I FOKUS: Efter insats

Transkript

1 NR I FOKUS: Efter insats» Det kan vara lätt att fastna i ett stort fokus på teknik och taktik.projektet Friska brandmän har lett till en attitydförändring. Rökdykning är den farligaste arbetsuppgift som vi tillåter i Sverige.«ARTIKEL: På vilket sätt kan vi ge stöd till de drabbade? SID 8 ARTIKEL: Fett som fett eller? På jakt efter en formtopp? SID 33 ARTIKEL: Rutiner krävs för kontaminerat material. SID 17 ARTIKEL:»Våga ta chansen! Det är enormt utvecklande.«sid 28 ARTIKEL: Arbetsmiljöverkets syn på 1+3-konceptet. SID 35

2 Upplevelsebaserad inlärning Nytt utbildningsmaterial för grundläggande brandskyddsutbildning A Varje år är Räddningstjänsten ute och lär ut grundläggande brandskydd till kommuner, skolor och företag. Men hur får vi motiverade och engagerade deltagare som är nyfikna på brandskydd? Att lära in ett beteende vid brand är svårt men vi tror vi har lösningen! Därför har Brandskydds föreningen tillsammans med Räddningstjänster, pedagoger och målgruppen tagit fram en upplevelsebaserad utbildning i grundläggande brandskydd. Brandskyddsföreningens service AB I en upplevelsebaserad inlärning får deltagaren göra aktiva val kopplade till den dagliga verksamheten. Deltagarna kommer att få diskutera och besvarar på frågor utifrån olika scenarier och frågeställningar. Vi varierar film, ljud, bilder, animeringar och fakta som gör utbildningen rolig och lärorik. Vi tror att en blandning av de olika inlärningssätten är nyckeln till framgång. Du kommer även kunna få utbildningsmaterial anpassat till den verksamhet du ska träffa, till exempel skola, industrier eller sjukhus. När du tecknar ett nyttjanderättsavtal på utbildningsmaterialet kommer du även kunna vara med och påverka om det är något område som saknas eller bör kompletteras. I materialet ingår även ett instruktörsmanus. Utbildningen innerhåller bland annat: Brandförlopp Brandorsaker Förebygga brand Agera rätt vid brand Utrymning Konsekvenser av brand Anlagd brand Vill du veta mer om hur du kan teckna ett nyttjanderättsavtal kontakta Kristian Öhrn, utbildningsansvarig, på telefon eller per e-post kristian.ohrn@svbf.se. Eller besök oss på

3 innehåll Räddningsledaren # Räddningsledaren Föreningen Sveriges Brandbefäl, Stockholm Telefon Årgång 29 Räddningsledaren är medlemstidning för Föreningen Sveriges Brandbefäl och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: ex. Ansökan om medlemskap och adressändringar gör du via hemsidan Ansvarig utgivare: Ulf Lago ulf.lago@brandbefal.se Telefon Redaktion: Ulf Lago, ulf.lago@brandbefal.se Cecilia Uneram, cecilia.uneram@svbf.se Per-Ola Malmqvist, po@utkiken.net Evelina Edström, evelina_em@hotmail.com Anders Jönsson, aj900525@hotmail.com Annonser & material: Dennis Sandström, Adviser. dennis@adviser.se Grafisk produktion: Mattias Sjöstedt, mattias@figur.se För riktigheten i signerade inlägg/artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. Omslagsbild: Anna Hållams Nästa nummer utkommer 1 oktober. Manusstopp 29 augusti. Tryckt av Accidenstryckeriet i Sundsvall på Svanen-godkänt papper. Tidningen görs i samarbete med Utkiken. 5 I ORDFÖRANDES HUVUD: Tio år går fort och långsamt 6 FÖRENINGSNYTT: Nytt i föreningen korta nyheter 7 I FOKUS: EFTER INSATS. Efter insats en allt viktigare del i räddningstjänstens arbete 8 I FOKUS: EFTER INSATS. Vi ger mer till drabbade! 10 I FOKUS: EFTER INSATS. Debriefing eller avlastande samtal? 11 I FOKUS: EFTER INSATS. Lärande I FOKUS: EFTER INSATS. Insatsutredningar vårt verktyg för utveckling 14 I FOKUS: EFTER INSATS. Insatsrapporten viktig för utveckling 15 I FOKUS: EFTER INSATS. Restvärderäddning i Sverige 16 I FOKUS: EFTER INSATS. Dialog för effektivare lärande 17 I FOKUS: EFTER INSATS. Räddningstjänsten Syd engagerar sig för en bättre arbetsmiljö 18 I FOKUS: EFTER INSATS. Värends räddningstjänst gör rent 19 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Ta hand om drabbade 22 ARBETSMILJÖ: Skalbara larmställ framtidens melodi? 24 ARBETSMILJÖ: När branden är släckt 25 NYA RISKER: Kompositer risker på skadeplatsen 26 LEDARSKAPSSKOLA: Ett RiB-befäls utmaningar 28 PORTRÄTT:»Våga ta chansen!«29 PORTRÄTT: Anna ny ordförande i söder 30 VÅRA KONFERENSER: BRAND2014. Välkomna till Helsingborg och BRAND VÅRA KONFERENSER: Skadeplats. Skadeplats 2014 i Karlstad! 33 FRISKVÅRD: Fett som fett eller? 34 TAKTIK OCH TEKNIK: Larmväska kan hindra storskador 35 TAKTIK OCH TEKNIK: Rökdykning med 1+3 inte tillåtet 36 RESTVÄRDESRÄDDNING: Ny nationell utbildning i arbete på spår och väg 37 STUDIENYTT: Utmaningar med distansstudier 38 NYTT I LÄNSFÖRENINGAR: Årsmöte i Skåne-Blekinge 39 ALARMERINGSTJÄNSTUTREDNINGEN: I väntan på framtidens alarmering 40 BYGGNADSTEKNISKT BRANDSKYDD: Ny vägledning för använ dning av CFD-modeller 42 NOTISER RÄDDNINGSLEDAREN NR

