Befria flickorna. stoppa barnäktenskap! Tillåtande attityd till barn- och tvångsäktenskap i Sverige

Transkript

1 Utges av Svenska FN-förbundet 1/2013 Befria flickorna stoppa barnäktenskap! Tillåtande attityd till barn- och tvångsäktenskap i Sverige sidan 4 Gunilla Carlsson om sitt uppdrag i FN:s högnivåpanel sidan 17

2 FN-NOTISER FN fördömde kärnvapenprov i Nordkorea FN:s säkerhetsråd höll den 12 februari ett krismöte och fördömde i skarpa ordalag den provsprängning av kärnvapen som genomförts i Nordkorea. Kärnvapenprovet, landets tredje, är en allvarlig kränkning av säkerhetsrådets resolutioner och utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet, meddelade rådets ordförande efter mötet. Även FN:s generalsekreterare Ban Kimoon fördömde kraftfullt kärnvapenprovet. Jag fördömer starkt Pyongyangs besinningslösa handling som visar på en total likgiltighet inför det internationella samfundets återkommande uppmaningar om att avstå från ytterligare provokationer, sa Ban. Enligt icke-spridningsavtalet från 1970 (NPT; Non-Proliferation Treaty) förbinder sig de länder som hade kärnvapen redan innan avtalet fanns att inte sprida teknologin till andra länder och att på sikt rusta ner. Övriga parter till avtalet förbinder sig att inte ta emot eller tillverka kärnvapen. Säkerhetsrådets agerande syftar till att, i linje med andan i icke-spridningsavtalet, förhindra vidare spridning av kärnvapenteknologi. Global kampanj mot matsvinn FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO och miljöprogrammet Unep har tillsammans med samarbetspartner startat en global kampanj för att minska det svinn och slöseri som gör att 1,3 miljarder ton livsmedel går förlorade varje år. Enligt den nya kampanjen Think.Eat.Save Reduce your Footprint kan aktörer längs hela livsmedelskedjan, från produktion till konsumtion, vidta enkla åtgärder för att minska svinnet och bidra till en hållbar utveckling. Enligt FAO förloras eller kasseras omkring en tredjedel av all mat som produceras i världen. I en värld med sju miljarder människor, som kommer att växa till nio miljarder 2050, är slöseriet med mat obegripligt både ekonomiskt, miljömässigt och etiskt, säger Unep-chefen Achim Steiner. Israel uteblev från MR-rådets granskning Som första stat någonsin uteblev Israel den 29 januari från sin egen UPR-granskning i FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR). UPR (Universal Periodic Review) är ett system för att regelbundet granska situationen för mänskliga rättigheter i världens länder. Nu befarar företrädare för FN att andra stater ska följa Israels exempel vilket skulle innebära en kraftig försvagning av hela UPR-mekanismen. Israel hade redan i maj 2012 skickat ett brev där man meddelade att man avbröt sina relationer med MR-rådet. I enlighet med detta uteblev den rapport om människorättssituationen i landet som landets regering skulle ha lämnat in i oktober MR-rådet har som svar på Israels agerande meddelat att granskningen av Israel är flyttad till slutet av oktober Samarbete kring vatten uppmärksammas 2013 I februari lanserades det internationella året för samarbete kring vatten (International Year of Water Cooperation). Syftet med året är att få igång samarbete mellan länder om gemensamma vattenresurser och därigenom främja fred och utveckling. 90 procent av jordens befolkning bor i länder som delar floder och sjöar med andra. Trots detta saknas helt överenskommelser om samarbete för 60 procent av världens internationella flodområden. Vatten är centralt för både människor och planeten. Vi måste tillsammans arbeta för att skydda och vårda denna ömtåliga och ändliga resurs, sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon i ett budskap till lanseringen i Paris. För varje år som går ökar pressen på vattenresurserna. En tredjedel av världens befolkning bor redan i länder med måttlig eller hög vattenstress, sa Ban. Samarbete kring vatten kommer också att vara temat för världsvattendagen den 22 mars. Se: Medicinsk personal dödad i Nigeria FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har fördömt attackerna på hälsoarbetare i Nigeria i februari. Nio kvinnor som arbetade med poliovaccinationer i norra Nigeria sköts ihjäl och strax därpå mördades tre läkare från Nordkorea som arbetade på ett sjukhus i nordöstra delen av landet. Under de senaste månaderna har liknande attacker på hälsoarbetare genomförts i Pakistan. De döda arbetade osjälviskt för att rädda människoliv bland dem som är mest sårbara. Den här typen av attacker begränsar kraftigt möjligheten för hälsoarbetare att hjälpa de människor som behöver dem mest och kan få förödande konsekvenser i kampen för bättre hälsa åt alla, sa Ban. Brist på vatten och sanitet drabbar Syriens barn Situationen i Syrien när det gäller rent vatten och sanitet (tillgång till toalett och möjlighet att tvätta sig) är kraftigt försämrad p g a kriget. Detta är särskilt allvarligt för barnen som riskerar att drabbas hårt om vattenburna sjukdomar börjar sprida sig, enligt en rapport från FN:s barnfond Unicef. Enligt en kartläggning som organisationen gjort har konfliktdrabbade områden i Syrien bara tillgång till en tredjedel av den mängd vatten som de hade innan kriget bröt ut. Strömavbrott, brist på bränsle och skador på infrastrukturen bidrar till vattenbristen. Samtidigt har produktionen av kemikalier för vattenrening nästan upphört i landet och risken finns att kranvattnet blir otjänligt. Mot denna bakgrund är rent vatten en av prioriteringarna för Unicefs insatser i landet. Denna månad har vi inlett ett arbete med att leverera en miljon liter klor. Det räcker för att förse över tio miljoner människor, nästan halva befolkningen, med rent vatten i tre månader, säger Youssouf Abdel-Jelil, Unicefs representant i Syrien. Bristen på rent vatten och sanitet är ett stort problem i Syrien. Särskilt hårt drabbas barnen. Foto: FN/Eskinder Debebe 2 Världshorisont 1/13

3 Världshorisont Svenska FN-förbundet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Webb: Twitter: varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Linda Nordin Layout: Tomorro Tryckeri: Tello-gruppen Annonser och ibladningar: Kontakta redaktionen på För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel. För frilansmaterial ingår publicering både i tidningen och på FN-förbundets webbplats. Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet. ISSN Prenumerationspris: 190 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening och medverka i förbundets kampanjer. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter. Utges av Svenska FN-förbundet 1/2013 Att stjäla ett liv Äger föräldrar sina barn och har de rätt att bestämma när barnet ska gifta sig och med vem? Svaret borde vara självklart. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter, enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. I enlighet med detta borde varje människa äga rätten att få drömma om sin egen framtid och få en chans att förverkliga de drömmarna. Utbildning och ett framtida yrkesliv är drömmar som hägrar för miljontals unga människor runt om i världen. Oavsett bakgrund och omständigheter i övrigt finns ofta en insikt om att utbildning är den säkraste biljetten bort från fattigdom och misär. Men det är en dröm som för många är omöjlig att uppnå. I särskilt hög grad gäller det flickor i många utvecklingsländer som i stället för att gå i skolan tvingas gifta sig. När FN-förbundet startade kampanjen Stoppa barnäktenskap 2011 räknade man med att minst flickor under 18 år gifts bort varje dag. Nyligen kom nya siffror som tyder på att det kan handla om upp emot flickor om dagen. För många av dem leder äktenskapet inte bara till krossade drömmar och utebliven utbildning utan även till en lång rad andra kränkningar och risker. De tvingas till lydnad och hårt arbete, utsätts för våld och sexuellt tvång. Tidiga graviditeter leder till skador, hälsoproblem och dödsfall. I ett större perspektiv är barnäktenskap en sedvänja som binder hela samhällen i fortsatt fattigdom. Att avskaffa barnäktenskap är därför både en fråga om mänskliga rättigheter och om utveckling och fattigdomsbekämpning, något som allt fler börjar förstå. FN:s befolkningsfond UNFPA bedriver ett spjutspetsarbete på området och har i Amhararegionen i Etiopien hittat ett recept som fungerar. Läs Linn Nilssons reportage på sid I motsats vad man skulle kunna tro förekommer det också i Sverige att unga och även barn gifts bort mot sin vilja. I boken Välja sig själv vittnar författaren Lina Engström om hur unga kvinnor i Sverige önskar att någon ska stå upp för dem och deras rättigheter. Ändå kan listan över flickor som svenska myndigheter har svikit göras lång. Flera experter menar att vårt samhälle under lång tid haft en tillåtande attityd gentemot föräldrar som velat gifta bort sina barn. Men frågan om vems händer som ska få röra vid en och vem som ska bli ens livspartner är djupt personlig. Den måste man själv få avgöra, oavsett kön, ålder och kultur. Befria flickorna stoppa barnäktenskap! Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se Tillåtande attityd till barn- och tvångsäktenskap i Sverige sidan 4 Gunilla Carlsson om sitt uppdrag i FN:s högnivåpanel sidan 17 Omslagsbild nr 1/2013: Nujood Ali, 12 år på bilden, blev känd över hela Jemen när hon som 10-åring lyckades få ut skilsmässa från sin 20 år äldre man. Två månader efter bröllopet flydde hon från mannen, som utsatte henne för misshandel och våldtäkter, och tog en taxi till domstolen i huvudstaden Sanaa. Idag är hon tillbaka hos sin familj och går i skolan. Foto: Stephanie Sinclair/VII/ (En utställning med Stephanie Sinclairs bilder planeras i Stockholm hösten 2013.) INNEHÅLL Vanligt att unga i Sverige gifts bort 4 mot sin vilja i informella äktenskap 15 Zinat Pirzadeh giftes bort som 16-åring, 7 nu jobbar hon mot barnäktenskap 17 Svenska myndigheter misslyckas med 9 att skydda barn och unga från tvångsgifte 18 Fyrsidigt faktablad om barnkonventionen 11 och barnets rättigheter 20 UNFPA:s program mot barnäktenskap i Etiopien utsett till bästa projekt Gunilla Carlsson berättar om FN:s högnivåpanel och de nya hållbarhetsmålen 88 journalister dödades 2012 FN sjösätter plan för journalistsäkerhet Landet runt: Läs om aktiviteter och evenemang i FN-föreningar och distrikt

