DOM Meddelad i Stockholm

Transkript

1 Enhet 14 DOM Meddelad i Stockholm Mål nr KLAGANDE Tele2 Sverige AB, Box Kista MOTPART Post- och telestyrelsen Box Stockholm ÖVERKLAGADE BESLUT Post- och telestyrelsens beslut , se bilaga 1 Post- och telestyrelsens beslut , se bilaga 2 SAKEN Föreläggande avseende kostnadsorienterad prissättning på mobil samtalsterminering FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår Tele2 Sverige AB:s överklaganden. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen måndag fredag Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltningsrattenistockholm@dom.se

2 2 BAKGRUND Post- och telestyrelsen (PTS) beslutade den 3 november 2010 med stöd av 8 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) att Tele2 Sverige AB (Tele2) har ett betydande inflytande och ålade företaget skyldigheter på dess marknad Mobil samtalsterminering (skyldighetsbeslutet). Genom skyldighetsbeslutet ålades Tele2 bl.a. att för mobil samtalsterminering tillämpa en kostnadsorienterad prissättning enligt LRIC-metoden (Long Run Incremental Cost). I beslutet avgränsades den relevanta marknaden enligt 8 kap. 5 LEK. Produktmarknaden Mobil samtalsterminering avgränsades till Tele2:s (inklusive Tele2 AB och Spring Mobil AB) framföring av samtal från den hopkopplingspunkt där det överlämnats av annan operatör och fram till den nätanslutningspunkt, oavsett teknisk lösning, där slutanvändaren kan ta emot samtalet. Marknaden omfattade Tele2:s samtalsterminering till de telefonnummer ur svensk telefoninummerplan, som är avsedda för mobila telefontjänster och som företaget tekniskt sett kontrollerar, oavsett teknisk lösning för den uppringda slutanvändarens anslutning. PTS avgränsade den geografiska marknaden till företagets näts utbredningsområde i Sverige. Tele2 överklagade skyldighetsbeslutet till förvaltningsrätten, som i dom den 19 april 2012, mål nr , avslog överklagandet. Förvaltningsrätten konstaterade bl.a. att den av PTS fastställda marknaden Mobil samtalsterminering gjorts med beaktande av Europeiska kommissionens (kommissionen) rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader. Förvaltningsrätten fann också att skyldighetsbeslutet inte stod i strid med 4 kap. 11 och 12 LEK. Tele2 överklagade inte förvaltningsrättens dom.

3 3 PTS har genom beslut den 13 juli 2011 (beslut 1) förelagt Tele2, med stöd av 7 kap. 5 LEK och i enlighet med skyldighetsbeslutet, att senast den 14 juli 2011 se till att dess pris på mobil samtalsterminering uppgår till i genomsnitt högst 21 öre per minut enligt vad som beräknats genom LRICmetoden, i den av PTS reviderade kalkylmodellen för mobilnät, och justerats i enlighet med aktuell prismetod. Föreläggandet gällde omedelbart, se bilaga 1. PTS har genom beslut den 5 juli 2012 (beslut 2) förelagt Tele2 att senast den 6 juli 2012, på samma grunder som i beslut 1, justera sitt pris på mobil samtalsterminering till högst 15 öre per minut. Även detta föreläggande gällde omedelbart, se bilaga 2. Tele2 har överklagat besluten. Förvaltningsrätten avslog i beslut den 10 september 2012 Tele2:s yrkande om inhibition av beslut 2. YRKANDEN M.M. Tele2 yrkar att förvaltningsrätten ska undanröja båda besluten. Tele2 har tillagt att om förvaltningsrätten skulle komma fram till att något antagande i kalkylmodellen är felaktigt, bör förvaltningsrätten fastställa ett nytt pris utan det aktuella antagandet. Till stöd för sin talan anför Tele2 bl.a. följande. De överklagade besluten och vad som föregått dem Den LRIC-modell som PTS har tillämpat fr.o.m. beslut 1 avviker radikalt från PTS tidigare beräkningsmodell. Beslut 1 ger en differens om 35 procent jämfört med den gamla modellen. Att PTS ansett sig behöva genomföra förändringen genom en trappa, dvs. under en övergångsperiod med två steg, är ett tecken på att modellen inte uppfyller den kontinuitet, förutsägbarhet och rättssäkerhet som krävs enligt en dom av Kammarrätten i

4 4 Stockholm (kammarrätten) i mål nr PTS har inte uppfyllt de krav på dokumentation av utredningsresultat som kammarrätten ställer vid sådan förändring. De ändringar i LRIC-modellen som gjorts har inte stöd i saklig dokumentation. De av PTS uträknade termineringspriserna ger inte täckning för Tele2:s termineringskostnader och ger än mindre en rimlig avkastning på investerat kapital. Föreläggandena strider därför mot 4 kap. 12 LEK. I en dom av kammarrätten i mål nr framhålls att de ställningstaganden, som övervägandena under revideringen föranleder, måste ligga inom ramen för det regelverk som modellen grundar sig på. Kammarrätten påpekar också att utan dokumentation av relevanta utredningsresultat kan revideringen varken godtas eller förkastas med rimliga krav på rättssäkerhet. Det var först den 25 februari 2011 som den nya modellens konsekvenser blev kända för operatörskollektivet. Dessförinnan fanns inget som tydde på att den nya modellen skulle få så dramatiska konsekvenser som det då visade sig. Det fanns inte heller möjlighet att kommentera de förslag och ställningstaganden som gjordes under processen utifrån kunskap om vilka konsekvenser beslutsförslagen skulle ha för termineringskostnaden. Revideringen som sådan var inte oförutsedd, däremot står dess resultat i strid med gällande rättspraxis. Påståendet att inget mobilnät idag kan täcka sina kostnader med enbart samtalstrafik framförde PTS första gången den 15 juni 2011, dvs. tio månader efter att revideringsarbetet startade, endast tre veckor innan regleringen avsågs träda i kraft och fyra veckor innan beslut 1 meddelades. PTS har inte presenterat någon utredning eller annat arbete, statistik, internationell jämförelse eller annat material, vilket strider mot de krav på väldokumenterade grunder som kammarrätten ställer upp. Även med prisstegen i beaktande leder den nya modellen i jämförelse med den gamla till ett resultat som för ett och samma år skiljer sig med 19 procent.

