Slutrapport: Redovisning av deluppdrag i regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport: Redovisning av deluppdrag i regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar"

Transkript

1 Slutrapport: Kompetensutveckling av kultur- och näringslivsaktörer inklusive hur kulturella och kreativa verksamheter utvecklas i samt påverkar utvecklingen av it och nya medier Redovisning av deluppdrag i regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar N 2010/8901/ENT Tillväxtverket dnr Huvudförfattare: Klas Rabe Medförfattare: Nikola Leijon Godkänd av: Birgitta Böhlin, tf generaldirektör och Göran Theolin, stf generaldirektör Mars (23)

2 Innehåll 1. Sammanfattning Rekommendationer Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Uppdraget Kompetensutveckling av kultur- och näringslivsaktörer Redovisning av insatser och resultat gällande kompetensutveckling hos myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn Inriktningsmål: Belysa hur kulturella och kreativa verksamheter påverkas av och utvecklas i nya medier Insatser och resultat Slutsatser Inriktningsmål: Utveckla testa och sprida ett kompetensutvecklingskoncept om de kulturella och kreativa näringarna Insatser och resultat Slutsatser Inriktningsmål: Skapa systematik för kunskapsinhämtning och kunskapsspridning om kulturella och kreativa näringar, inom och mellan myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn Insatser och resultat Slutsatser Inriktningsmål: Tydliggöra vikten av interna strategier gällande kompetensutveckling på området för myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn Insatser och resultat Slutsatser Bilagor (23)

3 1. Sammanfattning Tillväxtverket har från 2010 till mars 2013 i dialog med samverkande myndigheter och organisationer arbetat med uppdraget Kompetensutveckling av kultur- och näringslivsaktörer i regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. En del av detta uppdrag har handlat om att belysa hur kulturella och kreativa verksamheter påverkas av och utvecklas i nya medier. De viktigaste slutsatserna kommer från denna belysning. Tillväxtverket konstaterar att digitaliseringen inom det kulturella och kreativa fältet både förändrar affärsmodeller och skapar nya produkter, tjänster och konceptuella lösningar. Företag i de kulturella och kreativa näringarna är ofta i framkant inom digitalisering och kan bidra med innehåll och värdeskapande som behövs för att vi i Sverige ska vara långsiktigt konkurrenskraftiga. Det är också viktigt att se att det inte enbart är så att kulturella och kreativa företag/ verksamheter påverkas av digitalisering, utan att det tvärtom ofta är så att de driver den digitala utvecklingen. I båda fallen har den kulturella och kreativa sektorn i ett ekonomiskt tillväxtperspektiv mycket stor betydelse för utvecklingen av globala industriella värdekedjor där it och småföretag ingår. Det kan till exempel vara en lansering i Asien av ett svenskt telefonibolags nya lösningar, som via en reklambyrå samlar digital produktion från ett flertal småföretagare av grafisk design, musik, film och storytelling. Det kan vara en internationell storfilm, som filmas i Hollywood men efterarbetas och klipps digitalt i Hälsingland. Det kan vara nya svenskgrundade internationella teknikbolag för nätdistribution av musik från musikföretagare. Och så vidare. Samtidigt har digital produktion och distribution i den svenska kulturella och kreativa sektorn även mycket stor betydelse för värdeskapande inom nischade delbranscher. Onlineförsäljningen av svensk musik är nu större än den fysiska och ökade med 65 procent mellan år 2010 och 2011, visar en rapport från Tillväxtverket. I regeringens vision om att fördubbla den svenska exporten till 2015 har dataspelsbranschen en betydande roll. Under år 2011 nära fördubblades omsättningen för svenska spelutvecklare med en tillväxt på 96 procent till 2,32 miljarder kronor, enligt branschen själv. Svenska företag inom nya medier, filmbearbetning, musik och dataspel ligger i framkant i världen. Utvecklingen är även av intresse för andra delbranscher. Till exempel inom scenkonsten utvecklas digitala lösningar för såväl livesändningar av föreställningar mellan olika delar av världen som helt nya koncept där digitala lösningar blir en del av den konstnärliga produktionen. Inom design- och formområdet utvecklas digital design 3 (23)

4 och man kommunicerar med användare på nya sätt via sociala medier. I en undersökning från Teknikföretagen 2011 visas att företag som satsar på design har upp till 50 procent högre lönsamhet än de som inte gör det. Den tekniska utvecklingen har även medfört att fler privatpersoner har möjlighet att utöva fler former av kultur, vilket gjort att gränsen mellan kulturkonsumtion och kulturproduktion är mer diffus än vad den varit tidigare. Utvecklingen gör också att olika kulturuttryck tenderar att flyta samman, åtminstone i produktionslösningar. Till exempel används liknande audiovisuell teknik för att göra animerad film och tredimensionella dataspel. Det är också tydligt att utvecklingen sker i ett växelspel mellan företag och omvärld samt mellan teknik och kultur. Till exempel behövs det för dataspelsutveckling både manusförfattare, musiker, formgivare, programmerare och ingenjörer. Den innovativa dynamiken för dessa ofta små- och mikroföretag ligger till stor del i att arbeta tillsammans med andra liknande verksamheter i nätverk och i delade kreativa arbetsplatsmiljöer. Det är ofta andra faktorer än de rent kommersiella som driver utvecklingen, till exempel att bidra till konstnärliga upplevelser och samhällsutveckling i stort. Det är dock svårt för de småskaliga entreprenörerna inom nya medier att få finansiering såväl från det offentliga som från det privata. Utvecklingen av nya digitala tjänster, i samverkan med den tekniska utvecklingen, ställer höga krav på främjandesystemet. Kompetensutveckling behövs framöver inom områden som teknik, kommunikation, statistik och juridik. Myndigheter och nationella organisationer behöver förstärka bevakningen av utvecklingen inom området samt uppmärksamma gemensamma utmaningar och koordinera lösningar. Det behövs även att offentliga aktörer aktivt tar in och/eller samarbetar med människor som har annan kompetens och erfarenhet kring digital publik utveckling, än vad de offentliga aktörerna själva har. Andra delar av detta uppdrag har handlat om system för kunskapsinhämtning och kunskapsspridning samt för kompetensutveckling. Många insatser har gjorts inom och mellan myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn. Området är dock fortfarande nytt för många och sektorn är inne i en snabb och stark utveckling. Tillväxtverket bedömer därför att de olika främjande aktörerna behöver ytterligare kompetens. Det utbildningsbehov som fanns 2010 vid uppdragets start är 2013 ett annat och större. Detta beror bland annat på de positiva innovationsskapande kopplingar som nu växer fram mellan kulturella och kreativa näringar och andra näringsområden. Andra orsaker till det förändrade utbildningsbehovet är de omvälvande effekter som skapas av digitaliseringen samt att exporten av kulturella och kreativa näringar behöver öka sett i ljuset av den förändrade globala konkurrensen inom många övriga näringsområden. 4 (23)

