Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012"

Transkript

1 Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012 V i s i o n e r Grundläggande ideologi Albmut Folket konstaterar att samiska folket är nämnt vid namn i Sveriges grundlag, Regeringsformen 1 kap. 2. Albmut Folket arbetar med helhetslösningar för det samiska folket med utgångspunkt utifrån ett folkrättsligt perspektiv. Albmut Folket anser att makten utgår från individerna före statliga administrationer och ställer sig emot konservatism och isolation. Albmut Folket är i grunden ett liberalt parti, vilket innebär att den enskilde samiska individen, och alla människornas lika rätt och värde, är partiets utgångspunkt. Albmut Folket har som rättslig grundsyn att FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Urfolksdeklarationen är utgångspunkten för alla politiska beslut. Albmut Folket verkar för öppenhet och stöder följande kriterier som definition av vem som är same: Självidentifikation Igenkännande Erkännande Albmut Folket konstaterar att samerna har en särskild rättslig ställning gentemot staten som ett erkänt folk i Sverige och att Sametinget är det samiska folkets främsta företrädare. Albmut Folket arbetar för att Sametinget, i egenskap av sakägare, ska ha inflytande i markoch intrångsfrågor av principiell karaktär. Historiskt perspektiv Albmut Folket anser att de flesta är barn av olika kulturer, och att det därför måste stå var och en fritt att välja sin identitet och etnicitet enligt Urfolksdeklarationen. Albmut Folket anser att ingen, same eller ej, har rätt att ifrågasätta en annan persons identitet och etnicitet. Albmut Folket har perspektivet att många samer genom lagstiftning och på andra sätt uteslutits från den samiska gemenskapen. Albmut Folket anser att de samer som vill ta del av det samiska samhället ska erbjudas möjligheter att göra det.

2 Albmut Folket anser att många lokala samiska kulturer har gått om intet på grund av den politik som förts av statsmakten. Albmut Folket anser att det är historiskt belagt att samerna hade ett eget rättsamhälle och var ett självständigt folk innan den svenska administrationen tog över mer och mer under kolonisationsförloppet. Albmut Folket kommer aktivt att verka för att lyfta fram samernas historia på ett tydligt och sakligt sätt i den samiska och svenska historiebeskrivningen. Albmut Folket anser att Sverige gemensamt har formats av två folk, samer och svenskar. Albmut Folket anser att den samiska kulturen och samiska intressen är skiljda från de svenska och måste ges utrymme att både kunna bevaras och utvecklas. Albmut Folket har perspektivet att samerna alltid har varit en heterogen folkgrupp med vitt spridda kulturer och språk. Albmut Folket har perspektivet att Sverige under 1900-talet har försökt att homogenisera det samiska samhället utifrån en stereotypisk värdeskala. Albmut Folket anser att individens rätt till sitt land, till sitt ursprung och till sin identitet utgår från individens historiska sammanhang. Albmut Folket anser att alla samiska ättlingar bär en stark rätt till sitt land, och alla samiska grupper, på lika villkor, bär en rätt att få ta del av sitt kulturella arv. Albmut Folket har perspektivet att det genom historien uppstått olika samiska grupper med olika behov och olika perspektiv, som inte kan anses motverka varandra utan kommer på sikt leda till att det samiska samhället stärks. Mark & Rätt Albmut Folket arbetar för att staten ska avskaffa monopolsystemet medlemskap i sameby och anpassa lagstiftningen till den folkrättsliga status som regeringsformen anger. Albmut Folket arbetar för att lyfta det samiska folket från att vara en rennäringsfråga till att bli en folkfråga. Albmut Folket arbetar för att alla samer som kan härleda sitt ursprung till sitt samebyområde och via medlemskap där ska kunna använda sina rättigheter lagligt. Albmut Folket konstaterar att Högsta domstolen i Nordmalingsmålet har fastslagit, förutom rätten till vinterbete, att renskötselrätten är en civilrätt som gäller till förmån för den samiska befolkningen som kollektiv

