1DWLRQHOO XWYlUGHULQJ DY ELOIULD GDJHQ 5HJHULQJVXSSGUDJ 5DSSRUW september

Transkript

1 september

2 Nationell utvärdering av bilfria dagen 2003 NATURVÅRDSVERKET 2004

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2004 Elektronisk publikation Omslagsbild: Birgitta Malmberg/Naturvårdsverket

4 Förord Kampanjen In town, without my car ( Bilfria dagen ) startades 1998 som ett franskt initiativ anslöt sig även Italien och kampanjen rönte stor framgång i dessa länder. År 2000 beslutade EU-kommissionen att ge finansiellt och politiskt stöd till en gemensam satsning i EU-länderna. Sverige var då ett av de länder som skrev under en deklaration att delta i och främja kampanjen i sitt land. In town, without my car -kampanjen utvidgades år 2002 till kampanjen European Mobility Week och inkluderar In town, without my car. Naturvårdsverket fick i uppdrag av regeringen att samordna och utvärdera In town without my car -kampanjen i Sverige för år 2001, och senare även för 2002 och Denna rapport är Naturvårdsverkets redovisning av 2003 års uppdrag. Naturvårdsverkets bedömning bygger på de uppgifter som vi har fått från kommunerna skriftligt eller muntligt. Birgitta Malmberg på Transport- och Energienheten har varit projektansvarig, projektledare och nationell utvärderare av I stan utan min bil på Naturvårdsverket, samt är författare av denna rapport. Stockholm i mars 2004 Naturvårdsverket 3

5 Innehåll Förord 3 Innehåll 4 1 Sammanfattning 7 2 Summary 9 Background information, purpose and evalutation 9 3 Inledning Förutsättningar för uppdraget Nationellt Regionalt Lokalt 11 4 Bakgrund Historik Start Kommissionen stödjer en europeisk satsning Första året som Sverige har en nationell samordnare Utvidgning till Europeiska Mobilitetsveckan 15 5 Organisation och arbetsfördelning för 2003 års samordning av kampanjen18 5.1Organisation Arbetsfördelning Naturvårdsverkets bidrag i arbetet med den bilfria dagen 18 6 Syfte/mål med den bilfria dagen 20 7 Marknadsföring 21 8 Nationell utvärdering Sammanfattning av lokala utvärderingar Deltagande städer/orter Allmänhetens reaktion Näringsidkares reaktion Slutsatser Hinder 24 9 Lokal utvärdering Städer som skrev på manifestet Borlänge Eskilstuna Falun Gävle Göteborg Halmstad Helsingborg Karlstad Lerums kommun Lund 61 4

6 Lysekil Skövde Strömstad Sundbyberg Örebro Östersund Städer som deltog utan att skriva på manifestet Arvika Borås Botkyrka Eksjö Falkenberg Forshaga Grästorp Götene Hedemora Hjo Huddinge Iggesund Jönköping Karlskrona Kristianstad Kungsbacka Kungsör Laholm Lilla Edet Linköping Ludvika Luleå Malmö Mariestad Mellerud Motala Mölndal Olofström Orust Sandviken Sotenäs Stockholm Strömsund Sundsvall Söderköping Tibro Tidaholm Torsby 91 5

7 Trelleborg Trollhättan Töreboda Umeå Uppsala Vara Varberg Vimmerby Vårgårda Växjö Älvsbyn Ödeshög 94 6

8 1 Sammanfattning Den 4 februari 2000 undertecknade Sverige en uppmaning till städerna i EU: s medlemsländer att delta i manifestationen In town, without my car, fredagen den 22 september. Detta undertecknande skedde under en konferens i EUkommissionens regi. I denna deklaration förbinder sig Sverige att stödja, uppmuntra och underlätta för lokala organisationer och myndigheter att genomföra manifestationen i enlighet med de riktlinjer som anges i ett gemensamt manifest. Deklarationen gäller fortfarande. Både på internationell nivå och nationell nivå betonas vikten av att tänka strategiskt och långsiktigt vid planering och genomförande av kampanjen, för att uppnå målet som är ett hållbart resmönster. Sedan 2001 har Naturvårdsverket haft regeringens uppdrag att samordna och utvärdera In town without my car -kampanjen i Sverige. Varje kommuns deltagande sker på frivillig basis. De städer/orter som skriver under manifestet måste stänga av ett område i centrum för biltrafik och införa minst en permanent åtgärd, samt uppfylla de övriga riktlinjerna i manifestet. Manifestationen är ett årligt återkommande arrangemang som har fått stor uppslutning i ett stort antal europeiska länder. År 2000 deltog endast ett fåtal städer i Sverige och de flesta av dem skrev inte under manifestet. År 2001 nästan tredubblades antalet deltagande städer i Sverige jämfört med år städer/orter deltog 2001 och 28 skrev under manifestet. 50 svenska kommuner/städer deltog 2002, av dessa skrev 16 på det europeiska manifestet. Tre svenska städer, Helsingborg, Karlstad och Lund deltog även i Europeiska Mobilitetsveckans (EMW) temadagar september deltog 66 städer, varav 16 skrev under det europeiska manifestet. Fem städer av dessa, Borlänge, Helsingborg, Karlstad, Lund och Östersund genomförde även Europeiska Mobilitetsveckan. Flera av dem som inte skrev under manifestet uppfyllde dess riktlinjer. Några uppfyllde riktlinjerna med undantag av att de valde att genomföra manifestationen helgen innan 22 september. Erfarenheter från deltagande städer i och utanför Sverige, visar, liksom året innan, att för att få ett stort deltagande behövs en kampanj på bred basis framför allt på lokal nivå, men att det även är viktigt att få draghjälp på nationell nivå. Framför allt politiska ställningstaganden, är något som man sätter stort värde på i kommunerna och många önskar ekonomisk hjälp för att driva en kampanj. I svenska kommuner med små resurser är utrymmet mycket litet för satsningar av detta slag, där det långsiktiga resultatet är mycket svårt att överblicka. En tydlig 7

