Den katolska kyrkan i Nicaragua

Transkript

1 Den katolska kyrkan i Nicaragua 0 - ur ett politiskt perspektiv Av Rasmus Kjulin Handledare: Paul Sahlin och Anders Waldt Ingrid Segerstedts gymnasium HT 07

2 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Bakgrund 3 Historisk bakgrund 3 Begrepp och Förkortningar 3 Den katolska kyrkan 3 Befrielseteologi 4 Sandinisterna (FSLN) 4 Från revolutionen till talet 4 90-talet talet 4 Syfte och Frågeställningar 5 Metod/materialval 5 Resultatredovisning 6 Medellinkonferensen och Befrielseteologin 6 Kyrkan bryter med diktaturen 6 Kyrkan tar politisk ställning 7 Ett sista försök till fredlig lösning 7 Kyrkans roll i politiken år Slutsatser 10 Källförteckning 12

3 2 Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilken politisk roll den katolska kyrkan i Nicaragua spelat under perioden 1968 till 1979 samt vilken roll den spelar idag. Mina frågor är: Vilken politisk roll spelade den katolska kyrkan från 1968 fram till sandinisternas revolution i Nicaragua år 1979? och Vilket politiskt inflytande har den katolska kyrkan idag (2007)? Mina främsta källor har varit böcker och artiklar på svenska och engelska, samtliga publicerade under perioden 1983 till Utöver det har jag använt mig av webbsidor, elektroniska dokument samt en intervju. Ända sedan kolonisationen på 1500-talet har den katolska kyrkan i Nicaragua varit nära förbunden med den politiska makten. Det gällde också under den diktatur som med början år 1937 styrde landet. Decenniet innan diktaturen kom att störtas, ändrades delvis kyrkans roll i förhållande till makten höll den katolska kyrkan i Latinamerika en konferens i Medellin, Colombia. Där diskuterades många av de frågor som den så kallade befrielseteologin aktualiserat och som ett resultat öppnade sig kyrkan i Nicaragua mer för samhällsproblem som fattigdom och svält. Detta blev starten på en period då kyrkan rörde sig ifrån makten. Under början av 70-talet började kyrkan samarbeta med moderata oppositionsgrupper och formade ett gemensamt politiskt alternativ till diktaturen. En annan gruppering, vänstergerillan Sandinisterna, som växte sig stark under 70-talet, arbetade för att störta regimen med våld. Kyrkan förespråkade konsekvent en fredlig väg mot demokrati. I takt med att konflikten trappades upp blev diktaturen allt mer brutal, vilket minskade utsikterna till en fredlig lösning. Kyrkan hamnade därmed i allt tydligare opposition mot diktaturen. Till slut gav man upp sina medlingsförsök. Våren 1979 ställde sig kyrkan bakom vänstergerillans väpnade motstånd och diktaturen störtades strax därefter. Efter gerillans maktövertagande försämrades relationerna med kyrkan, främst till följd av sandinisternas strävan efter att reformera det samhälle som kyrkan var en del av. Efter ett decennium av sandinistiskt styre segrade liberalerna i valet Under 90-talet samarbetade kyrkan allt mer med regeringen. Efter anklagelser om bland annat korruption, försämrades relationen återigen under 2000-talets första hälft. Efter valet 2006 kom Sandinisterna ånyo till makten under ledning av president Daniel Ortega. År 2007 har kyrkan fortsatt stort politiskt inflytande i Nicaragua. Sandinistregeringen påverkas mycket av kyrkan framförallt när det gäller familjefrågor. Ortega har hittills hållt sig väl med den katolska hierarkin. Bland annat har sandinisterna röstat för kyrkans förslag om hårdare abortlagstiftning. Sammanfattningsvis är kyrkans makt fortsatt stor men koncentrerad till vissa frågor. Kyrkan utgör fortfarande en viktig maktfaktor i det katolska Nicaragua. Studerar man kyrkans politiska roll under från 70-talet och framåt ser man hur kyrkan hela tiden strävat efter att behålla sin institutionella makt. Medellinmålen, som utgjorde grunden för 70-talets nya ställningstagande, framstår inte som lika viktiga idag. Istället har man under senare år inriktat sig mer på att bevara traditionella och konservativa kristna värderingar. Att sandinisterna samarbetar med sin forna fiende katolska kyrkan, visar att kyrkan idag är en nyckel till inflytande i Nicaragua.

