Riktlinjer för sprinkleranläggningar. Mikael Lindgren

Transkript

1

2

3

4 Riktlinjer för sprinkleranläggningar Mikael Lindgren

5 Utges av Kungsbacka kommun Juni 2014

6 Förord Det förekommer allt oftare att fastighetsägare önskar ansluta en sprinklerinstallation till den allmänna VA-anläggningen. Idag finns inga generella regler för inkoppling av sprinklersystem. I flera kommuner upplever man sprinklersystem som ett problem och har därför infört olika begränsningar. Då konsekvenserna vad gäller dricksvattnets kvalitet och kvantitet kan bli stora, speciellt vid direktansluten sprinkler, är det viktigt för VA-verksamheten att ta fram riktlinjer för om och när sprinkleranläggningar kan tillåtas.

7 Riktlinjer för sprinkleranläggningar Kungsbacka kommun Innehåll 1 Vattentjänstlagen, ABVA 6 2 Två huvudtyper av sprinklersystem Konventionell sprinkler Boendesprinkler Återströmningsskydd 9 4 Riktlinjer Konventionell sprinkler Boendesprinkler Bilaga 1 Avtal sprinkleranslutning 5

8 Riktlinjer för sprinkleranläggningar Kungsbacka kommun 1 Vattentjänstlagen, ABVA Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Tillhandahållande av vatten till sprinkler utgör ingen obligatorisk vattentjänst enligt vattentjänstlagen. I Kungsbacka kommuns ABVA (Allmänna bestämmelser för användande av Kungsbacka kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning) anges att ansökan från fastighetsägare om sprinkleranläggning ska lämnas till huvudmannen (Teknik), som meddelar beslut skriftligen. 6

9 Riktlinjer för sprinkleranläggningar Kungsbacka kommun 2 Två huvudtyper av sprinklersystem 2.1 Konventionell sprinkler Systemet är till för att skydda egendom inom olika verksamheter som industri, lager, affär och liknande. Tryck och flöde är mycket högt och det krävs en separat servisledning vid direktanslutning till det kommunala nätet. Vattenmätare kan inte installeras eftersom en sådan reducerar kapaciteten. Varaktigheten på vattenkällan är lång och följden blir att stora vattenmängder förbrukas. VA-huvudmannen kan inte garantera ett visst tryck och flöde eftersom driftsstörningar kan uppstå. Det bästa sättet från VA-synpunkt att försörja en konventionell sprinkleranläggning är att fastighetsägaren anlägger en egen tank som vattenkälla. Fastighetsägaren har då själv kontroll över den egna anläggningens funktion genom att installera de anordningar som krävs för att få det flöde och tryck som behövs. Påfyllning av tanken kan ske från den servis som går till det vanliga dricksvattnet. Vattenförbrukningen kan mätas och verklig mängd debiteras. Vissa kommuner tillåter direktanslutning av konventionell sprinkler. Det innebär en uppenbar risk att dricksvattnets kvalitet i ledningsnätet försämras. På insidan av ledningarna finns nämligen biofilm som kan lösgöras när vattenhastigheten ökar. Även rostflagor kan lossna och dricksvattnet kan få dålig smak, lukt, färg och innehåll av partiklar. Vattenmätare kan sättas igen hos abonnenter. Höga flöden ger upphov till tryckfall på nätet. Efter ett sprinkleruttag kan det bli ett omfattande arbete med att spola rent och återställa det kommunala ledningsnätet. Risken för tryckslag som gör att ledningsnätet kan gå sönder ökar också vid direktanslutning. Tryckslag kan i värsta fall orsaka undertryck i vattenledningsnätet, vilket gör att förorenat vatten kan läcka in. 2.2 Boendesprinkler Systemet har som huvuduppgift att rädda liv genom att människor kan sätta sig i säkerhet innan huset brunnit ner, men i praktiken skyddar boendesprinkler även egendom. Vattenflödet är relativt lågt och samma servisledning som för dricksvattenförsörjningen kan nyttjas för sprinkleranläggningen. Denna typ av sprinkler är tekniskt enklare att installera än en konventionell sprinkler. Vattenmängderna som åtgår kan mätas och är generellt sett lägre. 7

10 Riktlinjer för sprinkleranläggningar Kungsbacka kommun Vid boendesprinkler tillämpas direktanslutning. Det krävs då ett visst flöde och tryck direkt från den allmänna vattenledningen för att fastighetens sprinkleranläggning ska fungera. Önskat tryck och flöde kan inte garanteras av huvudmannen eftersom det kan uppstå driftsstörningar i vattenförsörjningen. Godtas inte detta av fastighetsägaren finns alltid möjligheten att anlägga en tank efter samma princip som beskrivits i avsnitt

11 Riktlinjer för sprinkleranläggningar Kungsbacka kommun 3 Återströmningsskydd Återströmningsskydd innefattar utrustning för att minimera risken för bakåtströmning av förorenat vatten till system för dricksvatten. Standarden SS-EN 1717 ska följas vid val av skyddsmodul. Återströmningsskydd ska testas årligen. 9

12 Riktlinjer för sprinkleranläggningar Kungsbacka kommun 4 Riktlinjer 4.1 Konventionell sprinkler Direktinkoppling av konventionella sprinklersystem på den allmänna VAanläggningen ska inte tillåtas. En sprinkleranläggning kan då istället försörjas via fastighetens egen reservoar, tank, bassäng, egen vattentäkt eller liknande. Återströmningsskyddet ska vara av kategori AA (luftgap) se figur 1. Sprinkler Tank Återströmningsskydd Vattenmätare Förbindelsepunkt Figur 1. Anslutning av konventionell sprinkler. 4.2 Boendesprinkler Direktanslutning av boendesprinkler kan tillåtas om vattenledningsnätet har tillräcklig kapacitet så att sprinkleranläggningen inte påverkar VA-anläggningens funktion och säkerhet. I annat fall ska sprinkleranläggningen försörjas via fastighetens egen reservoar, tank, bassäng, egen vattentäkt eller liknande. Normalt finns krav på matning från två oberoende håll. Vattenhastigheter över 1,3 m/s skall undvikas i vattenledningsnätet vid sprinkleruttag. Räddningstjänstens behov av samtidigt uttag från brandpostnätet ska beaktas. 10

13 Riktlinjer för sprinkleranläggningar Kungsbacka kommun Avtal ska tecknas vid direktanslutning av boendesprinkler som reglerar avgifter, krav vid funktionstester, krav på skydd mot återströmning mm se bilaga 1. Allt vatten ska mätas. Det är viktigt att vattenmätarna har tillräcklig kapacitet för sprinklervattnet. Återströmnings-skyddet ska vara av kategori AA (luftgap) vid sprinkler med skuminblandning och BA-skydd tillämpas vid sprinkler utan skum. Återströmningsskyddet utformas enligt standarden SS EN 1717 och placeras direkt efter sprinkleravsticket. Utförandet ska vara enligt figur 2. Sprinkler Återströmningsskydd Vattenmätare Förbindelsepunkt Figur 2. Direktanslutning av boendesprinkler. 11

14 Bilaga 1 Avtal - sprinkleranslutning Mellan Kungsbacka kommun, Teknik och., ägare till fastigheten., nedan kallad fastighetsägaren träffas följande avtal. 1. Teknik ger fastighetsägaren rätt att ansluta boendesprinkler och nyttja samma servisledning som till dricksvattnet. Sprinkleranläggningens maximala kapacitet är. l/s. Tekniks dokument Riktlinjer för sprinkleranläggningar, daterat ska följas. 2. Allt sprinklervatten ska passera vattenmätare och debiteras enligt gällande brukningstaxa. 3. Fastighetsägaren förbinder sig att minst en gång per år funktionsprova installerad anordning till skydd mot återsugning av förorenat vatten. Genomförda funktionsprov ska journalföras. 4. Funktionsprov av sprinkleranläggningen tillåts bara vid installationstillfället och ska meddelas Teknik i förväg. 5. Fastighetsägare får säga upp detta avtal med en uppsägningstid av sex månader. Teknik får utöver för fall som avses i 6 likaledes med en uppsägningstid av sex månader, säga upp avtalet dels om fastighetsägaren i väsentligt avseende åsidosätter förpliktelse enligt 2, dels om VA-anläggningen ändras så att fastighetens sprinklerinstallation inte utan olägenhet för Teknik kan försörjas genom VA-anläggningen. 6. Vid överlåtelse av fastigheten är fastighetsägaren skyldig att anmäla överlåtelsen till Teknik, som i samband med detta har rätt att säga upp avtalet med en uppsägningstid av. månader. Om den nya fastighetsägaren inte vill inträda som part i avtalet eller om Teknik inte godtar hen som avtalspart, har kommunen rätt att med omedelbar verkan säga upp avtalet. 7. Tvist rörande tolkning av detta avtal ska hänskjutas till statens VA-nämnd. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar, varav parterna tagit ett vardera. Kungsbacka För Teknik Kungsbacka Fastighetsägare Anders Kiani Janson.

15

16

17 Vattenförsörjningsplan för Kungsbacka kommun Utarbetad av Teknik, VA-planering Mikael Lindgren Datum

18 i INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING i-iii 1 INLEDNING Syfte och avgränsning Bakgrund 1 2 METODIK 2 3 NUVARANDE VATTENFÖRSÖRJNING Fjärås Bräcka allmänna vattentäkt Administrativa uppgifter Vattentäkten Hydrogeologiska förhållanden Råvattenstatus Grundvattenuttag, beredning och distribution Skyddsområde Gällinge allmänna vattentäkt Administrativa uppgifter Vattentäkten Hydrogeologiska förhållanden Råvattenstatus Grundvattenuttag, beredning och distribution Skyddsområde Öjersbo allmänna vattentäkt Administrativa uppgifter Vattentäkten Hydrogeologiska förhållanden Råvattenstatus Grundvattenuttag, beredning och distribution Skyddsområde 8 4 TIDIGARE ALLMÄNNA VATTENTÄKTER 9 5 RESERVVATTENFÖRSÖRJNING 10 6 SAMFÄLLIGHETER OCH ENSKILDA VATTENTÄKTER 11 7 POTENTIELLA DRICKSVATTENFÖREKOMSTER Sjöar Vattendrag Grundvatten 13

19 ii 8 PRIORITERING AV DRICKSVATTENFÖREKOMSTER Sjöar Lygnern Skärsjön Stensjön Stora Horredssjön Sundsjön Vattendrag Bäck till Löftaån från Älgaremosse, Kroksjöbäcken och Löftaån söder om Rammbäcken Fälån Getabäcken och Lillån Rolfsån mynningen till Stensjön Stockaån Sundtorpsån Kullagärdsbäcken, Skärbäck, Rambäcken och Löftaån Norr om Rambäcken Kungsbackaån mynningen till Lindome Grundvatten Fjärås Bräcka Gällinge Öjersbo Förlanda 32 9 BEDÖMNING AV PRIORITERADE DRICKSVATTENFÖREKOMSTER Kapacitet Kapacitet för prioriterade sjöar Kapacitet för prioriterade vattendrag Kapacitet för prioriterade grundvattenförekomster Vattenkvalitet Vattenkvalitet för prioriterade sjöar Vattenkvalitet för prioriterade vattendrag Vattenkvalitet för prioriterade grundvattenförekomster Hot och påverkan Hot och påverkan för prioriterade sjöar Lygnern Stora Horredssjön Hot och påverkan för prioriterade vattendrag Kungsbackaån Lillån Löftaån Sundtorpsån Hot och påverkan för prioriterade grundvattenförekomster Fjärås Bräcka Förlanda Gällinge Öjersbo 52

20 iii 9.4 Allmänna skydd Allmänna skydd för prioriterade sjöar Lygnern Stora Horredssjön Allmänna skydd för prioriterade vattendrag Kungsbackaån Lillån Löftaån Sundtorpsån Allmänna skydd för prioriterade grundvattenförekomster Fjärås Bräcka Förlanda Gällinge Öjersbo Befintliga värden Befintliga värden för prioriterade sjöar Lygnern Stora Horredssjön Befintliga värden för prioriterade vattendrag Kungsbackaån Lillån Löftaån Sundtorpsån Befintliga värden för prioriterade grundvattenförekomster Fjärås Bräcka Förlanda Gällinge Öjersbo Sammanställning prioriterade ytvattenförekomster Sammanställning prioriterade grundvattenförekomster SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Förslag till åtgärder Rekommendationer till översiktsplanen 65 REFERENSER 66 BILAGOR 1. Kapacitetsberäkning sjöar 2. Kapacitetsberäkning vattendrag

21 1 1. INLEDNING 1.1 Syfte och avgränsning Det övergripande syftet med en vattenförsörjningsplan är att trygga behovet av dricksvatten i ett flergenerationsperspektiv. Lämplig tidshorisont för vattenförsörjningsplanen är år Vattenförsörjning måste nämligen planeras långsiktigt eftersom investeringar i anläggningar och ledningsnät ofta kan förväntas ha lång livslängd. I planen skall yt- och grundvattenresurser inom kommunen inventeras. De förekomster som kan vara av intresse för en framtida allmän dricksvattenförsörjning skall identifieras och sedan bedömas med avseende på kapacitet, kvalitet, hot, skydd och befintliga värden. I samband med arbetet kan eventuella problemområden uppmärksammas och lämpliga mål och åtgärder rekommenderas. Vattenförsörjningsplanen bör utgöra ett av underlagen till den kommunala översiktsplanen. Denna rapport har utarbetats för att få en uppfattning om vilka alternativa vattenresurser som finns för kommunens vattenförsörjning jämte förekomsten i Fjärås Bräcka/Lygnern. Rapporten följer i stort sett Länsstyrelsen Västra Götalands Län rapport 2006:99 om vattenförsörjningsplaner i uppställning och innehåll. 1.2 Bakgrund Vattenförsörjningsplaner omfattas av det nationella och regionala miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Det är kommunernas ansvar att ta fram lokala vattenförsörjningsplaner. Det är lämpligt att ett och samma dokument omfattar yt-, grund- och konstgjort grundvatten. Länsstyrelser, kommunalförbund och vattenmyndigheter kan sedan använda materialet för att ta fram regionala vattenförsörjningsplaner. Göteborgsregionens kommunalförbund har tagit fram en sådan plan och i Halland har arbetet påbörjats under 2013 på initiativ av länsstyrelsen. Enligt vattendirektivet ska samtliga vattenförekomster ha uppnått god status senast år Arbetet med direktivet sker parallellt med det arbete som görs enligt miljömålen. Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt har beslutat om Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt De åtgärder som här föreslås för skydd av dricksvatten förväntas medföra att långsiktiga vattenförsörjningsplaner som också inbegriper reservvattenberedskap tas fram i alla berörda kommuner.

22 2 2. METODIK Metodiken som används i denna rapport följer flödesschemat enligt figur 1. Nuvarande vattenförsörjning Bedömning Behov idag och fram till 2050 Naturliga förutsättningar Bedömning kapacitet, vattenkvalitet, hot och påverkan, allmänna skydd, befintliga värden Potentiella dricksvattenförekomster i Kungsbacka kommun Sjöar, vattendrag och grundvatten Prioriterade dricksvattenförekomster Sjöar, vattendrag och grundvatten Förslag till mål och åtgärder, slutsatser, rekommendationer till översiktsplanen Figur 1. Metodik för vattenförsörjningsplanens genomförande.

23 3 3. NUVARANDE VATTENFÖRSÖRJNING 3.1 Fjärås Bräcka allmänna vattentäkt Administrativa uppgifter Huvudman: Kungsbacka kommun Driftstart: Sent 60-tal Verksamhetsområde: Fjärås, Åsa, Frillesås, Kungsbacka, Anneberg, Onsala, Vallda och Kullavik Producerat vatten: m 3 eller 160 l/s (år 2012) Antal anslutna personer: (år 2012) Skyddsområde fastställt: 2012 (Började gälla 1 nov 2013 och ersatte äldre skyddsbestämmelser från 1985.) Tillstånd för vattenverksamhet: Vattendom VA 49/ Vattentäkten Fjärås Bräcka är huvudvattentäkt för Kungsbacka kommun och är belägen ungefär 1 mil sydost om Kungsbacka. Det är en grundvattentillgång som förstärks med infiltration av sjövatten från sjön Lygnern. Intagsdjupet på råvattenledningen är ca 25 m. Vattnet pumpas upp till 6 stycken bassänger, vardera med arean 500 m 2, belägna på andra sidan åsen där det infiltrerar ner till grundvattnet i marken. Vattnet filtreras i marken på sin väg mot sex grundvattenbrunnar som ligger nära stranden. Från anläggningen pumpas vatten som är en blandning av inducerat- och infiltrerat vatten från sjön samt naturligt grundvatten. Innan distribution alkaliseras vattnet till ph ca 8,0. Dricksvattnet passerar också UV-ljus för desinfektion. Dricksvattnet kloreras normalt inte i Kungsbacka, men det är förberett för klordosering Hydrogeologiska förhållanden Vattentäkten ligger i en randbildning av morän från den senaste istiden. Jordmaterialet har en heterogen sammansättning med skikt av såväl lera som morän i det grövre och mer välsorterade materialet. Isälvsmaterialet är således övervägande grovkornigt med vissa skikt av finkornigt material. Randbildningen har en nordsydlig riktning och dämmer mot öster upp Bräckaviken i Lygnern. Mot väster utbreder sig en lerslätt. Grundvattennivån i Bräckan är under naturliga förhållanden högre än Lygnerns nivå. Grundvattenläckage torde därför under opåverkade förhållanden ha skett både mot Lygnern i öster och mot lerslätten i väster. Kommunens vattenuttag har medfört att grundvattennivån har avsänkts till en nivå ca 2 m under sjöns yta. Det medför att sjövatten induceras till grundvattenmagasinet läckage sker alltså i motsatt riktning jämfört med naturliga förhållanden. Infiltrationen innebär att det naturliga tillrinningsområdet förändras. Tillrinningsområdet för vattentäkten består således av grundvattenbildningsområdet och sjön Lygnerns tillrinningsområde. Ungefär 12 l/s av vattnet som produceras kommer från naturlig grundvattenbildning och ca 36 l/s från inducerat sjövatten. Resten, ca 90 l/s, tillförs genom infiltration av sjövatten i bassängerna (Bothniakonsult 2005).