4

5 i ordförandes huvud Tio år går fort och långsamt HUR LÄNGE ÄR EN LAGSTIFTNING NY? För bara något år sedan kom jag på mig själv säga»den nya lagen om skydd mot olyckor«. Detta fick mig att fundera på hur det kommer sig att jag säger så? Det var ju snart tio år sedan lagen om skydd mot olyckor kom. Nu tror jag mig ha en förklaring till varför jag sade som jag sade. För mig känns lagen ny eftersom jag antagligen inte uppfattar att den är fullt implementerad än. Visserligen har en massa arbete gjorts, men min uppfattning är att en del kvarstår. Vi behöver vidga vårt perspektiv för att förstå olyckorna bättre. Inget sätt att se på en olycka är fel. Dåvarande försvarministern Leni Björklunds ord från riksdagagens talarstol 2003 har blivit en sorts mantra för lagen»färre ska dö, färre ska skadas och mindre ska förstöras«. Vägen dit skulle gå genom bland annat ökad målstyrning, ökad lokal samordning, bättre lärande av olyckor och flexiblare verksamhet. En av de väsentligaste delarna i en fungerande målstyrning är en effektiv och fungerande kontroll och uppföljning. Du behöver inte läsa speciellt länge i den litteratur som finns kring målstyrning för att inse detta. När jag tittar ut över den uppföljning som sker, så ser jag brister på alla nivåer. Inte ens en samlad bild, som får någon större genomslagskraft i diskussionen kring skador och olyckor, finns. Och jag uppfattar att ingen har det formella uppdraget att skapa sådana bilder. Och när inte myndigheter gör det, riskerar andras initiativ till samlade bilder att tolkas som partsinlagor. Den bristande uppföljningen kanske är en orsak till varför någon diskussion inte kommit igång kring reviderad lagstiftning. Med de tidsintervaller som lagstiftningarna tidigare har reviderats, borde vi nu ha kommit en bit i dessa diskussioner. Få röster hörs dock kring behovet av en reformerad lagstiftning. Detta kan tolkas på flera olika sätt. Ett sätt är att många är nöjda, ett annat att det saknas underlag för att uttala sig om behovet av en ny lag. Ett tredje är att det saknas intresse för att utvärdera området. Olyckan har många ansikten. Beroende på vilken utgångspunkt du har, kommer du att se olika saker. Räddningstjänsten har varit experter på att se det ur sitt eget perspektiv, även om de direkt drabbades mer och mer vävs in. Men vi behöver vidga vårt perspektiv för att förstå olyckorna bättre. Att se på olika saker ur olika perspektiv berikar oss. Låt därför årets brandkonferens vara en ögonöppnare för just dig som är där eller dig som tar del av konferensen på andra sätt. Inget sätt att se på en olycka är fel och vi behöver förstå detta för att utvecklas. När du läser denna tidning är vi i föreningen mitt uppe i en beslutsprocess avseende nya stadgar. De remissvar som inkommit via länsföreningar har varit positiva, vilket gör att föreningsstyrelsen kommer lägga fram ett förslag till nya stadgar på kongressen. Mycket talar för att kongressen och extra-kongressen då kan fatta beslut om dessa nya stadgar. Min förhoppning är att vi får förutsättningar att arbeta effektivare och modernare. Våra nuvarande stadgar har ju trots allt 55 år på nacken. På den tiden gällde 1944-års brandstadgar. Ulf Lago Ordförande Föreningen Sveriges Brandbefäl RÄDDNINGSLEDAREN NR

6 föreningsnytt Nytt i föreningen korta nyheter Positivt resultat för ekonomin Det ekonomiska resultatet för riksföreningen 2013 blev ett överskott på cirka kronor. Sett till enskilda budgetposter, finns stora variationer i det ekonomiska resultatet jämfört med budgeten som lades. Ändå har vi ett positivt ekonomiskt resultat och vi har lyckats kompensera minskade intäkter med minskade kostnader. Nya stadgar Förslaget till nya stadgar för föreningen har varit ute på remiss i alla länsföreningar. De länsföreningar som har svarat är alla positiva till förändringarna. Några har föreslagit mindre justeringar som styrelsen har behandlat. Den 20 och 21 maj hålls kongresser för att besluta om att ändra stadgarna. Håll utkik på hemsidan för den senaste informationen i detta ärende. Dags att söka stipendum Nu är det dags att söka medel ur Kaare Brandsjös stipendiefond. Senast den 30 juni vill vi ha din ansökan till annette.andersson@kalmar.se. Läs mer om fonden och ansökan på hemsidan! Förra året fick Lars Ågestrand stipendiet. Gemensam ledarskapskurs Under våren 2013 genomförde vi en gemensam norsk-svensk ledarskapskurs utanför Karlstad. Denna var mycket uppskattad. Därför planerar vi en ny kurs, denna gång någonstans i Bohuslän. Dagarna är satta till mars Det finns plats för sex deltagare från Sverige. Inbjudan kommer längre fram. Nordisk studievecka Vi följer Norge Den norska brandbefälsföreningen deltar i ett projekt som ska undersöka olika släckmedel och släckmetoders verkan. Projektet heter Nye slokkemetoder for Brannvesen. Vi har fått möjlighet att följa projektet och två medlemmar har nappat på erbjudandet vi fick från Norge. Det är Lars Ågestrand och Ronnie Lindberg. Pins, pennor & slipsnålar Vi har fyllt på vårt förråd med give-aways med pins, slipsnålar och pennor. Trots stora funderingar, har vi ännu inte hittat något som passar även kvinnor. Förslag mottages tacksamt. I år är Sverige värd för den Nordiska studieveckan. Den kommer att äga rum vecka 42 och utgå från Uppsala (kursgården Viktoria). Deltagarna kommer förutom en rad studiebesök, även delta i konferensen Skadeplats i Karlstad 1 2 oktober. Det finns möjlighet för tre medlemmar att delta i veckan, där man som medlem får chansen att lära känna och byta erfarenheter med brandbefäl i de nordiska länderna. Mer information kommer framöver på hemsidan, så håll utkik! 6 RÄDDNINGSLEDAREN NR

7 I fokus: efter insats LSO fyller 10 år Efter insats en allt viktigare del i räddningstjänstens arbete I år firar lagen om skydd mot olyckor tio år. Lagen har bidragit till att räddningstjänstens arbete efter insats fått mer fokus. Text: Ulf Lago, ordförande SBB Den utredning som intensifierade arbetet med lagen kan sägas vara den så kallade Räddningsverksutredningen som slutfördes Efter det kom flera andra utredningar och den 1 april 2004 trädde en reformerad räddningstjänstlagstiftning i kraft. Undersöka olyckor En nyhet i lagen var kraven på olycksundersökningar. Syftet var att stimulera ett lärande i hela organisationen, och på så vis öka kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Innan införandet av detta krav hade Räddningsverkets brandutredningsprojekt pågått i flera år. Många olycksundersökningar, såväl små som stora, har genomförts sedan lagen kom. Säkerligen har detta lett till ökat lärande men fortfarande finns stor utvecklingspotential. Säkerligen har införandet av lagen lett till ökat lärande men fortfarande finns stor utvecklingspotential. Dokumentera avslutande av insats En annan nyhet var att räddningsledaren ska dokumentera beslutet om att avsluta en räddningsinsats. Syftet var att göra gränsdragningen mellan kommunens och den enskildes ansvar tydlig. Vissa menar att detta har haft en negativ effekt på skadeutvecklingen, då detta också tolkades som att räddningstjänsten ska avsluta insatsen och lämna skadeplatsen tidigare. Det var dock aldrig avsikten. Lagstiftaren ville bara göra gränsen tydligare; inte flytta den. Utvecklat restvärdesarbete Sedan några år tillbaka har restvärdesarbetet utvecklats enormt. Den utveckling som skett kan tillskrivas många orsaker, men Brandskyddsföreningens övertagande av denna verksamhet måste anses vara viktig. En annan är säkerligen den kunskapsuppbyggnad som skett hos både försäkringsbolag och restvärdesledare. Skapa mervärde Begreppet mervärde för de drabbade myntades officiellt vid brandkonferenser i mitten av 2000-talet. En rad räddningstjänster var drivande, bland annat Malmö Brandkår och Räddningstjänsten Jönköping. Dessa räddningstjänster arbetade redan då på ett systematiskt sätt med mervärdesskapande arbete efter räddningsinsatser. Idag har fler och fler sett det självklara i att skapa mervärde genom att bland annat se till att de som drabbas av olyckor får stöd av olika slag. Ta hand om oss själva En annan viktig utveckling som skett, som inte har koppling till lagen om skydd mot olyckor, är att ta hand om egen personal efter insatser. Idag finns i de flesta räddningstjänster arbetssätt och resurser för detta viktiga arbete. Startskottet för räddningstjänstens arbete var bland annat branden på Scandinavian Star 1990 och diskoteksbranden i Göteborg När Arbetsmiljöverkets föreskrift om Första hjälpen och krisstöd kom 1999 var många räddningstjänster mycket väl förberedda. Ta hand om vår utrustning Omhändertagande av kontaminerad utrustning har på de senaste åren fått stor uppmärksamhet. Synsätt på hur vi tar hand om kläder och material efter insats har radikalt förändrats och på kort tid har rutiner förändrats. Dessutom har en förskjutning i attityd skett. Förr var sotig hjälm och larmdräkt respektingivande, idag är det ett tecken på dumdristighet och fara. RÄDDNINGSLEDAREN NR

