BALLONGEN LEK PÅ RIKTIGT

Transkript

1 BALLONGEN LEK PÅ RIKTIGT Ett skapande 2-årigt projekt för barn och ungdomar på Råby höst vår 2017 Ett samarbete mellan: Knytpunkten Västerås konstmuseum Västmanlands läns museum och Konstfrämjandet

2 Ansökan Sociala Resursfonden Västerås stad Ansökan avser det 2-åriga projektet: Ballongen lek på riktigt Huvudmän för ansökan: Kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningen (KIFF): Västerås konstmuseum och Knytpunkten, Råby i samverkan. Utförande föreningar: Folkrörelsernas Konstfrämjande (central organisation) och Konstfrämjandet Västmanland (regional förening) Deltagande aktörer: Västerås konstmuseum, Knytpunkten, Västmanlands läns museum och Konstfrämjandet (centralt och lokalförening i Västmanland). Projektägare: Jonas Pettersson, Knytpunkten, Råby Projektledare: Katrin Ingelstedt, Konstfrämjandet Bakgrund Under den idag legendariska utställningen Modellen. En modell för ett kvalitativt samhälle (1968, Moderna Museet) ställde konstnären och arkitekten Palle Nielsen frågan om barns lek kunde bidra till en mer humanistisk samhällsplanering med ökad livskvalitet? Genom att bygga om museet till en stor bygglekplats för barn bad han oss (vuxna) omvärdera barnets plats i samhället. Utställningen på Moderna Museet 1968 blev en av de mest besökta utställningarna i museets historia och omtalades vida i media såväl som inom pedagogiska och politiska sammanhang. Idag har Modellen. En modell för ett kvalitativt samhälle blivit en tidlös klassiker som lyfts fram i diskussioner kring barnets kreativa utrymme. Dokumentationen från utställningen ägs idag av MACBA (Museum of Modern Art Barcelona) och har visats över hela världen. Vad däremot få vet om är att efter stängningen av Modellen på Moderna Museet flyttades hela utställningen till miljonprogramsstadsdelen Råby i Västerås. Här, bland de nybyggda husen på Råby, uppfördes den i en ny skepnad av lokala krafter och fick namnet Ballongen. Utbildningsminister Olof Palme besöker Modellen på Moderna Museet med sina söner Frågan om barnets plats och lekens betydelse i vårt samhälle är aktuell även idag. Projektet Ballongen lek på riktigt tar sin utgångspunkt i historien om Ballongen, 1

3 lektältet som restes på Råby i Västerås Konstprojektet Ballongen lek på riktigt ger nytt liv åt de frågor som Ballongen ställde redan Precis som under Ballongen 1968, arbetar samtidskonstnärer med skapande projekt för barn och ungdomar på Råby. Nu som då ger leken upphov till diskussioner kring samhället idag och imorgon. Projektbeskrivning Knytpunkten på Råby öppnade sommaren 2014 efter beslut i kommunstyrelsen att utveckla kultur- och fritidsutbudet för barn på Råby. Verksamheten inriktas på att få barn och ungdomar att delta i föreningsliv med syftet att långsiktigt stärka och vitalisera de västra stadsdelarna 1. En del av verksamheten inriktas mot prova-på verksamhet med kreativt skapande för barn och unga i fokus. På Knytpunkten finns ambitionen och potentialen att utveckla en nytänkande skapande verksamhet som skapar medvärde för de västra stadsdelarna. Konstfrämjandet arbetar i syfte att sprida konsten till allmänheten nationellt och regionalt. Uppdraget bygger på bildningens och konstens frigörande roll och att alla ska ha tillgång till konst och bildning i ett jämlikt samhälle 2. Yrkesverksamma konstnärer i Västmanland har idag svårt att överleva ekonomiskt på sina konstnärskap. Konstfrämjandet och dess regionala medlemsföreningar söker ständigt efter nya plattformar och arbetsmetoder för att konsten ska nå ut till allmänheten och för att konstnären ska få möjlighet att utöva sin profession. Västerås konstmuseum och Västmanlands läns museum finns i tillgänglighetsanpassade lokaler på Karlsgatan 2. Tillgänglighetsbegreppet innefattar dock vidare aspekter än endast lokalernas utformning. Museerna utvecklar därför löpande sin verksamhet i riktning mot en större öppenhet och mångfald gällande nya och ovana besöksgrupper. Båda museerna tar intryck av internationella museers tillgänglighetsarbete och undersöker specifikt arbetsmetoden outreach dvs. att förlägga museets verksamhet utanför de egna lokalerna, ofta i socialt utsatta områden. Metoden används av museer som ett sätt tillgängliggöra kulturutbudet för nya besöksgrupper och öppna upp institutionens beslutsprocesser 3. 1 Se verksamhetsbeskrivning för Knytpunkten, bilaga 4. 2 Folkrörelsernas Konstfrämjande. Tillgänglig: 3 Sachatello-Sawyer, B., Fellenz, R., Burton, H., Gittings-Carlson, L., Lewis-Mahony, J., & Woolbaugh, W. (2002). Adult museum programs: Designing meaningful experiences. 2