24 Råvattenstatus Vattnet i sjön Lygnern är mjukt (ca 1ºdH) och har ett ph-värde på ca 6,5. Färgtalet är ca 40 mg Pt/l och halten organiskt material, uppmätt som COD-Mn, är ca 24 mg/l. Metallhalterna är låga. E-coli bakterier har påvisats. I vattentäktens brunnar är vattnet hårdare (ca 3ºdH), men är ändå mjukt för att vara ett grundvatten. ph-värdet varierar mellan 7,2-7,8 i de olika brunnarna. Vattnet uppvisar typisk grundvattenkaraktär med låg halt organiskt material och lågt färgtal. Konduktiviteten ligger mellan ca 20 och 50 ms/m. Vattnets låga hårdhet kan förklaras av att en del av grundvattnet har uppkommit genom infiltration eller induktion av ytvatten från sjön. Problem med Bekämpningsmedel Radon Arsenik Nej Nej Nej Tungmetaller Nej (Lygnern bedöms ej uppnå god kemisk status före 2015 kvicksilverhalten är för hög) Uran Nej Bakterier Petroleumkolväten Nitrat Klorid Kommentar Nej Vet ej Nej Nej Annat riskobjekt avser flyg Grundvattenuttag, beredning och distribution Vattenförbrukningen är i medeltal 160 l/s (år 2012). På ett år får enligt vattendom 6,0 miljoner m 3 tas ut, dock maximalt m 3 under en och samma månad. Maximalt får 150 l/s ytvatten infiltreras i anläggningen. När taket på uttaget nås beror på hur mängden odebiterat vatten i systemet utvecklas framöver. Är svinnet ca 25 % som idag, nås gränsen år Ökar läckaget till 30 % nås gränsen istället år Är läckaget 35 % nås gränsen redan år Minskar läckaget till 20 %, vilket är målet i Kungsbacka kommun, nås gränsen först Sjövattnet pumpas från Lygnern och i en ledning genom åsen samt fördelas ut till infiltrationsbassängerna. Därifrån strömmar vattnet genom grusåsen i vilken det sker en rening och förädling av sjövattnet till konstgjort grundvatten. Detta vatten blandar sig med det naturliga grundvattnet och vatten som inducerats från sjön.

25 5 Grundvatten pumpas upp och passerar en flödesmätare. Efter denna passerar vattnet en barriär som består av en uv-anläggning och därefter tillsätts alkali. Vattnet blandas i en statisk mixer och ph-värdet mäts innan det leds till en vattenreservoar med två volymer om vardera 500 m 3. Efter att vattnet passerat reservoaren mäts utgående flöde och ph. Om ph-värdet överstiger satta larmgränser i SCADA-systemet blockeras flödet till ledningsnätet. Vid behov kan vattnet desinficeras genom klorering som extra barriär. Vattenverket i Fjärås Bräcka försörjer Fjärås, Åsa, Frillesås, Kungsbacka, Anneberg, Onsala, Vallda och Kullavik med dricksvatten. Ledningsnätet utgörs av ca 80 mil dricksvattenledningar. På nätet finns 17 tryckstegringsstationer och 6 reservoarer Skyddsområde Ett vattenskyddsområde fastställdes för Fjärås Bräcka år 1985 i samband med att vattendom beviljades för vattentäkten. Kungsbacka kommun har nyligen sett över skyddet av vattentäkten och nya föreskrifter beslutades i mars De nya reglerna började gälla 1 november 2013 och är i linje med Naturvårdsverkets riktlinjer för vattenskyddsområden (handbok 2010:5). 3.2 Gällinge allmänna vattentäkt Administrativa uppgifter Huvudman: Kungsbacka kommun Driftstart: 1981 Fastighet: Gällinge 1:3 Verksamhetsområde: Gällinge Producerat vatten: 3462 m 3 eller 0,11 l/s (år 2012) Antal anslutna personer: 50 Skyddsområde fastställt: 2010 Tillstånd för vattenverksamhet: Nej Vattentäkten Vattentäkten utgörs av två grusfilterbrunnar som är placerade vid vattenverket i Gällinge. Råvattnet har aggressiva egenskaper och måste därför behandlas i verket. Vattnet luftas och leds genom ett filter där kolsyra, järn och mangan avgår. Samtidigt ökar hårdheten. Slutligen ph-justeras vattnet genom dosering av lut. Efter behandlingen leds vattnet till en lågreservoar. Vattnet tryckstegras mot en hydrofor, flödet mäts och vattnet UV-behandlas innan det distribueras Hydrogeologiska förhållanden Vid vattentäkten är jordarten sandig morän. Inga hydrogeologiska undersökningar är gjorda.

26 Råvattenstatus Vattnet är mjukt (ca 1ºdH) för att vara ett grundvatten och har ett ph-värde på ca 5,6. Färgtalet är < 5 mg Pt/l och halten organiskt material, uppmätt som COD-Mn, är < 1 mg/l. Vattnet uppvisar typisk grundvattenkaraktär med låg halt organiskt material och lågt färgtal. Konduktiviteten är ca 8 ms/m. Aluminiumhalten bör inte vara högre än 0,1 mg/l för att undvika slambildning i ledningsnätet, men ligger på 0,09-0,25 mg/l. Problem med Bekämpningsmedel Radon Arsenik Tungmetaller Uran Bakterier Petroleumkolväten Nitrat Klorid Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Grundvattenuttag, beredning och distribution Se punkt Om ph-värdet överstiger satta larmgränser blockeras alkalidoseringen. Vid behov kan vattnet desinficeras genom klorering som extra barriär. Vattenverket försörjer Gällinge med dricksvatten Skyddsområde Ett vattenskyddsområde fastställdes för Gällinge år 2010.

27 7 3.3 Öjersbo allmänna vattentäkt Administrativa uppgifter Huvudman: Kungsbacka kommun Driftstart: 1960-talet, men från 1978 i kommunal regi Fastighet: Öjersbo 1:29 Verksamhetsområde: Öjersbo Producerat vatten: 5743 m 3 eller 0,18 l/s (år 2012) Antal anslutna personer: 150 Skyddsområde fastställt: 2009 Tillstånd för vattenverksamhet: Nej Vattentäkten Vattenverket kan förses med vatten från två brunnar. Den ena är en grävd brunn medan den andra är djupborrad. Råvattnet pumpas mot ett filter som reducerar halterna av järn och mangan. Filtret tar även bort kolsyra och frigör kalcium, vilket medför ett mer alkaliskt och hårdare vatten. För att ytterligare höja ph-värdet doseras lut. Efter behandling leds vattnet till två lågreservoarer om vardera 10 m 3. Vattnet tryckstegras mot en hydrofor, flödet mäts och vattnet UV-behandlas innan det distribueras Hydrogeologiska förhållanden Grundvattenförekomsten utgörs av en formation med isälvssediment. Inga hydrogeologiska undersökningar är gjorda Råvattenstatus Vattnet är mjukt (ca 1,1ºdH) för att vara ett grundvatten och har ett ph-värde på ca 6-8. Färgtalet är < 5 mg Pt/l med något undantag och halten organiskt material, uppmätt som COD-Mn, är < 1 mg/l. Vattnet uppvisar typisk grundvattenkaraktär med låg halt organiskt material och lågt färgtal. Konduktiviteten är ca 8-24 ms/m. Aluminiumhalten är ca 0,05-0,06 mg/l.

28 8 Problem med Bekämpningsmedel Radon Arsenik Tungmetaller Uran Bakterier Petroleumkolväten Nitrat Klorid Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Grundvattenuttag, beredning och distribution Se punkt Om ph-värdet överstiger satta larmgränser blockeras alkalidoseringen. Vid behov kan vattnet desinficeras genom klorering som extra barriär. Vattenverket försörjer Öjersbo med dricksvatten Skyddsområde Ett vattenskyddsområde fastställdes för Öjersbo år 2009.

29 9 4 TIDIGARE ALLMÄNNA VATTENTÄKTER Det har funnits en allmän vattentäkt vid Staragården på Onsalahalvön. Skårsjön var huvudvattentäkt för Kungsbacka innan anläggningen i Fjärås Bräcka anlades i slutet på 60-talet.

30 10 5 RESERVVATTENFÖRSÖRJNING Kungsbacka kommuns ledningsnät är ihopkopplat med Göteborg i norr och med Varberg i söder. Totalt kan ca l/s erhållas och något mer levereras. Arbete pågår med att skapa en förbindelse mellan Mölndal och Kungsbacka, ca 70 l/s i vardera riktning. Preliminärt ska ledningen vara färdig Förbindelsen mellan Göteborg och Kullavik kan också komma att förbättras diskussioner pågår om en förbindelse som ska ge 40 l/s i vardera riktning. Se figur nedan. Figur 2. Reservvattenförsörjning.

31 11 6 SAMFÄLLIGHETER OCH ENSKILDA VATTENTÄKTER Nedan listas de privata vattenförekomster där produktionen överstiger 10 m 3 per dygn eller som försörjer fler än 50 personer, vilket är gränsen för att livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30 skall gälla. Sönnerbergens vattensamfällighetsförening Fastighet: Ekerna 1:32 Antal hushåll: 90 Medeluttag: 40 m 3 /d Enebackens tomtägarförening Fastighet: Gällinge-Skår 2:43 Antal anslutna personer: 59 Medeluttag: 12 m 3 /d Lunnabergs samfällighetsförening Fastighet: Lunna 9:6 Antal anslutna personer: 85 Medeluttag: 15 m 3 /d

32 12 7. POTENTIELLA DRICKSVATTENFÖREKOMSTER För identifiering av potentiella dricksvattenförekomster inom kommunen har vattenmyndigheternas och länsstyrelsernas VISS-databas använts. I databasen redovisas både yt- och grundvattenförekomster. Kartor över vattenförekomsterna nedan finns i kapitel Sjöar De sjöar i databasen som har en yta > 0,5 km 2 och ett djup på minst 10 m bedöms utgöra en potentiell dricksvattenförekomst. Dessa sjöar är: Namn på sjö Area [km 2 ] Max djup [m] Lygnern Skärsjön 1,2 22,5 Stensjön 3 21,5 Stora Horredssjön 5,8 42 Sundsjön 0,8 18,5 7.2 Vattendrag De avrinningsområden i kommunen som är större än 30 km 2 bedöms utgöra en potentiell dricksvattenförekomst. Nedan har vattendrag indelats efter delavrinningsområde: Namn på vattendrag Area delavrinningsområde [km 2 ] Bäck till Löftaån från Älgaremosse 62,9 Kroksjöbäcken Löftaån söder om Rammbäcken Fälån 30,9 Getabäcken 38,4 Lillån (mynnar i Kungsbackaån) Rolfsån 30,8 (mynningen till Hjälm) Stockaån 34,9 Sundtorpsån 33,2 Flera delavrinningsområden kan vara seriekopplade och kan på så vis nå upp till bedömningsgränsen på 30 km 2. Nedan listas de vattendrag som det berör:

33 13 Namn på vattendrag Area summa delavrinningsområden [km 2 ] Kullagärdsbäcken Skärbäck Rammbäcken Löftaån norr om Rammbäcken Kungsbackaån 64,2 ca 30 km 2 inom Kungsbacka kommun (Hela avrinningsområdet är 302 km 2 ) 7.3 Grundvatten Följande grundvatten bedöms utgöra en potentiell dricksvattenförekomst: Fjärås Bräcka Gällinge Öjersbo Förlanda Av dessa grundvattenförekomster är endast Fjärås Bräcka och Förlanda med i VISSdatabasen. Övriga förekomster har ändå tagits med eftersom de är betydelsefulla för befintlig vattenförsörjning.

34 14 8. PRIORITERING AV DRICKSVATTENFÖREKOMSTER Vattenförbrukningen i Kungsbacka kommuns ledningsnät är ca 160 l/s (2012). Reservvatten mellan Mölndal och Kungsbacka kommer att möjliggöras genom en förbindelse mellan Lindome och Anneberg med en kapacitet på ca 70 l/s. Från Varberg och Göteborg kan ca 20 l/s erhållas. Diskussioner pågår om att skapa en förbindelse mellan Kullavik och Göteborg med ca 40 l/s i vardera riktningen. Det innebär att när alla dessa förbindelser är klara finns det ytterligare behov av reservvatten på ca 30 l/s ett medeldygn. De vattenförekomster som kan ge denna kapacitet kan vara av intresse. Vattenföringar beräknas nedan enligt Vägverkets publikation 1990: Sjöar Lygnern Hydrologi Lygnern ingår i Rolfsåns avrinningsområde. Vatten från Lygnern används till konstgjord infiltration i vattentäkten Fjärås Bräcka, belägen strax väster om sjön. Det maximala djupet uppgår till 49 m. Lygnerns yta är 32 km 2 och volymen är 911,58*10 6 m 3. Sjöns primära avrinningsområde visas i figur 3. Älvsåker Hjälm Fjärås Förlanda Figur 3. Lygnerns primära avrinningsområde.

35 15 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Lygnerns primära avrinningsområde (utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i tabellen nedan. Lygnerns primära avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 32,7 Skog 48,5 Öppen mark 4,4 Jordbruk 10,9 Hygge 1,1 Sankmark 1,2 Tätort 0,8 Totalt: 99,6 Prioritering och motiv Lygnern utgör idag huvudvattentäkt för Kungsbacka kommun genom konstgjord infiltration vid anläggningen i Fjärås Bräcka. Sjön är prioriterad eftersom den även i framtiden avses att användas för produktion av dricksvatten Skärsjön Hydrologi Det maximala djupet uppgår till 22,5 m. Skärsjöns yta är 1,2 km 2 och volymen är 15*10 6 m 3. Sjöns avrinningsområde visas i figur 4. Fjärås Figur 4. Skärsjöns avrinningsområde.

36 16 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Skärsjöns avrinningsområde presenteras i tabellen nedan. Skärsjöns avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 1,5 Skog 3,4 Öppen mark 0 Jordbruk 0 Hygge 0,2 Sankmark 0 Tätort 0 Totalt: 5,1 Prioritering och motiv Skärsjön är inte prioriterad eftersom kapaciteten är för låg medelvattenföringen MQ i utgående vattendrag Skärbäck är ca 50 l/s. Medellågvattenföringen MLQ = Stensjön Hydrologi Stensjön ingår i Rolfsåns avrinningsområde, nedströms Lygnern och Sundsjön. Det maximala djupet uppgår till 21,5 m. Stensjöns yta är 3 km 2 och volymen är 38*10 6 m 3. Sjöns primära avrinningsområde visas i figur 5. Hjälm Fjärås Figur 5. Stensjöns primära avrinningsområde.

37 17 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Stensjöns primära avrinningsområde (utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i tabellen nedan. Stensjöns primära avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 3,1 Skog 9,7 Öppen mark 1,2 Jordbruk 2,8 Hygge 0,3 Sankmark 0 Tätort 0,1 Totalt: 17,2 Prioritering och motiv Stensjön är inte prioriterad eftersom den ingår i samma avrinningssystem som Lygnern, vilket gör förekomsten mindre intressant för dricksvattenproduktion.

38 Stora Horredssjön Hydrologi Stora Horredssjön har ett maximalt djup på 42 m. Sjöns yta är 5,8 km 2 och volymen är 73,3*10 6 m 3. Avrinningsområdet visas i figur 6. Idala Figur 6. Stora Horredssjöns avrinningsområde. Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Stora Horredssjöns avrinningsområde presenteras i tabellen nedan.

39 19 Stora Horredssjöns avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 6,0 Skog 30,3 Öppen mark 1,2 Jordbruk 2,6 Hygge 0,9 Sankmark 0 Tätort 0 Totalt: 41,0 Prioritering och motiv Stora Horredssjön är prioriterad eftersom kapaciteten bedöms som tillräcklig för att kunna använda sjön som reservvattentäkt. Medelvattenföringen MQ i utgående vattendrag är ca 570 l/s. Medellågvattenföringen MLQ = 120 l/s Sundsjön Hydrologi Sundsjön ingår i Rolfsåns avrinningsområde, nedströms Lygnern. Det maximala djupet uppgår till 18,5 m. Sundsjöns yta är 0,8 km 2 och volymen är 5,6*10 6 m 3. Sjöns primära avrinningsområde visas i figur 7. Hjälm Figur 7. Sundsjöns primära avrinningsområde.

40 20 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Sundsjöns primära avrinningsområde (utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i tabellen nedan. Sundsjöns primära avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 1,0 Skog 3,5 Öppen mark 0,2 Jordbruk 0,8 Hygge 0,1 Sankmark 0 Tätort 0 Totalt: 5,6 Prioritering och motiv Sundsjön är inte prioriterad eftersom den ingår i samma avrinningssystem som Lygnern, vilket gör förekomsten mindre intressant för dricksvattenproduktion.