4 3 Inledning På hösten 2006 riktades världens blickar mot Nicaragua. Landets parlament antog då ett totalförbud mot abort, som innebar att en kvinna inte får göra abort oavsett om hon utsatts för våldtäkt eller incest. Bakom lagen stod den katolska kyrkan som efter intensiva påtryckningar även fick stöd från de forna revolutionärerna i sandinistpartiet, däribland Nicaraguas nuvarande president Daniel Ortega. Misslyckade aborter beräknas redan nu vara den tredje vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i fertil ålder, och mödradödligheten väntas stiga. I september år 2007 lades en motion fram som föreslog undantag i abortlagstiftningen då det var fara för kvinnans liv. 66 av 69 röstade emot, däribland alla representanter för Sandinistpartiet. Frågan visar att den katolska kyrkan är en maktfaktor i dagens Nicaragua men hur omfattande är dess makt? Vad har lagt grunden för denna maktposition och hur har kyrkan tidigare agerat politiskt i Nicaragua? Det är vad jag skall försöka utröna i detta arbete. Uppsatsens första del handlar om vilken roll kyrkan spelade från 1968 till diktaturens fall Den tar vid år 1968 eftersom kyrkan först då började agera politiskt på allvar i Nicaragua. Den andra delen av uppsatsen utreder vilket politiskt inflytande kyrkan har i dagens Nicaragua. Bakgrund Historisk bakgrund Den katolska kyrkan har enda sedan kolonialperioden varit starkt sammanlänkad med det nicaraguanska samhället. Spanjorernas landsteg i västra Nicaragua år 1519 och som en konsekvens av deras strävan efter att kristna befolkningen fick den katolska kyrkan makt över skolor och universitet i Nicaragua. Att kyrkan var underställd kronan innebar att uppbyggnaden av en spansk förvaltning och uppbyggnaden av en kyrklig organisation i stort sett var två sidor av samma arbete. Trots att Nicaragua år 1838 blev en självständig republik förblev kyrkans maktposition från kolonialtiden densamma inskränktes kyrkans makt officiellt för första gången då katolicismen upphörde att vara officiell statsreligion. Den katolska kyrkans makt bestod dock i realiteten. 1 År 1936 grep nationalgardets ledare Anastasio Somoza makten via en statskupp. Han gjorde det med stöd av USA och regimskiftet blev starten på ett 43 år långt styre under släkten Somoza. 2 Demokratiska institutioner som parlamentet fanns kvar, men i praktiken styrdes även dessa av regimen. Kyrkan ställde sig bakom Somoza och de flesta biskopar uttryckte sitt stöd för honom. I gengäld behöll kyrkan sina privilegier, däribland sitt inflytande över Nicaraguas skolväsen. År 1950 antog parlamentet Artikel 8 om religionsfrihet. I samband med det togs även beslut om att skolundervisningen skulle vara sekulariserad. Mycket tyder dock på att dessa beslut inte inskränkte kyrkans makt särskilt mycket. 3 Begrepp och Förkortningar Den katolska kyrkan När jag skriver den katolska kyrkan är det främst ärkebiskop Obando och de övriga åtta biskoparna som åsyftas. När jag syftar på katoliker bland folket framgår detta tydligt i texten Det är nämligen viktigt att påpeka att den katolska kyrkan inte är en enhet. Biskoparnas agerande och officiella uttalanden är inte synonymt med vad som händer inom kyrkan på 1 Williams, Philip J., The Catholic church and Politics in Nicaragua and Costa Rica (1989) s.14 Nylund, Bo, Orienteringsserien 4,Kyrka för folket, (1983) s sökord Nicaragua + Modern historia ( ) 3 Williams, (1989) s. 19