5 Trots genomförda insatser saknas ännu en övergripande och samordnad systematik för kunskapsinhämtning och kunskapsspridning om kulturella och kreativa näringar, inom och mellan berörda myndigheter och aktörer. Tillväxtverket bedömer att en sådan systematik behövs. Tillväxtverket betonar också vikten av att fortsätta utveckla strategier för kompetensutveckling inom området för berörda nationella myndigheter och aktörer. Dessa behövs för att kunna upprätthålla och utveckla den goda måluppfyllelse som skett bland regionala aktörer. De behövs också för att vi i Sverige ska kunna bidra till att nå de politiska långsiktiga mål för området som under 2012 beslutats av regeringen, nordiska ministerrådet samt EU-kommissionen. Några av dessa mål är stärkt regional attraktionskraft, att uppnå sektorsöverskridande innovation samt ökad export av kulturella och kreativa näringar. De samverkande nationella myndigheternas roll i utvecklingsarbetet bör också bli tydligare så att ytterligare synergier kan uppnås. Inte minst efterlyser många regioner och län samt lärosäten fortsatt nationellt engagemang för frågorna. Tillväxtverket bedömer att nationellt samarbete kring kulturella och kreativa näringar bör prioriteras, vilket också bör framgå i berörda myndigheters regleringsbrev. Med fördel skulle ett sådant samarbete även involvera myndigheter och organisationer från ytterligare politikområden med verksamhet kopplad till kulturella och kreativa näringar. Tillväxtverket bedömer, att för framgångar inom kulturella och kreativa näringar, är det viktigt att vara medveten om och eftersträva tydlighet i att de olika politiska områdena har olika främjandemål och därför kommer vilja plocka ut olika effekter ur arbetet med kulturella och kreativa näringar, som gynnar respektive intressenter. Till exempel för det näringspolitiska området är kultur vanligen ett medel för att uppnå målen (som fler företag, ökat entreprenörskap och stärkt regional attraktionskraft), medan för det kulturpolitiska området är i stället näringsverksamhet ett medel för att uppnå målen (som konstnärlig förnyelse, allas möjlighet till bildning, ett levande kulturarv som används). De olika målen i sig innebär ingen målkonflikt eller motsättning. Tvärtom är en stark kärna av självständig kulturproduktion, kultur skapad för sitt eget värdes skull, en förutsättning för att kunna generera lager av tillväxt runt kärnan, såsom ekonomiska och sociala värden. Samtidigt är genererandet av ekonomiska värden en förutsättning för att ge den offentliga sektorn resurser att fördela till att fortsätta främja och producera kultur, samt annan välfärd. Tydlighet i skälen till samarbete kring kulturella och kreativa näringar, och respekt för olika behov, behövs för att på bästa sätt främja nya kulturella, sociala och ekonomiska värden det är när detta saknas som motsättningar kan uppträda. 5 (23)

6 Avslutningsvis bedömer Tillväxtverket att den viktigaste kompetensutvecklingen och lärandet kring kulturella och kreativa näringar inte ligger i resultaten av detta uppdrag. Det ligger snarare i skärningen mellan resultaten från handlingsplanens samtliga uppdrag samt slutrapporteringen från Rådet för kulturella och kreativa näringar. Därför är det viktigt att arbetet med och resultaten av Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar utvärderas så snart som möjligt. 2. Rekommendationer Tillväxtverket lämnar följande rekommendationer till regeringen inför det fortsatta nationella arbetet med att utveckla entreprenörskap och företagande inom kulturella och kreativa näringar. Samtliga rekommendationer bygger på resultat av arbetet med uppdraget Kompetensutveckling av kultur- och näringslivsaktörer. 1. Samarbete mellan nationella myndigheter och organisationer med verksamhet kopplad till kulturella och kreativa näringar bör utvidgas till att även involvera myndigheter och organisationer från fler politikområden, till exempel UK-ämbetet, Svenska Institutet, Business Sweden och Jordbruksverket. Tillväxtverket föreslår att nationellt samarbete kring kulturella och kreativa näringar skrivs in i berörda myndigheters regleringsbrev, och att Tillväxtverket ges det koordinerande ansvaret. Det är viktigt för samarbetets resultat att eftersträva tydlighet i att aktörer inom de olika politiska områdena har olika främjandemål att uppfylla genom kulturella och kreativa näringar. Lika viktigt är att tydliggöra att ett samarbete kring kulturella och kreativa näringar samtidigt erbjuder resultat som gynnar alla berörda. Samarbetet bör styras så att berörda myndigheter och organisationer verkar för gemensam kunskapsinhämtning och kunskapsspridning inom området. 2. Området kulturella och kreativa näringar är ännu nytt för många och sektorn är inne i en snabb och stark utveckling. Tillväxtverket bedömer därför att kompetens, under ytterligare en period, behöver tillföras till olika främjandeaktörer. Det behövs under en period en funktion som tillhandahåller praktisk rådgivning och utbildning till både lokala och regionala offentliga företrädare samt till företag. Det som bör tillhandahållas är information konkretiserad på företags- och verksamhetsnivå kring vad kulturella och kreativa näringar är, vilka möjligheter som finns för att utveckla entreprenörskap och företag inom näringsområdet, samt kunskap som behövs för att kunna göra det 6 (23)

7 framgångsrikt. Denna operativa funktion kan utföras av en icke offentlig aktör. Tillväxtverket föreslår därför att Tillväxtverket eller annan myndighet tilldelas medel för att genomföra en offentlig upphandling av en sådan funktion, för åren 2014 och 2015, med krav på utvärdering därefter. Kravställningen i upphandlingen bör särskilt ta fasta på kompetensutveckling rörande tjänsteinnovation inom nya medier samt vilka utvecklingsbehov och -insatser den kommer leda till hos företagen. 3. Det finns ett fortsatt behov av uppmärksamhet på och kompetensutveckling inom kulturella och kreativa näringar för berörda nationella aktörer. Tillväxtverket föreslår därför ett fortsatt tydliggörande för berörda aktörer av att strategier behöver utvecklas för att uppnå detta. Möjligen behöver sådant tydliggörande ske i en annan form än vad som varit fallet i detta uppdrag. Strategierna bör särskilt ta fasta på kompetensutveckling inom teknik, kommunikation, statistik och juridik kopplat till nya medier inom området. 4. Tillväxtverket bedömer att ytterligare kompetensutveckling behövs för det innovationsoch företagsfrämjande systemet i sin helhet. Nuvarande stödsystem för innovation, rådgivning och finansiering är inte primärt anpassat till behov inom nya branschområden. Innovationer och affärsutveckling för kulturella och kreativa näringar har ofta en annan affärslogik än andra näringar. Detta kräver anpassade och ibland nya affärsmodeller och utvecklingsinsatser. Tillväxtverket föreslår därför att det genomförs anpassningar av och kompetensutveckling inom det innovations- och företagsfrämjande systemet. Kompetensutvecklingen bör särskilt ta fasta på tjänsteinnovation och värdeskapande kopplat till immateriella rättigheter, samt de utvecklingsbehov och - insatser detta kommer att leda till hos företagen. Frågan är mycket central för affärsutveckling inom kulturella och kreativa näringar. 5. Tillväxtverket konstaterar att utvecklingen av microfinansieringstjänster å ena sidan kan ses som ett positivt tecken på ökat kulturellt deltagande. Men utvecklingen kan å andra sidan även ses som en reaktion på den trögrörliga anpassningen från det offentliga och det privata finansieringssystemet till en ny affärslogik. Möjligen kan crowd-funding och liknande, i en utvecklad form, komma att utmana de etablerade statliga styrsystemen och de finansiella institutionerna. Tillväxtverket föreslår att detta undersöks närmare. 7 (23)