9 koppling till andra typer av arbete för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart resande är nödvändig. De städer/orter som deltar motiverar sitt deltagande med att de tycker att det är ett utmärkt tillfälle att genom intresseväckande aktiviteter av olika slag visa medborgarna vilket miljöarbete som pågår i kommunen, vilka alternativ till bilen man kan erbjuda och hur var och en kan bidra till att minska onödig biltrafik. Flera var övertygade om att trafikfrågorna får större tyngd, även i den egna kommunen, om så många städer/orter som möjligt deltar i en gemensam europeisk/internationell kampanj som denna. De anser alltså att själva deltagandet också påverkar utvecklingen i rätt riktning. Allmänhetens reaktion, i de deltagande städerna, har varit mycket positiv. Det är dock viktigt att betona att det, för det mesta, har varit de som har besökt arrangemangets aktivitetsområden och/eller de områden som var avstängda från biltrafik, som man har ställt frågorna till. Det är vanligt att man tycker att det bör vara fler bilfria dagar per år. I de flesta orter/städer har även ett övervägande antal näringsidkare varit positiva till idén och vill gärna att dagen upprepas. Lika många tycker att försäljningen var bättre under dagen som de som tyckte att det var ungefär som en vanlig dag. Få tyckte att det var sämre än motsvarande veckodag utan kampanj. Kollektivtrafikens deltagande i kommunernas aktiviteter i samband med kampanjdagarna har ökat år från år. 8

10 2 Summary Background information, purpose and evalutation On the 4th of February 2000 Sweden declared, by signing a European pledge, to promote and facilitate the organisation by local authorities of the annual European campaign, each 22 September at least, on the basis of the "In town without my car!" European Charter.The charter can be sign by the local authorities which take part in the campaign if the guidelines of the charter are fulfilled. Both at international and national political level the importance of strategic and long term thinking towards a sustainable transport system, when planning and performing the campaign, is emphasized. Since 2001 the Swedish Environmental protection Agency has been appointed by the government to be the national coordinator and evaluator of the In town, without my car campaign. The municipalities take part on voluntarily basis. The cities/towns which sign the charter have to fulfil the guidelines in the European charter. This manifestation concerning a carefree day is an annual campaign that has become more and more popular in many European countries and has spread outside Europe. During 2000 only a few municipalities took part in Sweden and most of them didn t sign the charter. During 2001 the number of participating municipalities almost trebled compared with Swedish cities/towns joined 2001 and 28 of them signed the European charter. 50 Swedish cities/towns took part 2002 and 16 of them signed the charter. Three Swedish cities, Helsingborg, Karlstad and Lund, also took participated in the European Mobility Week September. In the year 2003, 66 Swedish cities took part and 16 signed the charter. Five of those cities, Borlänge, Helsingborg, Karlstad, Lund and Östersund, participated in the whole European Mobility Week. The participating towns/cities which don t sign the charter are called supporting cities. Several of the supporting cities that didn t sign the charter 2003 fulfilled the guidelines. Some supporting cities fulfilled the guidelines but chose another day for the In town, without my car -manifestation than 22 September. Experiences from the participating cities, this year and the years before, tell us that it is very important with a broad based supported campaign, especially on the local level, but also that it is important with support from the national level. Political statements of support, on the national level, are highly appreciated and several municipalities plead for monetary contribution to be able to drive the campaign. In Swedish municipalities, with small resources, the interest for investments, where the long term result is hard to predict, is not very high. A clear coupling to 9

11 other work and efforts in the municipalities, leading to a sustainable transport system, is consequently necessary. The participating cities motive for participating in the campaign is that they think it is an excellent opportunity to show different initiatives in the municipalities, that are going on or planned, to tackle different aspects of urban mobility aiming to a sustainable mobility, what alternatives to the cars that exists and can be realized in a near future and how people themselves can contribute to a sustainable mobility. Several municipalities believe that the campaign will help to put the focus on sustainable mobility, in their municipality, if as many cities as possible participate in the campaign and that the campaign contributes to the development of a sustainable mobility. The inhabitants, in the participating and supporting cities, have been very positive to the campaign. Many of them like to have the campaign repeated several days in the year. The shopkeepers, in most of the participating cities, have been positive to the campaign and think it is a good idea to repeat it. About 50 % of those positive shopkeepers report that the selling was better or the same as on a normal non campaign day. The participating of the public transport companies has increased year by year. 10

12 3 Inledning 3.1 Förutsättningar för uppdraget Nationellt Naturvårdsverkets fick enligt regleringsbrev daterat i uppdrag att samordna och utvärdera den bilfria dagen 2003: Naturvårdsverket skall vara nationell samordnare för EU-kampanjen En bilfri dag år Arbetet skall ske i samarbete med Vägverket och andra berörda myndigheter. Naturvårdsverket skall, senast 31 mars, 2004, redovisa vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av den bilfria dagen Ansvaret för deltagande och genomförande av aktiviteter ligger på kommunerna. Naturvårdsverkets roll är att sprida information och samordna på nationell nivå Regionalt Vägverket har stött kampanjen i Sverige på nationell och regional nivå, både ekonomiskt och med rådgivning till kommunerna Lokalt Kampanjen I stan, utan min bil genomfördes på helt frivillig basis och kommunerna finansierade själva sina lokala kampanjer. Det är av stor vikt att en bedömning av deras insatser sker enligt dessa premisser. En jämförelse med de europeiska städer, där staten har bidragit med medel till kampanjen, vore därför missvisande. Kampanjen har varit beroende av stora insatser av ett fåtal eldsjälar på lokal nivå. Det är även av stor vikt att betona att i Sverige har vi många mindre tätorter där utrymmet för avstängning av en del av stadskärnan är liten och där trafikmiljöproblemen för det mesta är mindre än i större tätorter. 11