5 folklig nivå. Däremot har biskoparnas uttalanden och agerande samband med utvecklingen i Nicaragua. Befrielseteologi Begreppet befrielseteologi är viktigt att känna till när man pratar om religion i Latinamerika. Här följer en kort beskrivning och definition av teologin från boken Religionslexikonet: Teologisk inriktning som sedan 60-talet utvecklats främst i Latinamerika och i Afrika. Bakgrunden är den fattigdom och de sociala och politiska orättvisor som drabbar stora delar av befolkningen. Befrielseteologin utgår från erfarenheten av fångenskap i armod och förtryck och kallar till solidaritet och gemensamma strävanden till sociala och ekonomiska förändringar / / Befrielseteologin har ofta utarbetats inom basförsamlingar, där folket självt fått uttrycka sin politiska självförståelse ur ett bibliskt präglat språkbruk. 4 I Nicaragua var befrielseteologin en katalysator bakom kyrkans brytning med regimen. Sandinisterna (FSLN) Sandinistiska Fronten för Nationell Befrielse (Frente Sandinista de Liberación Nacional). Politisk och militär rörelse bildad i början av 60-talet och uppkallad efter den nicaraguanske frihetskämpen Agusto César Sandino. Sandinisternas ideologi bygger delvis på marxistiska ideal. Daniel Ortega, Nicaraguas nuvarande president, har länge haft en ledande roll inom FSLN. 5 Från revolutionen till talet Under sandinisternas styre hårdnade relationen med den katolska kyrkan. Biskoparnas traditionella samröre med medel- och överklassen i landet skar sig kraftigt med sandinisternas politik.. Stora delar av katolikerna bland folket och många präster, stödde öppet sandinistregeringen. Samtidigt blev den kyrkliga hierarkins relation med de nya makthavarna allt svalare, interna motsättningar mellan den folkliga kyrkan och biskoparna uppenbarade sig. Under decenniet uteslöts många präster som stödde sandinisterna ur kyrkan. 90-talet I valet år 1990 förlorade sandinisterna makten till Nationella Oppositionskoalitionen (UNO) och dess ledare Violeta Chamorro. Chamorros valseger kom att bli inledningen på en ny liberalpolitisk era, under vilken den katolska kyrkan återigen rörde sig närmare de styrande i Nicaragua. Chamorro och hennes parti följdes av Arnaldo Aleman och det Konstitutionella Liberala partiet (PLC) som vann presidentvalet år Generellt sett skyddade både Chamorro och Alemáns regeringar kyrkans intressen under deras tid vid makten. som den katolska kyrkan återvann politisk styrka började andra kyrkor att växa i Nicaragua under 90- talet. Den protestantiska kyrkan växte snabbt, men också många mindre, evangeliska kyrkor så som Guds församling lockade till sig anhängare talet I parlamentsvalet 2001 vann det styrande PLC men Nicaragua fick en ny president i form av Enrique Bolaños. Bolaños var tidigare vice president i PLC: s regering. Under Bolaños regeringstid distanserades kyrkan från regeringen. Bolanos regering sägs ha velat ta avstånd 4 4 Huvudredaktör Ewald, Stefan Religionslexikonets, (1996) s Nationalencyklopedin, band 16 (1995), sökord Sandinisterna 6 sökord Nicaragua + Modern historia ( ) 7 Goreen, Henri, Pentecostudies vol. 4, Catholic and Protestant Culture Politics, (2005) s. 4

6 från den katolska ledningen efter deras misstänkta samröre med den korruptanklagade Alemánregimen. Vissa av kyrkans ekonomiska fördelar togs bort, till exempel det statliga bidraget till det katolska universitetet. 5 Syfte och Frågeställningar Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilken politisk roll den katolska kyrkan i Nicaragua spelat 1968 till 1979 samt vilken roll den spelar idag. Detta ska jag uppnå utifrån följande frågor: 1. Vilken politisk roll spelade den katolska kyrkan från 1968 fram till sandinisternas revolution i Nicaragua år 1979? 2. Vilket politiskt inflytande har den katolska kyrkan idag (2007)? Metod/materialval Mina främsta källor har varit böcker och artiklar på svenska och engelska, samtliga publicerade under perioden 1983 till Utöver det har jag använt mig av webbsidor, elektroniska dokument samt en intervju. För att besvara frågan om vilken politisk roll kyrkan spelade mellan 1968 och 1979 har jag främst använt mig av boken The Catholic Church and Politics in Nicaragua and Costa Rica. Den är skriven år 1989 av Philip J. Williams, då assisterande numera professor i statsvetenskap vid University of Florida. Williams bok är en gedigen sammanställning av cirka 40 intervjuer och cirka 170 skriftliga källor i form av böcker, brev från kyrkan och artiklar. Den enda invändning man kan ha mot Williams bok är att hans politiska analys inte lyfter fram biskoparnas religiositet som en potentiell förklaring till kyrkans agerande. Boken Kyrka för folket (1983) har blivit en motpol till Williams alltigenom politiska analys. Den är skriven av teologen Bo Nylund och handlar om befrielseteologin och 70-talets politiska situation i Latinamerika. Frågan om kyrkans politiska roll i dagens Nicaragua visade sig vara svårare att hitta svar på. Jag har använt artiklar ur svensk och engelskspråkig press eftersom jag tyvärr inte förstår spanska. En av riskerna med få inhemska källor är att händelserna beskrivs från ett mer sekulariserat perspektiv. Därför vände jag mig till Vänskapsförbundet Sverige-Nicaragua och fick genom dem kontakt med en frilansjournalist, som har kunnat bidra med en mer detaljerad bild och ibland styrka alternativt dementera andra källor. Sammanfattningsvis har jag haft rikligt med dokumentation om kyrkans historiska agerande. Det har varit svårare att hitta material till min andra frågeställning. Det är till exempel ingen som har intervjuat kardinal Obando om varför han agerat som han gjort i år, likt Williams gjorde för sin sammanställning. Det är därför endast det agerande som uppmärksammats i pressen som utgör svaret på min fråga.

7 Resultatredovisning 6 Medellinkonferensen och Befrielseteologin Den katolska kyrkan var länge nära förbunden med Somozaregimen. Vid regimens sida motarbetade kyrkan det kommunist-marxistiska FSLN och den protestantiska kyrkan i landet under och 60-tal. År 1959 sade ärkebiskop González: All authority comes from God and he who resists the authority resists God. Med få undantag, åtnjöt Somoza stöd från de flesta av Nicaraguas biskopar under denna period. 8 Vändpunkten i den katolska kyrkans agerande blev det latinamerikanska biskopsmötet i Medellin, Colombia år 1968, ett möte som ägde rum efter Andra Vatikankonciliets slut. Andra Vaikankonciliet var ett kyrkomöte i Rom med 2500 biskopar där kyrkan bestämde att man skulle öppna sig mot samhället och dess aktuella problem. 9 Medellinkonferensen ville följa upp Vaikankonciliet och rådslå om hur dess principer skulle kunna tillämpas i Latinamerika. Nyckelbegreppen var befrielse och utveckling. Kristen handling skulle syfta till att befria från fattigdom, svält och förtryck och idealet var att få igång en utveckling likt de mer välbeställda länderna i västvärlden. 10 Det var ur de nya fastslagna målen från Medellin som Befrielseteologin växte fram. Målet med teologin var att göra den katolska kyrkan mer anpassad för att se och kunna hjälpa ett utfattigt samhälle. Befrielseteologerna förespråkade en total strukturell förändring i samhället. Att genomföra denna förändring ansåg man vara kyrkans stora uppgift. Förespråkandet av denna förändring innebar dock en intressekonflikt med den katolska hierarkin. Befrielseteologernas försök att bygga så kallade gräsrotskyrkor, kyrkor som inte skulle vara underordnade vare sig kyrkan eller påven, sågs som ett försök att sätta sig upp mot den katolska kyrkan. På grund av konflikten med biskoparna och Vatikanen påverkade inte befrielseteologin kyrkans politik i så stor utsträckning. Biskoparnas fokus riktades dock i större utsträckning mot sociala frågor. 11 Kyrkan bryter med diktaturen Efter konferensen i Medellin och Befrielseteologins uppkomst i slutet av 60-talet förändrades den katolska kyrkans politiska agerande i Nicaragua. Utnämnandet från Vatikanen år 1970 av en ny ärkebiskop, Miguel Obando y Bravo, blev en viktig katalysator bakom kyrkans steg bort från regimen. Obando kom att representera kyrkans avståndstagande från Somoza. Han lovade bland annat bojkotta valet år 1974 då han sade sig sakna förtroende för valprocessen i landet. Samtidigt byttes sex av Nicaraguas nio biskopar byttes ut mellan åren 1968 och Resultatet blev en delvis mer reformvänlig och mindre konservativt lagd kyrka. Resultatet blev också att den katolska kyrkan bröt alliansen med Somozaregimen i början av 70-talet.. 12 År 1972 drabbades huvudstaden Managua av en jordbävning och människor miste livet. När Somoza själv lade beslag på stora delar av biståndet ökade det folkliga såväl som det internationella motståndet mot honom. Hans agerande galvaniserade också brytningen med den katolska kyrkan. År 1974 började dessutom FSLN växa sig starkare på allvar. Samma år bildades även den mångfacetterade oppositionsgruppen UDEL (Unión Democrática de Liberación), bestående av anhängare till socialistiska, konservativa och liberala partier samt olika arbetargrupperingar, som öppet ställde sig emot regimen. Biskoparnas ställningstagande var dock inte lika kraftigt. I de offentliga brev som man publicerade samma 8 Williams, (1989) s Nationalencyklopedin, band 1 (1995), sökord Andra Vatikankonciliet 10 Nylund, (1983) s Ewald (1996) s Williams, (1989) s

8 år talade man visserligen om behovet av ökade mänskliga rättigheter, demokrati och en fungerande valprocess, men ingen direkt kritik mot Somoza framträdde Kyrkan tar politisk ställning Med start år 1974 ökade kyrkans samarbete med de moderata oppositionsgrupperna. Tillsammans med grupper bland den moderata oppositionen inledde man ett samarbete för att skapa ett politiskt alternativ till Somozas allt brutalare regim och FSLN:s revolution. Tecken på splittring inom kyrkan började dock framträda. Medan en del präster och många katoliker var med och arbetade förutsättningslöst för förändring, accepterade biskoparna inte strategier eller idéer som kunde leda till en decentralisering av makten. 14 Under åren 1975 till 1976 blev regimens repressalier mot det nicaraguanska folket allt hårdare. Tortyr, avrättningar, arresteringar och skenrättegångar förekom frekvent. Samtidigt var pressen kraftigt censurerad och förhindrad att rapportera om övergreppen. Även kyrkan drabbades när regimen stoppade kyrkomöten och många präster och religiöst aktiva försvann. Biskoparnas utsattes underifrån av stora påtryckningar om att offentligt ta avstånd från Somozas terror. År 1977 hade kritiken gett resultat. Då publicerade biskoparna ett brev i vilket man förkastade Somoza och militärens agerande. Samtidigt betonade man dock att väpnat motstånd inte var lösningen. 15 I slutet av år 1977 genomförde den allt starkare sandinistiska gerillan (FSLN) den så kallade Oktoberoffensiven. Det var den kraftigaste offensiven som man dittills hade genomfört och man tog kontroll över flera städer runt om i Nicaragua. Parallellt med detta gick en grupp bestående av flera aktade intellektuella och präster ut och uppmanade alla nicaraguaner att gemensamt försöka finna en lösning på landets problem. Man propagerade också för att FSLN måste vara en del av den lösningen. Till följd av detta började kyrkan och de moderata oppositionsgrupperna arbeta allt hårdare för en fredlig lösning som motpart till FSLN:s planer på revolution. Såväl UDEL som biskoparna anammade parollen Diálogo Nacional och bildade en kommission i vilken ärkebiskop Obando utsågs till ledare. 16 I takt med att FSLN ökade i styrka och att Somoza blev allt mer brutal i sitt maktutövande, försämrades möjligheterna till en fredlig lösning. När grundaren av UDEL mördades av nationalgardet innebar det i princip att möjligheterna till fredlig lösning omintetgjordes. Dagarna före mordet hade kyrkan återigen fördömt regeringens agerande. Man kritiserade bland annat bristen på en självständig arbetarrörelse, korruptionen och bristen på hälso- och sjukvård. Men fortfarande begärde inte biskoparna Somozas avgång. Man sanktionerade inte heller väpnat våld som lösning på konflikten. 17 Ett sista försök till fredlig lösning I takt med att spänningarna ökade började den katolska kyrkan och oppositionen att samarbeta med FSLN under Parallellt med det samarbetet arbetade man dock med att få fram en egen lösning på konflikten som inte skulle innebära revolution. I slutet av 1978 lyckades man få till stånd en förhandling med alla parter involverade. Förhandlingarna blev dock fruktlösa och föll på två saker; Somozas vägran att avgå och oppositionens vägran att låta Somozas och ett USA-sponsrat parti få plats i en eventuell regering. 18 Våren 1979, i takt med att striderna blev allt hårdare, genomförde de katolska biskoparna ett sista försök till förhandling med Somoza. Somoza var obeveklig och höll fast vid sina tidigare krav. FSLN hade nu stöd bland stora delar av befolkningen. I maj samma år genomförde man 13 sökord Nicaragua + Modern historia, ( ) Williams, (1989) s Williams, (1989) s Williams, (1989) s Miller, Debra A, Modern nations of the world. Nicaragua, (2005) s. 40 Williams, (1989) s Williams, (1989) s Williams, (1989) s. 37

9 flera attacker runt om i Nicaragua. Till slut gav den katolska kyrkan upp försöken på fredlig lösning. Den andra juni rättfärdigade biskoparna väpnat motstånd mot Somozaregimen i ett uttalande: 8 All of us are hurt and affected by the extremes of revolutionary insurrections, but its moral and juridical legitimacy cannot be denied in the case of evident and prolonged tyranny, which seriously threatens the fundamental right of the individual and undermines the common good of the country 19 Somoza flydde snart därefter landet och den 19 juli intog FSLN huvudstaden Managua. Drygt en månad efter kyrkans uttalande hade oppositionen segrat i Nicaragua. Kyrkans roll i politiken år 2007 År 2006 var det val i Nicaragua. Där segrade Daniel Ortega och hans sandinistiska parti FSLN. Sandinisterna blev största parti men fick inte egen majoritet. Istället har man varit beroende av samarbete med liberala PLC och konservativa för att fatta beslut. 20 Ortega har framhållit sociala reformer för de fattiga som sin viktigaste fråga och regeringen har bland annat deklarerat att utbildning och hälsovård skall vara gratis. Frivilligorganisationer har dock kritiserat regeringen för att vara auktoritär och för bristande respekt för demokratin. 21 Den katolska kyrkan och kardinal Obando är fortsatt en viktig maktfaktor i Nicaragua. Kyrkan är den institution som tillsammans med militären har starkast förtroende från allmänheten. Man spelar en framträdande roll inte minst i utbildningssystemet. Merparten av de privata skolorna i landet styrs till exempel av katolska institutioner. 22 Katolicismen har dock tappat anhängare under det senaste decenniet. Ungefär 60 % av Nicaraguas befolkning är idag katoliker 23, 1995 uppgavs motsvarande siffra vara 70 % 24 Ortega har hittills hållt sig väl med den katolska hierarkin. Bland annat har han uttryckt vilja att försona sig med politiska krafter och den katolska kyrkan. I maj i år utsågs också den katolske kardinalen Miguel Obando y Bravo till ledare för en kommission för sanning, rättvisa och fred. Obando var en av Sandinistregeringens största kritiker under 80-talet. 25 Regeringen är starkt påverkad av den katolska kyrkan i dess inställning till aborter, familjebildning, reproduktiv och sexuell hälsa Så skriver Sveriges ambassad i Managua på sin hemsida, angående kyrkans politiska makt i Nicaragua. 26 Det är främst i dessa frågor som kyrkans politiska makt har kunnat skönjas och dokumenteras. Medellinmålen, som utgjorde grunden för 70-talets nya ställningstagande, framstår inte som lika viktiga idag. Istället har kyrkan under senare år inriktat sig mer på att bevara traditionella och konservativa kristna värderingar. Kyrkans påverkan har blivit som mest uppmärksammat i abortfrågan. Landets nya abortlag är en av världens hårdaste efter det att lagförslaget godkändes förra året. 27 Förra året fick kyrkan alltså hjälp av Sandinisterna och partiledare Daniel Ortega att rösta igenom ett förslag om hårdare abortlagstiftning. Abort var redan tidigare förbjudet i Nicaragua, men vissa undantag kunde göras när kvinnans liv var i fara eller om graviditeten var en följd av incest eller våldtäkt. Alla sådana undantag togs bort och abort blev totalt 19 Williams, (1989)s sökord Nicaragua + Aktuell politik ( ) aspx ( ) 22 Goreen (2005) s ( ) 24 ( ) 25 Intervju, Sofia Sanchez, aspx ( ) 27 Bergfors, Sara (2007), Kvinnor dör i Nicaragua Sverige avvecklar biståndet, RFSU,

10 9 förbjudet i Nicaragua. 28 Den katolska kyrkan mobiliserade upp emot människor som demonstrerade till stöd för förslaget. Ortega var tidigare uttalat för användandet av abort. Tack vare sin åsiktsändring vann han över många konservativa väljare inför det val som han senare också vann. 29 Nyligen röstade parlamentet för ett fortsatt totalförbud av abort. Återigen röstade Sandinisterna och Daniel Ortega för och förbudet röstades igenom med 66 röster mot 3. Kyrkan har i abortfrågan funnit en lierad i Sandinisterna och Ortega. Ortegas helomvändning i abortfrågan visar att kyrkans inflytande i politiken är stort. 30 För att få reda på mer om kyrkans politiska roll har jag haft hjälp av Sofia Sanchez. Sofia har nicaraguansk bakgrund och var senast i Nicaragua i april Hon jobbar som frilansjournalist och skriver bland annat skriver för tidningen Nyheter för Nicaragua. Sofia svarar såhär på min fråga om kyrkan har några fasta politiska allianser: Det finns mycket allianser när det gäller politik i Nicaragua. Kyrkan har haft en stor makt. Det finns ju samarbete mellan kyrkan och de högra krafterna för att kunna förändra lagen i landet. På 90-talet togs ämnen om sexualitet bort från läroplanen. Man pratade inte om preventivmedel eller andra frågor som hade med sex att göra, sandinisterna var i oppositionen och de kritiserade detta. Men förra året röstade också sandinisterna mot aborten. Då kan man säga att kyrkan allierar sig i vissa frågor med politiska partier / / Kyrkan är intresserad av att samarbeta med politikerna i de frågor som kyrkan är intresserad av. De säger inte mycket när priserna på basmaten går upp. Det är inte den som är viktig för kyrkan. 31 Kyrkans makt är stor men den används bara i vissa frågor. Det är den bild som Sveriges ambassad i Nicaragua ger. Den bilden understryks också av Sofia Sanchez. Kyrkans politiska inflytande har främst visat sig i frågor rörande familjebildning, abort och sexualitet. Frågor där de konservativa kristnas värderingar skiljer sig från stora delar av det moderna samhället. Det är det i dessa frågor som den katolska kyrkan har agerat politiskt i Nicaragua. 28 Bergfors, Sara (2007), Kvinnor dör efter abortförbud i Nicaragua. Svenska Dagbladet, Frazier, Joseph (2006), Nicaraguan leader signs abortion law, The Guardian, Bergfors, Sara (2007), Kvinnor dör efter abortförbud i Nicaragua. 31 Intervju, Sofia Sanchez,