8 3. Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Den 16 september 2009 beslutade regeringen om en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar (N2009/6120/ENT). Det övergripande syftet med handlingsplanen har varit att öka entreprenörskap och företagande inom dessa näringar. Likaså att främja en utveckling och påvisa näringarnas drivkrafter och tillväxtskapande effekter inte minst som drivkraft för regional utveckling och tillväxt samt för stärkt internationell konkurrenskraft. En viktig utgångspunkt i det övergripande arbetet med handlingsplanen har varit de kulturella och kreativa entreprenörernas behov och möjligheter och därmed det ökade behovet av samverkan mellan kultur och näringsliv. Kopplingen till de kulturella och kreativa näringarnas betydelse för en utveckling av innovativa miljöer och regioners attraktionskraft har också stått i fokus för handlingsplanens genomförande. I handlingsplanen finns nio utpekade deluppdrag till nationella myndigheter. Tillväxtverket har fått i uppdrag att koordinera merparten av dessa. Andra utpekade koordinerande nationella myndigheter har varit Tillväxtanalys och Vinnova. I ett fall har Tillväxtverket och Vinnova haft ett gemensamt koordinerande uppdrag. De nio deluppdragen och vem som har haft det koordinerande ansvaret för respektive uppdrag redovisas nedan. 1. Rådgivning till företag Tillväxtverket 2. Programsatsning på inkubatorer för kulturella och kreativa näringar Vinnova och Tillväxtverket 3. Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan Tillväxtverket 4. Entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar Tillväxtverket 5. Innovation och design Vinnova 6. Ledarskap och arbetsorganisation Vinnova 7. Studie om finansieringsbehov Tillväxtanalys 8. Förbättrad statistik Tillväxtanalys 9. Kompetensutveckling Tillväxtverket 8 (23)

9 4. Uppdraget Kompetensutveckling av kultur- och näringslivsaktörer Regeringen har gett Tillväxtverket ett riktat uppdrag att ansvara för genomförandet av deluppdraget Kompetensutveckling av kultur- och näringslivsaktörer (N2010/8901/ENT). Av uppdraget framgår att samverkan ska ske med Tillväxtanalys, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens Kulturråd samt Svenska Filminstitutet. Regeringen skriver att de samverkande parterna ska genomföra kompetensutvecklingsinsatser till myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn. Regeringen har beslutat följande inriktningsmål för de kompetensutvecklande insatserna: Belysa hur kulturella och kreativa verksamheter påverkas av och utvecklas i nya medier. Utveckla testa och sprida ett kompetensutvecklingskoncept om de kulturella och kreativa näringarna. Skapa systematik för kunskapsinhämtning och kunskapsspridning om kulturella och kreativa näringar inom och mellan ovanstående aktörer, Tydliggöra vikten av interna strategier för aktörernas kompetensutveckling på området. Regeringen skriver vidare att utförandet av deluppdraget i möjligaste mån och beroende på typ av insats ska ske i kontakt med berörda nationella, regionala och lokala aktörer. I varje del där Tillväxtverket finner det angeläget bör även den internationella dimensionen belysas t. ex. genom att myndigheten beaktar liknande arbeten som pågår inom Norden, EU eller i FNsammanhang. En slutrapport ska lämnas till regeringen senast den 15 mars Av redovisningen ska framgå vilka insatser som har genomförts samt resultat gällande kompetensutveckling hos myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn. Tillväxtverket har tidigare lämnat en delrapport i uppdraget, (Tillväxtverket dnr ). En slutrapport avseende det ekonomiska utfallet ska lämnas till regeringen senast den 30 juni Regeringen har anslagit totalt 5 mnkr för genomförande av de två deluppdragen Kompetensutveckling av kultur- och näringslivsaktörer samt Entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar. 9 (23)

10 5. Redovisning av insatser och resultat gällande kompetensutveckling hos myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn. 5.1 Inriktningsmål: Belysa hur kulturella och kreativa verksamheter påverkas av och utvecklas i nya medier Insatser och resultat Tillväxtverket har, tillsammans med samverkande myndigheter och organisationer, genomfört en webbenkät rörande nya medier 1 till alla myndigheter och organisationer under kultur- och näringsdepartementen inom handlingsplanen. (Vi frågade fler aktörer än dem som finns utpekade för samverkan i just uppdraget Kompetensutveckling) Följande frågeställningar besvarades i enkäten: - Beskriv förhållningssättet till nya medier inom ert bevakningsområde. - Med vilken närvaro och med vilket synsätt arbetar ni som organisation med nya medier mot era intressenter? - Vilka är utmaningarna och vad ser ni som den stora potentialen framöver i nya medier inom ert bevakningsområde? - Ge några exempel på tjänster inom nya medier som ni har uppmärksammat som påverkande för era intressenter. Se bilaga för sammanställning och analys av svaren i helhet. Samverkansgruppen diskuterade bilden som framkommit genom svaren på webbenkäten. Diskussionen visade på både ett stort intresse för dessa frågor och ett stort behov av att diskutera frågorna tillsammans för ökat lärande. Samverkansgruppen kom därför överens om att anordna ett tematiskt tillfälle som helt ägnades åt dessa frågor. Ytterligare personer, relevanta att ha med i en diskussion om digitala strategier kopplat till kulturella och kreativa näringar, skulle inbjudas. Gruppen definierade följande tre teman som mest relevanta för att belysa området och för att förstå mer om hur kulturella och kreativa verksamheter påverkas av och utvecklas i nya medier: 1 Nya medier har av Tillväxtverket i detta sammanhang definierats som etablerade samt nya tjänster som i samverkan med ny teknik utvecklas både stationärt och mobilt. 10 (23)

