Slutrapport: Redovisning av deluppdrag i regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

Transkript

1 Slutrapport: Kompetensutveckling av kultur- och näringslivsaktörer inklusive hur kulturella och kreativa verksamheter utvecklas i samt påverkar utvecklingen av it och nya medier Redovisning av deluppdrag i regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar N 2010/8901/ENT Tillväxtverket dnr Huvudförfattare: Klas Rabe Medförfattare: Nikola Leijon Godkänd av: Birgitta Böhlin, tf generaldirektör och Göran Theolin, stf generaldirektör Mars (23)

2 Innehåll 1. Sammanfattning Rekommendationer Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Uppdraget Kompetensutveckling av kultur- och näringslivsaktörer Redovisning av insatser och resultat gällande kompetensutveckling hos myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn Inriktningsmål: Belysa hur kulturella och kreativa verksamheter påverkas av och utvecklas i nya medier Insatser och resultat Slutsatser Inriktningsmål: Utveckla testa och sprida ett kompetensutvecklingskoncept om de kulturella och kreativa näringarna Insatser och resultat Slutsatser Inriktningsmål: Skapa systematik för kunskapsinhämtning och kunskapsspridning om kulturella och kreativa näringar, inom och mellan myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn Insatser och resultat Slutsatser Inriktningsmål: Tydliggöra vikten av interna strategier gällande kompetensutveckling på området för myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn Insatser och resultat Slutsatser Bilagor (23)

3 1. Sammanfattning Tillväxtverket har från 2010 till mars 2013 i dialog med samverkande myndigheter och organisationer arbetat med uppdraget Kompetensutveckling av kultur- och näringslivsaktörer i regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. En del av detta uppdrag har handlat om att belysa hur kulturella och kreativa verksamheter påverkas av och utvecklas i nya medier. De viktigaste slutsatserna kommer från denna belysning. Tillväxtverket konstaterar att digitaliseringen inom det kulturella och kreativa fältet både förändrar affärsmodeller och skapar nya produkter, tjänster och konceptuella lösningar. Företag i de kulturella och kreativa näringarna är ofta i framkant inom digitalisering och kan bidra med innehåll och värdeskapande som behövs för att vi i Sverige ska vara långsiktigt konkurrenskraftiga. Det är också viktigt att se att det inte enbart är så att kulturella och kreativa företag/ verksamheter påverkas av digitalisering, utan att det tvärtom ofta är så att de driver den digitala utvecklingen. I båda fallen har den kulturella och kreativa sektorn i ett ekonomiskt tillväxtperspektiv mycket stor betydelse för utvecklingen av globala industriella värdekedjor där it och småföretag ingår. Det kan till exempel vara en lansering i Asien av ett svenskt telefonibolags nya lösningar, som via en reklambyrå samlar digital produktion från ett flertal småföretagare av grafisk design, musik, film och storytelling. Det kan vara en internationell storfilm, som filmas i Hollywood men efterarbetas och klipps digitalt i Hälsingland. Det kan vara nya svenskgrundade internationella teknikbolag för nätdistribution av musik från musikföretagare. Och så vidare. Samtidigt har digital produktion och distribution i den svenska kulturella och kreativa sektorn även mycket stor betydelse för värdeskapande inom nischade delbranscher. Onlineförsäljningen av svensk musik är nu större än den fysiska och ökade med 65 procent mellan år 2010 och 2011, visar en rapport från Tillväxtverket. I regeringens vision om att fördubbla den svenska exporten till 2015 har dataspelsbranschen en betydande roll. Under år 2011 nära fördubblades omsättningen för svenska spelutvecklare med en tillväxt på 96 procent till 2,32 miljarder kronor, enligt branschen själv. Svenska företag inom nya medier, filmbearbetning, musik och dataspel ligger i framkant i världen. Utvecklingen är även av intresse för andra delbranscher. Till exempel inom scenkonsten utvecklas digitala lösningar för såväl livesändningar av föreställningar mellan olika delar av världen som helt nya koncept där digitala lösningar blir en del av den konstnärliga produktionen. Inom design- och formområdet utvecklas digital design 3 (23)

4 och man kommunicerar med användare på nya sätt via sociala medier. I en undersökning från Teknikföretagen 2011 visas att företag som satsar på design har upp till 50 procent högre lönsamhet än de som inte gör det. Den tekniska utvecklingen har även medfört att fler privatpersoner har möjlighet att utöva fler former av kultur, vilket gjort att gränsen mellan kulturkonsumtion och kulturproduktion är mer diffus än vad den varit tidigare. Utvecklingen gör också att olika kulturuttryck tenderar att flyta samman, åtminstone i produktionslösningar. Till exempel används liknande audiovisuell teknik för att göra animerad film och tredimensionella dataspel. Det är också tydligt att utvecklingen sker i ett växelspel mellan företag och omvärld samt mellan teknik och kultur. Till exempel behövs det för dataspelsutveckling både manusförfattare, musiker, formgivare, programmerare och ingenjörer. Den innovativa dynamiken för dessa ofta små- och mikroföretag ligger till stor del i att arbeta tillsammans med andra liknande verksamheter i nätverk och i delade kreativa arbetsplatsmiljöer. Det är ofta andra faktorer än de rent kommersiella som driver utvecklingen, till exempel att bidra till konstnärliga upplevelser och samhällsutveckling i stort. Det är dock svårt för de småskaliga entreprenörerna inom nya medier att få finansiering såväl från det offentliga som från det privata. Utvecklingen av nya digitala tjänster, i samverkan med den tekniska utvecklingen, ställer höga krav på främjandesystemet. Kompetensutveckling behövs framöver inom områden som teknik, kommunikation, statistik och juridik. Myndigheter och nationella organisationer behöver förstärka bevakningen av utvecklingen inom området samt uppmärksamma gemensamma utmaningar och koordinera lösningar. Det behövs även att offentliga aktörer aktivt tar in och/eller samarbetar med människor som har annan kompetens och erfarenhet kring digital publik utveckling, än vad de offentliga aktörerna själva har. Andra delar av detta uppdrag har handlat om system för kunskapsinhämtning och kunskapsspridning samt för kompetensutveckling. Många insatser har gjorts inom och mellan myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn. Området är dock fortfarande nytt för många och sektorn är inne i en snabb och stark utveckling. Tillväxtverket bedömer därför att de olika främjande aktörerna behöver ytterligare kompetens. Det utbildningsbehov som fanns 2010 vid uppdragets start är 2013 ett annat och större. Detta beror bland annat på de positiva innovationsskapande kopplingar som nu växer fram mellan kulturella och kreativa näringar och andra näringsområden. Andra orsaker till det förändrade utbildningsbehovet är de omvälvande effekter som skapas av digitaliseringen samt att exporten av kulturella och kreativa näringar behöver öka sett i ljuset av den förändrade globala konkurrensen inom många övriga näringsområden. 4 (23)