11 Slutsatser Kyrkan spelade en stor roll när Nicaragua gjorde sig av med diktaturen. Från att ha varit starkt förbunden med regimen Somoza började man under 70-talet allt tydligare ta folkets parti. Man gav sig så småningom in i politisk opposition och hade till och med visst mått av samarbete med en vänstergerilla. Det är en stor svängning i kyrkans politik som vi får följa. Frågan är hur man skall tolka kyrkans agerande under 70-talet. Var det agerandet en följd av de nya målen som sattes upp i Medellin? Eller var det helt enkelt följden av en politisk strategi? Kyrkans brytning med diktaturen innebar slutet på en 30 år lång politisk allians. Förmodligen hade brytningen två skäl. För det första förnyades kyrkan kraftigt under slutet på 60-talet. Andra Vatikankonciliet och Medellinkonferensen gav signal om att kyrkan tydligare skulle lyssna på samhällets problem, det var omöjligt hand i hand med en diktatur. Brytningen var nog också en strategisk övervägning. Kyrkan insåg att Somozas avträdande från makten inte var särskilt långt borta. Skulle kyrkan på sikt vara lierad med diktaturen skulle mycket av deras makt i Nicaragua ha försvunnit. Kyrkans agerande efter att man först brutit med Somoza är intressant. Till en början publicerar man brev som allmänt talar om behovet av ökade mänskliga rättigheter. Det dröjer länge innan man vågar rikta direkt kritik mot regimen. I min främsta historiska källa lyfts inte religiositet fram som en potentiell förklaring till kyrkans agerande, vilket är anmärkningsvärt. Visst tyder kyrkans konflikträdsla mot regimen på att deras ledare var rädda att förlora sin makt. Samtidigt måste man fråga sig varför de ville ha makten. Jag är övertygad om att ett skäl har varit att just få utöva makt, men ett annat skäl var också att man fortsatt ville sprida sin tro. Skulle man stöta sig för kraftigt med diktaturen riskerade den möjligheten att försvinna. Religiös övertygelse till trots kan kyrkans agerande kritiseras, man kunde ha gjort mer för att skynda på diktaturens fall. Kanske var den till slut alltför stora passiviteten en konsekvens av just ren och skär maktlystnad? Att kyrkan gick in i politisk opposition och arbetade för en fredlig lösning var bra, men kyrkan borde tidigare ha insett att konflikten inte skulle lösas med diplomati. Att den maktfullkomliga diktaturen bara skulle lämna ifrån sig makten var otänkbart, att gerillan samtidigt skulle acceptera krav från diktatorn försvårade det än mer. Kyrkans ihärdiga försök till medling ter sig till slut som sista desperata försök till en säker lösning. Uppmaningarna till folket att inte ta till vapen likaså, vilket innebar att gerillans kamp försvårades. Hade kyrkan tidigare sanktionerat väpnat motstånd hade lidandet under Somoza möjligen kunnat förkortas med år. Kyrkan hade kunnat vara en större bidragsfaktor till diktaturens fall. Idag spelar kyrkan fortfarande en stor roll i politiken. Även om andelen katoliker har minskat i landet har man fortsatt stort inflytande. Kyrkan har emellertid endast blandat sig i politiken i enskilda frågor. Det har varit frågor som framförallt har handlat om abort, familjebildning, och frågor kring sexualitet. Kyrkans allians med sandinisterna som drev igenom en hårdare abortlagstiftning har väckt stor uppmärksamhet. Fortfarande kan alltså kyrkan påverka utvecklingen i Nicaragua. Man representerar en stor grupp i Nicaragua som politiker tjänar på att hålla sig väl med. Kyrkan har samröre med inflytelserik medel- och överklass och bevisligen har man också stort folkligt stöd. Den demonstration som anordnades för att stödja abortlagändringen, där människor deltog, visar att kyrkans konservativa linje stöds av många i Nicaragua. En stor väljargrupp finns alltså att erövra i familjefrågor med en konservativ politik. Sandinisteregeringen har alltså tjänat mycket på att göra sin forna fiende kyrkan till sin allierade. Många menar att alliansen endast är följden av politisk strategi. Kanske kan det 10

