunden är verksamma i hela staden men många huvudlokaler finns i innerstaden, t ex ABF på Sveavägen, Sensus i Medborgarhuset och Medborgarskolan på Hagagatan. Studieförbunden har en mycket stor betydelse för både folkbildning och kulturverksamhet, inte minst i förorten. Övrigt i kulturstödet Den s.k. kulturstrategiska avdelningen fördelar också stöd till konstnärer för ateljéhyror på ca 8 milj kr, stödformen En snabb slant som är små summor till ungdomsprojekt samt den s.k. subventionen, ca 5 milj kr som används till att halvera priset på kulturbesök för barn och unga. Dessa stöd är spridda i olika delar av staden och svåra att fördela geografisk, även om merparten av konstnärerna och producenterna finns i innerstaden. 10

12 Stadsdelarna: budgetens förlorare När Stockholm indelades i stadsdelar, med varsin lokal förvaltning var de 18 stycken, idag är de hopslagna till 14. De hade i början en mer långtgående lokal förvaltning än idag då en stor del av verksamheten centraliserats, t ex ansvaret för grundskolorna. Från början fanns en del resurser för lokalt kulturarbete och i den centrala budgeten beräknas fortfarande medel för detta. Stadsdelsnämnderna kan dock självständigt fördela resurserna till olika ändamål. För 2011 beräknades 58 milj kr till stadsdelarna för kultur och konsument- vägledning men i verkligheten användes de mestadels till annat, eftersom stadsdelarna hade underskott på många lagstadgade områden som barnomsorg, socialtjänst och äldreomsorg. Den senaste Kulturrapporten med statistik från kulturförvaltningen publicerades Där framgår att de 14 stadsdelsnämndernas sammanlagda utgifter för kulturverksamhet år 2009 var 18,7 miljoner kr som fördelades sig på föreningsbidrag, personal och kulturverksamhet. Många lokala kulturarrangemang, som festivaler och program på biblioteken har försvunnit allt eftersom de lokala bidragen har minskats eller upphört. Verksamhetsbidraget till stadsdelarna för fritid för barn och unga i stadsdelarna har minskats betydligt under de senare åren, vilket inneburit sämre tillgång till parklekar, fritidsgårdar och ungdomskultur. Kultursekreterarna: från 11 till 2 Den borgerliga majoriteten i Stadshuset har dragit in nästan samtliga tjänster som lokala kultursekreterare. Från 11 år 2006 finns nu endast en kultursekreterare kvar, i Rinkeby-Kista, medan Skarpnäck har en kultursamordnare med likartat uppdrag. Många lärare, föräldrar och kulturutövare i staden har vittnat om vilket stor betydelse kultursekreterarna hade för att förmedla kulturupplevelser till barnen, främst via förskolor och skolor men också inom fritidsverksamhet och samlingslokaler. Även vuxenpublik fick del i det utbud som skapades genom aktiva insatser från kultursekreterarna som fungerade länkar mellan kulturlivet och invånarna i stadsdelen samt som lokala producenter. När kultursekreterarna avskaffades visade det sig snabbt att andelen kulturbesök från förskolor och skolor sjönk med upp till 40 %. Staden inrättade 11

13 då en ny verksamhet i samverkan med utbildningsförvaltningen - en webbsida, Kulan som presenterar kulturarrangemang som kan bokas. Det är dock ännu oklart vilken effekt denna har haft, eftersom det bara fungerar som en informationsväg. Förskolor och skolor Förskolor och skolor är för många barn och unga den viktigaste platsen för att möta kultur, både genom att utöva själv och genom professionell kultur. Enligt Barnkonventionen ska alla barn ha tillgång till kulturella verksamheter. Förutsättningarna är dock ganska olika idag när skolsystemet är i upplösning. Tillgången till exempelvis skolbibliotek är väldigt ojämn en undersökning för några år sedan visade att av grundskolorna i Stockholm har 62 % av de kommunala och 25 % av de privata tillgång till ett skolbibliotek. För gymnasierna var siffrorna 53 mot 12. Enligt den nya skollagen ska skolbibliotek nu bli obligatoriskt. Många nya skolor, särskilt bland friskolorna saknar samlingssalar och lämpliga lokaler för att till exempel ta emot teaterföreställningar. Satsningen skapande skola kan förhoppningsvis ge mer kulturverksamheter i skolorna men det beror på hur aktiv skolan är med att söka. En stor del av dessa medel används till pedagogisk verksamhet i skolan. Enligt Kulturrådet beviljades för 2011 kommunala skolor i Stockholm sammanlagt 8 milj kr. Ett tiotal fristående skolor fick bidrag, de flesta belägna i innerstaden.. De skolor som har sämst resurser finns tyvärr ofta i förorten och där finns det också mindre utrymme i budgeten för särskilda satsningar på kultur. Som tidigare nämnts är inte heller den kommunala kulturskolan längre närvarande i skolan. 12

14 Ungdomskultur Bland de kultursatsningar som sedan många år görs för målgruppen ungdomar i staden är Kulturhusets Lava, biblioteket PUNKTMedis och festivalen Ung -08, samtliga i innerstaden. Tidigare har konstaterats att lokala fridsgårdar och samlingslokaler för ungdomar blivit allt färre. Samtligt driver ungdomar själva många spännande projekt runtom i staden och några av dessa kan få kulturstöd genom den s.k. En snabb slant och Jalla jalla. Vissa ungdomskulturer och konstformer som t ex graffitimålning har helt förbjudits av stadens ledning genom den s.k. 0-toleransens mot graffitimålning i all former. Den fundamentalistiska inställningen uttrycks tydligt på stadens hemsida där det helt enkelt står att Graffiti är ett brott. Tidigare fanns t ex kurser i graffitimålning i kulturskolan och staden kunde beställa målningar. Nu får man inte ens annonsera på stadens mark för arrangemang där konstformen graffiti på något sätt förekommer. Det finns också ett förbud mot fri affischering i staden och beslut i kommunfullmäktige om att affischering ska kunna leda till indragna bidrag. Detta påverkar hela det fria kulturlivet men kanske i särskilt hög grad ungdomar. Konstnärlig utsmyckning I Stockholm finns många offentliga konstverk som tillkommit genom tiderna och nya tillkommer kontinuerligt. Det finns offentlig konst på gator och torg men också i kommunala byggnader, skolor, äldreboenden etc. För den konstnärliga utsmyckningen svarar Stockholm konst, numera en avdelning inom Liljevalchs. Offentlig konst aktualiseras i samband med nybyggen och nya områden i olika delar av staden, varav en del förstås i förort. Huvuddelen av intresset är dock koncentrerat till innerstaden. När staden i en bok från 2005 presenterar Skulptur i Stockholm så finns 39 skulpturer i innerstaden, 2 i södra förorterna och 5 i Västerort. I boken Konst på stan av Bo Wingren presenteras ca 400 offentliga konstverk, alla innanför tullarna. 13

15 Kulturinformation Affischplats Stockholm heter de platser som staden inrättat för att ge kulturlivet möjlighet att affischera gratis. De är placerade på reklampelare eller reklamtavlor och målet är sammanlagt 100 stycken i staden - alla dock inte uppe ännu Samtliga är placerade innanför tullarna (jmfr omslaget till denna rapport). Staden har också ca 1000 st s.k. kulturtavlor, för exponering av affischer för kulturella arrangemang i staden, utan kostnad. Samtliga av dessa finns också i innerstaden. Kulturförvaltningen har nu inlett ett samtal med Trafikkontoret om möjligheterna av utvidga dessa till flera delar av staden men än så länge finns alltså i lokala förortscentra ingen kulturinformation från staden. Vem har råd? I dagens segregerade stad är det i hög grad människor med låga inkomster som bor i förorten. Medelinkomsten var 2009 i innerstaden kr och i Spånga Kista församling kr (Statistisk årsbok för Stockholm). Priserna för deltagande i kulturverksamheter har stadigt stigit då producenterna får en allt mindre del av kostnaderna täckta. Så till exempel har biljettpriserna på teatrarna under det senaste decenniet stigit betydligt mer än prisindex. Stadsteatern åläggs i majoritetens budget för 2012 att minska behovet av koncernbidrag och arbeta för att öka biljettintäkterna. Fri entré på museerna blev en succé och när den avskaffades på de statliga museerna sjönk besöksantalet kraftigt. Stockholm har fram till nu behållit den fria entrén på Stadsmuseet och Medeltidsmuseer, men enligt den nu presenterade budgeten försvinner den fria entrén från De verksamheter som är kostnadsfria och finns i förorten som Parkteatern och biblioteken har en mycket stor publik efterfrågan och har en avgörande betydelse för att motverka den kulturella segregationen. 14

16 Tusental VÄNSTERPARTIET I STOCKHOLMS STAD Några slutsatser Det är inte helt enkelt att dela upp stadens kulturbudget mellan innerstad och förort. En översiktlig uppdelning (se bilaga) ger grovt räknat ungefär 632 miljoner kronor till kulturverksamheter innerstaden och 258 miljoner kronor till ytterstaden, eller ca 2000 kr per invånare i innerstaden och 490 kr per invånare i förorten. Stockholms Kulturbudget Kulturstöd Innerstaden Förorten Befolkning Kulturstöd Befolkning Staden satsar alltså nästan fem gånger mer per invånare i innerstaden än i förorten. Till detta kommer många nationella kulturverksamheter, som alla är belägna innanför tullarna. Det ingår förstås i bilden att många förortsbor uppsöker kulturen i innerstaden. Stadsteatern kan t ex redovisa att en stor andel av publiken kommer från de södra förorterna. Obalansen i kultursatsningar är ändå påtaglig. Barn och unga och många äldre är ofta inte rörliga över staden utan är beroende av att det finns kulturverksamheterna på plats. Några faktorer som negativt påverkar möjligheterna för människor i förorter att ta del av kulturlivet på lika villkor är sammanfattningsvis Stor ekonomisk obalans mellan satsningar på innerstad och förort Brist på kulturinstitutioner, som dels är till för lokal publik, dels lockar besökare från hela staden 15

17 Brist på samlingslokaler och kulturhus Nedskurna kulturbidrag från stadsdelsnämnderna Brist på samordning och ersättning för de försvunna kultursekreterarna Centraliserade beslut och brist på dialog med lokala aktörer Ingen del av kulturfestivaler eller andra stadsövergripande arrangemang Privatiserade förortscentra med färre allmänna ytor Mindre satsningar på offentlig miljö Höjda kostnader för kulturskola och mindre uppsökande verksamhet Avsaknad av riktade satsningar på biblioteken i förorter Förbud mot viss ungdomskultur Sämre information från staden om kulturlivets möjligheter Prisnivåer på museibesök, teaterbiljetter och evenemang Många människor med bristande vana eller erfarenheter har en högre tröskel in till kulturlivet. Därför är det avgörande att kulturen kommer dit där människorna är, att den söker upp barnen i förskolan och skolan och att den har ett lågt pris. Om kulturen ska vara angelägen för alla, måste det finns möjlighet till aktivt deltagande och dialog. Kultur är också viktig för ett områdes karaktär och attraktivitet och borde vara självklar i en levande stadsdel. För att motverka de ojämlika strukturerna krävs både ekonomiska satsningar och en målmedveten strategi för att stödja och bygga ut en levande kultur i Stockholms förorter. Utgångspunkten måste vara en utökad dialog med invånarna och de aktörer som arbetar i förort med att bygga upp ett levande kulturliv - en förutsättning för en levande stad. 16

18 Källor: USK: Statistisk årsbok för Stockholm 2011 USK: Befolkningsöversikt 2010 Kulturförvaltningens Kulturrapport 2009 Stockholms Kulturnämnd: Verksamhetsberättelse 2010 Verksamhetsplan Beslut om fördelning av verksamhetsstöd för 2011, Beslut om verksamhetsstöd 2011 till samlingslokaler och hemgårdar, Förslag till fördelning av verksamhetsstöd till studieförbunden 2011, Kulturförvaltningen Stockholms stad: Beslut om bonusfördelning Kulturrådet: statistik över skapande skola Tidningen Flamman Bo Wingren: Konst på stan. Offentlig utsmyckning i Stockholm, Sthlm 1997 Konstkansliet: Skulptur i Stockholm,

19 INNERSTADEN (Invånare ) Kulturhuset 80 Liljevalchs konsthall 13 Stadsmuseet 67 Evenemangsavdelningen 20 Kulturskolan 34 Stadsbiblioteket Kulturstödet 57 Kulturbonus m.m. 6 Samlingslokaler o hemgårdar 11 Studieförbund Stockholm stadsteater 200 Palatset 4 Summa 631 Stockholms Kulturbudget (svårberäknat, 1/2 på varje, lite fler i förorten men de största i innerstaden) 14 (Ungefärlig uppskattning att 2/3 av verksamheten) FÖRORT (Invånare ) Bibliotek 125 Kulturskolan 84 Kulturstöd 7 Kulturbonus m.m. 1 Samlingslokaler o hemgårdar 14 Studieförbund 7 Stockholms stadsteater 20 summa 258 Övrig del av kulturstödet går till konstnärer för ateljéhyra, stödformerna En snabb slant och Jalla till enskilda små projekt över hela staden m.m. För Stockholms stadsteater är fördelningen ungefärlig, ca 14 miljoner kronor går till Skärholmen och ca 12 miljoner kronor till Parkteatern, som dock spelar mer i innerstaden än i förort. Vissa administrativa kostnader bokförs centralt. En ungefärlig fördelning ger ca 20 miljoner kronor till förort. 18