5 Trots genomförda insatser saknas ännu en övergripande och samordnad systematik för kunskapsinhämtning och kunskapsspridning om kulturella och kreativa näringar, inom och mellan berörda myndigheter och aktörer. Tillväxtverket bedömer att en sådan systematik behövs. Tillväxtverket betonar också vikten av att fortsätta utveckla strategier för kompetensutveckling inom området för berörda nationella myndigheter och aktörer. Dessa behövs för att kunna upprätthålla och utveckla den goda måluppfyllelse som skett bland regionala aktörer. De behövs också för att vi i Sverige ska kunna bidra till att nå de politiska långsiktiga mål för området som under 2012 beslutats av regeringen, nordiska ministerrådet samt EU-kommissionen. Några av dessa mål är stärkt regional attraktionskraft, att uppnå sektorsöverskridande innovation samt ökad export av kulturella och kreativa näringar. De samverkande nationella myndigheternas roll i utvecklingsarbetet bör också bli tydligare så att ytterligare synergier kan uppnås. Inte minst efterlyser många regioner och län samt lärosäten fortsatt nationellt engagemang för frågorna. Tillväxtverket bedömer att nationellt samarbete kring kulturella och kreativa näringar bör prioriteras, vilket också bör framgå i berörda myndigheters regleringsbrev. Med fördel skulle ett sådant samarbete även involvera myndigheter och organisationer från ytterligare politikområden med verksamhet kopplad till kulturella och kreativa näringar. Tillväxtverket bedömer, att för framgångar inom kulturella och kreativa näringar, är det viktigt att vara medveten om och eftersträva tydlighet i att de olika politiska områdena har olika främjandemål och därför kommer vilja plocka ut olika effekter ur arbetet med kulturella och kreativa näringar, som gynnar respektive intressenter. Till exempel för det näringspolitiska området är kultur vanligen ett medel för att uppnå målen (som fler företag, ökat entreprenörskap och stärkt regional attraktionskraft), medan för det kulturpolitiska området är i stället näringsverksamhet ett medel för att uppnå målen (som konstnärlig förnyelse, allas möjlighet till bildning, ett levande kulturarv som används). De olika målen i sig innebär ingen målkonflikt eller motsättning. Tvärtom är en stark kärna av självständig kulturproduktion, kultur skapad för sitt eget värdes skull, en förutsättning för att kunna generera lager av tillväxt runt kärnan, såsom ekonomiska och sociala värden. Samtidigt är genererandet av ekonomiska värden en förutsättning för att ge den offentliga sektorn resurser att fördela till att fortsätta främja och producera kultur, samt annan välfärd. Tydlighet i skälen till samarbete kring kulturella och kreativa näringar, och respekt för olika behov, behövs för att på bästa sätt främja nya kulturella, sociala och ekonomiska värden det är när detta saknas som motsättningar kan uppträda. 5 (23)

6 Avslutningsvis bedömer Tillväxtverket att den viktigaste kompetensutvecklingen och lärandet kring kulturella och kreativa näringar inte ligger i resultaten av detta uppdrag. Det ligger snarare i skärningen mellan resultaten från handlingsplanens samtliga uppdrag samt slutrapporteringen från Rådet för kulturella och kreativa näringar. Därför är det viktigt att arbetet med och resultaten av Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar utvärderas så snart som möjligt. 2. Rekommendationer Tillväxtverket lämnar följande rekommendationer till regeringen inför det fortsatta nationella arbetet med att utveckla entreprenörskap och företagande inom kulturella och kreativa näringar. Samtliga rekommendationer bygger på resultat av arbetet med uppdraget Kompetensutveckling av kultur- och näringslivsaktörer. 1. Samarbete mellan nationella myndigheter och organisationer med verksamhet kopplad till kulturella och kreativa näringar bör utvidgas till att även involvera myndigheter och organisationer från fler politikområden, till exempel UK-ämbetet, Svenska Institutet, Business Sweden och Jordbruksverket. Tillväxtverket föreslår att nationellt samarbete kring kulturella och kreativa näringar skrivs in i berörda myndigheters regleringsbrev, och att Tillväxtverket ges det koordinerande ansvaret. Det är viktigt för samarbetets resultat att eftersträva tydlighet i att aktörer inom de olika politiska områdena har olika främjandemål att uppfylla genom kulturella och kreativa näringar. Lika viktigt är att tydliggöra att ett samarbete kring kulturella och kreativa näringar samtidigt erbjuder resultat som gynnar alla berörda. Samarbetet bör styras så att berörda myndigheter och organisationer verkar för gemensam kunskapsinhämtning och kunskapsspridning inom området. 2. Området kulturella och kreativa näringar är ännu nytt för många och sektorn är inne i en snabb och stark utveckling. Tillväxtverket bedömer därför att kompetens, under ytterligare en period, behöver tillföras till olika främjandeaktörer. Det behövs under en period en funktion som tillhandahåller praktisk rådgivning och utbildning till både lokala och regionala offentliga företrädare samt till företag. Det som bör tillhandahållas är information konkretiserad på företags- och verksamhetsnivå kring vad kulturella och kreativa näringar är, vilka möjligheter som finns för att utveckla entreprenörskap och företag inom näringsområdet, samt kunskap som behövs för att kunna göra det 6 (23)

7 framgångsrikt. Denna operativa funktion kan utföras av en icke offentlig aktör. Tillväxtverket föreslår därför att Tillväxtverket eller annan myndighet tilldelas medel för att genomföra en offentlig upphandling av en sådan funktion, för åren 2014 och 2015, med krav på utvärdering därefter. Kravställningen i upphandlingen bör särskilt ta fasta på kompetensutveckling rörande tjänsteinnovation inom nya medier samt vilka utvecklingsbehov och -insatser den kommer leda till hos företagen. 3. Det finns ett fortsatt behov av uppmärksamhet på och kompetensutveckling inom kulturella och kreativa näringar för berörda nationella aktörer. Tillväxtverket föreslår därför ett fortsatt tydliggörande för berörda aktörer av att strategier behöver utvecklas för att uppnå detta. Möjligen behöver sådant tydliggörande ske i en annan form än vad som varit fallet i detta uppdrag. Strategierna bör särskilt ta fasta på kompetensutveckling inom teknik, kommunikation, statistik och juridik kopplat till nya medier inom området. 4. Tillväxtverket bedömer att ytterligare kompetensutveckling behövs för det innovationsoch företagsfrämjande systemet i sin helhet. Nuvarande stödsystem för innovation, rådgivning och finansiering är inte primärt anpassat till behov inom nya branschområden. Innovationer och affärsutveckling för kulturella och kreativa näringar har ofta en annan affärslogik än andra näringar. Detta kräver anpassade och ibland nya affärsmodeller och utvecklingsinsatser. Tillväxtverket föreslår därför att det genomförs anpassningar av och kompetensutveckling inom det innovations- och företagsfrämjande systemet. Kompetensutvecklingen bör särskilt ta fasta på tjänsteinnovation och värdeskapande kopplat till immateriella rättigheter, samt de utvecklingsbehov och - insatser detta kommer att leda till hos företagen. Frågan är mycket central för affärsutveckling inom kulturella och kreativa näringar. 5. Tillväxtverket konstaterar att utvecklingen av microfinansieringstjänster å ena sidan kan ses som ett positivt tecken på ökat kulturellt deltagande. Men utvecklingen kan å andra sidan även ses som en reaktion på den trögrörliga anpassningen från det offentliga och det privata finansieringssystemet till en ny affärslogik. Möjligen kan crowd-funding och liknande, i en utvecklad form, komma att utmana de etablerade statliga styrsystemen och de finansiella institutionerna. Tillväxtverket föreslår att detta undersöks närmare. 7 (23)

8 3. Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Den 16 september 2009 beslutade regeringen om en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar (N2009/6120/ENT). Det övergripande syftet med handlingsplanen har varit att öka entreprenörskap och företagande inom dessa näringar. Likaså att främja en utveckling och påvisa näringarnas drivkrafter och tillväxtskapande effekter inte minst som drivkraft för regional utveckling och tillväxt samt för stärkt internationell konkurrenskraft. En viktig utgångspunkt i det övergripande arbetet med handlingsplanen har varit de kulturella och kreativa entreprenörernas behov och möjligheter och därmed det ökade behovet av samverkan mellan kultur och näringsliv. Kopplingen till de kulturella och kreativa näringarnas betydelse för en utveckling av innovativa miljöer och regioners attraktionskraft har också stått i fokus för handlingsplanens genomförande. I handlingsplanen finns nio utpekade deluppdrag till nationella myndigheter. Tillväxtverket har fått i uppdrag att koordinera merparten av dessa. Andra utpekade koordinerande nationella myndigheter har varit Tillväxtanalys och Vinnova. I ett fall har Tillväxtverket och Vinnova haft ett gemensamt koordinerande uppdrag. De nio deluppdragen och vem som har haft det koordinerande ansvaret för respektive uppdrag redovisas nedan. 1. Rådgivning till företag Tillväxtverket 2. Programsatsning på inkubatorer för kulturella och kreativa näringar Vinnova och Tillväxtverket 3. Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan Tillväxtverket 4. Entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar Tillväxtverket 5. Innovation och design Vinnova 6. Ledarskap och arbetsorganisation Vinnova 7. Studie om finansieringsbehov Tillväxtanalys 8. Förbättrad statistik Tillväxtanalys 9. Kompetensutveckling Tillväxtverket 8 (23)

9 4. Uppdraget Kompetensutveckling av kultur- och näringslivsaktörer Regeringen har gett Tillväxtverket ett riktat uppdrag att ansvara för genomförandet av deluppdraget Kompetensutveckling av kultur- och näringslivsaktörer (N2010/8901/ENT). Av uppdraget framgår att samverkan ska ske med Tillväxtanalys, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens Kulturråd samt Svenska Filminstitutet. Regeringen skriver att de samverkande parterna ska genomföra kompetensutvecklingsinsatser till myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn. Regeringen har beslutat följande inriktningsmål för de kompetensutvecklande insatserna: Belysa hur kulturella och kreativa verksamheter påverkas av och utvecklas i nya medier. Utveckla testa och sprida ett kompetensutvecklingskoncept om de kulturella och kreativa näringarna. Skapa systematik för kunskapsinhämtning och kunskapsspridning om kulturella och kreativa näringar inom och mellan ovanstående aktörer, Tydliggöra vikten av interna strategier för aktörernas kompetensutveckling på området. Regeringen skriver vidare att utförandet av deluppdraget i möjligaste mån och beroende på typ av insats ska ske i kontakt med berörda nationella, regionala och lokala aktörer. I varje del där Tillväxtverket finner det angeläget bör även den internationella dimensionen belysas t. ex. genom att myndigheten beaktar liknande arbeten som pågår inom Norden, EU eller i FNsammanhang. En slutrapport ska lämnas till regeringen senast den 15 mars Av redovisningen ska framgå vilka insatser som har genomförts samt resultat gällande kompetensutveckling hos myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn. Tillväxtverket har tidigare lämnat en delrapport i uppdraget, (Tillväxtverket dnr ). En slutrapport avseende det ekonomiska utfallet ska lämnas till regeringen senast den 30 juni Regeringen har anslagit totalt 5 mnkr för genomförande av de två deluppdragen Kompetensutveckling av kultur- och näringslivsaktörer samt Entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar. 9 (23)