13 4 Bakgrund Naturvårdsverket utsågs, i slutet av december 2000, av regeringen att vara nationell samordnare av den bilfria dagen 22/ och har fungerat som informationsspridare samt försett kommunerna med riktlinjer angående utvärdering mm. Arbetet har i huvudsak utgjorts av nätverksarbete och skett via den nationella Webbplatsen, E-post och telefon. 4.1Historik Start "In town, without my car!" anordnades, för första gången i Europa, i Frankrike Kampanjen fick stort genomslag och enligt uppskattning minskade biltrafiken i Paris med 30 % och de sammantagna luftföroreningarna från trafiken i de franska städerna minskade med mellan 50 % och 70 %, under den dag manifestatioen pågick september 1999, tog 66 franska tätorter (dubbelt så många som 1998) och 92 italienska, i överenskommelse med Genèveöverenskommelsen, del i den första europeiska upplagan av "In town, without my car!". Deltagande tätorter stängde av delar av sina stadskärnor från biltrafik och erbjöd invånarna förbättrade möjligheter att använda alternativa transportmedel Kommissionen stödjer en europeisk satsning EU:s miljödirektorat beslöt att genom LIFE-programmet försöka skapa en gemensam europeisk kampanjdag varje år, "In town, without my car!". EU-kommissionen och representanter från 9 europeiska länder beslöt att utvidga det franska initiativet till en gemensam europeisk bilfri dag 22 september. En gemensam deklaration togs fram för Europas länder och ett gemensamt manifest (charter) med generella riktlinjer och specifik aktivitetslista för deltagande städer. Ett antal europeiska länder, bl.a. Sverige, skrev under denna deklaration på en förberedande konferens den 4/ De städer som skrev under manifestet förband sig att uppfylla dess villkor. DELTAGANDE SVENSKA STÄDER Tio svenska städer skrev under manifestet år 2000 och deltog alltså formellt i den bilfria dagen "in town, without my car": Ytterligare ett 30-tal svenska städer genomförde aktiviteter utan att skriva under manifestet. Totalt skrev 760 europeiska städer under det gemensamma manifestet år Totalt 509 europeiska städer anmälde sig som stödjande städer och deltog i aktiviteterna utan att skriva på manifestet. 12

14 ALLMÄNHETENS REAKTION Reaktionen från deltagande städers medborgare var övervägande positiv och kampanjen blev en succé fr.a. i Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland och Grekland. Ingen nationell utvärdering gjordes 2000 och Sverige saknade nationell samordnare Första året som Sverige har en nationell samordnare DELTAGANDE STÄDER De 28 svenska städer/kommuner som skrev på manifestet 2001 var: Bollebygd, Borås, Botkyrka, Borlänge, Eskilstuna, Falkenberg, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Huddinge, Kalmar, Karlstad, Karlskrona, Klippan, Kristianstad, Lidköping, Luleå, Lund, Malmö, Skara, Stenungsund, Strängnäs, Sundsvall, Södertälje, Tyresö, Ulricehamn, Uppsala och Östersund. Helsingborg, Karlskrona och Malmö satsade på två dagar 21/9 och 22/9. Följande 32 svenska städer genomförde aktiviteter2001 utan att skriva på manifestet: Alingsås, Boxholm, Flen, Halmstad, Hedemora, Herrljunga, Hjo, Karlshamn, Kungsör, Laholm, Landskrona, Linköping, Mariestad, Mark, Motala, Mölndal, Nora, Nyköping, Strömstad, Sundbyberg, Söderköping, Tanum, Tidaholm, Trelleborg, Vara, Varberg, Visby, Vårgårda, Vänersborg, Västerås, Öckerö och Örebro. 985 europeiska städer/kommuner i Europa, skrev på manifestet 2001, alltså en ökning på drygt europeiska städer/kommuner deltog 2001, utan att skriva på manifestet. PERMANENTA ÅTGÄRDER De flesta permanenta åtgärder, som har införts i deltagande kommuner i samband med den bilfria dagen, rör billigare och effektivare transporter eller nya cykelbanor. Malmö överraskade sina invånare genom att en del av den yta som avstängdes från biltrafik 22 september, 2001, blev en permanent park. AKTIVITETER Aktiviteterna i deltagande svenska städer/kommuner var av samma typ som året innan, men fler städer/kommuner erbjöd gratis eller billigare lokaltrafik 22/9 2001än 22/ Ökningen berodde delvis på att fler städer deltog 2001 än 2000, men även på att fler av de städer som deltog 2000 erbjöd gratis lokaltrafik Ett arrangemang av detta slag behöver ju tid för planering och tid till att väcka intresse för idén hos de berörda. I Hallandsregionen hade man gratis lokaltrafik (bussar och tåg) i hela regionen 22/ Karlskrona och Östersund fokuserade i stor utsträckning på barnen. Karlskrona, som genomförde en bilfri dag både 21/9 och 22/9 hade barns trafikmiljö som tema 13

15 21/9. Det var vanligt med aktiviteter för barn i alla deltagande städer och många hade utlyst teckningstävlingar där barnen fick komma med förslag på miljövänliga transportmedel. Teckningarna föreställde allt från hästskjutsar till teleportering. I stort sett så var samarbetet bredare inom kommunerna kampanjåret 2001 jämfört med kampanjåret Affärsinnehavare, företag, skolor, föreningar et c. samarbetade på flera ställen på ett föredömligt sätt. NÅGRA EXEMPEL PÅ AKTIVITETER 2001 De flesta städer samordnande Riksmarschen mot cancer med den bilfria dagen. Gratis busstransporter (t.ex. Eskilstuna, Gävle, Helsingborg, Falkenberg, Hallandsregionen, Söderköping och Uppsala) Gratis endagsbiljett på buss och tunnelbana (t.ex. Botkyrka, Huddinge, Södertälje, Tyresö) Utställningar där man visade idéer rörande alternativa transportsätt Prova på alternativa fordon, el-bilar, el-mopeder et c. Cykeltaxi Invigning av nya cykelbanor Tipstävlingar och andra tävlingar. I Eskilstuna kunde de invånare som fyllde i en enkät, som rörde I stan utan min bil, vinna cyklar och hjälmar. Presentation av bilpooler Olika kulturella inslag där ofta stadens/ortens särart betonades KOLLEKTIVTRAFIK Flera städer satsade på tätare turer, gratis eller billigare turer, eller alternativ till den vanliga kollektivtrafiken, som t.ex. etanolbussar eller cykeltaxi. Användningen av kollektivtrafik ökade i de flesta städer jämfört med vanliga lördagar. ALLMÄNHETENS REAKTION De personer som besökte städernas bilfria delar var mycket positiva, trots att det regnade på många håll i Sverige 22/9 och de flesta, ibland nära 100 % enligt enkäterna, ville att det skulle bli minst en återkommande bilfri dag varje år. Många ville gärna ha flera dagar där man stängde av delar av städerna från biltrafik. Kvinnor var i allmänhet mer positiva till dagen, även om det i några städer endast rörde sig om en marginell skillnad mellan män och kvinnor i detta avseende. Kvinnor var generellt mer oroade än männen när det gäller de olägenheter som biltrafiken ger, men även en stor del av männen tyckte att det fanns anledning till oro. I de städer där man hade ställt frågan Vem kan bäst minska olägenheterna som biltrafiken skapar är svaret jag själv det vanligaste svaret. Detta följs i fallande ordning av min kommun, riksdag och regering och sist EU. Kvinnor tror, i högre grad, på personligt ansvar och på kommunen, än männen gör. Männen tror mer på riksdag och regering, än kvinnor gör. 14