11 - hur kulturella och kreativa företag /aktörer driver utveckling till följd av digitalisering. - de krav som den digitala utvecklingen ställer på kompetensutveckling inom våra myndigheter/ organisationer, för att förstå och möta den samhällsförändring som digitaliseringen ger. - möjligheter vi som myndigheter/offentliga organisationer har att själva använda nya medier för att kommunicera med våra respektive målgrupper. En lärandekonferens kring dessa teman arrangerades av Tillväxtverket tillsammans med Konstnärsnämnden i december Konferensdeltagarna kom från närings-, kultur- och utrikes(handels)departementen, några företagsrepresentanter samt alla samverkande myndigheter och organisationer, utom Vinnova. Sex exempel på verksamheter som illustrerar utvecklingen inom ovanstående tre temaområden bjöds in för presentationer. De sex exemplen valdes för att sammantaget visa på hela ämnesbredden inom kulturella och kreativa näringar. Presentationerna filmades och finns att se i sin helhet på Innehållet i presentationerna var i tur och ordning: 1. Konstnärer driver digitalisering liveanimationsteatern Cinema dell arte Digitaliseringen gör det möjligt att konvergera olika existerande kulturuttryck till nya kulturuttryck. Här används digital teknik till ett interaktivt publikmöte. Via en dataspelsmotor renderas liveskådespelare in som rörliga animerade figurer i en förbestämd animerad bakgrund. Publiken kan gemensamt styra skeendet i realtid i salongen, tillsammans med en berättare. En utmaning för detta projekt har varit att projektet faller mellan de offentliga stolarna: Är detta scenkonst? Är detta film? Är det nya medier? Vilken kultur- eller näringslivsaktör ska upphovspersonerna vända sig till för utvecklingsmöjligheter? Vilken SNI-kod ska användas? 2. Dataspelspubliken driver digitalisering Dataspel är ett mycket heterogent område, som ännu efter flera decennier är inne i en stark utveckling. Dataspel har gått från att vara närmast en subkultur till att utövas av över 80 procent av befolkningen mellan 15 och 60 år, jämnt fördelat på kvinnor och män. Området driver utveckling inom visualisering och simulering, för att publiken kräver det. Tekniken, utvecklad för ett kulturellt uttryck, används sedan inom andra näringsområden som till exempel trafik. För närvarande sker en stor del av värdeskapandet genom spel i andra kanaler än via fysiska skivor, till exempel via mobiltelefoner och sociala medier. Publikens medskapande av innehållet blir allt viktigare. 11 (23)

12 3. Kreativ design för att förklara naturvetenskaplig forskning I de flesta former av produktion måste man ge innehållet en form. Kompetensen för att göra detta finns oftast inom den kulturella och kreativa sektorn. När det gäller kunskapsutveckling om naturen, landar man lätt i stora datamängder som kräver innovativa gränssnitt för att andra ska förstå. Om vi i Sverige inte blir ledande i konsten att återföra data till vad våra sinnen kan fånga in och förstå, att estetiskt dramatisera naturbegreppet, så kommer vår konkurrenskraft minska. Om vi lyckas, finns fantastiska möjligheter för Sverige att konkurrera globalt. Ett exempel är att på ett förståeligt sätt visualisera vetenskapliga resultat från de kommande stora satsningarna på materialforskning på mikronivå i Lund och Göteborg. De förmodat revolutionerande resultaten av denna forskning kan sedan i sin tur komma att påverka kulturella och kreativa områden som arkitektur och design. 4. Krav som ställs på offentlig kompetensutveckling, sett ur Digisams perspektiv Digisam är det svenska samordningssekreteriatet för digitalt kulturarv, kopplat till motsvarande instanser inom EU. Digisam har 24 medverkande myndigheter och institutioner. Digitaliserat kulturarv är en delmängd av gemensamt ägd samhällsinformation. Eftersom materialet är öppet till sin karaktär och har som mål att vara skalbart, är det lämpligt för att användas som innehåll av kulturella och kreativa näringar, till exempel för tjänster inom så kallad augumented reality (förstärkt verklighet) riktade mot turister på besök i kulturarvsmiljöer. Arbetet som bedrivs av Digisam utgår från användarperspektivet. En erfarenhet av arbetet är att den främsta kompetensutmaningen för offentliga organisationer ligger i att bli bättre på att släppa in andra personer och andra kompetenser i våra processer. Behovet att utveckla den tekniska kompetensen är betydligt mindre. 5. Krav som ställs på offentlig kompetensutveckling, sett ur Svenska Filminstitutets perspektiv Nya medier är egentligen inget nytt, filmen, teven, videon, med mera har redan medfört stora förändringar. Den digitala utvecklingen gör emellertid att filmen och nya medier förändras snabbare nu, samt att målgrupperna för verksamheten behöver en diversifierad digital kommunikation. Svenska Filminstitutet jobbar därför sedan en tid mer aktivt med omvärdsanalys, kompetensutveckling, och marknadsföring av film, i relation till de förändringar man ser. Några förändringar som krävt kompetensutveckling är till exempel illegal nedladdning som kom att leda till förlorade näringsintäkter, att 3D som visningssätt kom att förändra publikens krav och biograftekniken samt att framväxten av video-on-demand-tjänster påverkar var och när 12 (23)

13 publiken ser på film. Samtidigt har produktionstekniken blivit enklare att använda och billigare för de flesta, så att många fler gör film. Det är också enklare att filma och klippa på olika geografiska platser genom överföring av digitala filer. 6. Nya medier för att kommunicera med målgrupper SVID, Stiftelsen för svensk industridesign, presenterade exempel på möjligheter som vi, som myndigheter och offentliga organisationer, har att själva använda nya medier för att kommunicera med våra respektive målgrupper. Det har uppstått ändrade krav från användarna att möta behov utifrån hur de nyttjar digitala medier. Dialogen som uppstår ställer höga krav på avsändaren att vara tillgänglig och öppen för diskussion, både positiv och negativ. Samtidigt måste vi som myndigheter och organisationer utgå från våra tilldelade resurser. Konferensdeltagarna gavs tid till fördjupade diskussioner för att formulera slutsatser kring exemplen ovan samt för att utbyta erfarenheter. Konferensen följdes också upp med en webbenkät till deltagarna rörande slutsatser. Konferensens slutsatser ligger till grund för slutsatserna i denna rapport. Tillväxtverket har också belyst dessa frågor genom: arbetsplatsbesök hos kulturella och kreativa it-entreprenörer verksamma inom nya Media Evolution samt inkubatorerna Minc i Malmö och Krenova i Umeå (alla tre verksamheter medfinansierade via andra insatser inom Tillväxtverket). Arbetsplatserna visade på att den innovativa dynamiken för dessa ofta små- och mikroföretag till stor del ligger i att arbeta tillsammans med andra liknande företag i nätverk samt i delade kreativa kontorsmiljöer. att sammanställa erfarenheter av it-relaterad utveckling inom Tillväxtverkets pilotsatsning på utvecklingscheckar för företag inom kulturella och kreativa näringar. Här finns exempel på företag som utvecklar helt nya varor/tjänster. Bland annat kan nämnas företaget Pocketfilm, som gjort en uppmärksammad 2 utveckling av specifika applikationer för att visa svensk kvalitets-teve i bärbara mediespelare som till exempel mobiltelefoner. Ett annat exempel är företaget The Office for Public Art Sweden AB som utvecklat en ny social tjänst för kommunikation där text förvandlas till tal och översätts till andra språk med hjälp av rörliga bilder på personer som uttalar orden. produktion av rapporterna Musikbranschen i siffror för åren 2010 respektive 2011, i samarbete med branschens intresseorganisation Musiksverige, som visar att 2 De krymper formatet, Dagens Industri (23)

