Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012
|
|
- Elisabeth Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012 V i s i o n e r Grundläggande ideologi Albmut Folket konstaterar att samiska folket är nämnt vid namn i Sveriges grundlag, Regeringsformen 1 kap. 2. Albmut Folket arbetar med helhetslösningar för det samiska folket med utgångspunkt utifrån ett folkrättsligt perspektiv. Albmut Folket anser att makten utgår från individerna före statliga administrationer och ställer sig emot konservatism och isolation. Albmut Folket är i grunden ett liberalt parti, vilket innebär att den enskilde samiska individen, och alla människornas lika rätt och värde, är partiets utgångspunkt. Albmut Folket har som rättslig grundsyn att FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Urfolksdeklarationen är utgångspunkten för alla politiska beslut. Albmut Folket verkar för öppenhet och stöder följande kriterier som definition av vem som är same: Självidentifikation Igenkännande Erkännande Albmut Folket konstaterar att samerna har en särskild rättslig ställning gentemot staten som ett erkänt folk i Sverige och att Sametinget är det samiska folkets främsta företrädare. Albmut Folket arbetar för att Sametinget, i egenskap av sakägare, ska ha inflytande i markoch intrångsfrågor av principiell karaktär. Historiskt perspektiv Albmut Folket anser att de flesta är barn av olika kulturer, och att det därför måste stå var och en fritt att välja sin identitet och etnicitet enligt Urfolksdeklarationen. Albmut Folket anser att ingen, same eller ej, har rätt att ifrågasätta en annan persons identitet och etnicitet. Albmut Folket har perspektivet att många samer genom lagstiftning och på andra sätt uteslutits från den samiska gemenskapen. Albmut Folket anser att de samer som vill ta del av det samiska samhället ska erbjudas möjligheter att göra det.
2 Albmut Folket anser att många lokala samiska kulturer har gått om intet på grund av den politik som förts av statsmakten. Albmut Folket anser att det är historiskt belagt att samerna hade ett eget rättsamhälle och var ett självständigt folk innan den svenska administrationen tog över mer och mer under kolonisationsförloppet. Albmut Folket kommer aktivt att verka för att lyfta fram samernas historia på ett tydligt och sakligt sätt i den samiska och svenska historiebeskrivningen. Albmut Folket anser att Sverige gemensamt har formats av två folk, samer och svenskar. Albmut Folket anser att den samiska kulturen och samiska intressen är skiljda från de svenska och måste ges utrymme att både kunna bevaras och utvecklas. Albmut Folket har perspektivet att samerna alltid har varit en heterogen folkgrupp med vitt spridda kulturer och språk. Albmut Folket har perspektivet att Sverige under 1900-talet har försökt att homogenisera det samiska samhället utifrån en stereotypisk värdeskala. Albmut Folket anser att individens rätt till sitt land, till sitt ursprung och till sin identitet utgår från individens historiska sammanhang. Albmut Folket anser att alla samiska ättlingar bär en stark rätt till sitt land, och alla samiska grupper, på lika villkor, bär en rätt att få ta del av sitt kulturella arv. Albmut Folket har perspektivet att det genom historien uppstått olika samiska grupper med olika behov och olika perspektiv, som inte kan anses motverka varandra utan kommer på sikt leda till att det samiska samhället stärks. Mark & Rätt Albmut Folket arbetar för att staten ska avskaffa monopolsystemet medlemskap i sameby och anpassa lagstiftningen till den folkrättsliga status som regeringsformen anger. Albmut Folket arbetar för att lyfta det samiska folket från att vara en rennäringsfråga till att bli en folkfråga. Albmut Folket arbetar för att alla samer som kan härleda sitt ursprung till sitt samebyområde och via medlemskap där ska kunna använda sina rättigheter lagligt. Albmut Folket konstaterar att Högsta domstolen i Nordmalingsmålet har fastslagit, förutom rätten till vinterbete, att renskötselrätten är en civilrätt som gäller till förmån för den samiska befolkningen som kollektiv