5 5 Den modell som ligger till grund för de överklagade besluten är en ren LRIC-kostnad. Den tillåter visserligen att gemensamma kostnader får ingå i kostnaden för terminering och det är den tillämpningen som ligger till grund för de överklagade besluten. Att kommissionen inte haft något att invända mot PTS notifiering innebär inte att kommissionen godkänt eller tagit ställning till modellen. Inkluderandet av LTE-nätet De av PTS framräknade priserna ska spegla kostnaderna för terminering av ett röstsamtal med kretskopplad teknik, dvs. ett ordinärt mobilsamtal. Sådan röstterminering sker idag i Tele2:s GSM-nät (2G) och UMTS-nät (3G). PTS har i den reviderade modellen felaktigt även inkluderat LTEnätet (4G), som inte kan hantera samtalstrafik. Utgångspunkten synes vara det ogrundade påståendet att inget mobilnät kan täcka sina kostnader med enbart samtalstrafik. Enligt kammarrättens dom i mål nr ska emellertid beräkning av kostnadsorienterat mobiltermineringspris för röstterminering inte baseras på andra investeringskostnader för uppbyggnaden av mobilnät än de som har som huvudsyfte att skapa mer kostnadseffektiva lösningar för röstterminering och som är relevanta för kretskopplad samtalstrafik. LTE-nätet är en teknik som enbart kan användas för datatrafik. Inkluderandet av LTE i modellen strider mot kommissionens rekommendationer. Kommissionen har rekommenderat att kalkylmodellen ska baseras på en kombination av 2G och 3G. PTS har redan hänfört stora delar av de övergripande kostnaderna eller samkostnaderna till datatjänsterna i 3G istället för till röstterminering, vilket har sänkt termineringspriset. PTS försöker nu på ett konstlat sätt ytterligare pressa termineringspriset genom att fördela samkostnader även till datatjänster som tillhandahålls i LTE-nät. En kostnadsberäkningsmodell för samtalsterminering ska beräkna kostnaden för röstterminering, inget annat. Byggande av LTE-nät sänker inte termineringskostnaderna och det kan inte antas att en rimligt effektiv operatör för röstterminering vill bygga LTE-nät. Den effektiva operatören har

6 6 redan ett UMTS-nät, om denne även önskar tillhandahålla datatjänster, vilket dock saknar betydelse i målet. Om det vore så att en operatör som vill erbjuda samtalsterminering också måste bygga datanät, borde hela investeringen för datanätet få räknas med i modellen. Att inkludera LTE i modellen är dock inte förenligt med dess grundprincip. Detta framgår av PTS dokument Regulatory issues related to Mobile LRIC conceptual design and model specification. I dokumentet anger PTS att man anser att uppgradering för datatjänster, exempelvis LTE, inte är relaterat till tjänster för samtalsterminering och att uppgradering för datatjänster därför inte ska beaktas vid kostnadsberäkningen för röstterminering. I kammarrättens mål nr slogs fast att 3G inte skulle inkluderas i modellen, då dess huvudsakliga syfte inte var att bära rösttrafik utan att överföra data, vilket inte ingår i den relevanta marknaden för samtalsterminering i mobila nät. Tekniker som LTE, vars enda syfte är att överföra data och som helt saknar relevans för samtalstermining, ingår inte i den relevanta marknaden för samtalsterminering. Genom att felaktigt inkludera LTE-nät vid beräkningen av det kostnadsorienterade priset i föreläggandet har PTS räknat fram ett för lågt pris, där kostnader som rätteligen skulle ha belastat termineringstjänsten istället delvis kommit att belasta datatjänster. Den nätutrustning som krävs vid sådan kombination av tekniker, som görs i det pågående arbetet i Net4Mobility, kräver högre teknisk intelligens än vad som skulle ha krävts för separat driftssättning och är således mer kostsam än vad det skulle ha varit att bygga separata nät, oaktat att viss utrustning delas. Inga synergibesparingar görs i den delen. I modellens mening är den kombinerade nätutrullningen som görs i t.ex. Net4Mobility inte effektiv. Utbyggnaden av LTE har varit förenad med stora investeringar. Under 2010 var utbudet av LTE mycket begränsat och uppgick till ett antal tusen abonnemang, varför det inte går att tala om att det fanns ett kommersiellt

7 7 abonnemang under denna tid. Det fanns i Sverige endast abonnemang år 2010 och år Tele2 lanserar nu en 4G-telefon från Samsung, som använder 3G och 4G för dataöverföring men som för taltrafik skiftar till 2G och 3G. Sammanfattningsvis konstateras att inkluderandet av LTE i den reviderade modellen är direkt felaktigt på grund av det begränsade kommersiella utbudet under basåret för indata 2010 samt att inkluderandet av LTE strider såväl mot kommissionens rekommendation som mot den reviderade modellens grundprincip. Marknadsandelar och effektiv volym I antagandet om vilken marknadsandel en effektiv operatör på den svenska marknaden kan förväntas ha, har PTS antagit likvärdiga marknadsandelar samt räknat med stordriftsfördelar som inte kan uppnås. PTS har antagit väsentligt större marknadsandelar än de 20 procent som kommissionen rekommenderar. PTS reviderade modell bygger på ett antagande om ett marknadsinnehav om 25 procent för den hypotetiska operatören, vilket gör att kostnaderna för terminering underskattats. PTS bygger sitt antagande om marknadsandelar på hur Hi3G, Telenor, Tele2 och TeliaSonera byggt sina nät och menar, så som Tele2 uppfattar det, att det finns två stycken 2G-nät (Net4Mobility och TeliaSonera) med vardera 50 procent av GSMmarknaden, två eller möjligen tre olika 3G-nät (TeliaSonera och Tele2 i samarbetet UMTS; Telenor och Hi3G i samarbetet 3GIS, vilket dock inte omfattar hela Sverige utan Telenor och Hi3G står i delar av landet för sitt eget 3G-nät) samt tre 4G-nät (Tele2 och Telenor i samarbetet Net4Mobility; TeliaSonera; Hi3G). På den svenska marknaden finns dock fler mobiloperatörer. Åtta olika mobiloperatörer har fått likalydande skyldigheter ålagda i skyldighetsbeslut, nämligen TeliaSonera, Tele2, Hi3G, Telenor, Lycamobine, Ventelo, TDC och Net1. Att de mindre operatörerna inte har framfört några invändningar