3 Albmut Folket kommer aktivt att verka för att bringa klarhet kring statens förehavande med samernas marker under historien, och ur detta perspektiv arbeta för en ny ordning i markfrågor som syftar till att minska dagens och framtidens konflikter. Albmut Folket erkänner att det kan finnas en individuell kompensation för förlorade laglotter, men anser att denna inte är på politisk nivå utan utgör en rättslig process gentemot den svenska staten som samiska ättlingar får driva på egen hand. Sametinget kan dock verka för förändringar i lagar och domstolsväsendet som förbättrar rättskyddet för samer ur ett folkrättsligt perspektiv också utifrån att samerna är en nationell minoritet. Albmut Folket kommer aktivt att arbeta för att samerna som urbefolkning garanteras sina hävdvunna rättigheter, i perspektivet att samernas land koloniserades av den svenska kronan. Det handlar om t ex rättigheten att uppföra kulturbyggnader, jaktstugor och gemensamhetsbyggnader på de traditionella samiska markerna samt att bevara redan befintliga kulturminnen. Albmut Folket kommer aktivt att verka för att ortsbornas rättigheter till naturen är oantastliga, och individens rätt att fritt färdas i fjällen och skogarna. När det gäller möjligheten att ta hjälp av olika slags moderna färdmedel som kan leda till negativa effekter på natur, mark och renskötsel kan lokala eller regionala organ dock besluta om eventuella begränsningar i trafikens omfattning inom vissa känsliga naturområden Albmut Folket vill arbeta för en mer jämlik Sápmi och att människor oavsett kön och etnicitet ska ges samma förutsättningar för att leva, bo och samverka med de traditionella samiska näringarna. Partiet anser också att alla boende i sameområdet har rätt till medbestämmande på lokalnivå. Albmut Folket kommer aktivt att verka mot rasism, fördomar och diskriminering mot alla folkgrupper i sameområdet. Partiet kommer också att aktivt verka för ett mer rättvist och jämlikt samiskt samhälle som tar hänsyn till alla de etniciteter som bebor Sápmi. Partiet bejakar mångfald i Sápmi och alla människors lika värde inför lagen och varandra. Albmut Folket strävar efter att ena det samiska folket och har som mål att komma till rätta med de interna konflikter som uppstått mellan samiska grupper och mellan renägare och icke renägare, samt mellan samer och andra folkgrupper i Sápmi. Albmut Folket kommer aktivt att agera för att staten och kyrkan ska ta ansvar för sina historiska misstag genom att avsätta erforderliga medel för att utveckla och berika det samiska samhället. Albmut Folket kommer bland annat att kräva av Sverige att dess administration genomgår förändringar som förenklar och förbättrar kommunikationen mellan medborgare och administrationen, och att tjänstemäns ansvar tydliggörs så att etnisk eller annan

4 diskriminering från myndigheter kan konkretiseras och rapporteras. Partiet kommer också aktivt att arbeta för att tjänstemannaansvaret återinförs. Albmut Folket kommer att verka för ett tryggare rättsamhälle. Dessutom kommer partiet att verka för att internationella konventioner ratificeras och även fortsättningsvis ha dialog med EU och FN. Partiet kommer också att verka för att vid varje av statsmakten föreslagen förändring av same- och renskötselpolitiken som kräver lagstiftning eller annan föreskrift, att stadgandet inte strider mot den europeiska konventionen angående de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt dess protokoll. Albmut Folket kommer aktivt att arbeta för att påverka så att domstolarnas självständighet ökar. På så sätt kan enskilda samer eller samiska kollektiv få rättvisa domar i en tydlig lagordning. Albmut Folket tror på den enskilda människans förnuft och förmåga att tänka självständigt och hennes intresse av att vårda och ansvara för sin närmiljö. Allt inom ramen för vad rättsamhället tillåter Självbestämmande Albmut Folket konstaterar att artikel 1 i FN:s konventioner om civila och politiska rättigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, ger samerna som folk rätten till självbestämmande. Albmut Folket konstaterar att urfolken genom Urfolksdeklarationen är berättigade till autonomi eller självstyre i frågor som gäller deras interna och lokala angelägenheter samt till medel att finansiera sina självständiga funktioner. Albmut Folket anser att självbestämmandet ska ske inom ramen för Sveriges statsskick och grundlagar. Albmut Folket anser att Sametinget skall ses som en självständig förvaltningsorganisation för förvaltning av interna och lokala samiska frågor och näringar. Albmut Folket bevakar och värnar om Sametingets självbestämmande och suveränitet Albmut Folket kommer att arbeta för att använda och utveckla Sametinget som ett organ för självbestämmandet och som en röstförstärkare för alla samer. Albmut Folket kommer att arbeta för att Sametinget ska bevaka samhällsutvecklingen och beakta och arbeta för att tillgodose alla samiska behov. Albmut Folket ska arbeta för att kontinuerligt stärka Sametingets förtroende och legitimitet.