8 I fokus: efter insats Stöd till drabbade Vi ger mer till drabbade! På vilket sätt kan vi ge stöd till drabbade? Ett bra sätt är att snabbt bryta skadeutvecklingen och på det sättet minimera konsekvenserna för de drabbade, men detta är inte allt. Text: Göran Melin, stf räddningschef, Räddningstjänsten Jönköping. Foto: Anna Hållams Ju fler år jag arbetat med räddningsinsatser och stöd till drabbade, inser jag att allmänheten förväntar sig den snabba och effektiva insatsen medan ett bra omhändertagande och stöd efter insatsen ofta är det som genererar mest positiv återkoppling efteråt. Mannen som drabbats av en till synes trivial brand på spisen kan i det ögonblicket uppleva den värsta dagen i sitt liv. Företagaren vars livsverk just brunnit upp undrar om hon kommer att ha några kunder kvar nästa vecka eller om hon ska tvingas säga upp sina anställda som hon byggt upp verksamheten tillsammans med. Kvinnan vars man just avlidit i hög ålder till följd av hjärtstopp har mist sin livskamrat och har svårt att tro att hon över huvud taget ska klara morgondagen. och behov som jag inte visste om när den akuta delen var avslutad. Att finnas kvar hos en familj och hjälpa dem ringa försäkringsbolag och i samråd med bolaget kontakta saneringsbolag, är ofta en god hjälp i en stressad situation. Att se till att räddningstjänsten hjälper till med bevakning så att inte familjen drabbas av ännu en brand och trauma är en självklarhet. Brandbilen som står kvar under natten utanför flerbostadshuset utgör också en stor trygghet för grannarna när de vaknar och känner röklukt. Respektfullt bemötande och stöd Räddningstjänsten, och inte minst räddningsledaren, kan i dessa situationer genom ett varmt och respektfullt bemötande utgöra ett fantastiskt stöd. Vid bränder utgör också stöd från restvärdesledare och försäkringsbolag viktiga delar. Räddningsinsats Sjukvårdsinsats RVR Räddningstjänstens stödjande insats Vid en brand kan stödet till drabbade bestå av flera delar som sker parallellt. Ett eller två telefonsamtal de kommande dagarna ger en bra bild över hur den drabbade klarar situationen och är även uppskattat. Vid bränder och olyckor kan det vara lätt att fastna med ett stort fokus på teknik och taktik. Men för den drabbade är en information i ett tidigt skede från räddningsledaren eller en extra ledningsenhet av mycket stort värde. En egen erfarenhet är att det bästa är att finnas nära den/de drabbade under minst ett par timmar efter att själva räddningsinsatsen är avslutad. Under denna tid framkommer nästan alltid ny information Att skapa mervärde innebär ofta det enkla. 8 RÄDDNINGSLEDAREN NR

9 I fokus: efter insats Stöd till drabbade Stabsarbete för ledningen Den drabbade företagsledaren behöver kanske coachning i att hantera en kris och här kommer räddningsledarens akutkompetens väl till pass. Vi är duktiga på att systematiskt bringa ordning och reda mitt i kaoset. Vid första mötet med ledningsgruppen kan ibland även rutinerade företagsledare behöva hjälp med lite stabsarbete för att vid andra eller tredje mötet mentalt ha kommit ifatt och återtagit initiativet runt bordet. Vid händelser där anställda omkommit är just det stödet extremt viktigt. Vi är duktiga på att systematiskt bringa ordning och reda mitt i kaoset. Vid hjärtstoppslarmet hos det äldre paret samverkar vi effektivt med ambulanssjukvården och ger hjärtkompressioner och defibrillerar. Ambulansen lastar patienten och en brandman följer kanske med ambulansen som snabbt beger sig till sjukhuset. Här finns ofta en styrkeledare från ortens deltidsstyrka kvar hos kvinnan och väntar i lugn och ro på att någon anhörig kommer till platsen. Det är mer än en gång jag fått hälsningar från anhöriga om just hur värdefullt det var att vi stannade kvar och hjälpte deras mamma i hennes värsta stund. Goodwill och förtroende in i budgeten Räddningstjänsten Syd har under flera år talat om vikten av att skapa mervärde och det är just detta som jag tycker vi ska utveckla allt mer. Vem betalar undrar någon annan med pressad ekonomi? Eftersom det är just kvinnan vars man avlidit eller mannen som glömde kotletterna på spisen, eller företagsledaren som betalar vår verksamhet, så är det just det goda omhändertagandet som betalar sig genom trygghet, goodwill och förtroende i budgetdiskussioner. Vår personal utgör också utomordentlig bra stödpersoner och handledare vid avlastande samtal. Stödperson och handledare för avlastande samtal är kompetenser som jag tycker vi ska ta med i vår operativa kompetens. msb genomför bra utbildning för handledare och kompletterar vi också med utbildning i att möta självmordsnära människor, så har vi än mer multikompetens i vår verktygslåda. Rökdykning på en ny nivå QS II-R kombinerar ett helt nytt bärställ med Interspiros beprövade reservluftsvarning. Utrustad med Spirolite flaskpaket och integrerad räddningslang är QS II-R en förstklassig andningsapparat för rökdykning. Bärstället kan enkelt justeras för olika kroppslängder även med anslutet flaskpaket eller när apparaten är på plats i ett fordon. RÄDDNINGSLEDAREN NR