41 Vattendrag Bäck till Löftaån från Älgaremosse, Kroksjöbäcken och Löftaån söder om Rammbäcken Hydrologi Det primära avrinningsområdet till aktuella vattendrag redovisas i figur 8. Gällinge valla Idala ppa Landa Frillesås Figur 8. Primärt avrinningsområde för bäck från Älgaremosse, Kroksjöbäcken och Löftaån söder om Rammbäcken. Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet (utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i tabellen nedan.

42 22 Primärt avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 0,2 Skog 38,0 Öppen mark 6,2 Jordbruk 17,1 Hygge 0,7 Sankmark 0 Tätort 0,7 Totalt: 62,9 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är prioriterad eftersom den har tillräcklig kapacitet för att kunna användas som reservvattentäkt. Vid mynningen i havet är medelvattenföringen MQ ca 1780 l/s och medellågvattenföringen MLQ är ca 230 l/s Fälån Hydrologi Avrinningsområdet till Fälån redovisas i figur 9. Älvsåker Hjälm Figur 9. Fälåns avrinningsområde.

43 23 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan. Avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 1,0 Skog 25,6 Öppen mark 1,0 Jordbruk 2,4 Hygge 0,9 Sankmark 0,1 Tätort 0 Totalt: 31,0 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är inte prioriterad eftersom tillräcklig kapacitet saknas. Vid mynningen i Stensjön är medelvattenföringen MQ 430 l/s och medellågvattenföringen MLQ ca 30 l/s Getabäcken och lillån Hydrologi Lillån är ett biflöde till Kungsbackaån. Det primära avrinningsområdet (utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) redovisas i figur 10. Anneberg Älvsåker Figur 10. Getabäcken och Lillåns primära avrinningsområde.

44 24 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan. Primärt avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 0,9 Skog 25,0 Öppen mark 3,0 Jordbruk 6,4 Hygge 0,5 Sankmark 1,0 Tätort 1,5 Totalt: 38,3 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är prioriterad eftersom den har tillräcklig kapacitet för att kunna användas som reservvattentäkt. Vid mynningen i Kungsbackaån är medelvattenföringen MQ 720 l/s och medellågvattenföringen MLQ 60 l/s Rolfsån mynningen till Stensjön Hydrologi Det primära avrinningsområdet redovisas i figur 11. KUNGSBACKA Hjälm Hanhals Fjärås Figur 11. Rolfsåns primära avrinningsområde.

45 25 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan. Primärt avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 0 Skog 10,8 Öppen mark 4,0 Jordbruk 15,4 Hygge 0,2 Sankmark 0 Tätort 0,3 Totalt: 30,7 Prioritering och motiv Rolfsån är inte prioriterad eftersom den ingår i samma avrinningssystem som Lygnern, vilket gör förekomsten mindre intressant för dricksvattenproduktion.

46 Stockaån Hydrologi Avrinningsområdet till Stockaån redovisas i figur 12. Hagryd-Dala Bukärr Särö Släp Vallda KUNGSBACKA Lerkil Halla-Heberg H Västra Hagen Figur 12. Stockaåns avrinningsområde. Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan. Avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 0,2 Skog 11,1 Öppen mark 11,4 Jordbruk 10,6 Hygge 0,2 Sankmark 0 Tätort 1,4 Totalt: 34,9

47 27 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är inte prioriterad eftersom tillräcklig kapacitet saknas. Vid mynningen i havet är medelvattenföringen MQ 420 l/s och medellågvattenföringen MLQ ca 30 l/s Sundtorpsån Hydrologi Avrinningsområdet till Sundtorpsån redovisas i figur 13. Figur13. Sundtorpsåns avrinningsområde. Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan. Avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 1,5 Skog 23,5 Öppen mark 1,8 Jordbruk 2,6 Hygge 0,4 Sankmark 3,3 Tätort 0 Totalt: 33,1

48 28 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är prioriterad eftersom den har tillräcklig kapacitet för att kunna användas som reservvattentäkt. Vid mynningen i Sundsjön är medelvattenföringen MQ 660 l/s och medellågvattenföringen MLQ ca 80 l/s Kullagärdsbäcken, Skärbäck, Rammbäcken och Löftaån norr om Rammbäcken Hydrologi Primärt avrinningsområdet (Skärsjön behandlas separat) till aktuella vattendrag redovisas i figur 14. Förlanda Gällinge Idala Figur 14. Primärt avrinningsområde för Kullagärdsbäcken, Skärbäck, Rammbäcken och Löftaån norr om Rammbäcken. Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan.

49 29 Primärt avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 0,9 Skog 39,0 Öppen mark 5,5 Jordbruk 15,2 Hygge 0,7 Sankmark 2,9 Tätort 0 Totalt: 64,2 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är prioriterad eftersom den har tillräcklig kapacitet. Vid mynningen i havet är medelvattenföringen MQ 1780 l/s och medellågvattenföringen MLQ ca 230 l/s. Det finns även möjlighet till att anlägga konstgjort grundvatten i formationen vid Förlanda Kungsbackaån mynningen till Lindome Hydrologi Det primära avrinningsområdet till Kungsbackaån redovisas i figur 15. Inom Kungsbacka kommun utgör avrinningsområdet ca 30 km 2, men hela avrinningsområdet för Kungsbackaån är på drygt 300 km 2. Anneberg KUNGSBACKA H Figur 15. Kungsbackaåns primära avrinningsområde.

50 30 Markanvändning Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet (utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i tabellen nedan. Primärt avrinningsområde Marktyp Areal (km 2 ) Vattenyta 0 Skog 8,7 Öppen mark 6,7 Jordbruk 9,4 Hygge 0,1 Sankmark 0 Tätort 7,9 Totalt: 32,8 Prioritering och motiv Vattenförekomsten är prioriterad eftersom den har tillräcklig kapacitet. Vid mynningen i havet är medelvattenföringen MQ 4230 l/s och medellågvattenföringen MLQ ca 640 l/s. 8.3 Grundvatten Fjärås Bräcka Hydrogeologi Grundvattenförekomsten är 2,9 km 2 stor, se karta figur 16. Nettonederbörden är ca 400 mm/år, vilket motsvarar 36,8 l/s räknat på hela förekomstens yta. Fjärås Figur 16. Grundvattenförekomsten i Fjärås Bräcka.

51 31 Markanvändning Tätort 6,5 % Fritidsbebyggelse 2,7 % Industri 0,7 % Åkermark 34 % Betesmark 16,8 % Skogsmark 26,5 % Hygge 1,4 % Vatten 5,7 % Grus- och bergtäkt 5,4% Idrottsanläggning 0,3 % Prioritering och motiv Fjärås Bräcka utgör idag vattentäkt för Kungsbacka kommun och är prioriterad eftersom den även i framtiden avses att användas som dricksvattentäkt. Det kan finnas en grundvattendelare i magasinet, vilket gör förekomsten intressant även för reservvatten Gällinge Hydrogeologi Vid vattentäkten är jordarten sandig morän, se figur 17. Kapaciteten är ca 4,5 m 3 /h. Gällinge Figur 17. Vattentäkten i Gällinge. Prioritering och motiv Gällinge vattentäkt är prioriterad eftersom den i framtiden avses att användas som reservvattentäkt. Gällinge kommer att försörjas från Fjärås Bräcka.

52 Öjersbo Hydrogeologi Grundvattenförekomsten utgörs av en formation med isälvssediment och är ca 4,3 ha stor, se figur 18. Kapaciteten är ca 9 m 3 /h. Älvsåker Figur 18. Grundvattenförekomsten i Öjersbo. Markanvändning Bebyggelse i form av småhus. Prioritering och motiv Öjersbo vattentäkt är prioriterad eftersom den även i framtiden avses att användas som dricksvattentäkt Förlanda Hydrogeologi Grundvattenförekomsten är 2,66 km 2 stor, se karta figur 19. Den naturliga grundvattenbildningen är 492 mm/år, vilket motsvarar 41,5 l/s räknat på hela förekomstens yta.

53 33 Förlanda Gällinge Figur 19. Grundvattenförekomsten i Förlanda. Markanvändning Tätort 0,4 % Åkermark 46,6 % Betesmark 5,9 % Skogsmark 43,4 % Hygge 2,7 % Idrottsanläggning 1 % Prioritering och motiv Vattenförekomsten är prioriterad eftersom det är grundvatten och det finns direkt möjlighet till att förstärka det möjliga uttaget med konstgjord infiltration från Löftaån.

54 34 9. BEDÖMNING AV PRIORITERADE DRICKSVATTEN- FÖREKOMSTER De vattenförekomster som bedöms vara prioriterade och potentiella för dricksvattenuttag redovisas i figurerna nedan. Sjöar: Kullavik Brattås Anneberg Älvsåker Hagryd-Dala Bukärr Särö Släp Hjälm Lygnern Vallda KUNGSBACKA Lerkil Halla-Heberg Hanhals Fjärås Västra Hagen Buerås Förlanda Onsala Tjolöholm Gottskär Ölmevalla Gällinge Stora Horredssjön Idala Ölmanäs Kläppa Åsa Landa Frillesås Figur 20. Prioriterade och potentiella sjöar.

55 35 Vattendrag: Kullavik Brattås Anneberg Älvsåker Särö Bukärr Hagryd-Dala Släp Lillån Sundtorpsån Kungsbackaån Vallda KUNGSBACKA Hjälm Lerkil Halla-Heberg Hanhals Fjärås Västra Hagen Buerås Förlanda Onsala Tjolöholm Gottskär Gällinge Ölmevalla Idala Ölmanäs Kläppa Åsa Frillesås Landa Löftaån Figur 21. Prioriterade och potentiella vattendrag.

56 36 Grundvatten: Öjersbo Kullavik Brattås Anneberg Älvsåker Hagryd-Dala Bukärr Särö Släp Hjälm Vallda KUNGSBACKA Fjärås Bräcka Lerkil Halla-Heberg Hanhals Fjärås Förlanda Västra Hagen Buerås Förlanda Gottskär Onsala Tjolöholm Gällinge Gällinge Ölmevalla Idala Ölmanäs Kläppa Åsa Landa Frillesås Figur 22. Prioriterade och potentiella grundvatten. För var och en av vattenförekomsterna har bedömningar gjorts avseende kapacitet, vattenkvalitet, hot och påverkan, allmänna skydd och befintligt värde i form av redan befintliga installationer såsom vattenverk och ledningar. Bedömningen av kapacitet och vattenkvalitet baseras på undersökningar, beräkningar och vattenprovtagning. De övriga parametrarna hot och påverkan, allmänna skydd och befintliga värden, är relativa (förhållandena i tillrinningsområdena till de olika förekomsterna jämförs med varandra) och uppdelade i tre nivåer låg, måttlig och hög, se tabellen nedan: Bedömning Hotnivå Hög Måttlig Låg Skyddsnivå Låg Måttlig Hög Värdenivå Låg Måttlig Hög Minst gynnsam Mest gynnsam

57 Kapacitet Kapacitet för prioriterade sjöar Kapacitetsuppskattningen för sjöar redovisas i ett spann från den lägsta kapaciteten som uppträder vid torrår, till den kapacitet som uppträder vid normalår. De prioriterade sjöarnas kapacitet har översiktligt beräknats enligt formel 1. Q = ( N Y ) ( n t) + Y ( n a) ± M MLQ (1) Q = Den under året tillgängliga vattenmängden (m 3 ) N = Avrinningsområdets areal (m 2 ) Y = Sjöytan n = årsmedelnederbörd (m) (under torrår nyttjas 60 % av årsmedelnederbörden) t = avdunstning från landytan (m) a = avdunstning från sjöytan (m) M = magasineringar (m 3 ) MLQ = medellågvattenföringen (m 3 /år) Medellågvattenföringen, MLQ, har använts som ett mått på det flöde som måste finnas kvar i utgående vattendrag efter uttag. Meddellågvattenföringen beräknas enligt formel 2. MLQ = 0, 1 R N (2) MLQ = medellågvattenföringen (m 3 /s) R = specifik avrinning (l/s/km 2 ) N = Avrinningsområdets areal (m 2 ) Beräkningar redovisas i bilaga 1. Endast de avrinningsområden som är belägna närmast sjöarna har beaktats, varför de verkliga flödena troligen är större. Resultatet framgår av tabellen nedan: Storlek på bedömd uttagskapacitet vid normalår (l/s). Storlek på bedömd uttagskapacitet vid torrår (l/s). Prioriterade potentiella sjöar Lygnern Stora Horredssjön

58 Kapacitet för prioriterade vattendrag Kapacitetsuppskattningen för vattendrag redovisas i ett spann från lägsta kapaciteten, vilken har bedömts utgöras av 50 % av den lägsta lågvattenföringen, till den högsta tänkbara kapaciteten, vilken har bedömts utgöras av lågvattenföringen. Vid ett eventuellt vattenuttag måste dock beaktas att medellågvattenföringen MLQ, måste finnas kvar i vattendraget efter uttag. Lägsta lågvattenföring LLQ har beräknats enligt Vägverkets publikation 1990:11. För berörda vattenresurser har hela avrinningsområdet, dvs flera delavrinningsområden, beaktats vid beräkningen. Se tabell nedan: Prioriterade potentiella vattendrag Löftaån Lillån Sundtorpsån Kungsbackaån Storlek på bedömd uttagskapacitet vid normalår (l/s). Storlek på bedömd uttagskapacitet vid torrår (l/s) Kapaciteterna för dricksvattenuttag enligt ovan är sannolikt underskattningar av de verkliga uttagsmöjligheterna. Då ett uttag måste kunna göras med samma kapacitet året om bedöms dock tabellvärdena ligga inom säkerhetsmarginalen för ett möjligt vattenuttag under hela året. Beräkningarna redovisas i bilaga 2. Tänkesättet är hämtat från Härryda kommuns vattenförsörjningsplan (2009) Kapacitet för prioriterade grundvattenförekomster I Gällinge och Öjersbo har inte kapaciteten på vattenresurserna bedömts. Det som finns att tillgå är vattenverkens kapaciteter på 9 m 3 /h (2,5 l/s) respektive 12 m 3 /h (3,3 l/s). Vattentäkten i Fjärås Bräcka är väl dokumenterad och gällande vattendom är från En teknisk utredning som gjordes av VIAK AB 1980, visade att en vattenmängd i storleksordningen l/s både kan infiltreras och transporteras genom bräckan i västöstlig riktning. Vidare konstaterades i utredningen att grundvattenmagasinets kapacitet tillåter en uttagsmängd på 215 l/s som dygnsmedel och 320 l/s som maxdygnsuttag. I vattendomen ges kommunen tillstånd att infiltrera m 3 /dygn eller 150 l/s ytvatten i infiltrationsanläggningen samt ta ut 6,0 miljoner m 3 vatten per år (190 l/s), dock maximalt m 3 under en och samma månad. I Förlanda finns enligt SGU mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter i grundvattenmagasinet, storleksordningen 5-25 l/s. Det finns även möjlighet att öka kapaciteten genom konstgjord infiltration från Löftaån med uppskattningsvis ca 10 l/s.

59 39 Sammanställning av kapaciteter för prioriterade grundvattenförekomster: Storlek på bedömd uttagskapacitet (l/s). Möjlighet till förstärkning via infiltration (inducerad eller konstgjord) Prioriterade potentiella grundvattenförekomster Gällinge Öjersbo Fjärås Bräcka Förlanda 2,5 3, Nej Nej Ja Ja 9.2 Vattenkvalitet Ett dricksvatten måste uppfylla Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV FS 2001:30). Detta går i regel att uppnå för de flesta vatten med erforderlig beredning i vattenverk. I föreskrifterna skiljer man på kemiska och på mikrobiologiska parametrar. Vattenanalyser finns att tillgå för råvattnet i Fjärås Bräcka, Gällinge och Öjersbo. Sjövatten från Lygnern har också analyserats. Analysresultat finns även för Lillån och Kungsbackaån (Kungsbackaåns vattenvårdsförbund - För övrigt saknas vattenanalysresultat. I det fall en idag outnyttjad vattenresurs blir aktuell för uttag, måste omfattande provtagning och analyser göras för bestämning av vattenkvaliteten Vattenkvalitet för prioriterade sjöar Lygnerns vatten har låg alkalinitet ca 8 mg HCO3/l, låg hårdhet ca 1 dh, högt färgtal ca 40 mg Pt/l, högt värde på COD-Mn ca 24 mg/l och ett ph kring 6,5. E-coli bakterier har påvisats. Stora Horredssjön har ett ph-värde på ca 7. Sjön kalkas vartannat år sedan Dessförinnan kalkades sjön vart 5 år sedan Alkaliniteten är ca 10 mg HCO3/l. Färgtalet ligger på mg Pt/l Vattenkvalitet för prioriterade vattendrag Kungsbackaåns vatten har låg alkalinitet ca 14 mg HCO3/l, högt färgtal ca mg Pt/l, högt värde på TOC ca 6,8-9,6 mg/l, ett ph kring 6,9-7,5 och en turbiditet på ca 3,2-8,6 FNU. Lillåns vatten har låg alkalinitet ca 18 mg HCO3/l, högt färgtal ca mg Pt/l, högt värde på TOC ca 5,7-10 mg/l, ett ph kring 7-7,5 och en turbiditet på ca 4,5-14 FNU. Löftaån har ett ph-värde på ca 7,3. Alkaliniteten är ca 27 mg HCO3/l. Sundtorpsån har ett ph-värde på ca 6,0-7,4. Vattensystemet har kalkats regelbundet sedan Innan dess vidtogs endast enskilda kalkningsåtgärder under talen. Vid provtagning har alkaliniteten inte någon gång understigit 4,5 mg HCO3/l.