5 Albmut Folket vill inrätta ett lokalt och neutralt förvaltningsorgan som reglerar bland annat jakt, fiske och renskötsel, och samtidigt representerar den samiska befolkningen. Det lokala organet omfattar alla boende i området. I organet finns ett förvaltningsutskott, jaktutskott, fiskeutskott och renskötselutskott. Albmut Folket arbetar för att intrångsersättningar från exempelvis gruvnäring, vindkraft, jakt-/ fiskeupplåtelser, skogsbruk, vattenkraft o. dyl. samt andra ersättningar eller avgifter som inte går till enskilda renägare via Sametinget omfördelas så att de kommer det samiska folket till godo. Kulturbygd och näringar Albmut Folket har som vision att åter få den samiska kulturbygden att leva och att flera småskaliga näringar ges ekonomiska förutsättningar att finnas till. Albmut Folket vill verka för att Sametinget ska kunna stödja projekt och investeringar i Sápmi som syftar till att levandegöra kulturbygden. Albmut Folket vill verka för att Sametinget ska kunna stödja nystartade företag inom Sápmi. Albmut Folket kommer att verka för att exploaterande företag återinvesterar i områdena. Renskötsel Albmut Folket anser att renskötselkulturen är ett världskulturarv som ska skyddas och bevaras. Albmut Folket anser att Sametinget ska vara språkrör för rennäringen. Albmut Folket kommer att stödja arbetet med att på lång sikt stärka rennäringen i frågor som är relevanta för renskötseln. Albmut Folket kommer att verka för en reformering av dagens samebysystem som syftar till att göra det möjligt för alla samer att nyttja sina rättigheter. Albmut Folket anser att alla ska ha möjlighet att delta i renskötseln på lika villkor och att förutsättningarna för deltagandet ska bygga på objektiva kriterier. Albmut Folket kommer att verka för att jakt- och fiskerättigheter ska kunna användas av de som kan härleda sitt ursprung till samebyområdet och av de fast boende. Albmut Folket ska verka för att skapa ekonomiska förutsättningar för småskalig renskötsel. Albmut Folket vill initiera kulturprojekt som stödjer de som vill bedriva tamrenskötsel på traditionellt vis.

6 Albmut Folket kommer att utföra reformarbetet i syftet att trygga renskötarnas kunskaper för framtiden genom att aktivt arbeta för att få in fler unga människor till renskötseln. Albmut Folket vill förändra rennäringslagen så att barnens rättigheter i arvsfrågor stärks. Albmut Folket ska verka för att kvinnor kan verka inom rennäringen på lika villkor som män. Albmut Folket vill förbättra, effektivisera och förenkla möjligheterna för nyetablering av rennäringsföretag. Albmut Folket kommer att verka för en balanserad renskötsel som står i proportion till betesmarkerna. Albmut Folket ska verka för att äganderätten och renskötselrätten får ett naturligt förhållande till varandra ur ett rättsligt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Slöjd Albmut Folket vill stärka och utveckla den samiska slöjden. Albmut Folket vill stärka slöjdarnas rättsliga ställning. Albmut Folket ska verka för att skapa möjligheter för att alla ska kunna få kunskaper och utbildning i den traditionella sameslöjden. Albmut Folket ska verka för att ungdomar i sameskolorna ges baskunskaper i sameslöjden. Albmut Folket ska verka för att möjligheten att anskaffa råmaterial för slöjd förbättras och underlättas. Albmut Folket ska verka för möjligheten att mönsterskydda samiska traditionella mönster och uttryck. Spridning Albmut Folket anser att sameföreningarna över hela Sverige utgör ett grundfundament i det samiska samhället, och utgör viktiga plattformar för kunskapsöverföring av samiska traditioner och språk. Albmut Folket vill verka för att mer resurser tillförs föreningarna med målet att öka deras verksamhet. Albmut Folket vill inrätta ett samiskt informationscentrum i Stockholm. Albmut Folket kommer att stödja initiativ som syftar till att stärka varumärket Sápmi genom restauranter, affärer och andra inrättningar eller informationsspridning som ökar den samiska kulturens synlighet i samhället.