10 I fokus: efter insats Ta hand om egen personal Debriefing eller avlastande samtal? Att arbeta inom räddningstjänsten innebär att man förr eller senare kommer att hamna i en situation där man mentalt eller fysiskt kommer att bli starkt påverkad. Text: Per Hassling, personalspecialist, Räddningstjänsten Storgöteborg Den fysiska påverkan är allmänt accepterad och vi övar varje dag för att orka med ansträngningen. Det har också blivit mer accepterat att vi tillsammans behöver reda ut vad det var som hände och hur det påverkade oss. Modeller för hur och när detta ska ske har kommit och gått. På 1990-talet lanserades debriefingen som en metod för utryckande personal och som skulle vara väl lämpad för att hantera psykiskt svåra situationer. Modellen blev så spridd att den började användas långt över sitt ursprungliga syfte och den blev under 2000-talet häftigt kritiserad. Kritiken gick ut på att det dels inte gick att bevisa vetenskapligt att deltagandet i de briefingar förebyggde posttraumatiska stressreaktioner, och dels att den till och med skulle kunna vara skadlig genom att i ett för tidigt skede»tvinga«deltagarna att berätta om sina känslor och intryck. Målet med ett avlastande samtal är att påskynda återhämtandet. Mer fokus på händelsen Kritiken och debatten efteråt har lett till att vi idag mer sällan lär ut och använder den ganska komplicerade och avancerade debriefingen. Istället lär vi ut den enklare modellen avlastande samtal. Till skillnad från debriefingen syftar avlastade samtal till att skapa förståelse för vad som hänt och min egen roll i skeendet. Modellen lägger inte så mycket fokus på känslor, sinnesintryck och reflektioner. Målet med ett avlastande samtal är att påskynda återhämtandet genom att gruppen, tillsammans med en samtalsledare, berättar och lyssnar på varandras olika intryck. Individen kan på detta sätt lära sig något om sig själv, om sina gruppmedlemmar samt något om situationen. Finns det sedan behov av ytterligare uppföljning på individuell nivå, är det lämpligt att hänvisa vidare till högre terapeutisk kompetens. Samtalet en del av larmet En förutsättning för att detta ska fungera är att ledningen går före med gott exempel och avsätter tid och resurser för träning och utbildning så att samtalet blir en del av larmet. Det måste Per Hassling, personalspecialist, RSG. finnas en handlingsplan som är förankrad i organisationen. Handlingsplanen ska ange vid vilka situationer samtal ska genomföras, vem som har ansvaret och befogenhet att initiera samtalet samt vem som genomför det. Det går inte att bara genomföra samtal efter stora katastrofer och allvarliga krishändelser. Samtalet måste bli en del av vardagen. Lika väl som vi återställer våra bilar och vår materiel måste vi återställa vår personal. Först när en vana och rutin för detta finns, kommer man att vara beredd att hantera även svåra krishändelser och katastrofer likt diskoteksbranden i Göteborg. Sammanfattningsvis kan man säga att rutinmässigt samlas efter ovanliga händelser tillsammans med handledare som är väl förankrade och accepterade i organisationen, skapar förutsättningar för arbetsgrupper som fungerar väl i vardagen. Det leder även till en robusthet och uthållighet och som förmår dra såväl taktiska som känslomässiga lärdomar av svåra situationer. Läs mer på utkiken.net/debriefing i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. 10 RÄDDNINGSLEDAREN NR

11 I fokus: efter insats Lärande Lärande 2.0 Det finns alltid anledning att fundera över hur saker kan göras bättre. Jag har själv arbetat med lärande från inträffade händelser i drygt tio år. Självrannsakan är inte bara klädsamt, det är också en förutsättning för eget lärande. Text och foto: Thomas Gell, MSB Det är nu nära tio år sedan kravet på kommunerna om undersökning av händelser som föranlett räddningsinsats kom. Så här i efterhand tycker jag Thomas Gell, MSB resultatet till stor del är över förväntan. Det finns fler i kommunal räddningstjänst med kvalificerad utbildning i olycksundersökningsmetodik än i någon annan»sektor«. Vad fungerar mindre bra? Jag tycker trots det att kvalitetsglappet mellan de fördjupade undersökningarna och insatsrapporterna är alltför stort. Insatsrapporten är»basnivån«av undersökning och överlag brister kvaliteten i rapporterna. Att större räddningstjänster kan ha 50 procent okänd brandorsak, samtidigt som andra organisationer i motsvarande storlek, kan ligga under fem procent är inte rimligt. Orsaken måste sökas i brister i policy, motiverande feedback eller användning av data från rapporterna i den lokala organisationen. Svårt att nå ut Det är svårt att nå ut med budskapet att insatsrapporten även utgör en dokumentation av en myndighetsutövning och en redovisning av den egna insatsen. Ett kon - kret exempel på detta var när vi för några år sedan gjorde en kostnads- och nyttoanalys av en nedläggningshotad deltidsstation. På nyttosidan fanns såklart främst förkortad insatstid på grund av kortare körsträcka jämfört med styrkan från huvudstationen. Jag kommer fortfarande ihåg personalens förvåning när de insåg att de rapporter de hade lagt minimalt krut på, nu var mer eller mindre avgörande för stationens fortsatta existens. Vill man verkligen bli bättre på att lära sig bli bättre, måste man våga sig ut ur komfortzonen. Lärande mer än utredningar och data Vill man verkligen bli bättre på att lära sig bli bättre, måste man våga sig ut ur komfortzonen och lägga möda på att reflektera mera. Tillsammans. Jämförelsen mellan en räddningsinsats och ett professionellt lagspel är inte alltför långsökt. Övning och träning, där varje person har sin speciella uppgift, maximal prestation under match. Professionella lag går efter en match noggrant tillsammans igenom händelseförloppet och man enas om vad man bör träna på, En nöjd lokförare i Galtåsen Han tycks glad över att ha klarat sig oskadd. Av tolv godsvagnar var de sista fem i stort sett oskadda och stod kvar på spåret:»en bra indikation på var man bör sitta i tåget om man har möjlighet att välja vagn. Och såklart lokföraren bör hoppa av innan det smäller.«ändra eller förstärka till nästa match. Det är svårt att föreställa sig att lagkaptenen efter matchen suckar, ensam går in på sin kammare och fyller i en rapport som automatiskt skickas till fotbollsförbundet och som klubbledningen eventuellt inte ens läser. Förmågan till lärande Förmågan till lärande är i högsta grad en fråga om kultur och delaktighet. En mer systematisk nyfikenhet och förbättringsvilja som engagerar all inblandad personal. Här tror jag att potentialen till lärandet 2.0 finns. Vi testar för närvarande en reflektionsmodell (aar After Action Review) i några räddnings - tjänster och ambitionen är att den ska inkluderas i såväl smo- som räddningsledarutbildningen. Men; som i allt förändringsarbete hänger det på ledarskapets engagemang om det ska fungera. RÄDDNINGSLEDAREN NR

