Högskolan Kristianstad Kvalitetsrapport juni 2013 uppföljning av 2012 års verksamhet

Transkript

1 Högskolan Kristianstad Kvalitetsrapport juni 2013 uppföljning av 2012 års verksamhet

2 Inledning Vid Högskolan finns sedan 2008 ett särskilt råd med ansvar för det övergripande kvalitetsarbetet. Rådet för kvalitetsutveckling (nedan kallat Rådet) består av ordförandena i samtliga fyra nämnder, förvaltningschef, studentkårens ordförande och en av rektor utsedd ordförande (sedan 2010 prorektor och från och med maj 2013 vicerektor med särskilt ansvar för högskolans kvalitetsarbete). Till sitt stöd har rådet även en sekreterare. Sedan 2010 har tre områden prioriterats: Utveckling och implementering av Högskolans kvalitetssäkringssystem. Universitetskanslersämbetets (UKÄ, f.d. Högskoleverket) nationella kvalitetsutvärderingar. Uppföljning, utveckling och implementering av högskolans kursutvärderingssystem EvaSys och arkivsystemet Windream. Under slutet av året inleddes också en översyn av Högskolans styrdokument och regelverk. Arbetet kommer att fortsätta under 2013 och resultera i ett förslag till struktur för ett samlat regelverk. Det arbete som ledamöterna i Rådet för kvalitetsutveckling ägnar åt kvalitetsarbetet ingår som en del i deras uppdrag/anställningar. Dock finns ett utpekat uppdrag för prorektor (en av vicerektorerna från och med maj 2013) att ansvara för högskolans övergripande kvalitetsarbetet ett arbete som uppskattningsvis ska motsvara ca 30 % tjänstgöring. Därutöver har Rådet under 2012 haft en projektanställd kvalitetssekreterare (50 %) med uppdrag att vara sekreterare i Rådet och administratör och koordinator i arbetet med kvalitetsstyrkorten. Under hösten har sekreteraren dessutom ansvarat för all administration knuten till kursutvärderingssystemet EvaSys. Inom ramen för UKÄ:s kvalitetsutvärderingar har en av högskolans adjunkter ett särskilt uppdrag som kvalitetskoordinator (20 %) för att stödja och koordinera allt internt arbete som är kopplat till utvärderingarna. Kvalitetskoordinator har också fungerat som HKR:s kontaktperson gentemot UKÄ. Sekreteraren har desssutom utvecklat processbeskrivningar/handlingsplaner för det interna arbetet inför utvärderingarna och för det arbete som måste vidtas vid eventuellt beslut om omdömet bristande kvalitet. Under året har kvalitetssekreteraren vid behov fungerat som stöd för kvalitetskoordinatorn i det arbete som är förknippat med UKÄ:s utvärderingar. Enligt högskolestyrelsebeslut ska Rådet för kvalitetsutveckling i april avge en kvalitetsrapport för det gångna året. Eftersom en ny högskole- 1

3 styrelse tillträdde i maj 2013 beslutade högskolans ledningsgrupp att kvalitetsuppföljningen av 2012 års verksamhet istället rapporteras vid styrelsens sammanträde i juni Den nya styrelsen får då möjlighet att bekanta sig med kvalitetssäkringssystemet och få en inblick i verksamheten vid HKR. Högskolans kvalitetssäkringssystem Rådet har sedan 2010 arbetat med att utveckla och implementera ett integrerat kvalitetssäkringssystem som ska bidra till att strukturera och systematisera planering, genomförande och uppföljning av Högskolans verksamhet. Kvalitetssäkringssystemet består av Kvalitetspolicy (fastställd av högskolestyrelsen, ) och Kvalitetsstyrkort med tillhörande anvisningar. Kvalitetsstyrkortet är uppbyggt kring sex fokusområden (utbildning, studentinflytande, forskning och forskarutbildning, samverkan, medarbetare samt stödstruktur). Högskolans strategidokument Strategi , och i vissa fall även andra centrala styrdokument, ligger till grund för precisering av de strategiska utmaningarna inom varje fokusområde. Till varje strategisk utmaning knyts övergripande mål och ett antal kvalitetsindikatorer. De senare ska göra målen planerings-, mät- och uppföljningsbara. I styrkortet anges vem som har det operativa ansvaret och vem som ansvarar för uppföljningen. Kvalitetsindikatorerna är medvetet formulerade på ett sådant sätt att de operativt ansvariga själva måste fastställa ett värde med utgångspunkt från vars och ens faktiska förhållanden och en bedömning av vad som är rimligt att uppnå under den aktuella planeringsperioden. Nämnas bör också att de årliga programdialogerna mellan högskolans ledningsråd och programområdesansvariga utgick från respektive programområdes kvalitetsstyrkort för Diskussionerna kretsade kring redovisade mål och hur det planerade arbetet framskred. Programområdesansvariga uppmandes att inför dialogmötena tänka igenom om man inom sitt program hade tillräckliga förutsättningar (finansiella, materiella och personella) för att uppnå målen men också om man upplevde behov av ytterligare stöd från sektionen, LRC och/eller från de högskolegemensamma verksamheterna. Formen fungerade bra och gav värdefulla infallsvinklar inför 2013 års verksamhetsplanering och budgetarbete. Vidare konstaterades att det finns ett stort behov av en långsiktig kompetensförsörjning. Ett flertal programområdesansvariga markerade tydligt behovet av att höja kompetensnivån bland lärarna och att bemanningen av en del kurser stundtals är problematisk. 2

