Skolflickor ger hopp för sargat Kongo

Transkript

1 FREDSBUDSKAP SÄNDS FRÅN TV I BETLEHEM sid #4 En tidning från PMU InterLife HUMANITÄR INSATS SKER FÖR FLYKTINGAR I GOMA sid 6 SPECIAL: FRAMTIDENS BISTÅND PLANERAS sid 8-9 FOKUS: FLICKOR OCH UTBILDNING Skolflickor ger hopp för sargat Kongo KAMPANJEN PÅGÅR!

2 Ett stort tack alla församlingar, gåvogivare, second handbutiker och partners för samarbetet under 2008! Personalen i Huddinge Vi önskar en riktigt God Jul Personalen i Vårgårda och ett välsignelserikt nytt År!

3 Globalt 2008 #4 Roger svanell Fokus: FLICKOR OCH UTBILDNING 10-14: De vill bidra till fred i sitt land 15: Färre flickor än pojkar i skolorna 16-17: Flickors utbildning nyckel till utveckling DESSUTOM I DETTA NUMMER: 6: Biståndsprojekt i Tchad räddning för trillingmamma 6: Second hand allt större kanal för insamling 18-19: Vår vardag: Inte bara easy living i semesterparadiset 20: Information: Julklappar som gör världen mer rättvis Betlehems nya röst För några veckor sedan deltog jag i ett medieseminarium i Betlehem. Under en lunchrast åkte jag upp till födelsekyrkan och såg platsen där Jesus föddes. Det är en speciell känsla att komma hit. Ända sedan Jesu födelse har denna lilla stad varit förknippad med det kristna försoningsbudskapet. Nästan exakt 2000 år efter Jesu födelse har Betlehem fått draghjälp i detta försoningsarbete av en kristen tv-kanal. Varje vecka sänder man härifrån program om försoning och rättvisa, ett arbete som stöds av svensk pingstmission. Än idag sänder Betlehem alltså ut fredsbudskapet, numera från Betlehem Bible College! Läs mer om arbetet vid tv-stationen på sidan fyra. Denna tidning har återigen fokus på DR Kongo, ett land som om och om igen drabbas av konflikter och stridigheter. Tänk gärna på detta land och folk i dina böner under julen. Mödradödligheten minskar för sakta Mödradödligheten i världen minskar alldeles för långsamt. Och över 99 procent av alla dödsfall i samband med graviditet och förlossning sker i låginkomstländer. Totalt är dödssiffran en halv miljon varje år. För att FN:s millenniemål om en minskning med tre fjärdedelar till 2015 ska uppfyllas, måste dödsfallen minska med 5,5 procent per år, men siffran är i nuläget mindre än en procent. Flest dör i Afrika söder om Sahara och i Sydasien. (Unicef) Var sjätte människa lider brist på mat Var sjätte människa saknar tillräckligt att äta. Värst är läget i delar av Afrika söder om Sahara, men Indien är landet med flest hungrande över 200 miljoner människor. Totalt har antalet ökat från 848 till 923 miljoner, visar en årlig rapport från USA-baserade International Food Policy Research Institute och tyska Welthungerhilfe. (DN) Rekordkampanj mot fattigdom Närmare 117 miljoner människor i 131 länder krävde den 22 oktober, i en FNkampanj, att världens ledare håller löftet om att halvera den extrema fattigdomen och att uppnå de andra millenniemålen till Därmed slogs Guinness världsrekord för störst social mobilisering kring en enskild fråga. Förra året deltog 44 miljoner. (Unicef) Finanskris hårdast mot de fattiga Världens fattiga drabbas värst av finanskrisen trots att de är minst ansvariga för den. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon uppmanade nyligen till omedelbart stöd, för att framstegen i kampen mot fattigdom inte ska gå om intet. Fallande råvarupriser, minskad efterfrågan på exportvaror och minskade investeringar slår hårt mot de fattiga och kan innebära att de allra sämst ställda inte överlever. Krav framförs nu från hundratals folkrörelser om att de hårdast drabbade också ska få inflytande när ett nytt globalt regelverk för att hantera finansiella kriser, utformas framöver. (Globalportalen) Mikael Stjernberg i Betlehem, Västbanken mediaansvarig PMU InterLife Tidningen pmu.nu ges ut av PMU InterLife. Ansvarig utgivare: Lars Anderås Vikarierande redaktör: Noomi Lind Redaktionsråd: Mikael Stjernberg, Niclas Lindgren, Noomi Lind, Rebecka Björndahl, Ing-Marie Berglund, Maria Wåhlin, Anna Gustafsson. Foto omslag: Roger Svanell Korrektur: Kerstin Klason Layout: Joakim Strandh, Tryck: STC, Stockholm, Upplaga: exemplar E-post: redaktion@pmu.se, Internet: pmu.nu finansieras med stöd av Sida (Styrelsen för internationellt Utvecklingssamarbete). Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvar för innehållet är uteslutande författarens. Tidningen är tryckt på miljövänligt papper. Redaktionen ansvarar ej för obeställt material. SE Stockholm (tfn), (fax) Skattegårdsgatan 1, SE Vårgårda (tfn), (fax) Plusgiro: PMU InterLife (Pingstkyrkornas biståndsorganisation) är en del av Pingst Fria församlingar i samverkan och är en av Sveriges största biståndsorganisationer med över 260 pågående projekt i 60 länder. Utbildning och demokratifrågor är prioriterade områden. Akuta insatser genomförs också när naturkatastrofer eller konflikter drabbar fattiga områden. pmu.nu 2008 #4 3