12 I fokus: efter insats Insatsutredningar Insatsutredningar vårt verktyg för utveckling I Helsingborg har arbetet med olycksundersökningar haft en hög prioritet under flera års tid. Arbetet sker på alla fronter och det finns ett väl utvecklat samarbete med till exempel polis, försäkringsbolag och åklagare. Text: Lars-Göran Bengtsson, samordnare för Olycksundersökning, Helsingborgs brandförsvar Vi har under senare år särskilt fokuserat på arbetet med insatsutvärderingar och här beskrivs främst detta arbete. Riktlinjerna för olycksundersökning specificeras i ett dokument. Det är viktigt att komma ihåg att detta bara är riktlinjer och det finns flera andra omständigheter som kan leda till att en händelse utreds, till exempel att insatspersonalen efterfrågar det, eller att»magkänslan«säger det. Här ges också utrymme för brandförsvarets ledning att»beställa«utvärderingar i särskilda fall. Riktlinjerna specificerar att»olycksundersökning«kan ske enligt Nivå 1 (insatsrapporten), Nivå 2A (orsaks-, förloppsutredning samt sakkunnigutlåtande), Nivå 2b (insatsutvärderingar) samt Nivå 3 som innefattar såväl orsak, förlopp samt insatsutvärdering. Nivå 2 och 3 utförs av speciella utredare medan Nivå 1 hanteras av räddningsledaren. Vid Nivå 3-utredningar tillsätts en särskild analysgrupp. Alltid kvalitetsgranskning I dag bedrivs arbetet av tre utredare och alla utredningar kvalitetsgranskas av samordnaren för olycksundersökning. Genom att alla utredningar kvalitetsgranskas av samma person blir det enkelt att finna återkommande företeelser. I vissa speciella fall sker granskning också av externa specialister. Arbetet med insatsutvärderingar har utvecklats mycket under de senare åren. Från början ledde utredningar fram till»tjocka rapporter«, men arbetet med att ta hand om slutsatserna föll ofta mellan stolarna. I dag är fokus mer att göra korta, men koncisa utredningar, och att skriva omfattande rapporter har i de flesta fall prioriterats bort. Totalt genomförs idag cirka insatsutvärderingar per år. Inriktningen är att inte göra fler utredningar än vad det finns tid till att ta hand om de föreslagna åtgärderna. I dag finns också ett tydligt fokus på att göra utredningarna mer fulländande genom att presentera åtgärder direkt i själva utredningen. Tidigare gav utredningarna många nya frågetecken. Detta kräver till exempel i vissa fall att fullskaleförsök genomförs på övningsfältet. Det kan exempelvis handla om att testa olika släckmetoder/tekniker som i sin tur kan ge stöd till slutsatserna i utredningen. Ofta leveras förslag på taktisk inriktning i utvärderingarna. Insatsutvärderingarna efter två fartygsbränder ledde fram till en särskild metodik vid fartygsbränder. Mogna för kritik Det tar tid för en organisation att lära sig att hantera kritik. I dag är vi mer mogna, där självkritik är mycket mer accepterat. Det märks framför allt genom att insatspersonalen själva rapporterar händelser 12 RÄDDNINGSLEDAREN NR

13 I fokus: efter insats Insatsutredningar som man vill ska analyseras. Insatsutvärderingar har på många sätt blivit en mer accepterad del av arbetet. Insatspersonalen gör idag också ett gediget arbete med att dokumentera händelserna med film och fotografier (egentligen initierar utredningen). Framför allt hjälmkameror är ett utmärkt hjälpmedel för utredarna vid utvärderingen. Självklart har även polisen stor nytta av dessa i vissa fall. Insatsutvärderingar har på många sätt blivit en mer accepterad del av arbetet. Spridningen av erfarenheter sker direkt mot den operativa personalen på forum som till exempel gemensamma lagträffar, befälsmöten, apt med mera. Fokus vid redovisningen skiljer sig åt, beroende på målgruppen. Sammanställning av vilka områden, inom vilka mer utbildning och övning behövs, sker kontinuerligt och prioriterade aktiviteter läggs direkt in i övningsschemat för den operativa personalen. Här är det en stor fördel att kompetensutveckling (övningsverksamheten) och olycksundersökning tillhört samma enhet. Även insatsplanering tillhör denna enhet. Erfarenheterna tas till vara Arbetet med olycksundersökning måste ske kontinuerligt. En olycka leder till en utredning, personalen övas, och nya rutiner implementeras. Sedan sker nästa olycka! Det är glädjande att se när erfarenheterna verkligen leder till att vi blir bättre. Och det blir vi! Ett exempel där utvärderingarna verkligen varit till nytta är: 2012 inträffade en brand på fartyget Ms Obbola. Utvärderingen gav en mängd utvecklingsområde och det skapades bland annat en förnyad fartygsmetodik. Denna övades också, via kompetensutvecklingen, på fartyg i hamnen. Så i december 2013 inträffade en brand på fartyget Corona Seaways. Under utvärderingen framkom att personalen upplevde lärdomarna från Ms Obbola som ovärderliga. Ett bra exempel på att lärandet och återkoppling från olyckor är en kontinuerlig process. Olycksundersökning Arbetet med olycksundersökning kan sammanfattas med några framgångsfaktorer: Gör inte fler utredningar än att ni har tid att ta hand om resultatet. Organisationen behöver tid att mogna; låt det ta tid. Låt arbetet koncentreras till ett fåtal personer, för bättre kontinuitet och erfarenhet. Sätt rätt ambitionsnivå, utifrån tillgängliga resurser. Låt slutsatserna vara en naturlig del i övningsplaneringen Film från hjälmkameror och fordon är ett utmärkt hjälpmedel.

14 I fokus: efter insats Insatsrapport Insatsrapporten viktig för utveckling Varje dag skrivs drygt 300 insatsrapporter runt om i landet. En viktig arbetsuppgift som inte alltid uppskattas så högt. Kan det bli bättre med ny insatsrapport? Text: Monika Strandberg, MSB. Foto: Mats Kostmann, Räddningstjänsten Östra Götaland I jämförelse med att vara ute på olycksplatsen och rädda liv och egendom, är ifyllandet av insatsrapporten naturligtvis mindre viktigt. Men syftet med insatsrapporten är också att rädda liv och egendom, även om det inte alltid är lätt att se den kopplingen. Ute på insats får man omedelbar respons på det som görs, man ser om man lyckas släcka den brinnande bilen eller inte. När insatsrapporten fylls i läggs uppgifterna till en gemensam kunskapsbas, en bas som sedan kan användas för att förebygga olyckor, minska konsekvenserna av dem och förbättra insatsarbetet. Slutresultatet kan dröja och det är ofta en lång rad av aktörer inblandade, vilket kan göra att rapportskrivaren inte förstår betydelsen av sin egen del av arbetet och därför inte ser det som särskilt viktigt. Exempel på hur insatsrapporten används Underlag till hur räddningstjänstens verksamhet ska vara dimensionerad och placerad. Tänk dig att det är några personer som helt struntar i att fylla i insatsrapporterna på en viss brandstation. Får de rätt bemanning då? Stationen kanske till och med läggs ned. Underlag för räddningstjänstens förebyggandearbete. Det blir lättare att rikta åtgärder till rätt målgrupp. Om det till exempel inträffar många skolbränder i en kommun, kan det vara bra att rikta sig till skolelever och skolpersonal. Underlag till förbättringar av insatsen. Losstagning ur bilar kan vara riskabelt. Om man råkar ut för problem vid losstagningen kan det vara bra att sprida det så att andra, på den egna och på andra räddningstjänster, inte ska råka ut för samma sak. förslaget ska ersätta den gamla insatsrapporten eller inte. Förslaget har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter från räddningstjänsten och msb. Den nya insatsrapporten är tänkt att vara lättare att fylla i då den är mer dynamiskt utformad. Med dynamiskt menas att de val man gör påverkar vilka frågor som ska besvaras i resten av rapporten. Men arbetsgruppen har bara gjort en del av jobbet, det är minst lika viktigt att Alarmos/Core och Daedalos sedan utformas på ett användarvänligt sätt. I det arbetet är ni på räddningstjänsten mycket viktiga. Till sist, om du är en av dem som skriver insatsrapporter: Ditt arbete med insatsrapporten är viktigt och det är många som har nytta av det du fyller i! Det här är bara några exempel på hur insatsrapporten används. Den har en rad andra användningsområden, bland annat till nationell statistik som används av forskare, journalister med flera. Du kan läsa mer om insatsrapportens syften i dokumentet»bakgrund.pdf«som ligger på Ny enklare insatsrapport För att insatsrapporten ska fyllas i på ett bra sätt måste den vara utformad så att den är någorlunda enkel att fylla i. Den som skriver rapporten måste förstå vad som efterfrågas och bara behöva svara på sådana frågor som är relevanta för den aktuella händelsen. Du har kanske hört att det finns ett förslag till ny insatsrapport? Du kan se hur det ser ut på insatsrapporten. När du läser detta har det bestämts om det När insatsrapporten fylls i läggs uppgifterna till en gemensam kunskapsbas 14 RÄDDNINGSLEDAREN NR