4 En annan åtgärd som vidtogs ganska omgående efter programdialogerna var översynen av riktlinjer för programråd. Reviderade riktlinjer fastställdes av rektor runt årsskiftet. Ytterligare ett område som ett flertal programområdesansvariga lyfte var behovet av språk- och skrivstöd till studenterna. LRC har arbetat vidare med detta. Revideringsarbetet inför 2013 års kvalitetsstyrkort har genomförts på följande sätt: I april presenterade Rådet den första kvalitetsrapporten för Högskolestyrelsen som då också tog beslut om att kvalitetsarbetet ska fortsätta på samma sätt framöver. Under maj-juni var 2012 års kvalitetsstyrkort ute på remiss bland samtliga operativt ansvariga och uppföljningsansvariga med uppmaning att inkomma med förslag till förändringar avseende målformuleringar, kvalitetsindikatorer etc. Ledamöter i Rådet deltog under maj-september i möten med olika råd och nämnder för att diskutera kvalitetsstyrkortet i allmänhet och förändringsbehov i synnerhet. Med utgångspunkt från synpunkter från utbildningsnämnderna, forskningsnämnd, forskningsmiljöledare, programområdesansvariga, ämnesföreträdare, avdelningschefer, studentkår och Holding AB utarbetades ett förslag till kvalitetsstyrkort för Detta inklusive kommentarer till samtliga indikatorer gick ut på remiss i september. Därefter genomfördes ytterligare en bearbetning innan 2013 års kvalitetssäkringssystem blev föremål för rektorsbeslut, tryckning och distribution till samtliga medarbetare vid HKR. I januari bjöd Rådet in alla operativt ansvariga till arbetsseminarier vid tre alternativa tillfällen. Planen för revidering av 2014 års kvalitetsstyrkort är att under 2013 arbeta mer systematiskt med att utveckla kvalitetsindikatorer och rutiner för kvalitetsarbetet inom fokusområde Stödstruktur. Här kommer förvaltningschefen (som också ingår i Rådet för kvalitetsutveckling) att ha en central roll. Resultat- och kvalitetsredovisning I december 2012 fick alla operativt ansvariga följande information om uppföljningen av 2012 års verksamhet: Rådet för kvalitetsutveckling har beslutat att uppföljningen av 2012 års verksamhet kommer att ge- 3

5 nomföras på följande sätt: Ewa Axelsson kommer att till var och en skicka en bearbetad version av era inlämnade kvalitetsstyrkort för 2012 med utrymme för att redovisa och analysera i vilken utsträckning ni har uppnått era angivna målsättningar. Uppföljningen ska vara Rådet (Ewa Axelsson) tillhanda senast den 31 januari. Ewa ser därefter till att uppföljningsansvariga får relevant underlag för granskning och återkoppling. En del av kvalitetsindikatorerna förutsätter tillgång till statistiska uppgifter. För att underlätta för de operativt ansvariga tog Rådet initiativ till att engagera delar av sektions- och centraladministrationen. Det kan handla om att bistå med uppgifter om exempelvis antal prio 1-sökande, antal uttagna examina, omfattning externfinansiering, antal publiceringar etc. Rutiner och system för detta ändamål kommer att ytterligare utvecklas under Uppföljningsansvar I kvalitetsstyrkorten finns angivet vilken funktion som har uppföljningsansvar. Sekreteraren i Rådet för kvalitetsutveckling har fungerat som en koordinerande länk genom att distribuera inlämnade kvalitetsuppföljningar till uppföljningsansvariga. Till Rådets kännedom har det bara inkommit uppgifter från sektionschefen för Sektion HS om att kommenterar är skickade till berörda operativt anasvariga. Vid en genomläsning av sektionschefens kommentarer kan man konstatera att processen har fungerat väl (när alla inblandade parter fullföljer sitt uppdrag). Bland övriga uppföljningsansvariga är det främst högskolans nämnder som på olika sätt inlett ett arbete med att utveckla rutiner för uppföljning. I och med att alla nämnders ordförande ingår i Rådet kommer ett erfarenhetsutbyte med diskussioner kring uppföljningsrutiner naturligt att genomföras. 4

6 Rådets uppföljning av kvalitetsstyrkort för 2012 Statistik över inlämnade kvalitetsuppföljningar Sektionschefer: Alla tre sektionscheferna har lämnat kvalitetsuppföljningar. Administrativa chefer: Inlämnat från Sektion LM. Chefsbyte vid Sektion HS. Avdelningschefer Sektionen för hälsa och samhälle Sektionen för lärande och miljö Antal avdelningar Antal inlämnade uppföljningar Antal avdelningar Antal inlämnade uppföljningar Programområdesansvariga Sektionen för hälsa och samhälle Antal Antal uppföljningalämnade Antal in- program- för 2012 planer för områ den Sektionen för lärande och miljö Antal Antal uppföljningalämnade Antal in- program- för 2012 planer för områ den Kommentar: Vid Sektion HS är uppföljningar genomförda vid samtliga programområden förutom uppdragsutbildning. Högskolans uppdragsutbildningar avviker i flera avseenden från de traditionella grundutbildningarna och vi kan konstatera att kvalitetsstyrkortet inte lämpar sig fullt ut för denna verksamhet. Av de 14 programområdena vid Sektionen för lärande och miljö är 3 av sådan art att högskolans kvalitetsstyrkort för programområden inte är fullt ut relevant. Det är högskolepedagogiska kurser (utvärderas inom ramen för LRC:s verksamhet), gamla lärarutbildningen som är under utfasning och uppdragsutbildning. Därutöver har ett programområde tillkommit under året (Bachelor Programme in English, magisterprogram i lärande och undervisning i engelska som andraspråk, magisterprogram i svenska med didaktisk inriktning). 5

7 Ämnesföreträdare Inom sektion HS har 4 (av 10) ämnesföreträdare lämnat in kvalitetsuppföljning och 2 (av 13) vid sektion LM. Ämnesföreträdarnas roll har tidigare påtalats som otydlig och det har funnits en stor ovilja mot att ikläda sig en planerande och uppföljande roll för ämnesgruppen. Inför 2013 års kvalitetssäkringssystem har därför ämnesföreträdarna exkluderats som operativt ansvariga. Merparten av planerings- och uppföljningsansvaret har flyttats över till avdelningscheferna. Forskningsmiljöledare En forskningsmiljöledare vid respektive sektion har lämnat in uppföljningar. Inför 2013 har forskningsmiljöledarna visat större intresse av att redovisa planerat arbete och vilka mål man har med verksamheten. Totalt sex forskningsmiljöledare (tre vid vardera sektionen) har lämnat in kvalitetsstyrkort för Övriga inlämnade kvalitetsuppföljningar Studentkåren, Chef för studentservice (nedan benämnd SA-chef) och Förvaltningschef Fokusområde: Utbildning Rådet för kvalitetsutveckling har valt att nedan särskilt kommentera några av de indikatorer som är av central vikt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna. Uppgifter av mer statistisk karaktär såsom antal prio 1-sökande per plats, genomströmning, andel godkända självständiga arbeten inom ramen för utsatt tid, nöjd studentindex, nöjd alumnindex etc. behandlas inte i denna rapport men är och kan med fördel vara föremål för särskilda uppföljningar och programinterna diskussioner. Lärarkompetens Redovisningen nedan bygger på inlämnade uppföljningar från både avdelningschefer och programområdesansvariga. Sektion HS Ekonomi: Över 50 % är disputerade. Andelen med praktiknära kompetens har minskat (vid ingången av 2012 bedömdes 35 % ha relevant yrkeserfarenhet). Datateknik och lean: Över 40 % är disputerade och 60 % har relevant praktiknära kompetens. 6

