PM Int trp, allm. PM angående. Transporter i Sverige utförda av utländska åkare från EU

Transkript

1 Datum Vår beteckning PM Int trp, allm Er beteckning Handläggare Tina Thorsell PM angående Transporter i Sverige utförda av utländska åkare från EU Nedan följer den tolkning Sveriges Åkeriföretags gör av vad som är tillåtet och inte samt hur två domar bör tolkas. Fyra slag av transportuppdrag förekommer där utländska åkare ofta agerar på svenska vägar. Dessa presenteras i denna PM. Innehåll i PM: 1. Inrikes transport 2. Internationell transport 3. Cabotagetransport 4. Kombinerad transport 5. Omdiskuterade domar 6. Avslutning, förslag på vissa åtgärder 1. Inrikes transport För utländska transportföretag som bedriver yrkesmässig inrikestrafik i Sverige gäller både europeisk och svensk lagstiftning. Om det är ett utländskt transportföretag som utför transporten krävs antingen: Ett utländskt gemenskapstillstånd, som i så fall ger rätt att utföra en cabotagetransport eller en kombinerad transport eller Ett svenskt yrkestrafiktillstånd som söks hos Transportstyrelsen. SVERIGES ÅKERIFÖRETAG BOX STOCKHOLM Besöksadress: Kungsgatan 24, 6tr Telefon: +46 (0) Fax: +46 (0) info@akeri.se

2 2(5) 2. Internationell transport En internationell transport är ett fordon som transporterar gods mellan olika länder. För detta krävs ett gemenskapstillstånd. Med ett gemenskapstillstånd kan en transportör utföra obegränsat antal internationella transporter. Det är motorfordonet som avgör om det är en internationell transport eller inte. Lastbärare - såsom container eller påhängsvagn - styr inte vilken typ av transport som sker. Det kan också vara fråga om internationella transporter med stöd av bilaterala eller multilaterala transporttillstånd eller med stöd av så kallat CEMT-tillstånd med åkeriföretag från något av de 44 CEMT-länderna. 3. Cabotage Cabotagetransport betyder yrkesmässiga, tillfälliga inrikestransporter i ett värdland, dvs ett annat land än hemlandet. Grunden för en cabotagetransport är en internationell transport. När den internationella transporten är avslutad kan dragbilen eller fordonskombinationen utföra cabotagetransport. Cabotage tillåter att lastning och lossning av gods sker i värdlandet. Antalet lastningar och lossningar är tre stycken under max 7 dagar. Tillståndet att köra cabotage gäller endast dragbilen eller fordonskombinationen. Dvs en dragbil kan koppla av släpet och bara använda lastbilen. Enligt Sveriges Åkeriföretag kan dragbilar inte dra andra påhängsvagnar än den de kom in med. Dragbilen som kommit in med en internationell transport får dock koppla en annan påhängsvagn för att föra den ut ur Sverige. På så sätt har den påbörjat en ny internationell transport och kör inte längre cabotage. Syftet med cabotageregler Syftet med cabotagereglerna är att minska tomkörning genom att öka fyllnadsgrad och effektivitet, vilket leder till mindre negativ klimatpåverkan. Dessutom leder färre fordon till förbättrad trafiksäkerhet. Samtidigt är det viktigt att de tillfälliga inrikestransporterna (alltså cabotage) inte skapar en permanent eller kontinuerlig verksamhet i värdlandet. Dokumentation cabotage Den dokumentation som ska finnas i fordonet är ett gemenskapstillstånd, eller en kopia. Övriga handlingar ska kunna visas upp på begäran av polis eller tulltjänsteman.

3 3(5) Sveriges Åkeriföretag anser att det behövs rutiner för att transportföretag ska kunna visa tydliga bevis för att de kören tillåten cabotagetransport. Straff cabotage Sveriges Åkeriföretag menar att det förekommer inrikestransporter där man i princip permanent har bytt ut inhemska transportföretag mot utländska. Det leder till att både bilar och personal permanent befinner sig i Sverige och bidrar till en orimlig prispress. Polis- eller tulltjänsteman får hindra lastbilens fortsatta färd. Transportföretag som bryter mot cabotagereglerna ska dömas till böter. Även uppdragsgivaren varuägare, beställare, speditör som beställt en transport kan också straffas med böter. 4. Kombinerad transport, kombitransport En kombitransport får sker en begränsad sträcka. Reglerna säger 150 km vid sjöfartstransport och 100 km vid järnvägstransport. För att köra en kombinerad transport, kombitransport, krävs en omfattande dokumentation, som SÅ tror ofta saknas. Dokumentation kombitransport För att uppfylla de formella kraven ska det finnas handling/ar som visar avsändarens namn och adress, varuslag och vikt, ort och datum för godsets mottagande för transport, lossningsplats, eventuella gränspassager. Ett exemplar av handlingen ska medfölja godset, den andra ska behållas av transportören i två år. I transportdokumentet ska anges pålastnings- och urlastningsstationen för järnvägssträckan, eller lastnings- och lossningshamnen för fartygstranporten. Dessa uppgifter ska anges innan transporten genomförs och bestyrkas genom stämpel av järnvägs- eller hamnmyndigheterna när de delarna av transporten avslutas. Sveriges Åkeriföretag befarar att dessa dokumentationskrav sällan uppfylls. Straff kombitransport Om transportföretaget vid en kontrolleras hävdar att fordonet håller på med en kombinerad transport och inte kan styrka detta bör följden bli att transporten bedöms antingen som ett cabotagebrott eller som olaga yrkesmässig trafik. Och för dessa brott kan såväl transportföretaget som beställaren av transporten straffas. Ansvar bör kunna utkrävas av de transportföretag som inte kan uppvisa ovan beskrivna transportdokument, liksom av de företagens uppdragsgivare.