16 NÄRINGSIDKARNAS/HANDELSMÄNNENS REAKTION Andelen tillfrågade, som var positiva till själva idén, varierade i landet. I en del städer var över 50 % övervägande positiva eller neutrala, men i några städer tyckte det övervägande antalet handelsmän att idén med att ha en dag med tillfällig avstängning från biltrafik var dålig och att det över huvud taget var en dålig idé att ha bilfria stadskärnor. När det gällde uppfattning om försäljning/kundantal så ansåg drygt 50 % av handelsmännen, i de flesta städer, att det var som vanligt eller någon ökning. MEDIABEVAKNING Intresset från media på nationell nivå var större än året innan. Störst intresse väckte det faktum att Stockholm inte skulle delta, men att några mindre tätortsbetonade grannkommuner skulle delta. De sistnämnda fick därför positiv reklam. De journalister som Naturvårdsverket hade kontakt med på den nationella nivån var i överlag mycket positiva till kampanjen. Även intresset på lokal nivå var generellt sett större än året innan. LUFTKVALITETSMÄTNINGAR Några städer genomförde jämförande luftkvalitetsmätningar mot vanliga lördagar, men med olika resultat, som det är svårt att dra någon övergripande slutsats från. De flesta städer informerade om luftföroreningssituationen i staden/kommunen och hur man arbetar för att förbättra situationen BULLERMÄTNINGAR Ett fåtal städer/kommuner genomförde jämförande bullermätningar mot vanliga lördagar. Ljudnivån var lägre i de avstängda områdena mot en vanlig lördag och detta upplevde allmänheten som mycket positivt. De flesta städer/kommuner informerade om bullersituationen i staden/kommunen och hur man arbetar för att förbättra situationen Utvidgning till Europeiska Mobilitetsveckan DELTAGANDE STÄDER 50 svenska kommuner/städer deltog i I stan utan min bil 2002, av dessa skrev 16 på det europeiska manifestet. Tre svenska städer deltog även i Europeiska Mobilitetsveckan september, Helsingborg, Karlstad och Lund Många av de kommuner som deltog bestämde sig relativet sent och flera av dem valde att lägga I stan, utan min bil -aktiviteterna lördagen den 21 september istället för söndagen den 22 september. Motiveringen var att alltför få människor befinner sig i innerstaden på söndagar jämfört med vardagar och lördagar, så man befarande att det skulle öka trafiken på söndagen, istället för tvärt om. Att sista valveckan låg så nära manifestationsdagen, med stora arbetsinsatser för politiker 15

17 och tjänstemän i kommunen, bidrog till att några städer valde att avstå helt från att delta De som valde att lägga sin manifestation 21 september var inte berättigade att skriva under det europeiska manifestet, men det skall betonas att flera av dessa hade utökat det avstängda området från året innan och att de förutom vald dag, i övrigt uppfyllde manifestets kriterier. Flera av de deltagande städerna, både bland dem som hade skrivit på manifestet och de som inte hade skrivit på manifestet genomförde aktiviteter både 21 och 22 september. PERMANENTA ÅTGÄRDER De flesta permanenta åtgärder som genomfördes var nya kollektivtrafiklinjer, effektivare och billigare kollektivtrafik, gågator och cykelbanor. EXEMPEL PÅ AKTIVITETER Lådbilsrace Politikerrace Tipsrundor till fots eller med cykel Utställningar där man visade idéer rörande alternativa transportsätt Prova på alternativa fordon, el-bilar, el-mopeder et c. Invigning av nya cykelbanor Presentation av bilpooler Olika kulturella inslag där ofta stadens/ortens särart betonades Utställningar där man visade idéer rörande alternativa transportsätt Cykelreparationsverkstad VIKTIGA FRAMGÅNGSFAKTORER Erfarenheter från deltagande städer, i och utanför Sverige, visar liksom året innan att för att få ett stort deltagande behövs en kampanj på bred basis framför allt på lokal nivå, men det är även viktigt att få draghjälp på nationell nivå. Framför allt politiska ställningstaganden, är något som man sätter stort värde på i kommunerna och många skulle behöva ekonomisk hjälp för att driva en kampanj. I svenska kommuner med små resurser är utrymmet mycket litet för satsningar av detta slag, där det långsiktiga resultatet är mycket svårt att överblicka. En tydlig koppling till andra typer av arbete mot ett långsiktigt hållbart resande är nödvändig. MOTIVERINGAR FÖR DELTAGANDE De städer/orter som deltog 2002 motiverar sitt deltagande med att de tycker att det är ett utmärkt tillfälle att genom intresseväckande aktiviteter av olika slag visa medborgarna vilket miljöarbete som pågår i kommunen, vilka alternativ till bilen man kan erbjuda och hur var och en kan bidra till att minska onödig biltrafik. Flera var övertygade om att trafikfrågorna får större tyngd, även i den egna kommunen, om så många städer/orter som möjligt deltar i en gemensam europeisk/internationell kampanj som denna. De anser alltså att själva deltagandet också påverkar utvecklingen i rätt riktning. 16

18 ALLMÄNHETENS REAKTION De lokala utvärderingarna, som Naturvårdsverket har fått in, visar att allmänhetens reaktion i de deltagande städerna har varit mycket positiv, där inte vädret har spolat bort all entusiasm. Det är dock viktigt att betona att dem som man har ställt frågorna till, för det mesta har varit de som har besökt arrangemangets aktivitetsområden och/eller de områden som var avstängda från biltrafik. Det är vanligt att man tycker att det bör vara fler bilfria dagar per år. NÄRINGSIDKARE I de flesta orter/städer har även ett övervägande antal näringsidkare varit positiva till idén och vill gärna att dagen upprepas. Lika många tycker att försäljningen var bättre under dagen som de som tyckte att det var ungefär som en vanlig dag. Mycket få tyckte att det var sämre än motsvarande veckodag utan kampanj. KOLLEKTIVTRAFIKEN Kollektivtrafikens deltagande i arrangemanget ökade i de flesta städer som har deltagit tidigare år och där man har hunnit med att planera för bredare samarbete med olika organisationer. 17