15 I fokus: efter insats Restvärderäddning Restvärderäddning i Sverige Verksamheten med restvärderäddning i Sverige bygger på samverkan och samarbete med syftet att minska konsekvenser och skadekostnader efter en olycka. Det är viktigt att lyfta fram det sociala stöd och den hjälp som ges till den skadedrabbade för denne i en mycket svår och utsatt situation. Text: Per Gustafsson, Marie Hansson, Försäkringsbranschens Restvärderäddning. Foto: Peter Markstedt Restvärderäddning är inte enbart det rent materiella, skadan kan vara det värsta som den drabbade varit med om i hela sitt liv. För oss inom räddningstjänsten är skadan en vanlig dag på jobbet. Den organisation för restvärderäddning som finns upparbetad i Sverige är världsunik, med ett arbete för restvärderäddning och samverkan mellan Försäkringsbranschens Restvärderäddning, samtliga räddningstjänster i Sverige, över 90 försäkrings- och captivebolag samt olika statliga myndigheter. Åtgärder för Akut RVR Räddningstjänst utför akuta restvärderäddningsåtgärder, akut rvr, genom att göra det torrt och rökfritt under maximalt 16 persontimmar, efter en brand eller vattenskada på eller i en byggnad. En bedömning om objektet är sannolikt försäkrat ska alltid göras innan arbetet påbörjas. Åtgärder som omfattas av Akut rvr är följande: Ventilation med mekanisk fläkt Ventilation genom självdrag (större lokaler) Vattenupptagning med pump/sug eller med svabb/rakor Flytt av inventarier Täckning/inplastning av inventarier Uppallning av möbler/inventarier Enklare rengöring, avtorkning av ytskikt i trapphus Vind/väderskydd i fasad för att täcka hål och förhindra ytterligare vattenskador Restvärdeledarens roll Restvärdeledaren är ett specialistutbildat brandbefäl med uppgift att samordna restvärderäddningen. Restvärdeledare rekryteras från kommunal räddningstjänst och utför uppdrag på sin fritid. Denna rekryteringsbas ger de allra bästa förutsättningarna för en bra samverkan på olycksplats. Akut RVR handlar bland annat om att göra torrt efter brand eller vattenskada. Geografisk spridning olika rutiner I olika delar av landet finns det skillnader i hur räddningstjänst aktiverar restvärdeledare. Den skadedrabbade har rätt till ett likvärdigt skydd rikstäckande, även när det gäller restvärderäddning och minskade sekundärskador. En restvärdeledare på skadeplats innebär även att räddningstjänsten kan få avlastning. Ofta aktiveras restvärdeledaren i ett väldigt sent skede, men mycket av restvärderäddningsinsatsen kan förberedas i det inledande skedet och ofta kan åtgärder även utföras parallellt med räddningsinsatsen. Se alla som är skadelidande Vid till exempel en brand i ett flerbostadshus är ett vanligt missförstånd att det inte behövs någon restvärdeledare, eftersom räddningstjänst etablerade kontakt med representant från fastighetsbolaget eller fastighetsägarens försäkringsbolag. Men det har då visats sig senare att det är många fler drabbade som fått skador, vilket innebär att det är många som inte fått den hjälp som de behövde initialt och som de har möjlighet att få via sin försäkring. Missförstånd angående enbolagsskada Det har tidigare informerats från Försäkringsbranschens Restvärderäddning om riktlinjer vid enbolagsskada. Tyvärr har vissa räddningstjänster misstolkat denna information om att det inte går att kontakta en restvärdeledare i enbolagsskador. Detta är fel. Finns behov av ytterligare åtgärder utöver det som ryms inom akut restvärderäddning ska räddningstjänsten kontakta en Restvärdeledare eller aktuellt försäkringsbolag. Om det råder osäkerheter ska kontakt alltid tas med restvärdeledare, då det alltid är den som avgör om det är ett uppdrag eller inte. RÄDDNINGSLEDAREN NR

16 I fokus: efter insats After Action Review Dialog för effektivare lärande AAR, After Action Review, är en utvärderingsmetod i dialogform att genomföra efter insats eller övning, i syfte att utvärdera vad som hände, varför det hände och hur det kan göras bättre nästa gång. Text: Anneli Toth, MSB Ett flertal studier, däribland Sidney Dekker 2007, har mynnat ut i analysen att det lokala lärandet i svensk räddningstjänst behöver stärkas. De formella systemen med bland annat insatsrapporter och olycksundersökningar, behöver kompletteras med en process- och gruppinriktad metodik med potential att stimulera framväxten av en mer lärande kultur. Det kanske mest framträdande exemplet på en sådan metodik utgörs av aar, After Action Review. Från amerikanska försvaret aar har utvecklats inom det amerikanska försvaret med syftet att stärka ett icke-skuldbeläggande och systemförbättrande lärande efter insatser och övningar. Metodiken, som innehåller moduler av olika komplexitet för lärande på olika systemnivåer, har spridits till den civila sektorn och används av fema och ett antal räddningstjänster och myndigheter i bland annat usa, Canada och Australien. En liknande metodik används av den svenska försvarsmakten. Reflektionsmetod för olika nivåer aar är en reflektionsmetod som går att använda på olika systemnivåer - från den enskilda gruppen eller arbetslagets lärande, till exempel lärande efter samverkansorienterade stabsövningar. Metodiken är dock generell och bör med fördel kunna utnyttjas i samverkanssammanhang inom krisberedskapsområdet, efter såväl skarpa insatser som övningar. I samverkanssituationen, där perso- Nästa steg erfarenhetsåterföringen 1. Ursprungliga målet Hur såg ursprungsplanen ut? Vad förväntades inträffa? 2. Vad var det som faktiskt hände? Vad blev det faktiska resultatet? 3. Varför hände det som faktiskt hände? Fokus på VAD, inte vem! 4. Vad kan vi göra för att lyckas ännu bättre nästa gång? Fokus på det vi faktiskt kan påverka. 5. Experimentera och sprida vidare! Vad testa och öva skarpt? Vart sprida detta vidare och delge andra? 1. UPPREPA 2. Modellen visar de olika stegen vid genomförande av en AAR. Den visar dessutom det viktiga påföljande steget att omvandla lärdomarna till lärande experiment. (Darling-Hammond, Flanigan, 2008) nal från olika organisationer med olika verksamhetslogik ska verka och helst lära tillsammans, finns om möjligt än större anledning att tillämpa en gemensam processmetodik och gemensamt språkbruk. Grundtanken är att inblandad personal, efter övning eller skarp insats, på ett enkelt och systematiskt sätt ska stimuleras att reflektera över vad som gått bra respektive mindre bra och själv upptäcka/ söka lösningar. Frågor till stöd aar-dialogen genomförs med stöd i fyra frågeställningar: Vad förväntades hända? Vad hände? Varför blev det som det blev? Vad kan förbättras och hur? Som ett femte steg kan man reflektera över hur lärandet kan spridas vidare till andra. På försök i Sverige msb testar nu sedan augusti 2013 en anpassad variant av aar som ett verktyg för lärande efter övningar och skarpa insatser. Projektet samordnas med och ingår som delprojekt i msb:s stora projekt om Effektiva räddningsinsatser. Ett första koncept har praktiserats under november 2013 till januari 2014 med arbetslag från räddningstjänsterna i Uppsala, Lund och Höör/Hörby. Under mars till maj 2014 genomförs en andra tillämpningsperiod med reviderat material ute hos räddningstjänsterna i Höör/Hörby, Uppsala och Sundsvall. Under året kommer vi i en pilotstudie att arbeta med hur aar kan tillämpas för gemensamt lärande vid samverkansinsatser och övningar. Vi kommer även att utveckla konceptet för införande i msb:s ordinarie utbildningar. Eftersom det även finns behov av att förstå metodiken i ljuset av modern forskning om individuellt och organisatoriskt lärande, genomförs under hösten ett kunskapsseminarium på temat»lärande vid insatser«. 16 RÄDDNINGSLEDAREN NR