7 Utbildning Albmut Folket kommer att arbeta för att alla samer enligt språklagen kan erhålla samisk undervisning både i sameskolor och i grundskolor. Albmut Folket stöder att Sameskolstyrelsen, även framgent får efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklassen och förskola- och fritidsverksamheten för samiska barn. Albmut Folket vill att antagningskraven utformas så att alla barn, oavsett etnisk bakgrund, ges möjlighet att gå på sameskolan. Albmut Folket vill inrätta ett universitet i Jokkmokk för att stärka forskning och utbildning kring samiska språket, kulturen och näringar. Albmut Folket kommer att stödja förbättringar av, och initiativ till, hemspråksundervisning för barn och språkstudier för vuxna. Albmut Folket vill att man inom Sápmi på ett bättre sätt tar tillvara fördelarna med de som är tvåspråkiga och utöver svenska eller norska också kan tala samiska, mienkielä, ryska eller finska. Albmut Folket vill att förvaltningsområdet ska utökas och omfatta även de södra delarna av sameområdet. Albmut Folket kommer aktivt att arbeta för att Sverige ska efterleva Europarådets ramkonvention och språkstadgan för nationella minoriteter samt att dessa är implementerade fullt ut i den svenska språklagen Forskning Albmut Folket vill att Sametinget ska bli mer aktiv i att initiera och stimulera forskning och undersökningar. Albmut Folket ska verka för att eftersatta forskningsområden ges mer utrymme. Albmut Folket vill att Sametinget inrättar en fond som kan stödja de som vill studera samiska språket på universitetsnivå. Albmut Folket inrätta en etisk nämnd som kan granska och godkänna samisk forskning och som också kan agera som skiljenämnd om det uppstår tvister eller etiska spörsmål inom forskningen. Kultur Albmut Folket vill initiera kulturprojekt som handlar om att återta lokala kulturer, näringar och språk och aktivt verka för en bred kulturminnesvård.

8 Albmut Folket vill att samer ska ha rätt att uppföra traditionella kulturbyggnader i sitt område, och att befintliga byggnadsverk kan ges möjlighet att aktivt vårdas och skyddas. Albmut Folket kommer aktivt att verka för den samiska kulturens framtid, både för att kvalitetssäkra traditionell samisk slöjd men också verka för att innovatörer inom olika kulturområden får utrymme för att stimulera den samiska kulturen till utveckling. Albmut Folket ska stödja projekt för att öka dagens kulturella utbud inom samisk teater, musik och film. Albmut Folket vill stödja kulturprojekt som syftar till att marknadsföra sameområdet i Sverige och utomlands, för att öka turismen och intresset för den samiska kulturen. Albmut Folket har en generös och demokratisk syn på samiska organisationer och kommer att verka för att alla organisationer ska kunna erhålla ett rimligt verksamhetsstöd. Kyrkan Albmut Folket respekterar alla trosinriktningar i Sápmi och anser att den svenska kyrkan har en särskild roll i många samers liv. Albmut Folket vill verka för en kyrka som markerar sitt oberoende till staten när det gäller samer och kan lyfta fram alla delar av den samiska kulturen. Albmut Folket kommer aktivt att arbeta för en officiell försoning mellan samerna och kyrkan där alla samiska grupper ingår. Media Albmut Folket vill arbeta för att samisk media ska vara oberoende, stark och modern, för att stärka den samiska demokratin. Albmut Folket kommer att arbeta för att fler mediekanaler skapas och ges förutsättningar att överleva. Miljö Albmut Folket kommer att sätta miljöfrågor i centrum och har ett globalt perspektiv på hur klimatförändringar och andra miljöhot kommer att påverka världen. Parlamentsbyggnad Albmut Folket anser att en parlamentsbyggnad är en naturlig del av det samiska självbestämmandet, och att Sametingets verksamhet ska utgå från denna. Jämställdhet och likabehandling Albmut Folket avser att internt att följa Sametingets fastslagna jämställdhetsprogram.

9 Albmut Folket ska aktivt verka för att samiska organisationer och myndigheter följer sina jämställdhetsplaner. Albmut Folket vill verka för att pågående diskriminering av samer dokumenteras och följs upp. Albmut Folket vill genom forskning, utredningar och seminarier kartlägga den strukturella diskrimineringen och det institutionella förtryck av samer som kommer från majoritetssamhället, och som uppstått utifrån Sveriges i dag rådande samepolitik. Mer information finns på

ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER

ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER Våra huvudmål inför kommande mandatperiod 2017 En av de viktigaste frågorna för Álbmut är att staten ska vidta åtgärder så att alla samer, inklusive

Läs mer

Riksorganisationen Same Ätnams visionsprogram

Riksorganisationen Same Ätnams visionsprogram Riksorganisationen Same Ätnams visionsprogram Upprättat till landsmötet 2016 Inledning Detta dokument fastställer Riksorganisationen Same Ätnams (RSÄ) visioner, målsättningar, värdegrunder och åsiktsförklaringar.