8 8 mot antagandet om en effektiv operatör beror troligen på att de saknar resurser för ett sådant bemötande. Att det skulle finnas olika effektivitetsmått på 2G, 3G och 4G, vilket blir resultatet av att PTS beräknat den effektiva volymen för varje radioteknik, och en operatör som samtidigt är effektivast på alla teknikerna, är varken sannolikt eller ett rimligt antagande. Om alla virtuella operatörer skulle avtala med samma nätägare om hyra av kapacitet, påverkas möjligheterna för övriga konkurrenter att uppnå den volym som PTS förutser i modellen högst påtagligt, vilket inte framgår av modellen. PTS har inte heller tagit hänsyn till Net1, som är ägare till sitt eget nät. Att förutsättningarna på en marknad har förändrats motiverar inte ett antagande om operatörer med lika stora delar på denna marknad. Det är inte realistiskt att anta att de agerar på en marknad med fyra spelare med lika stora marknadsandelar. Operatörsmarknaden är starkt präglad av stordriftsfördelar. Antagandet om en marknad med fyra lika stora aktörer innebär att de aktörer, vars faktiska innehav är mindre än 25 procent, aldrig kan vara så effektiva som den reviderade LRIC-modellens hypotetiska aktör, eftersom en mindre aktör inte kan dra nytta av samma stordriftsfördelar som en större aktör gör. Det är ett orealistiskt synsätt och en felaktig utgångspunkt att samtliga aktörer har möjlighet att uppnå ett 25-procentigt marknadsinnehav. Istället borde PTS ha utgått från den minsta aktören på den faktiska marknaden, eftersom i annat fall minst en operatör inte kommer att få sina kostnader för röstterminering täckta. Det är inte bristande effektivitet, utan bristande möjlighet till utnyttjande av stordriftsfördelar, som driver upp en mindre aktörs kostnader. Ett huvudsyfte med LRIC-modellen är att stimulera till ökad infrastrukturkonkurrens. Det ligger därför en motsägelse i att PTS anser att det i modellens mening är ineffektivt om alla bygger var sitt nät, när det ytterst är just det som LRIC-modellen syftar till. PTS har inte uppfyllt sin bevisbörda för att dess antaganden är rimliga.

9 9 PTS vidhåller de överklagade besluten och anför bl.a. följande. De överklagade besluten och vad som föregått dem Tele2 har genom skyldighetsbeslutet ålagts att tillämpa kostnadsorienterad prissättning enligt kostnadsredovisningsmetoden LRIC. Det är korrekt att den reviderade kalkylmodellens kostnadsresultat var föremål för samråd den 25 februari Dessförinnan hade PTS dock haft tre samråd i anledning av framtagandet av kalkylmodellen och dess antaganden. Förslaget att inkludera LTE presenterades för första gången den 10 september 2010 och det första samrådet skedde den 4 oktober Innan PTS i samråd med berörda i vart fall preliminärt har bestämt vilka antaganden som ska finnas med i kalkylmodellen, är det inte meningsfullt att ta fram ett kostnadsresultat. De förändringar av kalkylmodellen som PTS genomfört har stöd i kommissionens rekommendation av den 7 maj 2009 om regleringen av termineringstaxor i fasta och mobila nät inom EU. Där framgår att kalkylmodellen inte ska utgå från en verklig operatörs kostnader, utan från en effektiv hypotetisk operatörs kostnader. Kommissionen rekommenderar därutöver att operatörer i en konkurrensutsatt miljö ska konkurrera på grundval av nukostnader. Historiska kostnader kan inte evigt beaktas i framtida prissättningar och kalkylmodellen måste tillåtas att förändras i enlighet med avsikten med LRIC-metoden. Även tidigare modeller har fördelat kostnaden för gemensam nätutrustning mellan datatrafik och samtalstrafik med hänsyn till den kapacitet den tar i anspråk. De förändrade omständigheterna tillåter ett antagande om en omedelbar utbyggnad av hela nätet istället för den långsamma utrullning, som antogs i den tidigare modellen. PTS har rätt att göra stora förändringar i kalkylmodellen vid revidering, oavsett hur stor skillnaden i kostnadsresultatet blir. PTS tillämpar emellertid i detta fall en övergångstrappa för att ge stegvis infasning av den reviderade kalkylmodellen. Den 21 juni 2011 fastställde

10 10 PTS den reviderade kalkylmodellen för beräkning av rimliga kostnader för samtalsterminering. Denna utgår från en tänkt effektiv operatör med effektiva skalkostnader. Den beaktar inte historiska investeringskostnader i UMTS-nätet, vilket skedde i den tidigare modellen. Historiska kostnader måste justeras till nukostnader för att avspegla kostnaderna för en effektiv operatör, som använder modern teknik. Inkluderandet av LTE-nätet Det finns för närvarande ingen mobilnätsoperatör som bara tillhandahåller samtalstrafik. Inget mobilnät kan täcka sina kostnader med endast samtalstrafik och ingen rimligt effektiv operatör skulle idag bygga ett nät för bara samtalstrafik. Intäkter från datatjänster är en förutsättning för att kunna konkurrera på dagens marknad med kombinerade nät. Därför antas även den effektiva operatören i kalkylmodellen ha ett kombinerat nät för samtalstrafik och datatrafik. I ett sådant kombinerat nät finns gemensamma nätdelar eller nätutrustning som t.ex. radiosajter. Detta tydliggörs särskilt av Net4Mobilitys utbyggnad av ett kombinerat GSM- och LTE-nät. Naturligtvis är 2G, 3G och LTE olika radionät men de är inte olika nät i övrigt, eftersom de olika teknikerna delar t.ex. master, basstationer, switchar och transmission. En stor del av nätutrustningen är således gemensam för samtals- och datatrafik. Eftersom överföringen av datatrafik, och dess volymer, påverkar den totala kostnaden för nätdelar som används för både data- och samtalstrafik, måste den totala kostnaden fördelas mellan de båda trafikslagen. Storleken på datavolymerna påverkar även dimensioneringen av driftskostnader och infrastruktur. Eftersom PTS kalkylmodell endast ska räkna fram kostnaden för terminering av röstsamtal och prissättningen för datatrafik är fri, måste de gemensamma kostnaderna fördelas mellan data- och samtalstrafik. I annat fall skulle kostnaden för datatrafik läggas ovanpå kostnaden för röstterminering. Om hänsyn alltså inte tas till den kapacitet som LTE tar i anspråk,

11 11 skulle kostnader, som rätteligen är att hänföra till datatrafik, belasta samtalstrafiken. PTS har tagit hänsyn till investerings- och underhållskostnader, som är gemensamma för samtals- och datatrafik, och fördelat dem mellan dessa två trafikslag. Kostnaderna för datatrafik som sådan, inklusive LTE, har däremot inte beaktats vid beräkningen av priset för mobil samtalsterminering. Andra investeringskostnader för LTE än de som avser gemensamma nätdelar påverkar således inte kostnaden för samtalsterminering alls. LTE är den modernaste tekniken och är en av de tekniker som den effektiva operatören antas använda. Med LTE, som numera är i kommersiell drift, ökar datatrafiken vilken tar kapacitet i anspråk och därför måste bära sin del av de gemensamma kostnaderna. Eftersom LRIC-metoden är framåtblickande, har PTS gjort en försiktig prognos av utvecklingen av LTE-trafiken. Vid föregående prissättning var LTE inte i kommersiell drift och PTS menar inte att många redan 2010 hade den praktiska möjligheten att skaffa sig ett LTE-abonnemang. Dock menar PTS att så var fallet vid tidpunkten för kalkylmodellens fastställande den 21 juni 2011 och föreläggandenas utfärdande den 13 juli 2011 respektive den 5 juli Det relevanta är hur många som redan då hade den praktiska möjligheten att enkelt skaffa sig ett LTE-abonnemang. År 2004 var 3G en teknik med krav på omfattande investeringar och framtidsprognoserna var mycket osäkra. Det gick då inte att förutsäga att 3Gkostnaderna skulle vara effektiva och medföra en sänkning av kostnaden för röstterminering. Prognoserna för LTE är säkrare. LTE kräver inte lika omfattande investeringar, utan en stor del av den befintliga infrastrukturen används och kommer att användas. LTE kommer således otvetydigt att sänka kostnaderna för röstterminering, då datatrafiken som genereras kommer att bära en del av kostnaderna för gemensam nätutrustning.

12 12 Marknadsandelar och effektiv volym Det stämmer att PTS har frångått kommissionens rekommendation om en effektiv volym på 20 procent, vilket skett i enlighet vad som anges om nationella förhållanden. Något antagande om marknadsandelar om 25 procent, som Tele2 förefaller utgå från, finns dock inte i modellen. Det som utmärker svenska förhållanden är förekomsten av samägda nät inom såväl 2G och 3G som LTE. I Sverige har operatörerna valt att bygga gemensamma radionät genom 3GIS (Hi3G och Telenor), SUNAB (Tele2 och TeliaSonera) samt Net4Mobility (Tele2 och Telenor). Visserligen finns det fem nätoperatörer på slutkundsnivå men det finns inte fem radionätsoperatörer. Separata nät skulle i Sverige bli ineffektivt och dyrt, särskilt i glesbygd. Det finns i Sverige således färre mobilnät än mobilnätsoperatörer och de svenska mobilnätsoperatörerna får skalfördelar av de samägda nätens större trafikvolymer. Detta är i överensstämmelse med verkliga förhållanden i Sverige och kommissionen har inte haft några invändningar mot detta. PTS har därför beräknat den effektiva trafikvolymen för varje radioteknik (2G, 3G och LTE) utifrån det faktiska antal radionät som i praktiken förekommer för respektive teknik i Sverige. Den reviderade kalkylmodellen utgår från att den effektiva operatören har en genomsnittlig andel av marknaden för varje radionät. Den effektiva operatören har alltså tillgång till samägda nät med en trafikvolym som överstiger den egna och skalfördelarna blir då större än om operatören endast hade haft egna nät. Även en operatör som inte har denna genomsnittliga andel kan i verkligheten vara lika effektiv, om den kan sänka kostnaderna i andra delar av verksamheten. Alla operatörer behöver inte i verkligheten uppnå vad som enligt kalkylmodellen är en effektiv volym. Det är fullt möjligt för en operatör att hitta en nisch och bli lönsam där. Denna operatör kommer dock inte att få täckning för ineffektiva kostnader genom den termineringsavgift som andra operatörer betalar.

13 13 Kalkylmodellen beräknar kostnaden för samtalsterminering i ett mobilnät. Därför beräknas mobilnätets volym och inte mobiloperatörens egen volym. Att en mobilnätsoperatör upplåter trafikvolymer till virtuella operatörer saknar betydelse för modellen eftersom mobilnätsoperatören fortfarande kan täcka nätkostnader som grossistleverantör åt de virtuella operatörerna. Syftet med LRIC-metoden är att ge neutrala investeringsincitament och inte, som Tele2 anfört, att varje operatör ska bygga egna nät. De mindre operatörerna Lycamobile, Ventelo, TDC och Net1 har inte framfört åsikter mot antagandet om marknadsandelar och förefaller således inte själva tvivla på sin förmåga att bedriva en effektiv verksamhet. TDC ansåg till och med att det inte behövdes någon övergångstrappa. PTS har tagit hänsyn till Net1:s nät vid fördelning av spektrum, nät och marknadsandel i kalkylmodellen. Net1 är dock ett glesbygdsnät med mycket mindre trafikvolym än de övriga 3G-näten och har endast haft en marginell inverkan på beräkningen av den effektiva volymen. Om PTS inte hade beaktat Net1:s nät skulle den effektiva volymen ha blivit något större. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser m.m. Enligt 4 kap. 11 första stycket LEK, jämfört med 4 kap. 4, får en operatör som har ett betydande inflytande på en viss marknad förpliktas att iaktta kostnadstäckning eller tillämpa kostnadsorienterad eller annan prissättning för specificerade typer av samtrafik och andra former av tillträde. Detta får ske om en marknadsanalys enligt 8 kap. 6 visar att en brist på effektiv konkurrens innebär att operatören kan ta ut överpriser eller använda prispress på ett sätt som missgynnar slutanvändarna. Av andra stycket följer att en förpliktelse enligt första stycket även kan avse skyldighet för operatören att tillämpa en viss kostnadsredovisningsmetod. Den som har förpliktats att kostnadsorientera sin prissättning ska, enligt vad som anges i tredje styck-

14 14 et, visa att priserna är rättvisa och skäliga med hänsyn till kostnaderna och får åläggas skyldighet att justera sina priser. Enligt 4 kap. 12 LEK ska vid tillämpningen av 4 kap. 11 hänsyn tas till den investering som gjorts av operatören och skyldigheten ska utformas så att operatören får en rimlig avkastning på kapitalinvesteringen. I skyldighetsbeslutet som ligger till grund för de nu överklagade besluten avgränsades den relevanta marknaden enligt 8 kap. 5 LEK. Av denna paragraf följer att PTS fortlöpande ska fastställa vilka produkt- och tjänstemarknader som har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa skyldigheter enligt denna lag och att marknadernas geografiska omfattning därvid ska definieras. I förarbetena till LEK (prop. 2002/03:110 s. 197) anförs i fråga om tillvägagångssättet vid kostnadsorienterad prissättning enligt LRIC-metoden bl.a. följande. LRIC-metoden innebär att man mäter kostnaden för att tillhandahålla ett inkrement, dvs. en ökning av verksamheten genom t.ex. en volymökning eller en tillkommande produkt eller tjänst. Utgångspunkten är vanligen nukostnader snarare än historiska kostnader. Med nukostnader avses kostnader som speglar de investeringsmöjligheter en operatör har när metoden tillämpas, dvs. kostnader för ett nät som bygger på modern teknik. Modern teknik behöver inte nödvändigtvis vara den på marknaden senast tillgängliga tekniken utan kan i stället vara den teknik som för tillfället anses vara mest vedertagen i t.ex. ett nät som används för telekommunikation. Med begreppet effektiv operatör avses en operatör som bedriver en viss typ av verksamhet, för vilken kostnader ska beräknas, utan effektivitetsförluster i form av t.ex. överkapacitet, övertalig personal eller outnyttjade lokaler.

15 15 En strikt tillämpning av LRIC-metoden innebär att en operatör inte får ersättning för kostnader som delas med andra produkter eller tjänster, s.k. samkostnader. Detta skulle på sikt leda till för låga priser med finansiella förluster som följd. Förutom kostnader beräknade enligt LRIC-metoden bör därför operatören med betydande inflytande på marknaden (s.k. SMPoperatör) ha rätt att erhålla ersättning även för samkostnader genom ett påslag som täcker dessa. För att inte operatören genom ett sådant påslag ska erhålla kompensation för kostnader orsakade av ineffektivitet etc. ska detta påslag baseras på samkostnader som en effektiv operatör har under konkurrensmässiga förhållanden. Kostnad för samtalsterminering är det som en uppringande kunds operatör ska betala till den uppringdes operatör, vilken möjliggör att den uppringde kan ta emot samtalet. Uppringarens operatör kallas för den originerande operatören, och mottagarens operatör för den terminerande operatören. Eftersom den originerande operatören får intäkterna från kunden, ska en del av dessa betalas vidare till den terminerande operatören som ersättning för den sistnämndas kostnader för termineringen. Tele2 har genom skyldighetsbeslutet ålagts att tillämpa kostnadsorienterad prissättning på samtalsterminering och har i underrättelser den 8 juli 2011 respektive den 2 juli 2012 i enlighet med 7 kap. 4 LEK underrättats av PTS om misstanke om att detta inte uppfylls. Enligt 7 kap. 5 LEK får då PTS, antingen omedelbart eller inom skälig tid, meddela de förelägganden och förbud som behövs för att rättelse ska vidtas. Tele2 har efter envar av PTS underrättelser framställt önskemål om en snabb handläggning och att omedelbart få ett föreläggande som kan överklagas. I fjärde punkten (se även skäl 12) i kommissionens rekommendation (2009/396/EG) av den 7 maj 2009 om regleringen av termineringstaxor i fasta och mobila nät inom EU anges bl.a. följande. Kostnadsmodellen bör vara baserad på effektiva tekniker, som är tillgängliga inom den tidsram

16 16 som modellen utgår från. Stommen i både de fasta och de mobila näten skulle därför i princip kunna vara NGN-baserad (Next-Generation- Network). Accessdelen av de mobila näten bör även vara baserad på en kombination av 2G- och 3G-telefoni. I bilagan till samma rekommendation anges under rubriken Principen för beräkningen av termineringstaxor på grossistnivå i mobila nät bl.a. följande. Av de trafikrelaterade kostnaderna bör bara de kostnader som skulle undvikas om en termineringstjänst för röstsamtal på grossistnivå inte tillhandahölls fördelas till det relevanta termineringstillägget. [---] För att fastställa minsta effektiv volym med hänsyn till kostnadsmodellen, och med beaktande av utvecklingen av marknadsandelarna i flera medlemsstater, rekommenderas det att volymen fastställs till 20 procents marknadsandel. Man kan förvänta sig att mobiloperatörer som har trätt in på marknaden strävar efter att maximera sin effektivitet och sina intäkter, och följaktligen att vara i stånd att uppnå en minsta marknadsandel som motsvarar 20 procent. Om en nationell regleringsmyndighet kan visa att marknadsförhållandena inom dess territorium skulle motivera en annan minsta effektiv volym, får den avvika från denna rekommenderande norm. En definition av LRIC-metoden finns i 1 Post- och telestyrelsens föreskrifter (PTSFS 2004:5, omtryckt genom PTSFS 2011:1) om LRIC-metoden för beräkning av kostnadsorienterad prissättning (LRIC-föreskrifterna). Där anges att med LRIC-metoden avses en metod för beräkning av kostnadsorienterad prissättning som - baserar sig på en långsiktig särkostnad för en effektiv operatör som använder sig av modern teknik, och - inkluderar påslag för fördelade samkostnader som en effektiv operatör har under konkurrensmässiga förhållanden.

17 17 I 6 LRIC-föreskrifterna anges, vad gäller prissättning av terminering av samtal i mobila allmänna telefonnäten, att de för priset relevanta kostnaderna ska bestämmas genom en sammanvägning av de kostnader som kan läggas till grund för en kostnadsorienterad prissättning. Sammanvägningen innefattar dels kostnaderna från operatörer som har ett betydande inflytande på en marknad som fastställts enligt 8 kap. 5 LEK, dels de kostnader som beräknas i en modell som utgår från en generisk operatör med ett effektivt nät med modern teknik. Enligt 8 LRIC-föreskrifterna ska PTS tillsammans med de operatörer som önskar delta i arbetet ta fram den modell som utgår från en generisk operatör med ett effektivt nät med modern teknik. Vägledning för modellens utformning finns i PTS handbok LRIC-modell för terminering i mobilnät i Sverige. Minst vart tredje år ska PTS, enligt 11 LRICföreskrifterna, pröva behovet av att revidera respektive hybridmodell. PTS ska då beakta bl.a. ekonomiska livslängder, avkastingskrav och tillämpningen av ny teknik. I avgörandet RK 2010:3 (kammarrättens mål nr ) diskuterade kammarrätten frågan om vilka beviskrav som kan ställas i mål där beslut grundade på LRIC-metoden prövas och uttalade bl.a. följande. I den utsträckning kostnadsberäkningarna bygger på antaganden och skälighetsbedömningar är det oundvikligt att den bevisning som företes i förhållande till bevistemat sällan kommer att ha sådan styrka att den motsvarar vad som benämns visat [---]. Ett sådant högt beviskrav ställs heller vanligtvis inte i förvaltningsprocessrätten, utan det vanliga är ett krav på sannolikhet när det gäller bevisteman med inslag av sådana bedömningsfrågor. Kammarrätten har i linje härmed i tidigare domar [---] när det gäller uppfyllandet av LRIC-metoden ställt ett sådant lägre krav på bevisstyrka. I

18 18 fråga om de kostnader som enligt LRIC-metoden ska ligga till grund för prissättningen framgår det där bl.a. att det är tillräckligt att den förpliktade operatören gör de antaganden som operatören hävdar ska ligga till grund för prissättningen rimliga. [---] Av samma domar framgår också att när operatören inte har fullgjort sin bevisbörda för att priserna är rättvisa och skäliga med hänsyn till kostnaderna enligt LRIC-metoden och PTS får ålägga operatören att justera sina priser, samma beviskrav gäller för de kostnadsantaganden i modellen som ligger till grund för den av PTS påkallade justeringen av priserna. Därvid bör enligt kammarrättens mening på motsvarande sätt krävas att PTS antaganden sannolikt leder fram till kostnader som inte understiger vad en tänkt effektiv operatör med modern teknik skulle ha under rådande förhållanden. I avgörandena RK 2012:1 och RK 2012:2 (kammarrättens mål nr och ), som också gällde LRIC-metoden, anförde kammarrätten att det vid en revidering måste vara möjligt att göra även sådana stora och grundläggande förändringar i modellen, som kan motiveras sakligt utifrån prisregleringens syfte. Kammarrätten uttalade vidare att de ställningstaganden som övervägandena under revideringen föranleder måste ligga inom ramen för det regelverk, som modellen grundar sig på, i första hand LEK och skyldighetsbeslut. Dokumentation av relevanta utredningsresultat, rättsfakta och PTS motiv i alla delar som revideringen berör är av stor betydelse. Utan sådan dokumentation kan revideringens resultat varken godtas eller förkastas med rimliga krav på rättssäkerhet. Förvaltningsrättens bedömning Förvaltningsrätten konstaterar inledningsvis att marknaden för elektronisk kommunikation kännetecknas av en snabb utveckling eftersom ny teknik och nya tjänster ständigt växer fram. Mot bakgrund av denna ständiga förändring på marknaden anser förvaltningsrätten att tidigare förarbetsuttalanden och praxis måste bedömas i sitt sammanhang och betraktas med viss försiktighet.

19 19 De överklagade besluten och vad som föregått dem Den 4 oktober 2010 presenterade PTS utkastet till den av Analysys Mason Limited (Mason) utförda modellspecifikationen, LRIC-modell för terminering i mobilnät i Sverige (det dokument som förvaltningsrätten nedan, i dess slutliga version, benämner specifikationen ). Tele2 gavs tillfälle att yttra sig över utkastet och i yttrande den 29 oktober 2010 uttalade man bl.a. att så kallad renodlad LRIC inte reflekterar en operatörs effektiva kostnader för röstterminering och att detta är särskilt olämpligt i ett så glesbefolkat land som Sverige. Tele2 bifogade en utredning från konsultföretaget CSMG i London, enligt vilken Sverige har den näst högsta täckningskostnaden per capita inom EU på grund av låg befolkningstäthet. I samma utredning av CSMG diskuteras också inkluderandet av LTE i modellen. Enligt CSMG är det föreslagna inkluderandet av LTE oförenligt med principen om hypotetisk effektiv operatör, då en sådan operatör för mobil samtalsterminering inte skulle bygga ett LTE-nät, eftersom det inte behövs för röstterminering. CSMG uttalade också att det idag snarare är röstterminering som bidrar till att täcka kostnaden för dataöverföring men att det motsatta, att dataservice måste bidra till kostnadstäckning av röstsamtal, kan bli följden av PTS förslag. Förvaltningsrätten konstaterar mot denna bakgrund bl.a. att frågan om inkluderande av LTE var uppe för diskussion redan hösten Även TeliaSonera yttrade sig den 29 oktober 2010 och kritiserade tanken på en ren LRIC-modell. TeliaSonera menade att enligt svenska förarbeten ska den dominerande operatören ha rätt att förbehållas ersättning även för samkostnader med särskilt påslag. En ren LRIC utan påslag för täckning riskerar att ge glest befolkade länder lägre samtrafikpriser än tät-

20 20 befolkade länder, vilket kan leda till minskade investeringar i näten i ett land som Sverige. Efter ett nytt tillfälle till yttrande, som framför allt gällde kalkylräntan, vilken inte ifrågasatts av Tele2 inom ramen för förevarande mål, uttalade Tele2 den 16 december 2010 bl.a. att 4G-investeringar inte har något med röstterminering att göra och därför inte heller ska påverka kalkylräntan. Tele2 menade också att det är inkonsekvent och ologiskt att först bygga en modell som ska beräkna kostnaden för samtalsterminering för en hypotetisk mobiloperatör enbart verkande på den svenska marknaden, för att sedan använda ekonomiska data och värden för en annan verklig operatör som in-parametrar i modellen. Den 17 januari 2011 presenterade PTS en sammanställning av synpunkter från operatörer i samrådet och publicerade samtidigt den slutliga versionen av modellspecifikationen, daterad den 22 december PTS anförde i sammanställningen bl.a. följande. TeliaSonera och Telenor tillstyrker förslaget om en hypotetisk operatör som leder till större transparens. Telenor anser dock att en lämplig marknadsandel för den teoretiska operatören borde vara 20 procent, eftersom det finns fem nätoperatörer i Sverige om Net1 räknas med. PTS kommer att ta hänsyn till den aktuella och framtida marknadssituationen som återspeglas i de befintliga nätoperatörernas verksamhet. PTS håller med om att Net1 bör tas hänsyn till vid fördelning av spektrum, nät och marknadsandel i modellen; de kan dock inte jämföras med en stor UMTS- och LTE-operatör med fem eller tio gånger mer spektrum och kommer därför att betraktas som en marginell men ändå rikstäckande aktör. TeliaSonera och Tele2 avråder från att LTE tas med i kalkylen, då LTE byggs ovanpå befintlig infrastruktur och inte skulle byggas för terminering. TeliaSonera föreslår istället en justering av datavolymer i modellen för LTE, samt att demografiska förhållanden i Sverige beaktas. Hi3G anser inte heller att LTE ska tas med i modellen, då det endast är