4 Barnäktenskap Barnäktenskap en svår kränkning av barnets Tehani (i rosa) var sex år när hon giftes bort med Majed som då var 25. Nu är Tehani åtta år. Så fort jag såg honom gömde jag mig. Jag hatade att se honom, berättar hon om tiden efter giftermålet. På bilden poserar de tillsammans med Tehanis tidigare klasskompis Ghada, också hon åtta år, och hennes man utanför deras hem i Hajjah i Jemen. Foto: Stephanie Sinclair / VII / Traditionen att gifta bort flickor medan de fortfarande är barn är lika omfattande som den är seglivad. Varje dag gifts minst flickor under 18 år bort runtom i världen. Trots att det är ett allvarligt brott mot barns rättigheter förekommer denna sedvänja även i Sverige. I utvecklingsländerna (utom Kina) gifts var tredje flicka bort innan hon fyller 18 år och var nionde innan hon fyller 15. Det är en ordning som får förödande konsekvenser både för den enskilda flickan och för samhällsutvecklingen i stort. Barnäktenskap leder till avbruten skolgång, tidiga graviditeter, ohälsa, okunskap och fortsatt fattigdom. För flickor i utvecklingsländer i åldern år är komplikationer vid graviditet eller förlossning den vanligaste dödsorsaken. Den 11 oktober 2012 firades för första gången internationella flickadagen. FN hade lämpligt nog valt barnäktenskap som tema och FN:s befolkningsfond UNFPA publicerade en ny rapport: Marrying too young. I rapporten konstateras bl a att den globala förekomsten av barnäktenskap kommer att öka i absoluta tal under nästa decennium om inte mycket kraftiga motåtgärder sätts in. Orsaken är befolkningsökningen i utvecklingsländerna. SEGLIVAD TRADITION Men barnäktenskap har visat sig vara en seglivad tradition och arbetet med att minska andelen flickor som gifts bort före 18-årsdagen går långsamt. Varför är det så? Vi ställde frågan till Pernille Fenger, chef för UNFPA:s nordiska kontor. Barnäktenskap är en tradition som är 4 Världshorisont 1/13

5 Barnäktenskap rättigheter djupt sammanlänkad med könsroller, lokala sedvänjor och inte minst fattigdom i många utvecklingsländer. Därmed är det inget som går att förändra från den ena dagen till den andra. I många kulturer värderas flickor lägre än pojkar, de ses som en ekonomisk börda och deras identitet och framtid handlar om att de ska gifta sig och fullfölja rollen som fruar och mödrar, säger Fenger. Samtidigt finns ett antal exempel på hur man framgångsrikt kan jobba för att motverka barnäktenskap. Att säkerställa en lagstifting med 18-årsgräns för äktenskap är bara första steget, fortsätter hon: Vi måste också säkerställa att lagen drivs igenom i praktiken och samtidigt jobba nära ihop med samhällen och familjer för att förändra diskriminerande könsnormer och motverka de sedvänjor och omständigheter som tvingar flickor att gifta sig i förtid. Att se till att flickorna får gå kvar i skolan är en helt avgörande faktor! FÖREKOMMER ÄVEN I SVERIGE Trots att Sverige ser sig som en förkämpe för barns rättigheter förekommer barnäktenskap även här, om än i begränsad omfattning. Den närbesläktade företeelsen tvångsäktenskap är betydligt vanligare. När Ungdomsstyrelsen gjorde en kartläggning bland unga i Sverige kom man fram till att personer i åldern år upplever att de inte fritt får välja vem de ska gifta sig med. Frågan om barn- och tvångsäktenskap i Sverige är nära förknippad med s k hedersrelaterat våld. Skatteverket fann 2011 att 56 personer, varav flera barn, hade sökt skyddade personuppgifter av rädsla för att bli bortgifta mot sin vilja eller utsatta för hedersrelaterat våld. Men regeringens utredare Göran Lambertz menar att siffrorna är mindre viktiga än de enskilda fallen. Vi har tagit del av många fall där unga särskilt flickor berättar om en fruktansvärd ofrihet. Man tar ifrån unga människor deras liv och bestämmer hur de ska leva i väldigt personliga frågor. Det är mycket oroande och upprörande, säger Lambertz. SKÄRPT LAGSTIFTNING Hans rapport Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap överlämnades till regeringen i maj Förutom de konkreta förslagen om skärpt lagstiftning och andra åtgärder innehåller det 660 sidor tjocka betänkandet en kartläggning av hur barn- och tvångsäktenskap ser ut i det svenska samhället, vilka aktörer som berörs av frågorna och vilka insatser som görs idag. I motsats till vad man skulle förvänta sig av ett land som Sverige finns det idag möjlighet att helt lagligt gifta bort personer under 18 år. Genom att ladda ner en blankett från länsstyrelsens hemsida kan föräldrar söka om dispens för att få gifta bort sina barn. Lambertz föreslår bl a att denna dispensmöjlighet ska tas bort, att barn- och tvångsäktenskap kriminaliseras och att ett nationellt kompetensteam för dessa frågor inrättas. Intresset för hans rapport har varit stort och många samhällsaktörer har varmt välkomnat hans förslag om skärpta regler, däribland Svenska FN-förbundet och Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF). GAPF arbetar direkt med unga tjejer och killar som hotas av tvångsgifte. Vi håller med på alla punkter. Möjligheten till dispens måste bort, säger Sara Mohammad, ordförande, och berättar i nästa andetag om hur hon och en kollega bara ett par veckor tidigare hämtat hem en ung tjej som gifts bort mot sin vilja i familjens gamla hemland. Hon har ingen kontakt med sin familj idag. Om de fick tag på henne skulle de garanterat döda henne. TOPPEN AV ETT ISBERG Mellan 2005 och 2010 beviljade länsstyrelsen dispens för att få gifta bort barn i 16 fall. Men både Göran Lambertz och Sara Mohammad framhåller att de formella barn- och tvångsäktenskapen alltså de som registreras av svenska myndigheter bara är en pytteliten topp av ett stort isberg. Mångdubbelt fler är de s k informella äktenskapen, d v s att två ungdomar, vanligtvis efter någon form av religiös ceremoni, betraktas som gifta av familjen och den egna gruppen. Det handlar om ett stort antal ungdomar ner till års ålder som i praktiken blir gifta på det här sättet. Det har samma effekt för deras liv som ett formellt äktenskap skulle ha men är svårare att komma åt, säger Lambertz. När man tar upp frågan möts man ofta av argumentet att det här är ingen stor sak, vi har ju samboförhållanden i Sverige. Men det finns en väsentlig skillnad. Ett vanligt svenskt samboförhållande sätter inga traditionella och kulturella bojor på unga människor och är normalt sett inte svårt att ta sig ur. De informella äktenskapen har på dessa punkter minst lika allvarliga konsekvenser för de berörda ungdomarna som ett formellt äktenskap. STORA KONSEKVENSER I utredningen diskuteras ingående möjligheten att kriminalisera även de informella barn- och tvångsäktenskapen. Slutsatsen är att det är möjligt att göra. Om förslaget går igenom får det stora konsekvenser för trossamfunden, understryker Lambertz: Samfunden har en mycket viktig roll eftersom det är där som ceremonierna förrättas. Om informella barn- och tvångsäktenskap förbjuds måste samhället se till att de inte förekommer längre och om de gör det så ska det följa sanktioner, t ex att man förlorar vigselrätten för formella äktenskap. Världshorisont 1/13 5