60 Vattenkvalitet för prioriterade grundvattenförekomster Råvattnet i Fjärås Bräcka har en relativt låg alkalinitet på ca 41 mg HCO3/l. Denna ökar emellertid sedan i vattenverket när ph justeras med luttillsats. Vidare är hårdheten låg ca 3 dh, vilket kännetecknar ett mjukt vatten. Färgtalet och värdet på COD-Mn är låga, vilket kännetecknar ett bra grundvatten. ph ligger kring 7,5. Koliforma bakterier har påvisats i låga halter vid något enstaka tillfälle. Vattenbehandlingen som sker i vattenverket framgår av avsnitt Råvattnet i Gällinge har en mycket låg alkalinitet på 4 mg HCO3/l. Vidare är hårdheten låg ca 0,8 dh. Färgtalet och värde på COD-Mn är låga. Manganhalten är hög ca 0,1 mg/l. ph ligger kring 5,6. Vattenbehandlingen som sker i vattenverket framgår av avsnitt Råvattnet i Öjersbo har en relativt låg alkalinitet på ca 9,5 mg HCO3/l. Vidare är hårdheten låg ca 1,2 dh. Färgtalet och värde på COD-Mn är låga. Manganhalten är hög ca 0,07 mg/l. ph ligger kring 6,3. Koliforma bakterier har påvisats. Vattenbehandlingen som sker i vattenverket framgår av avsnitt För Förlanda saknas analyser. 9.3 Hot och påverkan Det finns många olika faktorer som kan påverka eller utgöra ett hot mot en vattenresurs. De huvudsakliga hoten listas nedan. Bostads- och fritidsbebyggelse Överallt där människor bor förekommer en rad hot för en nedströms belägen vattenförekomst. Det kan vara oljecisterner för uppvärmning av bostäder, energianläggningar, parkering och fordonstvätt, användning av bekämpningsmedel och andra hemkemikalier samt dagvatten från bebyggda ytor. Avlopp Spillvatten innehåller bakterier och näringsämnena fosfor och kväve. Läkemedelsrester och andra miljöfarliga ämnen kan också finnas i vattnet. Bristfälligt utformade enskilda anläggningar för avlopp utgör en betydande risk för påverkan på både ytvatten och grundvatten. Kommunala anläggningar utgör ett marginellt hot vid normal funktion. Vid överbelastning av ledningsnätet kan emellertid orenat spillvatten brädda ut i miljön. Väg- och järnväg Vägtrafik utgör ett hot genom diffus spridning av föroreningar med vägdagvatten, men även genom olyckor där skadliga ämnen läcker ut. Järnvägar utgör en risk främst genom spridningen av bekämpningsmedel på banvallar.

61 41 Materialtäkter Materialtäktsverksamhet utgör ett hot för en grundvattenförekomst genom påverkan på grundvattenkvaliteten eller kvantiteten. Avståndet mellan markytan och grundvattennivån är kritisk beträffande känsligheten för förorening ju längre avstånd desto mer tid att vidta saneringsåtgärder. För en ytvattenförekomst bedöms hotet från täktverksamhet vara marginellt. Förorenade områden Med förorenade områden avses mark, grundvatten, ytvatten, sediment eller byggnad där halten av något ämne är så hög att den kan orsaka en risk för människors hälsa eller för miljön. Genom utlakning av dessa ämnen kan såväl grundvatten som ytvatten förorenas. Länsstyrelsen har en databas (MIFO) med uppgifter om förorenade områden. I databasen finns det två nivåer dels potentiellt förorenade områden där indikation finns att föroreningar kan förekomma och dels förorenade områden där undersökningar gjorts och föroreningar konstaterats. Lantbruk I jordbruk och skogsbruk hanteras bekämpningsmedel, gödsel och drivmedel. Vidare kan djurhållning, avverkning av skog och upplag av timmer utgöra hot för en vattenförekomst. Miljöfarlig verksamhet Miljöfarlig verksamhet inom tillrinningsområdet för en vattenförekomst utgör en betydande risk. Hur stor risken är beror på verksamhetens art och vidtagna skyddsåtgärder för att förhindra förorening av vattenförekomsten. Översvämning/klimateffekter För en grundvattenförekomst som ligger i nära anslutning till ett vattendrag eller sjö ökar risken för påverkan vid översvämning om det saknas ett skyddande täcke av tätande jordart ovanpå grundvattenmagasinet. Vid översvämning ökar tillförseln av såväl humusämnen, jordpartiklar och föroreningar från omgivningen runt sjön eller vattendraget genom att vattenmassorna sköljer ur nya områden. Vid slutet av detta århundrade kan den maximala nederbördsintensiteten i snitt ha ökat med % sett över året i Västra Götaland. Årsnederbördsvolymen kan i snitt komma att öka med 20 %. Ökningen av vinternederbördsvolymen kan komma att bli hela % (Svenskt Vatten, 2011).

62 Hot och påverkan för prioriterade sjöar Lygnern Bostads- och fritidsbebyggelse Sätila ligger inom avrinningsområdet för Lygnern. För övrigt finns ingen tätbebyggelse runt sjön. Bedömning av hot: Låg Avlopp Påverkan från avlopp bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Väg- och järnväg Risken för olycka med farligt gods bedöms vara medelstor. Bedömning av hot: Måttlig Förorenade områden Förorenad mark förekommer bara i begränsad omfattning runt sjön. Bedömning av hot: Låg Lantbruk Risken för utsläpp från lantbruk bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Miljöfarlig verksamhet Risken för utsläpp från miljöfarliga verksamheter bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg

63 43 Översvämning Vid översvämning skulle eventuellt täkten kunna påverkas genom inducering från sjön. Bedömning av hot: Måttlig Stora Horredssjön Bostads- och fritidsbebyggelse Ingen tätbebyggelse finns i sjöns avrinningsområde. Bedömning av hot: Låg Avlopp Påverkan från avlopp bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Väg- och järnväg Risken för olycka med farligt gods bedöms vara liten. Endast en mindre väg korsar avrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Förorenade områden Inga förorenade områden inom avrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Lantbruk Risken för utsläpp från lantbruk bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Miljöfarlig verksamhet Risken för utsläpp från miljöfarliga verksamheter bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg

64 44 Översvämning Området är ganska oexploaterat, vilket medför lägre risk för att föroreningar når sjön vid översvämningar. Bedömning av hot: Låg Hot och påverkan för prioriterade vattendrag Kungsbackaån Bostads- och fritidsbebyggelse Ån rinner genom eller nära flera tätbebyggda områden. Bedömning av hot: Hög Avlopp Ån rinner genom eller nära flera tätbebyggda områden. Bedömning av hot: Hög Väg- och järnväg Risken för olycka med farligt gods bedöms vara stor. Bedömning av hot: Hög Förorenade områden Det finns många förorenade områden i åns direkta närhet. Bedömning av hot: Hög Lantbruk Landskapet består till stora delar av jordbruk och skogsbruk. Bedömning av hot: Hög

65 45 Miljöfarlig verksamhet I Kungsbacka finns risk för påverkan från miljöfarlig verksamhet. Längre uppströms ser det emellertid bättre ut. Bedömning av hot: Hög Översvämning Vid översvämning finns risk för att föroreningar når vattendraget. Bedömning av hot: Hög Lillån Bostads- och fritidsbebyggelse Lillån rinner genom tätorterna Anneberg och Älvsåker. Bedömning av hot: Måttlig Avlopp Älvsåker ska genomgå VA-sanering, men innan dess finns risk för läckage av näringsämnen och syreförbrukande ämnen. Bedömning av hot: Måttlig Väg- och järnväg Parallellt med ån går en landsväg. Bedömning av hot: Måttlig Förorenade områden Det finns några förorenade områden längs ån. Bedömning av hot: Måttlig

66 46 Lantbruk Markanvändningen är till största delen skog. Även en del jordbruk förekommer. Bedömning av hot: Måttlig Miljöfarlig verksamhet Verksamhet finns i direkt anslutning till ån t ex Annebergssågen. Bedömning av hot: Hög Översvämning Området är ganska oexploaterat, vilket medför lägre risk för att föroreningar når sjön vid översvämningar. Bedömning av hot: Låg Löftaån Bostads- och fritidsbebyggelse Enda tätbebyggelsen är Frillesås som ligger vid mynningen till havet. Bedömning av hot: Låg Avlopp Enda tätbebyggelsen är Frillesås som ligger vid mynningen till havet. Avlopp från samhället tas om hand i Ölmanäs reningsverk. Det finns emellertid en hel del enskilda avlopp i avrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Väg- och järnväg Förutom järnvägen och E6:an som korsar ån finns endast några landsvägar inom avrinningsområdet. Bedömning av hot: Måttlig

67 47 Förorenade områden Det finns några förorenade områden inom avrinningsområdet. Bedömning av hot: Måttlig Lantbruk Markanvändningen är till största delen skog. Även en betydande del jordbruk förekommer. Bedömning av hot: Måttlig Miljöfarlig verksamhet Inga miljöfarliga verksamheter uppströms Frillesås. Bergtäkter finns emellertid i avrinningsområdet. Genom tätorten är risken måttlig till hög. Bedömning av hot: Låg (vid uttag strax uppströms Frillesås). Översvämning Vid översvämning finns viss risk för att föroreningar når vattendraget. Bedömning av hot: Måttlig Sundtorpsån Bostads- och fritidsbebyggelse Ingen tätbebyggelse finns inom avrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Avlopp Ingen tätbebyggelse finns inom avrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg

68 48 Väg- och järnväg Endast en landsväg finns inom avrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Förorenade områden Det finns några förorenade områden inom avrinningsområdet. Bedömning av hot: Måttlig Lantbruk Skogsbruk dominerar markanvändningen. Dalgången brukas intensivt som jordbruksmark. Bedömning av hot: Måttlig Miljöfarlig verksamhet Hästgårdar finns i området. Bedömning av hot: Måttlig Översvämning Området är ganska oexploaterat, vilket medför lägre risk för att föroreningar når sjön vid översvämningar. Bedömning av hot: Låg Hot och påverkan för prioriterade grundvattenförekomster Fjärås Bräcka Bostads- och fritidsbebyggelse Fjärås ligger i nära anslutning till vattentäkten. Bedömning av hot: Måttlig

69 49 Avlopp Påverkan från avlopp bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Väg- och järnväg Vägen över bräckan är avstängd för trafik. Bedömning av hot: Låg Materialtäkter Inga pågående materialtäkter finns inom tillrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Förorenade områden Påverkan från förorenade områden bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Lantbruk Åkermark, betesmark och skogsmark utgör en betydande del av tillrinningsområdet. Bedömning av hot: Måttlig Miljöfarlig verksamhet Flertalet industrier uppströms Lygnern, men ingen nära täkten. Bedömning av hot: Låg Översvämning Vid översvämning skulle eventuellt täkten kunna påverkas genom inducering från sjön. Bedömning av hot: Måttlig

70 Förlanda Bostads- och fritidsbebyggelse Ingen tätbebyggelse finns i tillrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Avlopp Ingen tätbebyggelse finns i tillrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Väg- och järnväg Endast en landsväg finns inom tillrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Materialtäkter En naturgrustäkt finns i västra delen av tillrinningsområdet. Bedömning av hot: Måttlig Förorenade områden Det finns några förorenade områden inom tillrinningsområdet. Bedömning av hot: Måttlig Lantbruk Åkermark och skogsmark utgör de största delarna av markanvändningen. Bedömning av hot: Måttlig Miljöfarlig verksamhet Motorbana, djurgårdar, avloppsreningsverk och nedlagda skrotar. Bedömning av hot: Hög

71 51 Översvämning Vid översvämning skulle eventuellt grundvattnet kunna påverkas genom inducering från Löftaån. Bedömning av hot: Måttlig Gällinge Bostads- och fritidsbebyggelse Ingen bebyggelse finns i täktens direkta närhet. Bedömning av hot: Låg Avlopp Ingen bebyggelse finns i täktens direkta närhet. Bedömning av hot: Låg Väg- och järnväg En landsväg passerar 250 m sydväst om täkten. Bedömning av hot: Måttlig Materialtäkter Inga täkter i vattentäktens direkta närhet. Bedömning av hot: Låg Förorenade områden Påverkan från förorenade områden bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Lantbruk Jordbruk och skogsbruk bedöms kunna påverka täkten. Bedömning av hot: Måttlig

72 52 Miljöfarlig verksamhet Ett 10-tal djurgårdar, varav en är en mjölkgård. Bedömning av hot: Måttlig Översvämning Inga ytvattenförekomster i täktens direkta närhet. Bedömning av hot: Låg Öjersbo Bostads- och fritidsbebyggelse Täkten ligger inom tätbebyggt område. Bedömning av hot: Hög Avlopp Täkten ligger inom tätbebyggt område. Bedömning av hot: Hög Väg- och järnväg En landsväg passerar strax söder om täkten. Bedömning av hot: Måttlig Materialtäkter Inga täkter i vattentäktens direkta närhet. Bedömning av hot: Låg Förorenade områden Påverkan från förorenade områden bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg

73 53 Lantbruk Risken för utsläpp från lantbruk bedöms vara liten. Bedömning av hot: Låg Miljöfarlig verksamhet Inga miljöfarliga verksamheter inom tillrinningsområdet. Bedömning av hot: Låg Översvämning Vid översvämning skulle eventuellt grundvattnet kunna påverkas genom inducering från Gärdsjön som ligger strax väster om täkten. Bedömning av hot: Låg 9.4 Allmänna skydd Vattenskyddsområden Vattenskyddsområden syftar till att skydda dricksvattenkvaliteten i ett flergenerationsperspektiv. Skyddsföreskrifterna för området anger vilka verksamheter och aktiviteter som endast får bedrivas om de anmäls eller om tillstånd erhålls. Ett mark- eller vattenområde får förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en befintlig eller en framtida vattentäkt. Strandskydd Strandskydd råder i Sverige vid hav, sjöar och vattendrag. Syftet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Inom ett strandskyddsområde är det förbjudet att uppföra nya byggnader, att ändra byggnader för ett annat ändamål, utföra båthamnar, bryggor och golfbanor. På grund av strandskyddets restriktioner kan dricksvattenkvaliteten gynnas trots att detta inte är syftet med skyddet. Generellt strandskydd är på 100 m, men kan genom beslut utökas till maximalt 300 m.

74 54 Geologiskt skydd Det geologiska materialets skyddande effekt varierar beroende på om det är grundvatten eller ytvatten som riskerar att påverkas, se tabellen nedan. Geologi Skydd för ytvattenförekomster Skydd för grundvattenförekomster Lera Låg Hög Silt Hög Hög Isälvssediment Hög Låg Morän Hög Låg Sand Hög Låg Grus Hög Låg Svämsediment Låg Hög Torv Hög Låg Urberg Låg Hög Övriga skydd Naturreservat och friluftsområden är exempel på skydd vars syfte inte är att främja dricksvattenkvaliteten, men som ändå bidrar till skydd av en vattenresurs i det fall restriktioner avser exploatering, markutnyttjande etc. Naturreservat bildas i syfte att bevara biologisk mångfald, för att bevara och vårda värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Förutom skogar och ängar kan även sjöar och vattendrag skyddas. I den kommunala översiktsplaneringen kan friluftsområden utpekas, vilket ofta medför att restriktioner gäller vad avser exploatering av området. Riksintressen ger indirekt ett skydd Allmänna skydd för prioriterade sjöar Lygnern Vattenskyddsområde Ett vattenskyddsområde för Lygnern fastställdes Nya skyddsföreskrifter beslutades av länsstyrelsen i mars 2012 och började gälla 1 november Bedömning av skyddsnivå: Hög

75 55 Strandskydd Invid Lygnern råder utökat strandskydd inom kommunens gränser. Bedömning av skyddsnivå: Hög Geologiskt skydd Det primära avrinningsområdet utgörs huvudsakligen av urberg varvat med sandig morän. Det finns även inslag av lera och postglacial sand samt mindre områden med isälvssediment. I den sydvästra delen ligger Fjärås Bräcka med omväxlande morän och sorterade sediment. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig Övriga skydd Naturreservat: Fjärås bräcka, Gäddevik, Oxhagen. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig Stora Horredssjön Vattenskyddsområde Det finns inget vattenskyddsområde upprättat för ytvattenresursen Stora Horredssjön. Bedömning av skyddsnivå: Låg Strandskydd Invid Stora Horredssjön råder utökat strandskydd. Bedömning av skyddsnivå: Hög Geologiskt skydd Större delen av avrinningsområdet utgörs av urberg. I den sydvästra delen av avrinningsområdet hittas emellertid ett område med morän, torv och postglacial sand. Bedömning av skyddsnivå: Låg