17 I fokus: efter insats Ren utrustning Räddningstjänsten Syd engagerar sig för en bättre arbetsmiljö Inom Räddningstjänsten Syd har man genomfört ett projekt för att hitta bättre metoder för hantering av kontaminerat material. Text: Anders Jönsson, brandingenjörsstuderande Projektet»Friska brandmän«, som startade i Skellefteå, har lett till en attitydförändring inom Räddningstjänst-Sverige. Räddningstjänst Syd,, har till följd av detta bedrivit ett delprojekt inom deras arbete»brandstation för alla«. Delprojektet har gått ut på att se över verksamhetens hantering av kontaminerad utrustning efter genomförd insats eller övning på utvalda platser. Man valde att dela upp arbetet i tre beståndsdelar. En nu - lägesanalys vid en av förbundets stationer och en omvärldsanalys som bland annat berör tillgängliga metoder, lagstiftning och forskning. Som tredje beståndsdel utvecklas en miljöplan för att framställa förslag till förbättringar dels inom metod och rutin, men även rörande attityder och förhållningssätt. Saknar rutiner Vid den station som undersöktes fann man att rutinerna efter genomförd insats riskerar att leda till att stora delar av verksamheten kan kontamineras. Kontaminerad materiel förvaras och kombineras med ren materiel. Man saknar rutiner för flertalet punkter inom återställandet efter genomförd insats. Dessa brister fanns även vid den övningsplats som undersökts. Material som är kontaminerat förvaras bland annat i en lektionssal, slang återanvänds utan tvätt, minimal kapacitet finns för rengöring av materiel. Dessutom hyrs kontaminerade lokaler ut till samhället i övrigt. Man ser inom rsyd att det borde finnas goda förutsättningar för en bättre hantering av kontaminerad utrustning och fordon. Rutiner måste upprätthållas för kontaminerat material efter genomförd insats.»en brandstation för alla«sedan 2010 drivs i avtal med MSB ett projekt som innebär att stationen i Lund ska vara en arbetsplats för att prova nya tekniker och metoder som ska underlätta arbetet både för män och kvinnor. Arbetsplatsen ska vara fri från diskriminering samt utgöra ett gott exempel på genustänk. Tydliga tendenser Forskning kring ämnet visar tydliga tendenser till att brandmän löper större risk att drabbas av vissa cancerformer (LeMasters, 2006). Testikelcancer är den cancerform som brandmän i störst grad råkar ut för. Även multipelt myelom, lymfkörtelcancer, samt prostatacancer hör till de mer vanliga. En finsk studie visar att kroppens upptagning av de cancerogena ämnena kan minskas genom enkla åtgärder som att använda ett extra par handskar under brandhandskarna och att duscha kroppen direkt efter genomförd rökdykning (Firefighters multiple exposure assessments in practice). De förstärkta cancerriskerna för brandmän har i länder som Canada, usa och Australien lett till att man fått klassa vissa cancerformer som arbetsskada. Rapporten från projektet finns i sin helhet på Utkiken.net vid ämne»hantering av smutsiga larmställ och materiel«. Läs mer på utkiken.net/kontaminering i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. RÄDDNINGSLEDAREN NR

18 I fokus: efter insats Rent material Värends räddningstjänst gör rent Efter att en medarbetare vid Värends räddningstjänst dött av cancer i bukspottkörteln startade arbetet med att förbättra arbetsmiljön i samband med bränder och minskad exponering av skadliga partiklar på allvar. Text: Conny Peterson, operativ chef, Värends Räddningstjänst Dödsfallet väckte många tankar om vad som kunde ha orsakat sjukdomen. Vi startade med att kontrollera vad som skulle gå att åtgärda i samband med utryckningar till bränder. En arbetsgrupp tillsattes och arbetet pågick under något år. Det innebar projektering, planering och anskaffning av medel. Vi ser i dag en stor förändring i medvetande hos den enskilde brandmannen. Samtidigt pågick ett arbete tillsammans med företagshälsovården där man konstaterade att sjukdomen inte kunde härledas till yrket som brandman. Det var viktigt för vår organisation att göra det som kunde göras med hänsyn till den kunskap som fanns inom branschen. Nya tvättmaskiner Till alla stationer som genomför rökdykning har vi köpt in tvättmaskin och torkskåp. Dessutom har vi installerat en grovdiskmaskin för kompletta andningsskydd på huvudstationen i Växjö. Maskinen är framtagen i samarbete med företaget Växjödisk. Vi har även installerat en findiskmaskin för masker med tillbehör. Utrymmet där diskmaskinen står är undertrycksventilerat gentemot angränsande rum för att förhindra att partiklar sprids till rent utrymme. Utanför utrymmet finns möjlighet att lagra flaskpaket, kläder, slang med mera utomhus under en kortare tidsperiod innan det rengörs. Orsaken till utomhuslagring är att materielen ska vädras ur. För tyngre materiel har det ordnats tvätt- och upphängningsmöjligheter i fordonstvätthall. Vi använder tvättsäckar för transport av kontaminerade utryckningskläder, säckarna löses upp i tvättmaskinen Övningsanläggningen vid Värends räddningstjänst. och man behöver inte hantera larmställen mellan transporten och tvätten. Transport av kontaminerad utrustning och kläder sker i första hand med fordon som har lastutrymmet skilt från kupéutrymmet. Klara rutiner För att underlätta och förbättra vår hantering av kläder och utrustning med tanke på brandmannens arbetsmiljö, har vi gjort många åtgärder. Det är viktigt att det finns uppbyggda och klara rutiner över vad respektive funktion förväntas göra för att vi alla ska få en bra och säker arbetsmiljö när det gäller kontaminerad utrustning. Vi ser i dag en stor förändring i medvetande hos den enskilde brandmannen men kedjan är inte starkare än den svagaste länken. På vår övningsanläggning har vi under en längre tid arbetat metodiskt med att få ned exponeringen av brandgaser och -partiklar. Vi har skaffat ett omklädningsutrymme för kontaminerade kläder som är avskilt från andra utrymmen och på det sättet fått en renare miljö i matsal, lektionssalar med mera. Sökning i»teaterrök«vi har en»varm«övningsdel (uppvärmd med gasol eller i avsedd del eldning av skivor) och en kall övningsdel med möjlighet till sökning i»teaterrök«. Det finns även en ny anläggning, en tvåvåningsvilla, för varm miljö och konstruktionsbränder, där vi använder ved för uppvärmning och rök. Även här är rutiner viktiga för våra kläder och vår materiel. Vi arbetar med att bli bättre på vår övningsanläggning för att inom en inte alltför lång framtid kunna köra övningar där hela kedjan är med från start till mål från insats till återställda kläder och materiel. 18 RÄDDNINGSLEDAREN NR

19 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Ta hand om drabbade Brand i villa Olycksutredning Villabrand, Räddningstjänsten Storgöteborg Tid: kl. 06:36 Plats: Partille kommun Olycksutredare: Josefin Åkerström och Ronnie Liljeqvist, Räddningstjänsten Storgöteborg Text: Evelina Edström, brandingenjör. Foto: Ronnie Liljeqvist På lördagsmorgonen den 3 augusti larmas Räddningstjänsten Storgöteborg till en villabrand i Partille kommun. När räddningstjänsten närmar sig området Paradiset syns en kraftig rökpelare. De fick då information om att minst en person fanns kvar inne i villan och första ordern var därför livräddning. När styrkan kommer fram till villan möts de av en man och fyra barn, alla med rök- och brännskador. Mannen berättar att hans fru är kvar i villan. Insatsen Styrkan från Öjersjö får angreppsväg via entredörren till övervåningen och när station Gårda anländer en stund senare, påbörjar de rökdykning via en altandörr på undervåningen. När Öjersjö påbörjar sin rökdykning brinner det allt för kraftigt så för att kunna gå in byggnaden dämpar de branden utifrån med hjälp av vatten. Dämpningen av branden kräver mycket vatten och i området är det dåligt med vattenposter. När vattenförsörjningen blev tryggad gick brandmännen in genom entrén. Den saknade kvinnan hittades under det nedfallna innertaket i hallen, avliden. Olyckan delades in i tre sektorer: rökdykning, begränsning av brand mot garage samt vattenförsörjning. Rasrisken bedömdes som stor varpå rökdykningen avbröts och fokus flyttades till utvändig släckning. Branden släcktes under dagen av räddningstjänsten och för att skapa trygghet i området bevakade brandmännen huset fram till lunch nästkommande dag. Huset blev totalförstört. Rasrisken bedömdes som stor varpå rökdykningen avbröts och fokus flyttades till utvändig släckning. Huset blev totalförstört. RÄDDNINGSLEDAREN NR

20 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Ta hand om drabbade Bakgrundsfakta Byggnaden var en suterrängvilla byggd i slutet av 60-talet. Villan bestod av två plan på totalt 240 m 2 och låg på en smal kuperad gata. När branden startade befann sig tolv personer i huset, två familjer varav en besökande. Sju personer sov på entréplanet och fem personer på det nedre planet. Den gästande familjen sov alla i samma rum, de vaknade av branden och tog sig ut genom två fönster. Kvinnan i den gästande familjen vänder tillbaka in i villan för att varna den sjunde personen som sover i ett annat rum. Kvinnan blir kvar i huset och hittas senare avliden. Den sjunde personen på övervåningen har inte lyckats ta sig ut och först när några grannar undsätter denne lyckas man rädda personen via en stege. Efterarbete Ett mycket stort arbete kvarstod efter branden med posomgrupper, kuratorer, drabbade, media och oroliga grannar. Under de senaste åren hade ett par anlagda bränder skett i området varpå oron hos grannarna var stor. Frågor som stod i fokus var om branden var just anlagd och om den vattenbrist som uppstått under släckningsarbetet. Under de tre första dygnen tog ic ansvar för att svara på frågor och ta kontakt med berörda personer. Arbetet flöt på bra troligtvis beroende på att det var samma person som arbetade under två av dessa dygn. När ic klev av för ledighet kvarstod mycket arbete vilket behövde lämnas över till någon som kunde fungera som kontaktperson för insatsen. Beslut togs om att samordnaren för brandskydd i bostad skulle ta den rollen. En roll som växte i efterhand. Skiss över entréplan på Kyrkåsliden 1, Partille N Garage Några grannar lyckas rädda en person på övervåningen via en stege. Återkoppling grannar Ett informationsmöte hölls med grannarna i området. På mötet var representanter från räddningstjänsten, polisen, posomgruppen, kamratstödsgruppen och förebyggande enheten. Grannarna som gjort ett ingripande vid olyckan fick berätta om det, räddningstjänsten berättade om sitt arbete och polisen förklarade vad de gjort samt att branden troligtvis inte var anlagd. Även kommunen informerade om vad de kunde hjälpa till med. Återkoppling drabbade familjer Ic hade kontakt med familjerna i ett tidigt skede för att svara på frågor och fungera som stöd. Familjen som ägde huset blev inte informerade om den informationsträff som anordnades för grannarna. Detta uppmärksammades efter att informationsträffen ägt rum och kontakt skulle tas med familjen nästkommande dag. Familjen hörde dock av sig själva och kände att alla förutom dem fick hjälp och stöd. En återkopplingsträff planerades och genomfördes med familjen och personal från räddningstjänsten och kuratorer. Familjen som förlorade sin fru/mamma bor inte i Partille och de har därför fått stöd genom sin hemkommun. Dock har barnen i familjen önskat att få träffa de brandmän som var först på plats. Ett sådant möte ska genomföras när familjen är redo för det. Egen personal I ett tidigt skede erbjöds kamratstöd för personal som arbetat med olyckan vilket avböjdes. En träff genomfördes med berörda ledningsfunktioner för att få en enad bild av vad som hade hänt. Senare under veckan efter olyckan upptäcktes det att det fanns obesvarade frågor hos personalen på Gårda station varpå ett informationsmöte hölls. För att förebygga att liknande hände på station Öjesjö och Mölndal hölls liknande möten även där. Kök Matplats Sovrum Balkong Bad (under rep) Gästernas sovrum (under rep) Vardagsrum Toa Erfarenheter Stor del av efterarbetet har skötts av berörda ledningsfunktoner vilket inte alltid är optimalt pga tidsbrist och nya larm. Analysen visar att det behövs en person på dagtid som kan samordna och hantera alla frågor som uppkommer efter en större händelse. Det är viktigt att hålla informationsmöte med grannar för att motverka rykten och skapa trygghet. Viktigt att räddningstjänsten lyfter denna typ av händelser till kommunledning så att alla drabbade delar inom kommunen vet vilka åtgärder som behöver vidtas. Det kan vara svårt att utreda en händelse och samtidigt vara ett stöd till drabbade. Det är viktigt att inte glömma egen personal i efterarbetet. Ett avlastande samtal behöver inte komma direkt men i någon form under veckan efter olyckan. 20 RÄDDNINGSLEDAREN NR