14 onlineförsäljningen gick om den fysiska för svensk musik 2011 och ökade med 65 procent. Den senaste rapporten belyser särskilt utvecklingen på den globala digitala musikmarknaden samt nya aktörer i musikindustrin som växt fram till följd av digitaliseringen. Se bilaga. omvärldsbevakning. Därigenom kan Tillväxtverket konstatera att många svenska itentreprenörer just nu flyttar till Berlin. 3 En studie pekar på att Berlins styrka jämfört med Stockholm, är en miljö där media och konst blandas på ett innovativt sätt. Det tycks attrahera it-företagare med ett entreprenöriellt förhållningssätt. Både för hur de vill utveckla tjänster och för de värden de vill tillföra. 4 SOU-utredningen Små företag stora möjligheter med IT (2012) konstaterar också att den kulturella och kreativa sektorn i ett ekonomiskt tillväxtperspektiv har mycket stor betydelse för utvecklingen av globala industriella värdekedjor där it och småföretag ingår. 5 Liknande slutsatser dras av Rådet för kulturella och kreativa näringar, i deras slutrapport med bilagor. Vidare kan Tillväxtverket bekräfta regeringens bild i den, år 2012, beslutade nationella innovationsstrategin: Nya kopplingar mellan kunskapsområden och branscher sker i alla delar av landet, såväl i städer som på landsbygden. Traditionella jordbruksföretag omformas och nya företag skapas inom till exempel jakt, turism och upplevelseområdet. Ett exempel från Sverige är ett koncept som utvecklas i samverkan mellan webbdesigners och jordbruksföretagare. Där kan man som konsument digitalt styra odling och animalisk produktion för sina egna husbehov, vilket parallellt sker i den fysiska världen på ett lantbruk, en miljö som konsumenten också kan besöka. Se Från Island presenterades en framgångsrik cross-overutbildning där lantbrukare, designers och matkreatörer samverkat och tagit fram idéer som nu finns i produktion Tillväxtverket har valt att även belysa dessa frågor genom deltagande i tre viktigare konferenser: The Conference, augusti 2012 (Malmö) Konferensen finns open source-dokumenterad. Särskilt betydelsefulla föreläsare, för att belysa kulturella och kreativa verksamheter i relation till nya medier, var: Simon Kyaga, på tema Kreativitet Hojung Song på tema DIY Do it yourself! Kate Hartman på tema Lek/Inspiration Tine Thygesen på tema Relevans Studie DG Enterprise Doing business in the digital age: the impact of new ICT developments in the global business landscape 5 SOU Små företag stora möjligheter med IT (2012), s (23)

15 Slutseminarium Riksarkivet/LOD öppen datahack, januari 2013 (Stockholm) Det är tydligt att frågan är aktuell och prioriterad hos Riksarkivet och övriga myndigheter och organisationer inom samarbetet Digisam. Verktygen som skapas kommer att bli värdefulla för slutkundstjänster framöver. Utgångspunkten i projektet är att öppen data ger kvalitet och effektivitet. Perspektivet för kvalitet är hos slutkunden, användaren. Denna utveckling sker ännu snabbare i delar av Europa. EU:s direktiv hittas på public sector information Det konstateras att utvecklingen går mot att hela webben kommer utgöras av en länkad databasstruktur med ett mobilt gränssnitt. Detta är troligen ett tecken på att framtidens samhälle kommer att kretsa kring frågorna var kunskapen är och hur den används, snarare än kring en värdering av inlärningsförmåga. Truly Digital a Nordic Ecosystem for the Arts, mars 2013 (Louisiana, Danmark) Konferensen belyste utvecklingen av digitala gränssnitt och dess påverkan på befintliga affärsmodeller. I Asien, framförallt i Sydkorea, väljer producenter att fritt distribuera sitt innehåll för ett stort och brett genomslag. I lanseringen uppmuntras konsumentdialog för snabb återkoppling som därefter styr nyproduktionen. Det är en affärslogik som bygger på användarutveckling, med en ekonomisk lönsamhet som baseras på stort genomslag och värde för annonsörer och sponsorer. Ett förändrat konsumtionsbeteende betyder att det finns behov av att reflektera över hur anpassade affärsmodeller kommer se ut, samt vilket stöd dessa kommer behöva. Offentliga aktörer påstods ofta ha föreställningen om att man är en del i att leda utvecklingen, medan det numera kanske snarare handlar om att se till att vara delaktig över huvudtaget. Pier Luigi Sacco, en världsledande forskare inom kulturekonomi, framhöll att nätet skapar förutsättningarna för ett utvecklat konsumtionsbeteende i konstruktionen att allt kan distribueras fritt och gratis. Man ser ett minskat värderande av uttrycket, utan åtskillnad på låg eller hög kultur, i traditionell mening. Det viktiga är att det har relevans för konsumenten. Ett perspektivskifte kan därför komma i synen på immateriella rättigheter och dess roll i framtida affärsmodeller, att det läggs liten vikt vid upphovsrätt. Den ekonomiska lönsamheten uppnås istället genom en kundanpassad produktion och ett förtroende i att kunderna kommer att betala för det de vill ha, samt vill ha kvar. 15 (23)

16 5.1.2 Slutsatser Tillväxtverket konstaterar att målet har nåtts. Tillväxtverket bedömer att de slutsatser som presenteras i denna rapport av den belysning som genomförts, är mycket angelägna för att framöver främja sektorn på ett relevant sätt och även för kommande kompetensutveckling av berörda kultur- och näringslivsaktörer. Digitaliseringen förändrar affärsmodeller men skapar också nya produkter, tjänster och konceptuella lösningar inom det kulturella och kreativa området. Företag inom de kulturella och kreativa näringarna är ofta i framkant inom digitalisering. Det är inte enbart så att kulturella och kreativa företag/ verksamheter påverkas av och anpassar dig till digitaliseringen, utan tvärtom ofta snarare så att de driver den digitala utvecklingen. Digitaliseringen påverkar vårt kulturområde ur alla aspekter från produktion till konsumtion och bevarande för eftervärlden. Utvecklingen av nya digitala tjänster i samverkan med den tekniska utvecklingen ställer höga krav på främjandesystemet. Den enskilt största utmaningen är att få de offentliga aktörerna att känna till och förstå tjänsteinnovationen inom området, och behoven hos respektive målgrupper, för att på ett flexibelt sätt kunna forma effektiva utvecklingsinsatser. Kompetensutveckling behövs inom områden som teknik, kommunikation, statistik och juridik. Det behövs även att offentliga aktörer aktivt tar in och/eller samarbetar med människor som har annan kompetens och erfarenhet kring digital publik utveckling, än vad de offentliga aktörerna själva har. Man bör också vara lika intresserad av input som output, eftersom kommunikation och omvärldsanalys flyter samman. Även om kunskap kring teknikutvecklingen är viktig, så är det allra viktigaste att ha kunskap om intressen och behov rörande nya medier hos de målgrupper som man primärt vänder sig till. I vissa fall möjliggör digital utveckling helt nya former av konstnärliga uttryck, sätt att forska på eller nya samarbetssätt som tidigare inte har varit möjliga. Det är också tydligt att utvecklingen sker i ett växelspel mellan företag och omvärld samt mellan teknik och kultur. Den innovativa dynamiken för dessa ofta små- och mikroföretag ligger till stor del i att arbeta tillsammans med andra verksamheter i nätverk och i delade kreativa arbetsplatsmiljöer. Det är ofta andra faktorer än de rent kommersiella som driver utvecklingen, exempelvis att bidra till konstnärliga upplevelser och samhällsutveckling i stort. 16 (23)

17 Immateriella rättigheter har stor betydelse kopplat till tjänsteinnovation inom nya medier. Immateriella rättigheter är också av central betydelse för affärsutveckling inom kulturella och kreativa näringar. Den digitala utvecklingen kommer att innebära stora utmaningar för befintliga och nya aktörer avseende framtida kostnads- och prismodeller och därmed företagsintäkter kopplade till immateriella rättigheter. Även Tillväxtverkets program Ungas innovationskraft har funnit anledning att lyfta frågan, genom en kurs tillsammans med PRV om rådgivning kring hantering av immateriella tillgångar i samband med appar och dataspel. Tillväxtverket bedömer att det behövs en större medvetenhet inom det affärs- och innovationsfrämjande systemet om de värden som genereras genom dessa rättigheter kopplat till nya medier. Många entreprenörer inom området har svårt att få finansiering för nya idéer. Det tycks bero både på främst två saker. Dels på att många finansiärer själva inte förstår digitaliseringen. Dels på att entreprenörerna ofta är mikroföretagare med liten omsättning och därför ofta inte passar in i mallen för vad som bedöms vara tillväxtföretag. I ljuset av detta konstaterande, så kan utvecklingen av microfinansieringstjänster - som till exempel Flattr - samt mängden branschspecifika crowdfunding-initiativ ses som ett positivt tecken på ökad egenfinansiering och ökat kulturellt deltagande. Det kan å andra sidan även ses som en reaktion på en dröjande anpassning från det offentliga och det privata finansieringssystemet för en ny affärslogik. Möjligen kan crowd-fundning och liknande, i en utvecklad form, komma att utmana de etablerade statliga styrsystemen och de finansiella institutionerna. Olika finansieringslösningar inom området behöver både utvecklas och undersökas närmare. Myndigheter och nationella organisationer behöver uppmärksamma och koordinera gemensamma utmaningar. Utmaningen för till exempel Svenska Filminstitutet med nya streamingtjänster som Netflix eller HBO Nordic och dess implikationer på filmbranschen, berör i förlängningen hela sektorn. Andra exempel på sådana nyheter är att det inom en snar framtid förväntas finnas digitala produkter och tjänster med lövtunna böjliga skärmar, programvara som hanterar multitouch-kommandon från fler än två händer, röststyrning samt länkade internationella leveranser av tjänster. Sådan utveckling kommer i stor grad påverka utveckling inom kulturella och kreativa näringar. En ökad tillgänglighet till kulturutbudet är en annan viktig egenskap och stor potential för nya medier. Den tekniska utvecklingen har inneburit att fler personer har möjlighet att utöva fler former av kultur, vilket har gjort att gränsen mellan kulturkonsumtion och kulturproduktion är mer diffus än vad den varit tidigare. Vi har nu större fokus på kulturellt deltagande än på mottagande. Gårdagens logik kring användning av information skapande och framförallt spridning får allt mindre betydelse. Den skiljer sig från den nya logiken och innebär väsentligt lägre kontroll över informationen. Troligen kommer framtidens samhälle att kretsa kring 17 (23)

18 frågorna var kunskapen är och hur den används, snarare än kring en värdering av inlärningsförmåga. Nya medieföretag inom kulturella och kreativa näringar utvecklar och erbjuder kunskaper till andra delar inom näringslivet. Teknik utvecklad för ett kulturellt uttryck blir till nytta för andra verksamheter. Som exempel kan nämnas att sektorer som försvar och trafik vänder sig till dataspelsbranschen för att få tillgång till kunskap och lösningar rörande simuleringar med mera. Ett annat exempel är den stora potential som ligger i att erbjuda tjänster för att digitalt visualisera resultat från materialforskning på mikronivå och i sin tur låta forskningen påverka kulturella och kreativa områden som arkitektur och design. Tillväxtverket konstaterar att uppdragets fråga om påverkan av och i nya medier i förlängningen kräver ett större svar än vad det ges utrymme för här. Den genomgripande och omvälvande utveckling som digitaliseringen innebär påverkar hela konsumentledet: hur människor tänker och agerar och hur man förväntar sig att kunna konsumera varor och tjänster. Utvecklingen kommer också påverka medborgaren: hur man förväntar sig kunna interagera med samhällsfunktionerna. Detta leder också fram till nya frågor, som till exempel: Hur påverkas samhället av den snabba digitala anpassningen - växer det fram en digital underklass? Vilka effekter ger digitaliseringen i samhället i stort? Hur arbetar de näringspolitiska myndigheterna på övergripande strategisk nivå med digitalisering som grund för näringslivsutveckling? 5.2 Inriktningsmål: Utveckla testa och sprida ett kompetensutvecklingskoncept om de kulturella och kreativa näringarna Insatser och resultat Tillväxtverket har, i viss dialog med samverkande myndigheter och organisationer, tagit fram ett koncept som kallas Kreatörskaravanen. Konceptet syftar till att kompetensutveckla i första hand offentligt anställda tjänstemän och politiker som på olika sätt arbetar med utveckling av kulturella och kreativa näringar. Målet är att kunskap om de branscher som ingår i kulturella och kreativa näringar ska spridas, så att de som arbetar inom ramen för offentliga uppdrag kan stötta dessa branscher på ett relevant och effektivt sätt. Utbildningen ger deltagaren ökad förståelse för komplexitet, drivkrafter, förutsättningar, affärslogiker och möjligheter inom dessa näringar. Vidare uppmuntrar den till reflektion kring 18 (23)

