Varför väljer elever byggprogrammet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför väljer elever byggprogrammet?"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 10 poäng Varför väljer elever byggprogrammet? Why do students choose the construction program? Jonas Gabrielsson Lärarutbildning 60 poäng Höstterminen 2005 Handledare: Elisabeth Söderquist Examinator: Marie Leijon

2

3 Malmö Högskola Lärarutbildningen 60 poäng Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2005 Sammanfattning Gabrielsson, Jonas (2005) Varför väljer elever byggprogrammet? (Why do students choose the construction program?) Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen. Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på varför elever väljer byggprogrammet. Arbetet kan användas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har även försökt att belysa vad det är som påverkar ungdomarna när de väljer byggprogrammet. För att nå syftet har jag gjort en enkätundersökning som omfattat 32 elever från årskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever. Resultatet som jag kom fram till är att friheten i yrket, trygg anställning och bra lön är de starkaste skälen till att elever väljer byggprogrammet. Sökord: Byggprogrammet, fritt arbete, lön, yrkesval, säkert arbete. Jonas Gabrielsson Bagganäs Tingsryd Handledare: Elisabeth Söderquist Examinator: Marie Leijon

4 Förord Jag vill framföra ett stort tack till er alla som på ett eller annat sätt hjälpt mig i detta examensarbete. Jag tänker på elever som ställt upp för mig och läsarna och låtit oss ta del av deras tankar och funderingar kring ämnet varför de valt byggprogrammet. Jag vill även tacka min handledare för värdefulla tips och råd och naturligtvis mina nära vänner som gett mig stöd under arbetet.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Nuvarande läroplan Utbildningsvägar Den nya gymnasieskolan GY Byggindustrin BI Framtid Gymnasieval efter intresse ger bäst resultat Syfte Frågeställning 11 2 Litteratur Ungdomars yrkesval Socioekonomiska förhållanden Kön Etnicitet och kulturell bakgrund Arbetsmarknad Valet till gymnasieskolan Snedrekrytering 16 3 Metod Val av forskningsmetod Intervjuer Enkätundersökningen Urval Databearbetning 20

6 4 Resultat Sammanställning av enkätsvar Enkät Intervjuer Berätta varför du valde byggprogrammet? När bestämde du att söka byggprogrammet? Vad är det som intresserar dig i byggbranschen? Kände du några andra som också tänkte gå på byggprogrammet? Besökte du byggprogrammet innan du bestämde dig för att söka? Vad har du för framtidsdrömmar när det gäller bygg? Är lönen viktig? Sammanfattning av intervjuer 27 5 Diskussion Analys av resultat Byggprogrammets framtid Diskussionssammanfattning 33 6 Källförteckning Litteratur Internetsidor 35 7 Bilagor Förord till Intervju/Enkät Enkätundersökning Intervjufrågor Förberedelse inför intervju Intervjufrågor 39

7 1 Inledning Mitt examensarbete handlar om vad som påverkar elever när de väljer byggprogrammet. Jag arbetar på en gymnasieskola som har både teoretiska och yrkesinriktade program. För närvarande finns det elever inskriva som studerar på gymnasieskolan ( ). Det arbetar 124 lärare varav 67 är män och 57 kvinnor på gymnasieskolan. På gymnasiesärskolan arbetar 38 lärare och elevassistenter. Med administrativ personal som elevhälsa, studievägledare och servicepersonal blir det sammanlagt 222 anställda. Jag har jobbat tre år på byggprogrammet. Under de tre åren har jag märkt en markant skillnad på antalet sökande elever. Intagningen på byggprogrammet har gått från två paralleller i årskurs ett till att ta in fyra paralleller med 16 elever i varje klass, och där alla är förstahandssökande har vi cirka 90 sökande till sextiofyra platser. Enligt gymnasieförvaltningen i kommunen där jag jobbar och där denna undersökning görs har siffrorna på antalet antagna elever ökat från 68 elever år 2000 till 127 elever år Siffrorna är baserade på klassammansättningen den 15/ och den 15/ År 2005 kommer den siffran att öka till 145 antagna elever på hela byggprogrammet. Från 15/9 år 2000 till 15/9 år 2005 har elevantalet på byggprogrammet ökat med 113 % eller 77 elever Gymnasieförvaltningen ( ). Branschfolket, det vill säga representanter för byggföretag, byggindustrin och lärare, säger då att det är byggkonjunkturen som svänger. Och så är det, skolan ligger dock lite efter branschen i konjunktursvängningarna, men är det hela sanningen? Det känns därför intressant att undersöka varför eleverna väljer byggprogrammet och då speciellt byggprogrammet där jag själv jobbar. 7

8 1.1 Bakgrund Nuvarande läroplan Gymnasieskolans treåriga byggprogram (BP) riktar sig till ungdomar som vill arbeta inom byggbranschen. Eleverna kan välja mellan ett stort antal olika yrken som träarbetare, murare, betongare, armerare, plåtslagare, anläggare, målare och ett stort antal specialyrken, I som till exempel undertaksmontör och plattsättare. Under första året får eleverna prova på olika arbetsmetoder och material för att känna efter vad som passar bäst. Eleverna läser förutom yrkesämnena, kärnämnen som matematik, engelska, idrott, samhällskunskap, religion och svenska. På så sätt får eleverna allmän behörighet till att söka högskolestudier efter sin gymnasieutbildning (Skolverket, 2001) års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Antogs av riksdagen den 14 december I centrum för byggprogrammets programmål står kunskapen i den teknik som krävs för arbete med nybyggnad, underhåll och reparationer i företag som kan vara lokala, rikstäckande och transnationella. Utbildningen bygger på en hantverkstradition som präglas av erfarenhetsbaserat lärande och praktiskt arbete. Utbildningen ska också utveckla förmågan att hantera nya tekniker och lägger grunden till ett fortsatt lärande inom programmets verksamhetsområde (Skolverket, 2002) Utbildningsvägar När eleverna efter tre år tar studenten är de klara att söka jobb som lärling på ett byggföretag. Ytterligare två till två och ett halvt år jobbar eleverna som lärlingar efter avslutad gymnasieutbildning. Efter sammanlagt arbetade timmar får eleverna ut sitt yrkesbevis. Då är de (personen) fullbetalda och får samma lön som arbetskollegorna med yrkesbevis (Byggare.com, 2005). Det finns även möjlighet att bli byggare genom att skaffa en lärlingsanställning direkt på ett byggföretag istället för att studera på gymnasieskolans treåriga byggprogram. Då får man räkna med att börja från noll både när det gäller lön som arbetsuppgifter. Yrkesteorin läser man då in som distanskurs parallellt med att arbeta i byggföretaget. Man kan också välja att 8

9 studera olika byggkurser på olika vuxenutbildningar som Lernia för att komma ut och jobba som lärling på bygge. Om en person redan är utbildad byggare kan han också välja att utbilda sig till ett annat yrkesområde i byggbranschen. Man kan då komplettera den tidigare utbildningen med både praktik och teori inom det valda området. Siktar man på att bli byggnadstekniker eller byggnadsingenjör finns möjligheten att komplettera med de kurser som behövs för att få behörighet. Då kan personen läsa vidare på universitet eller högskola. Det finns även möjligheter att läsa in dessa ämnen senare genom komvux eller högskola. Kvalificerad yrkesutbildning finns även inom bygg Den nya gymnasieskolan GY träder den nya gymnasieskolans läroplan i kraft. Skolverket har satt samman en expertgrupp för varje gymnasieprogram som håller på att utarbeta slutgiltiga förslag till förändringar. Gy-07 kommer att bestå av ett mindre antal kurser i karaktärsämnet men med större bredd. Kurserna kallas för Byggprocessen 1 och Byggprocessen 2. Byggprogrammet kommer att ha fem nationella inriktningar istället för nuvarande fyra. Efter kursen Byggprocessen 1 väljer eleven inriktning. Alternativen är Husbyggnad, Anläggning, Måleri, Plåtslageri eller något annat specialyrke. Eleven kan också välja bland olika specialyrken som Plattsättare, Golvläggare, Håltagare och så vidare. I kursen byggprocessen 2 får eleven lära sig att planera dokumentera och genomföra ett projekt mot inriktningsvalet. Byggprogrammet skall präglas av helhetssyn på lärandet där karaktärsämnen och kärnämnen har ett gemensamt ansvar för byggprogrammets mål och övergripande syfte. En modern gymnasieexamen införs som ett kvitto för elever som fullföljt gymnasieskolans nationella program. Godkänd gymnasieexamen från byggprogrammet ger allmän behörighet till högskolan för vidare studier (Skolverket, 2005) Byggindustrin BI Byggindustrin satsar hårt på att få ungdomar att söka till byggprogrammet. Byggnadsindustrin räknar med att stora pensionsavgångar slår hårt mot byggbranschen de kommande tio åren. Därför satsar Byggnadsindustrin på att rekrytera ungdomar. Hur rekryteringen kan gå till är en intressant och spännande fråga. Under hösten får alla 9