8 Hälsovetenskap: Avdelningschefen redovisar ett genomsnitt på 40 % disputerade och 60 % med praktiknära kompetens. Noterbart är att inom sjuksköterskeutbildningen är andelen disputerade lärare väldigt låg (teorikurser 12 %, vetenskapsteorikurser 28 % och VFU-kurser 10 %). För specialistsjuksköterskeutbildningen varierar andelen mellan 50 och 100 %. Samtliga undervisande lärare inom vårdutbildningarna har praktiknära kompetens. På masterutbildningen i hälsovetenskap är 100 % disputerade. Digital design: Under 10 % är disputerade men 100 % bedöms ha relevant yrkeserfarenhet. Folkhälsovetenskap: Över 40 % av lärarna är disputerade. Sociologi och PA-programmet: Ca 50 % av personalen är disputerade. Ca 10 % av undervisningen på PA-programmet bedrivs av personal med praktiknära kompetens. Tandhygienistprogrammet: I programmet har 21 % av undervisningen genomförts av disputerade lärare vilket är en ökning jämfört med 2011 då nivån var 15 %. Nästan 90 % anses ha praktiknära kompetens. Sektion LM Gastronomi: 27 % är disputerade. Avdelningschefen konstaterar kompetensförstärkningsbehov. Lärarutbildningarna: Andelen disputerade lärare varier ganska kraftigt men den praktiknära kompetensen är mycket hög och skattas av samtliga inblandade avdelningschefer till näst intill 100 %. När det gäller andelen disputerade så kan man konstatera att värdet ligger på strax under 50 % för ämneslärarutbildningen och yrkeslärarutbildningen, 40 % på förskollärarutbildningen och 30 % på grundlärarutbildningen. Noterbart är att flera kurser inom inriktningen fritidshem saknar undervisande lektorer. Programområdesansvariga påtalar behovet av ett utvecklat samarbete med de inblandade avdelningscheferna för att säkerställa programmens behov av lärarkompetens, både på kort och på lång sikt. Programområdesansvariga befarar också att andelen disputerade kommer att minska inom vissa områden under 2013 eftersom några lärare har slutat vid HKR, men även på grund av sjukdom och ökat forskningsengagemang. En av avdelningschefen påtalar särskilt behovet av kompetensförstärkning inom de praktiskt-estetiskt inriktade ämnena. Masterutbildning i utbildningsvetenskap: 100 % är disputerade. 7

9 Biomedicinska analytikerprogrammet (BMA): Genomsnitt 55 % disputerade och ca 50 % har relevant yrkeserfarenhet (100 % i VFU-kurserna). Noterbart är att programmet har infört VFU för HKR:s lärare med BMA-examen i syfte att erhålla aktuell yrkeskunskap. En lärare har genomfört sådan VFU under Psykologi: Ca 40 % av de undervisande lärarna är disputerade vilket är något lägre jämfört med Programområdesansvarig noterar i sammanhanget att undervisning och forskning står i ett konkurrensförhållande. Uttaget av forskningstid under 2012 var större än Biologprogrammet: Är det programområde med utbildning på grundnivå som har högst andel disputerad personal, ca 75 %, och flertalet bedöms ha praktiknära kompetens. Landskapsvetarprogrammet: Även här är kompetensnivån hög med nästan 70 % disputerade. Har svårigheter att definiera praktiknära kompetens men bedömningen är ca 20 %. Vatten- och avloppsteknikerprogrammet: 45 % av den undervisande personalen är disputerade och 100 % har relevant praktisk erfarenhet. Water Management: En utbildning på avancerad nivå. 80 % av utbildningen genomförs av disputerade lärare och 100 % har relevant praktisk erfarenhet. Reflektion: Sammantaget är det en viktig uppgift för sektionsledningen, berörda avdelningschefer, programområdesansvariga och högskolans personalavdelning att gemensamt utveckla rutiner och tydliggöra ansvarsfördelningen för att säkerställa kompetensförsörjningen, både på kort och på lång sikt. Speciellt angeläget är detta för områdena digital design, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna samt lärarutbildningarna. Rådande ambitioner att lärarna i större utsträckning ska utnyttja tilldelad forskningstid kan också påverka i vilken utsträckning utbildningen genomförs av disputerad personal. Detta måste också vägas in i den långsiktiga kompetensförsörjningen och gäller alla programområden/avdelningar. Lärare med högskolepedagogisk kompetens Inrapporterat av avdelningschefer Varierar mellan 30 och 65 %. Flera av avdelningscheferna anger att detta är en fråga som behandlas, alternativt kommer att tas upp i samband med upprättande och uppföljning av individuella kompetensut- 8

10 vecklingsplaner. Ett påtalat problem är att de högskolepedagogiska kurserna inte ges kontinuerligt. Publikationer (högskolepedagogiskt inriktade och konferensbidrag) Inrapporterat av avdelningschefer Inga högskolepedagogiskt inriktade artiklar på Sektion LM men 14 konferensbidrag registrerade i DIVA. En avdelningschef hävdar att det finns fler men att en del av våra medarbetare inte har rutiner för registrering. Vid sektion HS finns en osäkerhet. Två artiklar och två konferensbidrag är redovisade. Rutiner för uppföljning och utveckling av program och kurser Inrapporterat av programområdesansvariga Kursutvärderingar görs i enlighet med högskolans riktlinjer, men flera programområdesansvariga lyfter ett antal problem med utvärderingsverktyget EvaSys (kommenteras på annan plats i denna rapport). Rutiner för uppföljning och utveckling av program och kurser omfattar dock mer än bara genomförda kursutvärderingar. Här är ett område som med fördel kan lyftas av de båda utbildningsnämnderna gemensamt. Kanske i form av dialogmöten eller fokusgrupper i syfte att främja erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring. Sektion HS Inom programområdena sociologi och folkhälsa redovisas att HKR:s riktlinjer för kursutvärdering följs. Inom folkhälsa genomförs även programråd en gång/termin. Samma gäller för Digital design men därutöver diskuterar programansvarig utvärderingarna med kurslärarna. Datateknik och lean har under 2012 blivit medlemmar i CDIO (ett världsövergripande kvalitetssäkringsorgan för tekniska utbildningar). Medlemskapet påver hur man inom programmet arbetar med utveckling och uppföljning. I tandhygienistprogrammet finns utvecklade rutiner och man har under 2012 genomfört en översyn och diskussion av programmets samtliga kurser. Som underlag används kurs-, program- och alumnuppföljningar. Inom ekonomprogrammet finns också rutiner men programområdesansvarig konstaterar att dessa behöver ses över och revideras, inte minst med tanke på den planerade översynen av magisterutbildningen och då nya kurser ska utvecklas. 9

11 I PA-programmet sker all program- och kursutveckling i samråd med berörda lärarlag och ämnesansvariga. Planen var att under 2012 utarbeta skriftliga rutiner för program- och kursutveckling. På grund av omarbetade centrala rutiner för kursplanering har arbetet fördröjts. Inom både sjuksköterskeprogrammet och specialistsjuksköterskeprogrammen finns rutiner. I rutinerna ingår träffar med Region Skåne och kommunerna, programråd, programträffar, kursträffar och träffar med VFU-handledare. Problem med kursutvärderingssystemet EvaSys framhålls som en negativ faktor i arbetet. Även Masterprogrammet framhåller utvärderingsproblematiken. Inom Masterprogrammet planerades en översyn av programmet under Oklart om detta har genomförts. Sektion LM Inom biologprogrammet genomförs frekventa träffar i programgruppen (undervisningsaktiva lärare under ledning av programområdesansvarig) där olika typer av frågor behandlas, exempelvis programmet som helhet, hur målen i utbildningsplanen verkställs i de enskilda kurserna och progressionsrelaterade frågor. Minnesanteckningar förs. Tre program (VA-teknik, WM, Landskapsvetarprogrammet) anger att såväl programgrupper som programråd involveras i arbetet med att utveckla kurser och i vissa fall även programmet (ny utbildningsplan) med utgångspunkt från kursutvärderingarna. I de fall programråd med externa ledamöter är engagerade i arbetet finns goda förutsättningar för att även arbetsmarknadens intressen och behov beaktas. Speciallärarprogrammet/specialpedagogprogrammet diskuterar utvärderingsresultaten med studenterna. Eventuella förändringar diskuteras och beslutas i lärarkollegiet. Särskilda arbetsgrupper ansvarar för utveckling av utbildnings- och kursplaner. Uppföljning av programmen sker i programråden (med extern representation) en gång per termin. Det finns också programområden som anger att rutiner finns. Man redovisar att kursutvärderingar diskuteras i programråd (Gastronomiprogrammet) och att det finns en öppen dialog (psykologi). Förskollärarutbildningen anger att resultaten från kursutvärderingarna kommuniceras med studenter i anslutning till schemalagda lektioner och diskuteras i lärarlag och programgrupper. En handlingsplan ska utvecklas avseende genomförande, ansvar, uppföljning och tidsaspekter. Grundlärarprogrammet, som i likhet med förskollärarprogrammet är under uppbyggnad, har ägnat det gångna året till att utveckla nya kurser. Diskussioner förs i programgrupp och vid inriktnings- och kursmöten. Uppföljningsrutiner är inte färdiga. Inom Masterprogrammet har programansvarig iden- 10

12 tifierat behov av översyn och utveckling av programmet. Inom samtliga lärarutbildningsprogram kan noteras att programråd med externa ledamöter saknas vilket försvårar den arbetslivsanknutna förankringen i program- och kursutveckling. Dock något oklart huruvida masterprogrammet har externa ledamöter i programrådet. I BMA-programmet diskuteras alla kursutvärderingar en gång per termin. Rutiner för programutveckling är ännu inte riktigt på plats. Reflektion: Av det som redovisas i kvalitetsstyrkorten finns vissa oklarheter (dock i varierande utsträckning) kring huruvida dokumentation från olika typer av diskussioner och möten finns, ansvarsfördelning, uppföljningsrutiner, hur forskningsanknytning och den vetenskapliga progressionen säkerställs samt hur synpunkter och önskemål från arbetslivet påverkar utvecklingen. System för att säkerställa kvaliteten i de självständiga arbetena Inrapporterat av programområdesansvariga Sektion HS Folkhälsovetenskapliga programmet anger att det finns ett system utarbetat och att översyn sker varje år. Inom Digital design är planen att kursansvarig är disputerad och följer alla arbeten. Inlämnade rapporter granskas i Urkund. Under 2012 har man infört en B-uppsats och en kurs i vetenskapsteori för att studenterna ska vara väl förberedda inför det självständiga arbetet. Även inom sociologi har man arbetat med att säkerställa kvaliteten i de självständiga arbetena under året. Alla uppsatser granskas genom Urkund och examinatorerna är disputerade. Datateknik och Lean använder också Urkund. Det framhålls som viktigt att handledare och examinator har lämplig komptens för respektive uppsats. Inför UKÄ-granskningen kommer rutinerna generellt att ses över. Inom programområdet ekonomi har man sedan flera år tillbaka väl fungerande rutiner med bland annat akademisk slinga genom hela programmet och metodslinga i uppsatskursen. Under året har man ytterligare finslipat rutinerna. Bland annat har bedömningskriterier utvecklats i syfte att få en bättre harmoni med examensmålen. Utvecklingsarbete 11

13 har också bedrivits för att stärka kopplingen mellan magisteruppsatserna och VFU:n. I likhet med ekonomi har PA-programmet sedan tidigare rutiner som bland annat innebär kontinuerliga handledarträffar, skriftliga riktlinjer för uppsatsarbete, skrivregler och bedömningskriterier och examinatorerna är disputerade. Inom PA har en översyn inletts där kommentarerna från HSV-utvärderingen beaktas. Tandhygienistprogrammet har också sedan tidigare väl utvecklade och dokumenterade rutiner för examensarbeten. Noterbart är det formaliserade utbytet med övriga tandhygienistutbildningar i landet. Under 2012 har samarbetet lett till såväl en skriftlig uppföljning som ett gemensamt möte. Vidare har samarbetet med LRC under året resulterat i införandet av en vetenskaplig slinga i programmet. Inom sjuksköterskeutbildningen har man under året vidareutvecklat befintliga rutiner och kan nu konstatera att handledare har minst magisterkompetens och examinatorerna är disputerade, deltagandet i coachingträffarna för lärarna har ökat något men kan bli bättre, skriftliga anvisningar om vetenskapligt arbete och bedömningskriterier finns men en revidering har påbörjats under året. Användningen av Urkund är inte hundraprocentig. Specialistsjuksköterskeutbildningen har som policy att alla handledare ska vara disputerade och examinatorerna är docenter. Anvisningar om vetenskaligt arbete och bedömningskriterier finns. Under 2012 har bedömningskriterierna reviderats. Programansvarig påtalar att bristen på disputerade lärare innebär att det finns en risk för att studenterna framöver måste skriva i par (i nuläget arbetar studenterna individuellt) och befarar att detta kan leda till lägre kvalitet. I masterprogrammet efterlyser man högskoleövergripande kriterier för examensarbeten. Nämnderna har gjort ett försök men på grund av disciplinernas olika vetenskapliga traditioner blev resultatet mer av principiell karaktär med ett konstaterande att varje huvudområde ska ha utvecklade kriterier. Examensarbetena inom masterutbildningen har hittills genomförts nätbaserat. Handledare är disputerad och examinator docent. Sektion LM Under genomfördes, i samarbete med LRC, ett projekt inom de naturvetenskapliga programmen (Biologprogrammet, BMA, VA, WM och Landskapsvetarprogrammet) i syfte att utveckla handledningen i examensarbetena. Biologprogrammet anger att projektet bland annat 12

14 har omfattat gruppsamtal med programmens handledare, enkät till alumner och utveckling av gemensamma anvisningar för handledare. I uppföljningen av 2012 års kvalitetsarbete redovisar Landskapsvetarprogrammet att underlag för bedömning och betygssättning är klart. Arbetet med att utveckla en röd tråd för skriftlig kommunikation har påbörjats och en ny metodkurs (10 hp) har införts i utbildningsplanen. VA och WM anger att den första versionen av bedömningskriterier testades vt BMA-programmet har infört ett tydligare progressionsspår vad gäller skrivande och statistik. Progressionsspåret ska genomsyra hela utbildningen. BMA har också arbetat för att fler studenter ska genomföra sina examensarbeten i samarbete med laboratorier eller företag. Detta arbete har inletts och kontakter är tagna med Falu lasarett. Från och med ht 2012 gör studenterna också en populärvetenskaplig sammanfattning som ska ingå i examensarbetet. Inom psykologi genomfördes under ett arbete med att utveckla bedömningskriterier. Under 2012 har dessa testats, analyserats och reviderats. Den reviderade versionen delas ut till uppsatsstudenterna under 2013 och ska fungera som guide inför deras självständiga arbete och användas av lärarna vid bedömning av arbetena. Gastronomiprogrammet: Osäkert huruvida det finns system som säkerställer kvaliteten. Man har som policy att handledarna ska ha minst magisterexamen och examinatorerna ska vara disputerade. Inom både förskollärar- och grundlärarutbildningen finns erfarenheter från den lärarutbildning som håller på att fasas ut. Inom de nya lärarutbildningarna kommer de första självständiga arbetena att skrivas våren Utvecklings-och planeringsarbetet måste genomföras under Programansvariga påtalar behovet av nyrekryteringar för att säkerställa kvaliteten. Masterprogrammet noterar att system för att säkerställa kvaliteten i de självständiga arbetena finns och fungerar. Speciallärar-/specialpedagogprogrammet arbetar från och med den första terminen med en tydlig vetenskaplig progression och forskning inom det specialpedagogiska området genomsyrar hela utbildningen. Det finns också rutiner för feedback till studenterna på deras skriftliga uppgifter. Målet är att alla handledare ska vara disputerade. Vidare arbetar man med handledarseminarier för att säkerställa kvaliteten. Ingår också i ett nationellt nätverk och deltar i granskningsseminarier med fokus på kriterier för betygen Väl godkänd och Godkänd. Kommentar: 13

15 Osäkert om granskningsseminarierna ingår i det nationella nätverket eller om det är en lärosätesintern gruppering. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska på ett medvetet och tydligt sätt integrera forskning, utbildning och arbetsliv Två indikatorer: Integreringen ska på ett tydligt sätt beskrivas i utbildningsplan och kursplaner. Utvecklade och dokumenterade arbetsformer som säkerställer integreringen Inrapporterat av programområdesansvariga Sektion HS Sex av programområdena (Folkhälsa, PA, Datateknik, Ekonomi, Specialistsjuksköterske- och Masterprogrammet) inom HS-sektionen har under 2012 arbetat med utveckling av VFU:n vilket i flera fall har resulterat i reviderade utbildningsplaner och kursplaner. Inom tandhygienistprogrammet redovisar man att tydlighet i beskrivningen saknas på grund av osäkerhet kring hur och vad som ska skrivas in. När det gäller i vilken omfattning programområdena har utvecklade och dokumenterade arbetsformer som säkerställer integreringen så kan man konstatera att det finns variationer. Inom Digital design finns ett brett engagemang och alla tillsvidareanställda medverkar i VFU:n. Programområdet har också samarbete med LRC. Alla vårdinriktade program har lång VFU-tradition och erfarenhet. För tandhygienisterna är det en självklarhet att forskning, arbetsliv och utbildning integreras och flera lärare har varit och är engagerade i VFUpedagogiska projekt. Studenter inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna har 2-3 bedömningssamtal enligt ett bedömningsformulär i syfte att säkerställa integreringen. Sjuksköterskeprogrammet har under 2012 reviderat sitt bedömningsformulär och det är implementerat med gott resultat i samtliga VFU-kurser. Studenterna deltar i forskningsprojekt under sin VFU och genomgår dessutom en nationell klinisk slutexamination. Sjuksköterskeprogrammet använder sig även av kliniska lektorer kopplade till slutenvård och psykiatri. Arbete pågår för att även knyta kliniska lektorer till primärvården och kommunal hemsjukvård. Distriktsjuksköterskeprogrammet (Dsk) har ett projekt för att utveckla mentorskap vid nätbaserade programutbildningar. Dsk har även ett pro- 14

16 jekt tillsammans med folkhälsopedagogiska programmet där fokus riktas mot examensarbeten. Materprogrammet jobbar med fältstudie. Vid dessa samtalar studenterna med verksamhetens aktörer kring frågeställningar av intresse inom ramen för integrativ forskningsansats samt anordnas ett verksamhetsförlagt dialogseminarium. Kursansvarig ansvarar för att VFU:n genomförs enligt kursplanen. Folkhälsa har ambitionen att fler studenter ska delta i utvecklingsprojekt under sin VFU. Goda resultat har nåtts under Informationsmaterial som vänder sig till fälthandledare håller på att tas fram. PA-programmet har sedan tidigare riktlinjer och anvisningar för examination, både för fälthandledare och för studenter. Ett godkänt resultat förutsätter integrering. Under 2012 har en precisering av bedömningskriterierna gjorts och kommunicerats med fälthandledarna. Ekonomerna har under 2012 jobbat med revidering av VFU-kurserna både på grundnivå och på avancerad nivå. En VFU-samordnare har anställts för att framförallt jobba med administrationen av VFU:n på grundnivå. VFU-kursen på magisternivå kommer att knytas hårdare mot uppsatskursen. Två VFU-pedagogiska utvecklingsprojekt pågår, varav det ena drivs i samarbete med PA-programmet. Datateknik pekar på behovet av särskilda medel (anställning nämns) för att etablera samarbete med externa aktörer. Sektion LM Landskapsvetarprogrammet och Biologprogrammet redovisar att VFUinformationen till studenter och handledare är reviderad under Landskapsvetarprogrammet har under året utsett en ny VFU-ansvarig. Integrationen är tydligt framskriven i utbildningsplanen men inte lika tydligt i kursplanen, dock ingen anmärkning från utbildningsnämnden. Dessutom finns det planer på en VFU-kurs på avancerad nivå, främst tänkt för de studenter som inte får jobb efter examen. Under året har VA-teknik tagit fram dokument som beskriver planering, genomförande och examination av VFU. Mer arbete återstår, framförallt med riktlinjer för examination av VFU:n. Dessutom finns fortfarande en osäkerhet kring hur tydligt integreringen av forskning, arbetsliv och utbildning ska beskrivas. Eftersom WM är ett magisterprogram (avancerad nivå) har inte samma krav på VFU ställts på detta. De första VFU-relaterade kontakterna är 15

17 nu tagna och arbetet med att utveckla för programmet lämpligt VFUupplägg har påbörjats. Programområdet psykologi, som till övervägande delen består av nätbaserade fristående kurser, redovisar att VFU inte är ett aktuellt utbildningsinslag. VFU utgör en stor andel i BMA-programmet (37,5 hp). Integrationen är väl framskriven i såväl utbildningsplan som kursplaner och exponeras också i programkatalogen och på programmets nätsidor. Liksom vårdutbildningarna har lärarutbildningarna lång erfarenhet av VFU. Inom grundlärarprogrammet är man nöjd med det sätt som integrationen beskrivs i utbildningsplan och kursplaner. Uppföljning sker kontinuerligt. Arbete med att ta fram dokumentation av arbetsformerna pågår. Inom förskollärarprogrammet finns också integrationen framskriven i utbildningsplan och kursplaner. Det finns en ambition att utveckla former för kvalitetssäkring av VFU. Under året har en övergripande VFUinformation med gemensamma riktlinjer för programmets kurser tagits fram. Varje termin avhålls ett möte med de fälthandledare (benämns LUF-are inom lärarutbildningen). Under 2012 arrangerades en heldagskonferens för LUF-are, kommunsamordnare och övriga intresserade i syfte att implementera ett avslutat VFU-projekt och introducera den övergripande VFU-informationen. Studenterna på masterprogrammet i utbildningsvetenskap gör sin VFU vid högskolans forskningsmiljöer. Här finns sedan tidigare utarbetade rutiner för att säkerställa integrationen. Integrationen är också beskriven i utbildningsplan och kursplaner och följs successivt upp. Speciallärar-/specialpedagogprogrammet har som bärande idé att studenterna ska vara förändringsagenter ute på fältet. Merparten av studenterna är redan yrkesverksamma och studerar på halvtid. VFU:n innehåller kontinuerliga uppgifter som är kopplade till de kommande yrkesrollerna i enlighet med gällande examensmål. Uppgifterna är också utformade för att utveckla verksamheter i samspel med ett vetenskapligt förhållningssätt. Det finns dock ett fälthandledarrelaterat problem som hänför sig till att de förändringar som utbildningarna har genomgått under de senaste decennierna inte har implementerats ute i verksamheten. Detta innebär en brist på speciallärare och specialpedagoger som arbetar i enlighet med examensmålen. Handledarutbildning planeras på sikt. Kontakter med VFU- engagerade organisationer skulle behöva utvecklas. Planering för detta pågår. 16

18 Reflektion: Det har visat sig att idén om att forskningsanknyta VFU:n är en utmaning. Man kan ställa sig frågor såsom: Vad betyder detta egentligen? Hur påverkas upplägg och organisering av VFU-momenten så att utbildningen vilar på vetenskaplig grund? Hur kan detta formuleras i kursplanerna? Finns det goda exempel vid HKR? Vad kan man lära av varandra? Vid ett forsknings- och utvecklingsseminarium den 16 februari 2012 diskuterades möjligheten att i mindre grupper (programkluster) arbeta med forskningsanknytningsfrågan. Sex grupper bildades och diskussioner har förts under 2012 av särskilt utsedda samtalsledare vilka i sin tur har coachats av Leif Karlsson vid LRC. Minnesanteckningar fördes vid träffarna. Dessa har analyserats av Marie Jedemark och en rapport är framtagen. Flera av de slutsatser och rekommendationer som Jedemark presenterar är angelägna att arbeta vidare med. VFU-publikationer Anvisningarna i kvalitetsstyrkortet är att det är antalet publiceringar som påverkar utfallet av den nationella resursfördelningen som ska redovisas. För att säkerställa detta är LRC engagerade för att bistå med underlag. Två ämnesgrupper har redovisat resultat. Socialt arbete: 2 artiklar Omvårdnad: 2 artiklar och 4 rapporter Inför årsredovisningsarbetet rapporterade Plattformen för verksamhetsförlagd utbildning och professionslärarande att den VFU-relaterade forsknings- och utvecklingsverksamheten under 2012 hade resulterat i 0 refereegranskade artiklar (dock är 4 godkända för publicering). Därutöver rapporteras 23 externa presentationer i form av konferensbidrag, bokkapitel, debattartiklar och ej refereegranskade artiklar. 17

19 Internationalisering Tre indikationer: Möjlighet att studera utomlands och att ta emot utländska studenter, antal utländska gästlärare, engelskspråkiga kurser Inrapporterat av programområdesansvariga Sektion HS Folkhälsa: Samordnare vid sektionen träffar de studenter som vill åka ut. Ingen utresande student under Ingen utländsk gästlärare. Har kursen Global hälsa som förberedelse inför VFU utomlands. Datateknik och Lean: Har sedan tidigare ett gediget internationellt utbyte. Utvecklingsarbetet uppskjutet på grund av UKÄ-utvärdering. Gav under 2012 två språkkurser i engelska, men utfallet blev inte tillfredställande varför dessa kommer att avvecklas under Inga gästlärare under året. Ekonomi: Internationaliseringen är väl utvecklad. Under 2012 åkte drygt 50 ekonomstudenter utomlands för att studera vid något av de 80 partneruniversiteten som är knutna till ekonomprogrammen. Tar emot ungefär lika många utländska studenter. En ny engelskspråkig kurs har utvecklats under året och 2 gästlärare från Danmark respektive Italien har vistats vid HKR. PA-programmet: Information om utlandsstudier minst en gång per termin till samtliga PA-studenter. Ingen utresande under Däremot har en lärare vistats utomlands och man har haft besök av en gästlärare. Digital Design: Har en valbar kurs termin 6. Några studenter har genomfört VFU i samarbete med utländska organisationer. Inga utländska gästlärare men hänvisar till online föreläsningar som komplement till ordinarier undervisning. En kurs ges på engelska varannan termin. Sociologi: Undervisningen är nätbaserad och programområdesansvarig menar att internationaliseringsfrågan bör diskuteras. Tandhygienistprogrammet: Diskussioner om studentutbyte har under året förts med lärare från Zambia, Litauen och Åbo i Finland. I dialog med företrädare från nämnda länder har man kommit fram till vilka av HKR:s kurser som ska ges på engelska. Två lärare från Zambia har föreläst för våra studenter. Sjuksköterskeprogrammet: Ca 10 studenter studerar utomlands varje termin. Har pågående arbete med mottagande lärosäten både i i-länder och utvecklingsländer. Sex lärare har varit utomlands under

20 (finansiering via Linneus Palme och Erasmus) och man har haft besök av nio gästlärare. Att utveckla engelskspråkiga kurser är inte aktuellt inom sjuksköterskeprogrammet. Specialistsjuksköterskeprogrammet: Samarbetar med sjuksköterskeprogrammet. Har som målsättning att en eller ett par studenter ska studera utomlands. Osäkert om detta mål har uppnåtts. Lärarutbyte förekommer och nya medel har sökts under Masterprogrammet hälsovetenskap: Programmet är nätbaserat och alla kurser genomförs på engelska vilket möjliggör för studenter utomlands att delta. Här finns möjlighet att ge stipendier för ickeeuropeiska studenter. Frågan diskuteras med internationaliseringsrådet. Sektion LM Biologprogrammet: Under 2012 har ett samarbete med Canterbury Christ Church University etablerats. Från och med 2013 har två studenter möjlighet att studera en termin i Canterbury. Biologstudenterna har också möjlighet att göra sin VFU utomlands och genomföra en så kallad Minor Field Study utomlands som del i examensarbetet. Två studenter kommer att göra detta i Indien under Fem kurser i programmet ges på engelska. BMA: En student har genomfört VFU utomlands. Inget etablerat samarbete med utländska universitet. Frågan skjuts upp tills programmet har funnit sin form. Målet för 2012 var dock att stimulera studenter att göra examensarbete vid utländska lärosäten. Ej aktuellt att ge kurser på engelska. Landskapsvetarprogrammet: Möjligheter för utlandsstudier är kopplat till termin 5, VFU och examensarbetet. Inför 2012 planerades att besöka lärosäten i England för samarbete med detta är uppskjutet till Av allt att döma har ingen student ännu förlagt sina studier utomlands. En gästlärare från Australien i november. Inga kurser på engelska. VA-teknik: Inget internationellt samarbete ännu. International Office informerar studenterna regelbundet och möjligheter finns för utländska studenter att läsa vid HKR. Water Management: I princip bara utländska studenter. Information ges årligen om möjligheten att göra Minor Field Studies. Samarbete med Asian Institute of Technology. Under året har medel erhållits från SIDA (PDC Partner Driven Cooperation) som involverar studentprojekt och integrering av forskning i undervisningen. 19

21 Gastronomi: Internationalisering var inte ett prioriterat område Dock har någon student genomfört sin VFU i Frankrike. En InterRegansökan blev godkänd och beviljades medel för arbete under 2013 och Här finns potential för studentutbyte. Psykologi: Internationaliseringsfrågan har inte aktualiserats inom programområdet. Förskollärarprogrammet: Programmet har ett samarbete med Canterbury. Planen för 2012 var att utveckla en engelskspråkig kurs i syfte att möjliggöra studentutbyte. Arbetet har avstannat på grund av sjukdom. Dock har 12 studenter och 2 lärare från Canterbury besökt HKR under Har även genomfört ett besök/utbyte med Köpenhamn. Inom ramen för ett Nord-Plus projekt genomfördes en föreläsningsdag för såväl studenter som lärare. Föreläsarna kom från de nordiska länderna. Har ambitioner att utveckla och ge kurser på engelska. Grundlärarprogrammet: Inför 2012 planerades att, tillsammans med förskollärarutbildningen, kartlägga vad som gjorts/görs i nuvarande lärarutbildning och vad som kan tas tillvara i den nya lärarutbildningen. Denna kartläggning är inte klar. Masterprogrammet utbildningsvetenskap: Konstaterar att möjligheter att studera utomlands inte är tillfredställande och måste utvecklas. Examensarbetena nämns som ett tänkbart område. En kurs ges på engelska. Stöd till studenterna i utbytesprogram Inrapporterat av SA-chef Inför 2012 var planen att utarbeta en tydligare process gällande hantering av avgiftsskyldiga studenter, ta fram en ändamålsenlig hemsida, ökade informationsinsatser samt driftsätta Mobility Online fullt ut. Huruvida detta har genomförts framgår dock inte av redovisningen. Stödresurser studenterna ska ha tillgång till en stödstruktur med hög kvalitet I kvalitetsstyrkortet uppmanas ansvariga att utveckla lämpliga och uppfölljningsbara kvalitetskriterier. Inrapporterat av SA-chef och LRC-chef LRC Bibliotek: LRC har 7 kontaktbibliotekarier. Under 2012 har man vid sektionen inlett en genomgripande diskussion kring kontaktbibliotekariernas 20

22 roll när det gäller innehåll, omfattning och former för informationskompetensutvecklande aktiviteter avsedda för såväl personal som studenter. Arbetet fortsätter under 2013 liksom förankring och implementering i programområdena. Vid LRC har man också arbetet med att ta fram en strategi för hur biblioteksfunktionen kan få en tydlig och hållbar närvaro i HKRs nätoch distanskurser. Arbetet pågår parallellt med framtagandet av ny lärplattform. Med specifikt fokus på stöd till när- och distansstudenter har man implementerat en googleliknande söktjänst (Summon). Utöver ovanstående nämns investering i ny teknik för handhavande av medier, uppsättning av larmbågar och chippning av böcker. Lärverkstäder: Språkstöd har varit ett prioriterat område under Bland annat har Skrivhandboken färdigställts och tryckts i 1000 ex. En plan har tagits fram för hur arbetet sprids bland lärare och hur LRC ska kunna stödja framtagandet av skrivprogressionsplaner inom respektive programområde. Under året har också en kartläggning av språkstöd för studenter med annat modersmål än svenska genomförts. Olika typer av insatser för att stödja denna studentkategori har påbörjats och fortsätter under AV-media och IKT-stöd: Under 2012 har två konferensrum utrustats för att möjliggöra e-möten i grupp med god kvalitet på bild och ljud. Bland annat har rummen framgångsrikt utnyttjats vid UK-ämbetets virtuella platsbesök. Rummen har också använts för bland annat uppsatsseminarier och fackliga möten. Ett 40-tal korta instruktionsfilmer, onlineföreläsningar etc. har producerats av medarbetarna inom AV-media och IKT. De filmer som lagts ut på YouTube har över visningar. Nämnas kan också att den produktion som tagits fram om filmning, filmredigering och filmiskt berättande har hittills använts inom ett par kurser i lärarutbildningen. Högskolepedagogisk utbildning: Kurs i Verksamhetsintegrerat lärande har genomförts under Övrigt att nämna från LRC: Två pedagogiska utvecklare har rekryterats. Målet att minst fem lärare ska skicka in bidrag till Högskolepedagogisk debatt är uppfyllt. Och den pedagogiska karriärsstegen fastställdes under Arbetet med att implementera stegen inleds under VT-13. Första ansökningsomgången för pedagogisk meritering sker under

23 Studenthälsan (SA-avdelningen) Studenthälsan hade fem angivna målområden för 2012: Ökade promotiva och preventiva insatser. Verksamheten ska synliggöras ytterligare och innehållet ska tydliggöras. Datoriserat journalsystem, kompetensutveckling och ökad samverkan inom HKR. Följande har genomförts: Psykosocialt arbete: Kurser i Våga tala samt Mindfulness har genomförts. Samverkan i flera ärenden med psykiatrimottagningen. Alkoholprevention: webbaserat alkoholvanetest utskickat till ekonomer, lärare, gastronomer samt sjuksköterskor. Temautställning vid mötesplatsen 1 gång/månad. Fadderutbildning tillsammans med kåren och sektionerna. Deltar i pilotstudie om implementering av riskbruksmetoden. Studenthälsan har också jobbat med olika typer av livsstilsrelaterade frågor samt studie- och arbetsmiljöfrågor. För att öka synligheten har man deltagit i introduktionsdagar, funnits på plats vid mötesplatsen och haft möte med programstudenter. Vidare har samarbetet ökat med lärare, studievägledare och LRC. Arbetet med journalsystemet har påbörjats. Totalt sett har söktrycket ökat. Besöken av internationella studenter har fördubblats. En kvinnlig kurator (20 %) har anställts. Studievägledning (SA-chefen och Sektionschef vid HS-sektionen) Både SA-chefen och sektionschefen angav målsättningen att implementera och stödja omorganisationen av studievägledningen (inklusive karriärrådgivning och alumn) inom HKR. SA-chefen skriver att arbetsgruppen har haft regelbundna möten och besökt Högskolan i Halmstad. Uppdraget förändrades under hösten och arbetet drivs av sektionerna. Arbetsgruppen består och en styrgrupp är tillsatt. Och sektionschefen anger följande Tyvärr har förändringen gällande studievägledning av olika skäl fördröjts under hela Rektorsbeslut i frågan dess organisatoriska form fattades i sin helhet under december Reflektion: Det är av stor vikt att studievägledningen är ändamålsenligt organiserad, bemannad med relevant kompetens, känd av studenterna och har en god tillgänglighet. Ett nära samarbete mellan programområdena och sektionernas studievägledare torde också bidra till en bättre uppföljning av studenter som har problem av olika slag. Ansvaret för all studievägledning (inklusive karriär och alumn) ligger nu direkt under sektionerna. Angeläget att omorganisationen utvärderas och följs upp 22

24 Karriärrådgivning Karriärrådgivningen har under större delen av året legat under SAavdelningen. Målsättningen var att öka antalet återkopplingar på studenternas CV, fortsatt använda Mötesplatsen och utöka Café Karriär. Resultatet blev: 150 CV-granskningar (en ökning med ca 50) och regelbunden användning av mötesplatsen. Två Café Karriär har arrangerats, ett på HS som nådde 350 studenter och ett på LM med 100 besökande studenter. Alumn mm Alumnnätverket lanserades den 31 maj i samband med Högskolans dag. Nätverket har marknadsförts på Checkpoint, Framtidsdagen, via hemsidan, Facebook, Mötesplatsen och vid event arrangerade av Café Karriär. Nätverket har ca 230 registrerade alumner. Förutom karriär- och alumnverksamheten har den del av SAavdelningen som benämnts HKR Karriär och som nu finns organiserade vid sektionerna tillsammans med studievägledningen arrangerat 22 aktiviteter för att stödja studenternas anställningsbarhet. Flera alumner har engagerats vid dessa tillfällen. Man har också samverkat med Futurum, Studentkåren, Kristianstad kommun, fackförbundet Unionen, studentföreningar med flera. 23

25 Fokusområde: Studentinflytande Programråd Inrapporterat av programområdesansvariga Sektion HS Merparten av programområdena har programråd med studentrepresentation. Antal möten varierar från ett per år till två gånger per termin. Sociologi har enbart fristående kurser och programråd har inte prioriterats. Datateknik och Lean redovisar att arbetet med att få till stånd programråd inte har framskridit enligt plan. Inom ekonomutbildningarna är det bara inriktningen revisor/controller som har ett fungerande programråd. Sektion LM Programråd med både studenter och externa ledamöter finns i programområdena Gastronomi, VA-teknik, Water Management, Biologprogrammet, BMA och Speciallärar-/specialpedagogprogrammet. Däremot saknar Psykologi och Förskollärarprogrammet programråd. Grundlärarprogrammet genomförde dialogmöten med studenter från de olika inriktningarna vid två tillfällen under Alla lärarprogrammen inklusive Speciallärar-/specialpedagogprogrammet har problem att engagera externa ledamöter. Landskapsvetarprogrammet har programråd men saknar studenter i detta. Lite osäkert huruvida Masterprogrammet har programråd. Utbildning av studentrepresentanterna i beredande och beslutande organ Inrapporterat av Förvaltningschefen Utbildning genomfördes i december med 9 deltagare. Samtliga fasta studerandeplatser i styrelse, råd och nämnder ska vara tillsatta Inrapporterat av Studentkåren Under VT-12 var alla platser i beredande och beslutande organ bemannade. Hög belastning på studentkårens presidium. Studentrepresentationen på programnivå varierar. Vissa program saknar programråd. 24