21 21 samtalstrafik som ska regleras. Om det ändå görs måste, enligt Hi3G, de vitt skilda möjligheterna för de olika operatörerna att dela utrustning och basstationsplatser mellan å ena sidan GSM och UMTS och å andra sidan LTE tydligt framgå i modellen. Enligt PTS baseras mobilnätskostnader idag på flera tekniker och delad infrastruktur mellan tekniklager som hyser utrustning för 2G, 3G och LTE. De flesta, eller alla, svenska operatörer ämnar bygga ut ett LTE-nät för att uppnå större skalfördelar. Även om LTE-nätet i sig inte förväntas terminera betydande volymer samtalstrafik på kort sikt, har det ändå en påverkan på kostnaden för trafiken, då ett flertal av nätets delar stödjer trafik för både tal och LTE. Den 25 februari 2011 presenterade PTS ett utkast till kalkylmodell (det dokument som förvaltningsrätten nedan, i dess slutliga version, benämner dokumentationen ) samt ett utkast till prismetod för samtalsterminering i mobilnät, i vilken PTS redogjorde för förslaget till en tvåstegs övergångstrappa av modellen. Tele2 framförde i två yttranden den 21 och 25 april 2011 i stort sett samma synpunkter som Tele2 sedermera anfört i förvaltningsrätten samt uttalade vidare följande. En ren LRIC står i strid med gällande svensk rätt. Kalkylmodellen uppfyller inte kraven på transparens och kontinuitet då nya beräkningar införts. PTS hänvisar till Masons uppskattningar utan någon verifierande dokumentation. Ingen rationell investerare skulle investera i mobilt tal och data under förutsättningen att man skulle få tillbaka pengarna först på 50 års sikt. LTE ska inte inkluderas i modellen eftersom LTE är ett rent datanät. PTS svarade i samma sammanställning bl.a. följande: I modellen har hänsyn tagits till samordningsvinster som är ett resultat av samarbeten mellan operatörer. Modellen räknar med att 95 procent av LTE-basstationerna är samlokaliserade med GSM-basstationer. Dock är den utformade operatören i modellen endast rimligt effektiv och inte fullt integrerad för att återspegla verkliga förhållanden, och PTS räknar med mindre än 50 procents kostnads-

22 22 besparing i ett samägt nät. Inget mobilnät kan idag täcka sina kostnader med endast samtalstrafik. Kostnader för nätdelar som stödjer både data och tal fördelas på de olika trafikslagen. PTS har tagit intryck av kravet på ökad transparens och dokumentation och har reviderat och utökat bilagan i modelldokumentationen, där data som används i modellen beskrivs. Beräkningen för samlokaliseringen av sajter har ändrats och en lägre procentsats än 90 procent tillämpats för samlokalisering. Antalet sajter med samlokaliserad GSM och UMTS är i linje med de uppgifter Telenor lämnat till PTS i datainsamlingen. PTS har vid revideringen valt att istället för att räkna ut kostnaden för varje enskild operatör utgå från en operatör med effektiva skalkostnader. Övergången till en regleringsmodell med utgångspunkt i en sådan operatör har gjorts i enlighet med kommissionens rekommendation. I kommissionens yttrande till PTS den 17 juni 2011 har kommissionen inte haft några invändningar mot PTS förslag, enligt vilket termineringspriset skulle sättas ned till 21 öre per minut i steg ett och 14 öre per minut i steg två (dvs. i steg två ett öre lägre belopp än vad PTS senare beslutade). Kommissionen välkomnade också PTS avsikt att gå över till en ren LRIC-kostnads-modell, som skulle garantera att Sveriges termineringskostnader var både symmetriska och grundade på de faktiska kostnader som en effektiv operatör haft. (I förslaget till en sådan övergång, vilket inte omfattas av de överklagade besluten, har PTS inför kommissionen angett en mobiltermineringsavgift om 9 öre per minut.) Förvaltningsrätten anser med beaktande av vad som sålunda förekommit under handläggningen av ärendena hos PTS att PTS både redovisat sin avsikt att medräkna LTE-nätet på ett tillräckligt tidigt stadium i processen och allmänt uppfyllt kravet i föreskrifterna på att modellen ska tas fram tillsammans med de operatörer som önskar delta i arbetet. PTS har också tagit intryck av vad operatörerna anfört, bl.a. genom att minska betydelsen

23 23 av samlokalisering av sajter och genom att inte införa en ren LRICmodell, vilken skulle ha sänkt termineringspriserna ytterligare. Förvaltningsrätten finner inte heller att de överklagade besluten strider mot 4 kap. 12 LEK. Föreläggandena är i överensstämmelse med skyldighetsbeslutet som, vilket förvaltningsrätten har funnit i mål nr , tagit hänsyn till Tele2:s investeringar och intresse av rimlig avkastning. Inkluderandet av LTE-nätet I målen är också fråga om PTS vid framtagandet av den reviderade LRICmodellen haft rätt att inkludera LTE-nätet. PTS har vid framtagandet av den i målet aktuella LRIC-modellen till en början varit något oklar vad gäller frågan om synergieffekter för själva trafiken räknats med i LRIC-modellen. PTS har senare klargjort att de fördelat kostnaden för investering och underhåll av gemensamma nätdelar eller nätutrustning som stödjer både samtalstrafik och datatrafik mellan dessa trafikslag och att kostnaden för datatrafik, inklusive LTE, därmed inte har beaktats vid beräkningen av priset för mobil samtalsterminering. Inför framtagandet av den i målen aktuella LRIC-modellen har PTS beställt utredning av Mason. Dess båda dokument LRIC-modell för terminering i mobilnät i Sverige: Slutlig modellspecifikation för branschen den 22 december 2010 ( specifikationen ) och Ny LRIC-modell för mobilnät: Dokumentation för slutlig kalkylmodell den 16 maj 2011 ( dokumentationen ), vilka som framgått ovan varit föremål för samråd, är centrala i underlaget till de överklagade besluten. Mest relevant för frågan om LTEnätet ska inkluderas i kostnadsmodellen är det av Tele2 kritiserade antagandet från PTS sida att inget mobilnät kan täcka sina kostnader med enbart samtalstrafik.