19 5 Organisation och arbetsfördelning för 2003 års samordning av kampanjen 5.1 Organisation Huvudansvaret för projektet ligger enligt uppdraget på Naturvårdsverket. Ingen formell styrgrupp eller samrådsgrupp tillsattes. Inbjudan att bidra till samordning och informationsinsatser har sänts ut till berörda myndigheter och samråd har skett i den mån intresse har funnits bland dessa. Samråd och samarbete har i huvudsak skett med Vägverket och Kommunförbundet. Samråd har skett med övriga berörda inom Naturvårdsverket. 5.2 Arbetsfördelning Naturvårdsverket, Vägverket och andra berörda myndigheter har själva svarat, var och en för sig, för den information som har tagits fram och distribuerats av respektive myndigheter. Vägverket och Naturvårdsverket har samrått när det gäller pressmeddelanden och vägledande information till kommunerna. Naturvårdsverket och Vägverket tog gemensamt fram nationella affischer för kampanjen och Vägverket bidrog till finansieringen. Vägverkets engagemang i arbetet har främst varit genom att Vägverkets regioner har stött kommunerna med kunskap, idéer och i vissa fall med samordning och ekonomiska bidrag. Ett mycket bra exempel på samarbete, på bred front, under kampanjen är Västra Götalandsregionen. Vägverket region väst finansierade konsulthjälp för samordning och utvärdering av aktiviteterna i regionens kommuner. Kommunförbundet har via sitt nätverk och Kommunaktuellt, informerat om kampanjen I stan, utan min bil på ett mycket tydligt och positivt sätt. De flesta berörda myndigheter har informerat om dagen på sina respektive hemsidor. 5.3 Naturvårdsverkets bidrag i arbetet med den bilfria dagen Naturvårdsverket har via sin hemsida och genom sitt kontaktnätverk informerat om pågående arbete och länkat till information som har funnits på annan plats. Vidarebefordrat viktig information från den europeiska projektledningen och de möten som har skett mellan de europeiska samordnarna samlat in och vidarebefordrat information från kommunerna till den europeiska projektledningen 18

20 tagit fram och lagt ut digitalt informations- och kampanjmaterial på tagit fram, i samarbete med Vägverket, och kostnadsfritt försett deltagande och stödjande kommuner med nationella affischer i olika storlekar, vykort och kampanjtröjor både för I stan, utan min bil och Europeiska Mobilitetsveckan via klimatkampanjen bidragit med belöningspåsar till kollektivtrafikresenärer under kampanjdagen I stan utan min bil genomfört ett utvärderingsseminarium i samarbete med Sveriges Ekokommuner Aktivitet Start Klart Informerande brev till kommuner, berörda myndigheter Och organisationer mars 2003 Kommunikationsstrategi januari 2003 Informationsmaterial till Webbplatsen, digitala broschyrer, vykort, manifest mm mars 2003 Löpande information till webbplatsen januari 2003 september 2003 Pressmeddelanden september 2003 Tryckta nationella affischer augusti 2003 Vykort mars 2003 Kampanjtröjor augusti 2003 Utvärderingsseminarium, i samarbete med Sveriges Ekokommuner februari 2003 Utvärdering av den bilfria dagen: Utvärderingsrapport för 2002 lämnas till regeringen Utvärderingsrapport för 2003 lämnas till regeringen Informerande brev till kommuner, myndigheter och organisationer för kampanjåret Personella resurser: c:a 1/3 personår för Birgitta Malmberg och 3 personveckor för Catarina Carlsson, Klimakampanjen. Externa personveckor d.v.s. konsulter som Klimatkampanjen betalat, 1 personvecka Ekonomiska resurser: : - varav bidrag från Vägverket för 2003 års samordning 19

21 6 Syfte/mål med den bilfria dagen Biltrafiken i tätorterna har negativa konsekvenser för hälsa och miljö. Problemen med luftföroreningar, buller, stress och krympande grönområden ökar i många europeiska städer. Det är därför viktigt att nya resmönster utvecklas som leder till att biltrafiken minskar och tar mindre utrymme. Utifrån dessa förhållanden är dagens syfte att: stimulera utvecklingen av nya resmönster i enlighet med en hållbar utveckling erbjuda möjlighet för invånarna att använda alternativa transportmedel i stället för bilen ge stadsborna möjlighet att återupptäcka sin stad, dess invånare och stadens kulturella särart informera om luftföroreningar, buller och trängsel som blivit följden av en alltför stor användning av bilar i städernas stadskärnor Det är mycket viktigt att betona långsiktigheten i kampanjen! För att uppnå det långsiktiga syftet att minska onödig biltrafik i stadskärnorna så är det av stor vikt att erbjuda/presentera realistiska alternativ till bilen. För att få en långsiktigt bestående förändring måste stadens invånare uppleva att detta ligger inom möjlighetens ramar och att de själv kan bidra till detta. Invånarna skall uppleva/se att arrangemanget inte bara är ett jippo utan att kommunen seriöst verkar för att uppnå en bättre stadsmiljö med färre bilar i stadskärnorna. 20

22 7 Marknadsföring Marknadsföringen inleddes med ett inbjudande brev till samtliga kommuner och detta brev sändes även till berörda myndigheter och organisationer för kännedom. I dessa brev bifogades grundläggande informationsmaterial och gällande europeiska riktlinjer för deltagande. För övrigt marknadsfördes kampanjen på nationell nivå i huvudsak via den nationella samordnarens hemsida, samordnarens kontaktnärverk i kommunerna och Klimatkampanjens nätverk. Annonskampanjer genomfördes endast på lokal nivå, finansierat av kommunerna. Den svenska pressen intresse var större på nationell nivå än året innan, mycket p.g.a. Stockholms deltagande. 21