76 56 Övriga skydd Naturreservat: Skoga Friluftsområde: Stättared Bedömning av skyddsnivå: Måttlig Allmänna skydd för prioriterade vattendrag Kungsbackaån Vattenskyddsområde Det finns inget vattenskyddsområde upprättat för ytvattenresursen Kungsbackaån. Bedömning av skyddsnivå: Låg Strandskydd Invid Kungsbackaån råder 100 m strandskydd. Strandskyddet är utsläckt genom detaljplan i tätorten. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig Geologiskt skydd Avrinningsområdet utgörs i östra delen av urberg med eller utan ett tunt osammanhängande jordtäcke. I övriga delar dominerar urberg. I dalgången till Kungsbackaån återfinns täta jordarter såsom lera och älvsediment ler-silt. Sträckan mellan Hällesåker till Västra Ingsjön utgörs emellertid av infiltrerande jordarter som t ex isälvssediment, sand och torv. Bedömning av skyddsnivå: Låg Övriga skydd Bedömning av skyddsnivå: Låg

77 Lillån Vattenskyddsområde Det finns inget vattenskyddsområde upprättat för ytvattenresursen Lillån. Bedömning av skyddsnivå: Låg Strandskydd Invid Lillån råder 100 m strandskydd. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig Geologiskt skydd Avrinningsområdet utgörs i huvudsak av urberg. I Anneberg och Älvsåker dominerar leror. Lillåns dalgång upp till Rammberg utgörs också huvudsakligen av täta jordarter, mest älvsediment ler-silt. Sträckan Rammberg Öjersbo består huvudsakligen av infiltrerande jordarter såsom kärrtorv, isälvssediment och sand. Bedömning av skyddsnivå: Låg Övriga skydd Friluftsområde: Rigortorpet Bedömning av skyddsnivå: Låg Löftaån Vattenskyddsområde Det finns inget vattenskyddsområde upprättat för ytvattenresursen Löftaån. Bedömning av skyddsnivå: Låg Strandskydd Invid Löftaån råder inskränkt strandskydd nära Frillesås tätort. För övrigt är strandskyddet 100 m. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig

78 58 Geologiskt skydd Avrinningsområdet utgörs till stor del av urberg. Även morän, isälvssediment och torv är betydande inslag. Lera dominerar i Löftaåns dalgång mellan Idala och Frillesås. I Frillesås finns finsand närmast mynningen till havet. Högre upp i systemet dominerar älvsediment ler-silt närmast ån. Vid Förlanda omges dessa sediment av ett mycket stort område av isälvssediment. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig Övriga skydd Bedömning av skyddsnivå: Låg Sundtorpsån Vattenskyddsområde Det finns inget vattenskyddsområde upprättat för ytvattenresursen Sundtorpsån. Bedömning av skyddsnivå: Låg Strandskydd Invid Sundtorpsån råder 100 m strandskydd. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig Geologiskt skydd De norra delarna av avrinningsområdet utgörs av växelvis urberg, berg med tunt osammanhängande jordtäcke, mossetorv och sandig morän. De södra delarna domineras av urberg, men med inslag av mossetorv och morän. Sundtorpsåns dalgång från Kvarnås och ner till Sundsjön utgörs av svallsediment och älvsediment ler-silt inbäddat i glacial lera. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig Övriga skydd Bedömning av skyddsnivå: Låg

79 Allmänna skydd för prioriterade grundvattenförekomster Fjärås Bräcka Vattenskyddsområde Ett vattenskyddsområde för Fjärås Bräcka fastställdes Nya föreskrifter beslutades av länsstyrelsen i mars 2012 och började gälla i november Bedömning av skyddsnivå: Hög Strandskydd Lygnern har hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet i Fjärås Bräcka. Lygnern har utökat strandskydd. Bedömning av skyddsnivå: Hög Geologiskt skydd Vattentäkten ligger i en formation med omväxlande morän och osorterade sediment. Bedömning av skyddsnivå: Låg Övriga skydd Naturreservat: Fjärås Bräcka Bedömning av skyddsnivå: Måttlig Förlanda Vattenskyddsområde Det finns inget vattenskyddsområde upprättat för grundvattenresursen Förlanda. Bedömning av skyddsnivå: Låg Strandskydd Invid Löftaån, vilken i vissa sträckor kan ha hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet i Förlanda, råder generellt strandskydd om 100 m. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig

80 60 Geologiskt skydd Vattentäkten ligger i en formation med isälvssediment. Bedömning av skyddsnivå: Låg Övriga skydd Bedömning av skyddsnivå: Låg Gällinge Vattenskyddsområde Vattenskyddsområdet för Gällinge fastställdes Bedömning av skyddsnivå: Hög Geologiskt skydd Vattentäkten ligger i en formation med omväxlande morän och osorterade sediment. Bedömning av skyddsnivå: Låg Övriga skydd Bedömning av skyddsnivå: Låg Öjersbo Vattenskyddsområde Vattenskyddsområdet för Öjersbo fastställdes Bedömning av skyddsnivå: Hög Strandskydd Invid Gärdsjön, vilken kan ha hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet i Öjersbo, råder generellt strandskydd om 100 m. Bedömning av skyddsnivå: Måttlig

81 61 Geologiskt skydd Vattentäkten ligger i en formation med postglacial finsand. Bedömning av skyddsnivå: Låg Övriga skydd Bedömning av skyddsnivå: Låg 9.5 Befintliga värden Befintliga värden för en vattenförekomst är installationer såsom vattenverk, tryckstegringsstationer och ledningar. Även vattendomar och vattenskyddsområden är exempel på befintliga värden som är av vikt när en vattenresurs lämplighet att nyttjas som dricksvattentäkt bedöms. För en förekomst med lågt befintligt värde kan det räcka med små investeringar för att uppnå önskad funktion medan en förekomst med högt befintligt värde kan kräva stora investeringar. Hur avgörande det befintliga värdet är och hur mycket som behöver investeras ytterligare är helt beroende av vilken funktion som önskas uppnås Befintliga värden för prioriterade sjöar Lygnern Lygnern nyttjas som kommunens huvudvattentäkt och har nödvändiga befintliga installationer. Även vattendom och vattenskyddsområde finns. Bedömning av värdenivå: Hög Stora Horredssjön Inga befintliga värden förekommer för Stora Horredssjön. Bedömning av värdenivå: Låg Befintliga värden för prioriterade vattendrag Kungsbackaån Inga befintliga värden förekommer för Kungsbackaån. Bedömning av värdenivå: Låg

82 Lillån Inga befintliga värden förekommer för Lillån. Bedömning av värdenivå: Låg Löftaån Inga befintliga värden förekommer för Löftaån. Bedömning av värdenivå: Låg Sundtorpsån Inga befintliga värden förekommer för Sundtorpsån. Bedömning av värdenivå: Låg Befintliga värden för prioriterade grundvattenförekomster Fjärås Bräcka Fjärås Bräcka nyttjas som kommunens huvudvattentäkt och har nödvändiga befintliga installationer. Även vattendom och vattenskyddsområde finns. Bedömning av värdenivå: Hög Förlanda Inga befintliga värden förekommer för Förlanda. Bedömning av värdenivå: Låg Gällinge Gällinge nyttjas som kommunal vattentäkt och har nödvändiga befintliga installationer. Vattenskyddsområde fastställdes Vattendom saknas. Bedömning av värdenivå: Måttlig

83 Öjersbo Öjersbo nyttjas som kommunal vattentäkt och har nödvändiga befintliga installationer. Vattenskyddsområde fastställdes Vattendom saknas. Bedömning av värdenivå: Måttlig 9.6 Sammanställning prioriterade ytvattenförekomster Figur 23. Sammanställning av prioriterade ytvattenförekomster.

84 Sammanställning prioriterade grundvattenförekomster Figur 24. Sammanställning av prioriterade grundvattenförekomster.

85 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 10.1 Förslag till åtgärder Om vattentäkten i Fjärås Bräcka av någon anledning inte skulle kunna leverera vatten, kan reservvatten inom snar framtid erhållas från grannkommuner i sådan mängd att behovet tillgodoses åtminstone tillfälligt. Uppmaning till abonnenterna om sparsamhet med vattnet är viktigt att informera om i en sådan situation. Det är viktigt att färdigställa sammankopplingarna med Göteborg och Mölndal för att erhålla redundans i systemet. I denna utredning, sidan 31, omnämns att grundvattenmagasinet i Fjärås Bräcka kan vara uppdelat i ytterligare en del som inte har hydraulisk kontakt med nuvarande täkt. Det gör att Bräckan även kan vara intressant som reservvattentäkt. Nytt tillstånd enligt 11 kapitlet MB behöver sökas och det tillåtna uttaget bör totalt uppgå till ca 10 miljoner m 3 /år (motsvarar drygt 2 % av medelvattenföringen i Rolfsån). I sammanställningarna av de prioriterade vattenförekomsterna, avsnitten 9.6 och 9.7 framgår vilka vattenresurser i kommunen som är lämpliga för vattenförsörjning. Såväl hot som bristande kvalitet och skydd kan ofta åtgärdas det är bara en fråga om hur mycket kommunen är villig att investera för att öka säkerheten i dricksvattenförsörjningen. Av de prioriterade vattenförekomsterna är det bara Kungsbackaån som inte lämpar sig för dricksvattenproduktion Rekommendationer till översiktsplanen Lygnern inklusive Fjärås Bräcka är av regional betydelse för vattenförsörjningen och bör skyddas därefter. Nya skyddsföreskrifter beslutades av Länsstyrelsen i mars 2012 och började gälla 1 november Stora Horredssjön är den vattenresurs som efter Fjärås Bräcka har störst kapacitet och skulle i dagsläget ensam kunna försörja hela kommunen med dricksvatten. Samtidigt finns i nuläget inget som hotar att påverka resursen. Eventuell nyetablering av möjliga hot bör placeras så långt bort från sjön som möjligt. Stora Horredssjön bör uppmärksammas i översiktsplanen som intressant för framtida vattentäktsverksamhet. En nackdel med resursen är att den ligger långt bort från befintligt vattenledningsnät. Löftaån har kapacitet att tillsammans med reservvatten från andra kommuner försörja hela Kungsbacka med dricksvatten. Det skulle emellertid kräva investeringar bl a i ett vattenverk nära Frillesås och i ett förstärkt vattenledningsnät mellan Måå och Frillesås. Lillån och Sundtorpsån har endast begränsade kapaciteter och torde inte bli aktuella för dricksvattenförsörjning. Kungsbackaån är uteslutet för vattenproduktion med tanke på alla verksamheter och förorenade områden som hotar att påverka resursen. Gällinge och Öjersbo används idag som vattentäkter och är av lokal betydelse för vattenförsörjningen i Kungsbacka. VA-ledningar ska byggas mellan Fjärås och Gällinge, varefter vattenverket i Gällinge kommer att nyttjas som reservvattentäkt.

86 66 REFERENSER Vattenförsörjningsplaner innebörd och innehåll, Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport 2006:99. Risk- och sårbarhetsanalys Fjärås Bräcka väg, Bothniakonsult Hydraulisk dimensionering, Vägverket, Publ 1990:11. Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Svenskt Vatten publikation P104, Vattenförsörjningsplan 2009, Härryda kommun. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund 2014.

87 Bilaga 1 Kapacitetsberäkning sjöar Lygnern Stora Horredssjön torrår normalår torrår normalår Q Vattentillgång (l/s) 295, , , , N Avrinningsområdets areal (m2) Y Sjöytan (m2) n Årsmedelnederbörd (m) 0,57 0,95 0,57 0,95 t Avdunstning från landytan (m) 0,4 0,4 0,4 0,4 a Avdunstning från sjöytan (m) 0,5 0,5 0,5 0,5 M Magasineringar MLQ Medellågvattenföring (m3/år) , , , ,4 Q = ( N Y ) ( n t) + Y ( n a) ± M MLQ Beräkning av MLQ: MLQ Medellågvattenföring (m3/år) , , , ,4 MQ Medelvattenföring (m3/s) 1,3944 1,3944 0,574 0,574 N Avrinningsområdets areal (km2) 99,6 99, R Specifik avrinning (l/s/km2) MLQ = MQ 0, 1 MQ = N R

88 Kapacitetsberäkning vattendrag Bilaga 2:1

89 Kapacitetsberäkning vattendrag Bilaga 2:2

90

91

92 KUB2000, v2.0, Regler och anvisningar för schaktning och återfyllnadsarbeten jämte återställningsarbeten i allmän platsmark Planering Generellt gäller att ingrepp i nybelagd gata/väg/gc-bana inte får göras inom tre år efter beläggningens utförande. För att undvika ingrepp i nylagda beläggningar publicerar förvaltningen för Teknik i Kungsbacka varje år ett preliminärt beläggningsprogram över planerade beläggningsarbeten. Berörd aktör ska meddela Teknik i vilka gator som ingrepp planeras och vilket år. Ingreppets art, beräknad tidpunkt för igångsättande och tidsåtgång ska anges. Avsteg från tidplan meddelas Teknik. Om ingrepp görs i beläggningar yngre än tre år kommer återställningskostnad att debiteras enligt följande: År 1 (beläggningsåret): 5 gånger respektive a pris År 2 4 gånger respektive a pris År 3 2 gånger respektive a pris År 4 debiteras normalt a pris På grundval av de inkomna svaren gör förvaltningen för Teknik sedan upp ett slutgiltigt beläggningsprogram. Vid alla arbeten på och vid grönytor skall försiktighet iakttagas för att minimera skador på markanläggningar och markutrustning. Arbetena ska bedrivas så att större yta än nödvändigt ej tas i anspråk. Om ytor avsedda för lek/lekplatser tas i anspråk för arbetena ansvarar respektive beställare för säkerheten enl SS EN 1176 och SS EN Utförande 1. Avstängning, markering mm skall utföras i enlighet med Arbete på väg, utgiven av förvaltningen för Teknik, Kungsbacka kommun. 2. Schaktnings- och återfyllnadsarbeten samt gatu- och vägöverbyggnad ska utföras enligt gällande föreskrifter i AMA Anläggning 10. Alla schaktningsarbeten i parkmark ska föregås av syn på den eller de aktuella ytorna. 1 (3) Datum Dnr TE/2014:201 Charlotta Ljungkull Direkt charlotta.ljungkull@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Teknik Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon Fax teknik@kungsbacka.se

93 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Vid schaktning nära träd, häckar, buskage, rabatter och övrig vegetation gäller att Tekniks parkavdelning avgör vilka speciella regler som gäller för varje särskilt fall. All schakt inom ett träds droppkant ska undvikas. Eventuellt skadade rötter renskärs. Om växter behöver beskäras skall detta utföras av Teknik på respektive beställares bekostnad. Återfyllning av schakter i gräsyta klass 1, växtbädd utförs med 150 mm växtjord enligt AMA Anläggning 10. Gräsyta klass 2, växtbädd utförs med 50 mm växtjord enligt AMA Anläggning 10. Eventuell komplettering av växtjord utförs av Teknik på respektive beställares bekostnad. Grus och stenmjölsytor återställs enligt AMA Anläggning10 och Tekniks anvisningar. Planteringsytor/specialytor återställs enligt parkavdelningens anvisningar.vid återställning av intensiva gräsytor avgör Teknik om ytan skall beslås, vertikalskäras eller beläggas med färdig grästorv. 3. Utförs återfyllnadsarbeten ej på godtagbart sätt kommer Teknik att ombesörja urgrävning och påförande av ny överbyggnad på respektive beställares bekostnad. 4. Funktionskontroll av dagvattenbrunn inkl. ledning skall utföras före och efter alla schaktarbeten, ev. fel åtgärdas och redovisas vid anmodan eller besiktning. Eventuell åtgärd utförs av byggherren på dennes eller Kommunens bekostnad efter samråd med byggledaren. 5. Uppschaktade massor bör som regel köras bort eller läggas på lösflak om utrymme finns. Massor som innehåller miljöfarligt avfall skall köras till avsedd deponi som godkänts av Kungsbacka kommun. 6. Plattor, gat- och kantsten som tas upp skall vara väl rengjorda och läggas på upplag enligt anvisningar från Teknik. Självkostnad debiteras för rengöring om detta inte utförts i erforderlig omfattning. Även uppbruten asfalt skall läggas på av Teknik anvisat upplag och är Tekniks egendom. Skadat växtmaterial skall vid behov ersättas med växter av likvärdig storlek och kvalitet. Parkavdelningen avgör vad som är likvärdigt. Teknik anskaffar och planterar allt växtmaterial på resp beställares bekostnad. Parkutrustning tex soffor, papperskorgar, skyltar mm som berörs av arbetena skyddas i erforderlig omfattning. För uppgrävd parkutrustning ansvarar respektive beställare. Skadad markutrustning ersätts med ny utrustning eller repareras till ursprungligt skick på beställarens bekostnad. 7. Vid arbetenas färdigställande skall tillses att arbetsområdet och upplagsplatser är avröjda och uppstädade samt att gatu- och vägmark är ur trafik- och säkerhetssynpunkt är framkomlig för trafik utan störningar. Webanmälan på återställningsarbetet ska omedelbart göras till Teknik som under tiden 1/5-31/10 från och med 10:e arbetsdagen efter anmälan -vilket sker kl på arbetsdagar- övertar underhåll och reparation av schakten, övrig tid (1/11-30/4) ansvarar beställaren för underhåll. På webanmälan ska tydligt framgå tydlig adress eller annan lägesanvisning. På varje webanmälan skall ej anges mer än en arbetsplats. 8. Tekniks återställningsarbeten avser ett komplett återställande av körbanor, gc-banor och gräsytor. I kostnaden ingår även alla erforderliga efterlagningsarbeten. Taxa se bilaga Taxa för schakt i gatu/parkmark dat

94 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) 8.1 Aktuella beläggningstyper: A: Beläggningstjocklek 160 mm B: Beläggningstjocklek 80 mm C: Beläggningstjocklek 50 mm Undantag: Där körbanor utförs med gatsten. 8.2 Aktuella beläggningstyper inom grönytor Klass 1 Klass 2 G1: Intensiv gräsyta, sådd. G2: Extensiv gräsyta, sådd. 9. Vid schakter i asfaltkörbanor under tiden 1/11-30/4 och i körbanor av gatsten under hela året ska ett lager av 80 mm kallasfalt och under övrig tid (1/5-31/10) vid schakter i asfaltskörbanor ett lager av 80 mm asfaltkross eller motsvarande av beställaren alltid påföras som provisorisk köryta. 10. Vid schakt i ytor där nyasfalteringsarbeten enligt program är inplanerat under året lämnas 50% rabatt på priser enligt prislista Vid gångbanebredder >1.5 meter lämnas rabatt i de fall hela gångbaneytan tas i anspråk utmed helt kvarter, dvs mellan två tvärgator Vid arbeten i central Kungsbacka kan två eller fler beläggningstyper ingå i området för schakten. Återställningsarbeten innehållande olika typer av beläggning i samma yta mäts och debiteras endast för varje typs sammanlagda yta. 11. Regler för debitering av schakter: a) Gångbana < 1.5 meter bredd debitera hela bredden b) Upptar schaktbredden >75% av körbane- eller körfältsbredd debiteras hela bredden. c) Vid schaktreparation i körbana skall beläggningskanten anpassas till befintliga körfält. Längsgående beläggningsskarvar får inte utföras i hjulspåren. d) Vid tvärgående schakter i körbana med < 25 meters mellanrum skall normalt hela körbanan återställas. e) Minsta bredd som debiteras = schaktbredd (ianspråktagen asfaltsyta) +0.5 meter på varje sida. f) I den mån beläggningsremsor smalare än 0.5 meter återstår efter punkterna b) och e) skall dessa ingå i den totala återställningsbredden. g) Skador orsakade av arbetsfordon, upplag mm kommer att återställas som schaktreparationer. 12. Minsta debiterad kostnad kr. 13. Startavgift (anmälningsavgift/tillfälle) kr 14. Straffavgift kr debiteras om schaktning sker utan tillstånd och godkänd TA-plan. 15. Lagstadgad mervärdesskatt tillkommer.