12 11 finnas en annan koppling, som gör att försoningen mellan sandinisterna och den katolska kyrkan faktiskt kan vara genuin? Måhända ser kyrkan inte längre sandinisterna som ett hot mot deras makt. Sandiniströrelsen har rötter i marxistisk och kommunistisk idelogi, men parallellt med dess uppkomst har katolicismens inflytande alltid varit stort i Nicaragua. Merparten av nicaraguanerna inom Sandiniströrelsen har växt upp i katolska hem. Under 60- och 70-talet anammade katoliker plötsligt influenser från kommunismen och blev sandinister. Befrielseteologin, som kombinerade tro med strävan efter samhällsstrukturell förändring, gjorde detta möjligt. När diktatur nu blivit demokrati har det skett en stor samhällsförändring. Behovet av ytterligare radikal förändring har då månne försvunnit för många sandinister? Då finns inte längre grund till konflikt med kyrkan. Kyrkan ser inte sin makt hotad av sandinister som inte längre förespråkar någon radikal samhällsförändring. Det kan vara en förklaring till att Sandinisterna och kyrkan gått från fiendskap till att idag leva i till synes politisk harmoni. Traditionellt har kyrkan i Latinamerika varit lierad med starka krafter. Ända sedan kolonialtiden har kyrkan varit starkt förbundna med starka regimer. Man har sett till att hålla makten intill sig för att få inflytande. Därför är brytningen med Somoza helt unik i sitt slag. Det är enda gången som kyrkan satt sig upp emot den överlägset mäktigaste kraften i Nicaragua. Det är under diktaturer som Somozas som kyrkans roll som representant för religionen har satts på sin spets. Under 70-talet kan man följa hur kyrkan gradvis förmår sig ta avstånd från Somoza och ställa sig på folkets sida, för att till slut stå på helt på andra sidan makten. Kyrkans politik i Nicaragua har alltid förts med ett huvudmål. Man har genom historien fört en politik som syftar till att bevara kyrkan som institution. Huruvida det är för maktens skull eller för att de vill kunna sprida sin religion, är ett ämne för diskussion. Klart är i alla fall att kyrkan har behållit sitt starka inflytande i Nicaragua. Idag har inflytandet använts för att bevara konservativa kristna värderingar i landet, tydligast exemplifierat av den nya abortlagstiftningen. Den katolska kyrkan fortsätter vara en viktig maktfaktor i Nicaragua.

13 12 Källförteckning Skriftliga källor Huvudredaktör Ewald, Stefan, 1996, Religionslexikonet, Forum Miller, Debra A., 2005, Modern nations of the world. Nicaragua, Thomson gale Nylund, Bo, 1983, Orienteringsserien 4, Kyrka för folket, Proprius förlag Williams, Philip J, 1989, The Catholic church and politics in Nicaragua and Costa Rica, The Macmillan press Ltd. Nationalencyklopedin Band 1, 1995, sökord Andra Vatikankonciliet, Bra böcker Nationalencyklopedin, Band 16, 1995, sökord Sandinisterna, Bra böcker Elektroniska källor sökord Nicaragua + Aktuell politik / Modern historia ( ) aspx ( ) aspx ( ) ( ) ( ) - hänvisad till av ( ) Artiklar från Webben Bergfors, Sara, 2007, Kvinnor dör efter abortförbud i Nicaragua. Svenska Dagbladet, ( ) Bergfors, Sara, 2007, Kvinnor dör i Nicaragua Sverige avvecklar biståndet, RFSU, ( ) Frazier, Joseph, 2006, Nicaraguan leader signs abortion law, The Guardian, ( )

14 13 Elektroniska dokument Goreen, Henri, (2005) Pentecostudies vol. 4, Catholic and Protestant Culture Politics in Nicaragua, European Research Network on Global Pentecostalism Intervju Sofia Sanchez, Solidaritetsarbetare i Vänskapsförbundet Sverige-Nicaragua och frilansjournalist, Referens Dunér, Bertil, (1988) Världspolitikens dagsfrågor; 1988:10, Nicaragua krig - och fred?, Utrikespolitiska institutet