10 ungdomar som går sista året i grundskolan automatiskt tidningen byggare.com. Denna berättar bland annat om några som redan valt byggbranschen. Tidningen finns också hos studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlingar. Byggindustrins webbplats är utformad för att passa och tilltala ungdomar. Behovet av nya människor i byggbranschen är stort de närmsta tio åren och det finns många lediga jobb. Internationellt är unga svenskar med goda språkkunskaper eftertraktade för byggsektorns kvalificerade arbete (Byggare.com, 2005) Framtid Tillgången på byggnadsträarbetare påverkas av den ekonomiska och politiska utvecklingen i samhället. Under de senaste åren har Sverige satsat på att bygga ut och stärka infrastrukturen, det vill säga broar, tunnlar, järnvägar och vägar. Nybyggnationerna av bostäder har ökat men den planade ut 2003, särskilt i universitetsstäder och i storstadsområden (Byggare.com, 2005). Omkring 2005 förutspår byggbranschen att byggnationen kommer att bli mindre än vad den är i dag. Så fort kostnader för byggmetoder anpassas till den nivå som boende har råd med förväntas en ökning av byggandet i landet att ta fart. Den höga åldern på byggnadsarbetare är den största bidragande orsaken till behovet att nyrekrytera. Stora pensionsavgångar kommer att ske under den närmsta tioårsperioden. Byggbranschen försöker med olika projekt att locka ungdomar till byggyrket (Byggare.com, 2005) Gymnasieval efter intresse ger bäst resultat Enligt Allan Svensson professor i didaktik och pedagogik vid Göteborgs universitet har de elever som själva gör ett eget val till något gymnasier program klarat sig bättre i skolan än de elever som gör sitt val efter föräldrar eller syo:s åsikter. Det visar en undersökning gjord på Dagens Nyheters initiativ (DN, 2005). Mönstret är väldigt klart. De som har haft ett eget intresse fullföljer i större utsträckning än de som har blivit tillsagda av andra. Att det går bra på gymnasieprogrammen för den som väljer utifrån en egen vilja är tydligt. Valet till gymnasiet är för många det första stora framtidsvalet. 10

11 1.2 Syfte Syftet med min uppgift är att förstå varför en elevgrupp på en gymnasieskola väljer att studera på byggprogrammet. Undersökningen kan också användas för att utveckla byggprogrammet. Mitt undersökningsmaterial skulle även kunna användas av arbetslaget och i andra pedagogiska diskussioner Frågeställning Vad är det som påverkar elever när de väljer byggprogrammet? 11

12 12

13 2 Litteratur 2.1 Ungdomars yrkesval Litteraturavsnittet kommer att handla om olika varianter av påverkan som eleverna ställs inför när de gör sitt gymnasieval. Hur ungdomar gör sitt det kan undersökas utifrån en rad olika synpunkter. Några av de vanligaste är att se betydelsen av socioekonomiska förhållanden under uppväxten, etnisk eller kulturell betydelse, samt betydelsen av kön (Lindh/Fransson, 2004). 2.2 Socioekonomiska förhållanden Förhållanden under ett barns uppväxtmiljö påverkar valet av yrke. Val av utbildningsnivå och studieinriktning skiljer sig åt mellan ungdomar med olika hemförhållanden och beroende vilken miljö de växer upp i. Barn som växer upp i arbetarklasshem med föräldrar i arbetarklassen väljer till större del yrkesförberedande program. Barn som växer upp i medelklassområden eller har föräldrar som är akademiskt skolade väljer i högre utsträckning studieförberedande program på gymnasiet. Det brukar kallas social snedrekryteringen. Forskning har visats att den sociala snedrekryteringen till gymnasieskola och högskola har bestått under flera decennier (Lindh/Fransson, 2004). Med social snedrekrytering menas att barn från vissa sociala grupper oftare än andra barn når högre utbildningsnivå. Det konstateras att ungdomar från högre socialgrupper oftare väljer det alternativ som i första hand leder till fortsatta studie vid varje delningspunkt eller valtillfälle. Social snedrekrytering kan mätas genom studier mellan social bakgrund och utbildningsval och utbildningsnivå. Den sociala utbildnings nivån sorteras ofta utifrån föräldrarnas position i arbetslivet. Framför allt i äldre studie men även i senare studie är det vanligt att endast ta hänsyn till faderns arbete (Ungdomsstyrelsen, 2000). De studierna kan ju ifrågasättas om det är relevant att endast ta hänsyn till en av föräldrarnas arbete eller utbildningsnivå. 2.3 Kön I stort sett är utbildningsnivån mellan pojkar och flickor, kvinnor och män inte särskilt stora i Sverige idag. (SOU, 1997:137) Går man tillbaka några generationer var 13

14 utbildningsmöjligheterna helt skilda för pojkar och flickor. Så är det inte längre. Rent formellt har vi en skola för alla, men skolan är ingen oberoende arbetsplats utan ungdomarna behandlas olika. Utbildningsvalet styrs mycket av traditionella förväntningar på vad pojkar och flickor bör arbeta med istället vad de har för anlag eller talang för. Denna uppfattning bekräftas av Fransson/Lindh, (2004) som har visat att ungdomar väljer utifrån vad som förväntas av deras kön och inte utifrån deras begåvning. Pojkar gör sitt val och väljer utbildningar som inte bara ger jobb utan också högre status och bättre lön. De flesta informations och rekryteringsprojekt har i huvudsak fått kortsiktiga effekter. Speciellt svårt var det att få en jämnare könsfördelning på de pojkdominerande programmen. Ofta avbröt flickorna sina studier och de få som gick ut lämnade yrket efter att man kom ut i arbetslivet och sammanfördes med arbetslivets tuffare värderingar och vardagliga villkor. (SOU, 2002:120) 2.4 Etnicitet och kulturellbakgrund 60 % av ungdomar födda utomlands tror att de kommer att studera på universitet eller högskola direkt efter gymnasiet. Detta är en högre andel än vad som visade sig för någon annan grupp inom studien. En stor del av ungdomarna som växer upp i etniskt segregerade områden riskerar att fastna i sina etniska gruppers värderingar och gränsdragningar för möjliga utbildningsval. Det vill säga etniska grupper väljer sin taktik för yrkesval beroende på omständigheter som gäller för tillfället. Men i intervjustudier som gjordes av Goldstein- Kyaga (1995), valde ungdomarna gymnasielinje utan någon påverkan av föräldrar eller kamrater. Men studierna visade även att valen hörde samman med socialt tillhörighet och även till viss del etnicitet. Statistik från Skolverket visar att elever som lämnade grundskolan hade genomsnittliga meritvärdet 204,6. För elever med invandrarbakgrund var det 188,0. Man kan också se på skillnaden mellan pojkar och flickor när det gäller betyg. Flickor har haft högre medelbetyg under en lång tid jämfört med pojkar. Flickor med utländsk bakgrund hade ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkar med svensk bakgrund 2002 (Skolverket, 2003) 14