4 4(5) 5. Två kända rättsfall Winterkrantzmålet Det så kallade Winterkrantzmålet (Hovrätten för Västra Sveriges dom i mål B ) har ingenting med dessa marknadstillträdesfrågor att göra, hävdar Sveriges Åkeriföretag. Winterkrantzmålet handlade om - i och för sig feldömt dessutom anser de flesta initierade personer - en tolkning av Trafikförordningens belastningsbestämmelser gällande en påhängsvagn som var på väg med internationellt gods. Men dragbilen som drog den utförde bara ett inrikesuppdrag i Sverige och bröt egentligen inte mot några regler i Trafikförordningen. Vittnande polisman lyckades dock övertyga tings- och hovrätt om att fråga var om internationell transport som enligt hans uppfattning även i Sverige skulle varit viktmaximerad till 40 ton. På den grunden bötfälldes föraren för överlast. Denna överlastfråga hade ingenting med gemenskapstillstånd eller några andra tillståndsfrågor att göra. För att komma runt de problem denna som det uppfattades felaktiga dom skapade ändrade regeringen trafikförordningen! Frode Laursenmålet Frode Laursenmålet (Svea hovrätts dom i mål B ) anser SÅ inte heller ger stöd för Transportindustriförbundets tolkningar och legaliseringar. Det målet handlade om huruvida åklagaren lyckats bevisa att Frode Laursens bilar vid tid före nu gällande cabotageregler utfört inrikes transporter i mer än vad som dåförtiden gällde; cabotage fick bara vara "tillfälligt". Svenskt rättesnöre var då högst tio dagar under en trettiodagarsperiod. Då företrädaren för Frode Laursen hävdade att bilarna då och då också körde internationella transporter så konstaterade hovrätten i domen (sidan 6 sista stycket) "att de vägsträckor som lastbilarna kört i Sverige i många fall inte utesluter att resorna in och ut ur landet utgjort internationella transporter." Därför kunde man inte slå fast att inrikesuppdragen överskred de då tillåtna "tillfälliga" transportuppdragen. Inte heller detta mål kan rimligen tolkas så att internationella transporter för den inblandade åkarbilen kan påbörjas och avslutas i samma land och ändå ge rätt till att köra fritt med stöd av gemenskapstillståndet eftersom "man är delaktig i en internationell transport". Med samma synsätt skulle en vanlig svensk dragbilsåkare som kör mellan hamnarna och som själv aldrig lämnar Sverige behöva ha gemenskaps (kallat "blått") tillstånd. Och sådant krav finns inte.

5 5(5) 6. Avslutning För att uppnå sund konkurrens och rättsäkerhet är det en lång kedja av myndigheter, instanser och regelverk som måste stärkas: Det krävs fler trafikpoliser med kunskap om tunga transporter. Det krävs fler tulltjänstemän med kunskap om tunga transporter. Såväl polis som tull behöver prioritera trafikbrott. Det krävs en prioritering av trafikärenden inom åklagarmyndigheten. Det krävs en förståelse inom domstolarna för hur regelverket bör användas i praktiken. Det krävs en uttrycklig ambition inom rättsväsendet att skapa fler och tydligare prejudikat inom transporträtten. I vissa fall krävs straffskärpningar. Inom vissa områden bör man överväga en växling mellan från böter till sanktionsavgifter. Sammantaget krävs stora rekryterings- och utbildningssatsningar inom polis, tull, åklagararmyndighet och domstolsväsendet. Därtill behöver tolkningar och straffskalor ses över. Detta är uppgifter för såväl valda politiker som för myndigheterna själva. Relevanta regelverk: Rådets förordning 1071/2009 Rådets förordning 1072/2009 Yrkestrafiklagen 2012:210 Yrkestrafikförordningen 2012:237 Rådets direktiv 92/106 Rätts PM 2010:8, december 2010, Åklagarmyndigheten Preambel 15 till Förordning 1072/2009 SFS 2014:1063 Förordning 1998:786 Rådets förordning 77 av den 27 juni 1060