10 5. Redovisning av insatser och resultat gällande kompetensutveckling hos myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn. 5.1 Inriktningsmål: Belysa hur kulturella och kreativa verksamheter påverkas av och utvecklas i nya medier Insatser och resultat Tillväxtverket har, tillsammans med samverkande myndigheter och organisationer, genomfört en webbenkät rörande nya medier 1 till alla myndigheter och organisationer under kultur- och näringsdepartementen inom handlingsplanen. (Vi frågade fler aktörer än dem som finns utpekade för samverkan i just uppdraget Kompetensutveckling) Följande frågeställningar besvarades i enkäten: - Beskriv förhållningssättet till nya medier inom ert bevakningsområde. - Med vilken närvaro och med vilket synsätt arbetar ni som organisation med nya medier mot era intressenter? - Vilka är utmaningarna och vad ser ni som den stora potentialen framöver i nya medier inom ert bevakningsområde? - Ge några exempel på tjänster inom nya medier som ni har uppmärksammat som påverkande för era intressenter. Se bilaga för sammanställning och analys av svaren i helhet. Samverkansgruppen diskuterade bilden som framkommit genom svaren på webbenkäten. Diskussionen visade på både ett stort intresse för dessa frågor och ett stort behov av att diskutera frågorna tillsammans för ökat lärande. Samverkansgruppen kom därför överens om att anordna ett tematiskt tillfälle som helt ägnades åt dessa frågor. Ytterligare personer, relevanta att ha med i en diskussion om digitala strategier kopplat till kulturella och kreativa näringar, skulle inbjudas. Gruppen definierade följande tre teman som mest relevanta för att belysa området och för att förstå mer om hur kulturella och kreativa verksamheter påverkas av och utvecklas i nya medier: 1 Nya medier har av Tillväxtverket i detta sammanhang definierats som etablerade samt nya tjänster som i samverkan med ny teknik utvecklas både stationärt och mobilt. 10 (23)

11 - hur kulturella och kreativa företag /aktörer driver utveckling till följd av digitalisering. - de krav som den digitala utvecklingen ställer på kompetensutveckling inom våra myndigheter/ organisationer, för att förstå och möta den samhällsförändring som digitaliseringen ger. - möjligheter vi som myndigheter/offentliga organisationer har att själva använda nya medier för att kommunicera med våra respektive målgrupper. En lärandekonferens kring dessa teman arrangerades av Tillväxtverket tillsammans med Konstnärsnämnden i december Konferensdeltagarna kom från närings-, kultur- och utrikes(handels)departementen, några företagsrepresentanter samt alla samverkande myndigheter och organisationer, utom Vinnova. Sex exempel på verksamheter som illustrerar utvecklingen inom ovanstående tre temaområden bjöds in för presentationer. De sex exemplen valdes för att sammantaget visa på hela ämnesbredden inom kulturella och kreativa näringar. Presentationerna filmades och finns att se i sin helhet på Innehållet i presentationerna var i tur och ordning: 1. Konstnärer driver digitalisering liveanimationsteatern Cinema dell arte Digitaliseringen gör det möjligt att konvergera olika existerande kulturuttryck till nya kulturuttryck. Här används digital teknik till ett interaktivt publikmöte. Via en dataspelsmotor renderas liveskådespelare in som rörliga animerade figurer i en förbestämd animerad bakgrund. Publiken kan gemensamt styra skeendet i realtid i salongen, tillsammans med en berättare. En utmaning för detta projekt har varit att projektet faller mellan de offentliga stolarna: Är detta scenkonst? Är detta film? Är det nya medier? Vilken kultur- eller näringslivsaktör ska upphovspersonerna vända sig till för utvecklingsmöjligheter? Vilken SNI-kod ska användas? 2. Dataspelspubliken driver digitalisering Dataspel är ett mycket heterogent område, som ännu efter flera decennier är inne i en stark utveckling. Dataspel har gått från att vara närmast en subkultur till att utövas av över 80 procent av befolkningen mellan 15 och 60 år, jämnt fördelat på kvinnor och män. Området driver utveckling inom visualisering och simulering, för att publiken kräver det. Tekniken, utvecklad för ett kulturellt uttryck, används sedan inom andra näringsområden som till exempel trafik. För närvarande sker en stor del av värdeskapandet genom spel i andra kanaler än via fysiska skivor, till exempel via mobiltelefoner och sociala medier. Publikens medskapande av innehållet blir allt viktigare. 11 (23)

12 3. Kreativ design för att förklara naturvetenskaplig forskning I de flesta former av produktion måste man ge innehållet en form. Kompetensen för att göra detta finns oftast inom den kulturella och kreativa sektorn. När det gäller kunskapsutveckling om naturen, landar man lätt i stora datamängder som kräver innovativa gränssnitt för att andra ska förstå. Om vi i Sverige inte blir ledande i konsten att återföra data till vad våra sinnen kan fånga in och förstå, att estetiskt dramatisera naturbegreppet, så kommer vår konkurrenskraft minska. Om vi lyckas, finns fantastiska möjligheter för Sverige att konkurrera globalt. Ett exempel är att på ett förståeligt sätt visualisera vetenskapliga resultat från de kommande stora satsningarna på materialforskning på mikronivå i Lund och Göteborg. De förmodat revolutionerande resultaten av denna forskning kan sedan i sin tur komma att påverka kulturella och kreativa områden som arkitektur och design. 4. Krav som ställs på offentlig kompetensutveckling, sett ur Digisams perspektiv Digisam är det svenska samordningssekreteriatet för digitalt kulturarv, kopplat till motsvarande instanser inom EU. Digisam har 24 medverkande myndigheter och institutioner. Digitaliserat kulturarv är en delmängd av gemensamt ägd samhällsinformation. Eftersom materialet är öppet till sin karaktär och har som mål att vara skalbart, är det lämpligt för att användas som innehåll av kulturella och kreativa näringar, till exempel för tjänster inom så kallad augumented reality (förstärkt verklighet) riktade mot turister på besök i kulturarvsmiljöer. Arbetet som bedrivs av Digisam utgår från användarperspektivet. En erfarenhet av arbetet är att den främsta kompetensutmaningen för offentliga organisationer ligger i att bli bättre på att släppa in andra personer och andra kompetenser i våra processer. Behovet att utveckla den tekniska kompetensen är betydligt mindre. 5. Krav som ställs på offentlig kompetensutveckling, sett ur Svenska Filminstitutets perspektiv Nya medier är egentligen inget nytt, filmen, teven, videon, med mera har redan medfört stora förändringar. Den digitala utvecklingen gör emellertid att filmen och nya medier förändras snabbare nu, samt att målgrupperna för verksamheten behöver en diversifierad digital kommunikation. Svenska Filminstitutet jobbar därför sedan en tid mer aktivt med omvärdsanalys, kompetensutveckling, och marknadsföring av film, i relation till de förändringar man ser. Några förändringar som krävt kompetensutveckling är till exempel illegal nedladdning som kom att leda till förlorade näringsintäkter, att 3D som visningssätt kom att förändra publikens krav och biograftekniken samt att framväxten av video-on-demand-tjänster påverkar var och när 12 (23)

13 publiken ser på film. Samtidigt har produktionstekniken blivit enklare att använda och billigare för de flesta, så att många fler gör film. Det är också enklare att filma och klippa på olika geografiska platser genom överföring av digitala filer. 6. Nya medier för att kommunicera med målgrupper SVID, Stiftelsen för svensk industridesign, presenterade exempel på möjligheter som vi, som myndigheter och offentliga organisationer, har att själva använda nya medier för att kommunicera med våra respektive målgrupper. Det har uppstått ändrade krav från användarna att möta behov utifrån hur de nyttjar digitala medier. Dialogen som uppstår ställer höga krav på avsändaren att vara tillgänglig och öppen för diskussion, både positiv och negativ. Samtidigt måste vi som myndigheter och organisationer utgå från våra tilldelade resurser. Konferensdeltagarna gavs tid till fördjupade diskussioner för att formulera slutsatser kring exemplen ovan samt för att utbyta erfarenheter. Konferensen följdes också upp med en webbenkät till deltagarna rörande slutsatser. Konferensens slutsatser ligger till grund för slutsatserna i denna rapport. Tillväxtverket har också belyst dessa frågor genom: arbetsplatsbesök hos kulturella och kreativa it-entreprenörer verksamma inom nya Media Evolution samt inkubatorerna Minc i Malmö och Krenova i Umeå (alla tre verksamheter medfinansierade via andra insatser inom Tillväxtverket). Arbetsplatserna visade på att den innovativa dynamiken för dessa ofta små- och mikroföretag till stor del ligger i att arbeta tillsammans med andra liknande företag i nätverk samt i delade kreativa kontorsmiljöer. att sammanställa erfarenheter av it-relaterad utveckling inom Tillväxtverkets pilotsatsning på utvecklingscheckar för företag inom kulturella och kreativa näringar. Här finns exempel på företag som utvecklar helt nya varor/tjänster. Bland annat kan nämnas företaget Pocketfilm, som gjort en uppmärksammad 2 utveckling av specifika applikationer för att visa svensk kvalitets-teve i bärbara mediespelare som till exempel mobiltelefoner. Ett annat exempel är företaget The Office for Public Art Sweden AB som utvecklat en ny social tjänst för kommunikation där text förvandlas till tal och översätts till andra språk med hjälp av rörliga bilder på personer som uttalar orden. produktion av rapporterna Musikbranschen i siffror för åren 2010 respektive 2011, i samarbete med branschens intresseorganisation Musiksverige, som visar att 2 De krymper formatet, Dagens Industri (23)

14 onlineförsäljningen gick om den fysiska för svensk musik 2011 och ökade med 65 procent. Den senaste rapporten belyser särskilt utvecklingen på den globala digitala musikmarknaden samt nya aktörer i musikindustrin som växt fram till följd av digitaliseringen. Se bilaga. omvärldsbevakning. Därigenom kan Tillväxtverket konstatera att många svenska itentreprenörer just nu flyttar till Berlin. 3 En studie pekar på att Berlins styrka jämfört med Stockholm, är en miljö där media och konst blandas på ett innovativt sätt. Det tycks attrahera it-företagare med ett entreprenöriellt förhållningssätt. Både för hur de vill utveckla tjänster och för de värden de vill tillföra. 4 SOU-utredningen Små företag stora möjligheter med IT (2012) konstaterar också att den kulturella och kreativa sektorn i ett ekonomiskt tillväxtperspektiv har mycket stor betydelse för utvecklingen av globala industriella värdekedjor där it och småföretag ingår. 5 Liknande slutsatser dras av Rådet för kulturella och kreativa näringar, i deras slutrapport med bilagor. Vidare kan Tillväxtverket bekräfta regeringens bild i den, år 2012, beslutade nationella innovationsstrategin: Nya kopplingar mellan kunskapsområden och branscher sker i alla delar av landet, såväl i städer som på landsbygden. Traditionella jordbruksföretag omformas och nya företag skapas inom till exempel jakt, turism och upplevelseområdet. Ett exempel från Sverige är ett koncept som utvecklas i samverkan mellan webbdesigners och jordbruksföretagare. Där kan man som konsument digitalt styra odling och animalisk produktion för sina egna husbehov, vilket parallellt sker i den fysiska världen på ett lantbruk, en miljö som konsumenten också kan besöka. Se Från Island presenterades en framgångsrik cross-overutbildning där lantbrukare, designers och matkreatörer samverkat och tagit fram idéer som nu finns i produktion Tillväxtverket har valt att även belysa dessa frågor genom deltagande i tre viktigare konferenser: The Conference, augusti 2012 (Malmö) Konferensen finns open source-dokumenterad. Särskilt betydelsefulla föreläsare, för att belysa kulturella och kreativa verksamheter i relation till nya medier, var: Simon Kyaga, på tema Kreativitet Hojung Song på tema DIY Do it yourself! Kate Hartman på tema Lek/Inspiration Tine Thygesen på tema Relevans Studie DG Enterprise Doing business in the digital age: the impact of new ICT developments in the global business landscape 5 SOU Små företag stora möjligheter med IT (2012), s (23)