19 den egna organisationens roll i arbetet med att stärka dem, samt till att bygga nätverk mellan de olika främjarorganisationerna, öppna för erfarenhetsutbyte och möjliggöra även ett fortsatt samarbete efter genomförd utbildning. Kreatörskaravanen genomförs som en 1-dagsutbildning och en ½ dags förberedelse och har genomförts på flera orter i Sverige. Företaget Advantum har ansvarat för konceptutvecklingen, företaget Volante har stått för framtagning av utbildningsmaterial och föreningen Generator Sverige har projektlett samarbetet och ansvarar för utförande. Intresset för Kreatörskaravanen har överlag varit stort, flera regioner har anmält intresse för genomföranden i den egna regionen. Upplägget med en kombination av teori och besök hos företag (livsstil, tillväxt och turism) bedöms som viktig för att skapa djupare förståelse för de kulturella och kreativa näringarna Slutsatser Tillväxtverket konstaterar att målet är nått genom att ett fungerande utbildningskoncept har tagits fram och spridits. Tillväxtverket konstaterar samtidigt att idén om ett färdigt koncept är grundad på de kompetensutvecklingsbehov som definierades år 2009 i handlingsplanen. Dessa behov har förändrats under handlingsplanens gång. Behoven har 2013 blivit fler och större. Området kulturella och kreativa näringar är inne i en snabb och stark utveckling, varför även ny kompetensutveckling inom området efterfrågas. Tillväxtverket bedömer därför att ett färdigt koncept inte längre är en tillräcklig lösning för att tillföra den nya kompetens som de verksamma inom sektorn behöver. Det förändrade behovet av kompetensutveckling beror bland annat på de omvälvande effekter som digitaliseringen skapar. Det beror även på tydliggörandet av de immateriella rättigheternas betydelse för värdeskapande inom kulturella och kreativa näringar, liksom tydliggörandet av att tillräcklig juridisk kompetens kopplat till immateriella rättigheter saknas i det näringsfrämjande systemet. Andra orsaker är de positiva innovationsskapande kopplingar som nu växer fram mellan kulturella och kreativa näringar och andra näringsområden samt att exporten av kulturella och kreativa näringar behöver öka sett i ljuset av den förändrade globala konkurrensen inom många övriga näringsområden. Dessa kopplingar blir särskilt tydligt i skrivningarna för programmet Creative Europe, en del av det nya EU-ramprogrammet Om programmet genomförs enligt förslag, kommer behov av komptensutveckling även 19 (23)

20 innefatta handläggare av EU-stöd och eventuellt anställda inom banksektorn (till följd av en föreslagen bankgaranti). Tillväxtverket bedömer att i stället för ett färdigt kompetensutvecklingskoncept, behövs snarare en funktion som på ett flexibelt sätt tillhandahåller praktisk rådgivning och utbildning till både lokala och regionala offentliga företrädare samt till företag. Det som bör tillhandahållas är information konkretiserad på företags-/verksamhetsnivå kring vad kulturella och kreativa näringar är, vilka möjligheter som finns för att utveckla entreprenörskap och företag inom näringsområdet, samt kunskap som behövs för att kunna göra det framgångsrikt. Denna operativa funktion kan med fördel utföras av en icke offentlig aktör, som upphandlas genom konkurrensutsättning i offentlig upphandling. 5.3 Inriktningsmål: Skapa systematik för kunskapsinhämtning och kunskapsspridning om kulturella och kreativa näringar, inom och mellan myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn Insatser och resultat Tillväxtverket och samverkande aktörer har inte skapat organisation, rutin, eller avdelat resurser, för att på ett systematiskt effektivt sätt bedriva kunskapsinhämtning och kunskapsspridning om kulturella och kreativa näringar. Detta beror framför allt på att Tillväxtverket under genomförandet haft en hög personalomsättning i insatsen och därmed förlorat i kontinuitet. Tillväxtverket och samverkande myndigheter/organisationer har dock utvecklat och ökat kunskapsinhämtning och kunskapsspridning mellan relevanta aktörer. Detta arbete redovisas i bilaga, tillsammans med inhämtade kunskaper som är särskilt relevanta i detta sammanhang. Tillväxtverket konstaterar att sammantaget har omvärldsbevakningen och kunskapsspridningen för kulturella och kreativa näringar varit eftersatt och därmed även den interna kompetensen. Detta gäller både hos Tillväxtverket och hos samverkande myndigheter/organisationer för kulturella och kreativa näringar som helhet. Däremot är de av kultursidans samverkande myndigheter och organisationer, som har nischade ansvarsområden, mycket duktiga på omvärldsbevakning inom sina respektive områden. 20 (23)

21 5.3.2 Slutsatser Målet att skapa systematisk kunskapsinhämtning och kunskapsspridning har inte uppfyllts. Tillväxtverket har på eget initiativ koordinerat informella regelbundna möten mellan alla samverkande myndigheter och organisationer under närings- och kulturdepartementen som finns utpekade i regeringens handlingsplan samt Nämnden för hemslöjdsfrågor, som på eget initiativ har anslutit sig under arbetets gång. Denna informella samverkansgrupp har haft betydelse för kunskapsspridning mellan medverkande aktörer. Gruppen har dock saknat en formell beställning, och har heller inget stöd i nationella styrdokument efter handlingsplanens slut. Tillväxtverket bedömer utifrån påbörjad insats att det systematiska arbete som målet föreskriver behövs för att ett effektivt offentligt främjande av kulturella och kreativa näringar ska kunna ske. Sektorn är inne i en snabb och stark utveckling. De myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn som finns utpekade i regeringens handlingsplan behöver alla en förstärkning i enlighet med målet. Tillväxtverket bedömer att numera gäller detsamma även för flera aktörer inom ytterligare politikområden, till exempel Svenska Institutet, Business Sweden, Jordbruksverket och Universitetskanslerämbetet. Tillväxtverket drar således slutsatsen att målet bör kvarstå. 5.4 Inriktningsmål: Tydliggöra vikten av interna strategier gällande kompetensutveckling på området för myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn Insatser och resultat Ett tydliggörande har skett bland regionala aktörer, inom regionförbund och län. Framför allt har det skett till följd av insatser inom ett annat av uppdragen i regeringens handlingsplan: Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan. Insatserna i det uppdraget har lett till att det i 21 (23)

22 varje region och län antagits en strategisk plan för utveckling av kulturella och kreativa näringar. 6 För att lyckas nå de övergripande strategiska målen i respektive region eller län, krävs verksamma aktörer med relevant kompetens. Denna kompetens har tillförts bland annat genom utbildningskonceptet Kreatörskaravanen (se avsnitt 5.2), som i sin tur kan sägas ha bidragit till tydligare förståelse för behovet av interna strategier. Däremot har tydliggörande bland myndigheter och offentliga organisationer på den nationella nivån nästan inte skett alls. Detta beror framför allt på att Tillväxtverket under genomförandet haft en hög personalomsättning i insatsen och därmed förlorat i kontinuitet. Det beror till del även på konstruktionen av uppdraget. Det är en utmaning för en enskild myndighet att med effekt påverka andra myndigheters och självständiga organisationers interna strategier. Uppdraget har visserligen skett i samverkan, dock har det varit en utmaning att med effekt tydliggöra olika interna strategier genom en grupp av tjänstemän som fått arbetsuppgiften delegerad av sina respektive ledningar på grund av ämneskunnande snarare än på grund av den interna positionen Slutsatser Tillväxtverket konstaterar att målet nåtts endast regionalt och att det skett huvudsakligen inom ramen för ett annat uppdrag inom regeringens handlingsplan. 7 Tillväxtverket bedömer utifrån påbörjad insats att det tydliggörande som målet föreskriver behövs även när det gäller myndigheter och offentliga organisationer inom den nationella nivån. Dels för att kunna upprätthålla och utveckla den goda måluppfyllelsen som skett på den regionala nivån. Dels för att ett effektivt nationellt främjande av kulturella och kreativa näringar ska kunna ske. Tillväxtverket drar således slutsatsen att målet bör kvarstå. Tillväxtverket bedömer att formerna för att uppnå målet kan behöva förändras. Tillväxtverket konstaterar vidare en generell brist på kompetenshöjande strategi för de innovations- och företagsfrämjande stödsystemen. Dessa stödsystem tycks i dagsläget inte 6 Se Tillväxtverkets Slutrapport Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan (2013). 7 Se Tillväxtverkets Slutrapport Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan (2013). 22 (23)

