WIS Wood Interface System

Transkript

1 WIS Wood Interface System C++ n n n o t t r ä h w n n n a r l c c w c t o m

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

3 Förord Denna studie av träbyggandets knutpunktsutformningar är utförd under 2000 på uppdrag av NUTEK:s Trä och Byggprogram. Studien redovisar hur ett öppet träbyggnadssystem kan utformas baserat på den kunskap som idag finns att tillgå. Dess systemkriterier, analys och systemansats kommer förhoppningsvis att skapa en livlig debatt. I den debatten är det viktigt att se det öppna systemets grundprincip - att många ganska olika konstruktioner skall kunna anslutas med generellt använda knutpunktsdetaljer. En delstudie syftade till att utvärdera samtliga nordiska träbyggnadsprojekt med hus högre än 2 våningar under tiden Denna utvärdering har utförts av en grupp verksamma konstruktörer som alla har erfarenheter från höga hus i trä. De har även deltagit i utvärderingen av de funktionskrav som definierats för knutpunkterna. Därför vill jag rikta ett särskilt tack till: Civ ing Ulf Persson, SKÅNSKA, Civ ing Göran Östergaard, Högskolan i Halmstad, Högsk ing Fredrik Karlsson, Tyréns Byggkonsult AB, Civ ing Robert Grahm, Tyréns Byggkonsult AB. Robert Grahm har dessutom författat kapitel 9 och bistått med illustrationerna. Jag vill även framföra ett speciellt tack till Einar Lundmark på Nutek, Hans- Eric Johansson på Skånska, Rolf V Jonsson på NCC och Bengt Ahlqvist på Ahlqvist & Co Arkitekter AB för att de tagit sig tid att läsa rapporten och för deras värdefulla kommentarer. Ett tack till Hans-Eric Johansson och Leif Magnusson som i ett inledande kapitel hjälpt till att sätta in rapporten i sitt sammanhang. Under arbetets gång har diskussioner förts med komponenttillverkare, entreprenörer, småhusföretag, arkitekter, konstruktörer universitet/högskolor mfl om idéerna kring ett öppet träbyggnadssystemet. Diskussioner som gett värdefull input till rapporten. Ett tack till: Gyproc, Finn Forest, SKÅNSKA, Södra Timber, PEAB, Arkitektnätverket, NCC, SP, Masonite Beams, Träinformation, Martinssons Trä, Nordic Timber Council, Växjöhem, Sjödalshus AB, Kristianstadsbyggen, Trivselhus, Ledamöterna i Svensk Byggplattform, Plushus, Tyréns Byggkonsult, Karlson Hus, Prefab utveckling, Anebyhus, LTH - avd för teknisk akustik, Modulent, Finnish Wood Research, KTH - avd för byggnader installationer Växjö Tomas Alsmarker FÖRORD I 1

4 Sammanfattning Visionen är ett träbyggnadssystem - Wood Interface System - som kan utgöra en plattform för träbyggande såväl i massivträ som i lättbyggnadsteknik, för småhus såväl som för flervåningshus, för bostadshus liksom för kommersiella och offentliga lokaler. Denna rapport demonstrerar att ett sådant system är fullt möjligt. Den bärande tanken med Wood Interface System är att skapa en gemensam plattform för tillverkare av bjälklag och/eller väggar som reglerar hur komponentens gränssnitt (de sista centimetrarna) skall utformas för att kunna passa ihop med andra tillverkares produkter. Detta är också huvudpoängen med att ett system är öppet. Rapporten utmynnar i ett förslag till ett system för standardiserade knutpunktslösningar mellan bjälklag och väggar. Förslaget baseras på expertuppfattningar om funktionskrav som bör ställas på lösningarna och på en utvärdering av elva träbyggnadsprojekt med avseende på dessa funktionskrav. Utvärderingen utmynnar i att två principer för kopplingen mellan bjälklag och väggar jämförs och utvärderas med avseende på ställda funktionskrav. Den ena principen är att bjälklaget läggs upp på väggarna, den andra att bjälklaget hängs in i väggen. Resultatet av denna utvärdering sammanfattas i tabellen nedan. Av tabellen framgår att den tekniska lösning för knutpunkterna/gränssnitten som bäst svarar mot de uppställda funktionskraven är då bjälklaget ansluter på insidan ("inhängt") av väggarna (kriteriesumma 202 mot 188). De främsta fördelarna med denna metod jämfört med då bjälklaget ligger upplagt på väggen är att det inhängda ger bättre lufttäthet och färre köldbryggor genom att bjälklaget inte bryter klimatskärmen. reducerar de vertikala deformationer genom att färre virkesdelar belastas vinkelrätt fibrerna. är enklare att tillämpa vid olika bjälklagstyper. förenklar utförande med prefabricerade komponenter. Om man studerar jämförelsen mellan metoderna mer i detalj finner man att båda gränssnittslösningarna uppfyller ställda säkerhetskrav vilket naturligtvis måste vara en nödvändig bibetingelse. Lösningen "inhängt" är minst lika bra som "upplagt" när det gäller komfortkrav och systemkrav på alla kriterier utom fyra. Innebörden är alltså att om alla kriterier av en bedömare tillmäts samma vikt så finns det en fördel för lösningen "inhängt". Det intressanta är emellertid att även ekonomiska skäl talar för "inhängt". Visserligen ser tidseffektivitet och materialeffektivitet ut att endast i ringa mån diskriminera till förmån för "inhängt" när man betraktar metoderna utifrån byggprocessens perspektiv. Om man emellertid utsträcker betraktelsen till hela processen från projektering och byggnation till drift, underhåll och reparationer och slutligen kvittblivning så talar ytterligare faktorer till förmån för "inhängt". Dels gäller de generella argument som ovan anförts för standardisering. Härutöver tillkommer att lösningen "inhängt" medför bättre energieffektivitet vilket sänker driftskostnaderna (bättre värmeisolering genom eliminering av köldbryggor). Vidare kan det antas att reparation och underhåll blir billigare med lösningen "inhängt" på grund av bättre installationsmöjligheter och mindre risk för fuktskador. 2 I SAMMANFATTNING

5 Slutsatsen är alltså att det finns ekonomiska fördelar med lösningen "inhängt" framför "upplagt" vid sidan av fördelarna vad avser komfort- och systemkrav vid givna säkerhetskrav. Med stöd av dessa resultat redovisar studien ett detaljerat förslag till knutpunktsstandard baserat på lösningen "inhängt". Funktionskrav - betygsättning poäng summa poäng Funktion inhängt upplagt inhängt upplagt diff Säkerhet Bärförmåga koncentrerade upplagstryck vertikala tvärkrafter 3 5 excentrisk belastning 3 4 kantavstånd för fästdon 4 4 Stabilisering vindlast från y-vägg till bjälklag excentrisk upplagsreaktion från y-vägg till bjälklag 4 3 horisontell skjuvkraft från bjälklag till stabiliserande vägg 4 5 dito från våning till våning 5 3 drag- och tryckkrafter så att bjälklaget kan fungera som högbalk 4 4 Brand bärförmåga, brandskydd infärstningar bärförmåga, brandskydd vägg 5 5 rökgasspridning, täthet 4 4 brandblockering 4 4 Fortskridande ras självbärande vinkelrätt bjälklagets huvudbärningsriktning bärförmåga m h t utåtriktade krafter mot vägg 3 3 dito m h t uppåtriktade upplagsreaktioner 4 4 Komfort Ljudisolering flanktransmission/bjälklagsupplagets excentritet dito genom begränsad inspänning mellan bjälklag och vägg 4 3 dito genom begränsad kontinuitet 4 4 springläckage (täthet) 4 4 Svikt inspänning vägg/bjälklag upplagets excentricitet 3 4 Deformationer andelen trä som belastas vinkelrät fibrerna Täthet lufttäthet allmänt obruten diffusions/konvektionsspärr 5 3 kondensrisk 4 3 innestängd fukt 4 4 Värmeisolering eliminera köldbryggor variera isolertjocklek 4 4 Systemkrav General itet tillämpbarhet vid olika bjälklagstyper dito väggtyper 5 4 dito väggtjocklekar 5 5 dito bjälklagstjocklekar 5 4 väggreglarnas placering kontra bjälklagsbalkarna 4 3 självbärande förmåga mellan väggreglar 5 4 dito över fönster och dörrar 4 3 dito vid öppningar i hörn 4 3 släktskap med övriga knutpunkter 4 3 måttfrihet 5 4 Enkelhet antal arbetsmoment, antalet tillkommande element förståelse för knutpunktens funktionssätt 4 3 okänslighet för fel i utförandet 4 3 toleranser 4 Flexibilitet prefabriceringsgrad demonterbarhet 4 3 utkragningsmöjlighet 0 4 Installationsmöjligheter Diverse sneda vinklar mellan väggar öppningar i bjälklag vid knutpunkt 3 3 överföringar av koncentrerade laster 3 5 Ekonomi Tidseffektivitet Materialeffektivitet 3 4 Kriteriesumma SAMMANFATTNING I 3

6 Inledning Vår relation till trä Det finns många egenskaper hos trä som är högt värderade av människan. Detta har gjort materialet till vårt absolut mest mångsidigt använda material för byggande, boende och verksamheter under tiotusentals år. God materialtillgång och dess formbarhet har givit det en särställning i mänsklighetens tjänst. Möjligheten att bearbeta trä med relativt enkla verktyg har gjort det till var mans material. För byggindustrin har trä alltid varit ett av basmaterialen. Timmermän, murmästare och stenhuggare är de yrkesgrupper som bearbetade de klassiska materialen. Det är dock endast trä som behållit sin ställning ända fram till idag. Timmermannens kunskap om trä och hans förmåga att forma det har varit grunden för byggindustrin när yrket för drygt hundra år sedan blev ett helårsarbete. Trä har således alltid varit kopplat med att formas på plats - platsbyggeri med en mer modern term. Det är endast i småhusindustrin som någon träprefabricering av betydelse återfinns. Den positiva egenskapen att lokalt kunna kapa, borra, fräsa och spika, limma och spika trä är därför lite paradoxalt också ett skäl till att standardisering och systemtänkande är betydligt mindre utvecklat för trämaterialet än för andra byggmaterial. Bearbetningen görs till en del av processen att framställa sin produkt. Den råvara som materialtillverkaren tillhandahåller är därför även den anpassad för senare bearbetning i processen. Byggindustrins relation till trä Byggindustrin genomgår nu en stor förändringsprocess både i Sverige, Norden och Västeuropa. När Central- och Östeuropas byggande inom en tioårsperiod kommer att mångdubblas kommer det att ske under ledning av västeuropeiska företag och västeuropeisk teknik. Byggindustrins utveckling följer nu ett mönster som återfinns i alla andra industrigrenar - det är bara det att utvecklingen kommer mycket sent. Byggföretagen integrerar nu snabbt framåt i värdekedjan, vill komma allt närmare slutförbrukaren och blir alltmer kunskapsföretag och/eller specialister. Företagen blir även allt större. Bakom sig lämnar de delar av produktionsledet till andra som bättre kan utveckla och effektivisera produktionen. Inköp sker i allt mindre utsträckning av byggmaterial och arbetskraft - man vill alltmer köpa en färdig tjänst med inbyggd funktion. Ur logistiksynpunkt värderas sådana produkter som kan tillverkas på annan plats än arbetsplatsen och sedan direkt kan fogas in på slutlig plats i byggnaden. I denna utveckling riskerar trä som byggmaterial att hamna i skymundan och tappa marknad. "Substitutmaterial" har vuxit till sig så att de nu får betraktas som alternativa material med sin givna plats i processen. De har gjort det genom att utveckla egna system som uppfyller ställda funktionskrav och vars prefabrikationsgrad/logistik/kostnad är mer attraktiv för den nya byggindustrin. Rapportens syfte Utgångshypotesen är således att trämaterial kan motiveras i byggnation på ekonomiska grunder i långt fler byggsituationer, för långt fler typer av byggobjekt och i många fler lösningar av byggsystem och komponenter. Utvecklingsarbete 4 I INLEDNING

7 med syfte att visa träanvändningens möjligheter jämfört med andra material pågår på flera håll, bland annat med stöd av insatser från NUTEKs Trä- och byggprogram (mer därom nedan). En starkt bidragande orsak till att träanvändningen inte har större omfattning än idag är att det finns outnyttjade möjligheter för ekonomiska vinster av träanvändning. En sådan möjlighet sammanhänger med användning av standardlösningar. Det generella argumentet för standardlösningar kan formuleras i ekonomiska termer på följande sätt: givna funktionskrav kan uppnås till lägre kostnad, eller funktionskrav kan uppfyllas bättre vid given kostnad. Detta ligger i konsumentens intresse, och därmed i byggherrens intresse liksom i byggarens och materialleverantörens. Den ekonomiska potentialen ligger i flera direkt och indirekt verkande faktorer: tillgång till standardlösningar minskar kostnaderna för projektering färre lösningsvarianter på byggarbetsplatsen minskar byggtiden genom att personalen kan upparbeta viss rutin färre varianter kan öka serielängden hos komponenttillverkare och därmed minska enhetskostnaden om kostnadsminskningar vinner genomslag kan det antas att den totala efterfrågan på trälösningar vinner marknad och därmed står ytterligare skalfördelar inom räckhåll ökad efterfrågan kan medföra att produktivitetsförbättringar kan vinnas genom nya produktionsmetoder (både teknik och organisation) drift-, underhålls- och reparationskostnader kan bli lägre om färre lösningsvarianter tillämpas i bygget rivnings- och kvittblivningskostnader kan också minska av samma skäl Härtill kommer att det kan finnas miljömässiga, näringspolitiska och regionalpolitiska fördelar av att utnyttja den inhemska råvarubasen bättre vilket ger ytterligare samhällsekonomiska argument för användning av standardlösningar (vi återkommer till det senare). I denna rapport fokuseras möjligheten att utvinna den ekonomiska potentialen i standardiserade gränssnitt mellan komponenter såväl i rena träbyggnadssystem som i blandade system med komponenter av trä i kombination med komponenter av andra material. Det är komponenternas möte med varandra som studeras - inte komponenternas innehåll eller egenskaper. Det är gränssnitten mellan olika komponenter som är grunden för ett träbyggnadssystem och de är kanske viktigare än för något annat byggmaterial. En av trämaterialets bästa egenskaper är att trä kan möta och kombineras med nästan alla andra byggmaterial. Med detta är dock inte sagt att det inte finns träbyggnadsystem - tvärtom finns det otaliga! Det har varit lätt att skapa ett eget (slutet) system, vilket många också gjort. Varje småhustillverkare har byggt upp sitt, ofta snarlikt men sällan identiskt med eller kombinerbart med någon annans. Det har å andra sidan inte upplevts som en begränsning, för i ett småhus levereras alla träkomponenter normalt från samma tillverkare. Däremot saknas ett öppet träbyggsystem, neutralt mellan olika tillverkare och tillgängligt för alla, som ställer den ekonomiska potential som beskrivits ovan inom räckhåll. Syftet med denna rapport är att beskriva ett möjligt sådant! Det måste genast tilläggas att det finns begränsningar i generaliserbarheten och giltigheten av de ovannämnda argumenten för standardiserade knutpunkts- INLEDNING I 5

8 lösningar mellan komponenter. Det intressanta med dessa begränsningar är att de kan erbjuda ytterligare affärsmöjligheter utan att minska värdet av standardlösningar för komponenter. Det finns exempelvis komponentföretag som producerar och levererar hela systemlösningar monterade på plats. De konkurrerar inte på den "atomiserade" komponentmarknaden (exempelvis volymelement och stomsystem), och bör därför givetvis välja de lösningar som för det enskilda byggobjektet kan försvaras från kostnads- och konkurrenssynpunkt. Det finns byggsituationer där den avvägning mellan olika funktionskrav som definieras av den standardiserade knutpunktslösningen inte passar på grund av att användaren fäster större (eller mindre) avseende vid vissa speciella funktionskrav (exempelvis inomhusklimat, ljudisolering). Incitamentsstrukturen och det nationalekonomiska intresset Det finns naturligtvis all anledning att fråga sig varför inte marknaden redan uppfunnit ett system för standardiserade knutpunktslösningar mellan komponenter i ett träbyggnadssystem. Om beskrivningen av de ekonomiska fördelarna ovan är giltig borde marknadens aktörer i sitt eget intresse redan ha anammat detta tänkande. Eftersom så inte är fallet kan man misstänka att incitamentsstrukturen har ofullständigheter. Principiellt är svaret att ingen enskild aktör på marknaden i kedjan från sågverk till byggare har tagit på sig utvecklingsansvaret därför att det inte bedömts lönsamt. Utvecklingsinsatsen har ansetts för stor, osäkerheten om utfallet för stor och möjligheten att själv tillgodogöra sig det fulla resultatet av utvecklingsinsatserna för liten. Varje enskild leverantör fokuserar sin närmaste kund. Incitamentet att samverka mellan flera led i förädlingskedjan har varit för svagt. Ingen aktör har varit stor nog att "framtvinga" en "de facto" - standard (jämför Microsoft!). Dessa är i själva verket de klassiska argumenten för att med samhälleliga kollektiva insatser stödja den här typen av utvecklingsinsatser. Härutöver finns det särskild anledning i detta fall att öka utnyttjandet av inhemsk fiberråvara av näringspolitiska, regionalpolitiska och miljöpolitiska skäl. Dessa skäl ligger bakom att regeringen 1997 satsade 300 MSEK på ett Strategiskt utvecklingsprogram för den svenska skogsnäringen. Detta program har aktivt genomförts av NUTEK. Under programmets löptid har programmets fokus successivt flyttats från råvaran/skogen mot marknad/bygganvändning vilket också lett till att programmet nu benämns Trä och Byggprogrammet. Som en mycket väsentlig del i detta program har en referensgrupp, "plattformsgrupp", bildats med representanter från arkitektkåren, från byggföretag, byggmaterialindustrin, konstruktörer, forskare mm för att diskutera träbyggsystem för 2000-talets byggande. Kontakter med motsvarande utveckling i Finland har förekommit då dessa frågor är lika aktuella där. Systemdiskussionerna har en uttalad inriktning mot mångfald, anpassbarhet och modern design. Trämaterialets goda bearbetbarhet och därmed anpassbarhet till individuell husutformning ingår givetvis som en viktig del i systemet. Föreliggande studie är en del av Trä- och byggprogrammet. Den redovisar hur ett öppet träbyggnadssystem kan utformas baserat på den kunskap som idag finns att tillgå. Dess systemkriterier, analys och systemansats kommer förhoppningsvis att skapa en livlig debatt. Det är i den debatten viktigt att se det öppna systemets grundprincip - att många ganska olika konstruktioner skall kunna 6 I INLEDNING

9 anslutas med generellt använda knutpunktsdetaljer. Studien tar ingen som helst ställning för hur själva komponenterna skall utformas, ej heller dess egenskaper eller kostnader. Den graderingen kommer en fungerande marknad för träkomponenter själv att ta hand om. Kapitel 1 Ett träbyggnadssystem Inledning Det finns idag i Norden ett flertal flerbostadshus utförda med bärande stomme i trä. I dessa projekt återfinns många olika konstruktions- och detaljlösningar. Lite tillspetsat har varje projekt sina lösningar beroende på val av vägg- och bjälklagssystem eller vilken produktionsmetod som valts. Är detta nödvändigt? Eller är det möjligt att systematisera vägg- och bjälklagssystemen så att de passar ihop - så att ena halvan av ett hus kan byggas med massiva träbjälklag och träregelväggar och den andra med lätt träbjälklag och plankvägg? Denna generalitet utgör per definition kärnan i ett öppet system. Utgångspunkten för denna rapport är att det är möjligt att lägga fast en standard baserad på generella gränssnitt/knutpunkter som reglerar hur en träbyggnads väggar, bjälklag och tak sammankopplas till en helhet - en bärande stomme. Denna standard utgör kärnan i ett öppet träbyggnadssystem. Visionen är ett träbyggnadssystem som utgör en plattform för träbyggande såväl i massivträ som i lättbyggnadsteknik, för småhus såväl som för flerbostadshus. 1.1 Ett öppet träbyggnadssystem Ett byggsystem består av flera olika tekniska system som elsystem, vatten och avloppssystem, ventilationssystem, väggsystem, bjälklagssystem etc. Ett byggsystem är ett komplett system som innehåller och samordnar samtliga tekniska system till en helhet - en färdig byggnad. Ett träbyggnadssystem samordnar olika typer av träbaserade vägg- och bjälklagssystem med övriga tekniska system. Kärnan är sammankopplingen mellan de olika vägg- och bjälklagssystemen. Den minsta gemensamma nämnaren är knutpunkterna/gränssnitten. Detta gränssnitt inkluderar möte med andra material än trä. Idag saknas ett väl definierat träbyggnadssystem för flervånings trähus som säkerställer tekniska funktioner som brand, ljud, stabiliserig mm. Detta innebär en osäkerhet som får till följd att byggare väljer stål eller betong framför trä och att produktleverantörer inte vågar satsa på utveckling av produkter/ komponenter. Ett väl definierat träbyggnadssystem saknas även för övriga typer av trähus. Det är dock i fallet flervånings trähus som avsaknaden blir tydligast. De byggs ofta av större entreprenörer som köper komponenter från olika tillverkare. I ett småhus levereras alla komponenterna normalt från en och samma tillverkare. Dessa komponenter är skräddarsydda för respektive företags "system". Ett öppet träbyggnadssystem borde kunna innebära rationaliseringsvinster även för småhusindustrin. I. ETT TRÄBYGGNADSSYSTEM I 7

10 1.2 Syfte och målsättning Syftet med denna rapport är att undersöka förutsättningarna för huruvida det är möjligt att systematisera olika typer av träbaserade vägg- och bjälklagssystem så att olika tillverkare kan leverera produkter som passar ihop. Syftet med ett öppet träbyggnadssystem baserat på standardiserade gränssnitt/ knutpunkter är framförallt: att det blir öppet för individuell utformning av produkter att det blir öppet för konkurrens mellan tillverkare att det skapar förutsättningar för ett generellt IT-system att det innebär enklare inlärning och därmed ett mer rationellt montage Något sådant öppet system finns inte idag. Detta inledande arbete består i huvudsak i: Att definiera vilka funktionskrav som måste ställas på gränssnitten/knutpunkterna utifrån de krav som ställs på flexibilitet avseende form och funktion för en- och flerfamiljshus. Att undersöka intresset för stomsystemets grundidé bland komponenttillverkare, entreprenörer, arkitekter och konstruktörer. Att definiera vilka gränsnitt/knutpunkter som kan/bör standardiseras. Att definiera vilka funktionskrav som måste ställas på gränssnitten/knutpunkterna med hänsyn tagen till övriga tekniska system såsom el, vatten, värme, avlopp, luft, sprinkler etc. Att inventera och sammanställa valda knutpunktslösningar i de flervånings trähusprojekt som genomförts i norden. Att utvärdera ovanstående lösningar utifrån definierade funktionskrav i samarbete med industrin och universitet/högskolor. Att undersöka förutsättningarna för IT-stöd. Kapitel 2 Knutpunkter som kan/bör standardiseras Inledning En byggnad består av en mängd olika gränssnitt/knutpunkter mellan flera olika komponenter. Det kan handla om allt från trapp- och balkonganslutningar mm till detaljer vid fönster, dörrar etc. Syftet med "trähusets operativsystem" är att fokusera på de knutpunkter/gränssnitt som är väsentliga för den bärande stommen och att söka en standard för hur dessa skall utformas. 2.1 Vertikala knutpunkter/gränssnitt Till de viktigare gränssnitten hör knutpunkterna mellan bjälklag och vägg. I dessa gränssnitt överförs såväl vertikala som horisontella laster samtidigt som dessa knutpunkter är väsentliga för viktiga komfortkrav som ljud och värmeisolering. Bjälklaget möter ytterväggar, innerväggar och lägenhetsskiljande väggar, såväl vinkelrätt som parallellt med bärriktningen. 8 I 2.. KNUTPUNKTER SOM KAN/BÖR STANDARDISERAS

11 De gränssnitt/knutpunkter mellan bjälklag och vägg som är avgörande för det bärande stomsystemet är de sex olika kombinationer som illustreras i figur nedan. Figur 2.1 Bjälklag möter yttervägg - vinkelrätt (vänstra figuren) respektive parallellt (högra figuren) med bärriktningen. Figur 2.2 Bjälklag möter lägenhetsskiljande vägg - vinkelrätt (a) respektive parallellt (b) med bärriktningen. Figur 2.3 Bjälklag möter bärande innervägg (hjärtvägg) - vinkelrätt (a) respektive parallellt (b) med bärriktningen. 2.2 Horisontella knutpunkter/gränssnitt Horisontella gränssnitt/knutpunkter som bör standardiseras är de mellan ytterväggar, lägenhetsskiljande väggar och bärande innerväggar. Dessa väggar utnyttjas oftast för stabilisering mot horisontella laster såsom vindlaster. Avgörande för utformningen av de horisontella knutpunkterna mellan väggar är att de medger överföring av stora koncentrerade lyft- och tryckkrafter som skall kunna överföras från våning till våning samtidigt som knutpunkten skapar möjligheter att utföra väggarna som helt slutna komponenter. I figur redovisas de gränsnitt/knutpunkter som kan/bör standardiseras. i. KNUTPUNKTER SOM KAN/BÖR STANDARDISERAS I 9

12 Figur 2.4 Gränssnitt yttervägg/yttervägg - utåtgående hörn (a), inåtgående hörn (b). Figur 2.5 Gränssnitt innervägg/yttervägg (a) - lägenhetsskiljandevägg/yttervägg (b). 1 i2= \ k n ; - i is Vägg/tak Låglutande tak kan liknas vid ett lutande golvbjälklag. De principer som redovisas i denna rapport avseende gränssnitten/knutpunkterna för bjälklag kan därför med fördel tillämpas även för flacka tak (lutning mindre än ca 20 ) såsom pulpettak och sadeltak. Möjligheterna illustreras i figur 2.6 och I 2. KNUTPUNKTER SOM KAN/BÖR STANDARDISERAS

13 Kapitel 3 Funktionskrav Inledning Detta kapitel beskriver de funktionskrav som legat till grund för en utvärdering och bedömning av olika knutpunktslösningar i de nordiska trähusprojekten (dessa projekt beskrivs närmare i kapitel 4). Funktionskraven har varit utgångspunkten för det förslag till knutpunktsstandard som presenteras i kapitel 8. Utifrån definitionen av stomsystemet utgör knutpunkterna/gränssnitten kärnan i stomsystemet. De i detta kapitel formulerade funktionskrav avser vilka krav som bör ställas på gränssnitten/ knutpunkterna mellan väggar och bjälklag. Kraven avser alltså inte komponenterna i sig även om kraven i många fall också är relevanta för dessa. Funktionskraven har delats in i säkerhetskrav, komfortkrav och systemkrav. 3.1 Säkerhetskrav Kravet avser krav som är avgörande för personsäkerheten såsom statisk bärförmåga, stabilisering, brandavskiljning samt fortskridande ras. Statisk bärförmåga avser knutpunktens förmåga att överföra vertikala krafter från bjälklag till vägg. Stabilisering avser knutpunktens förmåga att överföra horisontella krafter. Brandavskiljning avser förmågan att förhindra brandspridning via knutpunkten. Kravet på fortskridande ras avser till sist knutpunktens förmåga att hålla ihop stommen vid extrema laster såsom explosion Bärförmåga Koncentrerade upplagstryck Knutpunkten skall kunna ta hand om det koncentrerade upplagstryck, stämpeltryck, som uppstår då en bjälklagsbalk landar på sitt upplag. Belastningen sker då vinkelrätt balkens fiberriktning. Detta ställer krav på upplagsytans storlek. Ju större tillgänglig upplagsyta desto bättre förmåga att överföra koncentrerade upplagstryck. Vertikala tvärkrafter Knutpunkten skall kunna överföra vertikala tvärkrafter som uppstår då upplagsreaktionen från bjälklaget inte överförs direkt via anliggning till den vertikalt bärande komponenten utan via olika former av beslag, en lejd, ett hammarband eller liknande. Detta ställer framförallt krav på att det finns plats för det antal fästdon som behövs för att överföra aktuella tvärkrafter. Desto bättre infästningsmöjligheter desto bättre förmåga att överföra vertikala tvärkrafter. Excentrisk belastning Excentricitet uppträder då belastningen av bjälklaget inte hamnar exakt centriskt på det vertikalt bärande väggelementet, exempelvis en bärande väggregel. Detta krav avser knutpunktens förmåga att överföra upplagsreaktioner från bjälklaget med så lite excentricitet som möjligt. Kant- och inbördes avstånd för fästdon Kravet avser infästningsmöjligheter mht erforderliga kant- och inbördes avstånd för fästdon. 3. FUNKTIONSKRAV I 11

14 3.1.2 Stabilisering Ett flervånings trähus stabiliseras mot horisontella laster, vind eller jordbävningslaster, genom att utnyttja väggar och bjälklag som styva skivor. För vertikala laster är bjälklagen upplagda på väggarna. När det gäller vindlast är det tvärtom. Väggen belastas av en jämnt utbredd vindlast och väggens upplag utgörs av bjälklagskanten. Genom att bjälklagen skall fungera som styva skivor överförs upplagsreaktionen från väggen via denna styva skiva som fungerar som en hög balk till de väggar som är stabiliserande. Dessa stabiliserande väggar måste ha sådan bärförmåga och styvhet att de kan överföra såväl skjuvkrafter som vertikala lyft- och tryckkrafter. Lastöverföring yttervägg till bjälklag Första kravet avseende stabilisering avser förmågan att överföra upplagsreaktionerna från väggen till bjälklaget. De krav som ställs avseende vertikal bärförmåga gäller i princip även för detta fall. Lasterna är dock vanligtvis lägre. Det primärt bärande elementet i bjälklaget i detta avseende är den stabiliserande skivan. Den ligger oftast på bjälklagets ovansida där den även fungerar som golvskiva. Det är via denna som upplagskrafterna förs vidare till de stabiliserande väggarna. Lasterna från väggen skall överföras till denna skiva. Kravet på lastöverföring avser därför i första hand förmågan att överföra upplagsreaktioner från ytterväggen till den stabiliserande skivan/elementet i golvbjälklaget. Tryck- och dragfläns i hög balk För att horisontella laster skall kunna föras vidare till de stabiliserande väggarna måste bjälklaget fungera som en hög balk med liv och flänsar. I ett lätt träbjälklag fungerar golvskivan som liv och knutpunkterna som flänsar. Kravet avser knutpunktens funktion som drag- respektive tryckfläns i bjälklaget. Överföring av horisontell skjuvkraft - bjälklag/vägg När lasten väl överförts från yttervägg till bjälklaget skall dessa krafter föras över i de stabiliserande väggarna genom att bjälklaget fungerar som en horisontellt liggande hög balk som har upplag på de stabiliserande väggarna. Via skjuvning skall dessa horisontella upplagskrafter överföras från bjälklaget till väggens hammarband eller motsvarande. Överföring av horisontell skjuvkraft - våning/våning De horisontella skjuvkrafter som påförts de stabiliserande väggarna via bjälklagen skall överföras från våning till våning ner till grundkonstruktionen. Detta krav avser knutpunktens förmåga att överföra de ackumulerade upplagsreaktionerna från o vanförliggande bjälklag till underliggande våning. Överföring av koncentrerade drag- och tryckkrafter - våning/våning Upplagsreaktionerna på de stabiliserande väggarna resulterar förutom i horisontella skjuvkrafter även i koncentrerade lyft- och tryckkrafter i den stabiliserande väggens ändar. Detta krav avser knutpunktens förmåga att överföra dessa krafter Brand Kravet avser såväl bärförmåga som förmåga att förhindra brand- och rökgasspridning. 12 I 3. FUNKTIONSKRAV

15 Brandskydd infästningar Kravet avser brandskydd av knutpunktens infästningsdetaljer. Bärförmåga Kravet avser knutpunktens påverkan på väggens bärförmåga vid brand, framförallt mht till knutpunktens bidrag till en ökad excentricitet. Vid brand ökar excentriciteten pga av avbränning. Kravet avser även knutpunktens förmåga att utgöra brandskydd för väggen i gränssnittet bjälklag/vägg. Rökgasspridning Kravet avser knutpunktens förmåga att förhindra att rökgaser sprids via knutpunkten till intilliggande brandcell eller till angränsande bjälklag eller väggkonstruktion. Detta ställer krav på knutpunktens lufttäthet. Brandspridning Kravet avser knutpunktens förmåga att förhindra att en brand sprider sig till intilliggande brandcell eller till angränsande bjälklag eller väggkonstruktion via knutpunkten, dvs knutpunktens funktion som brandblockering Fortskridande ras Kravet avser knutpunktens förmåga att förhindra en total kollaps av den bärande stommen då väsentliga delar av stommen (del av vägg och/eller bjälklag) förstörts vid extrem belastning i form av exempelvis en explosion, påkörning, brand eller dylikt. Självbärande förmåga Kravet avser knutpunktens självbärande förmåga, framförallt vinkelrätt bjälklagets huvudbärningsriktning. Kravet avser knutpunktens förmåga att själv fungera som en avväxling. Bärförmåga med hänsyn till utåtriktade krafter Kravet avser knutpunktens förmåga att förhindra att en vägg blåses ut pga av utåtriktade krafter, exempelvis vid en explosion. Kravet avser därvidlag knutpunktens förmåga att överföra horisontellt utåtriktade skjuvkrafter, dess förmåga att hålla ihop bjälklag och vägg. Bärförmåga med hänsyn till uppåtriktade upplagsreaktioner Då en bärande vägg slås ut kan det uppstå uppåtriktade krafter i en knutpunkt. Detta händer exempelvis då ett kontinuerligt bjälklag på tre stöd förlorar ett av ytterstöden. Detta krav är snarlikt med kravet avseende självbärande förmåga. Det avser knutpunktens självbärande förmåga, eller förmågan att fungera som avväxling, men för uppåtriktade krafter. 3.2 Komfortkrav Komfortkrav handlar om krav på god ljudisolering, värmeisolering och täthet (undvika drag) men även om att undvika störande vibrationer eller svikt Ljudisolering Flanktransmission Kravet avser knutpunktens förmåga att reducera ljudöverföringen via flanktransmission. Flanktransmission innebär ljudöverföring via bjälklag till vägg 3. FUNKTIONSKRAV I 13

16 genom excentrisk belastning av väggen och/eller inspänning mellan vägg och bjälklag. Kravet avser därför knutpunktens förmåga att begränsa såväl bjälklagsupplagets excentricitet som inspänningen. Kravet avser även begränsad kontinuitet, dvs att väggen eller delar av väggen fortsätter obruten förbi knutpunkten. Det senare gäller inte minst den inre beklädnadsskivan. Springläckage Kravet avser knutpunktens förmåga att förhindra att ljud "läcker igenom" via springor i knutpunkten. Kravet är snarlikt kravet mht rökgasspridning eftersom det handlar om att uppnå så stor lufttäthet som möjligt Svikt Som för flanktransmission handlar funktionskravet avseende svikt om knutpunktens förmåga att minimera graden av inspänning mellan bjälklag och vägg samt att minimera upplagets excentricitet. Inspänning innebär att de vibrationer som uppstår då man går på bjälklaget överförs till väggen genom att bjälklag och vägg är mer eller mindre styvt sammankopplade. Väggen sätts även i svängning vid excentrisk belastning. Idealfallet är därför en ledad infästning, "ett gångjärn" som placerats centriskt på den vertikala bärningen Deformationer Funktionskravet avser knutpunktens förmåga att reducera vertikala deformationer som uppkommer på grund av vertikal belastning. I huvudsak innebär kravet att reducera andelen trä i knutpunkten som belastas vinkelrätt fibrerna. Därmed reduceras deformationerna till följd av såväl belastning som fuktvariationer Täthet Lufttäthet Kravet avser knutpunktens förmåga att förhindra drag via knutpunkten, dvs att åstadkomma så goda förutsättningar som möjligt för en lufttät anslutning mellan bjälklag och vägg. Obruten diffusions/konvektionsspärr Kravet avser knutpunktens förmåga att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att diffusions/konvektionsspärren kan passera knutpunkten utan att riskera att denna punkteras eller förstörs. Eliminera kondensrisk Kravet avser knutpunktens förmåga att förhindra kondensrisk genom att undvika att varm luft möter kalla ytor i gränssnittet mellan bjälklaget och ytterväggen. Kravet hänger samman med ovanstående krav avseende obruten diffusions/konvektionsspärr. Innestängd fukt Kravet avser knutpunktens förmåga att förhindra att fukt såväl under byggtiden som under byggnadens livstid kommer in och blir kvar i konstruktionen Värmeisolering Kravet avser knutpunktens förmåga att eliminera köldbryggor samt möjligheterna att variera isolertjockleken i väggen. 14 I 3. FUNKTIONSKRAV

17 3.3 Systemkrav Systemkraven avser knutpunktens generalitet, systemsäkerhet och flexibilitet. Generalitet avser exempelvis tillämpbarhet vid olika bjälklags- och väggtyper, släktskap med övriga knutpunkter etc. Med systemsäkerhet avses framförallt enkelhet avseende utförande och montage. Flexibilitet avser möjlighet att variera prefabriceringsgrad, möjlighet att passera med installationer förbi knutpunkten, möjlighet till öppningar mm Generalitet Tillämpbarhet vid olika bjälklagstyper Kravet avser knutpunktens generella tillämpning vid olika bjälklagstyper. Med andra ord hur väl samma principiella knutpunktsdetalj fungerar för olika typer av bjälklag. Detta generalitetskrav studeras för bjälklag med homogena balkar (konstruktionsvirke, Fanérträ och limträ), bjälklag med lättbalkar med I-tvärsnitt samt bjälklag bestående av fackverksbalkar. Dessutom studeras detta generalitetskrav för massivt träbjälklag samt semimassivt träbjälklag. Tillämpbarhet vid olika väggtyper Kravet avser knutpunktens generella tillämpning vid olika väggtyper på motsvarande sätt som för bjälklaget ovan. Generalitetskravet studeras för tre olika väggtyper - träregelvägg med och utan korsande reglar eller annan typ av inre skikt samt för massiv trävägg. Tillämpbarhet vid olika vägg- och bjälklagstjocklekar Kravet avser knutpunktens generalitet avseende varierande vägg- respektive bjälklagstjocklek. Tillämpbarheten studeras för vägg med 200 mm respektive 350 mm isolering samt för bjälklag med tjocklek 250 mm respektive 500 mm. Generalitet avseende bärning Kravet avser knutpunktens självbärande förmåga mellan bärande väggreglar. Jämför funktionskravet i avsnitt Kravet avser alltså knutpunktens förmåga att fungera som avväxling mellan väggreglarna. Detta innebär att balkar i bjälklaget kan placeras oberoende av väggreglarnas placering. Detta funktionskrav skapar också en generalitet vad gäller möjligheten att kombinera ett massivt eller ett semimassivt träbjälklag med en träregelstomme. Självbärande förmåga Kravet avser knutpunktens självbärande förmåga över större öppningar såsom över dörrar och fönster. Det avser även knutpunktens förmåga att möjliggöra öppningar i hörn. Jämför återigen med funktionskravet i avsnitt Släktskap Kravet avser knutpunktens släktskap med övriga knutpunkter, att knutpunkten har en sådan generalitet att samma principiella utförande återkommer vinkelrätt och parallellt med bärriktningen samt mot såväl yttervägg, hjärtvägg som lägenhetsskiljande vägg. Måttfrihet Kravet avser knutpunktens förmåga att skapa måttfrihet för vägg- och bjälklagskomponenterna. Detta innebär frihet att variera längdmått på väggar och 3. FUNKTIONSKRAV I 15

18 bjälklag, frihet att variera tjocklek på väggar och bjälklag samt frihet att variera modulmått Systemsäkerhet Monterbarhet Kravet avser knutpunktens förmåga att genom enkelhet i utformningen reducera antalet arbetsmoment samt antalet tillkommande element såsom reglar, skivor etc. Förståelse för funktionssätt Kravet avser knutpunktens tydlighet avseende dess tekniska funktionssätt. Okänslighet Kravet avser knutpunktens okänslighet för eventuella fel i utförandet Flexibilitet Möjlighet att variera prefabriceringsgrad Kravet avser knutpunktens flexibilitet avseende varierande grad av prefabricering. Idealt skall knutpunkten kunna vara identisk oavsett om det är frågan om platsbyggeri eller om kompletta prefabricerade vägg- och bjälklagskomponenter. Detta funktionskrav studeras för fallet platsbyggeri, för öppna vägg- och bjälklagskomponenter, slutna vägg- och bjälklagskomponenter samt för fallet med väggelement i flera våningar. Demonterbarhet Kravet avser knutpunktens förmåga att skapa möjlighet att demontera bjälklags- och väggkomponenter. Utkragning Kravet avser knutpunktens förmåga att skapa möjlighet att kraga ut bjälklaget för exempelvis en balkong. Installationer Kravet avser möjligheten för genomföringar av installationer såsom el, data och tele, vattenrör, sprinklerrör. Kravet avser även möjligheter att byta ut denna typ av installationer. Knutpunkten skall också medge placering av schakt intill vägg. Detta ställer krav på knutpunktens självbärande förmåga horisontellt, dvs att den kan fungera som en liggande avväxling förbi ett sådant schakt. Sneda vinklar Kravet avser knutpunktens flexibilitet beträffande möjligheten till sneda vinklar mellan anslutande väggar. Öppningar i bjälklag Kravet avser knutpunktens förmåga att skapa möjligheter för öppningar i bjälklag vid knutpunkten, exempelvis vid trappor. Precis som för schakt innebär detta krav på knutpunktens självbärande förmåga horisontellt, dvs att den kan fungera som en liggande avväxling förbi en sådan öppning. Detta avser också förmågan att överföra koncentrerade upplagsreaktioner på ömse sidor om en sådan öppning, både vertikalt och horisontellt. 16 I 3. FUNKTIONSKRAV

19 3.3.4 Resurseffektivitet Kravet avser framförallt knutpunktens förmåga att skapa tidseffektivitet. Detta avser hela kedjan från projektering, tillverkning och montage på bygget. Kravet avser även materialeffektivitet, dvs att minimera antalet bearbetningar och tillkommande element (skivor, beslag, spik etc). Kapitel 4 De nordiska trähusprojekten Inledning Det finns idag i Norden ett flertal flerbostadshus som utförts med bärande stomme i trä. Elva av dessa har studerats närmare i detta arbete. De frågor som ställts är: Finns det något genomgående systemtänkande i dessa projekt? Hur ser knutpunktslösningarna ut? Vilken produktionsmetod har varit vanligast - platsbyggeri eller prefab? Studerade projekt är: Kv Svanen i Ängelholm Kv Wälludden i Växjö (etapp 1 och 2) Casa Nova i Danmark Kv Räven i Solna Kv Trollsländan Kv Orgelbänken i Linköping Kv Birgittastranden i Vadstena Nora församlingshem Kv Solvändan i Motala Kv Slipen 4.1 Vad som studerats Komponenter Ytterväggar Bärande innerväggar Lägenhetsskiljande väggar - vertikalt bärande/icke vertikalt bärande Lägenhetsskiljande bjälklag Bjälklagsknutpunkter Yttervägg/lägenhetsskiljande bjälklag, parallellt bärriktningen Yttervägg/lägenhetsskiljande bjälklag, vinkelrätt bärriktningen Lägenhetsskiljandevägg/lägenhetsskiljande bjälklag, parallellt bärriktningen Lägenhetsskiljandevägg/lägenhetsskiljande bjälklag, vinkelrätt bärriktningen Bärande innervägg/lägenhetsskiljande bjälklag, parallellt bärriktningen Bärande innervägg/lägenhetsskiljande bjälklag, vinkelrätt bärriktningen Produktionsmetod 4. DE NORDISKA TRÄHUS PROJEKTEN I 17

20 4.2 Kortfattad beskrivning av projekten Kv Svanen i Ängelholm - bostadshus i fyra våningar Ytterväggar: Ytterväggen består av tre skikt. Den bärande kärnan är en 45x120 regelstomme med reglarna placerade på c/c 600 mm (isolerat med stenull) med 12 mm OSB som stabiliserande skiva på insidan och en 9 mm gipsskiva (GU) på utsidan. Även den utvändiga gipsskivan utnyttjas som stabiliserande. Utanför denna kärna ligger 50 mm cellplastisolering som nätarmerats och putsats. På insidan ett installationsskikt om 45 mm som isolerats med stenull. På insidan en 15 mm gipsskiva, Protect F. Bärande innerväggar: Bärande innerväggar består av 45x120 reglar samt 120 mm stenullsisolering. På ömse sidor en stabiliserande OSB-skiva direkt mot träregelverket och utan på OSB-skivorna en 15 mm Protect F. Lägenhetsskiljande väggar - vertikalt bärande/icke vertikalt bärande: De lägenhetsskiljande väggarna är uppbyggda som två separata och identiskt uppbyggda vägghalvor. Reglar 45x120 c/c 600 mm. 120 mm stenullssolering. Stabiliserande OSB-skiva direkt mot träregelstommen och en utanpåliggande 15 mm Protect F. Lägenhetsskiljande bjälklag: Bjälklaget består av 45x300 Kerto-balkar på c/c 600 mm. Ovanpå dessa ligger en 45 mm trapetskorrigerad plåt (tj=0.5 mm). På denna i sin tur ligger 12 mm OSB + 13 mm golvgips. På undersidan: 28 mm akustikprofil samt två lag 13 mm gips. Utrymmet mellan bjälkarna har överisolerats med glasullsisolering i skivor (densitet 28 kg/m3). Produktionsmetod: Bjälklagen har tillverkats som öppna element med plåt och OSB monterad på fabrik. Isolering och undertak monterades på arbetsplatsen. Ytterväggens bärande kärna isolerades och försågs med ut- och invändig skivbeklädnad på fabrik. De båda skikten på ömse sidor om denna kärna utfördes på arbetsplatsen. Knutpunktsprincip: Inhängda bjälklag mot samtliga väggar. Bjälklagen vilar på en längsgående lejd som ligger i bjälklagshöjden. Parallellt bärriktningen ansluts bjälklaget utan lejd. Kv Wälludden i Växjö (etapp 1) - bostadshus i fyra respektive fem våningar Ytterväggar: Ytterväggen består av tre skikt. Den bärande kärnan är en 45x120 regelstomme med reglarna placerade på c/c 600 mm (isolerat med stenull) med 8 mm Plywood som stabiliserande skiva på insidan och en 9 mm gipsskiva (GU) på utsidan. Utanför denna kärna ligger 50 mm stenullsisolering som nätarmerats och putsats. På insidan ett installationsskikt om 70 mm som isolerats med stenull. På insidan 15 mm Protect F. 18 I 4. DE NORDISKA TRÄHUSPROJEKTEN

21 Bärande innerväggar: Bärande innerväggar består av 45x120 reglar samt 120 mm stenullsisolering. På ömse sidor en stabiliserande 8 mm Plywoodskiva direkt mot träregelverket + utanpåliggande 15 mm Protect F. Lägenhetsskiljande väggar - vertikalt bärande/icke vertikalt bärande: De lägenhetsskiljande väggarna är uppbyggda som två separata och identiskt uppbyggda vägghalvor. Reglar 45x120 c/c 600 mm. 120 mm stenullssolering. Stabiliserande Plywoodskiva direkt mot träregelstommen + utanpåliggande 15 mm Protect F. Lägenhetsskiljande bjälklag: Bjälklaget består av 45x300 Kerto-balkar på c/c 600 mm. Ovanpå dessa ligger en 45 mm trapetskorrigerad plåt (tj=0.5 mm). På denna i sin tur: två lag 13 mm golvgips. På undersidan: 28 mm akustikprofil samt två lag 13 mm gips. Utrymmet mellan bjälkarna har överisolerats med stenullsisolering i skivor. Produktionsmetod: Bjälklagen har tillverkats som öppna element med plåt och OSB monterad på fabrik. Isolering och undertak monterades på arbetsplatsen. Ytterväggens bärande kärna isolerades och försågs med ut- och invändig skivbeklädnad på fabrik. De båda skikten på ömse sidor om denna kärna utfördes på arbetsplatsen. Knutpunktsprincip: Inhängt bjälklag mot yttervägg där bjälklagen vilar på en längsgående lejd placerad under balkarna i installationsutrymmet. Vid bärande hjärtvägg och lägenhetsskiljande väggar ligger bjälklaget upplagt. Vid vertikal belastning genom bjälklaget har balkarna försetts med stående kortlingar som överför lasten till underliggande våning. Casa Nova Ytterväggar: Ytterväggen består av ett skikt - den bärande kärnan bestående av 45x195 stående reglar på c/c 600 mm och 195 mm isolering. På insidan 2x13 mm gips och på utsidan 9 mm utvändig gipsskiva. Bärande innerväggar: Bärande innerväggar bestående av 45x145 reglar med ömse sidor två lag 15 Protect F. 145 mm isolering. På Lägenhetsskiljande bjälklag: Bjälklaget består av 45x220 balkar av konstruktionsvirke, c/c 600 mm. På golvbjälkarna ligger en golvskiva av ca 15 mm plywood. Ovanpå golvskivan monteras ett ca 90 mm högt övergolv med ca 70 mm installationsutrymme. På undersidan: 28 mm akustikprofil samt två lag 13 mm gips. Utrymmet mellan bjälkarna isoleras med ca 100 mm isolering. Produktionsmetod: Väggarna har utförts som prefabricerade komponenter med isolering och den innersta gipsskivan monterad på fabrik. Bjälklagen har tillverkats som öppna 4. DE NORDISKA TRÄHUSPROJEKTEN I 19

22 element med plywoodskivan monterad på fabrik. Isolering och undertak monterades på arbetsplatsen. Knutpunktsprincip: Bjälklagen ligger upplagda på de vertikalt bärande väggarna. Belastning genom bjälklaget överförs via stående kortlingar i bjälklaget. Parallellt bärriktningen ansluts bjälklaget mot väggen (överkant bjälklag = överkant vägg). Kv Räven - bostadshus i fyra våningar Ytterväggar: Ytterväggen består av en bärande kärna med 45x145 regelstomme med reglarna placerade på c/c 600 mm samt 145 mm isolering. Insidan är försedd med en 15 mm Protect F, kompletterad med en innanförliggande 8 mm stabiliserande plywoodskiva där så erfordras. Utsida regelstomme sitter en 9 mm utvändig gipsskiva. Utsidan är isolerad med 70 mm stenull. Fasadbeklädnaden utgörs av träpanel högst upp och skivor i övrigt. Lägenhetsskiljande väggar - vertikalt bärande/icke vertikalt bärande: De lägenhetsskiljande väggarna är uppbyggda som två separata och identiskt uppbyggda vägghalvor med 45 mm luftspalt emellan (luftspalt isoleras i höjd med bjälklaget för att förhindra brandspridning). Reglar 45x120 c/c 600 mm med 120 mm stenullsisolering. 15 mm Protect F direkt mot regelstommen +13 mm gips. Lägenhetsskiljande bjälklag: Bjälklaget består av 350 mm höga fackverksbalkar på c/c 600 mm. Ovanpå dessa en 22 mm spånskiva + gipsbetong. På undersidan: 28 mm akustikprofil samt två lag 13 mm gips. Utrymmet mellan bjälkarna isolerat med lösullsisolering. Produktionsmetod: Platsbyggda väggar och bjälklag. Knutpunktsprincip: Bjälklagen ligger upplagda på samtliga väggar. Vid vertikal belastning genom bjälklaget har balkarna försetts med stående kortlingar som överför lasten till underliggande våning. Kv Trollsländan Ytterväggar: Ytterväggen består av en bärande kärnan med 45x145 regelstomme med reglarna placerade på c/c 600 mm samt 145 mm isolering. Insidan är försedd med en 15 mm Protect F, kompletterad med en innanförliggande 8 mm stabiliserande plywoodskiva där så erfordras. Utsida regelstomme sitter en 9 mm utvändig gipsskiva. Utsidan är isolerad med 70 mm stenull. Lägenhetsskiljande väggar - vertikalt bärande/icke vertikalt bärande: De lägenhetsskiljande väggarna är uppbyggda som två separata och identiskt uppbyggda vägghalvor med 45 mm luftspalt emellan (luftspalt isoleras i höjd med bjälklaget för att förhindra brandspridning). Reglar 45x95 c/c 600 mm med 95 mm stenullsisolering. Två lag 15 mm Protect F på respektive vägghalva. 20 I 4. DE NORDISKA TRÄHUSPROJEKTEN

23 Bärande innerväggar: Bärande innerväggar bestående av 45x95 reglar utan isolering. På ömse sidor två lag 15 mm Protect F. Lägenhetsskiljande bjälklag: Bjälklaget består av 400 mm höga fackverksbalkar på c/c 600 mm. Ovanpå dessa en 22 mm spånskiva + gipsbetong. På undersidan: 28 mm akustikprofil samt två lag 13 mm gips. Utrymmet mellan bjälkarna isolerat med lösullsisolering. Produktionsmetod: Platsbyggda väggar och bjälklag. Knutpunktsprincip: Bjälklagen ligger upplagda på samtliga väggar. Vid vertikal belastning genom bjälklaget har balkarna försetts med stående kortlingar som överför lasten till underliggande våning. Kv Orgelbänken - bostadshus i fyra våningar Ytterväggar: Ytterväggen består av en bärande kärnan med 45x145 regelstomme med reglarna placerade på c/c 600 mm samt 145 mm isolering. Insidan är försedd med en 15 mm Protect F, kompletterad med en innanförliggande 8 mm stabiliserande plywoodskiva där så erfordras. Utsida regelstomme sitter en 9 mm utvändig gipsskiva. Utsidan är isolerad med 50 mm stenull. Fasaden är putsad. Lägenhetsskiljande väggar - vertikalt bärande/icke vertikalt bärande: De lägenhetsskiljande väggarna är uppbyggda som två separata och identiskt uppbyggda vägghalvor med 30 mm luftspalt emellan (luftspalt isoleras i höjd med bjälklaget för att förhindra brandspridning). Reglar 45x120 c/c 600 mm med 120 mm stenullsisolering. 15 mm Protect F direkt mot regelstommen + 13 mm gips. Bärande innerväggar: Bärande innerväggar bestående av 45x120 reglar utan isolering. På ömse sidor två lag 15 mm Protect F. Lägenhetsskiljande bjälklag: Bjälklaget består av 400 mm höga fackverksbalkar på c/c 600 mm. Ovanpå dessa en 22 mm OSB-skiva + gipsbetong. På undersidan: 28 mm akustikprofil samt två lag 13 mm gips. Utrymmet mellan bjälkarna isolerat med lösullsisolering. Produktionsmetod: Platsbyggda väggar och bjälklag. Knutpunktsprincip: Bjälklagen ligger upplagda på samtliga väggar. Vid vertikal belastning genom bjälklaget har balkarna försetts med stående kortlingar som överför lasten till underliggande våning. 4. DE NORDISKA TRÄHUSPROJEKTEN I 21