Ett transportsmart samhälle FAKTA OM TRANSPORTER 2015

Transkript

1 Ett transportsmart samhälle FAKTA OM TRANSPORTER 2015

2 Ett transportsmart samhälle

3 Transportföretagen

4 Transportföretagen 8 förbund i samverkan Biltrafikens Arbetsgivareförbund (BA) Motorbranschens Arbetsgivareförbund (MAF) Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund (PAF) Sjöfartens Arbetsgivareförbund (SARF) Svenska Flygbranschen (SFB) Sveriges Bussföretag Sveriges Hamnar Transportindustriförbundet

5 Transportföretagen En bred samverkansplattform för arbetsgivar- och branschorganisationer i transportnäringen medlemsföretag anställda Total lönesumma 54 miljarder kronor

6 Transportföretagen - antal anställda per medlemsföretag 1% 4% 16% 0-9 anställda anställda anställda 79% 250- anställda

7 Transportföretagen samverkan i tre nivåer Sfärgemensamma näringslivsfrågor Förbundens gemensamma arbetsgivar- och näringspolitiska frågor Frågor som rör medlemmar i respektive förbund/bransch

8 Transportnäringen och samhället

9 Transporter är samhällets blodomlopp Det finns ett starkt samband mellan tillväxt och transporter. I takt med ökad välfärd reser fler passagerare och mängden transporterat gods ökar.

10 Utveckling av transportbranschens totala nettoomsättning i relation till BNP Källa: Trafikanalys

11 Transporterna och samhället Transporterna har en betydande roll i svensk ekonomi. Förädlingsvärdet uppgår till 5,2 procent av Sveriges BNP. Transportnäringen sysselsätter och står för omkring 6,7 procent av den totala sysselsättningen i Sverige. Källa: SCB

12 Hur ser transportnäringen ut?

13 Transportnäringen Kollektivtrafik-, charter-, och bussföretag 8% Järnvägsbolag 2% Flygbolag 4% Taxiföretag 2% Godsterminaler, centrallager och magasin 2% Hamnföretag och andra serviceföretag till sjötransport 1% Rederier 4% Åkerier och flyttfirmor 13% Handel med och service av motorfordon; detaljhandel med drivmedel 49% Nettoomsättning, mnkr Övriga serviceföretag till transport 15% Källa: SCB

14 Antal anställda i transportnäringen Godsterminaler, centrallager och magasin; Hamnföretag och andra serviceföretag till sjötransport; Järnvägsbolag; Flygbolag; Taxiföretag; Kollektivtrafik-, charter-, och bussföretag ; Handel med och service av motorfordon; detaljhandel med drivmedel; Rederier; Åkerier och flyttfirmor; Övriga serviceföretag till transport; Källa: SCB

15 Antal förvärvsarbetande i jämförelse Källa: SCB

16 Antal anställda och nettoomsättning Taxitrafik Kollektivtrafik Järnvägstransport Lufttransport Sjötransport Vägtransport av gods Nettomsättning Antal anställda Källa: Trafikanalys

17 Transportindikatorn Källa: HUI Research

18 Gods- och persontransporter

19 Godstransporter Idag transporteras dagligen runt 1,5 miljoner ton gods inom Sveriges gränser. På kortare sträckor, under 30 mil, dominerar lastbilstrafiken medan järnväg och i synnerhet sjöfarten har sina konkurrensfördelar på längre sträckor. Flygfrakten till och från svenska flygplatser uppgår till i snitt ton per år. Men även om volymerna som fraktas är små spelar flyget en viktig roll eftersom värdet på varorna är desto högre, som mediciner och elektronik. Källa: Trafikanalys

20 Inrikes godstransporter per trafikslag Sjöfart 40% Vägtrafik 36% Mdr tonkm 2014 Järnväg 24% Källa: Trafikanalys

21 Vad fraktas? Trävaror, rundvirke 18% Övrigt, sopor, blandad last 13% Livsmedel, jordbruk 11% Jord, grus och sand 31% Papper, massa, flis 9% Kton Metaller, maskiner 5% Oljor 5% Malm, skrot, kol 6% Cement, kalk 0,1% Kemiska produkter 2%

22 Godstransporternas utveckling 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45, Vägtrafik Järnväg Sjöfart Mdr tonkm Källa: Trafikanalys

23 Miljarder personkilometer/tonkilometer Transportarbete Persontransportarbete Godstransportarbete Källa: Trafikanalys

24 Persontransporter Sverige är ett avlångt, glest befolkat land. Därför är fungerande persontransporter av största vikt. Svenska folket reser omkring 46 km per person och dag. Källa: Trafikanalys

25 Resor efter huvudsakligt ärende Annat ärende Fritid Arbets-, tjänsteoch skolresor Antal tusen/år Service och inköp Källa: Trafikanalys

26 Persontransporternas utveckling Mdr personkm 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Summa vägtrafik Summa bantrafik Inrikes luftfart Gång, cykel, moped 1 Källa: Trafikanalys

27 Kollektivtrafiken Svenskarna gör 3,9 miljoner lokala och regionala resor med kollektivtrafiken varje dag Dessutom görs 35 miljoner kollektiva resor mellan regioner varje år. Källa: Trafikanalys

28 Antal resor: lokal och regional allmän kollektivtrafik Påstigningar Buss T-bana Spårväg Tåg Fartyg Källa: Trafikanalys

29 Transportpolitikens kostnader och näringslivets konkurrenskraft

30 Skillnad mellan skatter och avgifter Skatter är i första hand till för att finansiera den offentliga sektorn, även om de i många fall även används för andra syften, såsom att påverka konsumenters beteende. Avgifter kräver motprestation från samhället. Avgifter ska enbart täcka statens kostnader för motprestationen och inte klart överstiga denna kostnad.

31 Transporternas kostnader Samhälls- Infrastruktur- Privata kostnader

32 Skatter och avgifter i transportsektorn ska motsvara samhällets kostnader Sedan 1990-talet har transportpolitiken vilat på grundtanken att trafiken ska betala sina egna kostnader. Detta återspeglas i trafikens kostnadsansvar, en princip som utgår från att skatter och avgifter utformas så att transporternas inverkan på andra trafikanter vägs in på ett riktigt sätt i transportbesluten (Prop. 1997/98:56, 41).

33 Spanien Polen Slovakien Ungern Luxemburg Island Portugal Slovenien Österrike Estland Belgien Tjeckien Frankrike Norge Danmark Turkiet Irland Grekland Sverige Tyskland Finland Nederländerna Italien Schweiz Storbritannien Effektiva energi- och koldioxidskattesatser på transporter SEK/MWh och SEK/tCO 2 kronor Energi Koldioxid OECD-genomsnitt energi OECD-genomsnitt koldioxid Källa: OECD

34 Skatternas genomsnittliga andel av totalt bränslepris 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: EU (Oil Bulletin)

35 Löner och skatter i transportnäringen Löner Skatter Källa: Eurostat

36 Klimat och miljö

37 Utsläppen från transporter minskar Utsläppen från personbilar var 16 procent lägre år 2013 jämfört med år 1990 trots att trafiken har ökat. Att utsläppen från personbilar minskat beror bland annat på energieffektivare bilar och på en ökad användning av biobränslen. Utsläppen från tunga fordon ökade från 1990 fram till år 2008 men sedan har trenden vänt och utsläppen har börjat minska. Källa: Naturvårdsverket

38 Nationella utsläpp av växthusgaser Avfall Jordbruk Industriprocesser Diffusa utsläpp och produktanvändning Hushåll, lokaler (exkl. arbetsmaskiner) Övriga inrikes transporter (inkl. arbetsmaskiner) Inrikes vägtrafik Industrins förbränning Energiindustrin Utrikes transporter Källa: Naturvårdsverket

39 Nationella utsläpp av koldioxidekvivalenter 12% 3% Transporter 33% Energiindustri 12% 7% Industrins förbränning Bostäder, lokaler, arbetsmaskiner samt militär och diffusa utsläpp Jordbruk Industriprocesser och produktanvändning 14% 18% Avfall Källa: Naturvårdsverket

40 EU-snittet för utsläpp av koldioxidekvivalenter 10% 12% Transport 1% Electricity, gas, steam and air conditioning supply 12% Manufacturing 27% Households Agriculture and forestry 18% Mining and quarrying Other services, water supply and construction 20% Källa: Eurostat

41 Andel av klimatpåverkan i olika delar av livscykeln för ett par jeans Logistik och Avfall 1% handel 6% Bomull 5% Tyg 21% Användning 58% Tillskärning och sömnad 9% Källa: Levi Strauss

42 Kina tur och retur innan torsken hamnar på tallriken Transporterna är en ganska liten del av utsläppen. Källa: Sveriges Radio

43 Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter Järnväg Vägtrafik, motorcyklar och mopeder Arbetsmaskiner och arbetsfordon, ej branschfördelade Inrikes sjöfart Inrikes flyg Vägtrafik, bussar 5000 Vägtrafik, lätta lastbilar Vägtrafik, tunga lastbilar Vägtrafik, personbilar Källa: Naturvårdsverket

44 CO2 emissioner från fossila drivmedel och bränslen Källa: SPBI

45 Andel förnybara drivmedel i transportsektorn Naturgas Andel förnybart Bensin Dieselbränsle Källa: SCB och SPBI

46 Utveckling av olika förnybara drivmedel i transportsektorn

47 Infrastrukturskulden

48 Sveriges infrastrukturskuld Nyttan av infrastrukturen stannar inte i transportsystemet utan sprider sig till många andra samhällssektorer det innebär ökad tillgänglighet till arbete, vård, skola och omsorg i närliggande regioner. Infrastruktur innebär högre produktivitet och därmed högre tillväxt i ekonomin. Sverige har investerat mindre än EU-länderna i både drift och underhåll och nyinvesteringar under en lång period och har därför en infrastrukturskuld.

49 Infrastrukturskulden Investeringar i transportinfrastruktur Persontransportarbete Godstransportarbete på väg och järnväg BNP 2012 års priser Sverige satsar mindre pengar på infrastruktur, som andel av BNP, jämfört med andra länder. Fungerande infrastruktur är en förutsättning för transportsystemet Källa: WSP

50 Infrastrukturskulden Minskade infrastrukturinvesteringar sedan 50-talet Mindre investeringar jämfört med liknande länder Robust samband mellan investeringar i infrastruktur och ekonomisk tillväxt Källa: WSP

51 Gapet mellan BNP-utveckling och faktiska investeringar Faktiska investeringar Investeringar UA Investeringar JA BNP

52 BRP-effekt i länen ,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% Källa: WSP

53 Sysselsättningseffekter i länen ,7% 0,6% 0,5% 0,4% 0,3% 0,2% 0,1% 0,0% Källa: WSP

54 Slutsatser 184 miljarder för att sluta gapet till 2025 Innebär fler sysselsatta 2030 (+0,5 %) Ökad BNP med 62 mdr 2020 (+1,2 %) Källa: WSP

55 Transporterna och turismen

56 Turismen och transporterna Transporter omsätter 70 miljarder av besöksnäringens totala omsättning på 268,5 miljarder. En fungerande transportnäring är en viktig förutsättning för en välmående besöksnäring - och vice versa. Källa: Tillväxtverket/SCB

57 Turistkronan vad lägger besökaren sina pengar på? Shopping 19% Livsmedel 11% Aktiviteter 8% Restaurang 14% Logi 17% Transporter och drivmedel 31% Källa: Tillväxtverket

58 Antal anställda inom transportsektorn som relateras till turismen Persontransporter Godstransporter Turism Övrig verksamhet Källa: HUI Research

59 Kompetensförsörjning

60 Arbetsmarknad - rekryteringsbehov Transportnäringen anställer personer årligen; - Biltrafikens Arbetsgivareförbund Bussbranschen Motorbranschen Övriga förbund (flyg, hamn, sjöfart, logistik)

61 Arbete efter avslutade studier bland ungdomar Yrkesförberedande progr Fordon Bygg Energi Industri Omvårdnad El Hotell och restaurang Handel och administration Hantverk Medie Studieförberedande progr Samhällsvetenskap Teknik Etablerad ställning Osäker ställning Svag ställning Högskolestudier Övriga studier Varken arbete eller studier procent Källa: Skolverket 2014

62 Utmaningar med kompetensförsörjning Transportnäringen står inför stora pensionsavgångar. Samtidigt blir befolkningen allt äldre och konkurrensen om unga, nya medarbetar hårdnar.

63 Nedgångar för gymnasiala yrkesutbildningar 18,0% 16,0% 16,0% 14,0% 12,0% 11,6% 10,6% 10,0% 8,5% 8,0% 6,0% 5,6% 6,3% 4,0% 2,7% 2,0% 0,0% Bygg El och energi Fordon och transport Handel Industri Restaurang VVS -4,7% elever på gymnasiet totalt -6,6% elever på yrkesutbildningar Källa: Skolverket 2014

64 Varuförsörjning i urbana miljöer

65 Citylogistik Citylogistiken är en följd av den tilltagande urbaniseringen och en ökad konsumtion som resulterar i ett ökat transportbehov. Samtidigt finns det en allt starkare strävan att bygga trivsamma städer utan trängsel, buller, olyckor och avgaser. Här finns en motsättning som city- /storstadslogistiken vill lösa. Dagens prognoser pekar på en ökning av godstransporterna med närmare 60 % fram till år I städerna är andelen transportfordon cirka %, men dessa står för 40 % av de totala utsläppen. Källa: Supply Chain Effect 1/2014

66 Väl fungerande citylogistik kräver god planering

67 Smart citylogistik Logistiksamordning i kommuner Samlastning Nattdistribution

68 Transportnäringens utmaningar

69 Transportnäringens utmaningar Avgifts- och skattehöjningar Infrastruktursatsningar Påverkan på klimat och miljö Kompetensförsörjning Varuförsörjning i urbana miljöer