Läs mer

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse Njunjuš En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än mindre folk i världen, med en självklar rätt

Läs mer

Vuovdega. Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/

Vuovdega. Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/ Vuovdega Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/ Sametingspartiet Vuovdega-Skogssamerna bildades 1993, inför det första Sametingsvalet. Vi är ett renodlat samepolitisk parti, som står fria från samiska särintressen

Läs mer

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten)

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten) Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten) Eva-Lisa Myntti, jurist Fredrik Juuso, näringshandläggare Motivet för varje enskild aktör att medverka i strategins genomförande är primärt den egennytta

Läs mer

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som

Läs mer

Jakt- och Fiskesamerna

Jakt- och Fiskesamerna SAMETINGSVAL 2013 Jakt- och Fiskesamerna för rättigheter till alla! jofs_broschyr.indd 1 2013-04-05 17:51 rättigheter til Hur ska framtidens samiska samhälle se ut? Du kan tillsammans med oss förändra

Läs mer

Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen

Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen Lagstiftning, FPIC och ILO Malin Brännström Skellefteå den 24 januari 2017 Vad jag ska prata om idag Lagstiftningen. Centrala

Läs mer

Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N

Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N Varför frågan om deltagande och samråd? Deltagande i offentliga angelägenheter en mänsklig rättighet,

Läs mer

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018 Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018 Inledning Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen, med en självklar rätt

Läs mer

Jakt- och Fiskesamerna

Jakt- och Fiskesamerna SAMETINGSVALET 2009 Jakt- och Fiskesamerna för ett enat samiskt folk akt- och F Jakt- och Fiskesamerna går till val igen. Trots att vi gjorde ett fantastiskt bra val 2005 och fick 9 mandat så har vi fått

Läs mer

Jokkmokksdeklarationen

Jokkmokksdeklarationen Jokkmokksdeklarationen Förklaring från den första sameparlamentarikerkonferensen Jokkmokk 24 februari, 2005 Den historiska och första Sameparlamentarikerkonferensen, sammansatt av representanter från Sametingen

Läs mer

SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017

SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017 SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017 Resolutionen framlades under Samiskt parlamentariskt råds ungdomskonferens Dålle Dolla Dållå Dålla den 8 februari 2017. Förarbetet med resolutionen har

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Samråd Minoritetspolitikens motor Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan

Läs mer

SAMETINGSVAL Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA!

SAMETINGSVAL Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA! SAMETINGSVAL 2017 Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA! RÄTTIGHETER Kära väljare. Så var det dags för sametingsval igen! Den här mandatperioden har vi för första gången varit i ledande ställning

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

minoritetspolitiska arbete

minoritetspolitiska arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

För alla samers rätt till sin samiska identitet

För alla samers rätt till sin samiska identitet val PLATTFORM Landspartiet Svenska Samer vill se en förändring i den svenska samepolitiken. Vi kan inte längre vänta på att det svenska samhället självmant ska tillgodose alla samers rätt att få vara same.

Läs mer

Dags för en. förändring. Same ska få vara same. Din röst är den viktigaste!

Dags för en. förändring. Same ska få vara same. Din röst är den viktigaste! Dags för en förändring Same ska få vara same Din röst är den viktigaste! Valprogram 2009 Landspartiet Svenska Samer har långsiktiga mål för framtiden. Vi kommer att arbeta för dessa mål de närmaste fyra

Läs mer

En ny politik för det samiska folket

En ny politik för det samiska folket Enskild motion MP1402 Motion till riksdagen 2018/19:903 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) En ny politik för det samiska folket Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland

Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland FÖR LRF OCH SKOGSÄGAREFÖRENINGARNA Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland www.lrf.se Denna broschyr har givits ut i samarbete med Norra Skogsägarna, Norrskog, Mellanskog och Södra.

Läs mer

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby

Läs mer

Yttrande Sámediggi. Box Kiruna. Remiss Nordiska Samekonventionen.