6 Barnäktenskap Sara Mohammad tror att det krävs hårda tag mot trossamfunden för att verkligen påverka situationen. Många präster, imamer och rabbiner anser att guds ord står över alla andra lagar. För dem har svensk lag ingen som helst betydelse. Jag har större förväntan på att svenska staten ska agera. Om man kriminaliserar de religiösa barn- och tvångsäktenskapen så kan det få verklig betydelse, säger hon. Viktiga roller Förutom trossamfunden har skolan, socialtjänsten och polisen viktiga roller. Skolan är den aktör som kan se problemen allra först och som, om det finns en lyhördhet, kan fånga upp dem. Det kan t ex handla om en tjej som plötsligt försvinner i samband med sommarlovet. Socialtjänsten får på olika sätt kontakt med dem som är utsatta. Och polisen kan få anmälningar t ex om någon känner sig hotad. När de här sakerna händer är det viktigt att de olika aktörerna vet vad de ska göra, säger Göran Lambertz. Vår kartläggning visar att insatserna på sina håll fungerar bra medan de på andra håll fungerar väldigt dåligt. Därför behöver vi ta ett nationellt grepp om dessa frågor. Där det inte fungerar måste samhällets aktörer få hjälp att räta upp situationen. Alla experter som Världshorisont talat med menar att det under lång tid har funnits en tillåtande attityd i det svenska samhället till barn- och tvångsäktenskap. Den traditionella svenska invandringspolitiken har gått ut på att vi integrerar på ett varsamt sätt, och däri ligger att man inte ska lägga sig i olika gruppers traditioner, säger Göran Lambertz. På vissa håll har det varit ett stort motstånd mot att samhället haft synpunkter på vissa inslag i vissa kulturer. Man har tyckt att det har stigmatiserat personer i de här kulturerna. På 90-talet var detta det förhärskande synsättet. har gjort skillnad En forskare som intresserat sig särskilt för denna fråga är Mehrdad Darvishpour, doktor i sociologi vid Stockholms Universitet. Han menar att man under lång tid gjort skillnad på svenskättade barn och barn med utländsk härkomst så tillvida att man lagt större vikt vid de svenskättade barnens rättigheter. När det gäller barn- och tvångsäktenskap har man ansett det som självklart att de svenskättade barnen inte ska gifta sig under 18 år eller tvingas gifta sig mot sin vilja. Däremot har det varit OK att skicka utlandsfödda flickor till ursprungslandet och att tvinga dem att gifta sig, säger han. Dessa kränkningar av barns rättigheter har skett bakom namnet respekt för mångkulturen. Min ståndpunkt är att man ska respektera kulturella särdrag så länge de inte kränker mänskliga rättigheter där går gränsen! I Lambertz utredning betonas att det finns en risk att man spelar främlingsfientliga krafter i händerna när man kritiserar barn- och tvångsäktenskap, något som Mehrdad Darvishpour håller med om. Dessa frågor är komplicerade och känsliga. Likaväl som jag är emot att kränka kvinnors och barns rättigheter så måste man akta sig för att bakom namnet kvinnors och barns rättigheter driva en rasistisk policy. Därför är det väldigt viktigt att kombinera kampen mot barn- och tvångsäktenskap med ett antirasistiskt perspektiv, säger han. utanförskap och klyftor När det gäller dessa frågor så spelar utanförskap och klyftor i samhället en stor roll. Ju mer utanförskap, arbetslöshet och fattigdom som råder i invandrargruppen, desto mer drar sig föräldrarna tillbaka mot sina traditioner och patriarkala mönster där respekten för barns och kvinnors rättigheter är liten. Om man i stället ökar invandrarfamiljernas delaktighet i samhället så ökar deras vilja och benägenhet att ta till sig de värderingar som det svenska samhället står för. Så slutsatsen är att delaktigheten för etniska minoriteter måste förbättras om man framgångsrikt ska kunna bekämpa barn- och tvångsäktenskap i Sverige, säger Mehrdad Darvishpour. AnnaLena Andrews FN-förbundet efterlyser bred kampanj mot barnäktenskap i Sverige FN-förbundet efterlyser bred uppslutning kring sin kampanj Stoppa barnäktenskap. En särskilt viktig roll har de religiösa församlingar och samfund som har vigselrätt i Sverige. Svenska FN-förbundets kampanj Stoppa barnäktenskap vilar på två ben. Dels vill man uppmärksamma den globala situationen och motverka att minst flickor gifts bort varje dag, dels deltar man i debatten om barn- och tvångsäktenskap i Sverige. Det internationella arbetet bedrivs bl a genom insamling till och samarbete med FN:s befolkningsfond UNFPA och FN-förbundet i Kongo. Båda organisationerna driver projekt som stärker flickors möjlighet att välja om och när de ska gifta sig. HÖGAKTUELL FRÅGA I Sverige är frågan högaktuell efter att regeringens utredare Göran Lambertz förra året överlämnade sin utredning Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap till regeringen. Regeringen Foto: AnnaLena Andrews Göran Lambertz utredning föreslår skärpt lagstiftning mot barn- och tvångsäktenskap i Sverige. Frågan kommer upp i riksdagen före valet Världshorisont 1/13

7 Barnäktenskap räknar med att presentera en proposition i frågan under innevarande mandatperiod. FN-förbundets ståndpunkt är klar och tydlig: Sverige ska ha ett totalförbud mot alla former av barn- och tvångsäktenskap. Efter att ha tagit del av Lambertz utredning lämnade förbundet i höstas in ett remissvar till Justitiedepartementet. I svaret upprepar man sitt krav att dispensrätten för barnäktenskap i Sverige måste tas bort. FN-förbundet kräver också att regeringen går längre än utredningen i synen på äktenskap som har ingåtts i utlandet och s k fullmaktsäktenskap. På dessa punkter avstod utredningen från att lägga förslag. var drivande Sverige var drivande i arbetet med att ta fram FN:s barnkonvention. En av de bärande idéerna i konventionen är att alla är barn tills de fyller 18 och att de därför bör åtnjuta särskilt skydd. Att göra undantag eller på olika grunder medge dispens för giftermål innebär att man tar ifrån barn deras rätt att vara barn, säger Linda Nordin, generalsekreterare i Svenska FN-förbundet. Under våren 2011 startade FN-förbundet Facebook-sidan Stoppa barnäktenskap. Målet är att samla namn mot barnäktenskap lika många som antalet flickor som gifts bort varje dag världen över. Det är också ett sätt att skapa medvetenhet om att problemet finns både globalt och i Sverige. ordnade pressträff I samband med presentationen av utredningen om barn- och tvångsäktenskap i maj 2012 arrangerade FN-förbundet en pressträff. Medverkade gjorde Linda Nordin, författaren och komikern Zinat Pirzadeh, Eva Axelsson, KPA Pension, samt Eva Brunne, biskop i Stockholms stift. Linda Nordin menar att religiösa samfund har en viktig roll i arbetet mot barnäktenskap. De religiösa samfunden hanterar dagligen frågor som rör unga och giftermål. De har en viktig roll i arbetet mot barn- och tvångsäktenskap och i strävan Från dag ett tänkte jag att jag måste hitta en väg ut Zinat Pirzadeh blev som 16-åring bortgift mot sin vilja i sitt hemland Iran. Några år senare lyckades hon fly till Sverige. Idag är hon prisbelönt ståuppkomiker, författare och skådespelerska och frontar FN-förbundets kampanj mot barnäktenskap. att förändra de tillåtande attityder som fortfarande råder i delar av samhället, säger Linda Nordin. Samtliga ca 40 religiösa samfund som har vigselrätt i Sverige fick i början av mars en inbjudan att gå med i FN-förbundets kampanj. Linda Nordin pekar också på möjligheten för landets FN-föreningar och distrikt att arbeta aktivt i kampanjen. Om målet om ett totalförbud mot barn- och tvångsäktenskap ska nås måste medvetenheten om problemet och pressen på beslutsfattarna öka. Argumenten är på vår sida. Nu är det vår gemensamma uppgift att övertyga våra folkvalda att rösta för barnens bästa när frågan, sannolikt under 2014, hamnar på riksdagens bord, säger Linda Nordin. Pekka Johansson, Pressekreterare vid FN-förbundet Svenska FN-förbundet planerar bl a följande aktiviteter inom kampanjen Stoppa Barnäktenskap: Ett kampanjpaket skickas ut till FN-föreningar och -distrikt Filmen Anna fyller 14 sprids som diskussionsunderlag (i samarbete med ABF) FN-förbundet medverkar den 8 mars vid ett heldagsevenemang i Fryshuset i Stockholm om våld mot kvinnor Fortsatt spridning av Stoppa barnäktenskap på Facebook Fotoutställning i Stockholm hösten 2013 med den prisbelönta fotografen Stephanie Sinclairs bilder av barnbrudar (se På dörren till Zinat Pirzadehs hem i södra Stockholm sitter en knippa ballonger. Sonen Armand som hon födde i Iran har fyllt 25 år. Lägenheten är smyckad med exotiska tyger och föremål och doftar fantastiskt. Zinat själv för tankarna till en persisk prinsessa. När jag växte upp sa man att flickor är som juveler och juveler gömmer man undan i sitt hem. Jag ville gärna vara en juvel men jag ville inte vara inlåst, säger hon. speciell situation Zinat är född 1967 och var tolv år gammal när den västvänliga shahen fick lämna makten och Iran togs över av islamistiska krafter. Hennes situation var speciell, berättar hon. Jag hade moderna föräldrar och hade Foto: Peter Knutson Personer som gifts bort mot sin vilja förlorar rätten till sin kropp, till sitt eget liv och till alla sina drömmar. Det är ett fruktansvärt övergrepp, säger Zinat Pirzadeh. Världshorisont 1/13 7

8 Barnäktenskap som ensam flicka bland fem bröder haft det ganska fritt. Vi växte upp på en stor gård med många barn där vi lekte och rörde oss hur vi ville. Mamma kunde inte hela tiden veta var jag var eller vad jag gjorde. Jag klättrade i träd och brottades precis som mina bröder. Efter revolutionen 1979 hamnade min familj i en situation då den var väldigt pressad både ekonomiskt och psykiskt. Man kan säga att vi hamnade i ett fritt fall mot det okända. För kvinnorna innebar maktskiftet en stor förändring då de gick från relativ frihet till att vara övervakade av moralpolisen så fort de rörde sig utanför hemmet. Zinat hade svårt att acceptera den nya kvinnosynen samtidigt som hon som tonåring ville göra revolt. Hon och hennes kompisar gjorde informationsblad där de protesterade mot kravet på heltäckande slöjor. Hennes föräldrar var oroliga. Så en dag gjorde hon bort sig mer än vanligt. Mina bröder åkte moppe hela tiden och jag var lite naiv, jag tänkte inte på att alla skulle få reda på det eller att det skulle bli en så stor grej. Så jag åkte moppe med en kille som jag gillade. Det allvarliga med det var att jag hade hållit armarna runt en kille, det uppfattades som värsta slampigheten. Själv tänkte jag ju bara på att jag måste hålla i mig så jag inte skulle ramla av! Ihop med det andra som hon gjort hamnade hennes föräldrar nu i en svår sits. De sa till Zinat att hennes framtid såg mörk ut på grund av det som hänt. Och så meddelade de sitt beslut: hon måste gifta sig. FULLSTÄNDIG CHOCK Förändringen blev en fullständig chock. Från det glada livet med kompisar och kusiner till att bli instängd i ett hus i en främmande stad Teheran med en man som hon aldrig tidigare träffat och som dessutom gjorde henne illa. Från dag ett tänkte jag att jag måste hitta en väg ut. Jag tror inte ens att jag gav Gör som Zinat och stöd FN-förbundets kampanj för flickors rättigheter! På kan du ge ett enstaka bidrag eller bli månadsgivare. Vi lottar ut fem ex av Zinats bok Fjäril i koppel (pocketversionen) bland alla som blivit månadsgivare till Flicka-kampanjen före 30 april honom en chans. Så småningom födde hon en son och när han var två år bestämde hon sig för att fly. Hennes föräldrar befann sig i Sverige som flyktingar och Zinat fick hjälp av sin mormor, sin bror och en väninna i Sverige att ta sig hit. Efter många turer fick hon själv uppehållstillstånd och kunde börja bygga ett nytt liv. Vägen till frihet hade varit lång och krokig, men vägen till att respektera sig själv har varit längre, berättar Zinat. Än idag brottas jag med det faktum att jag har valt att ta av min slöja. Det är ingen lätt sak att bryta med sin familj och sin kultur. Även om man inte blir ihjälslagen av släkten så gör skamkänslorna att en del av en dör. Det är en lång resa till att respektera sig själv och se sig som en värdig människa. Man är kränkt av omgivningens dom och man kränker sig själv, för innerst inne tänker man att de kanske har rätt. Därför måste man ge starkt stöd till tjejer som brutit sig loss från barn- och tvångsäktenskap, fortsätter hon. För dem börjar en enorm kamp, de måste erövra rätten att få finnas och duga precis som de är. FRONTFIGUR När FN-förbundet 2012 lanserade sin kampanj mot barnäktenskap fanns Zinat med som frontfigur. Idag går en del av intäkterna från hennes bok Fjäril i koppel till förbundets Flickakampanj. Zinat känner också personer som jobbar direkt med utsatta flickor i Sverige. Varje gång jag kan hjälpa någon tjej som drabbats så känns det så fint. Många tjejer som får sina vingar tillbaka kan flyga hur högt som helst! AnnaLena Andrews BOKANMÄLAN Välja sig själv om kultur, frihet och heder kom ut 2012 på Notis förlag. Författaren Lina Engström har under många år varit engagerad i tjej- och kvinnojourer och även arbetat med dessa frågor på Länsstyrelsen i Östergötland. I sin bok låter hon sex unga kvinnor berätta sin historia. Efter varje berättelse följer författarens kommentar och reflektioner över de insatser som det svenska samhället gjort i det aktuella fallet. Boken är en viktig källa till förståelse för utsatta flickors situation och kan ge viktig vägledning i arbetet för att hjälpa dem. AnnaLena Andrews För många barn är bröllop inte en lek. Hjälp oss stoppa barnäktenskap Gilla Stoppa barnäktenskap på Facebook! Sms:a ordet FLICKA till för att ge 50 kronor! Ge en gåva till pg ! 8 Världshorisont 1/13