15 Slutseminarium Riksarkivet/LOD öppen datahack, januari 2013 (Stockholm) Det är tydligt att frågan är aktuell och prioriterad hos Riksarkivet och övriga myndigheter och organisationer inom samarbetet Digisam. Verktygen som skapas kommer att bli värdefulla för slutkundstjänster framöver. Utgångspunkten i projektet är att öppen data ger kvalitet och effektivitet. Perspektivet för kvalitet är hos slutkunden, användaren. Denna utveckling sker ännu snabbare i delar av Europa. EU:s direktiv hittas på public sector information Det konstateras att utvecklingen går mot att hela webben kommer utgöras av en länkad databasstruktur med ett mobilt gränssnitt. Detta är troligen ett tecken på att framtidens samhälle kommer att kretsa kring frågorna var kunskapen är och hur den används, snarare än kring en värdering av inlärningsförmåga. Truly Digital a Nordic Ecosystem for the Arts, mars 2013 (Louisiana, Danmark) Konferensen belyste utvecklingen av digitala gränssnitt och dess påverkan på befintliga affärsmodeller. I Asien, framförallt i Sydkorea, väljer producenter att fritt distribuera sitt innehåll för ett stort och brett genomslag. I lanseringen uppmuntras konsumentdialog för snabb återkoppling som därefter styr nyproduktionen. Det är en affärslogik som bygger på användarutveckling, med en ekonomisk lönsamhet som baseras på stort genomslag och värde för annonsörer och sponsorer. Ett förändrat konsumtionsbeteende betyder att det finns behov av att reflektera över hur anpassade affärsmodeller kommer se ut, samt vilket stöd dessa kommer behöva. Offentliga aktörer påstods ofta ha föreställningen om att man är en del i att leda utvecklingen, medan det numera kanske snarare handlar om att se till att vara delaktig över huvudtaget. Pier Luigi Sacco, en världsledande forskare inom kulturekonomi, framhöll att nätet skapar förutsättningarna för ett utvecklat konsumtionsbeteende i konstruktionen att allt kan distribueras fritt och gratis. Man ser ett minskat värderande av uttrycket, utan åtskillnad på låg eller hög kultur, i traditionell mening. Det viktiga är att det har relevans för konsumenten. Ett perspektivskifte kan därför komma i synen på immateriella rättigheter och dess roll i framtida affärsmodeller, att det läggs liten vikt vid upphovsrätt. Den ekonomiska lönsamheten uppnås istället genom en kundanpassad produktion och ett förtroende i att kunderna kommer att betala för det de vill ha, samt vill ha kvar. 15 (23)

16 5.1.2 Slutsatser Tillväxtverket konstaterar att målet har nåtts. Tillväxtverket bedömer att de slutsatser som presenteras i denna rapport av den belysning som genomförts, är mycket angelägna för att framöver främja sektorn på ett relevant sätt och även för kommande kompetensutveckling av berörda kultur- och näringslivsaktörer. Digitaliseringen förändrar affärsmodeller men skapar också nya produkter, tjänster och konceptuella lösningar inom det kulturella och kreativa området. Företag inom de kulturella och kreativa näringarna är ofta i framkant inom digitalisering. Det är inte enbart så att kulturella och kreativa företag/ verksamheter påverkas av och anpassar dig till digitaliseringen, utan tvärtom ofta snarare så att de driver den digitala utvecklingen. Digitaliseringen påverkar vårt kulturområde ur alla aspekter från produktion till konsumtion och bevarande för eftervärlden. Utvecklingen av nya digitala tjänster i samverkan med den tekniska utvecklingen ställer höga krav på främjandesystemet. Den enskilt största utmaningen är att få de offentliga aktörerna att känna till och förstå tjänsteinnovationen inom området, och behoven hos respektive målgrupper, för att på ett flexibelt sätt kunna forma effektiva utvecklingsinsatser. Kompetensutveckling behövs inom områden som teknik, kommunikation, statistik och juridik. Det behövs även att offentliga aktörer aktivt tar in och/eller samarbetar med människor som har annan kompetens och erfarenhet kring digital publik utveckling, än vad de offentliga aktörerna själva har. Man bör också vara lika intresserad av input som output, eftersom kommunikation och omvärldsanalys flyter samman. Även om kunskap kring teknikutvecklingen är viktig, så är det allra viktigaste att ha kunskap om intressen och behov rörande nya medier hos de målgrupper som man primärt vänder sig till. I vissa fall möjliggör digital utveckling helt nya former av konstnärliga uttryck, sätt att forska på eller nya samarbetssätt som tidigare inte har varit möjliga. Det är också tydligt att utvecklingen sker i ett växelspel mellan företag och omvärld samt mellan teknik och kultur. Den innovativa dynamiken för dessa ofta små- och mikroföretag ligger till stor del i att arbeta tillsammans med andra verksamheter i nätverk och i delade kreativa arbetsplatsmiljöer. Det är ofta andra faktorer än de rent kommersiella som driver utvecklingen, exempelvis att bidra till konstnärliga upplevelser och samhällsutveckling i stort. 16 (23)

17 Immateriella rättigheter har stor betydelse kopplat till tjänsteinnovation inom nya medier. Immateriella rättigheter är också av central betydelse för affärsutveckling inom kulturella och kreativa näringar. Den digitala utvecklingen kommer att innebära stora utmaningar för befintliga och nya aktörer avseende framtida kostnads- och prismodeller och därmed företagsintäkter kopplade till immateriella rättigheter. Även Tillväxtverkets program Ungas innovationskraft har funnit anledning att lyfta frågan, genom en kurs tillsammans med PRV om rådgivning kring hantering av immateriella tillgångar i samband med appar och dataspel. Tillväxtverket bedömer att det behövs en större medvetenhet inom det affärs- och innovationsfrämjande systemet om de värden som genereras genom dessa rättigheter kopplat till nya medier. Många entreprenörer inom området har svårt att få finansiering för nya idéer. Det tycks bero både på främst två saker. Dels på att många finansiärer själva inte förstår digitaliseringen. Dels på att entreprenörerna ofta är mikroföretagare med liten omsättning och därför ofta inte passar in i mallen för vad som bedöms vara tillväxtföretag. I ljuset av detta konstaterande, så kan utvecklingen av microfinansieringstjänster - som till exempel Flattr - samt mängden branschspecifika crowdfunding-initiativ ses som ett positivt tecken på ökad egenfinansiering och ökat kulturellt deltagande. Det kan å andra sidan även ses som en reaktion på en dröjande anpassning från det offentliga och det privata finansieringssystemet för en ny affärslogik. Möjligen kan crowd-fundning och liknande, i en utvecklad form, komma att utmana de etablerade statliga styrsystemen och de finansiella institutionerna. Olika finansieringslösningar inom området behöver både utvecklas och undersökas närmare. Myndigheter och nationella organisationer behöver uppmärksamma och koordinera gemensamma utmaningar. Utmaningen för till exempel Svenska Filminstitutet med nya streamingtjänster som Netflix eller HBO Nordic och dess implikationer på filmbranschen, berör i förlängningen hela sektorn. Andra exempel på sådana nyheter är att det inom en snar framtid förväntas finnas digitala produkter och tjänster med lövtunna böjliga skärmar, programvara som hanterar multitouch-kommandon från fler än två händer, röststyrning samt länkade internationella leveranser av tjänster. Sådan utveckling kommer i stor grad påverka utveckling inom kulturella och kreativa näringar. En ökad tillgänglighet till kulturutbudet är en annan viktig egenskap och stor potential för nya medier. Den tekniska utvecklingen har inneburit att fler personer har möjlighet att utöva fler former av kultur, vilket har gjort att gränsen mellan kulturkonsumtion och kulturproduktion är mer diffus än vad den varit tidigare. Vi har nu större fokus på kulturellt deltagande än på mottagande. Gårdagens logik kring användning av information skapande och framförallt spridning får allt mindre betydelse. Den skiljer sig från den nya logiken och innebär väsentligt lägre kontroll över informationen. Troligen kommer framtidens samhälle att kretsa kring 17 (23)

18 frågorna var kunskapen är och hur den används, snarare än kring en värdering av inlärningsförmåga. Nya medieföretag inom kulturella och kreativa näringar utvecklar och erbjuder kunskaper till andra delar inom näringslivet. Teknik utvecklad för ett kulturellt uttryck blir till nytta för andra verksamheter. Som exempel kan nämnas att sektorer som försvar och trafik vänder sig till dataspelsbranschen för att få tillgång till kunskap och lösningar rörande simuleringar med mera. Ett annat exempel är den stora potential som ligger i att erbjuda tjänster för att digitalt visualisera resultat från materialforskning på mikronivå och i sin tur låta forskningen påverka kulturella och kreativa områden som arkitektur och design. Tillväxtverket konstaterar att uppdragets fråga om påverkan av och i nya medier i förlängningen kräver ett större svar än vad det ges utrymme för här. Den genomgripande och omvälvande utveckling som digitaliseringen innebär påverkar hela konsumentledet: hur människor tänker och agerar och hur man förväntar sig att kunna konsumera varor och tjänster. Utvecklingen kommer också påverka medborgaren: hur man förväntar sig kunna interagera med samhällsfunktionerna. Detta leder också fram till nya frågor, som till exempel: Hur påverkas samhället av den snabba digitala anpassningen - växer det fram en digital underklass? Vilka effekter ger digitaliseringen i samhället i stort? Hur arbetar de näringspolitiska myndigheterna på övergripande strategisk nivå med digitalisering som grund för näringslivsutveckling? 5.2 Inriktningsmål: Utveckla testa och sprida ett kompetensutvecklingskoncept om de kulturella och kreativa näringarna Insatser och resultat Tillväxtverket har, i viss dialog med samverkande myndigheter och organisationer, tagit fram ett koncept som kallas Kreatörskaravanen. Konceptet syftar till att kompetensutveckla i första hand offentligt anställda tjänstemän och politiker som på olika sätt arbetar med utveckling av kulturella och kreativa näringar. Målet är att kunskap om de branscher som ingår i kulturella och kreativa näringar ska spridas, så att de som arbetar inom ramen för offentliga uppdrag kan stötta dessa branscher på ett relevant och effektivt sätt. Utbildningen ger deltagaren ökad förståelse för komplexitet, drivkrafter, förutsättningar, affärslogiker och möjligheter inom dessa näringar. Vidare uppmuntrar den till reflektion kring 18 (23)

19 den egna organisationens roll i arbetet med att stärka dem, samt till att bygga nätverk mellan de olika främjarorganisationerna, öppna för erfarenhetsutbyte och möjliggöra även ett fortsatt samarbete efter genomförd utbildning. Kreatörskaravanen genomförs som en 1-dagsutbildning och en ½ dags förberedelse och har genomförts på flera orter i Sverige. Företaget Advantum har ansvarat för konceptutvecklingen, företaget Volante har stått för framtagning av utbildningsmaterial och föreningen Generator Sverige har projektlett samarbetet och ansvarar för utförande. Intresset för Kreatörskaravanen har överlag varit stort, flera regioner har anmält intresse för genomföranden i den egna regionen. Upplägget med en kombination av teori och besök hos företag (livsstil, tillväxt och turism) bedöms som viktig för att skapa djupare förståelse för de kulturella och kreativa näringarna Slutsatser Tillväxtverket konstaterar att målet är nått genom att ett fungerande utbildningskoncept har tagits fram och spridits. Tillväxtverket konstaterar samtidigt att idén om ett färdigt koncept är grundad på de kompetensutvecklingsbehov som definierades år 2009 i handlingsplanen. Dessa behov har förändrats under handlingsplanens gång. Behoven har 2013 blivit fler och större. Området kulturella och kreativa näringar är inne i en snabb och stark utveckling, varför även ny kompetensutveckling inom området efterfrågas. Tillväxtverket bedömer därför att ett färdigt koncept inte längre är en tillräcklig lösning för att tillföra den nya kompetens som de verksamma inom sektorn behöver. Det förändrade behovet av kompetensutveckling beror bland annat på de omvälvande effekter som digitaliseringen skapar. Det beror även på tydliggörandet av de immateriella rättigheternas betydelse för värdeskapande inom kulturella och kreativa näringar, liksom tydliggörandet av att tillräcklig juridisk kompetens kopplat till immateriella rättigheter saknas i det näringsfrämjande systemet. Andra orsaker är de positiva innovationsskapande kopplingar som nu växer fram mellan kulturella och kreativa näringar och andra näringsområden samt att exporten av kulturella och kreativa näringar behöver öka sett i ljuset av den förändrade globala konkurrensen inom många övriga näringsområden. Dessa kopplingar blir särskilt tydligt i skrivningarna för programmet Creative Europe, en del av det nya EU-ramprogrammet Om programmet genomförs enligt förslag, kommer behov av komptensutveckling även 19 (23)

20 innefatta handläggare av EU-stöd och eventuellt anställda inom banksektorn (till följd av en föreslagen bankgaranti). Tillväxtverket bedömer att i stället för ett färdigt kompetensutvecklingskoncept, behövs snarare en funktion som på ett flexibelt sätt tillhandahåller praktisk rådgivning och utbildning till både lokala och regionala offentliga företrädare samt till företag. Det som bör tillhandahållas är information konkretiserad på företags-/verksamhetsnivå kring vad kulturella och kreativa näringar är, vilka möjligheter som finns för att utveckla entreprenörskap och företag inom näringsområdet, samt kunskap som behövs för att kunna göra det framgångsrikt. Denna operativa funktion kan med fördel utföras av en icke offentlig aktör, som upphandlas genom konkurrensutsättning i offentlig upphandling. 5.3 Inriktningsmål: Skapa systematik för kunskapsinhämtning och kunskapsspridning om kulturella och kreativa näringar, inom och mellan myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn Insatser och resultat Tillväxtverket och samverkande aktörer har inte skapat organisation, rutin, eller avdelat resurser, för att på ett systematiskt effektivt sätt bedriva kunskapsinhämtning och kunskapsspridning om kulturella och kreativa näringar. Detta beror framför allt på att Tillväxtverket under genomförandet haft en hög personalomsättning i insatsen och därmed förlorat i kontinuitet. Tillväxtverket och samverkande myndigheter/organisationer har dock utvecklat och ökat kunskapsinhämtning och kunskapsspridning mellan relevanta aktörer. Detta arbete redovisas i bilaga, tillsammans med inhämtade kunskaper som är särskilt relevanta i detta sammanhang. Tillväxtverket konstaterar att sammantaget har omvärldsbevakningen och kunskapsspridningen för kulturella och kreativa näringar varit eftersatt och därmed även den interna kompetensen. Detta gäller både hos Tillväxtverket och hos samverkande myndigheter/organisationer för kulturella och kreativa näringar som helhet. Däremot är de av kultursidans samverkande myndigheter och organisationer, som har nischade ansvarsområden, mycket duktiga på omvärldsbevakning inom sina respektive områden. 20 (23)

21 5.3.2 Slutsatser Målet att skapa systematisk kunskapsinhämtning och kunskapsspridning har inte uppfyllts. Tillväxtverket har på eget initiativ koordinerat informella regelbundna möten mellan alla samverkande myndigheter och organisationer under närings- och kulturdepartementen som finns utpekade i regeringens handlingsplan samt Nämnden för hemslöjdsfrågor, som på eget initiativ har anslutit sig under arbetets gång. Denna informella samverkansgrupp har haft betydelse för kunskapsspridning mellan medverkande aktörer. Gruppen har dock saknat en formell beställning, och har heller inget stöd i nationella styrdokument efter handlingsplanens slut. Tillväxtverket bedömer utifrån påbörjad insats att det systematiska arbete som målet föreskriver behövs för att ett effektivt offentligt främjande av kulturella och kreativa näringar ska kunna ske. Sektorn är inne i en snabb och stark utveckling. De myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn som finns utpekade i regeringens handlingsplan behöver alla en förstärkning i enlighet med målet. Tillväxtverket bedömer att numera gäller detsamma även för flera aktörer inom ytterligare politikområden, till exempel Svenska Institutet, Business Sweden, Jordbruksverket och Universitetskanslerämbetet. Tillväxtverket drar således slutsatsen att målet bör kvarstå. 5.4 Inriktningsmål: Tydliggöra vikten av interna strategier gällande kompetensutveckling på området för myndigheter och aktörer inom näringslivsfrämjande- och kultursektorn Insatser och resultat Ett tydliggörande har skett bland regionala aktörer, inom regionförbund och län. Framför allt har det skett till följd av insatser inom ett annat av uppdragen i regeringens handlingsplan: Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan. Insatserna i det uppdraget har lett till att det i 21 (23)

22 varje region och län antagits en strategisk plan för utveckling av kulturella och kreativa näringar. 6 För att lyckas nå de övergripande strategiska målen i respektive region eller län, krävs verksamma aktörer med relevant kompetens. Denna kompetens har tillförts bland annat genom utbildningskonceptet Kreatörskaravanen (se avsnitt 5.2), som i sin tur kan sägas ha bidragit till tydligare förståelse för behovet av interna strategier. Däremot har tydliggörande bland myndigheter och offentliga organisationer på den nationella nivån nästan inte skett alls. Detta beror framför allt på att Tillväxtverket under genomförandet haft en hög personalomsättning i insatsen och därmed förlorat i kontinuitet. Det beror till del även på konstruktionen av uppdraget. Det är en utmaning för en enskild myndighet att med effekt påverka andra myndigheters och självständiga organisationers interna strategier. Uppdraget har visserligen skett i samverkan, dock har det varit en utmaning att med effekt tydliggöra olika interna strategier genom en grupp av tjänstemän som fått arbetsuppgiften delegerad av sina respektive ledningar på grund av ämneskunnande snarare än på grund av den interna positionen Slutsatser Tillväxtverket konstaterar att målet nåtts endast regionalt och att det skett huvudsakligen inom ramen för ett annat uppdrag inom regeringens handlingsplan. 7 Tillväxtverket bedömer utifrån påbörjad insats att det tydliggörande som målet föreskriver behövs även när det gäller myndigheter och offentliga organisationer inom den nationella nivån. Dels för att kunna upprätthålla och utveckla den goda måluppfyllelsen som skett på den regionala nivån. Dels för att ett effektivt nationellt främjande av kulturella och kreativa näringar ska kunna ske. Tillväxtverket drar således slutsatsen att målet bör kvarstå. Tillväxtverket bedömer att formerna för att uppnå målet kan behöva förändras. Tillväxtverket konstaterar vidare en generell brist på kompetenshöjande strategi för de innovations- och företagsfrämjande stödsystemen. Dessa stödsystem tycks i dagsläget inte 6 Se Tillväxtverkets Slutrapport Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan (2013). 7 Se Tillväxtverkets Slutrapport Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan (2013). 22 (23)