3 Albmut Folket kommer aktivt att verka för att bringa klarhet kring statens förehavande med samernas marker under historien, och ur detta perspektiv arbeta för en ny ordning i markfrågor som syftar till att minska dagens och framtidens konflikter. Albmut Folket erkänner att det kan finnas en individuell kompensation för förlorade laglotter, men anser att denna inte är på politisk nivå utan utgör en rättslig process gentemot den svenska staten som samiska ättlingar får driva på egen hand. Sametinget kan dock verka för förändringar i lagar och domstolsväsendet som förbättrar rättskyddet för samer ur ett folkrättsligt perspektiv också utifrån att samerna är en nationell minoritet. Albmut Folket kommer aktivt att arbeta för att samerna som urbefolkning garanteras sina hävdvunna rättigheter, i perspektivet att samernas land koloniserades av den svenska kronan. Det handlar om t ex rättigheten att uppföra kulturbyggnader, jaktstugor och gemensamhetsbyggnader på de traditionella samiska markerna samt att bevara redan befintliga kulturminnen. Albmut Folket kommer aktivt att verka för att ortsbornas rättigheter till naturen är oantastliga, och individens rätt att fritt färdas i fjällen och skogarna. När det gäller möjligheten att ta hjälp av olika slags moderna färdmedel som kan leda till negativa effekter på natur, mark och renskötsel kan lokala eller regionala organ dock besluta om eventuella begränsningar i trafikens omfattning inom vissa känsliga naturområden Albmut Folket vill arbeta för en mer jämlik Sápmi och att människor oavsett kön och etnicitet ska ges samma förutsättningar för att leva, bo och samverka med de traditionella samiska näringarna. Partiet anser också att alla boende i sameområdet har rätt till medbestämmande på lokalnivå. Albmut Folket kommer aktivt att verka mot rasism, fördomar och diskriminering mot alla folkgrupper i sameområdet. Partiet kommer också att aktivt verka för ett mer rättvist och jämlikt samiskt samhälle som tar hänsyn till alla de etniciteter som bebor Sápmi. Partiet bejakar mångfald i Sápmi och alla människors lika värde inför lagen och varandra. Albmut Folket strävar efter att ena det samiska folket och har som mål att komma till rätta med de interna konflikter som uppstått mellan samiska grupper och mellan renägare och icke renägare, samt mellan samer och andra folkgrupper i Sápmi. Albmut Folket kommer aktivt att agera för att staten och kyrkan ska ta ansvar för sina historiska misstag genom att avsätta erforderliga medel för att utveckla och berika det samiska samhället. Albmut Folket kommer bland annat att kräva av Sverige att dess administration genomgår förändringar som förenklar och förbättrar kommunikationen mellan medborgare och administrationen, och att tjänstemäns ansvar tydliggörs så att etnisk eller annan
4 diskriminering från myndigheter kan konkretiseras och rapporteras. Partiet kommer också aktivt att arbeta för att tjänstemannaansvaret återinförs. Albmut Folket kommer att verka för ett tryggare rättsamhälle. Dessutom kommer partiet att verka för att internationella konventioner ratificeras och även fortsättningsvis ha dialog med EU och FN. Partiet kommer också att verka för att vid varje av statsmakten föreslagen förändring av same- och renskötselpolitiken som kräver lagstiftning eller annan föreskrift, att stadgandet inte strider mot den europeiska konventionen angående de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt dess protokoll. Albmut Folket kommer aktivt att arbeta för att påverka så att domstolarnas självständighet ökar. På så sätt kan enskilda samer eller samiska kollektiv få rättvisa domar i en tydlig lagordning. Albmut Folket tror på den enskilda människans förnuft och förmåga att tänka självständigt och hennes intresse av att vårda och ansvara för sin närmiljö. Allt inom ramen för vad rättsamhället tillåter Självbestämmande Albmut Folket konstaterar att artikel 1 i FN:s konventioner om civila och politiska rättigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, ger samerna som folk rätten till självbestämmande. Albmut Folket konstaterar att urfolken genom Urfolksdeklarationen är berättigade till autonomi eller självstyre i frågor som gäller deras interna och lokala angelägenheter samt till medel att finansiera sina självständiga funktioner. Albmut Folket anser att självbestämmandet ska ske inom ramen för Sveriges statsskick och grundlagar. Albmut Folket anser att Sametinget skall ses som en självständig förvaltningsorganisation för förvaltning av interna och lokala samiska frågor och näringar. Albmut Folket bevakar och värnar om Sametingets självbestämmande och suveränitet Albmut Folket kommer att arbeta för att använda och utveckla Sametinget som ett organ för självbestämmandet och som en röstförstärkare för alla samer. Albmut Folket kommer att arbeta för att Sametinget ska bevaka samhällsutvecklingen och beakta och arbeta för att tillgodose alla samiska behov. Albmut Folket ska arbeta för att kontinuerligt stärka Sametingets förtroende och legitimitet.