95 KUB2000, v2.0, Taxa för schakt i gatu/parkmark ÅTERSTÄLLNINGSARBETEN Prislista för ökade framtida underhållskostnader på åtgärdade vägar/gator, grönytor mm. Anläggningsyta A pris för åtgärdad yta >5år A pris för åtgärdad yta <5år A-Gata 160mm 156 kr/m kr/m 2 B-gata 80mm 134 kr/m kr/m 2 GC 50mm 103 kr/m kr/m 2 Små- och storgatsten, plattor mm 200 kr/m kr/m 2 Grönytor 50 kr/m 2 50 kr/m 2 1 (2) Datum Dnr TE/2014:201 Om ingrepp görs i beläggningar yngre än tre år kommer återställningskostnad att debiteras enligt följande: År 1 (beläggningsåret): 5 gånger respektive a pris År 2 4 gånger respektive a pris År 3 2 gånger respektive a pris År 4 debiteras normalt a pris Starttillstånd Startavgift (anmälningsavgift/tillfälle) kr Minsta debiterad kostnad kr. Straffavgift Straffavgift kr debiteras om schaktning sker utan tillstånd och godkänd TAplan. Charlotta Ljungkull Direkt charlotta.ljungkull@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Teknik Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon Fax teknik@kungsbacka.se

96 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Återställningsarbeten efter schaktning i gator, parker mm Prislistan gäller från och med tills vidare med årsvis indexuppräkning. Återställningsarbetet gäller komplett återställande av körbanor och gångbanor. Prislistan gäller för återställande av schakter, vilka iordningsställts enligt Regler och anvisningar för schaktning och återfyllnadsarbeten jämte återställningsarbeten i allmän platsmark daterad Mängder avrundas till närmsta heltal. Övriga arbeten debiteras enligt löpande räkning eller fast pris. Arbete Enhet Arbeten 1-10 enh kr/enhet Arbeten enh kr/enhet Arbeten enh kr/enhet Arbeten enh kr/enhet A-Gata 160mm B-gata 80mm GC 50mm Små- och storgatsten bef sten m 2 675* 615* 565* 475* Små- och storgatsten ny sten m * 1515* 1465* 1375* Råkantsten sättning, m Råkantsten radiesten sättning, m Betongkantsten, typ D, sättning, m Betongkantsten, typ B, sättning, m Betongkantsten, typ A, sättning, m Gräsyta klass 1, m Gräsyta klass 2, m Betongkantsten sättning radiesten, m *Tillkommer etableringskostnad 1500 kr per återställningsadress/beställning

97 Arbete på väg, i Kungsbacka Kungsbacka är väghållningsmyndighet för hela Kungsbacka centralort. För att få arbeta på vägområdet utmed gator och vägar inom Kungsbackas väghållningsområde krävs tillstånd och en trafikanordningsplan (TA-plan). För att få gräva inom nämnda område krävs schaktöppningstillstånd och TA-plan. Kungsbackas väghållningsområde Kungsbacka är väghållningsmyndighet för hela Kungsbacka centralort. Vägföreningar är väghållare inom vårt myndighetsområde. Där Kungsbacka kommun är väghållare inom Trafikverkets myndighetsområde utanför Kungsbacka centralort krävs öppningstillstånd av Kungsbacka kommun. Du som har tillgång till kartsystemet "Kartago" inom Kungsbackas datanätverk kan gå in på Väghållningskartan för att se gränserna. Övriga hänvisas till Kungsbacka direkt tfn Länk nedan till vägföreningar: Syftet med en trafikanordningsplan är att beskriva vilka vägmärken och anordningar som får finnas och behövs för att få en säker arbetsplats. Därför är det viktigt att TA- planen är tydlig. Obs! Vid arbete med skylift på Kungsbackas gator krävs skyddsfordon som avstängning, där skyltad hastighet är 50 km/tim eller lägre. För gator med högre hastighet krävs TMA. Kontakt: Förvaltningen för Teknik teknik@kungsbacka.se Besöksadress Lantmannagatan Postadress Förvaltningen för Teknik Kungsbacka Mer information Trafikverkets föreskrifter Handbok vägmärken Lednings- och kabelanvisning Nationell kabelanvisning (länk till Kabelanvisning.se) Dokument Rutin för flytt av fordon vid vägarbeten, snöröjning m.m..pdf Handbok Arbete på väg 2014.pdf Trafikanordningsplaner Exempelsamling.pdf Regler för återställningsarbeten.pdf Taxor för återställningsarbeten 2014.pdf Kungsbacka kommuns ordningsstadgar Ansökan görs via web För mer information kontakta Kungsbacka direkt, Akuta ärenden under kvällstid och helger, kontakta Regler, anvisningar och taxor På vårt trafikintensiva vägnät får etablering av vägarbete inte ske före kl etableringsdagen, fast vägarbete ska föregås av J2 upplysningsmärke som placeras ut minst 8 dagar före igångsättandet av vägarbetet. På vårt trafikintensiva vägnät får intermittent och rörligt arbete, tex linjemålning och "potthålslagning" inte ske vardagar mellan klockan och 08.30, eller mellan klockan och när arbetet utförs på vardagar. När mark tas i anspråk som är utanför vägarbetsområdet, och marken är kommunal mark, SKALL tillstånd inhämtas från polismyndigheten, om det handlar om uppställning av bodar, maskiner och övrig vägarbetsutrustning. Avstängning med sk slirstock är ej tillåtet på trafikintensiva vägnätet, här skall godkänd skyddsbarriär enligt Trafikverkets regler för skyddsklassad väg användas. Slirstock får användas på det övriga vägnätet, slirstockarna ska vara sammankopplade, slirstocken ska vara

98 försedd med ett övre staket. För att få vara utmärkningsansvarig på FAST vägarbetsplats krävs att den utmärkningsansvarige har påbyggnadsutbildning, det räcker ej med säkerhet på väg, se Handbok arbete på väg Samt AFS 1999:3 86. Regler och anvisningar, jämte taxor för schaktnings-, återfyllnings- och återställningsarbeten på allmän platsmark i Kungsbacka. FÖRVALTNINGEN FÖR TEKNIK ANVÄNDER TRAFIKVERKETS KONTROLLMANUAL OCH TAXA NÄR KONTROLLANTEN INSPEKTERAR ATT UTFÖRARNA FÖLJER ÖVERENSKOMMEN TRAFIKANORDNINGSPLAN I OCH OMKRING ARBETSPLATSERNA. KONTROLLER SKER UNDER HELA ÅRET. MANUAL FINNS ATT LADDA NER HÄR»

99

100 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014:259 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: Kungsbacka 1 (27)

101 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014:259 1 BAKGRUND 3 2 UPPDRAG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 3 3 VISION FÖR KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT 4 4 STÄLLNINGSTAGANDEN OCH STRATEGI FÖR UTVECKLING OCH FÖRVALTNING BREDBANDSNÄTET KRITISKT FÖR KOMMUNENS VERKSAMHETER INFRASTRUKTUR ÄGANDE, DRIFT OCH FÖRVALTNING STRATEGI FÖR BYGGNATION OCH ANSLUTNINGAR EFTERFRÅGESTYRD UTBYGGNAD STRATEGISK UTBYGGNAD SAMFÖRLAGD UTBYGGNAD ÖVERTAGANDE AV BEFINTLIGA OMRÅDESNÄT KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT - ETT ÖPPET NÄT TJÄNSTER, MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING ORGANISATION OCH ROLLER 8 5 MÅL MÅL FÖR BREDBANDSTILLGÅNGEN I KUNGSBACKA KOMMUN MÄTNING OCH UPPFÖLJNING AV BREDBANDSTILLGÅNGEN KUNGSBACKA ÖKAR FÖR FÖRSTA GÅNGEN SNABBARE ÄN RIKET VERKSAMHETSMÅL UTIFRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL ÖVRIGA VERKSAMHETSMÅL FÖR PLANERAD UTVECKLING PER OMRÅDE INOM KOMMUNEN CENTRALORT SLÄP VALLDA ONSALA FJÄRÅS ÅSA OCH FRILLESÅS GÄLLINGE ÄLVSÅKER 21 7 EN UTBLICK REGERINGENS STRATEGIER OCH MÅL SVERIGE SKA HA BREDBAND I VÄRLDSKLASS ÅR 2020 BÖR 90% AV ALLA HUSHÅLL OCH FÖRETAG HA TILLGÅNG TILL BREDBAND OM MINST 100MBIT/S ALLA HUSHÅLL OCH FÖRETAG BÖR HA GODA MÖJLIGHETER ATT ANVÄNDA SIG AV ELEKTRONISKA SAMHÄLLSTJÄNSTER OCH SERVICE VIA BREDBAND DET OFFENTLIGAS ROLL KOMMUNENS ROLL 24 8 APPENDIX: REFERENSLISTA 26 PUBLICERADE KÄLLOR 26 Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 2 (27)

102 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014:259 Bakgrund Kungsbacka kommun har sedan slutet av 1990-talet byggt upp ett eget stadsnät som från och med våren 2011 ligger under nämnden för Teknik. Verksamheten kallas för Kungsbacka Bredbandsnät och ligger idag som en egen enhet inom förvaltningen för Teknik. I enlighet med kommunens strategi att vara en attraktiv kommun är utgångspunkten för bredbandsverksamheten att ge kommunens verksamheter, näringsliv och medborgare möjlighet att ansluta sig till bredbandsnätet. Fibernätet når idag ut till alla tätorter i kommunen genom mestadels egen fiber, men även i ett fåtal fall genom hyrd fiber eller radiolänk. Det finns idag ett stort behov av att ge fler möjlighet att ansluta sig till fibernäten i kommunen då flertalet av Kungsbackas medborgare och småföretag idag är hänvisade till kapacitetsbegränsade lösningar såsom DSL via kopparnät och mobilt bredband. För att fler ska få tillgång till fiber pågår sedan en tid tillbaka en satsning på att förtäta Kungsbacka Bredbandsnät och nå ut från stamnätet till fastigheter som har intresse av fiberanslutning. För att attrahera dessa grupper att ansluta sig till nätet krävs det att det finns attraktiva leverantörer och tjänster i nätet. Kungsbacka Bredbandsnät låter marknadens olika leverantörer på lika villkor marknadsföra och sälja tjänster såsom tv, bredband och telefoni i det öppna nätet genom en upphandlad kommunikationsoperatör. Kungsbacka Bredbandsnät levererar således inga egna tjänster i nätet. Tack vare det öppna nätet uppnås full konkurrens mellan de olika leverantörerna vilket gynnar medborgare och företag genom ett brett tjänsteutbud och lägre priser. Utöver redan nämnda delar består en väsentlig del av verksamheten av att hyra ut svartfiber och kapacitet till företag, tjänsteleverantörer och operatörer. Kommunens fiber har under drygt tio år varit en mycket viktig infrastruktur för att bl.a. ge förutsättningar för operatörer att bygga ut och ansluta mobilnäten i Kungsbacka. Flertalet stora operatörer hyr idag svartfiber av Kungsbacka Bredbandsnät för att transportera mobiltrafik och data. 1 Uppdrag och förutsättningar Kungsbacka bredbandsnät har genom Nämnden för Teknik sedan oktober 2010 i uppdrag av Kommunfullmäktige 1 att svara för utbyggnad av kanalisation och svartfiber för hela Kungsbacka kommun. -Kommunens fibernät ska skapa förutsättning för ett väl fungerande bredband till alla kommunala verksamheter, hushåll och företag i Kungsbacka kommun. Enligt Kommunfullmäktiges beslut från 2010 (KS /94) är inriktningen att stadsnätet ska kvarstå i kommunens ägo långsiktigt och att en upphandlad kommunikationsoperatör ska tillhandahålla nätet till tjänsteleverantörer på skäliga och icke diskriminerande villkor samt att största delen av driften hanteras av upphandlad part. Vidare ska intäkterna från den kommer- 1 Tjänsteskrivelse och beslut i Kungsbacka kommun kommunfullmäktige 2010 (Diarie: KS /94) Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 3 (27)

103 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014:259 siella verksamheten täcka kostnaderna för drift och utbyggnad av densamma inom Kungsbacka kommuns geografiska område. 1.1 ORGANISATION OCH EKONOMI Den interna verksamheten på Kungsbacka Bredbandsnät sysselsätter idag 2 årsarbetare, inklusive verksamhetschef. Utöver detta används externa projektörer och projektledare för de delar som hanteras inom förvaltningen för teknik. Det interna resursbehovet väntas öka något inför 2015 då verksamheten kommer att fokusera mer på områdesnät och förtätning vilket driver mer resurser än tidigare då fokus låg mer på stambyggnation och att skapa ett moget fibernät. Stadsnätets verksamhet är helt avgiftfinansierad och har sedan omläggningen 2011 stadigt förbättrat driftsresultatet. Intäkterna från den kommersiella verksamheten täcker idag kostnaderna för drift och utbyggnad av densamma inom Kungsbacka Kommuns geografiska område. Investeringstakten ligger på ca 15MSEK per år och därutöver kan investeringar göras som är direktfinansierade, där full kostnadstäckning sker under första året. De flesta investeringarna som gjorts sedan 2011 har varit för att skapa ett ortssammanbinande stamnät i hela kommunen. Detta arbete kommer att fortsätta även de närmsta åren. Fr.o.m omfördelas dock en stor del av investeringsbudgeten till förtätningsåtgärder, fiberanslutningar av fastigheter och byggnation av områdesnät och nya noder. För att möta den stora efterfrågan som finns och utmaningarna att nå längre ut från befintligt stamnät är bedömningen att investeringstakten kommer att ligga relativt konstant kommande år. 2 Vision för Kungsbacka Bredbandsnät Kommunens fibernät ska skapa förutsättning för ett väl fungerande bredband till alla kommunala verksamheter samt operatörer, hushåll och företag i Kungsbacka kommun. 3 Ställningstaganden och strategi för utveckling och förvaltning De olika strategiska ställningstaganden som är gjorda är indelade under sex olika rubriker. 3.1 Kommunens verksamheter Kommunen är idag den enskilt största och viktigaste kunden i bredbandsnätet varför det är viktigt med fokus på att säkerställa säkra och robusta kommunikationslösningar för den offentliga verksamheten. 3.2 Ägande drift och förvaltning Kommunen ska äga det passiva nätet med fiberkabel och kanalisation och ansvara för det fysiska nätets utveckling. För förvaltning, drift och felavhälpning ska en extern part upphandlas. 3.3 Byggnation Kungsbacka bredbandsnät ska bygga ut stamnät till samtliga delar av Kungsbacka kommun. Vid anslutningar ska först och främst fiber byggas ut till de områden där en Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 4 (27)