23 8 Nationell utvärdering Detta är en slutrapport av Naturvårdsverkets att samordna och utvärdera den bilfria dagen 2003 i samarbete med Vägverket och andra berörda myndigheter. Naturvårdsverkets bedömning bygger på de uppgifter som vi har fått från kommunerna skriftligt eller muntligt. Utvärderingen gör inga anspråk på att vara av vetenskaplig karaktär. Med tanke på kommunernas olika förutsättningar, anser vi att intresset att genomföra detta frivilliga arrangemang skulle minska om det skulle vara styrt av riktlinjer från Naturvårdsverket. Denna bedömning har vi gjort utifrån de synpunkter som har framförts från kommunerna. Ett förslag till lokal utvärderingsenkät lades ut på vår webbplats. Naturvårdsverket ställde inte krav på att enkätundersökningar skulle genomföras eller att Naturvårdsverkets förslag till enkät skulle användas. Det måste betonas att resultatet av de enkätundersökningar som redovisats inte ger en representativ bild av respektive kommuns invånares åsikter. De kan däremot ge en bild av vad besökarna av I stan, utan min bil tyckte, alltså framförallt de som besökte det område som var avstängt från biltrafik. Underlaget är mycket ojämnt och det därför svårt att göra en jämförelse mellan kommunerna. Förutsättningarna är på många sätt olika för de deltagande städerna/kommunerna som t.ex. resurser, politikers stöd, tätortens storlek, mm Arbetet i kommunerna har i år, liksom tidigare år, i stor utsträckning byggt på ett antal eldsjälars, på nationell, regional och lokal nivå, stora engagemang och arbetsinsatser. Det är också viktigt att betona att kampanjen skedde helt på frivillig basis och att Naturvårdsverket därför inte kan ställa några krav på inrapportering 8.1 Sammanfattning av lokala utvärderingar Deltagande städer/orter 66 svenska städer deltog 2003, av dessa skrev 16 på det europeiska manifestet och förband sig därmed att stänga av ett område i sina stadskärnor från biltrafik samt införa minst en permanent åtgärd. Flera städer valde att lägga sin manifestation helgen innan måndagen den 22 september och var därmed inte berättigade att skriva under det europeiska manifestet. Det skall betonas att flera av dessa hade utökat det avstängda området från året innan och att de, förutom vald dag, i övrigt uppfyllde manifestets kriterier Allmänhetens reaktion Överlag var invånarna i de städer som deltog positiva. Ett flertal ville att I stan utan min bil skulle utökas till fler dagar. 22

24 8.1.3 Näringsidkares reaktion De affärsmän som var positiva eller neutrala övervägde. Kollektivtrafiken var på många håll i stor utsträckning engagerad i kampanjen. Fler skolor var engagerade i flera städer/orter än åren innan. EXEMPEL PÅ AKTIVITETER Slogantävling (Östersund) Belöningspåse till kollektivtrafikresenärer och cyklister (46 orter deltog i Klimatkampanjens aktivitet) Information till och om handikapp, tillfälle erbjöds på några ställen att prova på hur det är att ta sig fram med rullstol i stan. Experimentverkstad i skolan, tillverkning av små solenergibilar (Östersund) Lådbilstävlingar (Borlänge, Sundsvall och Vårgårda) Tipsrundor till fots eller med cykel (vanlig förekommandet) Utställningar där man visade idéer rörande alternativa transportsätt (vanligt förekommande) Prova på alternativa fordon, el-bilar, el-mopeder et c. (vanligt förekommande) Invigning av nya cykelbanor (flera) Cykelreparationsverkstad (vanligt förekommande) Presentation av bilpooler (vanligt förekommande) Olika kulturella inslag där ofta stadens/ortens särart betonades (de flesta) Utställningar där man visade idéer rörande alternativa transportsätt (flera) Frukt till kollektivtrafiksresenärer (Huddinge) Utmaning till företag, alternativ till bilen eller samåkning (Huddinge) NATIONELL SAMORDNING Naturvårdsverket har samarbetat med kommunerna framför allt via ett nätverk av kontaktpersoner ute i kommunerna. Informationsspridningen och samordningen har i huvudsak genomförts via detta nätverk och via den nationella samordnarens hemsida för den bilfria dagen. Kommunerna har kunnat beställa nationella affischer, vykort och kampanjtröjor för I stan utan min bil och för den europeiska mobilitetsveckan, från Naturvårdsverket. När det gäller kampanjmaterialet var det framför allt de nationella affischerna, kampanjtröjor till funktionärer och Klimatkampanjens belöningspåsar, som var mycket uppskattade av kommunerna. SAMARBETE MED ANDRA MYNDIGHETER Naturvårdsverket bjöd in berörda myndigheter och organisationer till samarbete och deltagande i kampanjen. Vägverket har bidragit ekonomiskt, både nationellt och regionalt samt med att sprida information och ge råd till kommunerna i sina regioner. Framför allt Västra Götalandsregionen har gjort en stor insats. 23

25 Övriga berörda myndigheter och organisationers bidrag har i huvudsak bestått av spridning av information via sina hemsidor. SAMARBETE MELLAN NATURVÅRDSVERKETS UPPDRAG Klimatkampanjen samverkade med I stan utan min bil-projektet genom stödjande aktiviteter. En belöningspåse delades ut till dem som cyklade, gick eller åkte kollektivt denna dag, i de kommuner som valde att delta i denna aktivitet. Dessa kommuner fick även affischer med klimatbudskap. Klimatkampanjens förberedelse av aktiviteten, utdelningen av belöningspåse samt affischer bidrog på ett utmärkt sätt till att sprida budskapet om I stan utan min bil-kampanjen. Totalt deltog 46 kommuner i Klimatkampanjens aktivitet och det delades ut påsar i kommuner från norr till söder över hela Sverige. Aktiviteten fick stor uppskattning av berörda tjänstemän och allmänheten. SAMARBETE MELLAN KOMMUNER Ett bra exempel på regional samordning som fungerat på ett berömvärt sätt, är Västra Götalandsregionen, som liksom 2002 hade en regional samordnare och en gemensam hemsida. 8.2 Slutsatser Slutsatserna baseras på det utvärderingsunderlag som vi har fått in från kommunerna. Varför lyckades vissa städer så bra? Eldsjälar Utan eldsjälar skulle få städer ha uppnått så bra resultat, speciellt i de städer/orter där man hade mycket små resurser och där det politiska stödet var mycket svagt. Starkt politikerstöd Tillräckliga resurser för att genomföra en bra annonskampanj. Brett samarbete mellan olika myndigheter, företag, skolor och ideella organisationer. Bred information Annonser var effektivast för att nå invånarna, med god draghjälp av affischer och lokalradion och TV Hinder SKEPTISKA BUTIKSÄGARE En del butiksägare är fortfarande skeptiska i början av kampanjperioden, men fler och fler blir positiva för varje år som kampanjen genomförs. DISPENSER Viss biltrafik måste kunna flyta inom stadens alla delar. Utryckningsfordon och handikappade fick dispens på de flesta ställen. Erfarenheter säger att dispenserna bör vara få. 24

