1. Den heterogena kurdiska gruppen

Transkript

1

2 1. Den heterogena kurdiska gruppen Kurder utgör en mycket heterogen grupp, mycket tack vare deras splittrade historia samt Kurdistans bergiga karaktär vilket har begränsat kommunikationen mellan kurder. Det faktum att Kurdistan utgörs av flera olika länders mark, har förmodligen förstärkt heterogeniteten i den kurdiska gruppen. 1 Kurdistan ligger på mark tillhörande norra Syrien, nordöstra Irak, nordvästra Iran, östra Turkiet och går in en bit i delar av före detta Sovjetunionen. Kurderna är indelade i ett antal olika grupper, som följer de olika dialekterna av det kurdiska språket. De kurdiska dialekterna hör till den indoeuropeiska språkstammen. De två största dialekterna är sorani och kurdmanji. Kurdmanji talas av ca. två tredjedelar av alla kurder, främst i nuvarande Turkiet. Sorani talas av ungefär en fjärdedel av kurderna, främst i irakiska kurdistan. Det finns även några mindre grupper bl.a. zaza (dimli) och gorani.. Dialekten zaza talas i Turkiet av en mindre grupp människor. Vissa dialekter skiljer sig så pass åt att kurder från olika regioner inte alltid förstår varandra, i språkligt hänseende. 2 Det finns ingen exakt statistik över hur många kurder det faktiskt finns i världen, men de uppskattas till att vara omkring 31 miljoner 3 kurder, varav cirka 22 miljoner fortfarande bor kvar i Kurdistan. 4 Enligt Nationalencyklopedin bor de allra flesta av dessa 22 miljoner kurder i Turkiet, nämligen ungefär hälften av dem. Nationalencyklopedins uppskattning ser ut: Turkiet: 10,8 miljoner Iran: 5,5 miljoner Irak: 4,1 miljoner Syrien: 1 miljon Armenien: Libanon: Enligt Nezan 5 är en av orsakerna till att det inte finns någon exakt statistik över kurderna, att det är en mycket politisk kontroversiell fråga, eftersom kurderna själva gärna överdriver siffran över hur många de själva är, för att förtydliga vikten av att de får en egen nation. Politikerna i de länder vars mark Kurdistan ligger på, har en tendens att istället underskatta antalet kurder. På grund av att Sverige inte för statistik över etniska grupper, utan endast utifrån födelseland, finns det heller ingen exakt statistik över hur många kurder det bor i Sverige. Det cirkulerar olika siffror i media, allt från till kurder verkar uppskattningsvis bo i Sverige 6. I och med att Kurdistan mestadels består av landsbygd och berg, verkar majoriteten av kurder vara jordbrukare eller hantverkare och komma från landsbygden. Det finns dock lite större städer i Kurdistan och det anses vara fint och eftersträvansvärt att låta sina barn studera vidare bland många kurder 7 Det är det långt ifrån alla som har möjlighet att göra och det finns tydliga klassmotsättningar mellan välbeställda markägare samt företagare i städerna och 1 Entessar 1992 och Allison nedladdat 28/11, Ett medelvärde av alla olika siffror vi sett, skulle ge en uppskattad mängd kurder på 25 miljoner. 4 Nezan Nezan Sveriges televisions hemsida 7 Hjarnø,

3 fattiga stads- samt landsortsbor. 8 Detta är en motsättning som politiska partier har gjort sak av, främst syftas på PKK (Partiya Karkere Kurdistan). 9 Ett annat problematiskt faktum är att de två stora politiska fraktionerna inom den irakiska kurdiska gruppen, KDP (kurdistans demokratiska parti) och PUK (patriotiska unionen kurdistan), varit involverade i ett krig mot varandra. Dessa partier utgår i princip från två klaner, d.v.s. Barzani och Talabani familjerna. Dessa stridigheter är dock för tillfället lagda åt sidan. Klanbaserade motsättningar har funnits i Kurdistan sedan lång tid tillbaka. 2. Bakgrund till den kurdiska utvandringen I hela mellanöstern fick idén om nationalstaten fäste under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Nationalismen kom att bli tongivande ideologi i såväl Turkiet som i den angränsande arabvärlden. I Syriens och Iraks fall kom de nationalistiska baath 10 partierna att regera under senare delen av 1900-talet. De har bedrivit en hårdför arabistisk och nationalistisk politik 11 i sina respektive länder. De har emellertid varit rivaler och fiender, trots att de har haft samma namn. I Irak baserades baath-partiet på sunnimuslimska araber, men de har som bekant blivit avlägsnade från makten. I Syrien är det fortfarande baath partiet som har makten och i Syrien har partiet och militären dominerats av den alevitiska 12 befolkningsgruppen, med familjen Assad i spetsen. Syriens regim bekämpar alla som kan utmana dem om makten, inte minst bekämpas kurderna, men även det muslimska brödraskapet har våldsamt slagits ner tar de s.k.ungturkarna makten i Turkiet och en av dem var den blivande diktatorn och turknationalisten Kemal Ataturk. Den Turkiska nationalismen syftade till ett storturkiskt välde, som dock inte blivit verklighet. 13 Detta skulle bli upptakten till systematisk förföljelse av kurder, armenier och andra minoriteter i Turkiet. Den Turkiska militärmakten har gått synnerligen hårt fram och det stora folkmordet på Armenier är det mest kända av den turkiska regimens illdåd. Från 1924 till 1965 var östra Turkiet en militärzon, vilken var stängd för utlänningar, som ett led i strävanden att isolera kurderna. 14 Uppskattningsvis har den turkiska militären förstört ca 3000 kurdiska byar. 15 I Irak och Iran har liknande förföljelser iscensatts. I samtliga tre länder har argumenten varit främst nationalistiska och de lingvistiska frågorna har varit centrala. Därför använder kurderna det alfabet som gäller i det land som de bor i och kurdiska skrivs således idag på tre olika alfabet, d.v.s. det arabiska, det latinska och det kyrilliska. När det gäller litteratur på kurdmanji, så har all publikation efter 1924 skett utanför Turkiet. 16 I Turkiet var kurdiska länge förbjudet och kurderna benämndes bergsturkar, som exempel kan nämnas att kurdiska egennamn blev 8 Country Studies hemsida 9 nedladdat 28/ Baath betyder återkomst, uppståndelse och syftar på den nya arabiska storhetstiden som skulle komma. 11 Arabistisk politik är den politiska diskurs som rådde i arabländerna under senare delen av 1900-talet. 12 Aleviter är en gren inom ismaelitisk shiitisk islam. Men en del turkiska aleviter anser sig inte vara muslimer. Se vidare kapitlet om religion och nedladdat 29/ Storturkiet, Turanien, var tänkt att inbegripa också de centralasiatiska turkofona länderna. 14 Nationalismen i mellanöstern behandlas utförligt av bl.a. Ayubi, Tibi, Hourani och Lapidus nedladdat 27/11, nedladdat 28/11,

4 tillåtna först år Kurdiska språket har inte varit förbjudet i Iran och Irak. Dock har kurderna i Irak och Syrien underkastats arabismen och dess lingvistiska policy med arabiska som officiellt språk. I Syrien är det förbjudet för Kurder att äga fast egendom och kurder nekas ofta Syriskt medborgarskap. 18 Även i Iran förnekas den kurdiska identiteten och för att nå en officiell ställning som Kurd måste du kalla dig själv iranier. De iranska kurderna för en väpnad kamp mot regimen i Teheran och politiska oroligheter är vanligt. Ingen undervisning på kurdiska tillåts. I Irak har också en mängd kurdiska byar ödelagts och gasattacken den 16:e mars 1988 mot Halabja är det mest kända fallet. Halabja var början till en omfattande offensiv mot Iraks kurder, den sk anfal kampanjen, och när offensiven var över hade över kurder mördats. 19 De irakiska strävandena att arabisera Kurdistan har också att göra med kontrollen av de stora oljefyndigheterna som finns i trakten kring Kirkuk. Detta har resulterat i att mer än en miljon kurder, assyrier och turkmener har fördrivits från sina hem. 20 Anledningen till att kurder lever i exil, beror alltså i stor utsträckning på politisk, religiös och etnisk förföljelse, och att kurderna förnekas sina mänskliga rättigheter i de länder där Kurdistan ligger. Turkiet t.ex. bryter notoriskt både mot FN s och Europarådets kriterier för mänskliga rättigheter. En annan orsak till kurdisk exil är de ekonomiska svårigheter som råder i de områden som befolkas av kurder. Totalt bor det ca 1 miljon kurder i Europa och den största gruppen kurder i Europa finns i Tyskland Kurders situation i Sverige De första kurdiska invandrarna kom till Sverige på 1960-talet och de härstammade från Konyaprovinsen i Turkiet, dit de tidigare hade tvångsförflyttats. De kom som arbetskraft till den växande svenska industrin som behövde arbetare. Då var det i huvudsak män som migrerade för att tjäna pengar till en högre levnadsstandard, men efter ett par år migrerade även fruar och barn för att återförena familjerna i Sverige. 23 I och med oljekrisen på talet, som skapade ekonomiska bekymmer, minskade behovet av arbetskraft och den svenska staten försökte begränsa arbetskraftsinvandringen. Istället för arbetskraft så var det nu endast flyktingar som togs emot i Sverige. De första kurdiska flyktingarna kom i början av 1970-talet efter en militärkupp i Turkiet Många kurdiska flyktingar kom till Sverige i början av 1980-talet då man flydde från den turkiska militärjuntan. Många flydde även till grannländerna, men krigen mellan Iran och Irak samt inbördeskriget i Libanon gjorde att kurderna även där utsattes för förföljelse och flydde vidare till Europa. Fortfarande är majoriteten av kurderna som bor i Sverige turkiska kurder (Immigrantinstitutets hemsida). De allra flesta kurder som är flyktingar i Sverige, kom under andra hälften av 1980-talet och början av 1990-talet på grund av förföljelser i Irak. Vilket också delvis är ett resultat av kriget mellan Irak och Iran. Kurderna utnyttjades av både Ayatolla Khomeini och Saddam Hussein, 17 nedladdat 29/ nedladdat 27/11, nedladdat 29/11, nedladdat 28/ nedladdat 27/11, nedladdat 29/11, Hjarnø

5 under loppet av kriget. De bekämpade sina egna Kurder, men gav stöd till kurdiska motståndsgrupper på den andra sidan gränsen. Under 1980-talet hade Sverige en stark ekonomi med hög tillväxt, men i början av 1990-talet drabbades Sverige av en ekonomisk kris med hög arbetslöshet. Detta bidrog till att främlingsfientliga åsikter i Sverige blev starkare, och detta märktes både i politiken och i media, som fokuserade mycket på negativa nyheter om invandrare. Det nya partiet Ny Demokrati, som hade främlingsfientliga åsikter, kom in i riksdagen och antalet våldsdåd mot invandrare och attentat mot flyktingförläggningar ökade. Som sagt finns det inte särskilt mycket statistik över kurder i Sverige, vilket gör det svårt att beskriva deras situation i Sverige. Genom media har vi dock noterat att det verkar vanligt att kurder känner sig stereotypiserade och diskriminerade i Sverige. Två artiklar, båda skrivna av kurder, rasar över att många svenskar verkar tro att det endast är kurder som begår hedersmord och att kurder därför förknippas med denna våldshandling (Kurdiska riksförbundets hemsida; Beyan.net). Kurdiska riksförbundet skriver att många kurder av denna anledning känner sig pressade, framförallt på grund av skriverierna i massmedia som försöker ge en felaktig bild av vår kultur (Kurdiska riksförbundets hemsida). Detta påverkar naturligtvis kurdernas situation i Sverige. 3:1. Rehemas berättelse Denna berättelse är hämtad från en intervju med Rehema 24, som kom till Sverige som 2-åring med sina föräldrar. De var turkiska kurder och kom som flyktingar år Rehema berättar att det på 1980-talet inte fanns lika många invandrare i Sverige som idag. De upplevde att Sverige var ett öppnare och mottagligare samhälle då än idag. De placerades i en flyktingförläggning i Östersund. Efter 3 månader fick de uppehållstillstånd samt en bostad i Angered. Efter ett par år i Sverige upplevde de att samhället blev mer fientligt och fördomsfullt, inte bara mot dem utan mot invandrare i allmänhet. Rehema berättar att hon som liten fick ta emot många glåpord från andra barn. Hon träffade andra barn vars föräldrar hade rasistiska åsikter. Man såg på invandrare som några som levde på socialbidrag, var utbildade och skaffade sig onödigt många barn. 25 Rehema kom till Sverige som 2-åring och har vistats här i nästan hela sitt liv. Trots det känner hon sig inte hemma i Sverige, men inte heller i Kurdistan. Hon påpekar dock att hon inte känner sig vilse någonstans heller. Rehema beskriver hur hon upplever att de allra flesta svenskar har en ganska negativ och fördomsfull syn på kurder. Flera negativa nyheter har påverkat detta. Dels mordet på Fadime Sahindal, men även PKK-spåret i utredningen av mordet på Olof Palme. Rehema tycker inte att svensk medias syn på kurder har förändrats något, utan hela tiden tagit upp negativa nyheter som kurder är inblandade i. 24 Rehema är ett fingerat namn. 25 Intervju med Rehema 4

6 På 1980-talet hade den svenska staten en mer generös flyktingpolitik. Denna har förändrats till att bli mer restriktiv. Media tar ofta upp invandrarnas integration i det svenska samhället som ett problem. Man tycker att myndigheterna borde göra mer för att integrera invandrare i det svenska samhället och att invandrare borde anstränga sig mer för att bli integrerade. Den höga arbetslösheten på 1990-talet har naturligtvis bidragit till att det har blivit svårare för invandrare att integreras i det svenska samhället 26. 3:2. Organiserad Kurdisk Föreningsverksamhet 27 Det finns en mycket aktiv och livlig kurdisk föreningsverksamhet i Sverige och ett stort antal kurdiska föreningar bildades under och 1980-talet. Dessa fick sitt stöd av Immigranternas Riksförbund, vilket ledde till att de första kurdiska förningarna kunde bildas. Idag är det Kurdiska Riksförbundet som integrerar de Kurdiska invandrarföreningarna som finns framförallt i Göteborg, Uppsala och i Stockholmsregionen. Kurdiska Demokratiska Riksförbundet är ett annat riksförbund där merparten av de kurdiska föreningarna riktar sig till kurder från Turkiet och även till kurder från Irak, i viss mån. Det finns också en liten organisation för iranska kurder som heter Iranska Kurdiska Föreningen som ligger i Uppsala. Många utav dessa kurdiska föreningar kan ses som politiska exilorganisationer som arbetar för ett självständigt Kurdistan. 4. Kurder och deras identiteter Det finns en tydlig diasporisk medvetenhet bland kurder i Europa, vilket inte minst våra fallstudier visar. Också den undersökning som sociologiprofessor Östen Wahlbeck företagit visar på detta. Den politiska kampen förs ihärdigt i exilen och många är de kurder som arbetar för ett självständigt Kurdistan. T.o.m. det gamla nyårsfirandet har kopplats till denna kamp och enligt en kurdisk legend firas nowroz som en uppmaning till uppror mot förtrycket. I legendens form hette diktatorn Dahak och upproret som firas skall ha skett 612 f.kr. Nowroz firandet tycks också fungera som en viktig kulturell symbol, både för kurder och iranier i exil. Inte minst visar detta sig i det ihärdiga firandet på Heden i Göteborg. Östen Wahlbeck har intervjuat ett femtiotal kurder i Finland och England. Alla han talat med har uppgett att de vill återvända till sitt hemland eller till ett självständigt Kurdistan. 28 Wahlbeck menar att kurderna uppfyller Safrans alla sex restriktiva kriterier på diaspora, vilka utgörs av att: 1) Kurderna har tvångsmässigt förskingrats från det Kurdistanska området till flera olika länder runtomkring världen. 2) Kurderna har bibehållit kollektiva minnen och myter kring Kurdistan. 3) Många kurder ser inte sig själva som accepterade i sina mottagarländer, varför de ser sig själva som alienerade. 4) Många kurder ser Kurdistan som den enda riktiga platsen att leva på och drömmer om att återvända en dag. 5) Många kurder är kollektivt engagerade i att arbeta för ett självständigt Kurdistan. 6) Kurdernas identitet definieras av deras relation till Kurdistan. Däremot påpekar Wahlbeck att vissa forskare, däribland Cohen, menar att det finns en orsak till att tveka att definiera kurderna som en diaspora. Denna orsak är tidsfaktorn, att diaspora tar tid på sig att byggas upp och att kurder fortfarande inte har vistats i exil särskilt lång tid. Wahlbeck anser trots det att det finns en kurdisk diaspora och att kurderna har mycket att vinna på konceptet diaspora. Men det finns dock skillnader mellan män och kvinnor, huruvida stark den önskan är att flytta tillbaka och kämpa för ett självständigt Kurdistan. Dessutom vänjer sig många vid en högre 26 Intervju med Rehema 27 Immigrantinstitutets hemsida. 5

7 levnadsstandard i exilen och inser vid ett återvändande att de inte klarar av livet i hemlandet längre. Våra fallstudier visar också att det finns en variation utifrån de individuella val människor gör. 5. Social organisation 5:1. Altuns tre liv Här redogörs relevanta aspekter ur Altuns tre liv. En bok av Annika Thor och Altun Basaran, om en kurdisk kvinnas liv. Vi har sökt svar på följande frågor utifrån Altuns liv: Vilken syn på släktskap/familj har hon? Vilka släktingar betraktas som nära släktingar? Hur såg hushållet ut i hemlandet? Hur har familjemönster och hushållsorganisation förändrats efter ankomsten till Sverige? Altun är född år 1957 i en liten by i Turkiet. Som kurder tillhörde hennes familj en förtryckt minoritet i sitt hemland. Efter bara fem år i skolan blev hon vid 15 års ålder bortgift mot sin vilja. På 80-talet flydde Altuns man till Sverige och hit kom också Altun och de tre barnen. Här började Altuns andra liv med nya möjligheter till utbildning och arbete, möjligheter som hon med glädje tog vara på. Altun tillhör en minoritet inom en minoritet. Hon är anatolisk kurd d.v.s. härstammar från en av de många kurdiska byarna i centrala Anatolien. Där i området mellan Ankara och Konya bor två miljoner kurder och många av de kurder som finns i Sverige kommer från Anatolien. Altuns pappa hade 5 fruar och 12 barn. Detta var väldigt ovanligt, för enligt turkisk lag kan en man bara var gift med en kvinna, så officiellt var Altuns pappa bara gift med sin första fru. Det är enbart ett av Altuns syskon som bor kvar hemma i byn, resten är spridda över världen. Ankara, Kulu, Istanbul, Sverige och Tyskland. Så är det med oss kurder. 29 Där Altun växte upp levde alla i byn av jordbruk. Kläder tvättades för hand. Vatten hämtades från en brunn utomhus och värmdes på en öppen spis. Rinnande varmvatten fick hon först i Sverige. Det var mycket arbete med kroppen men alla hjälptes åt. Det fanns fattiga och rika beroende på hur mycket jord och hur många djur man hade. Altuns familj hörde till de rika. När Altun började skolan så skedde all undervisning på turkiska eftersom det var helt förbjudet att prata kurdiska. Hemma i byn hade de inga särskilda kurdiska traditioner. De hade samma sunnimuslimska religion som turkarna och firade samma fester och högtider. Alla Altuns systrar blev bortgifta när de var mycket unga precis som Altun. De två äldsta bröderna är gifta med kvinnor som pappan valt men sederna kring äktenskap började förändras i slutet av 70-talet. Under de två år som Altun var förlovad träffade hon aldrig sin fästman men däremot sina blivande svärföräldrar flera gånger. Efter giftermålet levde Altun och Sali (Altuns man) hos hennes svärföräldrar tills det första barnet kom. Sali var en man som alltid var beredd att hjälpa till med hemmet och barnen. Efter andra barnet ville Altun skilja sig. 29 Thor & Basaran, sid 37 6

8 Men det är en skam bland vårt folk, särskilt i byarna. För hela familjen. Det finns ett kurdiskt talesätt som säger: Du går till din mans hus i din brudklänning, och lämnar det i din svepning 30 Efter det tredje barnet ville Altun skilja sig igen men pappan förbjöd detta och Altun blev så förtvivlad och arg att hon inte besökte sin pappa på två år. I juni 1986 lämnade Altun Turkiet för att resa till Sverige där Sali redan fanns. Altuns pappa dog en vecka efter att Altun kom till Sverige. Så här uttrycker sig Altun om sin pappa; Han uppfostrade elva barn, som alla har klarat sig bra i livet. Ingen av oss ha begått några brott eller gjort några andra dumheter. Det är tack vare den tro och den uppfostran som pappa gav oss. Idag är vi 120 personer som härstammar från Baba Hadji Ömer, barn och barnbarn och barnbarnsbarn. Min pappas träd bar riklig frukt 31. När Altun kom till Sverige och lärde sig språket och började förstå hur det svenska samhället fungerade, försvann hennes tankar om att återvända. Här fanns ju allt det hon ville ha när det gällde utbildning, arbete, frihet- allt det hon inte hade i Turkiet. Hennes man Sali försökte förbjuda henne att utbilda sig efter påtryckningar från andra landsmän men lyckades inte. Altun blev en stark kvinna och blommade som hon själv uttrycket det. Många av Salis släktingar och vänner tyckte att Sali tog alldeles för stor hänsyn till Altun. De pressade honom för att han skulle visa att han var en man och inte rädd för sin fru. Många män pratar på det sättet mellan sig. Men det handlar inte om männens rädsla, tycker Altun. Det handlar om att respektera varandra. 5:2. Man från Kirkuk Intervju med en kurdisk man, född 1960 och uppvuxen i Kirkuk (Irak) och kom som politisk flykting till Sverige 1982, under kriget mellan Iran och Irak. Han är idag gift men en svenska och har 3 flickor tillsammans med henne. Han är alltså född 1960 i en syskonskara på 10 barn. Han bodde i Kirkuk (en stad i Stockholms storlek). Mamma var hemmafru och pappa jobbade som elektriker på oljeraffinaderiet i Kirkuk % av kvinnorna var hemmafruar och männen jobbade. De bodde i eget hus med 3 rum och kök. Tjejerna sov i ett rum och killarna i ett. Vi sov i sängar eller på madrasser. På somrarna sov vi på taket personer kunde sova på taket p.g.a. värmen. Tjejerna bäddade upp sängarna på kvällarna. Hela familjen åt tillsammans på kvällarna eftersom antingen gick man i skolan på fm eller em. Då dukade vi med plastdukar på golvet. Vi åt på golvet p.g.a. värmen. Golvet är av cement och därmed svalare. Släktskapet är viktigt och tätt. Vi var en stor familj inte bara mamma, pappa och barn. Även farbröder, morbröder, fastrar, mostrar, bröders fruar, systrars män och kusiner, ingick. Kom någon släkt och hälsade på, så självklart bjöd man på mat och det kunde vara väldigt många, st, på golvet. Vi gifter oss ofta med kusiner. T.ex om mina systrar gifter sig med min kusiner så respekterar jag dom mer än om de gifter sig med någon utomstående. Om mina bröder gifter sig med 30 Thor & Basaran, sid Thor & Basaran, sid 96 7

9 mina kusiner så blir dom som halvsystrar till mig. Om det är någon utomstående så får man inte samma kontakt. Man berättar inga hemligheter, man är lite försiktigare. Men det beror också på hur personen är. I första hand försöker man att gifta sig med de närmaste. Man byter tjejer mot tjejer 32. Jag ska ge ett exempel berättar NN: Min syster är förtjust i min kusin och den kusinen har en syster som kanske min bror eller jag tycker om och då byter man helt enkelt. Det är väldigt vanligt och då blir det inga kostnader. De har kommit överens och planerat, inte med tvång utan med egen vilja. Detta pågår inte på samma sätt idag. I så fall mest ute på landet. Nu går kvinnor på universitetet och där träffar de sina partner. Det har t.ex mina systrar gjort. Och min pappa eller mina bröder har inte varit inblandade. Så var det absolut inte för år sedan. Det händer incidenter t.ex hedersmord men de människorna kommer ofta från landsbygden och har inte fått några influenser utifrån på samma sätt som i staden. Det har med utbildning att göra. De som kommer från medelsklassen tvingar inte sina barn men på landsbygden kan det vara så och det kanske tar år till innan det förändras. Förändringen sker p.g.a. globaliseringen. Det såg jag tydligt när jag kom tillbaka efter 23 år. Man hade t.ex. parabol i byarna 33. När NN var 6 år började han skolan och det var obligatoriskt för alla pojkar men frivilligt för flickorna. Man ville ha flickorna hemma för att hjälpa till. Det lever nog kvar på landsbygden idag men i städerna är det obligatoriskt för både flickor och pojkar från 6 år. Men alla mina systrar har gått i skolan från 6 år för pappa tyckte det var viktigt. När jag gick i skolan så gick flickorna för sig och pojkarna för sig. Tjejerna hade skoluniform. Kvinnor undervisade flickor och tvärtom /../ Vi var elever i klassen och vi hade fina bänkar och fint klassrum. Irak var rikt på den tiden. Vi hade det mycket bra ekonomiskt. Efter skolan lekte vi, men vi pojkar gjorde aldrig någonting hemma. Det gjorde flickorna. När jag kom hit till Sverige som 23-åring så hade jag aldrig gjort något i ett hem, så det första jag fick lära mig var att laga mat, handla, diska, städa etc. När jag växte upp var det pappa som bestämde vad jag skulle göra, utbilda mig till osv. Så är inte fallet hos oss idag. Så fungerar det inte för mina barn idag. Våra barn idag är viktigare är jag var van vid som liten. Men min pappa slog mig aldrig. Jag är lärare, min bror i London är veterinär, en är advokat, en är rektor, min syster är administratör på Kirkuks universitet (den enda), en syster är engelsklärare. Bara en av mina systrar är inte gift och hon är 40 år och jobbar på universitetet. Hon har en stark personlighet och styr och ställer själv. Jag brukar skämta med henne och säga att jag hittar en man till dig i Sverige. Förändringen är när det gäller barnuppfostran och vad jag gör hemma idag. Pappa bestämde allt och han gjorde aldrig något hemma. Det är också stora skillnader när det gäller det sociala livet. Vi var alltid många människor som umgicks och en stor släkt. Här kan man vara ensam i dagar. Det är katastrofalt. Jag är inte van men jag försöker anpassa mig. Men det är viktigt för mig att ha kontakt med min släkt så vi pratar med varandra i telefon varje vecka minst och skickar , för att jag inte ska känna mig ensam här. Men skillnaden är katastrofal. Jag går aldrig och hälsar på min frus föräldrar för jag vill inte störa. De bjuder oss ibland men jag går inte dit och bara dricker kaffe. Det kan gå månader. 32 Intervju med N.N den 2/ Intervju med N.N den 2/

10 Jag hälsar heller inte på min frus bror som bor i samma stad men jag åker till min bror i Uppsala 4-5 ggr om året. 34 Jag har ingen religion. Jag tror inte på något sånt trams. Det är lika med noll för mig. Jag är inte ateist för jag tror väl på någon skapare. När jag träffar fanatiska muslimer, judar eller Jehovas vittnen så tänker jag att jag tror på mänskligheten och goda människor och det räcker för mig. Min familj och pappa har aldrig bett och det är inte speciellt ovanligt i städerna. Många olika religioner lever sida vid sida. Muslimer, judar, kristna, sunniter, shiiter, katoliker. Det har blivit så stor blandning. Många av oss kurder är inte så fanatiska det är araberna som har islamiserat kurderna. Kurderna har aldrig upplevt tron som det viktiga. Var och en har sin tro. Kurderna har alltid varit ett fritt folk. De som inte bär slöja gör det inte. Araberna är inte lika fria. Drömmen om att flytta tillbaka till ett fritt Kurdistan är större hos de, där hela familjen är kurder, men det är inte så starkt hos mig eftersom jag är gift med en svenska. Det har blivit svagare eftersom mina barn inte skulle kunna leva där. De kan ju t.ex. inte kurdiska. 35 NN har en bror i Uppsala och där finns det flera kurdiska föreningar. De som är aktiva är ofta hela familjer. Man spelar kort och äter tillsammans. Men varje förening är kopplade till ett parti i Kurdistan och de är inte eniga, men jobbar alla för ett fritt Kurdistan. Jag själv tillhör ingen sådan förening. 36 NN upplever skillnader också när det gäller sorg. Man delar sorgen på ett helt annat sätt än i Sverige. När tex en farmor dör så sörjer man tillsammans och farmor är som en gudinna. Man sörjer och besöker graven varje torsdag. Farmor är mer som en huvudperson där, en symbol. Till henne har alla gått och fått råd. En äldre människa ses som en profet som man går till när man har bekymmer och behöver råd. De äldre har man stor respekt för. Vi hade också stor respekt för lärare och kontakten mellan lärare och föräldrar var stor. Föräldrarna träffade lärarna i affären eller på marknaden och fick då reda på hur det gick för barnen. Gick det inte bra fick barnen fick de stryk för att de skämde ut familjen. Lärarna agade eleverna. Jag kommer ihåg två killar som fick stå ute på skolgården med 400 elever runt sig. De band och slog dom under fotsulorna så att vi andra skulle förstå vad som händer om man beter sig illa var detta och det var två bröder som var faderlösa Intervju med N.N den 2/ Intervju med N.N den 2/ Intervju med N.N den 2/ Intervju med N.N den 2/

11 6. Kurdiska kvinnor I dagens Sverige är kvinnor och jämlikhet något som diskuteras regelbundet. Denna debatt gäller inte enbart svenska kvinnors ställning i samhället, utan även invandrarkvinnors och kvinnor i andra länders situation. Detta kan bero på att många kvinnors situation fortfarande är mycket svår. Många kvinnor upplever sig som mer eller mindre förtryckta och att de inte kan göra sina röster hörda. Annick Sjögren 38 skriver i sin bok Här går gränsen om hur kvinnor lever och beter sig i olika samhällen. I vissa sociala sammanhang uppfostras kvinnor på ett sätt, så att de ska lyda sina män, föda barn och passa hemmet. Kvinnor får inte visa sin kropp, utbilda sig eller arbeta. Enligt Mary Caprioli 39, som har studerat Gendered conflict lever många kvinnor under ett förtryck. Hon skriver att om kvinnor hade haft mer makt i samhället hade antalet konflikter i samhället minskat. Kort sagt är Capriolis huvudpoäng att, ju mer jämställd en stat är, desto fredigare kommer den att vara. Det finns alltså en koppling mellan hur könsrollerna i ett samhälle ser ut och de konflikter som samhället är inblandat i. Hon vill uppmana de som har möjlighet att bryta mönstren, att ge kvinnor mer makt så att de kan delta på samma villkor som män. Kurdiska kvinnors situation har diskuterats regelbundet i Sverige, särskilt efter det uppmärksammade mordet på Fadime Sahindal, då det blev en samhällsdebatt om begreppet hedersmord. Såväl de statslösa kurdiska kvinnorna i Kurdistan, som kurdiska flyktingar i exil, upplever svårigheter som är kopplade till sin kulturella bakgrund. I Kurdistan, så som i många andra länder, är majoriteten av alla offer i konflikter, kvinnor. De är utsatta på ett annat sätt än män, framförallt genom våldtäkter och misshandel. Därför kommer kvinnors upplevelser av kriget att se annorlunda ut än männens. Ändå inkluderas sällan kvinnors perspektiv när det är dags att förhandla fram fredliga lösningar och planer för återuppbyggnaden av samhället. De statslösa kurderna har under många år varit drabbade av krig och förföljelser och detta påverkar naturligtvis även de kurdiska kvinnornas situation. Det finns alltså betydande variationer inom den kurdiska gruppen och synen på olika traditioner och värderingar kan förändras i exilen. Främst är det kvinnorna som får en ny syn på jämställdhet när de ges nya möjligheter att leva självständigt. Men skillnader i ursprungsområdet beträffande t.ex. statsbefolkning och landsbygdsbefolkning, kan också vara betydande. Malatya regionen, där Fadimes familj hade sitt ursprung, lär t.ex. vara mycket konservativ och präglad av äldre rurala traditioner. Kurdernas situation ser olika ut i de olika länder som de befinner sig i. I exempelvis Turkiet erkänner man inte ens kurdernas existens, och det var, fram tills nyligen, till och med förbjudet för kurder att tala sitt eget språk eller att utöva sin kultur. För de kurdiska kvinnorna i Turkiet blir det därför ett dubbelt förtryck. Under intervjun med den kurdiska kvinnan Rehema beskrev hon situationen så här: Att vara kurdisk kvinna i Turkiet är svårt. Jag var på semester i Turkiet förra sommaren och då lät jag bli att tala kurdiska, Så länge jag inte berättade för någon att jag var kurd gick det bra, men när jag en gång i en taxibil råkade nämna mitt ursprung så blev chauffören förbannad och skrek åt mig att gå ur bilen. Däremot är det underbart att vara kurd i Kurdistan. Det är ingen direkt skillnad mot Sverige, bara andra omständigheter. Man lever 38 Sjögren nedladdat 27/

12 fritt. Den som vill bära slöja gör sitt egna val om det. Vill du arbeta så gör du det. Däremot sköter kvinnan oftast hemmet och mannen står för inkomsten. Svenskar ser nog relationen mellan kvinnor och män i Kurdistan som att kvinnorna bli slagna av männen, inte får arbeta, är inlåsta i hemmet och tvingas leva under mannens regler. Det är en skev syn på kurder och jag förstår inte att människor fortfarande har den synen. 40 Våldtäkter, misshandel och hedersmord är ord som är vanliga när det gäller beskrivningar av kurdiska kvinnors situation. Många västerlänningar har en bild av kurdiska kvinnor som förtryckta, och det är en bild som till viss del verkar stämma med verkligheten, men det är svårt att generalisera här, då kurderna är en väldigt heterogen folkgrupp. Den negativa bilden av kurdiska kvinnors levnadsförhållanden hos svenskar förstärks kanske av medias fokusering på vissa frågor. I vissa delar av Kurdistan så har kvinnor större frihet. Här kan kvinnan själv välja om hon vill bära slöja eller arbeta. Enligt vissa så har relationen mellan män och kvinnor blivit mer neutral, även om det fortfarande är männen som är de dominanta i familjen. Det har visat sig att nästan alla hedersmord i större turkiska städer har begåtts inom familjer från landsbygden. 41 Detta kan leda till konflikter mellan det traditionella och det moderna, men även diaspora-förstärkta mekanismer spelar in. Inte minst visar Unni Wikans studie om hedersmord på detta faktum. Wikan illustrerar detta med att citera ett par kurdiska röster som t.ex. Roonak Faradj som säger; att kurderna varit ett förtryckt folk utan eget land har lett till att de håller fast vid gamla traditioner med klanmentalitet och våld mot kvinnor också i exilen 42. Masoud Kamali säger att; många traditioner förstärks i exil. Det Fadime gjorde uppfattades som ett hot mot hela den etniska gruppen 43 Nazad Begikhani, kvinnoaktivist och forskare om genus och nationalism, menar att trots att kurder och Kurdistan uppmärksammas i västerländska medier och litteratur, så är kunskapen om kurdiska kvinnor väldigt begränsad. Hon menar att de kurdiska kvinnornas situation inte uppmärksammas, varken nationellt eller internationellt. Begikhani undersöker bland annat konsekvenserna av olika former av statsvåld kopplat till våld mot kvinnor, inom hemmets väggar. År 2000 representerade hon de kurdiska kvinnorna i FN, och organiserade en internationell konferens om kurdiska kvinnofrågor. Syftet med konferensen var att samla kvinnor, diskutera och utbyta idéer och erfarenheter ur ett genusperspektiv, och att analysera den verklighet som kurdiska kvinnor lever i. Man ville även skapa en plattform som man kunde utgå ifrån för att agera och presentera lösningar för att förbättra kurdiska kvinnors situation både i Kurdistan och i världen. Några målsättningar var att bekämpa alla former av diskriminering mot kvinnor oavsett vem som gör det och i vilket sammanhang det görs. Man vill bekämpa hedersmord och påtvingade äktenskap. Även om hedersmord brukar framställas som något som är en del av den kurdiska kulturen så är det långt ifrån alla kurder som accepterar det och istället fördömer det. 7. Religion Inledningsvis, i detta stycke, vill jag först säga att detta avsnitt innehåller många nya och svåra ord. Vi har valt att inte förenkla allt för mycket, då generaliseringar och kategoriska uttalanden är allt för vanliga då islam kommer på tal. Skulle vi förenkla gör vi oss skyldiga till 40 Intevju med Rehema 20/ Wikan, U, 2005, sid 79 och Wikan, U. 2003, sid Wikan, U. 2003, sid 79 11

13 essentialism. Vi skulle nog själva aldrig ens fundera på att jämställa de kristna församlingarna Livets Ord, Missionskyrkan, Knutby pingstförsamling, Birgittaorden Mormonerna 44 och Svenska kyrkan. Det är helt skilda företeelser. På ett liknande sätt förehåller det sig inom islam. Det går inte att säga att så är alla muslimer, eller så är alla kurder. Det finns hundratals olika inriktningar inom islam och här nedan presenteras en mycket förenklad indelning. Kurderna är dock övervägande muslimer. 45 Islam indelas i främst sunniter (sunna) och shiiter (Shiia). Sunna 46 betyder tradition och shiia betyder Alis parti. De flesta kurder är sunniter. Sunnitisk islam indelas traditionellt i fyra olika lagskolor och med lag menas sharia. De olika skolorna har olika sätt att se på lagen och något olika principer för att avgöra legala ärenden. De fyra skolorna kallas shafiiter, malikiter, hanafiter och hanbaliter. Namnen kommer av dess grundare. Många sunnitiska muslimer anser dock att de gamla lagskolorna är förlegade. Den mest konservativa grenen av sunnitisk islam anses ofta vara hanbaliterna, men det är en grov generalisering. De från media ganska välkända wahabiterna hör till den hanbalitiska traditionen. Shiia kan grovt indelas i s.k. tolvare och s.k. sjuare, eller de mer korrekta epiteten ithna ashariyya och islamaeliyya. Shiiaislams största lagskola kallas jafaritisk ritus. Utöver sunna och shiia finns Sufi-inriktningen som är islams motsvarighet till klosterväsendet. 47 I Turkiet är två tredjedelar av kurderna sunnimuslimer av den shafiitiska skolan 48, medan den sista tredjedelen 49 är aleviter, men troligtvis betydligt färre. Turkiska sunniter är traditionellt hemmahörande i den hanafitiska traditionen av sunnismen, medans kurderna alltså är shafiiter. Det finns, bland kurderna, också en mindre grupp yezider, en religion som är nära besläktad med zoroastrismen (se nedan), men som i folkligt tal ofta kallas djävulsdyrkan och som också sammanblandats med alevismen. De kurder som räknas som shiiter tillhör alltså den gren som kallas aleviter, vilket i sig, är en gren av sjuarna. Alevism är en typ av islam som anser att religion är en privatsak och de erkänner inga yttre tecken för religiositet, som t.ex. slöja. De tillämpar också jämställdhet, har inget alkoholförbud och har t.o.m. kvinnliga imamer, (vilket finns flera i Sverige). Alevismen är också utbredd i Syrien och den styrande klanen där, Assad, är aleviter. Det finns dock en hel del hemlighetsmakeri inom alevismen och det är ofta svårt att veta vem som är alevit eller inte, åtminstone lär det vara en hemlig religion i Syrien. Även bland etniska turkar finns många aleviter. Aleviterna finns också i de norra och västra delarna av turkiska Kurdistan och i Khorasan regionen av Iran. Religionen i Iran och Kurdistan var zoroastrism innan islam gjorde sitt intåg. Zoroastrismen grundades av Zartosht, eller Zaratustra, som han är mer känd som i västvärlden. Det är en eldsdyrkande religion och de hade en av sina ursprungliga kultplatser vid en evigt brinnande 44 Jag har med mormoner för att väcka läsaren och många anser nog inte att mormoner är kristna. 45 Vill man studera islam närmare kan man börja med någon av Jan Hjärpes introduktionsböcker t.ex. Islam, lära och livsmönster. Man kan också söka i Encyklopaedia of Islam som finns på UB, eller läsa Ira Lapidus historiebok om islamska samhällen. 46 Med detta förstås profeten Mohammeds tradition. 47 En sanning med modifikation, då islam t.ex. inte har något påbud om celibat och att strukturen inom sufismen ser helt annorlunda ut. 48 Specifikt fall från nedladdat, 28/ Siffrorna varierar och en hemsida uppger aleviterna till 15%, men då aleviterna varit förföljda och av olika andra anledningar, är det svårt att avgöra hur många de är. nedladdat 29/11 12

14 (trodde man), geologisk gasläcka i nuvarande Azerbadjan. Firandet av nowroz 50, d.v.s. det zoroastriska nyåret på vårdagjämningen, bland kurder och perser i Sverige, visar dock att traditionen från den förislamska tiden är levande, såväl bland kurder, som hos iranier. Även i det strikt muslimska Iran firas nowroz enligt förislamsk tradition. I Iran och Irak existerar det andra, mycket marginella grupper, som t.ex. shiia-kurderna Feyli och Ehlihak (Guds människor) 51, som är nära besläktade med Aleviterna. I de olika delarna av Kurdistan, speciellt i regionerna som gränsar mot Turkiet, Iran och Irak och även i Armenien, finns det kurdiska yezidi församlingar. Tidigare var yezidi-tron brett utspridd och praktiserad. Slutligen existerar det små grupper i Kurdistan, som tillhör kristendomen. Det har förekommit oroligheter mellan olika religiösa grupperingar inom den kurdiska befolkningsgruppen. Generellt kan vi dock konstatera att kurderna aldrig tagit speciellt hårt på de mer konservativa reglerna inom islam, som t.ex. slöjan. Däremot finns det lokala gruppcentrerade kulturella variationer. 52 Precis som Masoud Kamali påpekar, att kulturella egenheter förstärks i exilen, så förstärks också religiositet. En som talar om detta är Helen Rose Ebaugh, professor i sociologi och forskare vid Centre of Immigration Research i USA 53. Pernilla Ouis och Ann-Sofie Roald skriver att, i det traditionella samhället finns tryggheten i närmiljön och i familjen. I det globaliserade samhället representeras trygghet av det abstrakta, som religion och yrkestillhörighet. 54 Då kurder är muslimer så drabbas givetvis även de av de negativa attityder visavi islam, och de fördomar om muslimer, som är vanliga i Europa och USA. 8. Sammanfattning & avslutande kommentar När man talar om kurder som en grupp är det mycket viktigt att vara medveten om den oerhörda heterogenitet som finns i gruppen. Därför har vi i detta arbete försökt att lyfta fram och belysa variationerna inom gruppen, vilka bland annat är vilken religion de bekänner, vilken dialekt de talar, vilket stat de kommer ifrån o.s.v. Orsakerna är många, till varför kurderna utgör en så pass heterogen grupp som de gör, däribland att de har bott och bor i olika länder samt att det Kurdiska området är av en mycket bergig karaktär, vilket har begränsat kommunikationen mellan kurder. Anledningen till att kurderna har migrerat ifrån Kurdistan, är den politiska, religiösa och etniska förföljelse som de har blivit utsatta för, i de länder där Kurdistan ligger. För många av de kurder som migrerat, från Kurdistan till Sverige, har den geografiska resan förmodligen även tett sig som en tidsresa, från ett traditionsbundet klansamhälle till en postindustriell demokrati. Mottagandet av kurder i Sverige har varit mycket beroende av den ekonomiska konjunkturen. Under 1960-talet togs kurder från Turkiet hjärtligt emot, då Sverige hade brist på arbetskraft. När denna brist sedan vände och Sverige hamnade i ekonomisk kris, försökte Sverige begränsa arbetskraftsinvandringen och endast ta emot flyktingar. Vid denna tidpunkt började 50 Nowroz är persiska och betyder ny dag. 51 Egentligen av Arabiska Ahl = folk och Haqq = sanning. 52 Sjögren, A Föreläsning på Harrankonferensen i Göteborg 11/ Backman

15 invandrare och flyktingar generellt sett snarare ses som ett problem i Sverige och då även kurder. Många är de forskare som är överens om att kurderna utgör en diaspora och många är de kurder som vill flytta tillbaka, samt vara med och kämpa för ett självständigt Kurdistan. Det finns dock variationer, eftersom alla kurder inte vill flytta tillbaka och vissa har vant sig så pass vid en hög levnadsstandard i exilen att de har svårt att klara ett liv i Kurdistan. Vad gällande kurdernas syn på släktskap, familj och hushållsorganisation, varierar det mycket beroende på utbildningsgrad, socioekonomi och om man bor på landet eller i staden. Det sker även en kontinuerlig förändring, bland annat på grund av globaliseringen. Inte sällan framställs det typiska kurdiska genusförhållandet i svensk media som oerhört konservativt och att det är mannen som är den dominanta parten. Kurdiska kvinnor framställs som förtryckta varelser med slöja. Detta är en oerhört stereotypiserande och generaliserande bild. För det första är den kurdiska gruppen, åter igen, mycket heterogen. Samtidigt som det finns de grupper som fortfarande är mycket konservativa och vilka främst återfinns på landsbygden, finns det många kurder som praktiserar relativt jämställda genusrelationer. För det andra sker det även här en kontinuerlig förändring bland kurder. Majoriteten av världens kurder bekänner sig till den sunnitiska grenen av islam, men det finns även de kurder som bekänner den shiitiska grenen av islam. Generellt kan det konstateras att många kurder aldrig har tagit speciellt hårt på de mer konservativa reglerna inom islam, men att det dock finns vissa lokala kulturella variationer. Avslutningsvis skulle vi vilja resonera kring huruvida den kurdiska gruppen är en grupp. Kurderna skiljer sig uppenbarligen åt i många avseenden och lever splittrade i mycket olika kulturella kontexter runt om i världen. Men denna fråga är förmodligen en definitionsfråga, beroende av hur kultur och etnisk grupp definieras och behöver en vidare analys. Oavsett, ska det bli intressant att följa utvecklingen av kurdernas politiska förutsättningar och levnadsförhållanden i de länder Kurdistan ligger i. Dessa frågor är just nu högst aktuella när exempelvis Turkiet satsar allt på att försöka bli medlem i EU, och då måste se över sin hantering av landets minoriteter, däribland kurderna. Vidare kan kurdernas förhållanden i Irak utvecklas som en följd av det politiska val som hålls i Irak idag, den 15 december år Vi kan inte något annat än hoppas på positiva förändringar för denna, historiskt sett, förföljda grupp. 14

16 Källförteckning Böcker Allison, C. (1996). Old and new oral traditions in Badinan. I P. Kreyenbroek & C. Allison. Kurdish culture and identity. London: Zed Books Ltd. Entessar, N. (1992). Kurdish ethnonationalism. Colorado: Lynne Rienner Publishers Inc. Mojab, S. (Ed). (2001). Woman of a non-state Nation. Mazda Publishers. Nezan, K. (1996). The Kurds: Current position and historical background. I P. Kreyenbroek & C. Allison. Kurdish culture and identity. London: Zed Books Ltd. Ouis, Pernilla och Roald, Ann-Sofie. (2003). Muslim i Sverige, Wahlström & Widstrand Sjögren, A. (1999). Här går gränsen, om integritet och kulturella mönster i Sverige och medelhavsområdet. Arena Förlag. Thor, A. & Basaran, A. (2004). Altuns tre liv Från Anatolien till Alby. Albert Bonniers 15

17 förlag. Wahlbeck, Ö. (1999). Kurdish diasporas A comparative study of Kurdish refugee communities. London: Macmillan press Ltd. Wikan, U. (2003). En fråga om heder. Ordfront förlag. Referenslitteratur Ayubi, N.N. (1999). Overstating the Arab State, politics and society in the middle east. New York: I B Tauris Publishers. Hourani, A. (1992). De arabiska folkens historia. Alhambra. Lapidus, I.M. (2002). A History of Islamic Societies, Cambridge University Press. Tibi, B. (1997). Arab Nationalism -between Islam and the National State. London: Macmillan press. Internet resurser