4 I projektet Ballongen lek på riktigt knyts de fyra verksamheternas målsättningar och kompetenser samman till en nytänkande skapande verksamhet med inriktning på barn och ungdomar i stadsdelen Råby. Projektet pågår mellan höst 2015 vår 2017 och är indelat i två delar: 1. Den skapande verksamheten etableras på Råby genom tre konstprojekt som utvecklas av tre samtidskonstnärer tillsammans med ca 50 barn och unga. Projekten har sin bas på Knytpunkten men sträcker sig även ut i det offentliga rummet i stadsdelen Råby. De inbjudna konstnärerna är valda utifrån deras kompetens inom deltagarinvolverande konst med anknytning till samhällsfrågor. Konstnärernas verksamhet på Råby inspirerar regionala konstnärer till liknande arbetsmetoder inför del 2 i projektet. 2. Den skapande verksamheten på Knytpunkten fortsätter genom en inbjudan till två regionala konstnärer att skapa nya konstprojekt med 20 barn och unga på Råby. Syfte Projektet syftar till att utveckla och långsiktigt etablera en skapande verksamhet för barn och ungdomar på Knytpunkten, Råby. Genom samverkan med konstaktörer lokalt, regionalt och nationellt säkerställs en nyskapande skapande verksamhet med konstnärligt hög ambitionsnivå. Långsiktigt syftar projektet till att skapa ett kulturellt hållbart Råby genom att stödja barn och ungdomars yttrandefrihet och utveckling till kreativa och ansvarstagande samhällsmedborgare. Målsättningar 1. Projektet har målsättningen att bryta ner tillgänglighetsbarriärer till kulturen som beror på sociala, kulturella, geografiska och ekonomiska skillnader mellan centrum och periferi i staden. Ballongen lek på riktigt tar avstamp i rätten till kultur som stadgas i FN:s konvention om barnets rättigheter. Artikel 31 erkänner barnets rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Det betyder att varje barn har rätt att ta del av det kulturutbud som finns för vuxna men också att de har rätt till ett kulturutbud skapat särskilt för barn och unga 4. Statens Kulturråd skriver i sin barnoch ungdomsstrategi: Kulturupplevelser stärker förmågan till inlevelse i andra människors situation och ger en ny kunskap om världen. Att få tillägna sig olika estetiska språk, bidrar till barns och ungas sociala, intellektuella och emotionella utveckling 5. Genom att temporärt flytta delar av Konstfrämjandets och Västerås konstmuseums verksamhet till Knytpunkten på Råby, ges barn och unga i området möjlighet att möta bildkonsten och uttrycka sig i kreativa skapandeprocesser. 2. Genom att använda sig av konstens förmåga att skapa gemenskap, delaktighet och en känsla av sammanhang, grundas Ballongen lek på riktigt i begreppet KASAM (Känsla Av Sammanhang) som utvecklats av sociologen Aaron Antonowsky. Enligt Antonowsky skapar KASAM en hälsobringande effekt som bidrar till en fritt tänkande och kreativ individ 6. Projektet har därmed en uttalad samhällsnyttig ambition. Genom att låta konstnärer med specifik kompetens inom deltagandeprocesser och samhällsfrågor, bygga upp en kreativ verksamhet riktad till barn och ungdomar på Råby, är det långsiktiga målet att kulturen ska ge barn och 4 UNICEF, Barnkonventionen. Tillgänglig: 5 Statens Kulturråd, Barn- och ungdomsstrategi. Tillgänglig: 6 Antonowsky, Aaron (2011): Hälsans mysterium, s Stockholm Natur och Kultur. 3

5 unga ett intresse, en känsla av sammanhang och ansvar för sin lokala omgivnings utseende och utveckling. På sikt stärker vi utvecklingen av medvetna och kreativa samhällsmedborgare på Råby. 3. Regionala konstnärer Projektet syftar även till att bredda det traditionella konstbegreppet och inspirera verksamma konstnärer i Västmanland till nyskapande metoder som syftar till barn och ungdomars deltagande i det offentliga rummet. Projektet ger regionala konstnärer möjligheten att utveckla sina konstpraktiker i linje med samtidskonstens strömningar. Genom att förankra projektet lokalt skapar vi möjligheten för en långsiktigt hållbar verksamhet på Knytpunkten och skapar dessutom arbetsmöjligheter för det lokala konstlivet. Genomförande Tidsperiod Under blir Knytpunkten på Råby utgångspunkten för tre konstprojekt för och av barn och ungdomar i området. Tre av Konstfrämjandet inbjudna samtidskonstnärer, med kompetens inom deltagarinvolverande konst med anknytning till samhällsfrågor, utvecklar konstverk tillsammans med barn och ungdomar. Konstnärernas utgångspunkt i sina respektive konstprojekt är historien om Ballongen och de samhälleliga diskussioner som lektältet gav upphov till i staden. Kort sammanfattning av konstproduktionerna del 1 1. Konstnären och statsvetaren Eva Arnqvist arbetar på Råby med barngrupper i olika åldrar för att tillsammans med dem både samla kunskap om hur det offentliga rummet och stadsplanering fungerar, vilka barnens rättigheter är, vad man saknar, samt utveckla idéer och arbeten för hur man kan tänka och göra annorlunda. Det slutgiltiga målet för detta arbete är att tillsammans göra en handbok/bok av barn och för barn om stad, stadsplanering och offentligt rum. Antal deltagande barn: Två skolklasser, åk 5 samt åk 8. Ca 30 barn. Kontakt med Fredriksbergsskolan har etablerats. 2. Konstnären Ruben Wätte anlägger under våren 2016 mobila odlingstält på olika plaster på Råby. Odlingarna ger barnen en möjlighet att utforska sin närmiljö och de möjligheter som finns på platsen. Arbetet inleds med att barn och vuxna tillsammans reser en stor tipi på platsen, likt nomadiserande människor världen över har gjort i tiotusentals år och vissa ursprungsfolk fortfarande gör när de kommit till en ny tillfällig boplats. När tältet väl är rest inleds barnens arbete med att inreda detta temporära växthus med isolerande halmgolv, odlingsbäddar och konstruerade hyllsystem för kultivering av olika matväxter och grönsaker. Antal deltagande barn och unga: barn och unga boende i området. Kontakt med Mimer har etablerats. Samarbete med Lina Ahtola, intendent offentlig konst, Västerås konstmuseum har påbörjats. 3. Konstnären Maria Andersson skapar ett tv-program som produceras på plats i Råby av barn för barn och unga. STUDIO X är en processbaserad produktion där de medverkande barnen steg för steg skapar innehållet och produktionen genom undersökningar av närområdet och dess relation till Västerås centrum och genom reflektioner av sina undersökningar. 4

6 Antal deltagande barn och unga: Projektet utförs som ett kollo på Knytpunkten under dagtid, sommaren För fullständiga projektbeskrivningar av konstproduktionerna, se bilaga 2. Tidsperiod 2017 Del 2 i projektet fokuserar på ett fortsatt konstperspektiv i arbetet med barn och unga på Knytpunkten, Råby. Genom ett nära samarbete med Konstfrämjandet och Västerås konstmuseum, knyts konstnärer till den kreativa verkstad som utvecklades under projektets första del. Under år 2 finns utrymme för två nya konstnärliga produktioner som involverar barn och ungdomar i området. Del 2 innefattar även: -Analys och utvärdering av år 1 i projektet. -Ett nationellt seminarium för regionala museer i landet kring arbetsmetoden outreach. -Förvaltning av de eventuellt permanenta inslagen av konstproduktionerna på Råby. -Undersökning av en eventuell fortsättning/vidareutveckling av projektet. Övrigt program Konstprojekten som skapas på Råby skapar mervärde för området och bjuder in de deltagande barn och ungdomarna till kreativt skapande utifrån sin närmiljö. För att ytterligare betona det unika konstnärliga arbetet under projektet samt att skapa en kontaktyta mellan Råby och en större allmänhet i Västerås och nationellt, produceras en rad övriga program och aktiviteter utifrån Ballongen 1968/-69 och det samtida Ballongen lek på riktigt. Under hösten 2015 inleds ett aktivitetsprogram utvecklat av Konstfrämjandet och museerna på Karlsgatan 2. Programmet inkluderar bl a: -Utställningen Ballongen lek på riktigt som visas på Karlsgatan 2 under 2016: en utställning som berättar historien om Ballongen och presenterar de tre konstprojekt om skapats med barnen på Råby. Under ledning av Västerås konstmuseum. -En regional insamling och presentation av västeråsarnas berättelser och dokumenterande material från Ballongen 1968/-69. Under ledning av Västmanlands läns museum. -En serie föreläsningar och workshops för regionala konstnärer kring nyskapande metoder som syftar till barn och ungas deltagande i det offentliga rummet. Under ledning av Konstfrämjandet. Ledning och administration Projektet utförs av Konstfrämjandet i nära samarbete med Knytpunkten, Västerås konstmuseum och Västmanlands läns museum. Ledning av projektet görs av projektledare Katrin Ingelstedt, curator inom samtidkonst, Konstfrämjandet. Administrationen av projektet görs av en arbetsgrupp som består av projektledaren samt personal från Västerås konstmuseum och Västmanlands läns museum. I gruppen ingår bl a intendent utställningar, intendent offentlig konst, pedagoger, tekniker och kommunikatör. Projektet har även en styrgrupp där Karin Levander, konstmuseichef och Carl-Magnus Gagge, länsmuseichef ingår. Målgrupper Ballongen lek på riktigt drivs utifrån en demokratisk och jämställd värdegrund, där deltagare välkomnas oberoende av funktionsnedsättning, könsidentitet, social eller 5

7 politisk tillhörighet. Alla lokaler där projektet drivs eller presenteras har en hög grad av tillgänglighetsanpassning. Huvudsakliga målgrupper är: -Barn och unga i åldrarna 7-25 år. Under projektets första del fokuseras arbetet till barn och ungdomar boende på Råby. Metoden som används för att inhämta deltagare är direkt medborgardialog, där konstnärer och projektledare arbetar med aktivt kontaktskapande bland målgrupperna. Detta sker genom att identifiera nyckelpersoner som kan skapa möten med pedagoger, fritidsledare och lokalt föreningsliv samt besök i områdets skolor. Medborgardialogen inleds under hösten 2014 inför projektstart våren Civilsamhället i Västerås, då ambitionen är att samla in berättelser och dokumentation från Ballongen 1968/-69. Civilsamhället nås genom en aktiv medborgardialog i staden. Denna säkerställs av medarbetare på Västmanlands läns museum med hjälp av lokal media. -Verksamma konstnärer i regionen. Konstnärerna nås genom Konstfrämjandet Västmanlands medlemsregister. -Regionala museer nationellt. Dessa nås genom Västerås konstmuseum och Västmanlands läns museums kontaktnät. Samhällsekonomiska och kommunekonomiska effekter 1. Ökad integration i samhället Råby är en av Västerås västra stadsdelar som kännetecknas av hög andel boende med invandrarbakgrund och större social utsatthet än i staden i stort. Området byggdes på 1960-talet och har alltid varit ett mångkulturellt område. Från början var det framförallt många med finska rötter som bosatte sig i området. Därefter kom det människor från forna europeiska östblocket från Iran och med kurdiskt ursprung. Under 1990-talet ökade andelen från Irak, Balkanländerna och delvis från Somalia och Eritrea. Under 2000-talet har framförallt grupper med afghansk, irakisk och somalisk bakgrund ytterligare tillkommit. År 2006 var antalet boende med utländsk bakgrund 40,6 % för att år 2010 stigit till 44,2 % 7. Projektet Ballongen lek på riktigt riktar sig till barn och unga boende på Råby oavsett kulturell bakgrund. Projektet främjar integration genom att skapande verksamhet ger deltagarna ett större intresse, en känsla av sammanhang och ansvar för sin lokala omgivnings utseende och utveckling. Som beskrivs av Svenskt Näringsliv finns ett direkt samband mellan ökad integration och ekonomisk tillväxt: Ökad integration bidrar till tillväxt i ekonomin och ger förutsättningar för ökad välfärd 8. En ökad integration stimulerar deltagandet i och utvecklingen av en mångfacetterad stadsdel. Resultatet av en ökad integration kan ses i bland annat ökad affärsverksamhet, minskad kriminalitet och ökad utbildningsgrad hos medborgarna, vilket ger en positiv effekt på såväl en samhällsekonomisk nivå som på individnivå. En ökad medvetenhet hos projektets deltagare om deras rättigheter och ansvar i det offentliga rummet förväntas kunna mätas kvalitativt i maj Områdesanalys av stadsdelen Råby Rapport av Carl Gynne, Områdessamordnare på Råby, Svenskt Näsringsliv. Tillgänglig: 6