26 ERFARENHETER - INFÖR FRAMTIDEN Det är viktigt att hålla i minnet att manifestationen bygger på frivilligt lokalt engagemang. Vår insats skall vara stödjande, informerande, inspirerande och nationellt samordnande. För att antalet deltagare skall bli så stort som möjligt och att kampanjen skall leda till att onödig biltrafik i tätorterna skall minska är det av stor betydelse att dagen får en koppling till mer långsiktiga insatser för att åstadkomma alternativa resmönster. att så många kommuner som möjligt deltar i och utnyttjar i I stan, utan min bil och den Europeiska Mobilitetsveckans i sitt arbete mot hållbart resande. att så många som möjligt känner till kampanjen. att få mer stöd från politiker på alla nivåer. att ha tillräckliga ekonomiska och personella resurser för att kunna genomföra en bred nationell kampanj och kunna förse deltagande kommuner med nationellt kampanjmaterial i större utsträckning än förra året. Det blir mindre totala kostnader för tryck mm om den nationella samordnaren står för detta. att regionalt samarbete sker. att samarbete sker på nationell nivå bidrog de flesta övriga berörda myndigheter och organisationer på nationell nivå endast genom att mycket kort informera om den bilfria dagen på sina hemsidor och hänvisa till Naturvårdsverkets webbplats för I stan, utan min bil att fokusera i ännu större utsträckning än tidigare på alternativa transporter i kampanjen. att helst inte använda benämningen Bilfria dagen när vi går ut med information på olika nivåer. På sina håll, främst bland politiker och organisationer kopplade till bilanvändning, så har man ansett att kampanjen varit en kampanj mot bilägarna. Däremot har mycket få bilägare framfört sådan kritik. att vi samordnar kampanjen med övriga nationella kampanjer som berör detta område. 25

27 9 Lokal utvärdering 9.1 Städer som skrev på manifestet Borlänge Kontaktperson: Johanna Ingre, tel Borlänge genomförde Europeiska Mobilitetsveckan i sin helhet, inklusive I stan utan min bil och skrev under det Europeiska manifestet. Borlänge kommun har deltagit i kampanjen I stan utan min bil sedan 2001 och Kontoret för hållbar utveckling har haft uppdraget att utarbeta dagen. Det övergripande syftet med kommunens deltagande är att ge kommunens invånare större insikt om vilka problem dagens transport-system för med sig samt att visa på mer hållbara transportsystem och alternativa drivmedel. Hälsa, miljö och ekonomi har varit grunden i deltagandet i I stan utan min bil. SAMARBETSPARTNERS Samarbetet med lokala partners fungerade mycket bättre detta år än förra året. Samarbete har under 2003 skett med studieförbund, invånare, politiker, skolor, Falu kommun, lokala föreningar och företag, kommunala enheter, media med flera. Dalarnas Luftvårdsförbund och Byggnadsprogrammet på Hushagsgymnasiet har också bidragit med stöd. MARKNADSFÖRING Erfarenheterna från tidigare år har visat att kampanjen har behövt en bättre marknadsföring, vilket har åstadkommits detta år. Samarbete i marknadsföringen har skett i samarbete med Dalarnas Luftvårdsförbund, Dala-Demokraten och Falu kommun. Marknadsföringen har skett via tidningsannonser och artiklar, via radioreklam och radiointervjuer, hemsidor, via informationsskyltar, nationella affischer, via direktkontakt med invånare via samarbetspartners och aktörer samt via olika informationsfoldrar. AKTIVITETER Vid planeringen av aktiviteterna har tanken varit att nå alla grupper av invånare, i alla åldrar och på alla nivåer, kopplat till temat Tillgänglighet. I marknadsföringen av kampanjveckan har fokus legat på information, utifrån så många perspektiv som möjligt, såsom exempelvis hälsa, miljö och ekonomi. Så har det också varit under själva kampanjaktiviteterna. Varje aktivitet har inletts med en informationsstund då syftet med aktiviteten och kopplingen till Mobilitetsveckan tydliggjorts. En informationsfolder producerades, med reella fakta om transporter och om hur en förändring av transportbeteendet kan påverka och förbättra hälsa, ekonomi och miljö. Under finaldagen I stan utan min bil sattes skyltar, med uppmaningar, 26

28 information och annan fakta om alternativa transportsätt till invånarna, upp runt kampanjområdet. Det har varit viktigt att inte fördöma bilisterna i kommunen, utan att visa på de alternativa transportsätt och också alternativa drivmedel som man istället kan välja. Invånarna erbjöds ett fullspäckat program med allehanda aktiviteter. Huvudsyftet har varit att locka folk till aktiviteterna för att sedan nå dem med det egentliga budskapet att visa på alternativen till bilen och att också låta dem återupptäcka sin stad. Tisdag 16 september De handikappade i fokus Mobilitetsveckan startades med en guidad visning av Framtidsdalens handikappanpassade utvecklingsområde. Temat för dagen var En bättre stad för handikappade. Guidningen arrangerades i samarbete med Borlänge Energi och med studieförbundet ABF. Inbjudan skickades ut till alla handikappsorganisationer i Borlänge, 200 ex. Till den guidade visningen kom 20 personer. Onsdag 17 september En bättre stad för fotgängare Veckans andra aktivitet, med temat En bättre stad för fotgängare, var en guidad promenad, i arkitekturens och historikens tecken, genom Borlänge Centrum. Promenaden anordnades i samarbete med studieförbundet ABF. Det kom 30 personer till promenaden. Torsdag 18 september Cykeln och sparsam köning i fokus Torsdagen, som var den tredje aktivitetsdagen i Mobilitetsveckan, hade två aktiviteter. Den ena ansvarade Borlänge Energi för. De såg till att uppmuntra Borlänges cyklister rejält, under delar av dagen, och delade ut 400 vattenflaskor som tack för att de valt annat transportmedel än bilen. Man passade samtidigt på att dela ut en enkät med frågor om stadens gång- och cykelvägnät. Svarsfrekvensen blev över 50 %, och deras åsikter visade att de 5 viktigaste punkterna för staden att ta tag i, gällande gång- och cykelvägnätet, är: vinterväghållningen (snöröjning och halkbekämpning), utbildning i gång- och cykelvett, vägunderhåll gällande sprickor och hål etc., Mopedisternas vara eller inte vara på gång- och cykelvägarna samt efterhållningen på sly, träd, buskar etc. Under torsdagen arrangerades det även en information om Sparsam Körning i Kupolens köpcentrum. Personal från Kontoret för hållbar utveckling erbjöd, i samarbete med Vägverket, invånarna chansen att prova på Sparsam Körning under fyra timmar. Sparsam körning kan minska bensin/dieselförbrukningen med %. I Köpcentrumet hade man även en utställning om klimatet, hur vi som medborgare är med och bidrar till växthuseffekten och tips på hur vi kan medverka till att förbättra densamma. Informationen nådde 60 personer. Fredag 19 september Vänorter 27

29 Fredagen hade temat Vänorter och då passade man på att informera invånarna om Borlänge kommuns samarbete med Kimberley i Sydafrika. En utställning sattes upp i stadshusets foajé, som stod kvar i cirka en månad. Kommunens ansvarige för Kimberleyprojektet ansvarade för utställningen. Antalet personer som har sett utställningen är svårt att få fram. Genom samarbetet med Kimberley sprids även Borlänges arbete inom trafikområdet till Sydafrika. Lördag 20 september Lådbilstävlingar för barn I samband med Mobilitetsveckan utlystes flera tävlingar. För barnen var det bland annat en lådbilstävling som gick av stapeln under lördagen. Genom ett lyckat samarbete med byggprogrammet på Hushagsgymnasiet erbjöds barnen hjälp med att bygga sin lådbil under två lördagar innan tävlingsdagen. Sponsorer hade ordnats för trämaterialet, så för barnen blev bygget kostnadsfritt. Även barnens föräldrar blev aktiverade i byggandet och fick hjälpa till. Själva tävlingen var uppdelad i två olika grenar. Den ena gick ut på att barnen skulle ta sig så långt som möjligt med sin lådbil. Starten skedde ifrån en två meter hög och tio meter lång ramp, som byggdes inför förra årets lådbilstävling av Yankee Car Club och som tillkom i ett samarbete mellan Kontoret för hållbar utveckling och Centrumföreningen. Den andra, och också den viktigaste, grenen var att barnen skulle tänka ut ett alternativt drivmedel till sin bil (inte bensin) och visa det på ett symboliskt sätt på bilen. Startfältet hade 13 nervösa barn med 10 otroligt fina bilar. Barnen imponerade på juryn med de mest fantastiska idéer till alternativa drivmedel och det var svårt att utse endast en vinnare av första priset. Juryns motivering för vinnaren i grenen alternativt drivmedel - Rebecka Kaufmann och Cecilia Murphy med bilen Herbie var: Vinnaren ger en positiv inverkan på ett socialt hållbart samhälle och kommer väsentligt att öka trafiksäkerheten. Energin till driften kommer från en aldrig sinande källa, nämligen Kärleken!" Söndag 21 september Under Mobilitetsveckans sjätte dag arrangerades det i samarbete med Korpen en tips- och bingopromenad i Framtidsdalen i samband med Framtidsdalens dag. 29 personer passade på att gå promenaden. Måndag 22 september Mobilitetsveckan avslutades med finaldagen I stan utan min bil. Då arrangerades flera olika aktiviteter: Cykelutbildning Till denna dag inbjöds grundskolans klasser 3-6 att vara med i en cykelbana/utbildning med trafikinformation. En person från Kontoret för hållbar utveckling höll i cykelbanan och trafikpolisen Lars-Göran Arnberg undervisade eleverna i trafik och hjälmanvändning. Det har nämligen vi- 28

30 sat sig att eleverna har blivit sämre i trafikkunskap och på att använda cykelhjälm sedan trafikundervisningen togs bort i skolan. På cykelbanan som förlades till Sveatorget fick eleverna träna balans, höger-vänster, svänga, slalomåkning, åka under hinder samt flytta ett föremål mellan två punkter samt att stå still med cykeln. De fick dessutom tre broschyrer utgivna av Vägverket och NTF som handlar om cykling, vägmärken samt hjälmanvändning. Dessutom har både NTF och Dalatrafik sponsrat eleverna med reflexer och pennfack. Till denna dag anmälde sig 7 klasser från Forssaängskolan i år 4-6, sammanlagt 173 elever och 8 lärare. Enligt utvärdering som gjorts på Forssaängskolan upplevdes både cykelteknikbanan och trafikkunskapen som mycket bra av både lärare och elever. Teknikbanan kanske var lite för lätt för barnen i år 6, men på det hela taget var alla mycket nöjda med dagen. Om man ska köra detta nästa år funderar man på att ha fler personal från Kontoret för hållbar utveckling eller någon förening och ordna 2 banor, en lättare och en svårare. Ett annat förslag var att man samtidigt skulle kunna få sin cykel undersökt och, om den blir godkänd, få ett klistermärke med skriften Säker cykel eller dylikt. Lunchaktivitet i Liljekvistska parken o På Liljekvistska parkens scen arrangerades det en lunchaktivitet som pågick i lite drygt en timme. Pär Holmgren, Meteorolog, från Sveriges Television var inbjuden för att svara på frågor om hur många tornados som kommer att drabba Borlänge framöver och på hur växthuseffekten påverkar oss människor och hur vi kan påverka den. o Johannes Kotschy, vinnaren av tv serien Popstars 2002, stod för underhållningen. Cirka 200 personer kom till parken och deltog i aktiviteten. o Under lunchaktiviteten hade man två prisutdelningar av tävlingarna Skolvägsjakten och den kommunala gång- och cykelutmaningen. o Politiker Kristina Svensson, summerade Mobilitetsveckan och blickade framåt. o Ett marknadsstånd med information om alternativa transportmedel, om trafiksäkerhet och om hälsa - ekonomi och miljöaffekter av förändrat transportbeteende fanns också i Liljekvistska parken. o Skyltar med liknande information var uppsatta i, och runt, parken och på Stationsgatan. o Uppmuntringsaktivitet Borlänge passade även på att dela ut en uppmuntringspåse till bussresenärer och till en och annan fotgängare under 29