Kulturella och kreativa näringar Leader, Storsjöbygden Den 1 april 2011

Kulturella och kreativa näringar Leader, Storsjöbygden Den 1 april 2011 Kulturella och kreativa näringar Leader, Storsjöbygden Den 1 april 2011 Per-Olof Remmare Tillväxtverket Nationella program/entreprenörskap 1 Vad ingår eg. i kulturella och kreativa näringar KKN? Arkitektur

Läs mer

Kultur +näring i olika perspektiv

Kultur +näring i olika perspektiv Kultur +näring i olika perspektiv KULTURRÅDET Myndighet under Kulturdepartementet 80 anställda Fyra avdelningar Styrelse NATIONELLA MÅL FÖR KULTURPOLITIK 2009 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Slutredovisning och förslag till fortsatt regeringsuppdrag. Regeringsbeslutet för utveckling av inkubatorer inom kulturella och kreativa näringar

Slutredovisning och förslag till fortsatt regeringsuppdrag. Regeringsbeslutet för utveckling av inkubatorer inom kulturella och kreativa näringar Marie Wall, +4684733293 Marie.Wall@VINNOVA.se Projektnr Ert diarienr 1 (5) N2009/8901/ENT (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Slutredovisning och förslag till fortsatt regeringsuppdrag Regeringsbeslutet

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Remissvar på slutbetänkande SOU 2012:63 Små företag stora möjligheter med it

Remissvar på slutbetänkande SOU 2012:63 Små företag stora möjligheter med it 1(8) Datum Diarienummer Näringsdepartementet 2013-01-31 013-2012-5057 Dokumenttyp 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR Remissvar på slutbetänkande SOU 2012:63 Små företag stora möjligheter med it Tillväxtverket

Läs mer

Redovisning av Tillväxtverkets uppdrag i Regleringsbrevet för 2013 vad gäller stöd och insatser kopplat till Kulturhuvudstadsåret (KHÅ) 2014 i Umeå

Redovisning av Tillväxtverkets uppdrag i Regleringsbrevet för 2013 vad gäller stöd och insatser kopplat till Kulturhuvudstadsåret (KHÅ) 2014 i Umeå Dokumentnamn Dokumenttyp Datum 2013-09-26 Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version 3.1.7-2013-4007 med koppling till Dnr 1.2.1-2013-1. PO Remmare 1.0 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Kulturrådets internationella strategi

Kulturrådets internationella strategi Kulturrådets internationella strategi 2016 2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att stärka den konstnärliga utvecklingen samt skapa en mångfald och kvalitet i kulturutbudet genom

Läs mer

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Mattias Esbjörnsson, +4684733293 Mattias. Esbj ornsson@ VINNOVA. se Projektnr Ert diarienr 1(2) N2009/8901/ENT (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Turismkonsumtionen. ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms)

Turismkonsumtionen. ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms) SOU 2017:95 1 Turismkonsumtionen ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca 170 000 sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms) SOU 2017:95 2 Besöksnäringen inte en bransch utan

Läs mer

BETÄNKANDET SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

BETÄNKANDET SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) YTTRANDE 2016-04-04 SOU 2015:88 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm BETÄNKANDET SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) SAMMANFATTNING Vi tycker att

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8 Halmstad 2017-06-o7 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8 Riksteatern

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 VAD SKAPAR EKONOMISKT VÄRDE I UPPLEVELSEINDUSTRIN? TOBIAS NIELSÉN* DEN HÄR ARTIKELN BESKRIVER HUR OCH VARFÖR DE VIKTIGASTE OCH STÖRSTA EKONOMISKA VÄRDENA

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7) Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling För- och grundskolan i Umeå, 2016-2019 Mål enligt beslutad uppdragsplan av För- och grundskolenämnd - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet.

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Modiga sammanfattning och exempel

Modiga sammanfattning och exempel Modiga sammanfattning och exempel JULI 2010 Summering av arbetet i utvecklingsgrupperna Modiga - sammanfattning och exempel 1 Modiga sammanfattning och exempel Mod handlar ofta om att utmana på något sätt.

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet Stockholm 10 mars 2016 103 33 Stockholm Ert dnr Ku2015/02481/KL Vårt dnr 1-110/15 Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88),

Läs mer

Utveckling genom kultur vad är det? SERVICE MANAGEMENT

Utveckling genom kultur vad är det? SERVICE MANAGEMENT Utveckling genom kultur vad är det? EN NY KULTURELL TILLVÄXTPOLITIK KATJA LINDQVIST SERVICE MANAGEMENT För vem innebär kultur och kreativitet utveckling? individen medborgaren kommunen regionen besökare

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Bra offentliga affärer på en fikarast* 2 *Det vill säga max 15 minuter. Den offentliga sektorn köper in varor och tjänster för mer än 700 miljarder kronor

Läs mer

Kultur och företagande. Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015

Kultur och företagande. Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015 Kultur och företagande Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015 Trender Kultur och media är en tillväxtbransch. I hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stora organisationer mot projekt

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Aktuellt i omvärlden 22 december 4 januari

Aktuellt i omvärlden 22 december 4 januari Aktuellt i omvärlden 22 december 4 januari 170104 Aktuellt med bäring på vår verksamhet Har förmedlats till sakkunnig för info och/eller agerande Fördjupning kommer 22 december Nytt uppdrag till Tillväxtverket:

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

Digitalisering av det offentliga Sverige

Digitalisering av det offentliga Sverige Digitalisering av det offentliga Sverige 2016-08-28 Frukostseminarium Mål för digitaliseringen av det offentliga Sverige Förvaltningspolitik It-politik Digital förvaltning Digitalt först En innovativ och

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling p e r s o n a l p o l i c y Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling Vår personalpolicy Att bygga och utveckla ny kunskap ställer särskilda krav

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

Region Skåne Näringsliv

Region Skåne Näringsliv Region Skåne Näringsliv Ulf Kyrling Näringslivsutvecklare Tel: +46 40 675 34 16 Mail: ulf.kyrling@skane.se Datum 2015-07-08 1 (6) YTTRANDE från Region Skåne 2015-07-08 Ert dnr: N2015/2989/HL Näringsdepartementet

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Smart region Västra Götaland

Smart region Västra Götaland Digitalisering i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Mål och strategi En regional digital agenda för Västra Götalands län Mål och strategi: Digital

Läs mer