104 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014:259 ej tillgodosedd efterfrågan kan påvisas och det är goda förutsättningar för byggnation. 3.4 Öppet nät Kommunen ska tillhandahålla ett öppet bredbandsnät som är öppet för alla tjänsteleverantörer på lika villkor. Konkurrens främjas av mångfald vilket gynnar medborgare och näringsliv och skapar ett attraktivt nät. 3.5 Tjänster, marknad och försäljning Kungsbacka Bredbandsnät ska upphandla en kommunikationsopertör och själva ukturbaserad konkurrens s- r- rens i a 3.6 Organisation Kommunen planerar och prioriterar all byggnation av fibernätet i kommunen. För projektering, byggnation, dokumentation, drift, förvaltning och operatörstjänster ska externt upphandlade leverantörer nyttjas i stor utsträckning. 3.1 BREDBANDSNÄTET KRITISKT FÖR KOMMUNENS VERKSAMHETER I Kungsbacka Bredbandsnät är idag en stor del av anslutningarna till nätet relaterade till kommunens egna verksamhet. Det är ofta mycket kritiska anslutningar såsom styrning och övervakning av vatten och avlopp, larmsystem, fastighetsövervakning och kommunala verksamheter såsom skola, vård och omsorg. Kommunen är idag den enskilt största och viktigaste kunden i Kungsbaka Bredbandsnät. Det är därför mycket viktigt att ständigt arbeta med att säkerställa säkra och robusta kommunikationslösningar för den offentliga verksamheten. 2 Detta ska kommunen bl.a. göra genom att säkerställa en långsiktig kontroll av kommunikationslösningarna för offentlig förvaltning och kritiska samhällsfunktioner samt att kommunen i dessa delar successivt begränsar ett absolut beroende av privata aktörer och känslighet för förändrade ägandeförhållande i telekomsektorn. Detta agerande ska skapa goda förutsättningar för en ökad möjlighet till standardisering och ensade kommunikationslösningar inom kommunen och i kommunikation med andra delar inom den offentliga sektorn. Vidare ger det även en ökad flexibilitet och beredskap för att möta den fortsatta utvecklingen och IT-politiken bortom INFRASTRUKTUR ÄGANDE, DRIFT OCH FÖRVALTNING För att kunna nå såväl kommunens egna målsättning som målen i de nationella bredbandsstrategin ska utbyggnaden av kommunens stadsnät baseras på optofiber. Fiber är en framtidssäker och mycket driftsäker infrastruktur som möjliggör stabil kommunikation och vars kapacitet är 2 Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 5 (27)

105 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014:259 näst intill oändlig då begränsningarna endast sätts av den aktiva utrustningen som används för att kommunicera i fibern. Kommunen ska äga det passiva nätet med fiberkabel och kanalisation och ansvara för det fysiska nätets utveckling. Utöver detta äger kommunen aktiv utrustning för att tillhandahålla kapacitetstjänster för såväl kommunen som externa kunder. För drift och felavhälpning finns en extern part upphandlad som har beredskap dygnet runt, alla dagar om året på såväl det passiva som det aktiva nätet. Vad gäller det öppna nätet så ska kommunen nyttja en upphandlad Kommunikationsoperatör för samtliga åtaganden som ett öppet när kräver. Detta omfattar även att Kommunikationsoperatören äger och tillhandahåller all aktiv utrustning som krävs för det öppna nätet. Kommunikationsoperatörern står samtidigt för drift, förvaltning, underhåll och övervakning av densamma, dygnet runt, alla dagar om året. 3.3 STRATEGI FÖR BYGGNATION OCH ANSLUTNINGAR Kommunen äger, planerar och prioriterar all byggnation av fibernätet i kommunen. För projektering, byggnation och dokumentation nyttjas till störst del externa levrantörer. Kungsbacka bredbandsnät ska först och främst bygga fiber ut till de områden där det finns efterfrågan och bra förutsättningar för byggnation till enskilda villor och andra byggnader. För att minimera kostnader att i efterhand ansluta villor som inte önskar ansluta sig initialt förbereds ofta anslutningar till samtliga fastigheter i det utbyggda området. Utbyggnaden sker förenklat genom tre olika modeller 3 : Efterfrågestyrd utbyggnad vilket innebär att byggnation sker i områden där en stor och ej tillgodosedd efterfrågan kan påvisas. Strategisk utbyggnad vilket exempelvis innebär att byggnation planeras i områden där vi redan har en nod eller delar av nätet etablerat. Samförlagd utbyggnad vilket innebär att byggnation sker när möjlighet uppstår i samband med att någon annan infrastruktur ska underhållas, repareras eller nyanläggas. Utöver ovanstående tre modeller ska Kungsbacka Bredbandsnät även där det är lämpligt och efterfrågan finns ta över befintliga områdesnät med anslutna fastigheter (Se avsnitt 3.3.4) Efterfrågestyrd utbyggnad Den vanligaste modellen är att vi bygger ut i de områden där en tillräckligt stor och ej tillgodosedd efterfrågan kan påvisas. Byggnation av ett område ett flertal av de boende är intresserade av att ansluta sig till fibernätet går oftast rent ekonomiskt att genomföra. 3 Fiber till Villa en förstudie av tillgång och modeller för utbyggnad av fiberbaserat bredband till enfamiljshus, Bredbandsforum, PTS, Regeringskansliet 2013 Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 6 (27)

106 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014:259 Det krävs dock även ett bra underlag från intresserade och tillgång till resurser för att utbyggnad ska planeras och genomföras. Logiken bygger på att område efter område täcks in vartefter hushållen efterfrågar fiber. För att minimera kostnader att i efterhand ansluta de villor som inte önskar ansluta sig initialt förbereds oftast anslutningar till samtliga fastigheter i det utbyggda området Strategisk utbyggnad En annan modell är att prioritera områden av strategisk karaktär. Detta kan exempelvis vara områden som ligger nära anslutna kommunala verksamheter, befintliga noder, eller områden som pekats ut som särskilt prioriterad exempelvis därför att infrastrukturen uppvisat brister. När utbyggnaden sker på strategisk grund spelar anslutningsgraden mindre roll. Det kan eventellt även ibland finnas politiskt intresse att ge utvecklingskraft åt ett specifikt område vilket också kan motivera att utbyggnad initieras. Den strategiska utbyggnaden innebär ibland en högre risk än när efterfrågan kan säkerställas innan byggnation påbörjas. Det har dock visat sig att när byggnationen väl påbörjas ökar anslutningsgraden med ytterligare procentenheter Samförlagd utbyggnad Detta alternativ innebär att bygga när möjlighet uppstår i samband med att någon annan infrastruktur ska underhållas, repareras eller nyanläggas. Utbyggnaden sker proaktivt och inte alltid med säkerställd efterfrågan. Den faktiska kostnaden att anlägga kanalisationsrör för fiber när exempelvis rör för VA, fjärrvärme och el grävs ner är ofta begränsad. Detta gör att en del av grävkostnaderna ibland kan undvikas eller delas med en annan aktör. Samförläggningsmodellen är attraktiv men förutsätter god tillgång till information, så att den aktör som ska genomföra bredbandsutbyggnaden känner till att annan infrastruktur ska förläggas. Då Kungsbacka Bredbandsnät inte kan bestämma över tidsplanen finns det ofta ett större inslag av osäkerhet vid samförläggning, liksom begränsad möjlighet att bestämma över hur dragningen av nätet ska göras Övertagande av befintliga områdesnät Kungsbacka Bredbandsnät ska där det är lämpligt och efterfrågan finns ta över ägandet och driften för befintliga områdesnät med anslutna fastigheter. Kravet för detta är bl.a. att näten är byggda enligt den standard för byggnation som är fastställd av Kungsbacka Bredbandsnät. 3.4 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT - ETT ÖPPET NÄT För att attrahera medborgare och företag att ansluta sig till nätet krävs det att det finns attraktiva leverantörer och tjänster i nätet. Kungsbacka Bredbandsnät ska dock inte leverera egna tjänster utan låta marknadens olika leverantörer på lika villkor marknadsföra och sälja tjänster såsom tv, bredband och telefoni i det öppna nätet genom en upphandlad Kommunikationsoperatör. Tack vare det öppna nätet uppnås full konkurrens mellan de olika leverantörerna vilket gynnar medborgare och företag genom ett brett tjänsteutbud och lägre priser. Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 7 (27)

107 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014:259 Figur 1 Affärsmodell för det öppna nätet TJÄNSTER, MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING Kungsbacka Bredbandsnät ska agera på lägsta möjliga förädlingsnivå för att möjliggöra såväl infrastrukturbaserad konkurrens som tjänstebaserad konkurrens. Genom att i första hand erbjuda oförädlade grossisttjänster, såsom kanalisation och svartfiber, bidrar kommunen till en ökad konkurrens i alla andra delar. Kungsbacka kommun ska ha ett avtal med en kommunikationsoperatör som aktivt ska marknadsföra bredbandsnätet, sälja nya anslutningar samt säkerställa att nätet fylls med relevanta och samhällsnyttiga tjänster så att nätet är attraktivt för såväl tjänsteleverantörer, fastighetsägare som slutkunder. Kommunen ska föra en aktiv dialog och informera näringsliv och medborgare om bredbandsutbyggnadens inverkan på samhället samt om hur man får tillgång till bredband via fiber. 3.6 ORGANISATION OCH ROLLER Nämnden för Teknik har helhetsansvaret för Kungsbacka Bredbandsnät. Kungsbacka Bredbandsnät ansvarar för att planera och prioritera all byggnation av fibernätet i kommunen. Utöver detta är Kungsbacka Bredbandsnät ansvariga för: Planering, försäljning, projektering, information och fakturering avseende fiberut- 4 e-centret i Stockholm AB (2011) Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 8 (27)

108 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014:259 byggnad. Att skapa förutsättningar för privatpersoner och föreningar att ansluta sig till fibernätet (informera/stödja/marknadsföra) Att upphandla och avropa projektering och byggnation av kanalisation och fiber. Att leda externa projektörer och entreprenörer Att säkerställa dokumentation av fibernätet och aktiv utrustning. att upphandla leverantörer för säkerställande av övervakning, drift, underhåll, beredskap, reparationer och förnyelse av fibernät och aktiv utrustning. Att upphandla och säkerställa att kommunikationsoperatör levererar enligt avtal och att kunder är nöjda med tjänsteleverantörer och KOs leverans. Att kontinuerlig bedöma nätets geografiska täckning, prestanda och sårbarhet och planera åtgärder utifrån denna bedömning. Att genomföra förebyggande katastrofplanering genom risk- och sårbarhetsanalys samt åtgärder. Figur 2 Infrastruktur, roller och samband 5 De kommunala verksamheternas motpart är Service Förvaltningen för Service ansvarar genom Service IT för att omsätta förvaltningarnas behov 5 E-delegationen (2012), Center för ehälsa i samverkan (2013) Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 9 (27)

109 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014:259 till krav på anslutningar till Kungsbacka Bredbandsnät, det vill säga bevaka behov av utbyggnad och uppgraderingar av förvaltningsnätet. Vidare ansvarar Service IT för att skicka alla betällningar avseende förändringar och nya anslutningar för kommunens verksamheter till Kungsbacka Bredbandsnät. Verksamheterna vänder sig även till förvaltningen för Service vid felanmälningar som berör Kungsbacka Bredbandsnät och Service tar i sin tur vid behov kontakt med Kungsbacka Bredbandsnäts upphandlade driftspart. Kommunikationsoperatören säkerställer ett nät med attraktiva tjänster Kungsbacka Bredbandsnät upphandlar med jämna mellanrum en kommunikationsoperatör som får helhetsansvar för de kommersiella delarna som riktas mot hushåll och företag i kommunen. Kommunikationsoperatören ansvarar för alla operatörsrelaterade frågor såsom försäljning, drift, administration och relationer med tjänsteleverantörer. Samtliga slutkunder har sin motpart i vald tjänsteleverantör vad avser såväl tjänster som avtal, fakturor och driftsfrågor etc. 4 Mål Kungsbacka Bredbandsnät har som övergripande mål att eftersträva regeringens uppsatta mål vad gäller bredbandstillgång 6 för hushåll och företag. Utöver detta har Kungsbacka Bredbandsnät ambitionen att även prioritera att ansluta samtliga kommunala verksamheter de närmsta åren. En tredje grupp som är mycket viktig, men för vilken kommunen inte har fastställt några mål i faktiska tal är sveriges mobiloperatörer. Ett väl utbyggt fibernät är en grundläggande förutsättning för att de stora operatörerna ska kunna tillhandahålla god kapacitet och tillgänglighet i dagens och framtidens mobila bredbandsnät i kommunen. Detta är särskilt viktigt då mobila bredbandslösningar även i framtiden kommer att vara ett viktigt komplement till fiber för näringsliv och medborgare. Kommunens ambition är därför att även fortsättningsvis sträva efter att på ett bra sätt möta efterfrågan från operatörerna. Vidare finns det ett antal verksamhetsmål som gäller för och som återfinns under Avsnitt MÅL FÖR BREDBANDSTILLGÅNGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 100% av kommunens verksamheter ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s år % av hushåll och företag ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s år % av hushåll och företag ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s år 2020 Notering 1: Definitionen av tillgång i faktiska procenttal avser liksom Post och Telestyrelsen (PTS) årliga mätning att det är kommunens bredbandsnät som tillsammans med andra nätägare såsom Telia, och TDC med flera som bidrar till att ovanstående mål uppnås Notering 2: Utifrån den långsiktiga målsättningen sätter Kungsbacka Bredbandsnät tillsam- 6 Bredbandsstrategi för Sverige, Regeringskansliet 2009 Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 10 (27)

110 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014:259 mans med upphandlad kommunikationsoperatör upp försäljningsmål inför varje år. Dessa försäljningsmål redovisas i årsredovisning och delårsrapporter. Redovisning omfattar även antal meter utbyggd kanalisation och fiber Mätning och uppföljning av bredbandstillgången Det är viktigt att styrningen av verksamheten motiverar till rörelse i rätt riktning över tid och att det vi mäter speglar den verklighet vi lever i. Inom Kungsbacka Bredbandsnäts verksamhet är fibertillgången i kommunen det mest övergripande och viktiga nyckeltalet. För att på ett bra sätt kunna mäta och följa upp fibertillgången i kommunen använder Kungsbacka Bredbandsnät ett släpande nyckeltal och ett par ledande indikatorer. Det släpande nyckeltalet utgörs av faktisk tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. De ledande indikatorerna är ökning i förhållande till riket samt andel invånare/arbetsställen inom 354 meter från fibernät. Syftet med den släpande indikatorn är att ge information om potentialen framåt och hur det släpande nyckeltalet sannolikt kommer att röra sig under en kommande period. Post och Telestyrelsen (PTS) genomför årligen en mätning på samtliga kommuner i Sverige 7. Kungsbacka kommun använder denna oberoende mätning som underlag för den årliga utvärdering av tillgången till snabbt bredband i kommunen. Kungsbacka kommun har valt att följa Post- och Telestyrelsens tolkning av bredband och tillgång av det som i regeringens bredbandsstrategi för Sverige beskrivs som hushåll och företags tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s: Stadigvarande befolkning och fasta verksamhetsställen på kort tid och utan särskilda kostnader ska kunna beställa ett internetabonnemang som åtminstone under förhållandevis gynnsamma omständigheter medger en överföringskapacitet på 100 Mbit/s och i bråd timme minst 50 Mbit/s i genomsnitt Kungsbacka ökar för första gången snabbare än riket. Kungsbacka ligger en bra bit efter riket i stort när vi ser till faktisk tillgång till snabbt bredband (Tabell 1). Detta kan till stor del härledas till att satsningen på stadsnätet gjordes relativt sent i Kungsbacka jämfört med stora delar av övriga Sverige. Nu börjar dock 2010 års inriktning för kommunens bredbandsnät och den höga utbyggnadstakten som vidtog 2011 även synas i statistiken. Mellan var Kungsbackas ökningstakt avseende tillgång på fiber för första gången högre än riksgenomsnittet (Se Tabell 2 och Tabell 4). Detta bekräftar att de satsningar som gjorts på såväl utbredning som förtätning av Kungsbacka Bredbandsnät börjar ge resultat. Många av dem som ännu inte har tillgång till 100 Mbit/s har goda möjligheter till det de närmaste åren. Andelen av hushållen och företagen i Kungsbacka som bor i, eller i närheten av, en fastighet som är anslutet till ett fibernät har ökat med hela 9 procentenheter från knappt 27 procent till 36 procent mellan oktober 2012 och oktober Det indikerar att förutsättningarna är goda för att tillgången till fiber som medger teoretiska hastigheter om 100 Mbit/s ska öka ytterligare. Data i tabellerna nedan är hämtade från 2013 års undersökning 8. 7 Post- och Telestyrelsen, statistik.pts.se 8 Statistik från Post- och telestyrelsen, oktober 2013 Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 11 (27)

111 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014:259 Tabell 1 Andel invånare med faktisk tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan Andel arbetsställen med faktisk tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan Andel invånare med faktisk tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s Andel arbetsställen med faktisk tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s År KBA Riket KBA Riket KBA Riket KBA Riket ,90% 33,10% 5,60% 27,20% 12,30% 41,60% 7,70% 32,30% ,90% 39,60% 8,80% 34,90% 14,20% 45,90% 11,40% 38,30% ,28% 44,00% 10,85% 39,40% 17,36% 49,80% 14,85% 43,00% ,62% 49,30% 17,19% 43,70% 21,96% 53,60% 18,76% 46,20% Tabell 1: Visar tillgång under perioden Tabell 2 ÖKNING av andel invånare med faktisk tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan ÖKNING av andel arbetsställen med faktisk tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan ÖKNING av andel invånare med faktisk tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s ÖKNING av andel arbetsställen med faktisk tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s År KBA Riket KBA Riket KBA Riket KBA Riket ,00% 6,50% 3,20% 7,70% 1,90% 4,30% 3,70% 6,00% ,38% 4,40% 2,05% 4,50% 3,16% 3,90% 3,45% 4,70% ,34% 5,30% 6,34% 4,30% 4,60% 3,80% 3,91% 3,20% Tabell 2: Visar ökning av tillgång under perioden Kungsbacka ökade för första gången snabbare än riket vad avser tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Tabell 3 Andel invånare inom 354 meter från fibernät Andel arbetsställen inom 354 meter från fibernät År KBA Riket KBA Riket ,3% 53,10% 19,2% 43,90% ,1% 59,20% 24,0% 52,10% ,1% 63,50% 27,3% 56,20% ,8% 68,30% 36,0% 60,70% Tabell 3: Visar andel inom 354 meter till fibernät Tabell 4 ÖKNING av andel invånare inom 354 meter från fibernät Ökning av andel arbetsställen inom 354 meter från fibernät År KBA Riket KBA Riket ,2% 6,1% 4,8% 8,2% ,0% 4,3% 3,3% 4,1% ,7% 4,8% 8,7% 4,5% Tabell 4: Visar ökning av andel inom 354 meter till fibernät Kungsbacka ökade för första gången mer än riket. Notering 2: Definitionen av tillgång i faktiska procenttal avser liksom Post och Telestyrelsen (PTS) årliga mätning att det är kommunens bredbandsnät som tillsammans med andra nätägare såsom Telia, och TDC med flera som bidrar till att ovanstående mål uppnås. Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 12 (27)

112 Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Ansvar KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014: VERKSAMHETSMÅL UTIFRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Nedanstående genomförandeplan syftar till att beskriva förvaltningens konkreta aktiviteter för att uppfylla kommunfullmäktiges prioriterade mål, nämndens mål och övriga strategiska utvecklingsinsatser. Mål Kommunfulfäktige alternativt Nämnden för Teknik Verksamhetsmål Kungsbacka Bredbandsnäts Aktiviteter för att nå mål (2014) Metod för uppföljning (samt frekvens) Demokratimål KF Andelen kommuninvånarna som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet ska öka Alla ska få svar inom rimlig tid på offerter eller anslutningsmöjligheter. God information till medborgarna. Minst ett informationsmöte för varje ny områdesbyggnation. Kungsbacka Bredbandsnät följer upp svarstider för offerter. Bjuda in till informationsträffar och dialog kring utbyggnation och fiberns möjligheter. Mäts genom svarstider på offerter lämnade av Kungsbacka Bredbandsnät. (Årligen) Antal invånardialoger (Öppna Informationsträffar) genomförda per år Samhällsutvecklngs- och miljömål KF Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun TE KBN ska möjliggöra anslutning med fiber i utvecklingsområden till företag. Samhällsutvecklngs- och miljömål KF Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 procent. Alla intresserade företag med närhet till Kungsbacka Bredbandsnät ska veta om vilka anslutningsmöjligheter de har. Skapa förutsättningar för alla i prioriterade områden att ansluta sig till Kungsbacka Bredbandsnät Skapa goda förutsättningar för distansarbete och där igenom minska behovet av tjänsteresor. KBN ska aktivt delta tidigt i planeringsprocesser för att prioritera byggnation av stamnät till av kommunen prioriterade områden. Ersätta radio och DSL med fiberanslutningar för alla kommunala verksamheter Infomera och erbjuda företag om att ansluta sig till Kungsbacka Bredbandsnät. Bredbandstillgång - Avstånd till fiber PTS Antal anslutna företag (Årligen) Bredbandstillgång PTS Antal anslutna företag i Andel verksamheter som är fiberanslutna. Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 13 (27)

113 Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014:259 Utbildningsmål KF Våra skolor ska vara bland de bästa i landet TE KBN ska långsiktigt arbeta för avveckling av radiolänkar och DSL till förmån för fiberanslutningar. Skapa mycket goda förutsättningar för hög kapacitet genom fiber för samtliga av kommunens verksamheter. Ersätta radio och DSL med fiberanslutningar för alla kommunala verksamheter. Alla fiberanslutna skolor ska ha mycket hög kapacitet. Andel verksamheter som är fiberanslutna. KF Inriktning Valfrihet Nämnderna ska aktivt arbeta för valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Upphandlad kommunikationsoperatör ska tillhandahåll ett av Sveriges mest attraktiva öppna nät med hög konkurrens på tjänstenivå som kommer hushåll och företag till godo ge-. Kungsbacka Bredbandsnät ska vara tillgängligt för alla operatörer på marknaden på konkurrensneutrala och icke-diskriminerande villkor. KBN ska erbjuda oförädlade grossisttjänster, såsom svartfiber för att bidra till en ökad konkurrens som kommer hushåll och företag till godo ge- Säkerställa att upphandlad kommunikationsoperatör följer ingångna avtal och är aktiv i Kungsbacka. Omvärldsbevakning Aktiveringsgrad på anslutna fastigheter. Antal tillhandahållna tjänsteleverantörer Antal leverantörer per tjänst TV, bredband, telefoni. Aktivt följa PTS rekommendationer och eventuella prisreglering på grossisttjänster såsom svartfiber. (Löpande) Aktivt följa lagstiftning, PTS, Konkurrensverkommunala in- Säkerställa att så mycket som möjlgt av verksamheten är upphandlat och utförs av externa parter. Säkerställa att det finns god beställarkompetens i verksamheten. Aktivt säkerställa att kunskap och kompetens finns hos alla internt verksamma inom Kungsbacka Bredbandsnät. d- bandsutbyggnad och konkurrens. (Löpande) Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 14 (27)

114 Verksamhetschef Verksamhetschef Ansvar Verksamhetschef Verksamhetschef KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014:259 KF Direktiv E-förvaltning Kommunen ska genom digitaliseringens möjligheter erbjuda: - Digitala offerter och beställningar Följa utvecklingen vad gäller Etjänsteplattfom i kommunen samt utvecklingen av bredbandsnära tjänster på området. - delaktighet, inflytande och innovation - arbetar smart och kan leve verksamheten KF Direktiv Invånardialog Nämnderna ska redovisa hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. God information till medborgarna. Minst ett informationsmöte för varje ny områdesbyggnation. Bjuda in till informationsträffar och dialog kring utbyggnation och fiberns möjligheter. Antal invånardialoger genomförda per år 4.3 ÖVRIGA VERKSAMHETSMÅL FÖR Nedan finns en sammanställning över övriga aktuella verksamhetsmål. Målen är indelade efter vilka parter som berörs och behöver vara delaktiga i identifierade aktiviteter. Delaktiga parter Verksamhetsmål Kungsbacka Bredbandsnäts Aktiviteter för att nå mål (2014) Metod för uppföljning (samt frekvens) KBN PROJEKTSTRUKTUR Mål: Gemensamt projektverktyg Skapa en gemensam struktur för projektinfo, filer etc. Genomfört eller ej. PRIORITERA KOMMUNGE- MENSAM PLANERING KBN ska börja prioritera att identifiera och gå igenom projekt som är på gång (DUF etc) tidigare. Genomfört eller ej. Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 15 (27)

115 Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014:259 PROJEKTERA IDENTIFIERADE PROJEKT I TID Projektera saneringsområden som ligger i plan nu/(i god tid). Genomfört eller ej. DOKUMENTERA STANDARDER Dokumentera standard & kravspec för material och byggnation. Genomfört eller ej. Ta beslut kring dokument för varje byggtyp. KBN TE (Planering, Byggledning) MARKNADSMATERIAL FÖR GROSSISTTJÄNSTER KUNSKAP HOS ANDRA Öka kunskap om och förståelsen för vår verksamhet Ta fram marknadsmaterial för uthyrning av kapacitet och svartfiber. Paketera för tydligare kommunikation mot operatörer och tjänsteleverantörer. Presentera bredbandsverksamheten för byggledare och medarbetare på planering. Genomfört eller ej. Genomfört eller ej. KVALITETSSÄKRA ANDRA VERKSAMHETERS UPPHAND- LINGSUNDERLAG VARA BESTÄLLARE I ANDRA VERKSAMHETERS PROJEKT Tillgängliggöra befintlig information för planering och byggledning. Få tillgång till och Läsa/godkänna upphandlingsunderlag/ritningar före Byggledning genomför upphandling KBN bör styra och vara beställare av sina delar i andra projekt Genomfört eller ej. Andel projekt där KBN varit beställare för sina delar. KBN TE (Byggledning) ANVÄNDA INTERNA BYGGLE- DARE I FLER PROJEKT Utbilda och nyttja interna byggledare för fiberprojekt Antal projekt där byggledning nyttjats. KBN TE (Planering) ÖPPNINGSTILLSTÅND Påverka berörda på planering för att skapa bättre förutsättningar till samförläggning. Se till att bli tillfrågade innan öppningstillstånd godkänns av kommunen. Genomfört eller ej. KBN P&B PLANPROCESSEN P&B Bredbandsnätet bör vara en naturlig del av planprocessen. Bredband bör betraktas lika som VA. P&B bör ge KBN kontaktpersoner och adresser etc för alla projekt. Verksamhetschef ska tala med Förvaltningschef på P&B. Genomfört eller ej. Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 16 (27)

116 Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014:259 KBN KSF KBN SE Fastighet KBN SE informatörer INMÄTNING Inmätning måste göras i tid. (Idag görs inmätning för sent eller inte alls när KBN inte är del av projekten.) ÖKAD DELAKTIGHET I LÅNGSIKTIG PLANERING ÖKAD FÖRSTÅELSE FÖR KBN INFORMATION TIDIGARE AVSEENDE NYA FASTIGHETER SÄKERSTÄLLA TILLGÅNG TILL ÖVERLÄMNINGSPUNKTER I FASTIGHETER Tillgång till nycklar till utrymmen i alla fastigheter med kommunala förbindelser TYDLIGARE OCH SNABBARE EXTERN KOMMUNIKATION Verksamhetschef ska tala med Förvaltningschef på P&B. Etablera mötestruktur för KBNs delaktighet hos KSF avseende långsiktig planering och möjlighet till påverkan Informera KSF för att skapa förståele för Bredbandsutbyggnad, samt förståelse för att ärenden kan vara kritiska (bör prioriteras). Verksamhetschef tala med verksamhetschef för SE Fastighet för att etablera en process för att KBN ska få tidigare information om nya fastigheter etc. från SE Fastighet. Begära ut nycklar från SE Fastighet och säkerställa process för leverantörers tillträde till lokaler med fiberanslutningar. KBN ska ta fram en tydlig målbild och kravbild gentemot informatörerna. Antal inmätningar som KBN uppfattat inte genomförts i tid. Genomfört eller ej. Genomfört eller ej. Genomfört eller ej. Genomfört eller ej. Genomfört eller ej. KBN SE IT TYDLIG ANSVARSFÖRDELNING MELLAN SE IT OCH KBN SÄKERSTÄLLA TILLGÅNG TILL AKTUELL INFORMATION AVSE- ENDE ANSLUTNA VERKSAM- HETER Tydliggöra ansvarsfördelning av byggfrågor såsom placering av ÖP i byggnad, SLA, UPS, Beslut om antal fiber- ÖP i byggnad etc. Säkerställa att SE IT kvartalsvis skickar komplett underlag med vilka verksamheter som nyttjar KBN på olika adresser. Genomfört eller ej. Genomfört eller ej. Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 17 (27)

117 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014:259 5 Planerad utveckling per område inom kommunen Inom centralort är fibernätet idag väl utbyggt och växer kontinuerligt. Det har sedan 2011 pågått intensiv byggnation av stamnät för att ersätta det radionät som täckte stora delar av kommunen såsom viss del av centralort, Särö, Kullavik, Onsala och Åsa. Detta arbete har resulterat i att vi idag med undantag av Gällinge är helt oberoende av radiokommunikation inom Kungsbacka Bredbandsnät. Stamnätsutbyggnad krävs dock fortsatt för att kunna nå nya kunder, öka redundansen och bygga bort flaskhalsar. Kungsbacka centralort är sammanbundet med Anneberg, Kullavik, Särö, Vallda, Lerkil och Fjärås genom kommunens egna fibernät. Utöver detta nås Onsala, Åsa och Frillesås genom inhyrd fiber och Gällinge nås med radiolänk. För att kunna erbjuda fiberförbindelser i kommunens utvecklingsområden så planerar Kungsbacka Bredbandsnät en hel del byggnation av stamnät och nya teknikbodar i dessa områden. Figur 2: Karta över kommunen Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 18 (27)

118 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014: CENTRALORT Inom Kungsbacka centralort ska stamnätet breddas för att komma närmre fler potentiella kunder. Utbyggnaden omfattas av att fler accesspunkter i form av teknikbodar byggs samt att en hög redundans uppnås ut mot omvärlden. Målet för är att samtliga kommunala verksamheter är anslutna till fiber samt att Kungsbacka Bredbandsnät blivit det naturliga valet för fastighetsägare samt små och medelstora företag i centrala Kungsbacka. 5.2 SLÄP Inom Släp ska stamnätet breddas samt förtätas för att nå fler bostäder och attraktiva områden. Utbyggnaden innebär också att en hög redundans uppnås såväl lokalt som mot Kungsbackas huvudnod. Målet för är att dagens radiolänkar helt har ersatts av fiber och att samtliga kommunala verksamheter är anslutna till fiber. För att tillgängliggöra Kungsbacka Bredbandsnät för fler görs under perioden planering och prioriteringar av områdesbyggnation och fastighetsanslutningar i de områden där det finns en ej tillgodosedd efterfrågan på fiber. 5.3 VALLDA I Vallda ska stamnätet breddas för att nå fler bostäder och attraktiva områden. Utbyggnaden innebär också att en hög redundans uppnås såväl lokalt som mot Kungsbackas huvudnod. Målet för är att samtliga kommunala verksamheter är anslutna till fiber. Under kommer redan planerade områdesnät och fastighetsanslutningar att byggas i Hönsaryd och Sandö. Det rör sig om totalt ca 800 hushåll som erbjudits anslutning varav ca 80% valt att ansluta sig direkt. Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 19 (27)

119 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014: ONSALA Stamnätet ska byggas ut för att nå ut till Onsala från såväl centralort som Vallda för att skapa hög redundans såväl lokalt som mot Kungsbacka huvudnod. Stamnätsutbyggnaden ger även goda förutsättningar för att ansluta kommunala verksamheter, bostäder och företag på stora delar av Onsalahalvön. Målet för är att dagens hyrda förbindelser helt har ersatts av egen fiber och att samtliga kommunala verksamheter är anslutna till fiber. För att tillgängliggöra Kungsbacka Bredbandsnät för fler görs under perioden planering och prioriteringar av områdesbyggnation och fastighetsanslutningar i de områden där det finns en ej tillgodosedd efterfrågan på fiber. 5.5 FJÄRÅS Stamnätet ska byggas ut från Fjärås mot Åsa med ytterligare en sträcka för att skapa redundans söderut. Utbyggnaden innebär också att en högre redundans uppnås såväl lokalt som mot Kungsbackas huvudnod. Målet för är att samtliga kommunala verksamheter är anslutna till fiber samt att den kommersiella delen av verksamheten blivit det naturliga valet för fastighetsägare samt små och medelstora företag i Fjärås. För att tillgängliggöra Kungsbacka Bredbandsnät för fler görs under perioden planering och prioriteringar av områdesbyggnation och fastighetsanslutningar i de områden där det finns en ej tillgodosedd efterfrågan på fiber. Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 20 (27)

120 KUNGSBACKA BREDBANDSNÄT VERKSAMHETSPLAN & STRATEGIDOKUMENT TE/2014: ÅSA OCH FRILLESÅS Stamnätet ska byggas ut på de sträckor som idag saknas för att ansluta Åsa direkt mot Kommunens nät. Målet för är att dagens hyrda förbindelser helt har ersatts av egen fiber och att samtliga kommunala verksamheter är anslutna till fiber. För att tillgängliggöra Kungsbacka Bredbandsnät för fler görs under perioden planering och prioriteringar av områdesbyggnation och fastighetsanslutningar i de områden där det finns en ej tillgodosedd efterfrågan på fiber. 5.7 GÄLLINGE Stamnätet ska byggas ut på de sträckor som idag saknas för att ansluta Gällinge direkt mot Kommunens fibernät. Målet för att dagens radiolänkar helt har ersatts av fiber och att samtliga kommunala verksamheter är anslutna till fiber. För att tillgängliggöra Kungsbacka Bredbandsnät för fler görs under perioden planering och prioriteringar av områdesbyggnation och fastighetsanslutningar i de områden där det finns en ej tillgodosedd efterfrågan på fiber. 5.8 ÄLVSÅKER Stamnätet ska byggas ut mot Älvsåker med ytterligare en sträcka för att skapa redundans norr ut. Utbyggnaden innebär också att en högre redundans uppnås såväl lokalt som mot Kungsbackas huvudnod. Målet för är att samtliga kommunala verksamheter är anslutna till fiber. För att tillgängliggöra Kungsbacka Bredbandsnät för fler görs under perioden planering och prioriteringar av områdesbyggnation och fastighetsanslutningar i de områden där det finns en ej tillgodosedd efterfrågan på fiber. Kungsbacka kommun Tel: Teknik Kungsbacka Bredbandsnät Fax: Epost: bredband@kungsbacka.se Kungsbacka 21 (27)