Yttrande Sámediggi. Box Kiruna. Remiss Nordiska Samekonventionen. Yttrande 2017-04- 02 Sámediggi Box 90 981 22 Kiruna Remiss Nordiska Samekonventionen. Sámiid Riikkabellodat har tagit del av rubr förslaget och vill för sin del lämna följande synpunkter. Bakgrund Inledningsvis

Läs mer

I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE

I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE Valprogram 2013 1. Medvetenhet Det högsta värdet för oss samer är vår kultur, historia och natursyn där våra språk, våra traditioner och våra rättigheter är oumbärliga

Läs mer

Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse

Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen. Den svenska statsbildningen bygger på

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket

Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket Sid 1 (5) kulturdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket Övergripande synpunkter Det är viktigt att statens ansvar för konsultationer

Läs mer

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret

Läs mer

)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK

Läs mer

Disposition - Hållbar utveckling

Disposition - Hållbar utveckling Disposition - Hållbar utveckling Jämställdhet, Integration och Mångfald Miljö Användning av det samiska språket Sammanfattning Varför känns detta så omodernt? Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser

Läs mer

NORDISK SAMEKONVENTION

NORDISK SAMEKONVENTION NORDISK SAMEKONVENTION Regeringarna i Sverige, Finland och Norge, som konstaterar - att samerna är urfolket i de tre länderna, - att samerna är ett folk bosatt över landgränserna, - att det samiska folket

Läs mer

VI SAMER PARTIPROGRAM

VI SAMER PARTIPROGRAM VI SAMER VI SAMER PARTIPROGRAM RENAR OCH ROVDJUR - Faktisk kostnad för rovdjurssskador ersätts - Rovdjursantal anpassas efter rennäringen - Ersättning för rovdjur i annat land - Björn och örn ersätts efter

Läs mer

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande

Läs mer

YTTRANDE dnr Miljö- och energidepartementet STOCKHOLM

YTTRANDE dnr Miljö- och energidepartementet STOCKHOLM Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Promemoria - Lagstiftning för genomförande av Nagoyaprotokollet ( M2014/1331/R) Sametingets uppgift är att medverka i samhällsplaneringen och bevaka att

Läs mer

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna

Läs mer

KULTURPLAN Åstorps kommun

KULTURPLAN Åstorps kommun KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska

Läs mer

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella

Läs mer

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Sverige före 1809 Sverige och Finland en nation Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun 2018-04-20 Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun Det här styrdokumentet är ett allmänt hållet dokument för kommunens arbete med nationella minoriteter. Den kommer att kompletteras

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Samhällskunskap/Identitet

Samhällskunskap/Identitet Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala

Läs mer

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:

Läs mer

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

Läs mer

TRÅANTE DEKLARATIONEN Tråante 2017

TRÅANTE DEKLARATIONEN Tråante 2017 TRÅANTE DEKLARATIONEN Tråante 2017 Samerna är ett självständigt folk och liksom andra folk har vi rätt till våra liv och att själva bestämma i frågor som rör oss. Grunden för samiskt liv är Sápmi, arvet

Läs mer

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Värmland Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...

Läs mer

Demokratipolitiskt program

Demokratipolitiskt program Demokratipolitiskt program 2017 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21 23 april 2017 i Stockholm. Programmet behandlar Centerstudenters syn på staten och demokratin samt redogör

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska

Läs mer

GIIJTO! GIITU! Tack för mig

GIIJTO! GIITU! Tack för mig GIIJTO! GIITU! Tack för mig Motivering: Området är ett enastående exempel på hur jorden har utvecklats framför allt geologiskt och hur ekologiska och biologiska förändringar sker idag. Här finns även

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. 2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Integrationspolitiskt program

Integrationspolitiskt program Integrationspolitiskt program 2016-2022 Antaget av kommunfullmäktige den 23 maj 2016 75 Innehåll Inledning 3 Syfte 4 Vad är integration? 4 Övergripande mål 5 Organisation och arbetssätt 5 Strategiska insatser

Läs mer

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. 1 Innehållsförteckning Bakgrund....sidan 3 Aktuell lagstiftning samt konventioner...sidan 5 Prioriterade

Läs mer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Nationella minoriteter och minoritetsspråk Nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Svensk författningssamling (SFS) 2009:724 Departement/myndighet: Kulturdepartementet Bakgrund År 2000 ratificerade

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Höring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift, Dnr 13/

Höring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift, Dnr 13/ YTTRANDE 1 2017-07-04 dnr 6.2.1-2017-576 Troms fylkeskommune Fylkesrådet Postboks 6600 N-9296 TROMSÖ Höring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift,

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Valprogram 2009 Sametingsvalet 2009 Samidikki válggat 2009 Vi är ett folk och vi hör ihop så enkelt är det. Ett hållbart Sápmi för hela det samiska

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer

Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer regler och riktlinjer_remissversion Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer Dessa riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och andra organisationer

Läs mer

Kulturdepartementet Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, Jokkmokk

Kulturdepartementet Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, Jokkmokk Kulturdepartementet Ku.remissvar@regeringskansliet.se Ku2017/01905/DISK Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, 96 222 Jokkmokk Förbundet Sáminuorra har beretts möjligheten att yttra sig över betänkandet

Läs mer

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker sig över staternas gränser,

att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker sig över staternas gränser, NORDISK SAMEKONVENTION Regeringarna i Finland, Norge och Sverige, som konstaterar att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker

Läs mer

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete 1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering KOMMITTÉN FÖR AVSKAFFANDE AV RASDISKRIMINERING 81:a sessionen Den 6 31 augusti 2012 CERD/C/FIN/CO/20-22 31.08.2012 Originalspråk: engelska GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET

A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET A.1 Statens rätt och samernas rätt 1. Staten är lagfaren ägare till den fastighet Gällivare kronoöverloppsmark 2:1 på vilken Området befinner sig. I sin egenskap av

Läs mer

Demokrati. Folket bestämmer

Demokrati. Folket bestämmer Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola

Nationella minoriteter i förskola och skola Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella

Läs mer

Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015

Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015 Lennart Rohdin Laxå, 1 september 2015 Folkrättsligt åtagande Jfr FNs barnkonvention Europakonventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992) Europarådets

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter

Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter Funktionshinderpolitik - En Fråga om Mänskliga Rättigheter Grunderna i funktionshinderspolitiken Mille Salomaa Lindström Myndigheten för delaktighet: Vi är ett kunskapsnav som bidrar till genomförandet

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,

Läs mer

Integrations- och flyktingpolitiskt program. Interkulturella möten

Integrations- och flyktingpolitiskt program. Interkulturella möten Integrations- och flyktingpolitiskt program Interkulturella möten PROGRAM 2 Kommunens mål Barn och unga i Håbo ska ges bästa möjliga förutsättningar för personlig utveckling och lärande. Håbo kommun ska

Läs mer

Arbetsområde: Min tid - min strid

Arbetsområde: Min tid - min strid Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk

Läs mer

kunskap folkbildning bibliotekarie personal folkbildning kvalitet delaktighet forskning kompetens bibliotekarie frihet personal kunskap folkbildning

kunskap folkbildning bibliotekarie personal folkbildning kvalitet delaktighet forskning kompetens bibliotekarie frihet personal kunskap folkbildning folkbildning kunskap bibliotekarie delaktighet kvalitet folkbildning frihet bibliotekarie forskning kompetens folkbildning kunskap delakti läsning kunskap medier skolbibliotek lagar frihet ghet kompetens

Läs mer

Ingenting om oss utan oss

Ingenting om oss utan oss Ingenting om oss utan oss Handlingsprogrammet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning. Syftet med handlingsprogrammet är att vägleda och

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Traditionell kunskap

Traditionell kunskap Traditionell kunskap Ur konventionen om biologiskt mångfald, art 8j Varje avtalspart ska så långt det är möjligt och lämpligt: med förbehåll för sin nationella lagstiftning respektera, bevara och uppehålla

Läs mer

Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt?

Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt? Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt? Tiina Kiveliö Länsstyrelsen i Stockholms län tiina.kivelio@lansstyrelsen.se 08-785 40 21 Europarådets konventioner Europeiska konventionen

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Kommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018

Kommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018 Kommittédirektiv Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning Dir. 2018:19 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar

Läs mer

Diskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40)

Diskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40) Diskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40) 2009-12-15 Ärende LED 2009/222, Handling 7 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Diskrimineringsombudsmannen (DO) avger

Läs mer

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN 6 STYRANDE PRINCIPER 1 I MEDBORGARENS TJÄNST 4VIKTIGA VÄRDEN Ansvar Respekt Demokrati Balans Engagemang Legalitet Objektivitet, saklighet och likabehandling Respekt Effektivitet och service Fri åsiktsbildning

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer