Föreläsning 5. Religion och släktskap. A3 Vardagslivets sociala organisation

Transkript

1 Föreläsning 5 Religion och släktskap

2 Var befinner vi oss..? Vecka 1: Släktskap, genus, klass och kast som principer för social differentiering och social. Vecka 2:Släkt, familj och social under transnationella migrationsförhållanden. Vecka 3:Ovanstående teman i relation till religion! Fallstudier från Egypten och Bolivia. Vecka 4:Förändrad innebörd av släkt och familj till följd av samhällsförändring och nya reproduktionstekniker.

3 Resultat av kursvärdering -För mycket info -För snabba genomgångar -För snabba växlingar pptbilder -Osäkra svar på frågor som ställts -Svårt få tag på litteratur + Bra klimat + Pedagogiskt och lätt att förstå + Bra tempo + Utrymme för era åsikter/idéer + Intressant kurs + Bra seminarieuppgif ter

4 Föreläsningens upplägg: 1. Var befinner vi oss..? 2. Om Veiled Sentiments 3. Om Stone, kap 7 4. Några ord om seminariet på torsdag 5. Filmvisning: HiddenFaces (kl Sal )

5 VeiledSentiments Författare Lila Abu-Lughod (fältarbete mellan 1978 och 1980) OmAwlad Ali, beduiner i öknen i västra Egypten (<1% av befolkningen) Minoritet (ursprung Libyen) som bibehållit en tydlig kulturell identitet

6 Vidare kontext Stora förändringar i samhället Växande medvetenhet om en muslimsk identitet i Egypten Abu-Lughod talar om islamism Under 80-talet hade processen börjat också hos beduinerna

7 Två titlar: I Writing Women s Worlds skildras förändringsprocesserna I Veiled Sentiments förs en reflexiv diskussion kring fältarbetet och antropologens roll

8 Om Awlad Ali: Patrilinjärt samhälle (polygyni förekommer) Att dela hushåll = dela ekonomi och mat Bosättningarna Sociala enheter baserade på släktskap Patrilaterala parallellkusinäktenskap Sociala relationerna speglas i bosättningen Ekonomisk försörjning: pastoralister + komplement

9 Repetition Korskusin,kusin genom en verklig eller klassifikatoriskmorbror eller faster. (D.v.s. barn till mors bror eller fars syster) Parallellkusin,kusin genom en farbror eller moster. (D.v.s. barn till fars bror eller mors syster.)

10 Fältarbetet Abu-Lughod sbakgrund (Hennes far arab) Introduktion till fältet (I sällskap med sin far) Hennes position i fältet (Kvinna, dotter och ogift) Metodologiska svårigheter ( Rel. till informanter)

11 Abu-Lughodsfokus: Fokus på kvinnornas värld Social och kulturell innebörd av poesi(ghinnawa) Analysera skillnadenmellan det som sägs genom dikterna och i den officiella diskursen Ett holistiskt perspektivpå samhället

12 Centrala ideologiska principer: Släktskap en ordning som baseras på en närhet mellan släktingar på den manliga sidan Moral baserad på ära/heder och anständighet/ärbarhet (hasham) Dessa principer definierar individer och deras sociala relationer.

13 Blodochursprung Innebörden av blod (dam) Förbinder människor både bakåt i tiden och med nutiden Centralt för definition av individuell identitet och sociala relationer

14 Egyptierna the others Uppdelning mellan släktingar (blod/ dam ) och främlingar/ outsiders Egyptierna en motpol Awlad Ali = araber, ädelt ursprung Egyptierna = orena, mixedblood En persons värde avgörs av ursprung/härstamning!

15 Släktskapets betydelse Abu-Lughodinte så intresserad av släktskapets koppling till politiken Hennes fokus: Hur släktskap formar individuell identitet och sociala relationer i vardagslivet.

16 De patrilinjäraawlad Ali Svagare slags släktskap till moderns sida Ursprung, arv, socio-politisk patrilinjär Barnen ärver stamtillhörighet av fadern Ingift kvinna har kvar starka band till egna patrilinje Typ av äktenskap avgörande för patrilinjens fortlevnad (Patrilaterala parallellkusingiftermål ideal)

17 Sociala relationer och social status Vikten av deltagande i ritualer Att dela! Vikten av ära/heder och anständighet visar sig i samhällets hierarkiska ordning Social status genom att leva upp till idealen om ärbarhet och självständighet

18 Ideal om likställdhet/jämställdhet Självständighet centralt för hela en Ingen överordnad ledare bara informella ledare inom de olika segmenten Men det finns en hierarki som bygger på kön och ålder

19 Kollision Jämställdhetsideal hierarkisk ordning Ett sätt att överkomma detta: Se ojämlika relationer som komplementäraistället för motstridiga

20 Anseende/auktoritet Anses komma från moralisk värdighet Måste förtjänas, men kan också förloras

21 The Bedouincodeof honour Asl: The Bedouincodeof honour (ursprung/börd, social sense ) Har att göra med härstamning Den moraliska karaktär man får genom sin släktlinje. Påverkar en persons värde och natur

22 Olika vägar för individer att nå ärbarhet Kvinnor( modestycode ) Svaga Män( honor code ) Starka

23 Voluntarydeference Hasham: Feminitet, ärbarhet, skam, blyghet, anständighet propriety. Både (ofrivillig) inre upplevelse och (frivilligt) agerande i enlighet med code of modesty Ofrivilliga skamkänslor och Det frivilligt agerande som uppstår

24 Voluntarydeference Exempel:Klädsel ett sätt att agera i förhållande till skamkänslor Viktigtatt det handlar om självständigtagerande, ett värdigt sätt att visa oberoende och svaghet på

25 Genderideology: Kvinnors moraliska underlägsenhet Sexuell anständighet och kyskhet centralt Kvinnor nära naturen svårt att kontrollera, vara självständig gentemot Kvinnlig fertilitet kvinnlig sexualitet Kvinnlig sexualitet hot mot patrilinjen endogami ideal Veiling : bära slöja anständighet

26 Veiling Frivilligt och situationellt Ett sätt att uttrycka sin dygd Koppling till sexualiteten för att dölja sexuell skam Ett sätt att kommunicera om moral Kan det ha andra betydelser..?

27 Färger: Kvinnor: Rött (röttskärp; symboliserar fertilitet, skapandet av liv) Svart (svart slöja; svart negativ innebörd, skam, sexualitet) Män: Vitt (renhet, helighet, religion)

28 Användande av poesi (ghinnawa): Hur det moraliska systemet visar sigi ord och handlingar Kontexten central, vem det handlar om, vilken situationen är Fokus: vilken mening har dikterna för beduinerna?

29 Poesi (ghinnawa): Handlar ofta om romantisk kärlek, är ofta sorgliga Används ofta som ett avslut av ett ämne, en konversation, vid dagens slut Sjungs även vid bröllop och i samband med omskärelseceremonier Oftast av kvinnor!

30 Två olika diskurser: 1.Vanligt tal(bitterhet, ilska, trots, likgiltighet) 2.Ghinnawa(sorg, sårbarhet, starka band och känslor) Spänning mellan dessa två diskurser Ger uttryck för olika känslor och erfarenheter

31 Tre teman: Kultur: En kulturs komplexitet nödvändigt att se båda diskurserna. Genus: Genussystemets komplexitet. Utgår från människors egna uppfattningar och erfarenheter. Makt: Ser t.ex. poesin som del av ett maktsystem. Inte som en form av motstånd

32 Äktenskap i Europa/västvärlden Stone (kap. 7) diskuterar: Varför monogami? Varför jämförelsevis svaga släktband? Varför inga corporate descent groups? Varför är kvinnor äldre när de gifter sig? Varför är ömsesidig kärlek så centralt?

33 Huvudsyftet att visa hur man: genom en analys av framförallt relationen mellan brudpris och hemgift kan nå fram till en djupare förståelse av den dubbla sexualmoralen

34 Den dubbla sexualmoralen Fundamental aspekt av det västerländska genussystemet: Varför har flickors oskuld ansetts vara viktigare än pojkars? Varför är ofta kvinnlig men inte manlig sexualitet negativ?

35 Hemgift och brudpris Hemgift-pengar eller egendom som överlåts från brudens familj till de nygifta Brudpris egendom som en brudgum överlämnar till brudens familj vid äktenskap Inte bara spegelbild! Något som återspeglar grundläggande sociala och kulturella skillnader.

36 Goody: Koppling försörjningssystem, klassperspektiv och äktenskapsformer Jämför (a) samhällen i sub- SaharaAfrika och (b) europeiska och asiatiska samhällen. Brudpris Afrika <-> Hemgift Europa/Asien Kopplar denna skillnad till skillnader i jordbruksproduktion

37 Afrika (söder om Sahara) Småskaliga jordbruk, (hackbruk,) Kvinnorna väldigt aktiva i produktionen Brudpriset säkrar framför allt rätten över avkomman Brudpriset får välståndet att cirkulera Brudpriset kopplat till hackjordbruk och god tillgång på jord

38 Europa & Asien Mer avancerad teknik - påverkade arbetsfördelningen Kvinnorna ej viktiga som arbetskraft, utan för att se till barnen och hushållet Brist på mark Framväxten av stratifiering; klassamhälle och stat (Forts.)

39 Europa & Asien (forts.) Endogamii de ledande klasserna Sönerna ärvde egendomar/mark döttrarna fick arvet i form av hemgift Viktigt att gifta sig inom egna klassen eller gifta sig uppåt (hypergami) Monogami starkt band man och hustru. Släktgruppen inte lika viktig.

40 Hur ser då kopplingen ut till den dubbla normen för sexualitet? Varför föredrar män sexuellt oerfarna kvinnor framför kvinnor med sexuell erfarenhet..?

41 Doublesex standard Olika förklaringsmodeller: - Bevara gruppens status. (Goody) - Hindra en man av lägre klass som gör anspråk på land och egendom (Schlegel) - Femalepurityethic (Ortner). Oskulden ökar dotterns värde. (Kvinnan själv aktiv, inte bara offer)

42 Införseminariet Datum: Torsdag den 19 november Två grupper: /14-16 Alla träffas i sal 2-K1028 Grupp 1 läser kap 2:innebörden av blod (asl) Grupp 2 läser kap 3:innebörden av ära/heder (honour) Grupp 3 läser kap 4:innebörden av anständighet (modesty) Redovisa skriftligt på ca 1-1,5 A4 och lämna in vid seminariet. Var beredd att kunna redovisa muntligt

43 Veckans film HiddenFaces