9 Barnäktenskap Foto: David Berjlund Virpi Hellmark jobbar ideellt för Glöm aldrig Pela och Fadime som varje år har kontakt med ett 100-tal minderåriga tjejer. Många hotas av tvångsgifte eller vill skilja sig. Stora brister hos svenska aktörer Skolor, kommuner och polisen är viktiga aktörer när unga i Sverige hotas av tvångsgifte. Men kunskap och kurage saknas i samhället, fler borde slå larm, menar både Virpi Hellmark och Anna Dahlbom. Virpi Hellmark bor vid vägens slut, på landet i Sörmland. Hon öppnar dörren och presenterar mig för sina fåglar, några stora aror. Bättre än vakthundar, säger Virpi när de skriar åt min bil på gården. Virpi har arbetat med socialt arbete i 15 år. Nu är hon verksamhetsledare på Stiftelsen OLA som driver skyddade boenden i Sörmland. Och engagerad styrelseledamot i organisationen Glöm aldrig Pela och Fadime. Till oss kommer enskilda som är utsatta för hedersrelaterat våld. Ofta är det tvångsgifta kvinnor som vill skilja sig, och många är minderåriga, åtminstone en tredjedel av de ungefär 300 enskilda kontakter vi har på ett år. Det här är flickor som inte håller sig inom de ramar som föräldrarna satt upp. När de kommer upp i tonåren blir det kritiskt, berättar Virpi. Kritiskt kan betyda kränkningar, hot, våld och att föräldrar, familj eller släkt bestämmer att flickan ska giftas bort. INTE JURIDISKT GILTIGA Många av dem som utsätts för barn- eller tvångsäktenskap i Sverige genomgår vigselakter som inte är juridiskt giltiga men nog så bindande i det sammanhang de lever i. Eller också lovas de bort, tvingas förlova sig, eller förs utomlands för att gifta sig där. Grundprincipen i Sverige är annars att äktenskap är till för myndiga personer som själva vill. Tvång, hot och våld är förbjudet, och även om föräldrar bestämmer över sina barn äger de dem inte. Ändå misslyckas våra svenska myndigheter med att skydda barn och unga från tvångsgifte. Man tänker fortfarande man gör så i deras kultur. Så tänkte jag själv när en tjej i min dotters klass blev bortgift på sommaren mellan åttan och nian. Och jag har själv skjutsat min dotter till ett bröllop där en flicka tvångsgiftes bort, säger Virpi. Det var en vigsel inom Jian Subhi Arifs familj. Jian mördades av sin pappa i november Det kan man inte göra något Kunskapen är fläckvis, ojämnt spridd, och på myndigheterna förstår man inte varandras handlingsutrymme. åt nu, men man hade kunnat lära något av hennes fall, säger Virpi. Om man hade utrett varför Jian inte ville polisanmäla hade kanske inte Maria Barin behövt dö. Virpi berättar om Maria, som giftes bort som minderårig, utomlands, men rymde hem till Landskrona och tog kontakt med socialtjänsten. De såg en ungdomsrelaterad problematik och problem i hemmet kring frihet kontra gränssättning. Förra våren mördades Maria av sin lillebror. Världshorisont 1/13 9

10 Barnäktenskap Foto: AnnaLena Andrews Så länge Maria Barin är «ungdomsproblematik» har vi inte nått någonstans. Vi lär oss inte. Hon själv blir problemet, man bortser från sammanhanget. Och så ser det ut på många håll. Varför ser man inte sammanhanget? För att man inte möter utsattheten i praktiken. Man lyssnar inte på tjejernas historia. Kunskapen är fläckvis, ojämnt spridd, och på myndigheterna förstår man inte varandras handlingsutrymme. Ibland inte sitt eget heller. Får konsekvenser För lite kunskap och för dålig kontakt mellan de aktörer som ska göra något sånt får direkta konsekvenser. Virpi berättar om en tjej som utsattes för hedersrelaterat våld som var så allvarligt att polisen tog beslut om en skyddsplan. Hon blev självmordsbenägen men när hon kom till psykiatrin såg man bara hennes psykiatriska problematik våldet emot henne tappade man bort. Nu i januari blev hon utskriven, utan vårdplan, somnade på gatan och blev omhändertagen av polisen. I stor utsträckning misslyckas våra svenska myndigheter med att skydda barn och unga från tvångsgifte. En annan tjej försökte ta livet av sig på en skoltoalett. Socialtjänsten utredde inte för de fick ingen anmälan från skolan. Och när skolor och m yndigheter gör fel anmäls det inte till de tillsynsmyndigheter som finns. Men på många ställen möter vi en fantastisk socialtjänst, trots att de ofta går på knäna och skulle behöva större resurser, säger Virpi med eftertryck. Hon berättar om kunniga tjänstemän i olika kommuner. Någon dag innan vi träffas har hon, som ombud för en kvinna, varit i Stockholm. Där samlar man nyckelpersoner i möte med dem som är utsatta, så att de känner att de har uppbackning nog att lämna det familjesammanhang som är förtryckande men också kan kännas som ens enda trygghet. I enskilda ärenden behöver vi jobba ihop. Då blir vi i Glöm aldrig Pela och Fadime mellanhand mellan tjejen och socialtjänsten. INSATSER BEHÖVS TIDIGARE Anna Dahlbom är advokat på Lewis & Partners i Stockholm. Hon har ofta varit offentligt biträde åt unga som omhändertagits enligt lagen om vård av unga, LVU. Bland dem har det funnits många tjejer som riskerat att giftas bort mot sin vilja. Precis som Virpi Hellmark möter hon problemen när de blivit akuta. Just därför ser hon att insatserna behövs tidigare. Den största bristen i samhällets hantering är att socialtjänsten inte får reda på problemen i tid, säger Anna. I höstas blev hon intervjuad av tidningen Norra sidan som kunde berätta om en skola i Järvaområdet i norra Stockholm där rektorn uppmanat lärarna att göra egna bedömningar när man misstänkte risk för tvångsgifte. Skolan menade att man hanterade detta bättre själva så man anmälde inte till socialtjänsten. Det är farligt. Skolan måste ta ett större ansvar, det kan de göra inom ramen för sin verksamhet, men de måste också anmäla. Alla som arbetar med minderåriga har anmälningsplikt till socialtjänsten, om de befarar att barn far illa. Men i Socialstyrelsens utredning Barn som avlider med anledning av brott konstateras att skolan och vården ofta låter bli att anmäla. Och ändå är det just där speciellt i skolan som varningssignalerna om hedersrelaterade problem syns: tjejer som inte får vara med på gemensamma idrottslektioner, som måste gå hem direkt efter skolan, som inte får vara med på skolutflykter. Som blir oroliga inför sommarlovet, för att resan till familjens hemland kan innebära att de ska giftas bort. SLÅR SJÄLVA LARM Många som är utsatta vet inte vart de ska vända sig, många litar inte på myndigheterna. Ändå är Annas erfarenhet att det oftast är tjejerna själva som slår larm. Då har de tagit ett stort steg, de bryter sig ut och riskerar att förskjutas från familjen, och det blir oerhört ensamt. En massa myndighetspersoner kommer in i deras liv och ska ta del av deras erfarenheter. Även om jourhem, familjehem, socialtjänstpersonal och vårdpersonal är bra kan man längta efter tryggheten i den familj som förtrycker, och om familjen tar kontakt kan också de som har varit starka nog att söka hjälp ha svårt att stå emot, berättar Anna. Då behöver de stöd, och därför vill jag slå ett slag för kontaktpersoner. Hon säger att socialtjänsten på vissa håll har börjat förstå att man inte kan använda de vanliga verktygen när man arbetar med familjer med hedersrelaterade problem bra så, då har man fattat sammanhanget. Men man tassar fortfarande ofta runt problemen, rädd att kränka människor från kulturer man inte känner. Men det måste vara möjligt att ta hänsyn till föräldrar Många som är utsatta vet inte vart de ska vända sig, många litar inte på myndigheterna. och deras grundläggande bestämmanderätt över sina barn, men ändå erbjuda flickorna skydd. Det är inte fråga om diskriminering utifrån kulturella eller religiösa aspekter, utan om grundläggande rättigheter som gäller alla barn som vistas i Sverige. Och det handlar inte bara om flickor från mellanöstern, eller om muslimer. Fenomenet finns i andra folkgrupper och kulturer där man vill styra sina barn och deras levnadsval. BEHANDLAR FOLK OLIKA Just diskriminering blir det ju när man behandlar folk olika beroende på ursprung, säger Virpi Hellmark. Med skärpa pekar hon på det hon menar är det största problemet: Vi är fega. Man sätter inte de individuella rättigheterna främst för alla, och törs inte sätta namn på det man ser för att man tror att det blir rasistiskt. Men om jag tycker att Jian hade samma rättigheter som min dotter skulle det vara rasistiskt? Hon berättar att hon ibland haft svårt att tro på berättelserna om våldet, hoten och förtrycket de har varit för hemska. Men någon måste se, och slå larm om det behövs. Kanske handlar det om att sluta titta bort, sluta hålla för öronen när vi möts. Många som är utsatta för hedersrelaterat våld säger jag fick problem det låter litet men kan betyda något väldigt allvarligt. Han hade sex med mig kan betyda han våldtog mig. Vi måste lära oss lyssna, och vi måste fråga. David Berjlund, frilansjournalist 10 Världshorisont 1/13

11 FN-fakta BARNETS RÄTTIGHETER Foto: FN/Shareef Sarhan Barn är individer med egna rättigheter och även med speciella behov av skydd och stöd. På bilden håller skolflickor i Gaza i en stor fallskärm under 2011 års sommarspel för skolbarn. Barnkonventionen mest spridd av alla MR-fördrag FN:s konvention om barnets rättigheter (UN Convention on the Rights of the Child, CRC) är kärnan i FN:s arbete för barns rättigheter. Konventionen tjänar också som grund och hävstång för en rad frivilligorganisationer med engagemang för utsatta barn. Barnkonventionen antogs den 20 november Den slår fast att barn inte är vuxnas ägodelar utan individer med egna rättigheter och även med speciella behov av skydd och stöd. Barn omfattas av alla deklarationer och konventioner som gäller mänskliga rättigheter (MR) men när barnkonventionen antogs 1989 var det som det första juridiskt bindande dokumentet för barns rättigheter. FN hade emellertid långt tidigare uppmärksammat barns behov av skydd antogs en allmän deklaration med tio principer om barns rättigheter. Eftersom detta dokument inte var juridiskt bindande vann det dock inte någon större genomslagskraft inleddes därför förarbetet till barnkonventionen. Att arbeta fram konventionstexten tog tio år och involverade konsultationer och förhandlingar mellan regeringar, organisationer och experter inom olika områden. Barnkonventionen bygger på konsensus att alla stater är överens om bestämmelserna vilket förklarar att arbetet tog så lång tid. Fyra principer ligger till grund för konventionen: alla barn har samma rättigheter, barnets bästa ska beaktas vid alla beslut, alla barn har rätt till liv och utveckling och alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad. STOR SPRIDNING Barnkonventionen blev snabbt världens mest spridda och ratificerade fördrag om mänskliga rättigheter och den trädde i kraft året efter antagandet. Sverige var bland de första länderna som signerade (undertecknade) konventionen. Idag har alla FN:s medlemsländer utom två ratificerat den vilket innebär att de lovat att följa konventionen och anpassa sin lagstiftning och sitt arbete för barn efter konventionens innehåll. USA och Somalia har inte ratificerat den men båda har signerat och därmed uttryckt en avsikt att på sikt ansluta sig till konventionen fullt ut.

12 Tre tilläggsprotokoll till konventionen har antagits. När en regering ratificerat ett tilläggsprotokoll är man internationellt bundet att följa dess innebörd. De första två protokollen antogs i maj 2000 och handlar om barn i väpnade konflikter respektive handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. Båda trädde i kraft Det tredje, som antogs i december 2011, innebär att en överklagandefunktion skapats. När barns rättigheter kränks och det nationella rättsystemet inte skyddar barnet finns det nu möjlighet att överklaga till FN:s barnrättskommitté i Genève. Den svenska regeringen hade i januari 2013 varken signerat eller ratificerat protokollet, trots hård kritik från en mängd organisationer som FN-förbundet, Rädda Barnen och Unicef. FN har beslutat att den 20 november, barnkonventionens födelsedag, ska uppmärksammas i hela världen som internationella barndagen beslutades att särskilt främja flickors rättigheter genom att göra den 11 oktober till internationella dagen för flickor. Den nya dagen firades för första gången 2012 med barnäktenskap som tema. Barnkonventionen som svensk lagtext Barnrättskommittén har återkommande bestämmelser om vård av unga (LVU). kritiserat Sverige för att barnkonventionen Under hösten 2012 beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att under- inte ordagrant återfinns i svensk lagtext. Det finns två metoder för länder som ratificerat konventionen att säkerställa att den tionen som svensk lagtext. Oppositionen söka för- och nackdelar med barnkonven- efterlevs i det egna landet: inkorporering, vill att den blir det, liksom småpartierna i vilket innebär att den antas som lagtext, regeringen. Sverigedemokraterna är emot. och transformering, vilket innebär att de Moderaterna har åsikten att barnets rättigheter inte nödvändigtvis stärks genom att nationella lagarna anpassas till konventionens bestämmelser. göra konventionen till lagtext. Den s k transformeringsmetoden har Barnombudsmannen (BO) menar att använts i Sverige men barnrättskommittén det finns stora skillnader mellan barnkonventionen och svensk lag på området och anser att den inte är tillräcklig och vill att barnkonventionen i stället ordagrant inkorporeras i svensk lag. Särskilt tydlig blir BO är en av de största utmaningarna hur har sedan 2009 krävt en utredning. Enligt betydelsen av en inkorporering om det lagstiftningen tillämpas, det vill säga om uppstår en konflikt mellan barnkonventionen och en annan svensk lag. Enligt da- inkorporering av barnkonventionen skulle barnets rättigheter respekteras i praxis. En gens system är det då den andra lagen som enligt BO ge större genomslag i praktiken gäller. Utlänningslagen vinner alltså t ex och säkerställa att konventionen genomförs i sin helhet. över barnkonventionen, men även annan lagstiftning såsom lagen med särskilda SVERIGE GRANSKAS För var och en av FN:s nio centrala konventioner om mänskliga rättigheter har en kommitté av oberoende experter etablerats. Kommittéerna övervakar att länderna skyddar och bevakar rättigheterna i de konventioner som de anslutit sig till. Varje land är skyldigt att regelbundet rapportera om hur det går med arbetet att förverkliga dem. För att övervaka efterlevnaden av barnkonventionen finns det i Genève en FNkommitté för barnets rättigheter, den s k barnrättskommittén. Den består av 18 oberoende experter som väljs på fyra år av barnkonventionens parter (anslutna Barnen på bilden är föräldralösa och bor på ett barnhem i Man, Elfenbenskusten. När FN-missionen UNOCI renoverade barnhemmet 2011 placerades de minsta barnen i hinkar. Foto: FN/Hien Macline

13 Foto: FN/Bikem Ekberzade Barn i Badawa, Irak, firar världsvattendagen Deras skola är en av flera i området som Unicef arbetar med att förbättra. länder). Den kritik som kommittén formulerar när den granskat ett land är ett kraftfullt redskap för alla de organisationer som arbetar för barns rättigheter. Inför kommitténs granskning skickar det civila samhället in egna rapporter. Inom det svenska s k MR-nätverket som samordnas av FN-förbundet är Rädda Barnen kontaktorganisation. Sveriges efterlevnad av barnkonventionen har hittills granskats vid fyra tillfällen, senast Här följer några exempel på områden där barnrättskommittén då ansåg att Sverige bättre behöver leva upp till konventionens bestämmelser. Kommittén kräver att barnkonventionen ordagrant återfinns i svensk lagtext, att Barnombudsmannen får mandat att utreda individuella klagomål från barn, att alla barn i Sverige skyddas mot diskriminering, att gömda barn och papperslösa barn får rätt till utbildning och sjukvård, att barnets bästa verkligen utreds och bedöms i asylprocessen, att man förebygger självmord bland barn och att insatserna för att förbättra barns psykiska hälsa ökas och att barnkonventionen skrivs in i läroplanen. På några områden har förbättringar ägt rum, men återkommande kritik är bl a att barnkonventionen inte är svensk lagtext (se ruta här intill). I Sverige ska Barnombudsmannen (BO) enligt svensk lag följa den internationella utvecklingen när det gäller barnkonventionens tolkning och tillämpning. BO följer därför noga den kritik och de rekommendationer som barnrättskommittén riktar mot Sverige, men också mot de nordiska grannländerna. FN:S BARNFOND UNICEF FN:s barnfond Unicef bildades 1946 och är ett av FN:s underorgan. Organisationen är inriktad på att verka för barns skydd, överlevnad och utveckling, speciellt när det gäller barn i utvecklingsländer och krigshärjade länder. Principen är att de mest utsatta barnen först ska få hjälp. Unicef finns i dag representerat i över 190 länder och territorier, inklusive hårda diktaturer. I över 150 av länderna driver Unicef i samarbete med ländernas regeringar långsiktiga utvecklingsprojekt för utsatta barn. Det är det enda FN-organ som helt finansieras med frivilliga bidrag. Barn- och tvångsäktenskap Barnäktenskap är ett mycket stort problem de företeelsen tvångsäktenskap. Enligt en världen över. I utvecklingsländerna (Kina ej studie av Ungdomsstyrelsen lever inräknat) tvingas var tredje flicka gifta sig ungdomar i åldern år med oro att före 18 års ålder. Färska siffror tyder på att giftas bort mot sin vilja. Barn under 18 år det kan röra sig om upp emot flickor kan giftas bort genom att föräldrarna ansöker om dispens föreslog en statlig om dagen. Denna sedvänja får enorma konsekvenser både för de enskilda flickorna utredning skärpt lagstiftning mot barn- och och för deras samhällen. Den leder till avbruten skolgång, tidiga graviditeter, negati- väntas från regeringen före valet tvångsäktenskap i Sverige. En proposition va hälsoeffekter och fortsatt fattigdom. En aktör i FN-systemet som arbetar Även i Sverige är barnäktenskap ett särskilt med frågan om barnäktenskap är problem tillsammans med den närbesläkta- FN:s befolkningsfond UNFPA. Hösten 2012 publicerade man en rapport om frågan: Marrying too young end child marriage. Se unfpa.org/endchildmarriage. Foto: FN/Eskinder Debebe

14 Om barnkonventionen (från Barnombudsmannens webbsida) 41 sakartiklar Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är sakartiklar som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen. Sakartiklarna ska läsas som en helhet. Det går med andra ord inte att lyfta ut en sakartikel och läsa den helt skild från de andra. Man brukar tala om att konventionen är hel och odelbar. Fyra huvudprinciper Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med huvudprinciperna som glasögon. Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet. Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Det här kan DU göra! Kom med i den viktiga kampen mot barnäktenskap. Här är några förslag på vad du kan göra! Påverka den nya lagen om barnäktenskap i Sverige! Just nu förbereds en ny lag mot tvångsoch barnäktenskap i Sverige. FNförbundet anser att det kommande lagförslaget bör innebära ett totalförbud mot sådana äktenskap. Vi kan påverka de riksdagsledamöter som ska rösta om lagförslaget! Kolla upp vilka riksdagsledamöter som finns i din valkrets. Gå in på fn.se/ stoppabarnaktenskap och hämta fakta och argument om frågan och lagförslaget. Kontakta dina riksdagsledamöter och informera dem om det viktiga beslut som riksdagen kommer att ta ställning till före valet Om du är aktiv i en FN-förening kan ni agera som förening. FN-förbundets förhoppning är att alla Sveriges riksdagsledamöter under 2013 ökar sin kunskap i frågan om barn- och tvångsäktenskap för att kunna fatta ett klokt beslut. Var med och påverka politiken! Engagera fler sprid information! Många känner inte till att det är möjligt att få dispens för att gifta bort barn i Sverige. Att öka kunskapen om problemet med barnäktenskap är startpunkten för påverkan och engagemang. Genomför en informationsaktivitet på din ort! Från FN-förbundet kan du låna en fotoutställning eller en ny film (20 minuter) om barnäktenskap. FN-förbundet hjälper också till med informationsmaterial och tips. Kontakta kampanjansvariga julia. gerestrand@fn.se för mer information! 4 Sprid Facebooksidan Stoppa Barnäktenskap! Du som har Facebook har en viktig uppgift. Gilla sidan facebook.com/stoppabarnaktenskap och uppmana dina vänner att göra detsamma! Samla in pengar till Flicka-kampanjen eller ge själv en gåva! Diskriminering av flickor drabbar inte bara individer utan skadar också hela samhället. Att satsa på flickor i utvecklingsländer är ett av de bästa sätten att bekämpa fattigdom och skapa en positiv utveckling. Svenska FNförbundet samlar in pengar till UNFPA (FN:s befolkningsfond) och dess arbete med att stärka flickors rättigheter och möjligheter. Fokus för insamlingen är att skydda flickor i Etiopien från barnäktenskap och kvinnlig könsstympning. Projektet som pengarna går till är mycket framgångsrikt och bevisar att det går att ändra normer och traditioner om man involverar alla samhällsgrupper i dialog. Skadliga sedvänjor överges inom en generation. Se fn.se/flicka. Starta en insamling på din ort eller ge en gåva på pg ! FN-fakta nr 1/13: Barnets rättigheter Text: Marika Sivertsson. 14 Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis, porto tillkommer dock). Världshorisont 1/13 E-post: info@fn.se Telefon: Webb:

15 Barnäktenskap Text och foto: Linn Nilsson Antalet barnäktenskap har minskat i Messobo i norra Etiopien tack vare ett framgångrikt program för att stärka flickors rättigheter. På bilden har flickor och unga kvinnor som deltagit i programmet samlats framför en möteslokal. Ljusare framtid för flickor i Etiopien FN:s befolkningsfond UNFPA bedriver i norra Etiopien ett program för flickors rättigheter, Berhane Hewan, som utsetts till organisationens bästa ungdomsprogram Verksamheten finansieras bl a med svenska pengar från FN-förbundets Flicka-kampanj och har lett till färre barnäktenskap. Amhara-regionen i norra Etiopien är en av de regioner i världen som har högst andel barnäktenskap. Programmet Berhane Hewan ( Ljus för Eva ) startades 2004 av UNFPA (FN:s befolkningsfond) tillsammans med den etiopiska regeringen och den internationella organisationen Population Council. Syftet är att minska antalet barnäktenskap, motverka kvinnlig könsstympning, stärka flickorna i samhället och öka medvetenheten kring reproduktiv hälsa, familjeplanering och sjukdomar som hiv/aids. Pilotprojektet i byn Messobo omfattade från början 680 flickor i åldrarna år och kom senare att utökas till tre distrikt omfattande omkring flickor. Resultatet är enastående. Mellan 2005 och 2011 har andelen kvinnor i åldrarna som gifts bort före 18-årsdagen sjunkit från 74 till 56 procent. NYA METODER Vad som gör detta program så framgångsrikt är att vi har använt oss av nya arbetsmetoder. Vi har infört ett belöningssystem och även arbetat med att påverka tongivande personer i samhället. Tack vare uppföljningar och jämförelser med en kontrollregion har vi sedan kunnat påvisa tydliga förbättringar, berättar Berhanu Legesse, programansvarig för Berhane Hewan vid UNFPA i Etiopien, när vi träffas i Addis Abeba. Genom ett omfattande arbete på gräsrotsnivå har man med hjälp av lokalt rekryterade kvinnliga mentorer engagerat invånarna i gruppsamtal, s k community conversations. På det sättet har man skapat en ökad medvetenhet om risker och problematik med barnäktenskap. Det är oerhört viktigt att rekrytera lokala mentorer som lever och verkar i samhället. Det handlar inte om att vi ska komma dit och berätta vad de ska göra, utan vi ska skapa möjligheter för invånarna att själva reflektera över riskerna med vissa sedvänjor. Gruppsamtalen är enormt stärkande för invånarna och bidrar verkligen till en attitydförändring i samhället, förklarar Legesse. ÖKAD ACCEPTANS Förutom föräldrarna till de flickor som deltar i programmet har mer auktoritära invånare bjudits in, t ex präster och äldre personer. Det är först efter deras godkännande som man kunnat se en generellt ökad acceptans i samhället för de nya tankegångarna. Vårt fokus är flickorna, men för att kunna få en förändring gällande barnäktenskap blir det inte effektivt om vi enbart fokuserar på dem, de är trots allt inte beslutsfattarna här. Därför är det viktigt att fokusera på föräldrarna och de personer som faktiskt kan bidra till en förändring, säger Legesse. INFORMELLT PROGRAM Berhane Hewan innebär att gifta och ogifta flickor deltar i ett 18 månader långt informellt program som ska stärka dem och ge dem en grundläggande utbildning motsvarande klass 1-3. Förutom att lära sig läsa och skriva får flickorna kunskap om problematiken med barnäktenskap, om reproduktiv hälsa och om sexuellt överförbara sjukdomar såsom hiv/aids. De får även lära sig om familjeplanering och riskerna med att föda barn i unga år, samt om den etiopiska lagstiftning som förbjuder äktenskap innan 18 år för både pojkar och flickor. Världshorisont 1/13 15

16 Barnäktenskap Att föräldrar gifter bort sina döttrar beror på det sociala trycket men även på den svåra ekonomiska situationen man får helt enkelt en mun mindre att mätta. För att förebygga barnäktenskap och även uppmuntra föräldrarna att låta sina döttrar delta i programmet har ett belöningssystem införts. Det går ut på att de flickor som fullföljer programmet får kycklingar, får eller olika sädesslag. På så sätt får de själva möjlighet att finansiera sin fortsatta skolgång och kan köpa skolböcker, pennor och kläder utan att belasta familjens ekonomi. En annan del av belöningssystemet är vattenbrunnar som borras för att gynna hela samhället. Det ger samtidigt fler flickor möjlighet att delta i skolundervisningen då de inte längre behöver gå långa sträckor för att hämta vatten till familjen. Risken minskar också för att flickor ska utsättas för överfall under sådana vandringar. ÖKAD JÄMSTÄLLDHET Berhanu Legesse berättar vidare att man har sett effekter av programmet på fler områden i samhället än vad man ursprungligen hade räknat med. Exempelvis har man sett en positiv utveckling när det gäller könsroller. Kvinnor vittnar om att männen har börjat att ta ett större ansvar i hemmet och hjälper till med matlagning och barnpassning i allt större utsträckning, något som inte varit tänkbart tidigare. Tack vare den positiva samhällsutveckling som Berhane Hewan har bidragit till kommer det brittiska ministeriet för internationell utveckling (DFID) med start 2013 att under fem år jobba med att utvidga programmet till fler regioner i landet. Motsvarande 99 miljoner kronor har investerats och man räknar med att kunna nå ytterligare flickor. Detta är en utveckling som vi är fantastiskt stolta över, säger Berhanu Legesse. Text och foto: Linn Nilsson Ge ett bidrag till UNFPA:s arbete med flickors rättigheter! Se Selenat fick gifta sig av kärlek När Selenat Legesse var åtta år fick hon veta att hennes hennes föräldrar planerade att gifta bort henne. Hon ville inget hellre än att gå i skolan och försökte övertala dem att tänka om. Mina föräldrar var medvetna om riskerna med barnäktenskap, men omgivningens påtryckningar gjorde att de ändå planerade att gifta bort mig. Jag gjorde allt för att övertyga dem om att låta bli, berättar hon när vi träffas i hennes hemby Messobo. Till sist lyckades hon och kunde istället börja skolan, men p g a sjukdom blev hon tvungen att avbryta sin skolgång redan i första klass. Hon fick behandling och kunde därefter återvända och började då på Berhane Hewan-programmets 18 månader långa utbildning. Här fick hon bl a lära sig om sexuellt överförbara sjukdomar och om riskerna med barnäktenskap och kvinnlig könsstympning. Det är viktiga kunskaper, och med denna kunskap kan vi nu äntligen röra oss framåt i utvecklingen, säger hon. Selenat menar att den viktigaste anledningen till att förhindra barnäktenskap är riskerna för övergrepp och sjukdomar, som hiv/aids och fistel. Om ett land inte är fertilt kan det inte heller utvecklas, det skapar allvarliga problem. Det är samma sak med barnäktenskap. Ett barn har inte den fysiska mognaden att skaffa barn och det kan därför få allvarliga konsekvenser, säger hon. Hon förklarar att det har skett en attitydförändring i samhället tack vare Berhane Hewan. Tidigare blev många flickor bortgifta i väldigt unga år och pressen att skaffa barn tidigt var stor. Idag kan man se tydliga skillnader. Fler och fler kvinnor i Messobo väntar med att gifta sig tills de har fyllt 18 år. Även barnafödslarna tenderar att komma senare i livet, och när man skaffar barn nöjer man sig ofta med ett. För sex år sedan, efter att Selenat fyllt 18 år, gifte hon sig med en man som hon själv hade valt. Jag älskar honom! Han arbetar hårt och han är söt som honung, säger hon och rodnar lite. P g a sina kunskaper om hiv/aids tog hon initiativ till att de båda skulle testa sig innan de gifte sig. Inte förrän testerna visade grönt ljus gick hon med på giftermålet. Jag fick övertyga honom, visst, men han hade faktiskt inget val, säger hon. Att programmet även har haft en positiv inverkan på de traditionella könsrollerna i samhället är något som både kvinnorna och programmets representanter uppmärksammar. Det finns ingenting som heter manliga och kvinnliga arbetsuppgifter längre. Nu hjälper vi varandra på ett helt annat sätt än tidigare. Jag hjälper min man med jordbruket och han hjälper mig med matlagning och diverse hushållssysslor. Det har inte existerat tidigare, berättar hon. Och visst planerar Selenat och hennes man barn i framtiden. Men de är överens om att vissa saker, gällande hem och privatekonomi, måste falla på plats först. Text och foto: Linn Nilsson Selenat Legesse, 24, ser ljust på framtiden. Attityderna i hennes hemtrakt har förändrats tack vare UNFPA:s program i området. 16 Världshorisont 1/13

17 Utvecklingsagendan efter 2015 Fattiga människors perspektiv ska vara ledande Foto: UD/Catarina Axelsson Gunilla Carlsson är en av 26 deltagare i FN:s högnivåpanel för den globala utvecklingsagendan efter Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson sitter med i FN:s högnivåpanel för utvecklingsagendan efter Panelen har till uppgift att både utvärdera de nuvarande millenniemålen och att komma med förslag på ett ramverk för nya globala utvecklingsmål, s k Sustainable Development Goals (SDG:s). Den ska presentera resultatet av sitt arbete i en rapport i juni Här svarar Gunilla Carlsson på Världshorisonts frågor. Det är andra gången som du väljs ut till en FN-högnivåpanel av eminenta personer. På vilket område har du mest att bidra med? Jag trycker på starkt för att fattiga människors egna perspektiv och förmågor ska vara ledande. Nästa utvecklingsagenda får inte bli ett dokument som utgår ifrån att andra vet bäst vad de som lever i fattigdom behöver det vet de bäst själva. Vilken fråga driver du själv i den här processen? Jag har valt att arbeta mycket med frågan om demokratisk samhällsstyrning. Jag är övertygad om att enda sättet att skapa en hållbar utveckling är att statens arbete är transparent, att makthavare kan ställas till svars av folket och att rättsstaten fungerar och skyddar människor. Vilka lärdomar kan vi dra av millenniemålsprojektet? Millenniemålen har fyllt en viktig funktion då de satt fokus på ett begränsat antal världsproblem. Samtidigt såg de inte kopplingarna mellan de olika målen och fokuserade för mycket på kvantitet snarare än kvalitet. De belyste inte heller drivkrafterna för hur målen skulle uppnås. På vilket sätt kommer de nya målen att skilja sig från millenniemålen? Panelen vill skapa en agenda som gäller för alla, och inte bara för låginkomstländer. Den ska vara relevant även för Sverige samtidigt som målen måste anpassas efter lokala verkligheter. Vi i panelen tycker också att de nya målen måste se till orsakerna bakom fattigdom på ett tydligare vis än de förra. Hur skulle du själv vilja se de nya målen? Jag vill se ett begränsat antal mål, som är konkreta, lättbegripliga och fokuserar på fattigdom. De miljömässiga utmaningarna har också en viktig plats i den nya agendan. Vilka kommer att vara de stora stötestenarna i processen kring att enas om de nya hållbarhetsmålen? Frågan om en gemensam agenda för miljö- och fattigdomsfrågorna har varit kontroversiell, men nu börjar vi ena oss att vi ska ha en sådan. En annan stötesten har varit frågan om panelen alls ska presentera mål. Vi har kommit fram till att vi åtminstone ska lägga fram förslag på hur de skulle kunna se ut. Hur tänker ni kring den globala uppvärmningen som hotar mänsklighetens hela framtid? Vi kan inte tackla de ekonomiska utmaningarna om vi inte samtidigt tar oss an miljöfrågorna. Det är därför jag vill se en och samma agenda för dem båda. Vad händer efter det att panelen har överlämnat sin rapport? FN:s generalsekreterare kommer att ta fram en rapport till det högnivåmöte som ska hållas i september, där milleniemålen ska följas upp. Därefter, under den 68:e generalförsamlingen, kommer den öppna arbetsgrupp som lanserades under Rio+20 att presentera förslag till mål för hållbar utveckling. Utifrån dessa kommer nya utvecklingsmål att förhandlas fram i FN och 2015 ska man fatta beslut. AnnaLena Andrews Läs mer om FN:s högnivåpanel (High-level Panel of Eminent Persons on the post-2015 Development Agenda) på: BOKANMÄLAN Journalisten och FN-tjänstemannen Bernt Bernander har på förlaget B4PRESS gett ut memoarboken Växtvärk FN-aktioner i korthet. Med humor och målande beskrivningar berättar han om sin uppväxt i Zimbabwe, studentåren i Göteborg och hur han sedan halkade in i FN mest av en tillfällighet. Flera decennier i FN:s tjänst i olika positioner och länder följer. Bernanders bok är en personlig och bitvis riktigt underhållande skildring av ett händelserikt liv där många tänkvärda reflektioner görs kring FN:s arbete och roll i världen. AnnaLena Andrews Världshorisont 1/13 17

18 2012 dödligaste året för journalister Foto: UNIS Vienna I november arrangerade FN en konferens i Wien om säkerhet för journalister. Det är en fråga som blir alltmer angelägen. Rekordmånga journalister var fängslade eller dödades Inledningssessionen av FN:s konferens om journalistsäkerhet i november Enligt Reportrar Utan Gränser var 2012 ett exceptionellt farligt år för journalister runtom i världen. 88 journalister dödades i samband med sitt arbete vilket innebar en 33-procentig ökning i jämförelse med föregående år. Samtidigt rapporterade den New Yorkbaserade gruppen Committee to Protect Journalists att 232 reportrar, fotografer och redaktörer var fängslade i slutet av året. Det är den högsta siffran sedan organisationen började göra mätningar I november hölls en FN-konferens i Wien om journalisters säkerhet och frågan om straffrihet. Som arrangörer stod Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, i samarbete med FN:s kontor för mänskliga rättigheter OHCHR, organet mot brott och narkotika UNODC samt utvecklingsprogrammet UNDP. Mötet samlade representanter för 15 FN-organ och mer än 40 enskilda och mellanstatliga organisationer, fristående experter, mediagrupper och yrkesorganisationer. HANDLINGSPLAN Syftet med konferensen var att följa upp en handlingsplan för journalisters säkerhet som FN antog i april 2012 och att fatta beslut om konkreta åtgärder för att genomföra planen. Bland talarna märktes FN:s särskilde rapportör för åsikts- och yttrandefrihet Frank La Rue. Han framhöll att han förväntar sig att regeringarna i FN:s medlemsstater kommer att medverka till handlingsplanen så att en säkrare arbetsmiljö för journalister kan skapas. Vidare tog han upp att FN:s råd för mänskliga rättigheter i flera omgångar har uttryckt oro för det växande hotet mot journalister från icke-statliga aktörer. Han uppmanade världens stater att på alla sätt jobba för större säkerhet för journalister: genom lagstiftning, opinionsbildning och genom att noga utreda och lagföra de attacker som sker. Handlingsplanen omfattar både internationella, regionala och nationella aktiviteter. Fyra länder har valts ut för en första etapp: Irak, Nepal, Pakistan och Sydsudan. Förberedelser pågår också för aktiviteter i Latinamerika som drabbats hårt av attacker mot journalister och mediearbetare. SCHIBBYE OCH PERSSON Bland talarna märktes också den svenske frilansen Martin Schibbye som tillsammans med Johan Persson frigavs från Etiopiskt fängelse i september Schibbye menade att frisläppandet inte var en seger för journalistiken eftersom andra regimer nu har sett att man kan fängsla journalister utan att det får några konsekvenser. Han berättade vidare om de fyra dramatiska dagarna i öknen där de två förhördes av militären, filmades och utsattes för skenavrättningar. Åhörarna fick se den omtalade filmen som den etiopiska militären spelade in. De fick sedan se originalfilmen som SVT fick av en etiopisk avhoppare där man ser statister som skrattar. Det var obehagligt att uppleva den brist på respekt för internationell rätt och journalistyrket som finns i Etiopien, sa Schibbye. Han berättade vidare att han och Persson tidigt insåg att det som hände dem inte var en isolerad företeelse. Redan när de kom till den federala polisstationen insåg de att alla som satt häktade där var journalister eller politiska dissidenter. DEMONSTRATION UTANFÖR Utanför konferensbyggnaden demonstrerade bangladeshiska journalister som lever i exil i Europa. De krävde att morden på journalister i Bangladesh stoppas, att de mördades familjer får upprättelse och att de ansvariga ställs inför rätta. Under 2012 mördades fyra journalister i landet och många fler har gripits och torterats av myndigheterna. Bangladesh rankas på 144 plats av 179 i det senaste pressfrihetsindexet (World Press Freedom Index 2013). Anwar Hossain AnnaLena Andrews Skribenten Anwar Hossain, som drivit en regimkritisk blogg i sitt hemland Bangladesh, ansökte 2009 om asyl i Sverige efter att falskeligen ha anklagats för mord vid två tillfällen. Han fruktar för sitt liv om han tvingas återvända. 18 Världshorisont 1/13

19 Hallå där! Ursula Falkringe, ledamot i FN-förbundets styrelse, som i höstas fick åka med den svenska regeringsdelegationen till FN-högkvarteret i New York. Vad är bakgrunden till din resa? Varje år utser FN-förbundets styrelse en folkrörelserepresentant som får följa med till FN:s högkvarter i New York. Jag valdes och fick åka med tillsammans med flera parlamentariker. Hur såg de två veckorna ut i New York? Det var mycket information från den svenska representationen. Vi besökte olika organ och kontor, till exempel IPI (International Peace Institute) som var riktigt spännande. Ett annat intressant besök var hos UN Women som betonade hur mycket Sverige har arbetat för kvinnors rättigheter. Vilka frågor var särskilt aktuella när ni var där? Valet av nya medlemmar till FN:s råd för mänskliga rättigheter. Sverige hade kandiderat men blev inte invald, trots hårt arbete under lång tid, vilket blev en stor besvikelse. Den svenska representationen försökte analysera nederlaget och undrade bl a om man skulle ha satt igång arbetet tidigare. Vilka är dina starkaste intryck av New York och FN:s högkvarter? Det var roligt att se hur insatta de svenska parlamentarikerna var i FN:s arbete. De flesta av dem var riktigt kunniga. Det roligaste var att träffa Jan Eliasson. Att få se hans entusiasm, kunskaper och viljan att arbeta med alla dessa konflikter. Han är 72 år men har en sådan energi och brinner verkligen för världens bästa. Hur var besöket hos den svenska representationen? Det var intressant att se hur hårt den svenska missionen jobbar för att rapportera till utrikesdepartementet. Varje höst har de praktikanter. De är så duktiga och plikttrogna samtidigt som de söker olika bidrag för att kunna finansiera sin tid där. Det är dyrt att bo i New York. Har du något råd till nästa folkrörelserepresentant? Man måste läsa på ordentligt innan man åker och sätta sig in i de aktuella frågorna, i organen, de olika kontoren och vad de arbetar med. Du är tandläkare men också väldigt aktiv inom FN-rörelsen. Hur upptäckte du ditt intresse för FN? Jag arbetade tidigare i England och kom då i kontakt med en organisation som arbetade mot barnmisshandel. Deras arbete grundar sig på barnkonventionen och då insåg jag vilken inverkan på samhället den har. För sex år sedan flyttade jag till Sverige och gick då med i FN-föreningen i Strängnäs som ligger närmast Mariefred där jag bor. I ett år var jag åhörare på deras möten och året därefter blev jag ordförande. Vi jobbar med barnrättigheter och barnarbete. Nu har millenniemålen varit i fokus för vårt arbete och vi har besökt dagis och skolor och informerat om målen. Vilka är dina förhoppningar på FN:s arbete under 2013? Jag hoppas att Syrien-konflikten ska lösa på diplomatiska och fredliga vägar. Samma sak hoppas jag för Israel- Palestina men de har trampat och trampat så jag tror inte att något kommer att hända i år heller. Sofie Haglund Ursula är ledamot i FN-förbundets styrelse och ordförande i Strängnäs FN-förening och Sörmlands FN-distrikt. FN-förbundet startar insamling till Syrien Svenska FN-förbundet startade i februari en katastrofinsamling för att hjälpa civilbefolkningen i Syrien. Läget är kritiskt både inom landet och i flyktinglägren i grannländerna. Över en halv miljon människor har flytt utomlands medan två miljoner, varav ca hälften barn, är på flykt inom Syrien. Fyra miljoner människor är beroende av katastrofhjälp i form av mat och andra förnödenheter. Snö och kyla ökar deras utsatthet. FN finns på plats och FN:s livsmedelsprogram WFP når 1,5 miljon människor med matbistånd inne i Syrien. Inom kort räknar WFP kunna hjälpa ytterligare en miljon. Utöver detta nås hundratusentals flyktingar i grannländerna. De pengar som FN-förbundet samlar in går till WFP. Läs mer på Mänskliga rättigheter Teologiska högskolan Stockholm Kandidat- och masterprogram i mänskliga rättigheter Fristående kurser/nätkurser Uppdragsutbildning Sista ansökningsdag 15 april Öppet Hus fredag 15 mars THS Åkeshovsvägen Bromma Tel mr@ths.se Världshorisont 1/13 19

20 Aktiviteter i FN-föreningar och distrikt Carolina Klüft spred glädje och engagemang i Kungsbacka. Carolina Klüft besökte Kungsbacka FN-förening Carolina Klüft, ambassadör för Svenska FN-förbundet, besökte Kungsbacka FN-förening den 18 december. Hon talade på kulturhuset Fyren inför ett sjuttiotal åhörare om sin vision av vår värld. Hon berättade också om sitt besök i Etiopien, vikten av att satsa på flickors utbildning och sitt engagemang för FN-förbundet. Carolina fick skriva många autografer och vara med på foton, vilket hon gjorde med ett stort leende. FN-seminarium om Gambia och Bolivia Laxå FN-förening anordnade i november ett seminarium på Björkhagen i Laxå tillsammans med Örebro läns FNdistrikt. Hubert Oskarsson från Laxå FN-förening hälsade välkommen. Siv Kanon, ordförande i Örebro läns FNdistrikt, visade bilder och berättade om Gambia och Gambiagruppernas volontärverksamhet i landet. Sivs information om landet var intressant och lärorik. Efter kaffet var det Bengt Wentzels tur att berätta om ABF:s projekt för utbildning i Bolivia, som är Sydamerikas fattigaste land. Ett 30-tal personer deltog. Konsert till stöd för flickors skolgång i Afghanistan Den 6 december arrangerade Afghanistankommittén i Lund en konsert med Lunds FNförening som medarrangör. Midnattskören framträdde och musiken varvades med filmer som visade flickskolor i Afghanistan och intervjuer med rektor och elever. 55 personer fick även information om FN-förbundets kampanj, Flicka, både muntligt och genom bok/broschyrbord. 10 fjärilar såldes och därutöver samlades 640 kr in till Flicka-kampanjen. Internationella dagen för flickor Den 11 oktober 2012 uppmärksammades flickors situation och rättigheter för första gången med en egen dag, den internationella dagen för flickor. Lunds FN-förening deltog i ett arrangemang tillsammans med Lunds Afghanistankommitté och Svalorna på Västers bibliotek. Lunds FNförening inledde kvällen med att kort berätta om flickors situation i utvecklingsländerna. Sedan följde visning av filmen Vita duvor, ett par korta föredrag, fika och diskussion. FN-förbundets Flicka-utställning i mindre format fick utrymme i biblioteket under en vecka. Detta första Flicka-arrangemang blev en lyckad träff med 25 deltagare. Internationella Flickadagen uppmärksammades i Malmö Malmö FN-förening, Hungerprojektet Malmö, Folkuniversitetet Malmö och Glöm aldrig Pela och Fadime (GAPF) bjöd den 11 oktober in till en manifestation i Malmö. Kvällen började på Folkuniversitetet med mingel. Ellen Hoas från Hungerprojektet hälsade välkommen och presenterade sitt arbete. Josefin Kess från Malmö FN-förenings flickagrupp presenterade den nationella Flickakampanjen och Mariam Teheri från GAPF berättade om sitt arbete. Efter en kort frågestund blev det ett manifestationståg med tända ljus till Gustav Adolfs Torg där flera talare medverkade. Kvällen avslutades med akustisk musik. Nyköpings ungdomssektion filmade på MR-dagen Dagen för mänskliga rättigheter till ära gav sig Nyköpings FN-förenings nybildade ungdomssektion ut i snålblåsten för att göra en kortfilm. Unga som gamla fick frågan Vilken mänsklig rättighet är viktigast för dig, och varför?. Klippen slutade som en minst sagt inspirerande film på sektionens sida på Facebook. De medverkande blev upplysta om mänskliga rättigheter och fick sig en rejäl tankeställare om prioriteringsfrågan mänskligheten står inför - finns det egentligen någon mänsklig rättighet som är viktigare än de andra? Lova Jansson Under december 2012 informerade Strängnäs FN-förening om millenniemålen och Världskoll. 395 personer skrev sitt namn på uppropet till stöd för mål 7 och 8, däribland författaren Björn Ranelid som lyssnade med intresse till informationen innan han skrev på listan. På bilden samtalar han med Marianne Ekberg, Strängnäs FN-förening. Foto: Barbro Holmberg 20 Världshorisont 1/13