8 2. Ökad attraktionskraft för stadsdelen Råby Områdessamordnare på Råby Carl Gynne skriver i sin Områdesanalys av stadsdelen Råby : Råby har i folkmun mest varit känt för sin kriminalitet, sitt nedgångna centrum, sin demografiska sammansättning och sin miljonprogramsstämpel. Bilden förstärks av att medier ofta rapporterar negativt värdeladdade nyheter från stadsdelen. Ryktet står inte i relation till den statistiska bilden av området, vilket det sällan gör, men Råby är ändå en orolig stadsdel. Det återspeglar sig i hög omflyttningsstatistik (över 30 % per år), låga försäljningspriser på bostäder samt en av stadens lägsta medelinkomst- och utbildningsnivåer (Västerås stads områdesdatabas). 9 Projektet Ballongen lek på riktigt ämnar förstärka en positivt laddad bild av stadsdelen genom kommunikation av den långsiktiga satsningen på barn och unga på Råby. Det nya Råby är en visionär plats inom skapande verksamheter för barn, både ur ett historiskt och ur ett samtida perspektiv. Genom att projektet Ballongen - lek på riktigt avslutas med en omfattande utställning på museerna på Karlsgatan 2, presenteras projektet till en större allmänhet, både lokalt och nationellt. Genom en lokal/regional insamling av berättelser och dokumentärt material från Ballongen 1968/-69 på Råby, involveras västeråsarna i projektet och stadens satsning på konstperspektivet i barn- och ungdomsverksamheten på Råby kommuniceras på så sätt till allmänheten genom direkt medborgardialog. Effekten av Det nya Råby förväntas kunna mätas kvantitativt i maj Som exempel på ovanstående kan nämnas ett liknande projekt som har visat på flera konkreta samhällsekonomiska vinster. I den invandrardominerade förorten Tensta utanför Stockholm driver Tensta konsthall sedan flera år konstkollo för barn och unga i området. Konstkollot utgår alltid från ett tema och leds av en konstnär med specialkompetens inom området 10. Effekten av konstkollona har blivit att flera av de deltagande barnen har sökt sig vidare till kreativa utbildningar och yrken. Eftersom högskolor inom kreativa områden (såsom Kungliga konsthögskolan och KTH Arkitekturskolan) har en ambition att locka fler studenter från socialt utsatta områden, har de intresserat sig för konstkollot och är idag aktiva samarbetsparter i projektet. Genom denna samverkan har projektet dessutom höjt attraktionsvärdet för området, eftersom ett ambitiöst konstnärligt skapande projekt resulterat i en positivt laddad bild av området genom utställningar, publikationer och media. Modell för mätning av effekterna (se bifogad tidsplan för tidpunkter) Effekterna av projektet mäts både kvantitativt och kvalitativt i grupper som kommer i kontakt med projektet, både direkt involverade och personer i dess periferi. 1. Kvalitativ undersökning bland deltagande barn och unga på Knytpunkten. Undersökningen görs genom direktintervjuer med deltagarna och inriktas på medborgarens ansvar, möjligheter och rättigheter i det offentliga rummet. 9 Områdesanalys av stadsdelen Råby Rapport av Carl Gynne, Områdessamordnare på Råby, Tensta konsthall. Tillgänglig: 7

9 2. Kvantitativ undersökning bland besökare på Karlsgatan 2. Undersökningsplatsen Karlsgatan 2 ses som lämplig då den tillhandahåller en mötesplats där västeråsarna kan mötas. Genom ett frågeformulär tillfrågas ett genomsnitt av Karlsgatan 2s besökare (avseende ålder, kön, boendeort) om deras uppfattning av stadsdelen Råby. Huvudsaklig frågeställning: Hur uppfattar du stadsdelen Råby? Undersökningen utförs av museernas arbetsgrupp i projektet. Undersökningen utförs innan och efter projektets genomförande. 3. Museerna bildar vid projektslut en fokusgrupp med 10 barn som deltog i projektet. Deras tankar och idéer utifrån projektet fångas upp i museernas fortsatta verksamhet. 4. Mätning av antal deltagande barn och ungdomar i projektet. 5. Mätning av antal regionala konstnärer som deltagit i programaktiviteter. 6. Mätning av antal besökare på utställningen Ballongen lek på riktigt, Karlsgatan 2. För tidsplan för mätning av effekterna, se bilaga 1. Modell för uppföljning och utvärdering Projektet följs upp genom en muntlig utvärdering från projektledare till projektägare 1 gång/månad. Projektet följs även upp skriftligen från projektledare till projektägare 1 gång var 6e månad. En skriftlig utvärdering av projektdel 1görs av projektledaren i december En skriftlig utvärdering av projektdel 2 samt för projektet i sin helhet görs av projektledaren i januari För tidsplan för uppföljning och utvärdering, se bilaga 1. Resultat i relation till Västerås stads strategiska plan I den strategiska planen för Västerås stads uttrycks den grundläggande hållningen Delaktighet och möjligheter för alla i Västerås 11. Västerås har ett rikt kulturliv med museer, kulturhus, föreningar och fria aktörer. Dessvärre bygger tillgången till och delaktigheten i detta kulturliv på sociala, kulturella och ekonomiska faktorer och skillnader mellan centrum och periferi i staden. Genom Ballongen - lek på riktigt utvecklar vi ett kulturellt hållbart Västerås för barn och ungdomar boende i stadsdelar som vanligtvis har svårt att nå och delta i kulturen. Genom Ballongen - lek på riktigt sätter vi det samhälleliga deltagandet i centrum. Projektet syftar till att ge barn och unga en frizon där de kan lära sig formulera och uttrycka sina tankar om den lokala stadsdelen och samhället i stort. Ekonomisk ram Ballongen lek på riktigt delfinansieras med ekonomiska insatser från Konstfrämjandet, Västerås konstmuseum och Västmanlands läns museum. Bidrag har även sökts från Kulturrådet (Regionalt utvecklingsstöd för museer) samt kontakt har etablerats med fastighetsägaren Mimer angående sponsring. De ekonomiska medel som söks från den sociala resursfonden i Västerås stad utbetalas till KIFF för vidare förvaltning av projektets utförare Konstfrämjandet. 11 Strategisk plan för Västerås stad , Sid. 2. Tillgänglig: %20stad% pdf 8

10 Ansvarig projektledare Katrin Ingelstedt (Konstfrämjandet) har ansvar för projektets ekonomiska administrering. Katrin Ingelstedt svarar för löpande uppföljning av projektets budget och utgifter till projektägare Jonas Pettersson, Knytpunkten (KIFF). Budget Utgifter projektdel 1: 2015 Arvoden och löner: Produktion: Pedagogik: Resor/transp.: Kommunikation: Summa: Utgifter projektdel 2: 2016/2017 Arvoden och löner: Produktion: Lokaler: Pedagogik: Resor/transp: Kommunikation: Övrigt: Summa: TOTALA UTGIFTER DEL 1 OCH 2: Finansiärer: Västerås konstmuseum: Västmanlands läns museum: Konstfrämjandet: Kulturrådet: Sponsring: Social resursfond Västerås stad: KIFF SÖKER :- UR VÄSTERÅS STADS SOCIALA RESURSFOND FÖR PROJEKTET BALLONGEN LEK PÅ RIKTIGT. PENGARNA FÖRDELAS: ÅR 2015: :- ÅR 2016: :- ÅR 2017: :- Bilagor 1. Tidsplan för mätning av effekter, uppföljning och utvärderingar 2. Riskanalys 3. Verksamhetsplan Knytpunkten 9

11 Tidsplan för mätning av effekter, uppföljning och utvärderingar Månad Aktivitet Jul AugSepOktNovDecJan FebMarApr Maj Jun Jul AugSepOktNovDecJan FebMarApr Maj Jun Jul AugSepOktNovDec Jan Mätning av effekter Kvalitativ utvärdering bland deltagare Knytpunkten Kvantitativ utvärdering besökare Karlsgatan 2 Undersökning i bokform - datum för release Besöksstatistik Karlsgatan 2 Deltagarantal Knytpunkten Formande av fokusgrupp med deltagande barn och unga Uppföljning och utvärdering Uppföljning muntlig Uppföljning skriftlig Utvärdering skriftlig