5 Albmut Folket vill inrätta ett lokalt och neutralt förvaltningsorgan som reglerar bland annat jakt, fiske och renskötsel, och samtidigt representerar den samiska befolkningen. Det lokala organet omfattar alla boende i området. I organet finns ett förvaltningsutskott, jaktutskott, fiskeutskott och renskötselutskott. Albmut Folket arbetar för att intrångsersättningar från exempelvis gruvnäring, vindkraft, jakt-/ fiskeupplåtelser, skogsbruk, vattenkraft o. dyl. samt andra ersättningar eller avgifter som inte går till enskilda renägare via Sametinget omfördelas så att de kommer det samiska folket till godo. Kulturbygd och näringar Albmut Folket har som vision att åter få den samiska kulturbygden att leva och att flera småskaliga näringar ges ekonomiska förutsättningar att finnas till. Albmut Folket vill verka för att Sametinget ska kunna stödja projekt och investeringar i Sápmi som syftar till att levandegöra kulturbygden. Albmut Folket vill verka för att Sametinget ska kunna stödja nystartade företag inom Sápmi. Albmut Folket kommer att verka för att exploaterande företag återinvesterar i områdena. Renskötsel Albmut Folket anser att renskötselkulturen är ett världskulturarv som ska skyddas och bevaras. Albmut Folket anser att Sametinget ska vara språkrör för rennäringen. Albmut Folket kommer att stödja arbetet med att på lång sikt stärka rennäringen i frågor som är relevanta för renskötseln. Albmut Folket kommer att verka för en reformering av dagens samebysystem som syftar till att göra det möjligt för alla samer att nyttja sina rättigheter. Albmut Folket anser att alla ska ha möjlighet att delta i renskötseln på lika villkor och att förutsättningarna för deltagandet ska bygga på objektiva kriterier. Albmut Folket kommer att verka för att jakt- och fiskerättigheter ska kunna användas av de som kan härleda sitt ursprung till samebyområdet och av de fast boende. Albmut Folket ska verka för att skapa ekonomiska förutsättningar för småskalig renskötsel. Albmut Folket vill initiera kulturprojekt som stödjer de som vill bedriva tamrenskötsel på traditionellt vis.
6 Albmut Folket kommer att utföra reformarbetet i syftet att trygga renskötarnas kunskaper för framtiden genom att aktivt arbeta för att få in fler unga människor till renskötseln. Albmut Folket vill förändra rennäringslagen så att barnens rättigheter i arvsfrågor stärks. Albmut Folket ska verka för att kvinnor kan verka inom rennäringen på lika villkor som män. Albmut Folket vill förbättra, effektivisera och förenkla möjligheterna för nyetablering av rennäringsföretag. Albmut Folket kommer att verka för en balanserad renskötsel som står i proportion till betesmarkerna. Albmut Folket ska verka för att äganderätten och renskötselrätten får ett naturligt förhållande till varandra ur ett rättsligt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Slöjd Albmut Folket vill stärka och utveckla den samiska slöjden. Albmut Folket vill stärka slöjdarnas rättsliga ställning. Albmut Folket ska verka för att skapa möjligheter för att alla ska kunna få kunskaper och utbildning i den traditionella sameslöjden. Albmut Folket ska verka för att ungdomar i sameskolorna ges baskunskaper i sameslöjden. Albmut Folket ska verka för att möjligheten att anskaffa råmaterial för slöjd förbättras och underlättas. Albmut Folket ska verka för möjligheten att mönsterskydda samiska traditionella mönster och uttryck. Spridning Albmut Folket anser att sameföreningarna över hela Sverige utgör ett grundfundament i det samiska samhället, och utgör viktiga plattformar för kunskapsöverföring av samiska traditioner och språk. Albmut Folket vill verka för att mer resurser tillförs föreningarna med målet att öka deras verksamhet. Albmut Folket vill inrätta ett samiskt informationscentrum i Stockholm. Albmut Folket kommer att stödja initiativ som syftar till att stärka varumärket Sápmi genom restauranter, affärer och andra inrättningar eller informationsspridning som ökar den samiska kulturens synlighet i samhället.
7 Utbildning Albmut Folket kommer att arbeta för att alla samer enligt språklagen kan erhålla samisk undervisning både i sameskolor och i grundskolor. Albmut Folket stöder att Sameskolstyrelsen, även framgent får efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklassen och förskola- och fritidsverksamheten för samiska barn. Albmut Folket vill att antagningskraven utformas så att alla barn, oavsett etnisk bakgrund, ges möjlighet att gå på sameskolan. Albmut Folket vill inrätta ett universitet i Jokkmokk för att stärka forskning och utbildning kring samiska språket, kulturen och näringar. Albmut Folket kommer att stödja förbättringar av, och initiativ till, hemspråksundervisning för barn och språkstudier för vuxna. Albmut Folket vill att man inom Sápmi på ett bättre sätt tar tillvara fördelarna med de som är tvåspråkiga och utöver svenska eller norska också kan tala samiska, mienkielä, ryska eller finska. Albmut Folket vill att förvaltningsområdet ska utökas och omfatta även de södra delarna av sameområdet. Albmut Folket kommer aktivt att arbeta för att Sverige ska efterleva Europarådets ramkonvention och språkstadgan för nationella minoriteter samt att dessa är implementerade fullt ut i den svenska språklagen Forskning Albmut Folket vill att Sametinget ska bli mer aktiv i att initiera och stimulera forskning och undersökningar. Albmut Folket ska verka för att eftersatta forskningsområden ges mer utrymme. Albmut Folket vill att Sametinget inrättar en fond som kan stödja de som vill studera samiska språket på universitetsnivå. Albmut Folket inrätta en etisk nämnd som kan granska och godkänna samisk forskning och som också kan agera som skiljenämnd om det uppstår tvister eller etiska spörsmål inom forskningen. Kultur Albmut Folket vill initiera kulturprojekt som handlar om att återta lokala kulturer, näringar och språk och aktivt verka för en bred kulturminnesvård.
8 Albmut Folket vill att samer ska ha rätt att uppföra traditionella kulturbyggnader i sitt område, och att befintliga byggnadsverk kan ges möjlighet att aktivt vårdas och skyddas. Albmut Folket kommer aktivt att verka för den samiska kulturens framtid, både för att kvalitetssäkra traditionell samisk slöjd men också verka för att innovatörer inom olika kulturområden får utrymme för att stimulera den samiska kulturen till utveckling. Albmut Folket ska stödja projekt för att öka dagens kulturella utbud inom samisk teater, musik och film. Albmut Folket vill stödja kulturprojekt som syftar till att marknadsföra sameområdet i Sverige och utomlands, för att öka turismen och intresset för den samiska kulturen. Albmut Folket har en generös och demokratisk syn på samiska organisationer och kommer att verka för att alla organisationer ska kunna erhålla ett rimligt verksamhetsstöd. Kyrkan Albmut Folket respekterar alla trosinriktningar i Sápmi och anser att den svenska kyrkan har en särskild roll i många samers liv. Albmut Folket vill verka för en kyrka som markerar sitt oberoende till staten när det gäller samer och kan lyfta fram alla delar av den samiska kulturen. Albmut Folket kommer aktivt att arbeta för en officiell försoning mellan samerna och kyrkan där alla samiska grupper ingår. Media Albmut Folket vill arbeta för att samisk media ska vara oberoende, stark och modern, för att stärka den samiska demokratin. Albmut Folket kommer att arbeta för att fler mediekanaler skapas och ges förutsättningar att överleva. Miljö Albmut Folket kommer att sätta miljöfrågor i centrum och har ett globalt perspektiv på hur klimatförändringar och andra miljöhot kommer att påverka världen. Parlamentsbyggnad Albmut Folket anser att en parlamentsbyggnad är en naturlig del av det samiska självbestämmandet, och att Sametingets verksamhet ska utgå från denna. Jämställdhet och likabehandling Albmut Folket avser att internt att följa Sametingets fastslagna jämställdhetsprogram.
9 Albmut Folket ska aktivt verka för att samiska organisationer och myndigheter följer sina jämställdhetsplaner. Albmut Folket vill verka för att pågående diskriminering av samer dokumenteras och följs upp. Albmut Folket vill genom forskning, utredningar och seminarier kartlägga den strukturella diskrimineringen och det institutionella förtryck av samer som kommer från majoritetssamhället, och som uppstått utifrån Sveriges i dag rådande samepolitik. Mer information finns på
ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER
ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER Våra huvudmål inför kommande mandatperiod 2017 En av de viktigaste frågorna för Álbmut är att staten ska vidta åtgärder så att alla samer, inklusive
Läs merRiksorganisationen Same Ätnams visionsprogram
Riksorganisationen Same Ätnams visionsprogram Upprättat till landsmötet 2016 Inledning Detta dokument fastställer Riksorganisationen Same Ätnams (RSÄ) visioner, målsättningar, värdegrunder och åsiktsförklaringar.
Läs merNjunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse
Njunjuš En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än mindre folk i världen, med en självklar rätt
Läs merVuovdega. Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/
Vuovdega Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/ Sametingspartiet Vuovdega-Skogssamerna bildades 1993, inför det första Sametingsvalet. Vi är ett renodlat samepolitisk parti, som står fria från samiska särintressen
Läs merRegional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten)
Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten) Eva-Lisa Myntti, jurist Fredrik Juuso, näringshandläggare Motivet för varje enskild aktör att medverka i strategins genomförande är primärt den egennytta
Läs merFolkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010
Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som
Läs merJakt- och Fiskesamerna
SAMETINGSVAL 2013 Jakt- och Fiskesamerna för rättigheter till alla! jofs_broschyr.indd 1 2013-04-05 17:51 rättigheter til Hur ska framtidens samiska samhälle se ut? Du kan tillsammans med oss förändra
Läs merMarkanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen
Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen Lagstiftning, FPIC och ILO Malin Brännström Skellefteå den 24 januari 2017 Vad jag ska prata om idag Lagstiftningen. Centrala
Läs merDeltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N
Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N Varför frågan om deltagande och samråd? Deltagande i offentliga angelägenheter en mänsklig rättighet,
Läs merNjunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018
Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018 Inledning Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen, med en självklar rätt
Läs merJakt- och Fiskesamerna
SAMETINGSVALET 2009 Jakt- och Fiskesamerna för ett enat samiskt folk akt- och F Jakt- och Fiskesamerna går till val igen. Trots att vi gjorde ett fantastiskt bra val 2005 och fick 9 mandat så har vi fått
Läs merJokkmokksdeklarationen
Jokkmokksdeklarationen Förklaring från den första sameparlamentarikerkonferensen Jokkmokk 24 februari, 2005 Den historiska och första Sameparlamentarikerkonferensen, sammansatt av representanter från Sametingen
Läs merSPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017
SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017 Resolutionen framlades under Samiskt parlamentariskt råds ungdomskonferens Dålle Dolla Dållå Dålla den 8 februari 2017. Förarbetet med resolutionen har
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs merSamråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011
Samråd Minoritetspolitikens motor Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan
Läs merSAMETINGSVAL Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA!
SAMETINGSVAL 2017 Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA! RÄTTIGHETER Kära väljare. Så var det dags för sametingsval igen! Den här mandatperioden har vi för första gången varit i ledande ställning
Läs merNy struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)
REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker
Läs merminoritetspolitiska arbete
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merFör alla samers rätt till sin samiska identitet
val PLATTFORM Landspartiet Svenska Samer vill se en förändring i den svenska samepolitiken. Vi kan inte längre vänta på att det svenska samhället självmant ska tillgodose alla samers rätt att få vara same.
Läs merDags för en. förändring. Same ska få vara same. Din röst är den viktigaste!
Dags för en förändring Same ska få vara same Din röst är den viktigaste! Valprogram 2009 Landspartiet Svenska Samer har långsiktiga mål för framtiden. Vi kommer att arbeta för dessa mål de närmaste fyra
Läs merEn ny politik för det samiska folket
Enskild motion MP1402 Motion till riksdagen 2018/19:903 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) En ny politik för det samiska folket Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merSkogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland
FÖR LRF OCH SKOGSÄGAREFÖRENINGARNA Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland www.lrf.se Denna broschyr har givits ut i samarbete med Norra Skogsägarna, Norrskog, Mellanskog och Södra.
Läs merPolicy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun
Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby
Läs merYttrande Sámediggi. Box Kiruna. Remiss Nordiska Samekonventionen.
Yttrande 2017-04- 02 Sámediggi Box 90 981 22 Kiruna Remiss Nordiska Samekonventionen. Sámiid Riikkabellodat har tagit del av rubr förslaget och vill för sin del lämna följande synpunkter. Bakgrund Inledningsvis
Läs merI Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE
I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE Valprogram 2013 1. Medvetenhet Det högsta värdet för oss samer är vår kultur, historia och natursyn där våra språk, våra traditioner och våra rättigheter är oumbärliga
Läs merNjunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse
Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen. Den svenska statsbildningen bygger på
Läs merPolicy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Läs merRemissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket
Sid 1 (5) kulturdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket Övergripande synpunkter Det är viktigt att statens ansvar för konsultationer
Läs merPolicy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter
Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret
Läs mer)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK
Läs merDisposition - Hållbar utveckling
Disposition - Hållbar utveckling Jämställdhet, Integration och Mångfald Miljö Användning av det samiska språket Sammanfattning Varför känns detta så omodernt? Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser
Läs merNORDISK SAMEKONVENTION
NORDISK SAMEKONVENTION Regeringarna i Sverige, Finland och Norge, som konstaterar - att samerna är urfolket i de tre länderna, - att samerna är ett folk bosatt över landgränserna, - att det samiska folket
Läs merVI SAMER PARTIPROGRAM
VI SAMER VI SAMER PARTIPROGRAM RENAR OCH ROVDJUR - Faktisk kostnad för rovdjurssskador ersätts - Rovdjursantal anpassas efter rennäringen - Ersättning för rovdjur i annat land - Björn och örn ersätts efter
Läs merProgram för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad
Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande
Läs merYTTRANDE dnr Miljö- och energidepartementet STOCKHOLM
Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Promemoria - Lagstiftning för genomförande av Nagoyaprotokollet ( M2014/1331/R) Sametingets uppgift är att medverka i samhällsplaneringen och bevaka att
Läs merProgram för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter
SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna
Läs merKULTURPLAN Åstorps kommun
KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska
Läs merRiktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket
Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella
Läs merSvensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL
Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Sverige före 1809 Sverige och Finland en nation Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merSAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk
Läs merStyrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun
2018-04-20 Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun Det här styrdokumentet är ett allmänt hållet dokument för kommunens arbete med nationella minoriteter. Den kommer att kompletteras
Läs merKonventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat
er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning
Läs merSamhällskunskap/Identitet
Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala
Läs merPolicy för minoritetsspråk i Kiruna kommun
POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:
Läs merLäsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Läs merTRÅANTE DEKLARATIONEN Tråante 2017
TRÅANTE DEKLARATIONEN Tråante 2017 Samerna är ett självständigt folk och liksom andra folk har vi rätt till våra liv och att själva bestämma i frågor som rör oss. Grunden för samiskt liv är Sápmi, arvet
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs merDemokratipolitiskt program
Demokratipolitiskt program 2017 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21 23 april 2017 i Stockholm. Programmet behandlar Centerstudenters syn på staten och demokratin samt redogör
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merHOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM
HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska
Läs merGIIJTO! GIITU! Tack för mig
GIIJTO! GIITU! Tack för mig Motivering: Området är ett enastående exempel på hur jorden har utvecklats framför allt geologiskt och hur ekologiska och biologiska förändringar sker idag. Här finns även
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs merKommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
Läs merFaktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet
Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merIntegrationspolitiskt program
Integrationspolitiskt program 2016-2022 Antaget av kommunfullmäktige den 23 maj 2016 75 Innehåll Inledning 3 Syfte 4 Vad är integration? 4 Övergripande mål 5 Organisation och arbetssätt 5 Strategiska insatser
Läs merHandlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.
Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. 1 Innehållsförteckning Bakgrund....sidan 3 Aktuell lagstiftning samt konventioner...sidan 5 Prioriterade
Läs merNationella minoriteter och minoritetsspråk
Nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Svensk författningssamling (SFS) 2009:724 Departement/myndighet: Kulturdepartementet Bakgrund År 2000 ratificerade
Läs merMänskliga rättigheter och konventioner
18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild
Läs mer2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola
2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan
Läs merHöring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift, Dnr 13/
YTTRANDE 1 2017-07-04 dnr 6.2.1-2017-576 Troms fylkeskommune Fylkesrådet Postboks 6600 N-9296 TROMSÖ Höring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift,
Läs merTa ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!
EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merHållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie
Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Valprogram 2009 Sametingsvalet 2009 Samidikki válggat 2009 Vi är ett folk och vi hör ihop så enkelt är det. Ett hållbart Sápmi för hela det samiska
Läs merKonventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat
er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning
Läs merRegler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer
regler och riktlinjer_remissversion Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer Dessa riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och andra organisationer
Läs merKulturdepartementet Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, Jokkmokk
Kulturdepartementet Ku.remissvar@regeringskansliet.se Ku2017/01905/DISK Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, 96 222 Jokkmokk Förbundet Sáminuorra har beretts möjligheten att yttra sig över betänkandet
Läs merLokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs meratt samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker sig över staternas gränser,
NORDISK SAMEKONVENTION Regeringarna i Finland, Norge och Sverige, som konstaterar att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker
Läs merGemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete
1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun
Läs merGRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering
KOMMITTÉN FÖR AVSKAFFANDE AV RASDISKRIMINERING 81:a sessionen Den 6 31 augusti 2012 CERD/C/FIN/CO/20-22 31.08.2012 Originalspråk: engelska GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL
Läs merA. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET
A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET A.1 Statens rätt och samernas rätt 1. Staten är lagfaren ägare till den fastighet Gällivare kronoöverloppsmark 2:1 på vilken Området befinner sig. I sin egenskap av
Läs merDemokrati. Folket bestämmer
Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn
Läs merNationella minoriteter i förskola och skola
Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella
Läs merLennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015
Lennart Rohdin Laxå, 1 september 2015 Folkrättsligt åtagande Jfr FNs barnkonvention Europakonventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992) Europarådets
Läs merStrategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun
Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela
Läs merFunktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter
Funktionshinderpolitik - En Fråga om Mänskliga Rättigheter Grunderna i funktionshinderspolitiken Mille Salomaa Lindström Myndigheten för delaktighet: Vi är ett kunskapsnav som bidrar till genomförandet
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merOm svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,
Läs merIntegrations- och flyktingpolitiskt program. Interkulturella möten
Integrations- och flyktingpolitiskt program Interkulturella möten PROGRAM 2 Kommunens mål Barn och unga i Håbo ska ges bästa möjliga förutsättningar för personlig utveckling och lärande. Håbo kommun ska
Läs merArbetsområde: Min tid - min strid
Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk
Läs merkunskap folkbildning bibliotekarie personal folkbildning kvalitet delaktighet forskning kompetens bibliotekarie frihet personal kunskap folkbildning
folkbildning kunskap bibliotekarie delaktighet kvalitet folkbildning frihet bibliotekarie forskning kompetens folkbildning kunskap delakti läsning kunskap medier skolbibliotek lagar frihet ghet kompetens
Läs merIngenting om oss utan oss
Ingenting om oss utan oss Handlingsprogrammet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning. Syftet med handlingsprogrammet är att vägleda och
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merIntegrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15
Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för
Läs merTraditionell kunskap
Traditionell kunskap Ur konventionen om biologiskt mångfald, art 8j Varje avtalspart ska så långt det är möjligt och lämpligt: med förbehåll för sin nationella lagstiftning respektera, bevara och uppehålla
Läs merFörskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt?
Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt? Tiina Kiveliö Länsstyrelsen i Stockholms län tiina.kivelio@lansstyrelsen.se 08-785 40 21 Europarådets konventioner Europeiska konventionen
Läs merMÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling
MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten
Läs merKommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018
Kommittédirektiv Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning Dir. 2018:19 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar
Läs merDiskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40)
Diskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40) 2009-12-15 Ärende LED 2009/222, Handling 7 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Diskrimineringsombudsmannen (DO) avger
Läs merSTYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN
6 STYRANDE PRINCIPER 1 I MEDBORGARENS TJÄNST 4VIKTIGA VÄRDEN Ansvar Respekt Demokrati Balans Engagemang Legalitet Objektivitet, saklighet och likabehandling Respekt Effektivitet och service Fri åsiktsbildning
Läs merJag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Läs mer