Internationellt nätverk för skolgårdsutveckling
|
|
- Britta Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Internationellt nätverk för skolgårdsutveckling The International School Grounds Alliance (ISGA) är ett internationellt nätverk bestående av organisationer som alla arbetar för att berika barns och ungas lek och lärande genom utformningen och användningen av skol- och förskolegårdar. Både forskare och utförare från organisationer med flera olika perspektiv som utbildning, planering och design finns representerade i nätverket. ISGA har hittills arrangerat två konferenser, om man räknar den då nätverket grundades 2011 som den första, och uppföljaren 2013 som den andra. Båda konferenserna har ägt rum på den nordamerikanska kontinenten, närmare bestämt i San Francisco, USA och Toronto, Kanada. Många av delegaterna är också från Nordamerika, men även Japan, Australien, Tyskland, Storbritannien och Sverige är representerade. Det saknas således fortfarande en stor del av världen, men den globala expansionen har startat! Det finns en uttalad vilja att utöka ISGA med fler länder och kulturer. Kontakter har nyligen etablerats med bland annat Pakistan och Nigeria. Det finns många viktiga frågor som får både bredd och djup av att dryftas i ett internationellt perspektiv. En av de mest aktuella just nu är odling av mat på skolgårdar. En annan het fråga är hur man kan bygga in så kallat kalkylerat risktagande i barnens utomhusmiljöer för att gynna deras motoriska och fysiska utveckling. Skolgården som arena för mer praktiskt lärande är en tredje fråga som ligger i tiden. Utomhuspedagogik i alla ämnen kan med fördel bedrivas på gården. Den fysiska miljön behöver ibland anpassas för att fungera som ett förlängt klassrum. Dessutom behöver pedagoger utbildning kring hur man på enkla sätt kan använda skol- och förskolegården för att uppnå målen i läroplanerna. Alla dessa frågor är mycket aktuella även i vårt land och ISGA har redan inspirerat till åtgärder på hemmaplan i form av forskningsprojekt och kunskapsspridning både lokalt och regionalt. Behovet av att nätverka finns även nationellt i Sverige. I augusti 2013 möttes för första gången fem olika kommuner i landet som alla har ett nystartat eller pågående utvecklingsarbete som syftar till att utveckla sina skol- och förskolegårdar. Det internationella nätverket menar att skolgården bör ses som en del av det lokala samhället, inte som en separat och isolerad ö endast tillhörande skolan. I vissa länder, kanske till viss del även i Sverige, kan detta vara en stor utmaning. Vid konferenserna i USA och Kanada har det diskuterats mycket kring hur gårdarna avgränsas i olika länder och kulturer. I vissa fall sker det med staket och låsta grindar. I samband med konferenserna har det också visats fina
2 exempel på skolgårdar utan staket som verkligen är resurser för de boende i skolans och förskolans närområde. ISGA tog initiativ till anordnandet av en internationell skolgårdsmånad i maj I olika länder runt om på jorden var barn och elever ute på skol- och förskolegårdar hela månaden för att uppmärksamma utomhusmiljön med olika arrangemang som lektioner utomhus, planteringsprojekt, fixardagar och fester på sina gårdar. De skolor och förskolor som medverkade fick en härlig känsla av tillhörighet i en globalt växande rörelse. Många andra internationella samarbeten har blomstrat en kort tid för att sedan åter tyna bort. Det känns annorlunda med ISGA. Ett aktivt samarbete under drygt två års tid med olika arbetsgrupper som både haft regelbundna webbmöten och personliga möten i olika länder tyder på att nätverket kommer att kunna leva och utvecklas ett bra tag framöver. Fortfarande söker ISGA en fastare organisatorisk form, men The International School Grounds Alliance har förutsättningar att bli en betydelsefull pådrivare av skolgårdsutveckling i framtiden. Välkommen att vara med i nätverket. Det är enkelt och kostar inget. Läs mer om hur det går till på Skolträdgårdens möjligheter På Nature School Conference i Toronto, Kanada, september 2013, lyssnade vi till människor från Kanada, Australien och USA som talade om begreppen eco literacy, food literacy och health literacy, här översatt till ekologisk kompetens, matkompetens och hälsokompetens. Begreppen används för att inspirera till och möjligöra byggandet av ett mer hållbart samhälle. Dessa tre begrepp är inte något vi kopplar lika tydligt till undervisning och odling i Sverige men det är kanske dags att göra det nu? Att odla är att skapa, vilket alla elever ska få lov att göra enligt Lgr 11 s. 10. Alla ämnen ska innehålla skapande inslag. Att så, sköta om och sedan skörda är att skapa. Elever ska på många olika sätt kunna utveckla och synliggöra sitt utforskande och lärande. De ska också ges många olika verktyg för sitt kunskapande och här kan skolträdgården vara ett viktigt hjälpmedel. Även själva planeringsprocessen är en kreativ process, förhoppningsvis tillsammans med andra, och ger då bra möjligheter till ämnesövergripande arbete. I Ontarioområdet, Kanada, pågår flera odlingsprojekt bland annat Imagine a Garden in Every School, Food Share, School Grown. Där finns även olika exempel på tematrädgårdar: medelhavsträdgård, salsaträdgård, kryddträdgård, fjärilsträdgård, för att underlätta för barn och elever att utveckla mat-, hälso- och ekologisk kompetens. Målet är att genom odling ge fler barn mer kunskap om hållbar utveckling och hur man kan få våra resurser att fördelas mer
3 rättvist och räcka till alla. Några av dessa projekt handlar om att odla i större kvantiteter för att både tillgodose elevernas matbehov i skolan, ge möjlighet till att sälja eller ge bort till grannar samt eventuellt även ge och se möjligheter för att som vuxen försörja sig med kunskaper om ekologisk odling. Dessa initiativ liknar andra strömningar i västvärlden, inte alltid kopplat till skolan utan ibland föräldra- eller volontärdrivet, som vi även kan se i Sverige. Goda exempel på detta är föreningen ABCs projekt i Lund, Ett grönare Lund, som arbetar med odling och integration. Även Stadsjord i Göteborg och Malmös Barn i stan arbetar på liknande sätt. Exemplen ovan är lite större utomhusprojekt men om det inte finns möjlighet eller om man har svårigheter att se hur man ska göra när man odlar utomhus, kan pedagoger börja med att odla i mellanrummet, mellan ute och inne, i fönstret. Leslie McBeth berättade om The Indoor Farm Project. Vi såg också ofta Three sisters på förskolor och skolor, ett enkelt odlingssätt som ger god utdelning på liten yta. Så ett majskorn i mitten, bönor runt majsen och squash runt bönorna. Majsen ger klätterstöd åt bönorna och squashen kan breda ut sig på marken. Små projekt kan vara starten till något större, att till en början ge känslan av att mäkta med, att ha kontroll över en mindre odling. Vinsterna blir inte lika stora som när man odlar utomhus och i samspel med skolans grannar men startar i alla fall en process där elevernas ekologiska kompetens ökar vilket i förlängningen kan leda till mer medvetna samhällsmedborgare och ett mer hållbart samhälle. Raymond Isola, San Francisco, USA, rektor i kommunal skola med i första hand immigrantelever, talade mycket om att involvera föräldrar och närsamhället i skolan. Isolas huvudbudskap, att odling i skolan ger ett mer hållbart samhälle är universellt intressant. Han visar på stora förbättringar från sin skola, inte bara när det gäller kunskap om mat och hälsa när man odlar, utan även på att skolträdgårdsprojekt är samhällsekonomiskt fördelaktigt och bygger upp ett mer hållbart samhälle. Isola menar att odlingen har gett betydligt fler elever och familjer en chans till ett bättre liv genom att odla mat i skolan. Skolträdgården har inte bara givit kunskaper om hur man odlar utan också kunskaper om biologi, matematik, språk och samverkan med omgivande samhälle. Elevernas hälsa och familjernas känsla av samhörighet har ökat. Familjerna känner att de förstår samhället de lever i och känner att de är en del av detta på ett mer inkluderande sätt. Många föräldrar har också med sig kunskaper om att odla från sitt ursprungsland och kan på så sätt stötta barnen och skolan i odlandet. De får lov att visa sina kompetenser och vara stolta över sin bakgrund. Enligt Isola är skolledningen oerhört viktig för att eleverna ska kunna lyckas, speciellt i en skola med elever med sämre utgångspunkt än de flesta. Rektorn blir inte bara den pedagogiska ledaren utan
4 också en viktig länk till det omgivande samhället. Isola anställde en person som särskilt skötte kontakterna mellan skolan, föräldrarna och grannar för att skapa förståelse och interaktion med närsamhället. Grannsamverkan var viktig vid skapande och spridande av skolvisionerna samt att man ville lära från närsamhället. Projektet bör vara så inkluderande och välkomnande som möjligt för att få förståelse och uppbackning. Detta hjälper också till att stävja eventuell skadegörelse. Trots det kan en viss grad av inhägnad behövas. Isola citerade stolt sin elev Luis, 8 år: - I m planting vegetables for people and the environment, och menade att detta är ett tydligt tecken på att odling ökar förståelsen för samband i samhället. Raymond Isola pratade om att utvecklingen mot en mer hållbar skola bör ske i flera steg. Första steget: Att skapa en mer naturlig läromiljö. Det kan innebära att man anlägger en instruktiv, ätbar trädgård, rabatter, upphöjda bäddar och om man har möjlighet, ett grönt utelaboratorium. Andra steget: Öka tillgången till hälsosam mat. I första hand öka ytan av odlingsbar mark i skolan, till exempel genom gröna väggar. Anordna och handla med Bondens marknad eller liknande samt ha skolmåltidsprogram. På konferensen talades det om flera exempel på matmarknader där elever hade odlat, tillagat och sålt mat, ibland tillsammans med föräldrar. Tredje steget: Möjligheter till vuxenutbildning, öka kunskapen och intresset hos föräldrar och grannar. Detta kan ske på skolan som till exempel i skolträdgård, skolkök med matlagningskurser, bibliotek, laboratorium och klassrum. Utanför skolan kan vuxna få kunskap via seminarier och samhällelig utbildning. Vi kan inte se motsvarande tendenser och tankar om att utbilda föräldrar kring mat och odling i Sverige ännu men det är kanske dags att börja tänka i dessa banor? Carolie Sly, Centre for Ecoliteracy, Berkeley, USA, berättade om erfarenheter från ett odlingsprojekt motsvarande Isolas. Personerna som höll i projektet kom från Centre for Ecoliteracy och engagerade enbart eleverna. Föräldrar och grannskap involverades inte i projektet. Hennes erfarenheter var radikalt annorlunda jämfört med Isolas. Odlingar hade förstörts, föräldrar ville inte att deras barn skulle delta och att odlingsprojekt ska finnas i skolan ifrågasattes. De två exemplen ovan visar att ett odlingsprojekt där initiativet kommer utifrån och där föräldrar och grannar hålls utanför projektet inte alltid faller i god jord. För att lyckas visade det sig att kommunikationen med föräldrar och närsamhälle är oerhört viktig. Genom att aktivt skapa förståelse för idéerna kan projektet växa och fortleva, blir en positiv del av omgivande samhälle, inte bara skolans tillgång och stolthet. Skolans odlingar kan bli en viktig samlingspunkt för många runt skolan, öka samhörigheten och kunskapen om att man kan förändra, påverka och vara stolt över sin insats i samhället. Tankar och metoder från Isolas skola i USA kan självklart även tillämpas i Sverige. Att på detta vis bygga upp strukturer som ökar integration och delaktighet ger även en vinst för den enskilda individen på det personliga och ekonomiska planet. Att människor ges ökad möjlighet till odling ger också staden och dess miljö mer grönska. Görs detta medvetet kan staden även bli mer hållbar, inte bara på det ekologiska planet. Genom att främja grannsamverkan, att visa på möjligheten att odla i större skala och inte bara för personligt bruk, kommer också de sociala och ekonomiska delarna av hållbar utveckling med.
5 Sunt förnuft borde råda i större utsträckning än vad det gör idag. Varför är vi så rädda för att utsätta våra barn för risker när vi vuxna utsätter oss för det mest hela tiden? Vuxna hoppar bungyjump, skärmflyger, klättrar i berg mm. Det ser vi som självklara utmaningar och risktaganden. Hela livet gör vi val när vi ska vara aktiva, är det exempelvis ok att spela ishockey eller? Lisa Howard och Sharon Danks, Bay Tree Design San Francisco, USA samt Bernard Spiegal, PLAYLINK, London, England pratar om vikten av bra utmanande utemiljöer för barn. Trenden bland många föräldrar är att slå in barnen i bubbelplast med en skylt AKTAS klistrad på. Ett sådant agerande kan verkligen vara farligt! Sharon har funnit att detta fenomen finns på många platser i världen och har fått olika namn: Sverige Curlingföräldar USA Helicopter parents Kanada Bubble-wrapped children Storbritannien Children wrapped in cotton wool Taiwan Greenhouse flowers (barn som växer upp i en kontrollerad miljö) eller Strawberry tribe (barn och tonåringar som inte klarar fysisk utmaning eller stress särskilt bra, en jordgubbe ser bra ut men klarar inte av något tryck) Japan Ka-ho-go (överbeskyddande föräldrar) Vad är det egentligen vi gör mot våra barn om vi agerar så? Om vi ser barnen som ömtåliga, inkompetenta, oförmögna att göra bedömningar, oftast oförsiktiga, oförmögna att lära sig samt som personer som kastar sig in i situationer som de inte kan hantera då behöver de verkligen skyddas. Om vi däremot ser barn som tåliga, kompetenta personer som är försiktiga och kan göra egna bedömningar så begränsar vi istället barnets möjligheter till motorisk utveckling och lärande. Vågar vi inte ta risken att barnen får ett blåmärke eller en bruten arm? Risker är ofrånkomliga, världen är full av risker. Varje individs liv, från födelse till död, är mättat med risker. Barn leker inte lika mycket utomhus idag som när vi som idag är 50 år var små, varför? Tycker barn att det är tråkigt att vara utomhus eftersom de inte har någonting att göra? Skillnaden idag mot hur det var för 50 år sedan är stor då det gäller lekmiljöer samt var vi tillåter barn att leka. Förr fanns det i större utsträckning vilda naturliga platser som barnen samlades på och där leken utvecklades. Alla barn på gatan träffades och lekte utomhus. Även idag behövs den typen av platser där barnen kan få utlopp för sin nyfikenhet och kreativitet samt möjlighet att lära av sina erfarenheter. Har du ingen erfarenhet av att slå dig kan du inte heller förstå och förklara hur det känns och upplevs. Vissa saker kan vi inte lära sig genom undervisning. Det lär vi oss bara genom egen erfarenhet som till exempel självförtroende, nyfikenhet, försiktighet, lämplighet och preferens, motståndskraft, smärta och
6 meningen med smärta, att göra välgrundade val, konsekvenser av de val man gör. Vi lär och utvecklas genom att själv få göra och uppleva! Allting innebär en potentiell risk men är samtidigt en potentiell möjlighet för lärande. Barnen bör därför få ta och uppleva välgörande risker på de platser de vistas mest på, skoloch förskolegården. Vi som har dessa åsikter och tankar om utmanande lek måste kämpa för alla barns skull mot numera invanda mönster kring hur farligt risktagande är. Ingen vill medvetet utsätta någon annan för fara men lite risktagande är utvecklande för alla. Vi behöver gå från att risk alltid är dåligt till att risker kan vara välgörande. Utmaningar är att ta välgörande risker! Vårt jobb är att skapa och tillåta acceptabla nivåer av risktagande. Det är viktigt att få vara aktiv när man vill inte bara på speciella tider när vi går iväg till sportträningen. Standarder för lekutrustning utomhus som formulerats både i USA och inom EU har ökat marknaden för färdiga lekredskap samtidigt som de har tonat ner vikten av naturliga utrymmen för barns utelek. Lisas Howard visar att kvinnor i de västra och östra delarna av USA i genomsnitt har högre utbildning är kvinnor i de centrala delarna. I öst och väst föder kvinnor oftare barn senare i livet, årsåldern medan kvinnorna i mellersta USA fortsatt föder barn tidigt, årsåldern. Finns det något samband mellan att vänta med att föda barn och sedan behandla barnet/barnen med bomullshandskar? Ja, det tror i alla fall Lisa. Är det samma trend vi upplever i Sverige? Den länk som finns mellan barns lek och vuxnas farhågor för ansvar intresserar sig producenterna av lekredskap för. Här finns chans att tjäna pengar. I USA kan det innebära höga kostnader och få stora konsekvenser om man låter bli att rätta sig efter standarden. Lekredskapen ska vara certifierade efter de standarder som företagen själva skapat. Ryggen fri! All lekutrustning som anses osäker avlägsnas. Särskilt skolor i USA med låg budget handlar utifrån rädsla och beställer oftast den prefabricerade lekställningen som har lågt lekvärde men känns säker. I USA är det vanligt att föräldrar stämmer skolor och lekutrustningsfirmor om deras barn skadas på något sätt. Däremot är det inte vanligt att privatpersoner stäms eftersom chansen att få skadestånd är mycket större om man stämmer företag än privatpersoner. Politiker både på riks -och kommunal nivå behöver informeras om vad som håller på att ske samtidigt som skolor och förskolor behöver stöd och uppmuntran att våga integrera välgörande risktagande i skolans lek och lärande. Skolan och förskolan behöver också ge barnen mer tid som möjliggör fri lek. Enligt Dr. Ko Senda, Environment Design Institute i Tokyo finns det inga regler, standarder eller rekommendationer för skol och förskolegården i Japan. Gårdarna är oftast små men i princip alla förskolor har en pool på sin gård så barnen kan svalka sig varma dagar. Poolen placeras närmast byggnaden så att de vuxna har uppsikt över poolen både inifrån byggnaden och från gården. Poolen omgärdas av staket så barnen kan inte hoppa i poolen utan att där är någon vuxen som har uppsyn. Är det möjligt i Sverige? USA? Vad är en risk? Vad är säkert? Peter Kells, Grace-Kells Consultant Inc. från Ottawa, Kanada menar att allt beror på situationen och använder fickkniven som exempel. Hopslagen och liggande i fickan utgör kniven oftast ingen risk i vardagen men om du kommer med den till säkerhetskontrollen på flygplatsen uppstår en helt annan situation. Han anser att vi måste titta på hur lekredskapen används och inte bara på vad standarden
7 säger. Barnen kanske inte alls använder lekredskapet som vi vuxna tänkt. Målet är att hantera risker utifrån en acceptabel nivå inte att eliminera alla risker! Upplevelse från konferensen är att pedagogerna accepterar de standarder och regler som finns. Istället för att ifrågasätta reglerna vill de veta hur de ska göra för att uppfylla allt så att de har ryggen fri! Vi behöver bli medvetna om hur vi använder orden och skilja på risk och fara för allvarlig skada. Vilken risknivå kan vi acceptera? Peter Kells visade på en skala med fyra nivåer. Nivå 1 livshotande eller permanent invaliditet Nivå 2 allvarlig icke invalidiserande skada Nivå 3 kan eventuellt orsaka lättare skada Nivå 4 liten ingen risk för skada Peter Kells menar också att det går att planera och designa utemiljön för risktagande bara man tänker på följande: Var systematisk och ha goda motiv för designvalet, tänk särskilt på acceptabla risker Dokumentera de gjorda valen, därför valde vi att göra så här. Ha en motiverad strategi men förvänta er inte att allt blir perfekt när det gäller att balansera risktagande mot säkerhet. Lek anses av många synonymt med lekutrustning och lekplatser. Det är emellertid ett mycket begränsat sätt att se det på. Efter att ha forskat i 40 år om barns lekmiljö har Prof. Mitsuro Senda från Japan utvecklat en teori kring sex olika typer av platser för barns lek: play structure space, open space, hide out space, street space, anarchy space och nature space. Finns alla dessa platser på svenska skol- och förskolegårdar? Naturskolan i Lund menar att naturen är världens bästa lekplats. Naturen ger barn intryck för alla sinnen och fullt med utmaningar utan att vara farlig. Ett bra exempel på att en skol eller förskolegård också kan ge detta är utemiljön på uteförskolan Vinden i Lund. De erbjuder barnen en gård helt utan hårdgjorda ytor, utan gungor eller andra färdigköpta lekredskap. På gården finns istället jord, sand, vatten och frodig vegetation samt massor av begagnat virke, donerat av föräldrar och företag. Barnen interagerar verkligen med sin förskolegård och personalen följer barnens lek utan att ingripa. Personalen försöker förstärka barnens lek genom att lyssna in vilket slags löst material och vilka verktyg som barnen kan tänkas behöva för att utveckla sin lek För att få till en gemensam syn på utomhusmiljön behövs en dialog mellan barnens hem, planerare och leverantörer av lekutrustning om vad välgörande risktaganden och fri lek innebär för barnens utveckling. Det är ett första steg för att ge barnen en bra utomhusmiljö. Aktörerna behöver mötas och lära av varandra. Hur ska den ena eller andra veta vad som är viktigt att ha kvar eller ta bort om dialogen saknas? Vad är farligt? Vad är utmanande och lite riskfyllt men inte farligt? Vad behövs för barns utveckling? Lisa Howard pekade på några saker att ta upp i en sådan dialog: Risk är en viktig komponent
8 av lek och lärande, barn har inneboende kompetens som utvecklas över tiden, vuxna behöver kunskap om riskerna barnen behöver ta. I Lund finns Samverkansgruppen för Lunds skol- och förskolegårdar som bildades 2003 och som är ett sätt att försöka hålla dialogen levande mellan olika aktörer som är involverade i utemiljön. Gruppen består av representanter från barn- och skolförvaltningarna, serviceförvaltningen, tekniska förvaltningen, stadsbyggnadskontoret samt kultur- och fritidsförvaltningen. Gruppen har tagit fram en målbeskrivning för skolans och förskolans utomhusmiljö som består av sju mål. Att vara med i International School Ground Alliance (ISGA) ger en möjlighet att hålla dialogen levande mellan olika aktörer runt om i världen som på olika sätt är intresserade och involverade i utemiljön runt våra skol- och förskolegårdar. Anna Ekblad, Eva Persson och Anders Wånge Kjellsson Naturskolan i Lund Hösten 2013
Det var naturen som bestämde hur vi lekte och dagdrömde. (Astrid Lindgren)
Det var naturen som bestämde hur vi lekte och dagdrömde. (Astrid Lindgren) Naturskolan i Lund 1986- Uppdrag: Naturskolan ska stödja och stimulera skolutveckling inom naturvetenskap, teknik och hållbar
Läs merRedovisning av använda medel från 2011 års utdelning från Hedda Hylanders stiftelse till förmån för det obligatoriska skolväsendet i Lund.
Redovisning av använda medel från 2011 års utdelning från Hedda Hylanders stiftelse till förmån för det obligatoriska skolväsendet i Lund. Projekt nr 16, Naturskolan: Från asfalt till ekosystem. Deltagande
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2013-2014 Förskolan Pärlan Cecilia Ström Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2013-2014...1 Innehållsförteckning...2 1. VÄRDEN/VERKSAMHETSIDÉ...3 2. REKTORS STÄLLNINGSTAGANDE...3 3. FÖRUTSÄTTNINGAR...4
Läs merÖsters förskola. Arbetsplan
Östers förskola Arbetsplan 2010-2011 Förskolans uppdrag Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Läroplan för
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merVästra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Läs merMalmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel
Malmö Kommun Bilaga metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel 1 Bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Innehållet i lekvärdesfaktorn är hämtad från kapitlet Lekvärdesfaktor i dokumentet
Läs merVästra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merVerksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.
Verksamhetsplan 2013-2015 Stretereds och Vommedalens förskolor. Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner
Läs merLärande om hållbar utveckling för barn & unga
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och
Läs merLekvärdefaktor. Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid.
Lekvärdefaktor Inspiration till grönare skolgårdar med barnperspektiv Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid. Vuxna, barn,
Läs merSkolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)
Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan
Läs merEkorrens arbetsplan Ht Vt 2015
Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merRedovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka
Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka Från grått och instängt till grönskande och luftig rumsindelning! Tack vare projektet Gröna skolgårdar har vi påbörjat förvandlingen av vår
Läs merNOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN
Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så
Läs merVERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merKÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD
GESTALTNING KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD UTKAST MAJ 2016 FÖRUTSÄTTNINGAR AREALFÖRDELNING Trafik/Övrigt: 5300 kvm Skolgård: 9400 kvm, 19 kvm/barn Träningsskola: 2700 kvm, 60 kvm/barn Boverkets rekommendation
Läs merLokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd
Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell
Läs merVerksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Läs merMED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN
MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN FORTBILDNING FÖR PEDAGOGER 2018 Norrtälje Naturcentrum erbjuder fortbildning på Färsna gård i Norrtälje gällande utomhuspedagogik och möjligheterna kring naturen
Läs merTEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala
Läs merARBETSPLAN
education ARBETSPLAN 2011 2012 FÖRSKOLAN KARUSELLEN Arbetslag: Andersson & Jungfrun 2 (8) Vision Lust att lära och tro på framtiden Sammanhållande idé för all verksamhet från 1-12 år Användbara kunskaper
Läs merFörskolan Sjöstjärnan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår
Läs merVår verksamhet under läsåret
Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina
Läs merMitt i City förskolor
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Giltig fr.o.m. 2011-01-01 Giltig t.o.m. 2011-12-31 Mitt i City förskolor Vår verksamhetsidé lyder: På Mitt i City förskolor har varje barn rätt att utvecklas utifrån
Läs merArbetsplan 2016/2017 för förskolorna:
Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna
Läs merTegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016
Växter och stubbar Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Tegelstugans Förskola ligger i Veberöd och består av åtta avdelningar. Förskolan har en stor grön gård med många outnyttjade möjligheter
Läs merHandläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27 Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR-perspektivet Resultaten för lärande
Läs merVerksamhetsplan Förskolan Fågelsång 2010-2011. Förskolan Fågelsång Blåmesvägen 37 247 35 Södra Sandby
Verksamhetsplan Förskolan Fågelsång 2010-2011 Förskolan Fågelsång Blåmesvägen 37 247 35 Södra Sandby Bakgrund Förskolans uppdrag Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall
Läs merHållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merVärldsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merHÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT
Plåstrets Förskola Lund Maj 2017 - November 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 02 NOVEMBER 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för fin läsning av er Grön Flagg-resa och härliga bilder som speglar ert arbete
Läs merGröna skolgårdar, rapport 2013
Gröna skolgårdar, rapport 2013 Sinnenas trädgård, Förskolan Blomman Förskolan Blomman ligger i Nilstorp i Lund och består av två avdelningar. Det är en ganska liten men personlig förskola som har ett nära
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden sidan 5 Utveckling
Läs merFrån ord till handling en innovativ lek- och lärmiljö i förskolan
Från ord till handling en innovativ lek- och lärmiljö i förskolan Tidigare erfarenheter Butikschef Sportmagasinet/Intersport Förskollärarutbildning Förskollärare Förskolechef i Linköpings kommun Projekt
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merPlanera friyta för barn praktiska erfarenheter från Malmö. Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor anna.sohlberg@malmo.
Planera friyta för barn praktiska erfarenheter från Malmö Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor anna.sohlberg@malmo.se Riktlinjer utemiljö vid förskolor Lekvärdesfaktor Malmös översiktsplan
Läs merHälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle
Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle - med sikte på sju landmärken Gittan Matsson Miljöpedagog Falun Hälsofrämjande den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa
Läs merLÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling
LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Linköpings och Norrköpings grundskolor Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling Utbildningskontoret, Barn och ungdom, Linköpings
Läs merFÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION
Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia
Läs merENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför
Läs merKvalitetsarbete på Solveigs förskolor
Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merEN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA
EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA Läs vårt valmanifest så förklarar vi varför Trelleborgs grönaste valmanifest 2018 Tänk om vi bygger en kommun utifrån barnens bästa. Om vi låter barnens behov och
Läs merArbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006
Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet
Läs merFör att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.
Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merSystematiska kvalitetsarbetet
LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt
Läs merHållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Läs mera. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad.
1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Rådet består av en representant från
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merNORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011
NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011 Lyans förskola Övergripande tema Arlanda - närmiljön Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla
Läs merBovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Personalen på Bovallstrands förskola diskuterar värdegrundsfrågor, förhållningssätt
Läs merVälkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014
Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Mätbandet 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merRedovisning av Gröna skolgårdsprojektet 2010 vid förskolan I Ur och Skur Solstrålen, Dalby, Lunds kommun
Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet 2010 vid förskolan I Ur och Skur Solstrålen, Dalby, Lunds kommun Titel: Vindskydd med grönt tak Författare: Jessica Malm Förskola: I Ur och Skur Solstrålen År: 2010
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR
VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR 2015-2016 Saltsjö-Duvnäs förskolors verksamhetsplan 2015/16 Organisation Saltsjö Duvnäs förskolor består av Långsjöns förskola med fem avdelningar och Saltängens
Läs merför Havgårdens förskola
Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt
Läs merStrategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande
Läs merSammanfattning Rapport 2011:10. Förskolans pedagogiska uppdrag
Sammanfattning Rapport 2011:10 Förskolans pedagogiska uppdrag 1 Sammanfattning Den här granskningen handlar om förskolans pedagogiska uppdrag, det vill säga hur förskolor arbetar för att stimulera och
Läs merMålarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt
Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt En plats med biologisk mångfald Förskolan Målarstugan ligger i västra Lund och är för tillfället omlokaliserad till paviljonger. Du hittar vår förskola
Läs merTEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130
TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är
Läs merHANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA
HANDLINGSPLAN Naturvetenskap och Teknik UTFORSKA UPPTÄCKA UNDERSÖKA URARTA För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Genomförande...
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merVälkommen till Torps förskoleområde
Välkommen till Torps förskoleområde Bågskyttens förskola Förskolan Torps Ängar Nyarps förskola Trånghalla förskola Våra förskolor ligger naturskönt med närhet till skogen och Vättern. Pedagogerna har ett
Läs merGröna Skolgårdar Malmö 2013/2014
Ansökan till Gröna Skolgårdar Malmö 2013/2014 Serviceförvaltningen, Utvecklingsavdelningen Har er förskole/skolgård brist på gröna och inspirerande miljöer? Behöver ni en mera inspirerande utomhusmiljö
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merArbetsplan för Östra förskolan
2013-06-17 Arbetsplan för Östra förskolan Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar
Läs merTORPASKOLANS FRITIDSHEM
TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten
Läs merPedagogisk Verksamhetsidé
20180531 Pedagogisk Verksamhetsidé för nya Vikstaskolan (Fritidshem, förskoleklass och grundskola) KIL1000, v1.1, 2014-01-31 En trygg och utvecklande mötesplats där alla elever lyckas! Vår verksamhetsidé
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Alla ska få möjlighet att utveckla sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka Utforska Utmana
Läs merRapport Gröna skolgårdar: Odlingslådor, bollplank mm. Projektnr ÖSS Österskolan 2016
Rapport Gröna skolgårdar: Odlingslådor, bollplank mm. Projektnr ÖSS-2016-15000 Österskolan 2016 I februari 2016 började vi på skolan planera för ett Gröna Skolgårdsprojekt. En solficka som anlades 2006
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012
Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och
Läs merKonsekvensbeskrivning Duvboskolan skolgård Bakgrund. Utformning
Bakgrund I samband med en tillkommande skolbyggnad vid Duvboskolan upprustas skolgården. Den nya skolbyggnaden placeras på kyrkans nuvarande mark och tar därför inte av skolgårdens befintliga yta. Däremot
Läs merFörskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I. E n k r e a t i v s t a rt på det livslånga lärandet
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (7) Förskolan Matrisen E n k r e a t i v s t a rt på det livslånga lärandet En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro
Läs merArbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Baronen Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola (Lpfö-98/16) Lag om förbud mot diskriminering
Läs merArbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018
Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018 Presentation av Norrby Förskolor Norrby förskolor består av Hästskon och Pettersberg. Hästskon har 11 avdelningar fördelade i två hus. Pettersberg är en storavdelning
Läs merUTVECKLINGSPLAN VÄSTERLANDA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Helena Bergenson Datum: Version: 1.0
UTVECKLINGSPLAN VÄSTERLANDA FÖRSKOLA 2017/18 Framtagen av: Helena Bergenson Datum: 2017-09-04 Version: 1.0 Utvecklingsplan för område centrum och väster Nämndens prioriterade mål 1. Trygghet 2. Trivsel
Läs merArbetsplanen är reviderad i oktober 2009
er Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009 Vår värdegrund på Kirsebergstornets förskola Vi pedagoger som arbetar på Kirsebergstornets förskola vill att barnen ska mötas i en öppen, varm och demokratisk
Läs merArbetsplan för Östra förskolan
Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal HT 2015 Arbetsplan för Östra förskolan Inledning: Östra förskolans arbetsplan bygger på de olika styrdokumenten som läroplanen, bildningsnämndens mål samt vårt
Läs merLärande för hållbar utveckling i Malmö
Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska
Läs merFyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning
Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter
Läs merFörskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015
Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan
Läs merFjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merDallidens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Dallidens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling GRUNDUPPGIFTER VERKSAMHETSFORMER SOM OMFATTAS AV PLANEN: Förskolan ANSVARIGA FÖR PLANEN: Förskolechefen
Läs merEftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merKvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Läs merNOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN
Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merMatematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun
Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun Sammanställt av Mattepiloterna Reviderad 2017-02-16 Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns
Läs merKvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola
Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merPlan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef
Läs mer