4 Ariel Gomar Mikael Stjernberg 100 ton kläder skänks från H&M Klädkedjan H&M har beslutat att skänka de kläder till PMU InterLife som byts eller returneras i deras butiker. Det handlar om cirka 100 ton kläder per år och allt ifrån fina ytterjackor till t-shirts. Detta ger oss fantastiska möjligheter att skicka ut helt nya kläder till behövande runt om i världen, säger Tommy Granberg, depåansvarig vid Vårgårda Biståndscenter. Hittills har de flesta plaggen från H&M skickats till Tanzania, men planer finns också på att skicka kläder till DR Kongo. MIKAEL STJERNBERG Salam Awwad Araj är en målmedveten direktor för tv-utbildningen i Betlehem. Hon vill genom sitt arbete stärka demokratin i det palestinska samhället. Tv i Betlehem når ut med fredsbudskapet Timbuktu besökte PMU-projekt i Kongo I december låter SR och SVT tre programledare gå in i ett glashus mitt i Malmö för att sända tv och radio i sex dygn dygnet runt i programmet Musikhjälpen. Inga programledare lämnar huset under tiden. De kommer att gästas av kända och okända personer. Vissa för att spela musik, vissa för att visa sitt stöd på andra sätt. Sångaren Jason Diakité (Timbuktu) är djupt engagerad i insamlingen och besökte nyligen DR Kongo där han bland annat besökte Panzisjukhuset som stöds av Pingstmissionen. SR och SVT arrangerar Musikhjälpen tillsammans med Radiohjälpen. Målet är att på ett helt nytt sätt skapa engagemang och samla in pengar. Palestinsk media är svagt utvecklad och informationen många gånger ensidig. Sedan drygt tre år finns dock en uppstickare som får allt mer uppmärksamhet i tv-utbudet. Det finns hela 70 tv-kanaler i de palestinska områdena, både legala och illegala. Det stora antalet stationer förklaras av att man har tekniska problem med att täcka stora områden, där varje distrikt har en eller flera egna kanaler. Men det är mycket få av stationerna som sänder lokalt producerade program, mestadels sänds inköpta program och filmer från Väst eller arabiska program, främst egyptiska. Sedan 2001 arbetar Botkyrka pingstförsamling och PMU InterLife tillsammans med Betlehem Bible College, med en tvåårig medieutbildning som både innehåller praktisk och teoretisk tv-utbildning. Och studenterna som går ut har lätt att hitta arbete. Nu senast hittade alla 15 utexaminerade jobb direkt. Jag känner mig väldigt stolt, säger Salam Awwad Araj, direktor vid skolan. Sedan april 2005 sänder eleverna varje vecka entimmasprogrammet Ny vision på söndagskvällarna som lyfter demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhetsfrågor. Varje månad har man också ett speciellt tema som exempelvis utbildning, där man involverar olika gäster. Målet med arbetet är att vara en pusselbit i arbetet för att utveckla demokrati och fred i det palestinska samhället. Ställer makthavarna mot väggen Trots att vi många gånger är tuffa i våra intervjuer och ställer makthavarna mot väggen, både när det gäller myndighetskontakter och organisationer, så kommer de gärna och medverkar i våra program. De vet att vi är seriösa och att vi når ut, säger Salam Awwad Araj. I början såg många med förakt på den nystartade kristna tv-kanalen. Exempelvis förbjöd flera skolor eleverna att medverka i programmen. Men i dag är det annorlunda. Det är svårt att få fram tillförlitlig statistik över antal tittare. En undersökning säger att 75 procent av tv-tittarna i de palestinska områdena ser programmet regelbundet. Visionen för framtiden är att kunna sända direkt och därmed kunna få direktkontakt med tittarna i programmet. MIKAEL STJERNBERG 4 pmu.nu 2008 #4

5 Pakistanier på det torra igen Över 1000 fattiga familjer i Pakistan bistods efter att monsunregnen i augusti vållade svåra översvämningar. Matpaketen hjälpte daglönearbetare att komma på fötter och många har nu byggt upp sina hem igen. Mer än en miljon invånare miste under en tid sitt levebröd då delar av North West Frontier Province samt södra och norra Punjab översvämmades. Stora områden med bomullsodlingar förstördes, liksom hundratals bostäder och annan infrastruktur. De drabbade områdena i södra Punjab hör till de allra fattigaste i Pakistan, där människor lever ur hand i mun, som daglönearbetare åt storgodsägare. Vid en sådan här händelse förlorar de sina inkomster direkt och insatsen har därför betytt mycket för dem, säger Lennart Nolvall, PMU InterLifes projektkoordinator för humanitära insatser. Insatsen finansierades med kronor i Sidamedel och genomfördes i samarbete med Full Gospel Assemblies of Pakistan, PMU InterLifes partner sedan 1959 med ett nätverk på 150 kyrkor över hela Pakistan, varav de flesta i Punjab. FGA har lång erfarenhet av såväl humanitärt arbete som utvecklingsprojekt. Mission Vera fanns snabbt på plats för att bistå 1500 sydossetiska flyktingar, efter att strider brutit ut mellan Ryssland och Georgien. Många har nu återvänt hem, men det spända läget kvarstår. Människor tvingades fly från sina nerbrända hem, då de militära striderna om Sydossetien blossade upp i augusti. Enligt PMU InterLifes ryska samarbetspartner Mission Vera, flydde sydosseter till republiken Nordossetien i Ryssland, varav de flesta till huvudorten Vladikavkaz. Av dem flyttades till läger i Alagirsky- och Ardorskyregionerna. Mission Vera är en väletablerad organisation med lång erfarenhet av humanitärt arbete. Vår partner reagerade snabbt och var bland de allra första som fanns på plats och kunde bistå flyktingarna, berättar Anna-Lena Hansson, koordinator på PMU InterLife. Hittills har PMU InterLife förmedlat kronor till insatsen, där mat och hygienartiklar i tre omgångar delades ut till människor i flyktinglägren, och en gång till 500 som inhysts Matpaket på 80 kilo förmedlades till över 1000 familjer efter den svåra översvämning som i augusti drabbade Pakistan. Matpaket förmedlades till 625 familjer i södra Punjab och till 500 familjer i Lahoreområdet i norr. Områdena i Punjab är svårtillgängliga och invånarna bistods inte från något annat håll. En extern utvärdering visar att insatsen varit relevant och effektiv. Den har gett ett viktigt bidrag till människors möjligheter att bygga upp sina liv igen, berättar Lennart Nolvall. NOOMI LIND Sydossetiska flyktingar bistods snabbt privat i Vladikavkaz. En tredjedel var barn. Flyktingarna befann sig under stor stress, då de förlorat jobb, hem och andra ägodelar. Vi mötte rödgråtna människor som var tacksamma över att bistås, berättar Jevgenij Zjigulin, direktor för Mission Vera. Enligt ögonvittnen miste fler än man trott livet i konflikten. Måste börja om från noll Totalt finns över 30 procent av flyktingarna kvar i Nordossetien och övriga Ryssland. De flesta är barn som befinner sig på kurorter, men också familjer som är hos släktingar och vänner. De sydosseter som återvänt hem måste nu bygga upp både sin egen tillvaro och sitt samhälle igen. De måste också leva med den spänning som ännu finns kvar mellan länderna och många känner sig otrygga, säger Anna-Lena Hansson. Mission Vera planerar att ordna julföreställningar och dela ut julklappar, för att lysa upp tillvaron för barnen som kommit hem. NOOMI LIND PMU INTERLIFE krönika Inför vem är jag ansvarig? Som relativt ny arbetare på PMU InterLife får man flera nya intryck. Det är många olika viljor som ska balanseras när projekt ska beredas. Sida har sina krav, PMU har sina, församlingarna tror på det ena och lokal partner vill ibland betona någonting annat. Det är lätt hänt att man endast är ansvarig uppåt, om det nu är till svensk församling eller till Sida. Det man aldrig får glömma bort är de fattigas perspektiv. Det är ett perspektiv som vi alltid måste ha med oss när vi planerar projekt. Det perspektivet måste också finnas med när vi utvärderar och rapporterar. Därför kändes det enormt roligt att få möjlighet att åka till Etiopien i början av september för att utvärdera ett humanitärt projekt. Att ta med sig frågan till mottagarna av maten som delades ut: Hur tycker du att det har fungerat? är enormt värdefullt. Människorna var naturligtvis tacksamma till kyrkan för att de hade fått hjälp när de stod inför en svältkatastrof men de satte också stort värde på att vi efter insatsens slut utvärderade oss själva inför insatsens mottagare. Det är lätt att förstå att man ska rapportera uppåt de resultat man har uppnått. Tänk om det kunde bli lika viktigt för oss att rapportera nedåt. Vi strävar åt det hållet. Och förhoppningsvis når vi ända fram... läs mer på Andreas Henriksson Koordinator på PMU InterLife läs pmu.nu 2008 #4 5

6 En miljon kronor till flyktingar i Goma PMU InterLife stöder en humanitär insats för internflyktingar i Goma, DR Kongo, med en miljon kronor. En container med 20 ton kläder har också skickats från Vågårda Biståndscenter till området. Den humanitära situationen i norra Kivu-provinsen är allvarlig sedan striderna mellan den nationella armén och krigsherren Laurent Nkunda och hans CNDP har eskalerat. Stridigheterna, som pågått sedan i augusti, har tidigare varit fokuserade på områdena kring norra och nordvästra Goma, men nu har oroligheterna spritts även till områden söder om Goma. Som ett resultat rör sig nu ett stort antal internflyktingar i området. Enligt FN drevs civila på flykt bara på några dagar och upp emot en miljon människor är på flykt i området. Många av flyktingarna har lämnat sina hem tre och en del till och med fyra gånger och är i dålig fysisk och psykisk kondition, utan möjligheter till att styra över sina egna liv. Svensk pingstmissions systerkyrka, Cepac, har arbetat bland flyktingarna i Goma under de två senaste åren och har två hälsocenter i flyktinglägren. Genom den humanitära insatsen kan Cepac distribuera mat och filtar till de mest behövande samt ge medicinsk vård. Merparten av kläderna, både nya och begagnade plagg, som skickats från Vårgårda, har samlats in via pingstförsamlingarnas second hand-butiker. Kostnaden för transport och kläder uppskattas till cirka kronor. Östra Kongo-Kinshasa har präglats av våldsamheter under mer än tio år. Under kriget dog fyra miljoner människor i hunger och sjukdomar som ett direkt resultat av striderna. Svensk Pingstmission har verkat i landet sedan 1921 i samarbete med Cepac. Just nu finns sju svenska pingstmissionärer stationerade i Bukavu som ligger 150 kilometer söder om Goma. LENA HÖGBERG Trillingar tryggt förlösta Från höger hjälpbarnmorskan Angeline, mamma Rachel och chefsbarnmorskan Danielle Tobda, med varsin trilling. Second hand-verksamheten blir en allt viktigare del i PMU InterLifes insamlingsarbete. Under förra året kom nästan åtta miljoner kronor in denna väg, vilket är rekord. I årtionden har Tchad slitits sönder av interna väpnade strider. Mitt i denna verklighet finns pingstmissionen för att stödja lokala församlingar i deras arbete att nå de mest utsatta barnen och deras mödrar. Rachel, en 35-årig fembarnsmamma från byn Bekori i södra Tchad, hade inte längre hirs i sitt matförråd. Familjen hade heller inga pengar att köpa för och barnen började visa tecken på undernäring. Själv var hon gravid igen och kände sig väldigt trött. Rachel och hennes man oroade sig för barnen och för den period som låg framför innan den nya hirsen skulle bli mogen för skörd. När Rachel fick höra att man kunde få mat vid dispensären i Andoum, så bestämde hon sig för att gå dit. Flera mammor med undernärda barn fanns redan på plats och tillsammans med dem fick Rachel lära sig hur man kokar näringsrik mat. När hon såg den hjälp som de andra mammorna fick, fattades beslutet att hämta barnen. De blev snabbt piggare när de både fick mat och behandling. På mödravården fick Rachel veta att hon väntade trillingar, en riskgraviditet i Tchad, och att hon behövde tillbringa de sista två månaderna av graviditeten på dispensären. Senare födde hon trillingarna, två flickor och Stark tillväxt för PMU:s second hand-verksamhet Genom de här pengarna kan vi på allvar vara med och minska fattigdomen, säger Tommy Granberg, depåansvarig vid Vårgårda Biståndscenter. Vi ser en trend som håller i sig och PMU InterLife har ett gott anseende i detta arbete där många nya satsningar ger resultat. Under hösten har organisationen utökat servicen mot second hand-butikerna genom att nyanställa två butikskonsulenter, Stefan Lindberg som ansvarar för norra Sverige och Daniel Bergh som ansvarar för södra Sverige. För oss är det viktigt att finnas till hands när butikerna behöver hjälp att utvecklas. Dessutom genomför vi regelbundet utbildnings- och inspirationsdagar för de butiksanställda, berättar Tommy Granberg. Varje kvartal skickas också aktuellt informationsmaterial ut till butikerna om vad som händer med de insamlade pengarna. Flera nystartade butiker Många församlingar runt om i landet söker samarbete med PMU InterLife när de ska öppna butik. Tommy Granberg berättar om några nyetableringar som skett under hösten: Pingstförsamlingen i Boden öppnade i oktober den helt nya butiken Returidé, där hälften av vinsten går till PMU InterLife. Pingstkyrkan i Falköping har i höst öppnat i nya lokaler och butiken har inretts i nära samarbete med PMU InterLife. 6 pmu.nu 2008 #4

7 av bybarnmorskor Nyutbildade bybarnmorskor med arbetsväskor. en pojke. Alla vägde runt två kilo och alla mår bra. Rachel fick kontakt med en fungerande sjuk- och hälsovård ute på landsbygden. Hon fick hjälp, så idag kan hon själv koka näringsriktig mat till sin familj och hon fick god omsorg under sin graviditet och förlossning. Projekt med goda resultat Tchad uppmärksammas ofta genom den pågående militära insatsen för att skydda Darfur-flyktingar i gränsområdet mot Sudan. Pingstmissionens stöd till Tchad har pågått i snart 40 år. Idag arbetar Pingstkyrkan i Örnsköldsvik tillsammans med PMU InterLife med ett projekt riktat till kvinnor och barn, där traditionella bybarnmorskor får utveckla sin kompetens i att följa upp gravida kvinnor I dagarna öppnade Pingstkyrkan i Helsingborg en helt ny butik där delar av överskottet går till PMU InterLife. I Mullsjö planerar pingstförsamlingen att starta en butik. PMU InterLife har idag avtal med 37 butiker, därutöver ger cirka 40 butiker regelbundet stöd. MIKAEL STJERNBERG Fyra tips till ökad försäljning: 1 Snygga till och förtäta 2 exponeringen av varorna. 3 4 Marknadsför second hands miljöfördelar. läs mer på Utöka med en ytterligare försäljningsdag. Ge tydlig redovisning mot kunderna av vart överskottet går. läs mer på LENA HÖGBERG! visste du att år av interna strider har gjort Tchad till ett av jordens allra fattigaste länder. Medellivslängden är 43 år, läs- och skrivkunnigheten ligger på 25 procent och bara en av fem har tillgång till rent vatten. Över sudaneser har flytt till Tchad från konflikten i Darfur och bor under mycket svåra förhållanden i flyktingläger. och upptäcka riskgraviditeter tidigt. Det Sidafinansierade projektet har pågått i ett par år och visar goda resultat. Utöver detta planeras nu översyn och renovering av sjukhuset i Andoum i södra Tchad, som tidigare var en enkel dispensär och idag är ett lokalt centrum för både kurativ och preventiv vård. Upptagningsområdet är stort, patienter kommer också från andra delar av landet och från grannländerna. Trots oron i landet, samt tidvis låg bemanning och svag ekonomi, fungerar verksamheten och man söker nya fält, för närvarande inom det förebyggande området. Just nu pågår ett projekt inom hiv/aids, där unga ledare utbildas för att undervisa i bygrupper och i skolor. JÖRGEN RUTEGÅRD läs läs mer på mer på läs läs Bandet har klippts till Pingstkyrkans nya second hand-butik i Boden, av Cristelle Kikuni Apamba. SARA ANDERSSON hallå där Birger Thureson, nyligen hemkommen från DR Kongo där han samlat material till en kommande bok om sexuellt utnyttjade kvinnor. Varför skapa opinion för Kongos kvinnor? Det här är en jättestor fråga där jag vill vara med och väcka opinion för de brutala övergrepp som sker främst i östra Kongo. Här brukar man våldtäkter som vapen i krig och det är fruktansvärt! I den kommande boken belyser jag det kvinnoprojekt som pingstmissionens systerkyrka Cepac ansvar för tillsammans med PMU Inter- Life. Varför är du så engagerad i denna fråga? Detta är världens värsta humanitära kris. Ända sedan jag var i Kongo första gången år 2006 har både landet och frågan engagerat mig mycket. Sedan dess har jag varit där ytterligare två gånger, nu senast för att samla material till en kommande bok. Vad kan omvärlden göra? För mig har det två sidor; dels behöver vi humanitärt stötta dessa utsatta kvinnor som är drabbade. Men sedan har vi det långsiktiga arbetet med att ta bort anledningen till att det händer och då är opinionsbildning viktig för att få politiker i omvärlden att agera. Och här kan denna kommande bok bli ett verktyg. MIKAEL STJERNBERG mer på mer på ulrika ramstrand pmu.nu 2008 #4 7

8 Special Bistånd i förändring Nu ska framtidens bistånd PMU InterLife är just nu inne i en aktiv förändringsfas. Här kan du läsa om några av nyheterna: Sex nya projekthandläggare har nyligen anställts, Niclas Lindgren har tillträtt som ny direktor, tre utbildningsseminarier för missionsråd planeras i Sverige och sex regionala strategiska planeringsdagar ska genomföras runt om i världen. Som ett stöd i detta arbete har både informations- och utbildningsmaterial producerats. Målet är ännu bättre biståndsprojekt. Arbetet med att förbereda ansökningen till Sida för utvecklingsprojekt som ska gälla för åren är i full gång. Det är ett stort och omfattande arbete med cirka 240 projekt och en budget om cirka 300 miljoner kronor. Sida står för 90 procent av finansieringen och lokala svenska församlingar står för resterande tio. Samtliga projekt ska utgå från en gemensam programplanering för en region eller ett land. De nya programmen som ska gälla för kommer att tas fram under sex regionala programplaneringsseminarier runt om i världen. Det är dessa program som sedan styr pingstförsamlingarnas och PMU Inter- Lifes samtliga utvecklingsprojekt under denna period. Under dessa sex seminarier kommer man att tillsammans planera och besluta om vilka mål och verksamheter som ska prioriteras. PMU InterLife kommer även att presentera den nya projektmanualen samt introducera och pröva de praktiska planeringsverktyg som tagits fram för att underlätta och förenkla projektsamarbetet. Utbildningsdagar introducerar nya arbetssätt Som ett led i att höja kompetensen inom utvecklingssamarbetet satsar PMU InterLife under 2009 på utbildning för de svenska församlingar som har, eller som planerar att börja, projektsamarbete med PMU InterLife. Detta kommer att ske på sex platser under tre helger i januari. Målsättningen är att presentera PMU InterLifes förnyade arbetssätt och introducera den nya Projektmanualen och stu- Mellanöstern och Nordafrika Preliminärt i Stockholm, Cypern eller Turkiet Latinamerika Preliminärt Lima, Peru Platser för planeringsseminarier 2009: Eurasien, Europa, Västra Balkan Preliminärt i Belgrad Östra, Centrala, Södra Afrika och Afrikas Horn samt Liberia och Sierra Leone i Nairobi, Kenya diematerialet Hela min värld, samt att utbilda missionsråd i projektsamarbete. En viktig del i utbildningarna är samtal om den gemensamma värdegrunden och uppdraget. Målgruppen för utbildningen är i första hand missionsråden i Hela min värld Hela min värld Hela min värld kopplar ihop dagens biståndsarbete med Bibeln. Studiematerialet påminner om församlingens uppdrag. Och det handlar om hela vår värld och om hela människan. Materialet pekar på behoven, visar vad vi tillsammans redan gör och inspirerar till nya insatser framöver. Läsarens bidrag blir att reflektera över den roll den och dess församling har eller vill ta i det uppdraget. Materialet kan användas för egenstudier, men föreslås att läsas, läras och reflekteras över tillsammans med andra missionsintresserade. Materialet är tänkt att fungera som stöd i samtal om bistånd i exempelvis missionsråd eller i ungdomssamlingar och innehåller elva avsnitt, bland annat om partnerskap, hälsa, fred och frihet, klimat och miljö och hållbar livsstil. Projektmanual Projektmanualen Projektmanualen är i första hand skriven för svenska pingstförsamlingar och deras lokala samarbetspartner, som har eller vill påbörja ett samarbete med PMU InterLife. Syftet är att underlätta hanteringen av insatser finansierade framförallt av Sida eller ECHO (EU). Manualen är ett styrdokument och en handledning för projekthantering, från projektidé till resultatredovisning. Manualen omfattar flera typer av insatsstöd inom utvecklingssamarbete samt humanitärt arbete. Den första delen beskriver PMU InterLifes värdegrund och det förhållningssätt som ska genomsyra all verksamhet med stöd från organisationen. 8 pmu.nu 2008 #4

9 planeras Västafrika eventuellt förutom Liberia och Sierra Leone. Preliminärt i Togo Asien Chiang Mai, Thailand 24 januari Skövde Platser för utbildningsseminarier 17 januari Sundsvall 31 januari Karlstad 31 januari Värnamo 17 januari Boden 24 januari Stockholm de svenska pingstförsamlingarna som inbjudits till sammanlagt tre utbildningstillfällen under år Den första samlingen genomförs i januari på sex orter. Webben PMU InterLifes webbplats, har under hösten utvecklats och här finns idag en ny avdelning, Församlingsservice, som riktar sig speciellt till församlingar som har projektsamarbete med PMU InterLife. Här finns bland annat utvärderingar, studier, blanketter, en missionärsmanual och en rad fakta som är viktig i pingstförsamlingarnas biståndsarbete. Här finns dessutom hela Projektmanualen. SAMMANSTÄLLNING: MIKAEL STJERNBERG GRAFIK: JOAKIM STRANDH hallå där PMU InterLife arbetar aktivt med att stärka samarbetet med församlingar och partner Varför händer detta just nu? Vi har den sista tiden gjort en rejäl genomlysning av hela vårt arbete, inte minst utifrån vad som händer inom biståndet, och vi har en del spännande utmaningar. Vi har fått mycket att förvalta och vi vill självklart att vårt gemensamma arbete ska göra än mer nytta. Därför behöver vi stärka dialogen, både med svenska församlingar och med partner i fält. Modernt bistånd är inte helt enkelt, men tillsammans kan vi göra fantastiskt mycket! Niclas Lindgren, direktor för PMU InterLife Dessutom har vi fått nya riktlinjer och anvisningar från Sida. Dels handlar det om samarbetet i själva projekten, dels om det övergripande strategiarbetet på programnivå. Hur kan samarbetet mellan PMU InterLife och församlingarna stärkas? Vi tror att vi behöver mötas mer, så att vi skapar samsyn om vad vi vill göra och hur det sker på bästa sätt. Det sker ju mycket inom biståndet generellt, så vi behöver samarbeta för att möta utmaningarna och se möjligheterna på bästa sätt. Det är också viktigt att vi tar fram bra verktyg och metoder för församlingarna, så att de kan spela sin viktiga roll i utvecklingssamarbetet. Hur kommer den nya projektmanualen in i detta arbete? Målsättningen är att den ska vara ett bra verktyg för oss alla för att utveckla bra insatser. Vi har strävat mycket efter att göra det svåra enkelt. Bistånd är fortfarande svårt och invecklat, men vi hoppas att alla som läser projektmanualen ska uppleva att det är möjligt att vara med i arbetet för en rättvisare värld. Nu ska det bli utbildningsdagar för svenska församlingar. Vad har du för förväntningar? Jag ser mycket fram emot att möta de svenska församlingarna, där de tekniska frågorna blir en del, men där samtalet om vår värdegrund och om hur vi förvaltar våra resurser på bästa sätt också får rum. Här är dialogen jätteviktig. Dessutom hoppas jag att vi kan inspirera varandra i vårt gemensamma uppdrag. Under nästa år ska sex seminarier genomföras runt om i världen för planering av projekt för åren Hur är det att planera för projekt som ligger så långt fram? När vi sitter ner tillsammans och analyserar och försöker förstå vår omvärld och vår roll i den så blir det mycket bättre resultat av vårt arbete. Vi behöver vara ute i god tid för att tillsammans med svenska församlingar kunna möta alla partner och landa i de övergripande målen för våra framtida biståndsinsatser. Dessa mål måste ju sättas först, innan de olika projekten tas fram. Arne Hyckenberg pmu.nu 2008 #4 9

10 fokus Flickor och utbildning: Utbilda flickan utbilda en hel nation. Så har vikten av flickors utbildning summerats. Tre tonårstjejer samtalar här om hur utbildning ger flickor förutsättningar att påverka sin och DR Kongos framtid. Du får också en bild av läget i världen och av vad PMU InterLife gör för att främja flickors utbildning. Med utbildning kan vi försvara våra rättigheter Safi, Linda och Neema har vuxit upp under ett brutalt krig där barn och kvinnor är särskilt utsatta för övergrepp. Ändå vågar de tro på fred och jämställdhet. Jag var på väg att sluta skolan. Men när de andra tjejerna berättade hur viktigt det är att vi utbildar oss så ändrade jag mig, berättar Safi. Safi går i sjätte klass i sekundärskolan i Kavumu i DR Kongo. Hon studerar naturvetenskap och drömmer om att kunna läsa vidare till läkare. Men våra föräldrar säger till oss tjejer att vi inte har någon plats i samhället, berättar hon. Vi måste hela tiden försvara vår rätt att utbilda oss. Den gröna byn Kavumu ligger utanför staden Bukavu i östra DR Kongo. Under åren av konflikt har vägnätet i landet förfallit. På vägar gropiga som herrgårdsostar tar därför den tre mil långa resan från Bukavu en dryg timme. Inne i staden är gatorna ett färgsprakande gytter av anarkistiska bilister, pakistanska FN-soldater och överbelastade bärare, med allt ifrån fåtöljer till stora husdörrar balanserande på huvudet. När vi kommer fram till Kavumu är luften klarare. Tystnaden markant. Men med ständiga berättelser om 10 pmu.nu 2008 #4

11 Neema, Safi och Linda vet att det gäller att ha kunskap och tydliga argument för att göra sin röst hörd. pmu.nu 2008 #4 11

12 fokus Flickor och utbildning Det var Lindas och Neemas inspiration som gjorde att Safi bestämde sig för att fortsätta i skolan. 12 pmu.nu 2008 #4

13 milisgruppers övergrepp i området gör konflikten sig påmind även här. Ofta handlar det om övergrepp mot kvinnor, i Kongo har sexuellt våld blivit en del av krigsstrategin. I samarbete med pingstförsamlingen i Karlshamn och PMU InterLife anordnar den kongolesiska kyrkan Cepac seminariekurser om flickors rätt till utbildning. Linda och Neema är två av omkring 70 tjejer som hittills har gått kursen. Totalt räknar man med att drygt elever har nåtts av kursernas budskap. Tjejerna som är med på seminarierna får nämligen som uppgift att ha inspirationsmöten på sina skolor. Principen är enkel; budskapet ska spridas som ringar på vattnet. Och för Safi var det Lindas och Neemas inspiration som gjorde att hon bestämde sig för att fortsätta i skolan. När vi kom tillbaka samlade vi alla tjejer på skolan och berättade vad vi hade lärt oss. Då blev bland annat Safi intresserad, berättar Linda. Ja, instämmer Safi. De berättade om hur viktigt det är att läsa vidare. Och att man inte ska gifta sig för tidigt. Om vi istället utbildar oss har vi större möjligheter att försvara våra rättigheter. Linda tycker att det bästa med kursen var att träffa tjejer i samma ålder och med samma livssituation: Vi pratade om förväntningarna som omgivningen har på oss, till exempel att vi ska gifta oss tidigt. Vår utmaning är att övertala våra föräldrar om att vi har samma rätt som killarna att utbilda oss innan vi bildar familj. Utbildningen blir en säkerhet som vi kan falla tillbaka på även om våra män skulle lämna oss, säger Neema. Då står vi inte maktlösa. Utbilda flickan utbilda en hel nation är det budskap som genomsyrar kurserna. För man vet att när flickor och kvinnor får tillgång till utbildning och inkomster, då gynnar det hela familjer och samhällen. Den utbredda fattigdomen är den främsta orsaken till att flickor i DR Kongo inte går färdigt skolan. När ekonomin tvingar föräldrar att välja vilka av barnen som ska få gå i skola blir det oftast sönerna. Man satsar på sonen eftersom man tänker att det är en investering som stannar kvar i familjen, säger Safi. Dottern, däremot, går in i en annan familj när hon gifter sig, och då försvinner både hennes lön och kunskap. Sönerna är garantin för föräldrarnas framtid. Men vi menar att även döttrar kan vara den garantin. Vi glömmer inte våra familjer, protesterar Linda. Allvaret hos tjejerna är påtagligt. Ju längre in i samtalet vi kommer, desto mer bestämda blir deras gester. De vet att arbetet för barns och kvinnors Skolflickan Faida vill bli president. Kvinnor tar sig an föräldralösa, änkor och dem som har det svårt. Men män ser inte alltid behoven från dem som lider mest. säger hon. Bland våra barn och ungdomar finns morgondagens presidenter, militärer, lärare och ledare. Det de får lära sig här i skolan avgör vårt lands framtid km Gabon Kongo Kinshasa Angola DR KONGO Tanzania Centralafrika DR KONGO Bukavu Zambia Sudan km 2 Drygt 58 miljoner invånare Över 200 folkgrupper 77 % läs/skrivkunnighet 47 % katoliker, 25 % protestanter, 28 % övriga Uganda Rwanda Burundi rättigheter inte kommer att gå av sig självt. Det gäller att ha kunskap och tydliga argument för att göra sin röst hörd. Nyenyegi är lärare på sekundärskolan i Kavumu. Hon gick kursen tillsammans med Linda och Neema. Sedan dess har hon medvetet satsat på att prata om flickors rättigheter med sina elever. Bland våra barn och ungdomar finns morgondagens presidenter, militärer, lärare och ledare. Det de får lära sig här i skolan avgör vårt lands framtid, säger hon. Nyenyegi menar att det är viktigt att också pojkarna lär sig om flickors rättigheter. Men för att få genomslag tror hon ändå att flickorna och deras mammor är den viktigaste målgruppen: Kvinnan är den som organiserar och leder familjernas vardagsliv. De mammor som förstår att utbildningen är viktig kan avlasta sina döttrar från hushållsuppgifter och istället ge dem tid till läxläsning. Neema håller med: Vi tjejer hinner ofta inte med läxorna för att vi har så många uppgifter i hemmet. Därför måste sönerna också hjälpa till, så att vi kan studera på lika villkor. Nyenyegi berättar att hon märkte stor skillnad på Lindas och Neemas insatser i skolan efter kursen. De har ansträngt sig mer, och förbättrat sina resultat. pmu.nu 2008 #4 13

14 fokus Flickor och utbildning Allvaret hos tjejerna är påtagligt. Ju längre in i samtalet, desto mer bestämda blir deras gester. Se filmen Faida for president Skolflickan Faida vill bli president. Detta är en av fem nyproducerade filmer från Kongo. Ladda ner filmerna på Ja, innan hade jag nästan gett upp hoppet, säger Linda. Men när jag nu vet hur viktigt det är att utbilda sig kämpar jag dubbelt så hårt. Och fler flickor fortsätter i skolan tack vare att Linda och Neema har spridit vad de lärde sig på kursen, tillägger Nyenyegi. Några dagar tidigare i en skola inne i staden Bukavu träffade vi tolvåriga Faida. Hennes kattögon glimmade när hon självsäkert kungjorde: Jag vill bli president! En kvinna kan faktiskt vara president. Och en kvinnlig president skulle göra vissa saker bättre. Kvinnor tar sig an föräldralösa, änkor och dem som har det svårt. Men män ser inte alltid behoven från dem som lider mest. Safi, Linda och Neema får frågan om Faida har rätt; skulle kvinnor styra landet på ett annat sätt än män? Ja, det skulle vi nog, svarar Safi. För vi är mer närvarande i hemmet och känner till barnens behov. Neema fortsätter: Om vi hade en kvinnlig minister eller president så skulle hon försvara kvinnors och barns rättigheter. Vi behöver representanter! Då skulle man inte kunna strunta i oss. Detta säger hon i ett land som får stark internationell kritik för bristande respekt för kvinnors rättigheter. Sveriges biståndsminister, Gunilla Carlsson, har betonat att arbetet för jämställdhet är avgörande för en hållbar lösning i DR Kongo. Utan kvinnornas aktiva medverkan kan man inte bygga upp landet igen. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att presidenten ska vara kvinna, säger Neema. Det viktiga är att kvinnor finns på ledarpositioner. Vi behöver fler kvinnor som rektorer, lärare eller läkare. Då kan freden bli möjlig. För att ha råd med terminsavgifterna har både Safi och Neema börjat hjälpa sina mammor med deras odlingar. Och Safi hoppas att hennes dröm om att bli läkare kan bli verklighet: För att nå målet måste vi tjejer göra vårt allra bästa i skolan. Då ser våra föräldrar det och kanske väljer att satsa på oss. TEXT: REBECKA BJÖRNDAHL FOTO: ROGER SVANELL 14 pmu.nu 2008 #4

15 Flickor fortfarande minoritet i skolorna Närmare 100 miljoner barn får inte gå i skola och över hälften av dem är flickor. Majoriteten av de extremt fattiga är flickor och kvinnor och uppåt 600 miljoner kvinnor är analfabeter. Att satsa på flickors utbildning utgör en nyckel i kampen mot fattigdom men arbetet måste trappas upp om millenniemålet ska uppnås i tid. Hinder för flickors skolgång: Våld, våldtäkt, sexuella trakasserier, hot, tvång Diskriminerande attityder, ojämlikhet Fattigdom, dyra skolavgifter Arbete i hemmet och i jordbruket Tidiga giftermål/graviditeter Undermåliga förhållanden i skolorna Vård av aidssjuka anhöriga Effekter av flickors skolgång: Senare giftermål, färre barn Lägre mödra/spädbarnsdödlighet Bättre familjehälsa Färre fall av hiv/aids Utbildning för barn i nästa generation Förbättrade levnadsförhållanden Ekonomisk tillväxt Stärkande av demokrati och fred PMU InterLife och utbildning: Utbildning är PMU InterLifes största område och svarar för 46 procent av omsättningen. Lika tillgång till skola för flickor och pojkar är en genomgående målsättning i arbetet. Övrigt Hälsa Naturbruk MR/Demokrati 12 % 9 % 4 % 29 % 46 % Barn som genomgår primärskola, i procent = pojkar = flickor Barn som genomgår sekundärskola, i procent (procent) = pojkar = flickor ** 67** 63* 60* Låt stå 95** 96** 92** 93** * 47* Afrika söder om Sahara *Kina ej inräknat **Antalet inskrivna Östra och södra Afrika Väst- och Centralafrika Mellanöstern och Nordafrika Södra Asien Latinamerika och Karibien Central och Östeuropa, OSS Östasien och Stillahavsregionen Industrialiserade länder Totalt Fakta om flickor och utbildning: Antalet barn i grundskoleåldern som inte går i skola har minskat med 22 miljoner , till 93 miljoner enligt Unicef. Av dem är 48 miljoner flickor. Störst framsteg har gjorts i Latinamerika och Karibien. Lägst är andelen barn, och flickor, i grundskolan i Afrika söder om Sahara, trots förbättringar i enskilda länder. Störst obalans mellan könen råder på landsbygden och i de fattigaste hushållen. Över en tredjedel av alla grundskoleelever fullföljer inte utbildningen. I vissa länder når bara 30 procent av flickorna årskurs 5. Det råder brist på lärare globalt. Andelen länder som uppnått jämvikt mellan könen på sekundärnivå är lägre än på grundnivå. KÄLLOR: Unicef, Action Aid, Sida, ungei.org, savethechildren.org, childinfo.org Millenniemål 2: Alla barn ska få gå i skola! År 2015 ska både pojkar och flickor få gå i grundskola och kunna slutföra utbildningen. En mänsklig rättighet: Var och en har rätt till utbildning, som ska vara kostnadsfri och obligatorisk på de elementära och grundläggande stadierna. Yrkesutbildning och teknisk utbildning ska vara tillgänglig för alla. SAMMANSTÄLLNING: NOOMI LIND GRAFIK: SVENSKA GRAFIKBYRÅN pmu.nu 2008 #4 15

16 fokus Flickor och utbildning Utbildning av flickor nyckel till utveckling Utbildning av flickor spelar en nyckelroll för utveckling. Inte minst genom det ansvar de kommer att känna som framtida mödrar. Vi arbetar ständigt för att höja flickors status och möjlighet att gå i skola. Eftersom många faktorer inverkar är det viktigt med en helhetssyn, säger Maria Wåhlin, koordinator på PMU InterLife. U tbildning är för många vägen ut ur fattigdom, men fattigdom är också det främsta hindret för flickors skolgång. Fattiga familjer ser det som en bättre investering att låta sönerna studera. Flickorna behövs för arbete i hemmet och jordbruket och blir ofta tidigt bortgifta. Och utbildning, arbete och familj anses inte alltid gå ihop, berättar Maria Wåhlin, vars inriktning är mänskliga rättigheter och som tidigare varit konsult för Unicef i barnfrågor. I grunden för allt PMU InterLifes arbete finns genusperspektivet, som går ut på att verka för jämställdhet i de projekt som drivs. Utbildning utgör det största verksamhetsområdet med tyngdpunkten på alfabetisering. Allt mer har insikt skapats om såväl förskolans som alfabetiseringens goda inverkan på möjligheten till formell utbildning. Maria Wåhlin betonar vikten av en helhetssyn, där man verkar på olika nivåer och inom olika områden, för att stärka barnens och familjernas situation och därmed öka flickors tillgång till skola: Omständigheterna skiljer sig åt och det gäller att hitta de lösningar som passar bäst i det specifika samhället. Utbildning av flickor har visat sig ge många viktiga effekter. För det första utgör kvinnorna drygt femtio procent av världsbefolkningen så det är självklart att det innebär ett stort bortfall att inte ta tillvara deras resurser, säger hon. Att en flicka får gå i skola höjer hennes tro på sig själv. Hon får insikt om sina rättigheter och kunskap till att påverka både sin egen framtid och samhällets utveckling. Hon kan också lättare stå emot sexuella trakasserier och tidigt äktenskap, och risken för hiv/aids minskar. Utbildningen kommer också de framtida barnen till godo. När en mor mår bra mår oftast också hennes barn bra. Att hon exempelvis kan läsa en innehållsförteckning innebär ett skydd för dem. Och när hon själva får utbildning ser hon till att också barnen får det, säger Maria Wåhlin. Det är också oftast kvinnan som har ansvaret för hushållsekonomin i länder i Syd. Hon känner ett ansvar för sin familj och är ofta driftig och innovativ i att hitta lösningar på de behov som finns, fortsätter Wåhlin. Hon pekar även på den viktiga rollen för demokratin och freden i ett land. Kvinnorna hör oftast till de civila, och får se krigets absolut mörkaste sida. Det är barnen som drabbas värst och kvinnorna vill skydda dem. Genom utbildning höjs deras status och möjlighet att påverka. Allt fler flickor går i skola men utvecklingen är 16 pmu.nu 2008 #4

17 för långsam för att Millenniemålet om grundskola för alla år 2015, ska uppfyllas. Enskilda länder har dock tagit stora steg genom reformer som slopade skolavgifter, fria skolmåltider och kompensation för inkomstbortfall. Lägst är skoldeltagandet i Afrika söder om Sahara, och krigen bidrar starkt till detta. Statistiken för sekundärskolan visar på ett stort bortfall av flickor. Tidiga giftermål och graviditeter är en viktig orsak. Det finns också en skillnad mellan lika rätt till skola och jämlikhet i skolan. Våld och sexuella trakasserier mot flickor är vanligt och en lång väg finns kvar att gå till en skolmiljö och läroplan som är jämställd. Att genom kunskap bidra till attitydförändring, är en viktig del i PMU:s arbete för formell utbildning till flickor. Det sker exempelvis genom medieprojekt, seminarier och lärarstödjande insatser. I Tanzania arbetar PMU InterLife tillsammans med Pingstförsamlingen i Mariestad och den nationella pingströrelsen FPCT (Free Pentecostal Churches of Tanzania) med såväl kvinnoarbeten i flyktingläger som med sekundärskolor. En av initiativtagarna är Rolf Oldin, ordförande i Pingstförsamlingen, Mariestad, ansvarig för utbildning i arbetsutskottet för Tanzania och själv lärare. Vi tror mycket på att satsa på flickor i sekundärskolan och på mammor. Utbildar man en man så hjälper man en, men utbildar man en kvinna hjälper man tio, säger han och citerar FN. Simbo Secondary school invigdes 1997, efter en förfrågan från staten, och utgör idag basskola i ett nätverk med fem sekundärskolor. Där finns ett tydligt krav om att femtio procent av eleverna ska vara flickor, berättar Rolf Oldin. För att flickorna ska motiveras att inte hoppa av, har jämställdhetsfrågor en tydlig plats i fortbildningen av lärare. Och redan utbildade flickor är viktiga som förebilder. Utbytesprojekt har också visat sig vara betydelsefulla. Exempelvis lärde en kvinnlig medlem från pingstförsamlingen i Eskilstuna skolflickorna att sparka fotboll: Många fördomar bröts genom detta, berättar Rolf Oldin. Utifrån sina erfarenheter kunde hon peppa flickorna att våga ta mer plats. En av nätverksskolorna ligger i det muslimskt dominerade Ruo, nedanför Dar es Salaam. När flickinternatet för en tid sedan brann, samlade invånarna själva in pengar, som hjälp till nytt boende istället för att ta hem sina döttrar. Det visar att attityderna förändrats till flickor och utbildning hos lokalbefolkningen. Några år tidigare hade detta aldrig hänt, konstaterar Rolf Oldin. TEXT: NOOMI LIND FOTO: ROGER SVANELL Primärskoleelever i Miti, DR Kongo, får kunskap till att skapa en bättre framtid. pmu.nu 2008 #4 17

18 VÅR vardag Thailands många ansikten Thailand är för många ett semesterparadis med öar som pärlband längs kusterna, vita stränder, god mat och ständigt leende befolkning. Visst, Thailand är allt detta. Men landet har många ansikten, säger Ann-Sofie och Mikael Jägerskog. F amiljen Jägerskog, som också innefattar döttrarna Olivia 3 år och Moa 1,5 år, bor sedan drygt ett år tillbaka i Chiang Mai i Thailand. Anledningen är Mikaels uppdrag som PMU InterLifes facilitator för olika insatser i regionen Sydoch Sydostasien. Som turist här möter man mest de fina stränderna, den goda maten och det vänliga leendet. Tränger man lite mer under ytan så är det också ett land med stora behov materiellt, själsligt och andligt, säger Ann-Sofie och Mikael. Den ekonomiska utvecklingen har gått starkt framåt under ganska många år, men fortfarande är medelinkomsten låg och skillnaden mellan fattig och rik är stor. Människor man möter är för det mesta positiva och leende, men många gånger finns tragiska livsöden under ytan. Religion och andlighet är en naturlig del av samhällslivet och mångas liv styrs av en rädsla för andar av olika slag och man vill på inget sätt missbehaga dessa. De andliga behoven är alltså stora. Chiang Mai ligger i inlandet en bit norrut. Att det blev just Chiang Mai för oss beror på att det är ett bra ställe att utgå ifrån när man har en regional tjänst. Många missions- och biståndsorganisationer har sin bas här så det var naturligt att hamna här, berättar de. Familjen har länge haft en önskan att jobba utomlands tillsammans och när möjligheten öppnades till den här tjänsten så passade det bra. Dels för att det anknyter till de fokusområden som Mikael haft i sina studier, dels för att Ann-Sofie planerat att vara föräldraledig från sin tjänst som gymnasielärare på Fryshuset i Stockholm. Att vara föräldraledig i Thailand är på många sätt som hemma. Mycket handlar också här om barnen med dagisskjutsning, vardagsrutiner och praktiska saker som ska fixas. Men skillnaderna är också stora, säger Ann-Sofie. Klimatet är en sådan: å ena sidan slipper man bylta på lager på lager med kläder, å andra sidan är det ofta så varmt och soligt att utomhusaktiviteter är nästintill omöjliga. Vi har fått många härliga vänner i Chiang Mai, vilket vi är väldigt tacksamma för och vilket definitivt underlättar livet här, speciellt under Mickes resor, fortsätter hon. Markanden är ett populärt utflyktsmål för familjen Jägerskog. Här är Ann-Sofie tillsammans med äldsta dottern Olivia. Trots att Mikael reser en hel del så menar de att det blir mer tid för familjeliv här än i Sverige, eftersom engagemangen på fritiden ser annorlunda ut här än hemma. Ann-Sofie och Mikael uppskattar det faktum att barnen har en viktig plats i den thailändska kulturen. Det underlättar livet för oss som barnfamilj. Har man två små lintottar så får man dessutom genast ett bra utgångsläge för prutningen när man handlar på marknaden, säger Ann-Sofie med glimten i ögat. Marknaden är för övrigt ett populärt utflyktsmål med barnen där de botaniserar i det dignande och färgglada utbudet. Olivia går på dagis fyra förmiddagar i veckan. Där får hon leka med andra barn och snappar upp ord och uttryck. Dagiset är thai-/engelsktspråkigt och har också viss undervisning i japanska. Så det blir en hel del språkträning för henne. Snart kan hon nog agera tolk åt oss, säger Ann-Sofie mest på skämt förstås. Språket hör annars till de stora barriärerna som hindrar en svensk familj att komma riktigt nära den thailändska kulturen. Och även om Mikael hävdar att han är ganska bra på språket, så konstaterar han att få verkar förstå vad han säger, även om de ler vänligt och One artigt. subway abused five Till de språkliga chrysanthemums, hindren because kommer Darin också grew det faktum att den privata sfären up drunkenly. är relativt One stor ticket hos en towed thailändare, angstridden tid att pa. skapa djupa relationer. vilket gör att det kan ta lång En annan klurighet är att lära sig att läsa av kulturen. Det 18 pmu.nu 2008 #4

19 en utmaning för Jägerskogs Privat Familjen Jägerskog består av från vänster; mamma Ann-Sofie, döttrarna Moa 1,5 år och Olivia 3 år, samt pappa Mikael. tar många år (ibland ett helt liv) att förstå och bemästra de kulturella koderna och det krävs en hel del ödmjukhet när man är en gäst i en annan kultur, berättar de. Som stressad västerlänning är det också helt klart en utmaning att anamma den thailändska principen att saker får ta sin tid. Kulturen är nedvarvad och nedstressad. Det avslappnade Thailand är dock en sanning med modifikation, konkurrensen om jobben är hård och därmed ökar kraven, inte minst på skolbarnen. Redan från ganska unga år har barn ofta extralektioner på lördagar och söndagar, något som känns ganska avlägset för svenska barn. Chiang Mai är en relativt stor stad som har det mesta. Det gör det lätt att leva och bo där och det mesta man behöver går att få tag på. Saknar vi något så är det osötad barngröt, svenska barnböcker och kaviar, förklarar Jägerskogs. Självklart påverkas man också av att leva ganska långt från familjen och det finns en ömsesidig saknad när det kommer till barnens far- och morföräldrar. Men det finns ju skype, blogg och alla andra sätt som man kan kommunicera med. Det är vi tacksamma för. Just nu förbereder familjen sig för att fira sin andra jul i Thailand. I avsaknad av familjen så kommer det att ske tillsammans med vänner och bli en mix av thailändskt och svenskt. Det thailändska är främst värmen och solen samt att pepparkakorna kryddas med lite extra chili. Det svenska är traditionerna såsom pepparkaksbak, lussekatter, röda julstjärnor (här stora som mindre träd), skinka, gran och allt annat som hör julen till. Förra året åt vi gröt och skinkmackor ute i trädgården vilket var mysigt men den riktiga julkänslan inföll först när det blivit mörkt och plastgranen lös med discoljus. Det blir nog en favorit i repris i år. KERSTIN KLASON Uppdraget i korthet Som facilitator är Mikael Jägerskog rådgivare vid PMU InterLifes insatser i Syd- och Sydostasien och mycket av arbetet är kopplat till den nya projektmanual som utarbetats. Arbetsområdet är vidsträckt, både geografiskt och när det gäller typer av insatser, med största fokus på utbildning och organisationsutveckling. Behovet är stort av insatser för barn utsatta för trafficking och prostitution och, kopplat till det, av att lyfta upp mänskliga rättigheter. Just nu är också frågan om religionsfrihet het i Indien. Mikael har haft anledning att fundera över utvecklingsinsatserna i framtiden: Från och med 2008 bor fler människor globalt sett i städer än på landsbygden och fattigdomen och utsattheten i storstäderna ökar i takt med urbaniseringen. Därför tror jag att vi i biståndssammanhang måste tänka över var vi fokuserar, säger han. Vi har ofta rört oss med begrepp som by- och landsbygdsutveckling. Det är en utmaning för oss börja prata mer om stadsutveckling och hitta nya arbetssätt som når fram när förhållandena ändras. pmu.nu 2008 #4 19