24 24 I dokumentationen anges bl.a. att LTE från 2011 väntas växa stadigt och senast år 2014 svara för 45 procent av all datatrafik (s.14) och att LTEsajter samlokaliseras på befintliga tillgängliga sajter i 95 procent av fallen (bilaga A2). I specifikationen anges bl.a. att LTE är begränsat till tätorter och täcker t.ex. 50 procent av befolkningen (s. 9). Den stora kapaciteten som är tillgänglig i moderna mobilnät betyder att en LTE-utbyggnad sannolikt inte kommer att bära stora volymer av samtalsterminering på grossistnivå på lång eller medellång sikt (s.13). LTE-nät är dock relevanta för LRICmodellen i det att deras tillgångar kan dela kostnader med andra tillgångar som bär betydande volymer av termineringstrafik. Trots att LTE:s påverkan kan vara begränsad på renodlad LRIC för samtalstrafik, är LTE ändå en relevant teknik som ska inkluderas i modellen (s. 14). Tillhandahållande av både samtals- och datatjänster i ett nät ger lägre enhetskostnader för båda typer av tjänster, särskilt för nät som byggs på nästa generations arkitekturer, där samtals- och datatjänster kan levereras via en enda plattform (s. 22). Omständigheterna i här aktuella mål skiljer sig från dem i den av Tele2 åberopade domen av kammarrätten den 5 december 2007 i mål nr I kammarrättens mål gällde frågan uppkomna investeringskostnader för 3G-nätet, vilka PTS inte lät Tele2 tillgodoräkna sig vid fastställande av priset för samtalsterminering. Kammarrätten fann i sin dom att trafiken i 3G-nätet inte omfattades av den relevanta marknaden och att kostnader hänförliga till 3G-nätet inte var sådana kostnader som skulle belasta en effektiv operatör. Detta betraktelsesätt kan jämföras med ovan redovisade förarbetsuttalanden enligt vilken utgångspunkten vid kostnadsorienterad prissättning enligt LRIC-metoden ska vara nukostnader snarare än historiska kostnader.

25 25 Frågan här är snarast om Tele2 nu och i framtiden kommer att kunna utnyttja investeringar och underhåll av teknisk utrustning i LTE-nätet, när man tillhandahåller tjänsten samtalsterminering av röstsamtal. De överklagade föreläggandena grundar sig på ett skyldighetsbeslut som avgränsar den relevanta marknaden oavsett teknisk lösning. Förvaltningsrätten finner med stöd av vad som framkommit att PTS presenterat tillräckligt underlag genom utredningen i dokumentationen och i specifikationen för att göra ett antagande om inkluderande av LTE-nätet i den reviderade kalkylmodellen och att detta antagande får anses som rimligt. Enligt förvaltningsrättens mening har PTS även haft rätt att, i linje med kammarrättens ovan redovisade praxis och LRIC-föreskrifterna, göra detta antagande, trots att det leder till en markant revidering av LRIC-modellen. Att inkludera LTE-nätet kan heller inte anses stå i strid med kommissionens rekommendationer. Kostnadsmodellen bör enligt rekommendationerna vara baserad på effektiva tekniker, som finns tillgängliga inom den tidsram som modellen utgår från. Därmed finns det, enligt förvaltningsrättens mening, stöd för att nu beakta även andra tekniker än 2G och 3G, som nämns i rekommendationen från år Marknadsandelar och effektiv volym I specifikationen refererar Mason till kommissionens rekommendation att en 20-procentig marknadsandel är den minsta effektiva storleken. Det framhålls dock att kommissionen är medveten om att detta kanske inte är tillämpligt för alla medlemsstater. Därefter redovisas i en tabell att både GSM- och UMTS-nät i Sverige kännetecknas av delade nät (s. 10). Tele2 har angett att den reviderade modellen bygger på ett antagande om ett marknadsinnehav om 25 procent för den hypotetiske operatören. PTS har som svar på detta anfört att den reviderade modellen inte innehåller något

26 26 sådant antagande om marknadsandelar om 25 procent, utan att modellen innehåller ett antagande om effektiv volym, eller trafikandelar, baserat på ett genomsnittligt nätinnehav. Den effektiva trafikvolymen har enligt PTS beräknats för varje radioteknik (2G, 3G och LTE) utifrån det faktiska antal radionät som i praktiken förekommer för respektive teknik i Sverige. PTS har vidare uppgett att man förutom ett samråd med kommissionen om kalkylmodellens resultat, vid en muntlig presentation särskilt belyst antagandet om marknadsandel för kommissionen. Förvaltningsrätten anser, mot bakgrund av att Sverige präglas av samägda nät, vilket troligen har samband med Sveriges låga befolkningstäthet, att PTS haft fog för att fastställa en minsta effektiv volym till en marknadsandel som är större än den av kommissionen rekommenderade marknadsandelen om 20 procent. Stöd för att fastställa en annan marknadsandel än den rekommenderade ges också i kommissionens rekommendation, om nationella förhållanden så motiverar. Tele2:s synpunkt att detta antagande diskriminerar de mindre operatörerna, har dessutom vid samråden inte framförts av de mindre operatörerna själva. Förvaltningsrätten finner därmed att PTS gjort sitt antagande om marknadsandel rimligt. Sammanfattning Förvaltningsrätten finner att Tele2 enligt vad som följer av 4 kap. 11 LEK inte har visat att dess priser är rättvisa och skäliga med hänsyn till kostnaderna i enlighet med LRIC-metoden. PTS har därför haft fog för att ålägga Tele2 att justera sina priser. Vidare finner förvaltningsrätten att de antaganden, varvid i dessa mål särskilt har behandlats inkluderandet av LTE-nätet i LRIC-modellen och fastställandet av marknadsandel, som PTS lagt till grund för att bestämma priset till den nivå som skett i de båda överklagade besluten, är rimliga samt har varit föremål för tillräckligt samråd och dokumentation.

27 27 Förvaltningsrätten finner också att PTS haft rätt att göra även sådana stora och grundläggande förändringar av kostnadsredovisningsmodellen som skett i detta fall. Tele2:s överklaganden ska av dessa skäl avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga 3 (DV 3109/1A). Richard Ljungqvist f.d. chefsrådman Erika Odung rådman I avgörandet har även deltagit de ekonomiska experterna Göran Ek och Jonas Häckner. Föredragande har varit David Munck.

28 Bilaga 3 HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND DV 3109/1A Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltn ingsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagandet för offentligpart räknas emellertid från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagandet infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas, anledning förekommer till ändring i det slut vartill förvaltningsrätten kommit eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. det beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten framgår av beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer.