Transkript

1 PAKET BOLOGNESE II

2 Innehåll 3 Åt läsaren: Yrkeshögskolorna internationaliseras - och du kan påverka processen! 4 Målsättningarna med Bolognaprocessen 5 Det är viktigt att de studerande deltar 6 Studiepoäng innebär fokus på de studerande 8 Bolognaprocessen förenhetligar examensstrukturerna 10 Högre högskole-examina för arbetslivets tjänst - hur i Europa? 13 Flexibla studier och referensram för examina 14 Livslångt lärande 15 De studerandes sociala frågor är en del av Bologna-processen 16 Bli internationell genom samexamen 18 Utbildningens kvalitet bör förbättras 21 Med Europasset visar du ditt kunnande i Europa 22 Hur Bolognaprocessen INTE skall förverkligas 24 Norges yrkeshögskolor i förändring 26 Skall allt europeiseras - skall man frångå avgiftsfriheten också? 28 Hur skall undervisningsplaner göras internationella? 29 Vad händer efter år 2010? 30 SAMOK och ESIB som de studerandes intressebevakare i nationellt och internationellt arbete 31 Utvalda länkar till mer information

3 Åt läsaren Yrkeshögskolorna internationaliseras och du kan påverka processen! De finländska yrkeshögskolorna tar del av den s.k. Bolognaprocessen vars avsikt är att skapa ett enhetligt europeiskt område för högskoleutbildning. Bolognaprocessen påverkar vardagen för varje studerande genom att bl.a. studieveckorna blir studiepoäng, internationella samexamina planeras införas och varje studerande vid examen erhåller en bilaga, kallad Diploma Supplement. Avsikten med detta häfte är att berätta vad studerande kan göra för att målsättningarna med Bolognaprocessen förverkligas så noggrant och nära yrkeshögskolestuderande som möjligt. Häftet innehåller bakgrundsinformation, väcker frågor och erbjuder teman för påverkningsarbetet i den egna yrkeshögskolan. Häftet är en del av SAMOKs projekt Efter år 2005 i Bergen, som finansieras av undervisningsministeriet, och en fortsättning på den skrift som SAMOK publicerade år 2004, Paket Bolognese min möjlighet att påverka den europeiska högskoleutbildningen. I detta häfte behandlas å ena sidan nya teman och å andra sidan så går man djupare in på gamla teman, men häftet kan även läsas som en självständig helhet. Den första skriften kan laddas ned från SAMOKs hemsidor på adressen Upplysande stunder med Paket Bolognese 2, önskar Förbundet för Studentföreningar vid Yrkeshögskolorna i Finland - SAMOK rf Helsingfors 15 juni 2005 För mer information kontakta: Sekreteraren för internationella ärenden Janna Koivisto fornamn.efternamn@samok.fi tel

4 Målsättningarna med Bolognaprocessen Bolognaprocessen inleddes år 1999 och pågår åtminstone till år Undervisningsministrarna för de länder som deltar i processen samlas vartannat år för att utvärdera hur man nått de mål som satts upp. Det senaste mötet hölls i Bergen år I Finlands delegation representerade SAMOKs ordförande Petra Nysten de yrkeshögskolestuderande. I Bergen accepterades även nya länder och nu deltar hela 45 europeiska länder, från Albanien till Ukraina. De ursprungliga verksamhetslinjerna i Bolognaprocessen är de följande: Godkännande av examina och studieprestationer Examensstruktur i två cykler Övergång till ECTS-studiepoäng Förbättrande av rörligheten En europeisk dimension av kvalitetssäkring Befrämjande av högskoleutbildningens europeiska dimension I Prag - kommunikén år 2001 tillkom: Livslångt lärande Högskolornas och studerandes deltagande Ökning av det europeiska högskoleområdets attraktivitet I Berlin år 2003 tillkom: Studier för doktorsgrad. Därtill är den sociala dimensionen som tema i många element. År 2005 drogs inga nya verksamhetslinjer, men före år 2007 förväntas medlemsländerna göra framsteg på åtminstone följande områden: förverkligande av standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring förverkligande av referensramar för nationella examina beviljande och godkännande av gemensamma examina möjliggörande av flexibla studiemöjligheter i högskoleutbildningen samt godkännande av studier som utförts tidigare. Reformerna sker i olika takt i olika länder, vilket är naturligt, eftersom en del länder anslöt sig till processen först i år. En annan sak som påverkar att processen är annorlunda i olika länder, är att länder lätt förverkligar sina egna prioritetsområden och ignorerar andra områden. Sanningen är dock ofta att reformerna bara genomförts på ytan, till exempel genom att ändra studieveckor mekaniskt till studiepoäng, utan förståelse för den ändring av tänkesätt som krävs för förändringen. De studerande är skickliga på att märka att allt inte är guld som glimmar. 4

5 Det är viktigt att de studerande deltar Det är ytterst viktigt att de studerande deltar i Bolognaprocessen. De studerande är själva de bästa experter på att berätta hur kvalitativ och ändamålsenlig undervisningen är. Även på ministermötena har man upplevt att det är viktigt att de studerande och andra medlemmar ur högskolesamfundet deltar i processen. Det räcker inte att man låter de studerande tala, man måste lyssna på dem också! Utan att de studerandes åsikt hörs kan handledningen inte föras framåt, trots att närheten till de studerande är a och o just vad gäller handledning. Man skall lyssna på de studerande redan då besluten förbereds, annars är arbetet onödigt. I din egen högskola är det studerandekåren som bevakar dina intressen. Ifall du tycker att din yrkeshögskola för utvecklingen åt fel håll, kontakta din kår och berätta om saken. Från och med augusti 2005 kommer yrkeshögskolorna ha lagstadgade studerandekårer. Hittills har studentföreningarnas ställning som en del av yrkeshögskolesamfundet inte varit officiellt erkänd. En av studerandekår ernas viktigaste lagstadgade uppgift blir valet av studeranderepresentanter till yrkeshögskolans styrelse och andra organ. Övergångstiden som ingår i lagen upphör Mellan dessa datum övergår i praktiken alla studentföreningars verksamhet till de nya studerandekårerna. Att studerandekårernas ställning stadgas i lag löser dock inte alla problem som försvårar studerandes deltagande, såsom t.ex. bristen på ekonomiska resurser för studerandekårerna. 5

6 Studiepoäng innebär fokus på de studerande Alla yrkeshögskolor övergår från studieveckor till ECTS - studiepoäng senast i början av augusti ECTS är en förkortning av orden European Credit Transfer and Accumulation System d.v.s. det är ett system för övergång och ackumulering av europeiska studieprestationer och vitsord. Övergången till att använda studiepoäng och samtidigt till ett enhetligt europeiskt system har skett snabbt. I grunden är reformen mer än bara en teknisk eller administrativ reform. För att reformen skall lyckas förutsätts en stor dos planeringsarbete: analys av studiernas kärninnehåll, granskning av arbetsmängden samt utveckling av beskrivningen av inlärningsresultaten. Förhållningssättet är ett annat i studiepoängen än i studieveckorna. Då definitionen av en studievecka baserar sig på definitionen av den arbetsmängd som en studievecka kräver, baserar sig definitionen av ett studiepoäng på arbetsmängden för hela läsåret och egentligen hela examen - sett från den studerandes synvinkel. Studiepoängen bestäms enligt studieperiod på basen av den arbetsmängd som förutsätts av den studerande. Övergången från studieveckor till studiepoäng innebär att fokusen på den studerande förstärks. Detta är viktigt, för inte frågar ju någon heller i arbetsintervjuer: "Vad lärdes ut åt dig?", utan snarare: "Vad kan du?". Studieplan bör reformeras genom analys av studiernas kärninnehåll för varje enskild kurs. Kärninnehållet innebär den kunskap och de färdigheter som den studerande åtminstone bör ha tagit till sig och inneha i sin bransch då han eller hon övergår till arbetslivet. Även olika studieperioder bör jämföras sinsemellan, så att man kan upptäcka och komma i från överlappningar. Det är viktigt att kursmaterialet inte är för rikligt, för då kan den studerande inte ta till sig allt och kanske i stället koncentrerar sig på oväsentliga detaljer. I början av studieperioden är det viktigt att komma ihåg att klart berätta för de studerande vad målsättningarna är med ifrågavarande studieperiod och hur dessa kan nås. De studerande har vid periodens slut rätt att få en beskrivning av bedömningen för sin arbetsinsats. Hur veta om ECTS - poängen används rätt i högskolan? Innehållen i alla studieprogram har granskats tillsammans med de studerande och programmens kärninnehåll har analyserats. Gamla studieperioder har inte bara fått nya namn, utan det har även gjorts förändringar i innehållet i dessa studier. 6

7 Studieperiodens målsättningar är skrivna i studiehand boken som inlärningsresultat, av vilka framkommer vad den studerande skall kunna, förstå eller veta efter studieperiodens slut. Planeringen av undervisningen har skett tillsammans med representanter från arbetslivet. Arbetsmängden för varje studieperiod har utvärderats. Studieperioderna är varken över - eller underbelastade. Utvärderingen kan göras med olika metoder, t.ex. intervjuer och dagboksföring. De studiepoäng som fås för arbetspraktiken motsvarar det arbete som den studerande gör, t.ex. tre poäng motsvarar 80 timmars, eller två veckors arbete. I arbetsmängden ingår all den tid som den studerande använder för studierna: närundervisning, självständigt arbete osv. Studiehandboken finns att tillgå på både svenska (finska) och engelska. De studerande kan på ett flexibelt sätt röra sig inom sitt utbildningsprogram och även mellan olika utbild ningsprogram. Den studerande får handledning både gällande arbets praktik och övriga studier också på sommaren. 7

8 Bolognaprocessen förenhetligar examensstrukturerna En av Bolognaprocessens centrala målsättningar är att skapa en sameuropeisk examensstruktur, som baserar sig på två cykler eller steg. Den första cykeln innebär en lägre högskoleexamen och yrkeshögskolornas grundexamen motsvarar den. Den andra cykeln är högre högskole-examen och motsvaras av högre yrkeshögskole-examen. Internationellt används även begreppen kandidat (bachelor) och magister (master). I Bolognaprocessens målsättningar har i ett senare skede även tillkommit en tredje cykels examen, d.v.s. doktorsexamen, som införs i den sameuropeiska examensstrukturen. Examensstrukturen i två steg har nu börjat användas i nästan alla de länder som deltar i Bolognaprocessen. Då man avlagt en lägre examen ger det en rätt att utföra en högre examen. En gemensam struktur underlättar jämförandet av olika examina, oberoende av i vilket land examen är utförd. Därtill underlättar en gemensam struktur rörligheten då man t.ex. med yrkeshögskolornas grundexamen kan söka studieplats i något magistersprogram i vilket europeiskt land som helst. Tack vare en gemensam examensstruktur är det även lätt att visa för arbetsgivaren på vilken nivå den avlagda examen är. 8

9 I verkligheten är det dock jämförelsen inte så lätt, eftersom omfattningen och profilerna på examina varierar mycket i Europa. Å andra sidan är det bra att diversiteten bevaras i Europa och att inte alla tvingas in i samma form. Fastän den första cykelns examen är treårig i många länder och den andra cykelns två-årig, förekommer det olika strukturer i olika länder. I Finland har man ansett att yrkeshögskolornas grundexamen, den första cykelns examen, på 3,5-4,5 år, väl uppfyller arbetslivets krav. Inom universiteten har man inte vågat pröva den treåriga kandidatexamens arbetslivrelevans, utan man håller fast vid magisterexamen på fem år som grundexamen. I vissa länder har den första cykeln på fyra år med tvång mekaniskt förkortats till en treårig examen genom att t.ex. helt ta bort arbetspraktiken från examen. Detta förorsakar mer skada än nytta, då den treåriga examen inte ger de studerande tillräckliga färdigheter för arbetslivet. I vissa länder har man gjort egenhändiga lösningar med examensstrukturen. I Italien har man en modell, där den studerande efter första året väljer om han skall fortsätta i ett arbetslivsorienterat eller akademiskt inriktat studieprogram. Den förra gruppen studerande studerar två år till och har inte möjlighet att fortsätta sina studier efter det. De som väljer det akademiska programmet kan ännu fortsätta två år till d.v.s. deras studier räcker sammanlagt fem år. Den högre yrkeshögskole-examen som godkändes i juni 2005 är en andra cykelns examen och dess engelska namn är master. Den ger behörighet till en offentlig tjänst eller uppgift, som kräver en högre högskole-examen. Den första cykelns examen förblir även i fortsättningen grundexamen vid yrkeshögskolorna och den utbildning som sådan ger färdigheter för arbetslivet. En del av de studerande kan efter denna examen fortsätta sina studier för en högre yrkeshögskole-examen, efter det att de varit åtminstone tre år i arbetslivet. Den högre yrkeshögskoleexamen ger vuxenstuderande möjligheter att genom olika utvecklingsprojekt i arbetslivet fördjupa den expertis de redan skaffat sig. 9

10 Högre högskole-examina för arbetslivets tjänst - hur i Europa? År 2005 kan gott och väl även i Finland anses som året för stora europeiska högskolereformer. Studiepoängen skall ersätta studieveckorna som mätningssystem för studierna. Kvalitetssäkring blir en europeisk sak: kvaliteten på högskolornas utbildning skall utvärderas enhetligt på europeisk nivå enligt en ny auditeringsmodell. Därtill skall hela det finländska högskolesystemet till slut även yrkeshögskolesektorn fås in i ett system med tvåcyklers examen och därmed även som en strukturell del av det europeiska högskoleområdet. Övergången till ett examenssystem med två cykler och till studiepoäng kräver noggrant arbete med studieplanerna. Studieplansreformerna i yrkeshögskolorna har kommit i gång väl - dock har man märkt att planeringen sker i olika takt inom olika utbildningsområden och -enheter. I många yrkeshögskolor kom man igång med reformarbete i god tid. Man har gått planenligt framåt och koordinerat alla utbildningsområden och -program. I dessa yrkeshögskolor har man satsat mycket resurser på utvecklingsarbetet och ofta understött det med skilda utvecklingsprojekt. Reformerna sker dock inte lika planenligt och koordinerat inom alla institutioner och alla utbildningsområden är inte med lika aktivt. 10 Juha-Pekka Liljander, ekon.dr Skribenten fungerar som pro rektor för Stadia, Helsingfors yrkeshögskola. En andra cykels examen för yrkeshögskolorna Yrkeshögskolorna har äntligen fått egna andra cykels högre yrkeshögskole - examina. Med högre yrkeshögskole- examina skall man svara mot de ökade kraven på kompetens i arbetslivet. För en del av de som avlägger yrkeshögskoleexamen öppnas möjligheter att efter arbetslivserfarenhet fördjupa sin yrkeskompetens genom att fortsätta sina studier i form av att avlägga en examen som är arbetslivsanknuten i yrkeshögskolan. Högre yrkeshögskole-examen skall i framtiden vara möjliga vid alla yrkeshögskolor och inom alla utbildningsområden. Vad gäller kompetens så skall dessa examina jämställas med högre högskole-examina. Vid årsskiftet bad undervisningsministeriet yrkeshögskolorna om förslag på högre högskole-examina och mycket skiftande förslag gjordes. Det finns ett klart behov av gemensam planering och gemensamt informationsarbete, eftersom

11 uppfattningarna om examinas natur tycks skilja sig mycket ifrån varandra. Den prövotid som nu håller på att ta slut visade onekligen arbetslivsnärheten i de program som ingick i testgruppen. I det fortsatta arbetet skall man i ökad grad beakta den europeiska dimensionen i kvalitetskraven på innehållet i yrkeshögskole-examina och försöka beskriva och visa vad som gör nivån på de finländska andra cykelns yrkeshögskole-examina jämförbar med europeiska master-examina. Man bör också fundera på, vad som skiljer de högre högskole-examina från den första cykelns arbetslivsnära utbildning och vad som skiljer dem från de specialiseringsstudier som görs för arbetslivet. Formellt sett är yrkeshögskolorna, vad gäller den nya examensstrukturen, en del av det europeiska högskoleområdet. Det förekommer dock än konkreta hinder för att yrkeshögskolorna skall kunna delta i verksamheten. Den arbetslivserfarenhet som förutsätts är utan tvivel relevant med tanke på examens arbetslivsrelevans. Kravet är dock problematiskt med tanke på den internationella rörligheten. I framtiden antas rörligheten ske i ökande grad så att de studerande utför den första cykelns examen i sitt hemland men för den andra cykelns examen åker man utomlands - helst genast efter att den första examen är avlagd. Dessutom är det sätt som yrkeshögskole-examina förverkligas skapad för de som är i arbetslivet problematiskt för de studerande som kommer från utlandet. Den speciella karaktär som högre yrkeshögskole - examina har är dock en positiv sak, och med dem kan det finländska yrkeshögskolesystemet onekligen profilera sig även internationellt. Man bör bara se till att inte olikheten skapar hinder för att yrkeshögskolorna skall kunna delta i det europeiska högskoleområdets verksamhet. 11

12 12

13 Flexibla studier och referensram för examina Det är väsentligt för livslångt lärande hur studier godkänns på andra håll än som en del av en vanlig examen inom utbildningssystemet. Till principerna för livslångt lärande hör att det man tidigare studerat skall godkännas. För närvarande är principerna för hur det inlärda skall utvärderas och godkännas inte enhetliga på nationell nivå och inte heller speciellt genomskinliga. De studerande vet ofta inte heller hur deras studier i praktiken tillgodoräknas vid deras yrkeshögskola. De länder som hör till Bolognaprocessen har förbundit sig att utveckla de sätt som tidigare studier godkänns före nästa ministermöte i London Till skapandet av ett enhetligt europeiskt högskoleområde hör onekligen att varje medlemsland i sitt utbildningssystem skapar en s.k. referensram för examina, ur vilken framkommer bl.a. nivån på examina (1., 2. eller 3. cykelns examen), den arbetsmängd som krävs i ECTS - poäng, profilen för examina (akademisk, yrkesinriktad-), studieprestationer samt de möjligheter som examina ger till fortsatta studier och för arbetslivet. Referensramen för examina underlättar planeringen av livslångt lärande, eftersom den visar hur studierna framskrider mellan olika cykler och mellan olika högskolesektorer. Ifall man inte kan fortsätta med studierna till den följande cykeln direkt, bör det i så fall framgå ur referensramen hur man kan gå vidare. Referensramen skall skapas just för att gestalta examinas helhet och examinas förhållande till varandra, t.ex. vad gäller studieprestationerna. På europeisk nivå har uppföljningsgruppen för Bolognaprocessen (Bologna Follow Up Group, BFUG) skapat en sameuropeisk beskrivning av examina och de studieprestationer som leder till examina. Därtill håller EU-kommissionen på att skapa en egen referensram för examina, i vilken förutom europeiska högskole-examina även andra cykelns yrkesexamina ingår. Övergången från en högskolesektor till en annan, såsom från yrkeshögskolan till universitetet eller vice versa, är mer flexibelt i systemet med två cykler än vad de tidigare var. Flexibilitet i utbildningssystemet innebär att de studerande inte behöver vara lika rädda för att det inte finns någon utväg ifall de gjort felaktiga val. I skapandet av ett europeiskt högskoleområde betonas att det inte skall förekomma s.k. återvändsgränder i studierna i framtiden, från vilka man inte kommer vidare. Det är inte problemlöst att byta från en sektor till en annan. Fastän t.ex. SAMOK drivit på ett fullständigt godkännande av examina, händer det ännu att det ställs krav på s.k. kompletterande studier av studerande som byter från en högskolesektor till en annan inom samma bransch. 13

14 Livslångt lärande Lärande är en utvecklingsprocess som pågår livet igenom. Lärande sker inte endast inom en officiell utbildning utan även i arbetet och på fritiden, också icke-formellt. Befrämjande av livslångt lärande är ett av nyckeltema i Bolognaprocessen. Det anses öka aktivt medborgardeltagande och innovativitet och därigenom den ekonomiska tillväxten. Livslångt lärande är en av de centrala medlen genom vilket den Europeiska 14 Unionen strävar till att bli det mest konkurrenskraftiga handelsområdet, som grundar sig på kunskap (den s.k. Lissabon-strategin). Man vill öka livslångt lärande för att befrämja sysselsättningen och lindra de effekter som befolkningens åldrande för med sig. Högre yrkeshögskole-examen stöder livslångt lärande genom att det blir möjligt att alternera mellan arbete och studier. Eftersom yrkeshögskole-examina i detta fall utförs vid sidan om arbetet, måste yrkeshögskolorna utveckla mångsidiga och fungerande metoder för studier och undervisning. Ett exempel är utveckling av studier på nätet, oberoende av tid och rum. Yrkeshögskolorna erbjuder förutom utbildningar som leder till examen, även yrkesspecialiseringsstudier och påbyggnadsutbildning. Dessa utbildningsformer kommer även i fortsättningen att ha en viktig betydelse för att förbättra och uppdatera den vuxna befolkningens kunskapsnivå.

15 De studerandes sociala frågor är en del av Bologna-processen Den sociala dimensionen är en av Bolognaprocessens tyngdpunkter och dess betydelse betonades på ministermötet i Bergen, våren Den sociala dimensionen i Bolognaprocessen innebär att alla skall ha möjlighet till en kvalitativ högskoleutbildning. För att detta skall förverkligas, måste man starkare än tidigare arbeta för att avskaffa olika hinder inom studiesamfundet. Speciellt hinder som gäller attityder är, förutom fysiska hinder och hinder relaterade till studiearrangemang, en nyckelfaktor när studieförhållandena för handikappade och personer med inlärningssvårigheter utvecklas. I Finland garanterar den avgiftsfria utbildningen att åtminstone studerandes bristande ekonomi inte är ett hinder vid val av studieplats. Den sociala dimensionen innebär också att förhållanden skapas, där studerande kan slutföra sina studier utan hinder p.g.a. deras samhälleliga eller ekonomiska bakgrund. Detta innebär i Finland att nivån på studiestödet bör vara tillräcklig och möjliggöra studier på heltid. Därtill förutsätter tryggandet av studerandes välfärd att det ordnas täckande och kvalitativ hälsovård, dit också hälsobefrämjande åtgärder samt stöd av studiesamfundets välfärd hör. Hittills har de sociala frågorna inte prioriterats speciellt högt i Bolognaprocessen. I många länder är de studerandes studiesociala stödsystem bristfälliga, hälsovården dålig och alla har inte tillgång till förmånliga studiebostäder. Den sociala dimensionen i Bolognaprocessen har ofta upplevts som något alltför vagt och något som undervisningsministrarna inte har befogenhet att fatta beslut om. De studerande har krävt att de sociala frågorna lyfts fram ur ett långsiktigt perspektiv. Nu har man framskridit så att medlemsländerna förbundit sig att komma med jämförbar information om de studerandes sociala och ekonomiska situation inför kommande ministermöte i London Den här informationen kommer förhoppningsvis att användas som bas för framtida utvärderingar av situationen. Trots att den sociala dimensionen ofta i officiella tal nämns som en faktor för att öka dragnings- och konkurrenskraften inom det europeiska högskoleområdet, fattas även beslut som tyder på det motsatta. Många europeiska länder planerar införa avgifter för studerande utanför EU- och EES-området och i vissa fall även för inhemska högskolestuderande. Hur skall dessa avgifter stöda den sociala dimensionen, t.ex. det att studier skall kunna utföras utan ekonomiska problem? Sådana planer strider mot grundprinciperna i Bolognaprocessen och det är studerandeorganisationernas uppgift att hindra åtgärder som försämrar jämlikheten. 15

16 Bli internationell genom samexamen Internationella samexamina (joint degrees) är utbildningsprogram som utvecklats och godkänts tillsammans av två eller flera högskolor. Den studerande studerar en del av sin examen i en utländsk samarbetshögskola. Den studerande som utför en examen får ett examensbevis och den studerande som utför en dubbelexamen (double degrees) får flera examensbevis från de bägge eller från flera högskolor. Internationella sam- och dubbelexamina är en mångsidig, naturlig och systematisk form för rörlighet och internationalisering. Hur veta vad som är en bra samexamen? Samarbetshögskola och förberedande arbete: Samexamen har gjorts med de bästa och de mest långvariga samarbetshögskolorna. Innan det egentliga samarbetet har man länge samarbetat, på mindre skala. Antalet samarbetshögskolor är litet och i relation till de resurser som reserverats för ändamålet. Programmet har utvecklats i äkta samarbete och planerats noggrant. De studerande har varit med i planeringen av samexamina. Arbetsmängden för studieperioderna är enhetlig i alla 16 samarbetshögskolor. Kvaliteten på studieprogrammet och på högskolorna är garanterad. Det finns tillräcklig finansiering för samarbetet. Samexamen är öppen och avgiftsfri för alla. Följande saker bör vara klara: Kan de studerande vara inskrivna samtidigt i två olika högskolor? Är samexamen godkänd i lag? Från vilken högskola får de studerande sina examensbevis? Examen ingår i åtminstone ett lands officiella examenssystem Samexamina har enheternas/institutionernas starka stöd. Skriftliga avtal om följande saker finns mellan samarbetsparterna: Inträdeskraven och antagningen av studerande fyller alla högskolors allmänna urvalskriterier. Varje högskolas förpliktelser är klara.

17 Man har kommit överens om programmets profil, längd och omfattning. Kärninnehållet i undervisningen är klar. Godkännande av studieprestationer: Godkänns de studier som hör till det s.k. samprogrammet automa tiskt i alla samarbetshögskolor? Försäkran av programmets och högskolornas kvalitet har planerats och kriterierna för det är klara. Den högskola som beviljar examensbevis ansvarar för kvaliteten på examen. I en del av rekommendationerna har som källa använts under visningsministeriets rekommendationer från våren

18 Utbildningens kvalitet bör förbättras På undervisningsministrarnas möte i Berlin 2003 förpliktades medlemsländerna i Bolognaprocessen att utveckla metoder för kvalitetssäkring som lämpar sig för högskolornas behov. Yrkeshögskolorna i Finland har aktivt börjat utveckla egna metoder som passar för deras verksamhet. System för kvalitetssäkring är betyder, som namnet antyder, system med vilka man försäkrar kvaliteten på utbildningen i respektive högskola. Förutom säkring av kvaliteten försöker man ständigt även förbättra kvaliteten. Ett nationellt organ, Rådet för utvärdering av högskolorna (RHU) utvärderar högskolornas egna interna system för kvalitetssäkring. Alla högskolor skall utvärderas åtminstone en gång till och med år I det nationella rådet har man planerat en metod för s.k. utvecklande audition, som startade i maj I denna metod betonas högskolornas eget ansvar för att skapa ett ändamålsenligt system för kvalitetssäkring. Centrala frågor i kvalitetssäkring är: Vad är de centrala elementen i systemet för kvalitetssäkring? Hur skapas en fungerande helhet av de olika delarna inom systemet för kvalitetssäkring? Hur får man systemet för kvalitetssäkring till att bli en del att högskolans normala verksamhet? 18 Hur fås alla medlemmar i högskolesamfundet, även de studerande, med i kvalitetsarbetet? Hur skall systemet för kvalitetssäkring fås att tjäna utvecklingen av verksamheten? Kriterier som används i utvärderingen av systemen för kvalitetssäkring Systemen för kvalitetssäkring utvärderas vad gäller helheten enligt följande kriterier: Omfattning Hurudana element ingår i systemet för kvalitetssäkring? Täcker systemet alla centrala delområden av verksamheten? Hur är systemet bundet till högskolans verksamhet? Verkan Hur utnyttjas den information som systemet för kvalitetssäkring ger? Hur uppföljs och utvecklas systemet för kvalitetssäkring? Hurudan uppfattning har högskolesamfundets medlemmar om systemet för kvalitetssäkring och om dess verkningar?

19 Öppenhet och information Hur informeras det om systemet för kvalitetssäkring till högskolesamfundets medlemmar och till externa samarbetsparter? Hur ändamålsenlig är den information som systemet för kvalitetssäkring skapar? Hur kan högskolan med sitt system för kvalitetssäkring visa effektiviteten i sin verksamhet för samarbetsparter, såsom för representanter för arbetslivet? Hur kan de studerande delta i arbetet med kvalitetssäkring? Det viktigaste är att se till att varje studerande med en egen insats kan delta i utvecklingen av utbildningens kvalitet. Kvalitetsarbete som är viktigt för studerande görs i olika arbetsgrupper i yrkeshögskolorna och i olika administrativa organ. Även för att de studerandes rättsskydd skall garanteras, är det viktigt att man meddelar till exempel till den egna yrkeshögskolans studerandekår om missförhållanden. I den utvärderingsgrupp som det nationella rådet (RHU) tillsatt för extern utvärdering av systemen med kvalitetssäkring deltar även studeranderepresentant. När gruppen besöker yrkeshögskolor hörs även de studerande om hur systemen med kvalitetssäkring fungerar. För att högskolan skall få ett godkänt "certifikat" för sitt system, förutsätts det att också de studerande är med på riktigt i utvecklingen och försäkran av yrkeshögskolornas kvalitet. Såsom alla utvärderingsrapporter som RHU gör, är även rapporterna om systemen med kvalitetssäkring offentliga och publiceras på rådets hemsida. Framtiden för kvalitetssäkring av utbildningen Undervisningsministrarna som möttes i Bergen i maj 2005 funderade särskilt på hur man skall garantera kvaliteten på de nationella utvärderingsorganisationerna såsom RHU. Även dessa bör nämligen utvärderas, och i denna utvärdering bör såväl högskolans samarbetsparter, medlemmar som de studerande vara representerade. Man håller även på att skapa ett gemensamt register över de utvärderingsorgan som fungerar inom det europeiska området. En av de största utmaningarna i framtiden är att förstärka det internationella samarbetet vad gäller system med kvalitetssäkring i högskolorna. I Bergen talade man särskilt om den globala dimensionen i kvalitetssäkring, d.v.s. hur kvalitativa och jämförbara ses de europeiska examina vara i andra världsdelar, särskilt då i USA. 19

20 20

21 Med Europasset visar du ditt kunnande i Europa Det förnyande Europasset är tänkt att hjälpa den studerande eller arbetstagaren att röra sig i Europa så lätt som möjligt. Med hjälp av Europasset kan du visa ditt kunnande, din språkfärdighet och din arbetserfarenhet i andra europeiska länder. Passet underlättar även internationell jämförelse och godkännande av examina. Europasset består av fem dokument i pappers- eller elektroniskt format. Idén är att dokumenten skall vara lika i alla EU/EESländer. Europasset ersätter det gamla Europasset eller Europass-betyget, som var avsett för att bestyrka att det ingick internationella studieperioder i den yrkesexamen man avlagt. Förutom detta rörlighetsbetyg (Europass Mobility) finns det dokument som Europass-CV, Europass-språkpass och bilagor till examensbevis, avsedda för internationell användning, (Certificate Supplement och Diploma Supplement). Av dessa används Diploma Supplement i högskolor och det får varje studerande automatiskt då han avlagt yrkeshögskole-examen. I bilagan beskrivs karaktären på de studier som de studerande avlagt, omfattningen på dem, nivån, innehållet samt ställningen i det nationella utbildningssystemet samt den behörighet som den avlagda examen ger. De flesta utmaningar ligger däri, att målsättningen med Europasset är också att förbättra examina och kännedomen, offentligheten och användbarheten i de dokument som förklarar de studerandes färdigheter. Europassets dokument finns att få och kan användas i den gemensamma Europass-portalen: Källa: Utbildningsstyrelsen, 21

22 Hur Bolognaprocessen INTE skall förverkligas När man läser olika mellanrapporter ser målsättningarna med Bolognaprocessen att vara väl uppfyllda, men när man skrapar på ytan så kommer det fram reformer som förverkligats slarvigt och rentav klara felaktigt. Nedan några exempel från andra länder på hur Bolognaprocessen inte skall förverkligas! I Kroatien strider lärarna om vems undervisning ger de studerande största antalet studiepoäng. Den kurs som ger mest poäng är naturligtvis den viktigaste och den ansvariga läraren för den kursen anses vara den mest värdefulla experten på institutionen. Fastän ECTS-poängen skrivits in i den nya högskolelagen i Slovenien, uppfattar varje enskild högskola dem på sitt eget sätt. De olika studieperiodernas arbetsbörda har inte alls mätts, utan antalet ECTS - poäng beror direkt på lärarens arbetsmängd d.v.s. ju mer kontaktundervisning, desto mer studiepoäng. I vissa högskolor ges för varje studieperiod fem studiepoäng, oberoende av den arbetsmängd som den studerande är tvungen att utföra. Yrkeshögskolestuderande i Nederländerna har problem med att komma in i andra cykelns studieprogram. Den största orsaken till det är att många yrkeshögskolor inte själva erbjuder andra cykelns examina. När de studerande skall övergå till universiteten bör de utföra tilläggsstudier och betala höga avgifter för dem. Vid vissa högskolor i Danmark är inte den mängd studiepoäng som fås i en kurs beroende av arbetsmängden utan i stället på hur högt studieprogrammet värderas politiskt. I Italien utökas antalet högskolor utan att några tilläggsanslag fås, vilket leder till att det uppkommer första och andra klassens högskolor. Endast de förstnämnda har möjlighet att erbjuda andra cykelns examina och bli erkända som utbildningsanstalter som befrämjar de studerandes sysselsättning. Ibruktagandet av studiepoängen och den modell utifrån vilken de beräknas är de största problemen i de makedoniska högskolorna. En del av högskolorna har blivit kvar i den uppfattningen att ECTS betyder ett sameuropeiskt lånesysten, eftersom ordet "credit" (kredit), innebär lån enligt den lokala lagstiftningen. På vissa ställen ses ECTS som ett europeiskt utvärderingssystem. 22

23 I de högskolor där man börjat använda studiepoäng som mäter de studerandes verkliga arbetsmängd, har man märkt att dygnets timmar inte räcker till för de studerande. När man insåg detta, fann man samtidigt orsaken till de rikliga omtagningarna och studieavhoppen. Att rätta till detta tycks vara omöjligt, då lärarna är ovilliga att avstå från ens en del av sina kurser. I Rumänien skulle den s.k. kvalitetssäkring vara ett nytt ämne för diskussion, ifall man skulle diskutera det. Fastän Rumänien har förbundit sig att skapa ett nationellt system för kvalitetssäkring under år 2005, så har det diskuterats väldigt lite om hur detta skall göras. En månad före ministermötet i Bergen befallde Rumäniens undervisningsminister högskolorna att skapa ett dylikt system innan årets slut. Ingen har dock ännu kontroll över ett nationellt system. Man kan fråga sig, när den diskussion om att förbättra utbildningens kvalitet skall föras? 23

24 Norges yrkeshögskolor i förändring Vi norska studerande har framför oss stora utmaningar två år efter igångsättandet av Bolognaprocessen och den norska publikationen "Kvalitetsreform". Reformen är Bologna-positiv på många sätt. ECTS-poängen har tagits i användning, vi har nu utbildningsprogram i alla institutioner som leder till kandidat (bachelor) och magisterexamina (master). I nästan alla studieprogram blir internationalisering och rörlighet allt vanligare och då vi avlagt examen får vi automatiskt en Diploma Supplement -bilaga till examensbetyget. Men dessa är endast strukturella förändringar. Förändringarna för de studerande är på en djupare nivå och upplevs i det vardagliga livet p.g.a. det nya undervisningssystemet. Arbetsdryg läsning och ett skriftligt prov på åtta timmar i slutet av terminen har ersatts med mer koncentration på skriftliga arbeten under läsåret, projektarbeten i grupp och obligatorisk närvaro i seminarier och på föreläsningar. Längre läsår En av huvudorsakerna till att reformen genomfördes var att få de studerande att bli mera framgångsrika. Det fanns ett behov att använda sin tid under läsåret på ett bättre 24 Öyvind Bakke, Studerande Ordförande Stl (Studentenes Landsforbund), Norge Skribenten har verkat länge i studentpolitiken, även som styrelsemedlem i takorganisationen för de europeiska nationella studentförbunden, ESIB sätt. Slutexamen var tidigare i början av maj (eller slutet av november), och studierna inleddes även sent i augusti eller i mitten av januari. Nu har läsåret blivit längre och de studerande använder ofta mer än 10 månader per år till studier. Man har nått resultat med reformen. De studerande är mera framgångsrika. Problemet är att reformerna har genomförts utan att öka de studerandes studiestöd. Studiestödet betalas ut sista gången i mitten av maj. Ifall slutexamen är först i slutet av juni, förorsakar detta ekonomiska problem för de studerande som inte har andra inkomster och som inte kan börja jobba förrän studierna är avklarade. Studiestödet och -lånet har varit på samma nivå sedan år En bättre och mer flexibel finansiering av studierna är därför huvudmålsättningen för Norges nationella studerandeförbund, Stl (Studentenes Landsforbund).

25 Universiteten i jämförelse med yrkeshögskolorna i Norge Vi har ett liknande högskolesystem som i Finland. Men yrkeshögskolorna i Norge har kunnat bevilja andra cykelns eller magisterexamina redan under några år, och de studerande har möjlighet att lätt övergå från dem till universitetens magisterprogram. Studiepoäng avklarade i en sektor godkänns i den andra sektorn och kan lätt vara en del av examen i någotdera systemet. Systemen håller på att bli rätt lika. Universiteten ger nu kandidat- och magistersexamina som separata program istället för att de studerande kunde fritt välja sina kurser och kombinera dem till en egen examen. I yrkeshögskolorna har kandidat- och magisterexamina alltid varit separata program. Men reformen gav även yrkeshögskolorna möjlighet att ge tredje cykelns examen d.v.s. doktorsexamen. Ifall yrkeshögskolorna har erkännts utställare av fyra eller fler doktorsexamen, får de ansöka om universitetsstatus. Stavanger University College (vi kallar yrkeshögskolorna så i Norge) blev universitet den 1 januari Skillnaderna mellan systemen håller snabbt på att försvinna, och jag tycker man borde diskutera om vi skall upprätthålla den onaturliga uppdelningen mellan två rätt så lika system. 25

26 Skall allt europeiseras - skall man frångå avgiftsfriheten också? Skall allt det som förenhetligandet av den europeiska högskoleutbildningen för med sig tas emot med öppna armar i Finland? Denna fråga uppkommer onekligen då man diskuterar terminsavgifter för de studerande även om detta bara skulle gälla sådana studerande som kommer från länder utanför Europa. Juha - Pekka Liljander, ekon.dr. Skribenten fungerar som pro rektor för Stadia, Helsinfors yrkeshögskola. Utländska studerande har traditionellt sett behandlats som nationella medborgare i Finland, enligt nordisk och kontinental europeisk tradition. Förhållandet har kritiserats då och då; man ofta anser att offentliga medel inte skall användas för att utbilda utländska studerande. Högskoleutbildningens avgiftsfrihet har även setts som ett hinder för internationalisering, då högskolorna inte kan ta ut terminsavgifter för att satsa på utbildning av utländska studerande. Terminsavgifterna, som av tradition inte hör till den finländska högskoleutbildningen, kan i praktiken förorsaka mer problem än vad de kan lösa. De pengar som man får in via terminsavgifter kan komma att gå åt till att lösa dessa praktiska problem. Erfarenheter och olika utredningar har också visat att utbildningens avgiftsfrihet är en central faktor för att locka utländska studerande till Finland. Allt fler länder i Europa börjar införa terminsavgifter. Det kan ändå vara så att majoriteten av de studerande som kommer till Finland skulle välja ett annat studieland, ifall vi också införde terminsavgifter. Finland kan inte i framtiden garantera välfärden utan utländsk expertis. Det lönar sig alltså att noggrant överväga om vi har råd att frångå en konkurrensfördel på den allt hårdare världsmarknaden för högskolestudier. Fördelen med Finland i den globala konkurrensen kan nämligen vara profileringen som ett välfärdsland som betonar jämlikhet och som erbjuder alla begåvade ungdomar, oberoende av inkomst, möjligheter att skaffa sig en högklassig utbildning och en yrkeskarriär som motsvarar deras förmåga. I Finland borde man målmedvetet satsa på att utveckla attityden 26

27 i samhället mot en mer positiv inställning till internationalisering. Avgiftsfria studier för utländska studerande bör man se som en investering för framtiden inte som finländska skattebetalares bortkastade pengar. Argumentet, enligt vilket avgiftsbelagd utbildning för utländska studerande ses som ökade satsningar på utbildning av utlänningar, kan lätt generaliseras för att gälla högskoleutbildningen i allmänhet. I många inlägg, som förhåller sig positivt till terminsavgifter, ses terminsavgifter för utländska studerande bara som en början, efter vilken alla studerandes studier skulle avgiftsbeläggas. Målsättningen att effektivera högskolestudierna genom att införa terminsavgifter är i konflikt med principen om jämlikhet i den finländska högskolepolitiken. En jämlikhet vad gäller utbildning har varit en av det finländska samhällets mest centrala framgångsfaktorer och som sådan även en grund för välfärden och den internationella konkurrenskraften. 27

28 Hur skall undervisningsplaner göras internationella? En helhetsmässig internationalisering av yrkeshögskoleutbildningen förutsätter utveckling av både systemet och strukturen samt innehållet och metoderna i utbildningen och i undervisningsplaner. Hur skall man då veta vad som är en bra internationell undervisningsplan? Internationella element är systematiskt anknutna till studiehelheterna. I undervisningen används exempel, forskningsresultat och dylikt från andra länder och kulturer. De studerande har möjlighet att delta i projekt som planerats i samarbete med internationella partner, i samexamensprogram och i mindre helheter. I alla utbildningsprogram erbjuds studiehelheter på främmande språk. Språkstudier och även kulturstudier erbjuds i tillräcklig grad. I undervisningen utnyttjar man internationella element bl.a. genom distans- och nätundervisning. De studerande handleds att arbeta med utländska utbytes- och examensstuderande. Internationella utbytes- och praktikperioder samt projekt ingår som en naturlig del i undervisningsprogrammen, utan att de förlänger de studerandes studietid. Internationaliseringsperioder godkänns i sin helhet i examina. Tillräcklig handledning ges åt dem som är på väg att åka på praktik utomlands och för de som gör praktik utomlands. Kvaliteten på den praktik som görs utomlands förbättras. 28

29 Vad händer efter år 2010? Bolognaprocessen skapades ursprungligen för att pågå fram till år 2010 då ett europeiskt högskoleområde skulle vara färdigt. Vad händer då efter år 2010? Det vet ingen ännu. Därför ålades gruppen för uppföljning av Bolognaprocessen vid ministermötet i Bergen att se på olika alternativ. Spekulationer om kommande utveckling: Det krävs ännu samarbete kring koordination efter år Fortsätter uppföljningsgruppen sitt arbete eller skapas det en permanent koordinationsstruktur? Utvecklingen i alla länder följs med efter år 2010: hur väl motsvarar Bolognaprocessen de målsättningar och förväntningar som sattes på den? Det krävs stöd för de länder som kom med i ett senare skede även efter På fem år fick de inte i fatt de andra länderna i reformer och de kräver tilläggstid. Reformer och lösningar på gamla problem för med sig även nya problem, som bör lösas. Redan nu kan man se att en examensstruktur i två cykler diskriminerar kvinnor i vissa länder, som slutar sina studier oftare än män redan efter den första cykeln. Å andra sidan har rörligheten mellan olika cykler försvårats i vissa fall, trots att den borde ha underlättats. Samarbetet med arbetslivet är ännu i sin linda och det bör understödas ännu efter år Stora frågor såsom att åldersklasserna minskar och finansieringen av utbildningen försvåras, är inte bara nationella till sin natur, utan kräver internationellt samarbete även i fortsättningen. Ett utvidgat samarbete mellan olika världsdelar utbyte av erfarenheter och idéer uppkommer det ett världsomspännande högskoleområde till sist? Öppen är även frågan vilken roll ESIB, SAMOKs europeiska moderorganisation, skall ha efter år

30 SAMOK och ESIB som de studerandes intressebevakare i nationellt och internationellt arbete I detta häfte berättas om Bolognaprocessens verkningar och om hur de studerande kan påverka processen. Lokalt bevakas dina intressen i Bolognaprocessen av din studerandekår, men även på nationell och internationell nivå är de studerande representerade. Processens verkningar syns främst på lokal nivå, men mycket arbete görs även på andra, internationella och transnationella fora. Förbundet för Studentföreningar vid Yrkeshögskolorna i Finland SAMOK rf påverkar saker, som den enskilda studerandekåren många gånger inte har möjlighet att påverka. SAMOK är en partipolitiskt och religiöst obunden landsomfattande intressebevaknings- och serviceförening för yrkeshögskolestuderande. Till SAMOK hör 30 medlemkårer, d.v.s. alla de yrkeshögskolors studerandekårer som lyder under undervisningsministeriet. SAMOK har således över medlemmar med gruppstyrka kan vi lättare påverka saker. medlem! På internationellt plan bevakas de studerandes intressen av ESIB The National Unions of Students in Europe. Båda förbunden för högskolestuderande i Finland, SAMOK och FSF (Finlands Studentkårers Förbund), är medlemmar av ESIB. ESIB har medlemmar från största delen av de europeiska länderna. ESIB är de studerandes representant i alla viktiga förhandlingar som gäller Bolognaprocessen. I ESIB koordineras Bolognaprocessen av Bologna Process Committee (BPC). Kommittén förmedlar väsentlig information om utvecklingen till sina medlemsförbund. ESIBs styrelse och BPC representerar de studerande även då man skall påverka de europeiska undervisningsministrarna för att få dem att lyssna på och beakta de studerandes synvinklar och åsikter. SAMOK deltar aktivt i debatten nationellt och förmedlar de studerandes åsikt i olika frågor. De viktigaste besluten som görs i SAMOK görs på det årliga förbundsmötet, där alla trettio medlemskårer är representerade. Via din studerandekår har du alltså möjlighet att delta i den diskussion som förs och vara med och forma studerandes åsikter det lönar sig att vara 30

31 Utvalda länkar till mer information: Förbundet för yrkeshögskolestuderandeföreningar i Finland - SAMOK rf ESIB - The National Unions of Students in Europé ESIB:s "svarta bok" om felaktiga utnyttjanden av Bologna - processen ESIB:s rapport: "Bologna With Students Eyes" EUA:s (European University Association) Trends IV - rapport -> sökord TRENDS Lägesrapporter från olika länder: Eurydices rapport: National trends in the Bologna Process Bergenmötets hemsidor Undervisningsministeriets Bologna-sidor Utbildningsstyrelsens internetsidor: det förnyade Europasset och examensbilagan Diploma Supplement Rådet för utvärdering av högskolorna: ECTS - användarhandbok på engelska: 31

32 Förbundet för Studentföreningar vid Yrkeshögkolorna i Finland - SAMOK rf 2005 Text: Janna Koivisto, Reetta Marttinen, Minna Lähde Layout: Pekka Holopainen Tryck: I-print Oy, Seinäjoki SAMOK Backasgatan 56, 3 vån Helsingfors tel fax E-post: samok@samok.fi