15 2.5 Arbetsmarknad Den förlängda utbildningstiden för ungdomar får som resultat att deras start i arbetslivet har förskjutits upp i åldrarna arbetade hälften av männen år och 40 % av kvinnorna heltid. År 2002 var andelen män 11 % respektive kvinnor 8 %. De senaste decennierna har det utvecklats en ungdomsarbetsmarknad där ungdomar arbetar tillfälligt på sommaren eller mellan olika kurser som de studerar på högskolan eller på universitet (Fransson/Lindh, 2004) 2.6 Valet till gymnasieskolan Valet till gymnasieskolan och program innebär ett första vägval till framtida studier och arbete för eleverna. Det finns flera studier om utbildning och hur arbetslivet börjar för ungdomar. Dagens ynglingar gör flera val varje dag som påverkar dem på ett eller annat sätt. Men ett av de viktigaste valen är ändå valet till gymnasiet och framtida yrkeskarriär. Men vad är det som påverkar ungdomars mer eller mindre medvetna val? Arbetsmarknaden kräver i dag att våra ungdomar har en allt högre utbildning och kompetens och en allt större flexibilitet. Det kan ibland vara svårt att hitta rätt utbildning för eleverna när de ska göra sitt val. Utredningen visar att föräldrarnas utbildningsbakgrund inte påverkar om ungdomarna börjat på gymnasiet. Där emot är skillnaden stor när det gäller programval (Ungdomsstyrelsen, 2000). Ungdomar som har föräldrar med kortare utbildning började i större utsträckning på de yrkesförberedande programmen. De gamla könsskillnaderna håller i sig enligt ungdomsstyrelsens utredning (Ungdomsstyrelsen, 2000). Kvinnorna började i högre grad på studieförberedande program som samhällsvetenskapliga programmet och männen valde naturvetenskapliga programmet och i något högre grad yrkesförberedande program jämfört med kvinnor. En fjärdedel eller 25 % av alla som börjar på gymnasiet saknar slutförd gymnasieutbildning vid tjugoett års ålder. Något oroande är att programbyte och studieavbrott är ganska vanligt förekommande, och bland dem som bytt program eller gjort studieavbrott har knappt hälften en avslutad gymnasieutbildning vid tjugoett års ålder. Andelen elever med avslutad utbildning var större bland ungdomar med högutbildade föräldrar (Ungdomsstyrelsen, 2000). 15

16 2.7 Snedrekrytering Enligt ungdomsstyrelsens undersökningar spelar den sociala bakgrunden fortfarande en mycket stor roll för ungdomars val av gymnasieutbildningar. Det finns undersökningar som stödjer att skillnader finns som har med bakgrunden att göra redan innan barnen börjar skolan. Dessa skillnader ökar sedan när barnen blir äldre (Ungdomsstyrelsen, 2000). Skolan måste bli bättre på att anpassa sig till ungdomarnas behov för att minska dessa skillnader. Det har gjorts flera olika åtgärder för att motverka snedrekryteringen. Bland annat har högskolor och universitet byggts ut för att ge plats och ökat tillgängligheten åt fler elever. Men är det som utredningarna visar har åtgärderna gjorts alldeles för sent. De som väljer att studera vidare efter gymnasiet skiljer sig alldeles för mycket beroende på vilket program eleverna studerat på. Även om alla program numera ger allmän behörighet till högskolan. Har den sociala snedrekryteringen inte brutits på vare sig gymnasie- eller högskolenivå. Det troliga är att de som väljer yrkesinriktade program till skillnad från dem som väljer studieförberedande program är mera inställda på att gå ut till arbetsmarknaden och arbeta efter avslutad gymnasiestudie. De som väljer studieförberedande program har siktet mera inriktat på universitet eller högskolestudier än att gå ut på arbetsmarknaden (Ungdomsstyrelsen, 2000). 16

17 3 Metod 3.1 Val av forskningsmetoder Detta är en kvalitativ studie som kombinerar enkät och intervju som metod. Enkäten finns med för att få en bred uppfattning om hur eleverna ser på sin valmöjlighet och valsituation i samband med valet till gymnasiet. I andra skedet ska enkäten ligga till grund för mina intervjuer (bilaga 7.3). Avsikten med de bägge metodinriktningarna är att få djup och bredd i min empiriska granskning. Empirisk granskning innebär att den grundar sig på fakta från verkligheten, nämligen elevens egen bild av sin verklighet (Hartman, 2004). Syftet med den kvalitativa undersökningen är att eleverna själva ganska fritt får beskriva varför de valt byggprogrammet. I undersökningen kan man använda sig av intervjuer som kan vara ostrukturerade det vill säga att den intervjuade själv kan bestämma vad som diskuteras. 3.2 Intervjuer Jag intervjuade fyra från årskurs två. Intervjuerna genomförde jag i ett avsides rum med lugn och ro. Jag ville att intervjupersonerna skulle känna sig avslappnade och trygga. Som start börja jag med att förklara syftet med intervjun och att de intervjuade kommer att vara helt anonyma, att de även fick läsa igenom och rätta till eventuella felaktigheter eller felformuleringar som de inte kunde stå för. Som avslutning på intervjun frågade jag vad de hade för framtidsdrömmar eller vad de trodde att de arbetade med om tio år. Med intervjuer finns möjligheten att gå djupare med ett visst antal elever. När det gäller intervjuteknik har jag valt att göra kvalitativa intervjuer. I den kvalitativa intervjun är endast frågeområderna bestämda i förväg. Frågorna är enbart beroende på vad den intervjuade svarar till skillnad mot den kvantitativa intervjun som följer ett strikt förutbestämt frågemönster. Syftet med kvalitativ intervju är att den intervjuade ska kunna ge ett så uttömmande svar som möjligt. En förutsättning för detta är att frågorna anpassas under intervjun (Hartman, 2004). Intervjuerna har jag spelat in på kassettband. Varje intervju varade cirka en timme och genomfördes mellan till

18 Intervjufrågorna tänkte jag skulle bygga vidare på enkätsvaren som jag först fick fram. I intervjuerna var syftet att gå mera på djupet. Jag utgick ifrån samma frågeområden som i enkäten med olika frågeställningar försökte jag ta reda vad det var som påverkade ungdomarna när de gjorde sitt gymnasieval. Frågorna formulerade jag mycket beroende på vad de intervjuade svarade. Samtidigt ville jag inte låsa mig allt för mycket vid fasta frågeställningar det vill säga kvantitativa frågeställningar, utan jag ville att eleverna fritt skulle berätta om sina erfarenheter. Nackdelen med att använda sig av kvalitativa intervjumetoder kan vara att intervjuerna blir långa och kommer utanför ämnet. När det gäller intervjuteknik är det viktigt att göra en kort presentation av intervjuaren, även om intervjuaren är känd sedan tidigare och hur arbete kommer att användas (Ejvegård, 2002). Samtalsmetodiska färdigheter är till stor hjälp. Intervjuerna spelades in på band för att sedan kunna återges i temaform så ordagrant som möjligt. Man får ett rikare svar om man använder sig av frågor med högre grad av öppenhet (Hartman, 2004). Tanken bakom att göra en intervju är att personen själv skall berätta om de erfarenheter som man håller på att undersöka. Vanlig är det att personen får berätta om sig själv men personen kan även berätta om en händelse eller en erfarenhet som den intervjuade har varit med om. Det kan exempelvis vara som i mitt fall att eleverna berättar varför de tror att de valt byggprogrammet (Hartman, 2004). Kvalitativa intervjuer kan göras på olika sätt men man bör ha en hög grad av strukturering och standardisering. Jag märkte att jag hade stor nytta av att jag till stor del hade kvalitativa frågor i mina intervjuer (bilaga 7.3). Intervjuerna flöt smidigare på grund av att eleverna inte upplevde intervjun som en intervju utan som att vi hade ett vanligt samtal. Det kändes som intervjupersonerna var mera avslappnade och verkligen kunde berätta om sina känslor, funderingar och upplevelse. De kände sig inte så utsatta. Jag försökte styra graden av öppenhet i intervjuerna. Det vill säga att intervjuerna var kvalitativa. Även i den halvstrukturerade intervjun följs ett fast utfrågningsmönster där frågorna har samma uttryckssätt och ordningsföljd för intervjupersonerna (Hartman, 2004). 18

19 3.3 Enkätundersökning Enkätundersökningen bygger på årskurs två elever som studerar på byggprogrammet. Sammanlagt blir det 32 elever. Efter att jag räknat in enkätsvaren föll två elever bort på grund av att de inte lämnade in svaren eller slarvade bort enkäten. Resultatet av enkäten har jag valt att visa i procent på grund av att jag anser det underlättar för läsaren. Enkäten genomfördes under två lektionstillfällen, ett tillfälle för varje klass. Jag började med att förklara undersökningens syfte, varför elever väljer att studera på byggprogrammet. Sedan delade jag ut förorden till enkät (bilaga 7.1) tillsammans med enkäten (bilaga 7.2). Efter att vi gått igenom frågorna tillsammans fick eleverna gott om tid att fylla i enkäten själva. Jag fanns hela tiden tillhands för att förklara om eleverna tyckte något var oklart. När eleverna var klara lämnade de in svaren till mig och lektionen startade som vanligt. Undersökningen genomfördes mellan och Syftet med enkätundersökningen var att få en lite bredare uppfattning om hur elever såg på sin valsituation. Jag hoppas att se olika mönster som jag kan forska vidare genom intervjuer. Enkäten utformade jag så kort och enkel som möjligt för att få in ett så stort svarsunderlag som möjligt. Innan jag startade min undersökning visade jag enkätfrågorna samt intervjufrågorna som jag tänkte använda för min handledare. Totalt ställde jag elva frågor som var rangordnade ett till fyra. Där ett betydde ingen påverkan och fyra betydde mycket påverkan. I enkäten fanns det också möjlighet till att ge egna kommentarer. Sista frågan var öppen för eleverna att lägga till sin en egen kommentar eller påpeka något de saknade i enkäten om de tyckte det var nödvändigt. (bilaga 7.2) 3.4 Urval Urvalet av undersökningspersoner är gjort bland gymnasieelever på gymnasieskolan som ligger i centralorten i kommunen. Skolan har cirka elever som studerar på olika yrkesförberedande program och studieförberedande program. Eleverna kommer från olika grundskolor runt om i kranskommunerna. Skolan ligger i södra Sverige. Urvalsgruppen består av 32 elever och alla är pojkar. Fördelen med urvalet av elever är att jag undervisar eleverna och det är enkelt att utföra undersökningen. Nackdelen kan vara att eleverna känner mig och de kanske svarar som de tror att jag vill att de ska svara. Enligt litteraturen var fyra intervjuer relevant och vetenskapligt rätt. Eleverna fick gärna ha olika bakgrund. 19

20 Det var inga problem eftersom vi har elever från hela kommunen. Det vill säga killar från stan och killar från landsbygden. När det gäller intervjuobjekt har jag slumpvis valt elever från klasslistan. Min kollega valde ett nummer mellan ett till sexton utan att titta i klasslistan. Det nummer han angav fick förfrågan om att bli intervjuad. Ingen elev tackade nej till intervju. 3.5 Databearbetning Intervjuerna spelades in på kassettband för att kunna återge innehållet så ordagrant som möjligt. När intervjuerna skrivits ut tematiskt fick ungdomarna granska och eventuellt ändra eller lägga till något som de tyckte var felaktigt. Alla namn som finns med i intervjuer eller på andra ställen i det här examensarbetet är fingerade, det vill säga påhittade och finns inte i verkligheten. 20

21 4 Resultat 4.1 Sammanställning av resultat Redovisningen inleds med en sammanställning av alla enkätsvaren. Jag har valt att visa svaren i procent som beskrivs i avsnittet metod. I 4.3 kommer redovisningen av intervjuerna. 4.2 Enkät Varför valde du byggprogrammet? Anledning Ingen 1 Lite 2 Stor 3 Mycket 4 Egen kommentar Påverkad av mina föräldrar? 54 % 33 % 13 % 0 % Ingen Byggnadsarbetare i släkten? 67 % 20 % 6 % 7 % 1 morfar Information i grundskolan av byggprogrammet? 40 % 27 % 27 % 6 % Ingen PRAO i grundskolan? 60 % 7 % 13 % 20 % Ingen Kompisar som valt byggprogrammet? 40 % 40 % 20 % 0 % Ingen Information från branschen? 27 % 40 % 20 % 13 % Ingen Friheten i yrket? 0 % 0 % 34 % 66 % Ingen Säkert arbete efter avslutade studier? 7 % 20 % 20 % 53 % Ingen Påverkad av mina kompisar? 53 % 40 % 7 % 0 % Ingen Praktikbesök på byggprogrammet? 66 % 6 % 14 % 14 % Ingen Bra lön? 7 % 0 % 73 % 20 % Ingen Egen anledning? (14 elever) lära sig bygga 5 elever, fritt yrke 4 elever, roligt 5 elever. 21

22 Utfall av Enkät Frågeställning: Varför valde du byggprogrammet? Enligt enkätundersökning är det friheten i yrket som lockar mest elever till att söka byggprogrammet. 66 % har fyllt i alternativet fyra mycket påverkad respektive 34 % alternativ tre stor påverkan. På andra plats är säkert arbete efter avslutade studier, alternativ fyra mycket påverkan var 53 % respektive 20 % på alternativ två och tre, lite och stor påverkan På tredje plats kommer alternativet bra lön, 20 % alternativ fyra är mycket påverkade medans alternativ tre har 73 % stor påverkan. 7 % var inte alls påverkade om de fick arbete eller inte efter avslutade studier. Fråga två uppifrån byggnadsarbetare i släkten känns inte relevant eftersom det inte framgår i enkäten hur många elever som har någon släkting i byggbranschen. Men jag har valt att redovisa svaret. Vad som inte påverkar eleverna är byggnadsarbetare i släkten, 67 % har svarat alternativ ett ingen påverkan. Praktikbesöken på byggprogrammet har ingen påverkan för 66 % av undersökningsgruppen medan 14 % har storpåverkan och 14 % mycket påverkade. 60 % påverkas inte av PRAO i grundskolan medan 20 % påverkas mycket. 53 % av eleverna svarar att de inte är påverkade av kompisar när de valde byggprogrammet. Men 40 % är lite påverkade av kompisar, 7 % har ingen påverkan alls. Alternativet egen kommentar var det bara en elev som markerade alternativet. Eleven hade en morfar i byggbranschen. Däremot var det fjorton stycken elever som lämnade svar i sista rutan av enkäten egen anledning. Fem elever tyckte det skulle vara kul att lära sig bygga, fem elever tyckte det var roligt, och ytterligare fyra att det var ett fritt yrke. 22

23 4.3 Intervjuer Som utgångspunkt till mina intervjufrågor har jag haft min frågeställning i kapitlet frågeställning. Vad är det som påverkar elever som väljer byggprogrammet? Även bilaga 7.4 Intervjufrågor har jag haft som stöd i mina intervjuer. Fyra stycken årskurs två elever har deltagit i intervjuerna och kallas nedan för Kalle, Roger, Sten och Björn. Som en del av min redovisning har jag valt ut frågor från mitt intervjuunderlag Berätta varför du valde byggprogrammet? Kalle fick mycket råd och tips av sin pappa, morbror och farbror som alla jobbade inom byggsektorn. De talade om hur fritt och kul det var att jobba som snickare. Tidigt fick Kalle vara med sin pappa på byggen och göra småärenden som att hämta spik eller hjälpa till att bära. Det var väl lite att pappa har gått här innan, men sen så tyckte jag det var intressant när du informerade oss på grundskolan. Sen så tycker jag att det är kul, man får en bra gemenskap och så tjänar man ju bra. Jag trivs med yrket. Det verkar riktigt intressant faktiskt. Sen är det ju så att man får jobb när man slutar på byggprogrammet. (Roger) Sten valde bygg bara för att det är säkert jobb efter avslutade studier. Men han tycker även att det är kul att jobba med händerna. Han poängterade att det var det garanterade jobbet som drog mest. Då jag frågade honom hur han kunde vara så säker på jobb efter gymnasiet. Var svaret självklart: Det är en lärlingsutbildning då kan man sin sak när man gått ut. Björn berättade för mig att han alltid har haft ett intresse för trä. Han kommer ihåg som liten när han brukade leka med knivar, yxor och bygga kojor i skogen. Vidare berättar han för mig att på senare år som han tycker om att se hela processen när ett hus eller en byggnad kommer till. Han nämner även att det ska bli kul att resa i jobbet och se olika platser och träffa nya spännande människor. De intervjuade har gemensamt att de tycker om att bygga. Möjligheten till jobb efter skolans slut spelar en stor roll. De har även alla blivit påverkade av någon närstående person som pappa, morfar eller vänner till familjen. 23

24 4.3.2 När bestämde du att söka byggprogrammet? Kalle och Björn bestämde sig redan när de var fem eller sex år att de skulle bli snickare. En berättar att det var när hans föräldrar skulle bygga ut ladugården som han förstod att det var snickare han ville bli. Från årskurs två och uppåt fick han vara med en vän till familjen på alla prao och praktiker på skolan. Kalle berättade för mig att hans pappa var snickare. Från början kändes det lite pinsamt när hans pappa skulle hämta honom från skolan för han hade skitiga kläder. Man fick lite konstiga blickar av folk. Efter ett tag kändes det helt okey. Kalle berättar att hans pappa har haft ett stort inflytande på hans yrkesval. Men det var positivt. Jag har fått ett bra stöd och han berättade var som var dåligt och vad det var som var bra. Jag blev inte avskräckt och det verkade okey i alla fall. Det som var bra uppvägde det dåliga. Det roliga är när man får ett problem så måste man hitta ett sätt att lösa problemet. Till exempel i dag när vi inte hade någon ritning att följa. Då måste man vara kreativ. Det är en utmaning eller en morot som man jagar för att lösa problemet. Sedan är det kul att skapa något bra och få nöjda kunder. Men det är nog mest för att jag varit med min pappa så mycket som jag valde byggprogrammet. Kalle Roger och Sten bestämde sig på högstadiet när de var ute på praktik eller prao. Ungdomarna tyckte det verkade vara kul att vara snickare och alla verkade trivas bra på arbetsplatsen Man såg gemenskapen i arbetsbodarna. Sen tjänar de så bra fortsätter Björn, lönen är ganska bra. De anser att lönen måste vara hög för att det ska bli intressant. Sten berättade att han alltid gillat att jobba inom byggbranschen och att många i hans släkt jobbar som byggnadsarbetare. Det vanligaste är att eleverna bestämmer sig någon gång på högstadiet, för då är det allvar. Många barn och ungdomar säger ganska tidigt att de vill bli snickare. Jag tror att det är ett fåtal som håller fast vid sin dröm när de är unga och förverkliga den som vuxen. En annan sak som kan läggas till är att alla intervjuade är riktigt säkra på vad de vill göra med sina yrkesliv. 24

25 4.3.3 Vad är det som intresserar dig i byggbranschen? Björn har inte hållit på med någon idrott och menar att han fixat och byggt om hemma. Intresset har blivit starkare med åren för Björn och när det blev dags för att söka gymnasieutbildning föll det helt naturligt att söka byggprogrammet. Vidare berättar Björn att det är kul att inte hela tiden stå på samma ställe utan man får fara runt och se olika ställen och träffa nya människor. Ja det är väl att man får mycket ansvar men samtidigt är man väldigt fri. Man har liksom inga tidkort att stämpla i eller stå vid ett löpande band hela dagarna. Utan man kan gå ut en hel dag och vara ute i friska luften. Man kanske lägger tak en dag eller vara inne nästa dag och isolera eller något. Det är väldigt varierande. Utmaningen är också hur man kan göra ett moment bättre och kanske mera hållfast, även om jag har gjort samma arbete femton gånger. Få högre kvalitet på jobbet helt enkelt. Sen är det ju så att branschen utvecklas hela tiden. Det kommer nya material och metoder hela tiden. Det verkar ju ha hänt mycket inom byggbranschen bara de senaste åren. (Kalle) Sten och Roger är lika i sitt tänkande, nämligen att det är utmaningen att få vara med om hur en byggnad ta form som driver dem till byggbranschen. Men även friheten att inte vara på samma ställe någon längre tid är något positivt för dem. Sen kommer det till lönen, den är alltid viktig och en stark bidragande orsak till att ungdomarna väljer byggprogrammet Kände du några andra som också tänkte gå på byggprogrammet? Alla intervjuade kände någon som gick på byggprogrammet eller skulle gå där utom Kalle. Han var från en annan stad. Från början tänkte Roger gå räddningsprogrammet för att han ville bli polis. Men sen började han och hans kompisar prata om att söka bygg. Hans vänner har också varit ute på praktik i nian och tyckte det var intressant. De började prata ihop sig lite så tyckte dom att det kan bli bra. Vidare känner Roger några hemma som är 22 år och som gått byggprogrammet. De jobbar som snickare och de tycker också att det är ett bra program. Han brukade snackade med dem innan fotbollsträningen och de sa att det var bra. Alla är inne på att man tjänar bra och har fin gemenskap, det är ett bra yrke och man gör ju någonting bestående. Två av hans kompisar valde inriktning måleri men Roger skulle bli snickare. Vidare tyckte Roger att rundvarvet där man provar prova på alla inriktningar som 25

26 man gör i årskurs 1 är bra. Då är det lättare att göra rätt inriktningsval och sen har man nytta av att kunna lite tapetsering eller plåtarbeten. Bygg var något som Sten bestämt själv det hade inget att göra med att han kände någon som går målerinriktning. Det var han noga med att påpeka. Det var bestämt sedan länge. Det är svårt att se någon koppling i intervjuerna att eleverna väljer samma gymnasieprogram som sina kompisar. Eleverna som är med i intervjuerna är självständiga i sitt val och säkra oavsett vad kompisarna väljer Besökte du byggprogrammet innan du bestämde dig för att söka? Den enda av de intervjuade eleverna som varit på byggprogrammet och gjort studiebesök är Sten. Han var där och gillade vad han såg. Det såg ut som eleverna trivdes och hade roligt. Det var en av orsakerna som Sten tar upp när han bestämde sig för att söka byggprogrammet. De andra tre eleverna har inte gjort något studiebesök på byggprogrammet Vad har du för framtidsdrömmar när det gäller bygg? Framtidsdrömmar finns det gott om hos eleverna. Kalle tror alltid att det kommer att finnas jobb, i alla fall hoppas han det! Först tänker han jobba som snickare, sedan kanske han läser till byggnadsingenjör eller tekniker. Men han är inte riktigt säker. Kanske startar han eget. Han är inte helt säker. Han tror även att det är bra att jobba tio till femton år som snickare innan han läser vidare. Då är det lättare att förstå vad som är genomförbart i verkligheten eller vad som inte fungerar. Men han fick ändå rådet av sin pappa att gå byggprogrammet och jobba som snickare innan han läste vidare. Pappan har trettiofem års erfarenhet av byggyrket. Det ska bli kul att se hur duktig man kan bli med lite erfarenhet. Han hoppas att han kan få jobb på ett lite mindre företag. Då kan han få prova på alla arbetsmoment och lära sig mycket mer. Men det är klart att det skulle vara roligt att jobba på ett storbygge som Turning torso eller Öresundsbron. Som avslutning berättar Kalle att han trivs bra på bygg och känner att han valt rätt yrke. Roger kommer att göra klart sin lärlingstid och få sitt yrkesbevis. Därefter kommer han att 26

27 skaffa erfarenhet genom att jobba några år. Därefter kommer han att starta eget och hålla på med inredningar som kök och garderober. Kanske starta han eget med sina kompisar som valt måleri men han är inte säker. Han ser fram mot utmaningen i jobbet och gemenskapen som finns på en byggarbetsplats. Sten anser att det är viktigt att gå ut med bra betyg och han hoppas att det finns något bra jobb efter skolan. Det är murare han ska bli. Kanske han kommer att satsa på att starta eget företag. Han tänker börja i liten skala och sedan expandera och bli ett stort företag med många anställda. Han tror att det kommer att gå fint. Sten har storslagna planer för framtiden. Likadant är det med Björn, han kommer att starta eget företag i framtiden. Jämför man de intervjuade så kan man lägga märke till att allas framtidsdrömmar är att starta eget och bli lite mer oberoende. De vill styra sina dagar själva Är lönen viktig? Lönen är viktig. Alla berättar på något ställe i intervjun att lönen påverkar dem när de gjorde sitt yrkesval. Roger berättar att lönen och gemenskapen är viktiga faktorer. Han menar, om man kan hitta ett välbetalt jobb som också är roligt är det perfekt. Även om Björn först berättar att lönen inte var så viktig ändrar sig lite senare i intervjun och säger att han bryr sig inte så länge han har bra jobb. Men lönen är kanske viktig ändå. Är det underbetalt vill han inte ha det. Han vill i alla fall ha betalt så att han klarar sig. Men det viktigaste är bra jobbarkompisar, lönen kommer bara på andra plats för Björn. 4.4 Sammanfattning av intervjuer Resultatet av intervjuerna visar- i motsats till enkätsvaren att eleverna är påverkade av föräldrar eller någon nära släkting. De fyra intervjuade klargör tydligt att de vet vad de vill göra med sitt yrkesliv. De har tydliggjort för mig i intervjuerna att de tidigt provade på att snickra eller liknade och kände att detta var något de ville syssla med i sitt yrkesliv. De fyra hade antingen varit med en familjemedlem eller en släkting och praktiserat eller varit hantlangare på något bygge i relativt unga år. Flera visste i rätt så tidiga år att de ville 27

28 bli snickare eller jobba på bygge. En berättar bland annat att han redan som femåring var med sin pappa och hjälpte honom på ett bygge. Men det vanligaste är att de intervjuade kommer till insikt att de ska gå byggprogrammet någon gång under högstadietiden. Alla fyra berättar att de gillar att bygga, två gillar ansvaret och utmaningarna som man ställs inför varje dag, tre säger att de har kompisar eller känner någon som går eller ska börja på byggprogrammet. En berättar att han har äldre vänner som är byggnadsarbetare eller snickare. Flera berättar att det är säkert jobb efter avslutade studier som väger tungt. De intervjuade har alla samma framtidsdrömmar nämligen att starta eget byggföretag. Även om de tänker jobba några år först och skaffa sig yrkeserfarenhet. Det är alla överens om att erfarenhet är viktigt. Någon siktar på ett stort företag medan andra på lite mindre byggföretag. Alla tror att det alltid kommer att finna jobb i byggbranschen. En kommer att sluta om det inte är kul längre. Sammanhållningen och friheten i yrket återkommer hos alla fyra intervjuade som en viktig del. Det är intressant att ta del av killarnas bakgrund till varför de sökte till byggprogrammet. Jag observerar en självsäkerhet som jag inte har märkt hos de här grabbarna tidigare. De är helt säkra på vad de vill göra i framtiden. De vill ha ett praktiskt arbete och framför allt studera på ett praktiskt gymnasieprogram. Det lyser igenom att de elever som jag intervjuat tycker att det är för mycket kärnämnen i stället för bygglektioner även om det bara är Sten säger det ordagrant i intervjun. Killarna har svårt att förstå varför de måste ha pluggämnen när det viktigaste borde vara vad de gör ute i bygghallen eller ute på byggården. Att öva och lära sig att få rutin på sina praktiska yrkeskunskaper, tycker eleverna är viktigast. Gemensamt för eleverna är att de gillar sitt yrkesval. 28

29 5 Diskussion 5.1 Analys av resultat Den här undersökningen stärker Fransson/Lindh (2004) argument att förhållanden under ett barns uppväxts spelar stor roll under barnets utveckling och vilka val som barnet eller ungdomen kommer att göra i framtiden. Enligt min enkätundersökning påverkades inte mer än knappt hälften av eleverna av sina föräldrar. Kanske är det så att eleverna själva inte tycker att de medvetet påverkas av sina föräldrar men att de i själva verket påverkas ungdomarna av sina föräldrar (Ungdomsstyrelsen, 2000). I intervjuerna kommer det fram att fyra är direkt eller indirekt påverkade av sina föräldrar eller närstående släktingar. Genom ungdomarnas egna ord (intervju) och genom enkätsvaren anser jag att jag fått svar på min frågeställning: Vad är det som påverkar elever när de väljer byggprogrammet? Resultatet av intervjuerna visar att de fyra killar som jag intervjuat i detta examensarbete vet vad de vill. De vill bli byggnadsarbetare. Eleverna har tidigt valt eller förstått vad de vill arbeta med. De har tidigt tyckt om att arbeta med händerna. Känslan är att killarna tycker om att bygga, de tycker nämligen om att se något som växer fram, något som kommer att vara bestående som de kan vara stolta över (Byggare.com, 2005). De har varit med släktingar eller valt praktik plats så de haft möjlighet att prova på sitt blivande yrke. Tittar man lite noggrannare på enkätsvaren märker man att frågan PRAO i grundskolan svarar 60 % att de inte är påverkade, 7 % är lite påverkade, 13 % stor påverkan och 20 % är mycket påverkade. Då kan man ställa sig frågan om eleverna valt fel Prao plats eller om de inte haft möjlighet att välja vad de ville prova på. Det kan också ha varit så att ungdomarna varit tveksamma inför gymnasievalet och provat olika alternativ. Efter att analyserat intervjuerna kan jag konstatera att det är tvärt om. Eleverna som intervjuades verkar alla tidigt ha provat på sitt framtida yrke, nämligen byggnadsarbetare. Det är ganska intressant att konstatera att ingen påverkades mycket av sina kompisar enligt enkäten. Det går att tolka på två olika sätt. Det första sättet är som enkäten visar att eleverna verkligen inte påverkas mycket av sina kompisar. Det andra sättet är att flera av eleverna som var med i enkätundersökningen inte är helt sanningsenliga. Det kan även vara 29

30 så att eleverna inte är så fria i sitt yrkesval som de själva tror eller vill tro att de är. Flera kan tänkas vara påverkade av sina kompisar än vad som kommer fram i enkäten. Vidare kan man reflektera över att flera av eleverna är ganska omedvetna om att deras val inte är helt fritt (Ungdomsstyrelsen, 2000). Tvärt emot är det när man jämför svaren i intervjuerna. Där är eleverna säkra på vad de ska välja för yrkesinriktning. Två av eleverna uttalar ordagrant att de inte var påverkade av några kompisar utan att de hade bestämt sig för att välja byggprogrammet oavsett om deras kompisar skulle göra det eller inte. Jag menar att de elever som är lite tveksamma följer kompisarna som vet vad de vill. Antingen visar det sig att de valt fel och hoppar av byggprogrammet eller kanske det visar sig att en liten knuff av sina kompisar i rätt riktning var allt de behövde för att komma rätt (Ungdomsstyrelsen, 2000). Andra frågan uppifrån, Har du påverkats av byggnadsarbetare i släkten, kan tolkas olika. Det är svårt att veta hur många elever som har någon byggnadsarbetare i släkten. Det kan vara en eller 30, så den andra frågan kan tolkas på olika sätt. Andra frågan uppifrån i enkäten blev inte som jag hade tänkt mig. Det kan faktiskt vara så att det är lite pinsamt att erkänna för sig själv och kompisarna att jag inte valde yrkesväg helt själv utan var påverkad av mina kompisar. 53 % har ingen påverkan av sina kompisar, lite mer än hälften. Knappt hälften 40 % och 7 % är lite eller stor påverkan av sina kompisar. Gränsdragningen mellan lite och stor påverkan kan vara lite tunn. Enkäten speglar sanningen ganska väl när det gäller påverkan från kompisar. Svaren i enkäten ljuger inte. Men det kan också vara så att eleverna inte är så fria i sitt val som de själva tror eller vill göra sken av. Utifrån intervjun och enligt enkätundersökningen kan jag konstatera att friheten i att vara byggnadsarbetare är det som väger tyngst när ungdomarna väljer att söka sig till byggprogrammet. Ungdomarna gillar att vara ute och jobba. Frihet för eleverna handlar om att själv kunna planera sin dag utan att någon chef eller arbetsledare står bredvid och talar om för dem vad de ska göra. Intervjuerna stödjer det argumentet (Fransson/Lindh, 2004). 30

31 Tillgången till säkert jobb efter avslutade studier kommer på andra plats. Branschens information om att det finns mycket jobb och goda möjligheter till att utvecklas inom byggsektorn också spelar en stor roll. I enkätsvaren märks att 20 % har stor påverkan av byggbranschens information och 13 % påverkades mycket. Under intervjuerna förstod man att branschen måste ha lyckats med att marknadsföra byggsektorn. Alla killarna berättade att säkert jobb efter avslutade studier var en av orsakerna till att de sökte byggprogrammet (Byggare.com, 2005). De visste att det finns gott om jobb och att byggsidan praktiskt taget skriker efter arbetskraft. Det finns en liten fara med att byggbranschen lovar för mycket när det gäller jobb till alla. Traditionellt går byggsvängen i vågor och just nu kan det vara en riktig topp i byggandet. Men det kommer att dyka ner igen och vad gör byggbranschen när alla byggare är färdigutbildade om några år och redo för jobb som inte finns? Då försvinner alla färdigutbildade till andra branscher och de kommer inte tillbaka så lätt. Byggsektorn kommer att få samma problem igen om några år när byggbranschen vänder uppåt igen. Sen kommer vi till lönen. Lönen är en viktig del i att det är många sökande det berättade alla fyra i intervjuerna. Det behövs en morot som lönen, det räcker inte med att det är kul eller att man har trevliga arbetskamrater, även om det är viktigt att trivas på arbetsplatsen. Jämförelsevis syns en tendens till att valet av yrke spelar en stor roll till vad man kan tjäna efter avslutade studier (Ungdomsstyrelsen, 2000). Byggbranschen har som tradition att erbjuda tuffa jobb men ge bra med pengar i lönekuvertet. Det tror jag är en stark bidragande orsak till att byggprogrammet har många sökande just nu. Lönen är viktig. Det är intressant att tala med eleverna om lönen. När vi är på studiebesök är det lönen de första eleverna frågar platschefen om. Vad tjänar en snickare? Det är viktigt när eleverna är klara med sin utbildning att det finns jobb och att lönen är god. Historiskt sett var yrkesvalet förr i tiden en engångsföreteelse där den väljandes förmågor matchas mot de krav ett yrke ställde. Detta innebar ett urval av individer istället för ett regelrätt val (Fransson/Lindh, 2004). Så gick det till i början av det här seklet. Ungdomarna hade inte så stora valmöjligheter utan de fick ta de arbeten som fanns tillgängliga eller det arbete som de hade talang eller fallenhet för. Arbetsmarknaden är mer flexibel. Numera är arbetsmarknaden osäker och en livslång yrkeskarriär är svårare att räkna med. Dagens 31

32 ungdomar måste vara mer flexibla och vara beredda på att byta yrke oftare, kanske flera gånger i livet. I dagens samhälle handlar det inte om hur de unga väljer utbildning, arbete eller yrke utan hur de konstruerar sina karriärer (Fransson/Lindh, 2004). Det verkar som eleverna väljer yrke parallellt med att de väljer livsstil. Både i enkäten och också intervjuerna kommer det fram att ungdomarna väljer det program som passar deras intresse eller vad de tycker är kul att arbeta med. De väljer yrke utefter deras intresse men också strategiskt utefter vad arbetsmarknaden har att erbjuda dem när det gäller jobb och hur lönenivån ser ut. Vidare tror jag att byggarbeten är lockande på grund av sin frihet under ansvar och att det är ett skapande arbete, du kan se eller ta på det du gör. Det finns något bestående att vara stolt över när du gjort ett fint arbete. 5.2 Byggprogrammets framtid I framtiden tror jag att kan det bli så att byggprogrammet får svårt att rekrytera elever till sina utbildningsplatser under en tid. Arbetskraftsinvandringen - framför allt ifrån forna öststater kan drabba branschen med dumpade löner och stor tillgång till billig arbetskraft. Det kan göra att statusen på byggnadsarbetare sjunker, kanske tillfälligt men risken får inte underskattas. Svensk utbildningen står ändå högt i kurs och att branschen återhämtar sig efter några år. Fakta är enligt svensk byggindustri att de som satsat på byggbranschen kommer att bli efterfrågad. Det saknas yrkesarbetare, högskoleingenjörer, civilingenjörer under de närmaste tio åren (Byggare.com, 2005). I bofasta samhällen spelar bygg och anläggningsarbeten en stor och viktig roll för utvecklingen. Utan byggnation kan vi inte utvecklas på ett bra sätt. I alla stor civilisationer har byggandet stått i centrum. Byggnationer och idéer hur samhällen skall se ut och fungerar speglas genom olika typer av byggnadsverk. Byggnadsverk från olika tider och epoker står ofta sida vid sida. Det vittnar om förändring i fråga om utformning så väl som när det gäller materiel och byggteknik. Byggverksamheten bidrar till ett påtagligt formande av kulturlandskapet och stadsbilden som finns idag. I Sverige grundar sig byggandet på en gedigen hantverkstradition. Byggnader, broar och hus förväntas att hålla under lång tid och 32

OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET ÖSBY - EN NATURLIG SKOLA ATT VÄXA PÅ

OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET ÖSBY - EN NATURLIG SKOLA ATT VÄXA PÅ HUSBYGGNAD BYGG OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET ÖSBY - EN NATURLIG SKOLA ATT VÄXA PÅ BYGG - EN UTBILDNING MITT I VERKLIGHETEN! Tänk dig att få gå upp på morgonen och åka till en byggarbetsplats med massor av

Läs mer

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Inledning Inför gymnasievalet våren 2010 genomför Teknikdelegationen en kampanj riktad till niondeklassare, med huvudbudskapet

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14 Om rapporten Om statistiken Data från Ungdomsbarometern 13/14 Ungdomsbarometern är en årligen återkommande studie vars syfte är att kartlägga vad de svenska ungdomarna tycker, tänker och gör inom ett brett

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum.

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum. Samhällsvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet är ett högskole för beredande program vilket innebär att du blir behörig att söka till universitet och högskola. Du får en bred utbildning där fokus ligger

Läs mer

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING SKOLA & ARBETSLIV BAKGRUND I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande och känna/inse att de har ansvaret och makten över sitt eget lärande. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Samverkan mellan

Läs mer

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla?

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer?

Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer? @ungdomsb Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer? Intresse för ämnesinriktningen Att det ger många valmöjligheter efter gymnasiet Att det ger kunskaper jag tror jag behöver i framtiden

Läs mer

Svensk Gymnasielärling

Svensk Gymnasielärling Med full fart på lärlingssidan behöver vi inte prata om enkla jobb. Carl Bennet Industriman med lärlingslön - en möjlighet för alla. Och den ljusnande framtid är vår. De bekanta orden har flertalet generationer

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Yrkesutbildning nu - BRvux

Yrkesutbildning nu - BRvux Välkommen till BRvux Nyhetsbrev! I detta nummer har vi intervjuat gymnasiechef Pär Hyss om Viskastrandsgymnasiets samarbete med Vuxenutbildningen. Förbundsdirektör Henrik Bäckström, Bemanningsföretagen,

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Handels- och administrationsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Handels- och administrationsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Handels- och administrationsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Bygg- och anläggningsprogrammet (BA)

Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i byggnation och anläggning vid till exempel nyproduktion, ombyggnad och renovering.

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning 160113 Plan för studie- och yrkesvägledning Inledning Under läsåret 2015 har Långbrodalsskolan arbetat fram en lokal arbetsplan för studie- och yrkesvägledning. Den ska syfta till att eleverna på Långbrodalsskolan

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie- och yrkesval har stor betydelse för hur livet kommer

Läs mer

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10)

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10) Framtid.se en undersökning om arbetsmarknadskunskap hos unga Denna undersökning baseras på frågeställningar under två olika perioder, mot två olika åldersgrupper. Totalt antal respondenter är 3.982 unga,

Läs mer

Sammanställning av svar från Early Alert-enkäten En jämförelse avseende åren med en diagrampresentation avseende åren

Sammanställning av svar från Early Alert-enkäten En jämförelse avseende åren med en diagrampresentation avseende åren Sammanställning av svar från Early Alert-enkäten En jämförelse avseende åren 1997-2011 med en diagrampresentation avseende åren 2005-2011 Att notera i svaren: 1. 1997 ingår endast V, Bi, L, E och D Programmen

Läs mer

Gymnasiebehörighet 2017

Gymnasiebehörighet 2017 Gymnasiebehörighet 2017 Statistisk analys för Sjöängsskolans och rikets resultat årskurs 9 2018-02-21 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 3 2. Resultat gymnasiebehörighet 2017... 3 2.1 Gymnasiebehörighet...

Läs mer

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Högskolans expansion de senaste 50 åren Den högre utbildningens omfattning har ökat: från ca 40 000 studenter, fördelade på fyra universitet

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Vad behöver jag veta inför mitt gymnasieval?

Vad behöver jag veta inför mitt gymnasieval? Vad behöver jag veta inför mitt gymnasieval? 1 VAD VILL JAG VETA? Vilka fakta behöver Gun, SYV, berätta för mig för att jag ska kunna gör ett bra gymnasieval Förklara vad man får göra Möjligheter ute i

Läs mer

Det är svårt att finna vägen utan kompass

Det är svårt att finna vägen utan kompass nuari 2013 Emma Brandt Det är svårt att finna vägen utan kompass Innehåll 1 Inledning... 2 2 Sammanfattning... 3 3 Metod och tillvägagångssätt... 4 3.1 Syfte och frågeställningar... 4 3.2 Avgränsningar...

Läs mer

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN Sammanfattning Sammanfattning Skolverket gör sedan ett decennium tillbaka regelbundna attitydundersökningar bland elever i år 7 9 och gymnasiet, lärare i grund- och gymnasieskola, skolbarnsföräldrar och

Läs mer

Bygg- och anläggningsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Bygg- och anläggningsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Bygg- och anläggningsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i

Läs mer

APRIL När föräldrarna själva får välja. Attityder och åsikter om barnens gymnasieval

APRIL När föräldrarna själva får välja. Attityder och åsikter om barnens gymnasieval APRIL 2018 När föräldrarna själva får välja Attityder och åsikter om barnens gymnasieval Författare: Johan Olsson Förord Gymnasievalet är ett viktigt val för ungdomar. Ofta är det första gången de, helt

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer

Gymnasiebehörighet 2018

Gymnasiebehörighet 2018 Gymnasiebehörighet 2018 Statistisk analys för Askersunds kommun och rikets resultat årskurs 9 2019-01-16 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund...3 2. Resultat gymnasiebehörighet 2018...3 2.1

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Bergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström.

Bergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström. Bergskolan i Luleå År 7-9 Skola arbetsliv Författare: Carina Thingvall Åsa Sandström Maria Jonsson Eva-Lena Landström Peter Möller Innehållsförteckning Skola och arbetsliv.....sid 1 Det vi gör och har

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning 14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Forskar utb

Läs mer

Introduktion till studier på Masugnen och sfi

Introduktion till studier på Masugnen och sfi Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9

YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 MOTION YU 1 Byggnads Örebro-Värmland Våra arbetplatser blir mer och mer internationella. Det är oerhört viktigt våra medlemmar får den kompetenshöjning som krävs

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Fler män ger fler män? Uppföljning av. MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen

Fler män ger fler män? Uppföljning av. MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen Fler män ger fler män? Uppföljning av MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen 2007 Under perioden februari02 oktober03 pågick AMS/Mål3-projektet MiFF (Män i

Läs mer

Vägen in i arbetslivet

Vägen in i arbetslivet Vägen in i arbetslivet En rapport om inträdet på arbetsmarknaden efter yrkesförberedande gymnasieprogram Unga män som gått fordonsprogrammet på gymnasiet står som vinnare. För dem som avslutat omvårdnadsprogrammet

Läs mer

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN 1 Vilken är din nuvarande sysselsättning? Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 1 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 2 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 3 Studerar på annan utbildning Arbetar Arbetar/studerar inom arbetsmarknadspolitisk

Läs mer

Hotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Hotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Hotell- och turismprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

MÖJLIGHET Läs grundläggande behörighet för högskolestudier! [VO] VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET [HV] HANTVERKSPROGRAMMET FRISÖR

MÖJLIGHET Läs grundläggande behörighet för högskolestudier! [VO] VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET [HV] HANTVERKSPROGRAMMET FRISÖR Milnergymnasiet [VO] VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET [HV] HANTVERKSPROGRAMMET FRISÖR [HV] HANTVERKSPROGRAMMET FLORIST Gör verklighet av dina framtidsdrömmar! Gymnasietiden är en spännande och viktig del i

Läs mer

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning För elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och komvux Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Vad är studie- och

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

Handbok. Det här är en handbok för dig som ansvarar för att informera om och marknadsföra gymnasial lärlingsanställning. GLA

Handbok. Det här är en handbok för dig som ansvarar för att informera om och marknadsföra gymnasial lärlingsanställning. GLA Handbok Det här är en handbok för dig som ansvarar för att informera om och marknadsföra gymnasial lärlingsanställning. GLA DET HÄR ÄR GLA Hej GLA ett modernt sätt att lära sig Vi vill ge fler elever,

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9

INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 ATT VÄLJA INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET ÅK 9 Nu står du som går i nian inför ett stort och viktigt val som du behöver tänka igenom ordentligt. Du ska välja gymnasieprogram! Varje dag gör du olika val

Läs mer

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Hur är tillgången på arbetskraft med relevant kompetens? 3 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

Arbetsplan för studie- och yrkesorientering i grundskolornas år 1-3

Arbetsplan för studie- och yrkesorientering i grundskolornas år 1-3 Arbetsplan för studie- och yrkesorientering i grundskolornas år 1-3 Tydligt genusperspektiv, social eller kulturell bakgrund vid genomförande av aktiviteter Jag-stärkande Utveckla ta-sig-församhet Lära

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare?

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var

Läs mer

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 EL-konferens 21-22/10 på Mälardalens högskola Pia Lindberg, akadmichef UKK, MDH Intressant historielektion som sätter in EL i ett perspektiv som ger inspiration

Läs mer

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-01 Uppdaterad med uppg. om övergång till gymn.skolan 2009-03-12 2008:00004 1 (7) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Slutbetyg enligt det mål- och

Läs mer

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 5 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:334 av Berit Högman m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009

Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009 Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009 Utbildningens syfte Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

@GR Ungdomsbarometern AB 2019

@GR Ungdomsbarometern AB 2019 @GR 190605 Ungdomsbarometern AB 2019 Ungdomsbarometern AB 2019. Samtliga resultat och slutsatser häri presenterade är och får ej spridas externt utan Ungdomsbarometerns skriftliga tillåtelse. Ungdomsbarometern

Läs mer

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Vilket program och inriktning du väljer har betydelse för vad du kan göra efter gymnasieskolan Behörighetsvisaren hjälper dig med: vilket

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet LUPP-resultat för Avesta kommun 2015 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är LUPP?... 3 LUPP i Avesta kommun... 3 Kunskapsbaserad

Läs mer

Barn- och fritidsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Barn- och fritidsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Barn- och fritidsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin

Läs mer

Programkatalog. Öppet hus Torsdag 8 november EKONOMI SAMHÄLL. Ekonomi Medier, information & kommunikation GÖTEBORG GYMNASIEUTBILDNING 2019

Programkatalog. Öppet hus Torsdag 8 november EKONOMI SAMHÄLL. Ekonomi Medier, information & kommunikation GÖTEBORG GYMNASIEUTBILDNING 2019 Programkatalog 2019 Öppet hus Torsdag 8 november GÖTEBORG GYMNASIEUTBILDNING 2019 EKONOMI SAMHÄLL Ekonomi Medier, information & kommunikation Världen utanför skolan är ditt klassrum. Mitt i stan öppnar

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Bygg- programmet KATTEGATTGYMNASIET

Bygg- programmet KATTEGATTGYMNASIET Bygg- programmet KATTEGATTGYMNASIET byggprogrammet building the world Bygg din framtid och din personliga utveckling på byggprogrammet. Här får du en bred grundutbildning om byggprocessen med inblick

Läs mer

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Rätt förutsättningar och rätt förväntningar Utgångspunkt i Gy 2011 Exempel på problematik, diskussioner

Läs mer

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Forskar utb

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Yrkesutbildning för bättre matchning Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Valfrågan i fokus Arbeta en Arbete en Arbeta en en Arbete en Arbeta en Arbete en Arbete Arbeta Arbete Arbete en Arbete

Läs mer