MÖJLIGHETSKATALOGEN - Ett arbete kring barn & ungas inflytande och delaktighet i Vänersborgs kommun.

Transkript

1 2014 MÖJLIGHETSKATALOGEN - Ett arbete kring barn & ungas inflytande och delaktighet i Vänersborgs kommun. På den tiden tänkte jag att min röst var i princip värdelös, man kände en maktlöshet och fick känslan av att det inte är lätt att påverka som tolvårig grabb. Man kan egentligen inte säga att man inte bryr sig om politik, för politik påverkar våra liv så oerhört mycket. Det jag vill säga är att alla, mer eller mindre, bryr sig om politik. Jag har upplevt att i kommunen är det väldigt svårt att få sin röst hörd. Dels att man inte vet hur man ska gå tillväga, men också att man känner att ingen lyssnar på ens åsikter.

2 Demokratiutvecklarna: Adis Hasic, Louise Gustafsson, Tobias Svensson, Emma Delija, Lucas Sannemalm, Ebba Pakiam och Jonathan Lengyel Fransson. Projektledare: Johanna Almgård Vänersborgs kommun, Arbetsmarknadsavdelningen, Utvecklingskontoret och Folkhälsopolitiska rådet, Foto: Louise Gustafsson, Formgivning: Johanna Almgård, Tryck: Vänersborgs kommuns tryckeri. 2

3 Förord Jag vill först och främst tacka för detta fina och ansvarsfyllda uppdrag som på flera sätt kommer att berika mig som person, idag och i framtiden. Detta arbete har fått mig att ännu mer längta efter att få vara en riktig ämneslärare. I vissa stunder har jag bara stannat upp och lyssnat på vad ungdomarna talar om, hur de fördjupar samtalen och vrider och vänder på föreställningar för att strax därpå, i ett kast, fylla hela rummet av skratt då någon i gruppen plötsligt drar ett skämt. Ögonblick som dessa är ovärderliga, för de kommer inte igen och de rymmer så mycket. Så mycket liv! Att få jobba med sju sprudlande, livfulla och oerhört engagerade ungdomar har gett mig en inblick av hur det är att vara ungdom. En förhoppning och längtan till framtiden likväl som att fylla 18 år. Dessa ungdomars inställning till livet är betryggande att se; med förståelse om den problematiken för det politiska (o)intresset som föreligger kommunen, väljer ungdomarna att stärka sin integritet och istället visa respekt och tilltro inför rollen som demokratiutvecklare. Gång på gång kändes detta förtroende av så starkt, i formen av en tystnad som fanns i vårt arbetsrum och det enda som hördes var alla tangenttryckningar på datorn. Dessa ungdomar inspirerade mig och min förhoppning är att de även skall inspirera er, genom detta arbete. Skapa utrymme och inflytande för dessa fantastiska idéer och ge er tid att även läsa mellan raderna där det mesta är skrivet. Johanna Almgård Projektledare för Demokratiutvecklarna i Vänersborgs kommun Juli

4 SAMMANFATTNING Under fyra veckors tid har vi varit sju ungdomar som arbetat med demokratiutveckling. Huvuduppgiften har varit att sammanställa en rättighetskatalog som ska innehålla förslag för att förbättra ungas inflytande här i Vänersborg. Utöver den uppgiften har vi även gjort korta filmklipp och en enkätundersökning. För att få en bättre bild av vad barn och ungdomar verkligen tycker har vi gjort en hel del intervjuer och enkätutlämningar. Vi har inte bara intervjuat unga, utan även vuxna om deras syn på ungas inflytande. Detta har varit en viktig pusselbit i vårt arbete då vi har fått se saker från många nya perspektiv. Uppdraget började med en motion som Joakim Sjöling (S) skrev i början av Motionens syfte var att kommunen skulle utreda och komma med förslag på hur barn och ungdomar ska få ett reellt inflytande. Kommunen anställde i sin tur en projektledare med medel från Folkhälsopolitiska rådet och oss, sju demokratiutvecklare som jobbade på Utvecklingkontoret med att förbättra ungas inflytande i Vänersborgs kommun. Vi startade upp arbetet med att åka till Vara på en utbildning gällande barnkonventionen. Flera av oss hade inte så bra koll på vad barnkonventionen innebar så det var en väldigt viktig och givande dag för vårt kommande arbete. Vi blev upplysta om vilka rättigheter vi barn och ungdomar under 18 år har. Utbildningsdagen i Vara följdes upp av några dagars tänkande och grunnande. Vi visste inte riktigt vart vi skulle börja. Alla skrev ned idéer och det uppstod en hel del givande diskussioner. Desto längre veckan kom desto mer struktur fick vi på vårt arbete. I slutet av första veckan hade vi ett bra upplägg inför de kommande tre veckorna. Vi rivstartade andra veckan med en hel del intervjuer. Intervjuerna var med både politiker och tjänstemän. Efter en sammanställning av dessa intervjuer kom vi fram till att några politiker och tjänstemän knappt arbetade med barnkonventionen. Vi åkte även runt till olika ställen i Vänersborg för att påbörja vår enkätundersökning med barn och unga. Vi besökte till exempel Fiskeskolan och Granåsskolan där vi fick många värdefulla svar. Det började även skrivas en del förslag och på fredagen hade vi tre förslag klaffade och klara samt ett litet filmklipp som handlade om hur man ska locka ungdomar till att engagera sig i politiken. Vi startade också en blogg och en Facebook sida. Under den tredje veckan gjorde vi ytterligare en film, där vi visade hur det kan kännas att inte bli hörd på, men att ju fler vi är desto starkare röst får vi. Vi skrev ytterligare några förslag och besökte tunnelmålarna; några ungdomar som är anställda av kommunen för att måla tre tunnlar i staden. Vi fotograferade tunnlarna för att kunna använda det i vår katalog. Under denna vecka var Emma, en av demokratiutvecklarna, i Almedalen och rapporterade därifrån till oss. Den fjärde och sista veckan gjorde vi klart de allra sista intervjuerna, finslipade på vårt arbete för att under fredagen visa upp vårt arbete. Vilket blev succé! En sal fylld av människor från stadens alla håll kom för att lyssna på hur vi kan ge barn och unga mer inflytande inom politik. 4

5 INNEHÅLL: Förord - 3 Sammanfattning - 4 Barnkonventionen - 6 Barn och ungas inflytande och delaktighet - 8 Barnen på Hjälpande Händer - 10 Skapa en HBTQ-mötesplats - 11 Öka kunskapen och bemötandet för funktionsnedsatta personer - 12 DittVbg en applikation som underlättar för barn & unga att få sin röst hörd - 14 Möjlighetsbroschyren ett sätt att locka unga till att påverka - 16 Ett barnombud i kommunen - 18 Ungdomsfullmäktige - 19 Samverkansorgan i kommunen - 22 Grillkväll - 24 Prao i kommunhuset - 26 Ett evenemang där ungdomar får bestämma - 28 Demokratitorg med skolorna - 30 Enkätundersökning barn - 32 Enkätundersökning ungdomar - 39 Almedalen Åldersmaktsordningen - 44 Analys av intervjuer med politiker och tjänstemän - 45 Reflektioner ur ett ungdomsperspektiv - 46 Tankar, åsikter, reflektioner - 47 Lyssna på oss! - 48 Vänersborgs vision - 50 Samtal med vuxna i kommunen - 52 Tack - 55 Länkar och filmer - 56 Referenser

6 Barnkonventionen Barnkonventionen är en av FN:s konventioner som beskriver dina rättigheter för dig som är barn och ungdom under 18 år. Den antogs av FN:s generalförsamling år 1989, och året därpå började den gälla i Sverige. Barnkonventionen innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn och idag har 193 länder har skrivit under och lovat att följa konventionen. Sverige har lovat att följa barnkonventionen. Barnkonventionen är uppdelad i många avsnitt som kallas artiklar. Den innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn: 1. Artikel 2 - Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Inget barn ska bli diskriminerat. 2. Artikel 3 - Barnens bästa ska alltid komma i första hand i ärenden som berör barn. 3. Artikel 6 - Alla barn har rätt till liv och utveckling. 4. Artikel 12 - Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Barn och unga ska få vara med och påverka i frågor som rör dem, utifrån sin ålder och mognad. I en demokrati så ska alla få kunna vara med och påverka, även barnen. Trots att barn och unga under 18 år inte kan rösta i det allmänna valet, så måste även deras röster få räknas in i beslut som berör dem. Till deras hjälp så finns just artikel 12 i barnkonventionen som ger dem en rättighet att kunna få höras. De som bär ansvaret för att barnkonventionen ska gälla och fungera är politikerna, men i grunden är det alla vuxna som bär ett gemensamt ansvar för att barnen ska kunna stödja sig mot barnkonventionen. Om FN:s barnkonvention inte fungerar så kan inte alla vara med och påverka, då kan inte heller Sverige, som en demokrati, fungera. Barnkonventionen låter dig som barn och ungdom få rättigheter som du kan använda dig av när du behöver. Den får dig att respekteras och att höras, och det är viktigt. 6

7 7

8 Tunnelmålarna i Vänersborg. 8

9 Barn och ungas inflytande och delaktighet Barnkonventionen artikel 12 - Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. - För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. När man fattar ett beslut som berör barn och ungdomar så ska man ta del av vad dem tycker, känner och har för åsikt om det. Detta är något som har varit ett problem i Vänersborgs kommun, och även Sverige har fått kritik från FN att barnkonventionen ska få ett större inflytande, att information ska ges till barn och unga, att dem har rättigheter att få sin åsikt hörd och respekterad av politiker, tjänstemän och annan vuxen. I dagens samhälle tycks jag se att barn ofta görs maktlösa och passiva. Även om barns synpunkter och idéer ibland kanske är utanför ramarna för de möjligheter som kommunen och samhället har. Däremot tycker jag att man kan se på vad barn kommer fram till och se om det går att koppla till något i samhället, om t.ex. många av barnen vill att man ska förändra samhället till ett lekland så kan det ju betyda att det finns för lite lekutrymmen osv. Samhället är i ständig förändring vilket man hela tiden måste ha i baktanke, ett barn som lever i dagens samhälle har kanske inte alls samma intressen, behov och prioriterar samma saker som vi skulle ha gjort. Samhället utvecklas även så fort att en person över 18 år näst intill omöjligt kan veta hur barns verklighet ser ut för tillfället genom endast sina egna upplevelser och värderingar, därför tror jag att det är viktigt att man har en direkt kontakt med barn och unga, att man respekterar och verkligen tar till sig av det dem säger. För trots allt så är det vår uppgift att ge den bästa möjligheten till en bra uppväxt och en bra förutsättning för deras framtid, och även för vår. Barn och unga är heller inte alltid inmatade i ett system vilket enligt mig gör att de har mer verklighetsuppfattning än vad många vuxna som tycker sig veta hur samhället ser ut, men det kan vara en bild som är mer än tio år gammal och trots att man kanske tror att man har koll, så tror jag att det alltid är viktigt att ta del av färska åsikter och så många perspektiv som möjligt. Något att komma ihåg är även varför du frågar unga, att det är dem som sitter på svaret, att det är barn och unga som lär dig. Det är dem som hjälper till att bygga upp den verklighetsbilden som samhället behöver. Ifall man låter bli att ta del av vilka åsikter barnen och ungdomarna har kan det leda till att dem senare i livet kanske inte vänder sig till någon vuxen för hjälp eller delar med sig av sina åsikter och syn på samhället, eftersom de har uppfattningen att vuxna inte lyssnar eller inte bryr sig och tar till sig av det man säger, vilket 9

10 också kan leda till ett mindre engagemang och intresse från yngre människors håll. För att ens göra det möjligt för att barn och ungdomar ska engagera sig och kunna vara med och påverka, som dem flesta tycker är bra och även självklart i vissa frågor så ligger det först och främst på personerna som sitter på makten idag att öppna sig och bjuda in personers olika tycken och värderingar och även att lägga sig på en nivå som gör det möjligt, för som i detta fall unga främst, ska kunna ta del av det. Sen behöver även barn och unga information om att de faktiskt kan och får ta del av makten och vara med och bestämma, att det är en rättighet och en förutsättning för att få ett samhälle som passar och utvecklas efter personerna som lever där. Att inte ta del av barn och ungas åsikter och viljor tror jag inte bara leder till ett problem för dem själva utan även för personerna runt om i samhället. T.ex. så tror jag att främst ungdomar som inte har något som dem kan sysselsätta sig med eller inte vet eller har möjlighet att påverka samhället så att dem trivs, har trygghet och känner sig betydelsefulla kan leda till att dem söker sig till bråk, samhällsförstöring och droger m.m. vilket också leder in oss på ett samhällsproblem där kriminalitet växer. Sen får man självklart inte glömma att barnen eller ungdomarna kanske inte har svar på allt, det är ändå under uppväxten vi utformar vad vi tycker är rätt, fel, vad vi tycker är bra, dåligt osv. De har inte hunnit testa massa olika saker så de kan inte säga t.ex. vad de tycker är bäst, utan att ta med sig av familj, media och resten av intryck från omvärldens åsikter. Men sådana tillfällen tror ja även inträffar på vuxna, man kanske känner sig själv bättre, testat olika saker osv. men att känslan av osäkerhet är något som alla känner av någon gång tror jag är en självklarhet. Och om man även känner att ens åsikter och värderingar inte bjuds in eller att ens åsikter inte tas seriöst så blir det ändå mer obekvämt att visa det man känner och tycker, men om man vet att det finns personer som lyssnar på ens värderingar och bryr sig vad man tycker, så tror jag att det gör det lättare för barnet eller ungdomar att, när det väl är något som personen vill ändra på eller tycker att något är fel, så kan hen få sin röst hörd och besvarad. Viktigt att tänka på är även att bara för att du, jag eller en person som har mycket makt tycker något så behöver det inte vara rätt. Vi har alla vår egen verklighetsuppfattning och enligt mig skulle vi få den mest rättvisa och framgångsrikaste samhället om vi lät allas röster bli hörda och få ett nyanserat synsätt med så många perspektiv som möjligt i våra beslut. 10

11 Barnen på Hjälpande Händer Barnen upplever att det kan vara jobbigt att berätta om sina problem och det dem är missnöjda med rakt ut till folk, då man oftast skäms och/eller är rädd att skiljas från andra i sin omgivning. Skolan är på sätt och vis utformad till en viss grupp personer, och barn som saknar stöd från familjen kan få svårigheter i skolan. (Unicef, 2012). Vi har varit ute och intervjuat barn på hjälpande händer som ligger i Torpaområdet i Vänersborg, där deltagandet av val och inflytande i politiken är som lägst inom Vänersborgs kommun, och i vissa fall ses det även som att personerna som lever där, lever i utanförskap från kommunen. För att se hur barnen där ser på sina rättigheter att få vara med och påverka, synen på vuxna och hur dem tycker det är att få inflytande på personer som sitter på högre makt än dem själva. Något som är viktigt för att barn men även andra ska känna sig bättre är när personen har upplevelsen av att förstå vad som händer, vilket vi tänkte på när vi utformade frågorna och försökte anpassa till barnen. Vi samtalade med barn mellan 7 och 11 år för att se, vad dem tycker om, vad dem tycker om sitt inflytande, om dem vill vara med och ta del av att bestämma, främst där dem bor. Barnen hade många olika intressen allt ifrån spela piano, datorspel till fotboll och pussla. Man kan se på 28 % av barnen i Sverige känner att dem inte fått vara med och tycka till/påverka under dem senaste 2 terminerna. barnen att de trivs på hjälpande händer och många av de väljer att vara där när dem inte är hemma. Något som många av dem poängterar är att dem tycker att det är viktigt att dem har sin familj och vänner nära där dem bor. Samtliga av de vi fråga ville vara med och bestämma där de bor med ett undantag som inte visste. Det de även nämnde som de ville vara med och bestämma om var saker som, vad dem skulle göra, hur man skulle lägga upp vem som skulle göra vad osv. Dem är alltså mer villiga att delta i frågor som rör dem direkt och inte lika mycket för större frågor som inte har ett så tydligt inflytande på dem. Något annat som är viktigt att tänka på är att det som barnen säger är betydelsefullt och att man visar det för dem, så att de vet det till nästa gång de känner för att komma med en åsikt. Hälften av dem vi frågade tycker att vuxna lyssnar på dem och bryr sig om vad de tycker, resterande tyckte bl.a. att vuxna lyssnar men inte bryr sig, att vuxna inte gör något åt saken, och att de inte vet. 45 % av unga personer i Sverige har hört talas om barnkonventionen. 11

12 22 % har fått information om konventionen det senaste året. Skapa en HBTQ-mötesplats (Rädda Barnen, 2012). De ungdomar och unga vuxna som identifierar sig själva som HBTQ-personer har upplevt att de inte finns en fristad där de kan komma ifrån alla normer och fördomar samt all diskriminering de utsätts för i sin vardag. Dessutom har de flesta ett önskemål om att få träffa andra ungdomar i sin egen ålder som är i en liknande situation, samt kunna prata med vuxna som förstår och det heteronormen inte är det självklara. Forskning från Ungdomsstyrelsen från 2010 (rapporten Hon Hen Han ) visar på att det finns en hög psykisk ohälsa hos ungdomar som identifierar sig som HBTQ. Självmordsfrekvensen är högre där än hos heterosexuella ungdomar. Meningen är att besökarna ska få träffa andra unga i liknande situation. Vi måste stärka deras psykosociala hälsa, och ett sätt är genom den här mötesplatsen. Vänersborgs kommun har ju antagit en vision som skall vara till för alla, och det står att det skall finnas mötesplatser för alla, vilket det i dagsläget inte gör. Positivt: Ungdomar behöver inte åka till RFSL Fyrbodals café som den 1/ kommer flytta till Uddevalla kommun. De behöver inte heller åka till Göteborg. Alla har inte den ekonomiska möjligheten att bekosta ett färdmedel som ska transportera dem till och från Göteborg. Kommunen har lokaler som man skulle kunna få använda en eller ett par gånger i veckan, och att uppdatera fritidsledarna i kommunen om detta visar på ett öppet och tolerant samhälle, och att vi i Vänersborgs kommun ligger på framkant genom att signalera mångfald, tolerans och öppenhet genom att inkludera HBTQ-personer istället för att exkludera dem genom att osynliggöra dem. Negativt: Om vi inte öppnar ett HBTQ-café så kommer många ungdomar att fly kommunen eftersom de känner att de inte har någonstans att träffas och finna gemenskap med likasinnade. 12

13 Foto: Pia Lindenbaum Öka kunskapen och bemötandet för funktionsnedsatta personer Idag finns problemet att unga funktionsnedsatta inte kan ta del av fritidsaktiviteter på samma sätt som personer utan funktionsnedsättning. De känner även att de inte kan ta del av politiken och politiska beslut som fattas i kommunen. De upplever att de inte känner sig tillfrågade. De känner sig exkluderade och många söker sig istället till andra kommuner för att få hjälp. Enligt Mia Harri, som jobbar som handikappkonsulent på kommunen, så måste det finnas aktiviteter för folk med olika funktionsnedsättningar. Det har arrangerats en aktivitetsdag i arenan där man kan prova på olika aktiviteter och få en förståelse, men hon efterlyser fler sådana saker. Hon möter också många personer som vill ha sådana saker och många funktionsnedsatta personer har ett sådant önskemål, att kunna delta i en vanlig grupp trots deras funktionsnedsättning. Ledare i olika föreningar och organisationer vet inte heller hur dem skall bemöta personer med funktionsnedsättningar. Syftet med detta är att få fler personer att känna sig bättre bemötta och kunna delta på lika villkor. Positiva aspekter: Fler ungdomar kommer börja engagera sig i olika aktiviteter när dem får reda på att det finns kompetenta ledare som kan hantera deras funktionsnedsättningar. De har, enligt barnkonventionen (artikel 6), rätt till utveckling på olika sätt. Artikel 23 i barnkonventionen säger att Ett barn med funktionshinder har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället. vilket jag anser att Vänersborgs kommun bör följa. Det står även i vår vision att fler invånare ska bli delaktiga i utbudet av kultur, idrott, rekreation och föreningslivet. Negativa aspekter: 13

14 Som det ser ut i dagsläget så får många avstå idrottsaktiviteter tillexempel. Många har även idag svår att närvara på aktiviteter så som teater, konst och musikprojekt. Vänersborg ska kunna vara en kommun som erbjuder alla oavsett bakgrund att delta på lika villkor, oavsett vilken bakgrund man har. Tunnelmålarna i Vänersborg. 14

15 DittVbg - en applikation som underlättar för barn och ungdomar att få sin röst hörd Ett stort problem i många kommuner idag är att barn och ungdomar har det väldigt svårt att få sina röster hörda. I FN:s barnkonvention finns det 54 artiklar och 41 av dem är så kallade sakartiklar och de tar upp barn och ungas rättigheter, och de rättigheterna är många. Till exempel artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sin åsikt och i alla frågor som berör barnet ska det få vara med och bestämma. Det är väldigt viktigt att man jobbar mer med barnkonventionen och en viktig punkt är att skapa fler inflytandeformer för unga. Ska man skicka mail? Ska man ringa? Ska man sätta upp en lapp inne i kommunhuset? Vi tycker att man ska skapa en applikation med en rad olika funktioner för att hjälpa barn och ungdomar, men även vuxna, att smidigare få sin åsikt framförd. Vi tycker att detta är ett väldigt smidigt sätt att lösa ett stort problem på. Vi har även fått positiv respons från olika tjänstemän, politiker och unga angående den här applikationen. Syftet med applikationen är ju som sagt att man ska kunna skicka in ett medborgarförslag, anonymt eller offentligt. Däremot ska det finnas fler funktioner i applikationen. Man ska kunna göra reklam för olika evenemang i ett nyhetsflöde som hela tiden uppdateras, man ska kunna göra olika slags omröstningar där folk som har applikationen ska kunna lägga sin röst, barnkonventionen ska finnas som sammanfattad och lättläst. Applikationen kommer möjliggöra för unga att framföra sina åsikter men även att ta del av nyheter som rör kommunen och även en del omröstningar. Det i sin tur kommer leda till att barn och ungdomar och politiker och tjänstemän kommer närmre varandra vilket kommer utveckla kommunen ännu mer. Det långsiktiga målet är att Vänersborg ska bli en attraktivare och roligare kommun att leva i sett från barnets perspektiv. Om man väljer att inte framställa den här applikationen kommer problem kring ungas inflytande finnas kvar. När det gäller inflytande så är barn och ungdomar en minoritet och det är väldigt viktigt att alla får höras och synas i ett demokratiskt samhälle, även minoriteter och med hjälp av den här applikationen skulle man kunna förverkliga detta. Om man tittar på långsiktiga konsekvenser så kan Vänersborg bli tråkigt ifall inte barn och 15

16 ungdomar får vara med och bestämma mer eftersom att det är de som vet vad unga vill ha. En annan konsekvens av att inte framställa applikationen är att man inte skulle kunna nå ut till barn och ungdomar på ett lika smidigt sätt. Det finns inte heller något sätt att gå tillväga om man vill göra en omröstning om inte den här applikationen finns tillgänglig. Applikationen i detalj: Inflytandeform: Applikationens huvudsyfte är att barn och ungdomar ska kunna skicka in sina åsikter, tankar och idéer vare sig de vill vara anonyma eller offentliga. Det som skickas in ska sedan granskas noggrant av alla styrande organ i kommunen. Det är även viktigt att de som skickar in sina idéer får en uppföljning, antingen om idén blev till verklighet eller varför den inte gick att genomföra. Nyhetsflöde: Här ska det finnas information om kommande evenemang, aktiviteter och andra nyheter som berör framförallt barn och ungdomar. Detta är ett effektivt sätt att informera barn och unga om vad som kommer att hända i kommunen, för om de unga inte vet vad som händer så kommer de inte att dyka upp. I själva verket kanske det finns saker att göra i Vänersborg, bara att unga inte vet om det? Omröstningsfunktion: Här ska man kunna lägga ut omröstningar där användarna får lämna en röst. Ett exempel på en fråga skulle kunna vara bygga ett internetcafé i centrum? - Ja eller nej. Om många säger ja kommer det bli enklare att föra vidare frågan och eventuellt förverkliga den. Vänersborgs vision: När applikationen startar skulle man kunna ha Vänersborgs vision. När applikationen väl har startat ska man kunna klicka på en ruta så att man kan läsa mer utförligt om visionen och vad Vänersborgs framtidsmål verkligen är. Barnkonventionen: Det ska finnas en ruta som man kan klicka på för att läsa mer om barnkonventionens viktigaste delar, d.v.s. de fyra grundartiklarna i FN:s barnkonvention. Stöd & hjälp: I en ruta ska det finnas kontaktuppgifter till olika organisationer, till exempel BRIS, Röda Korset, Rädda Barnen med flera. 16

17 Reklamfilm: I applikationen ska man kunna se en reklamfilm som introducerar applikationen. Applikationen ska vara levande med färg och filmklipp, inte bara en massa tråkig text. Samma reklamfilm skulle man kunna publicera på andra sociala medier för att marknadsföra applikationen. Länkar: Det ska finnas länkar till olika sidor som barnen och ungdomarna kan ha användning av. Till exempel ungdomsmottagningen, ungdomshuset, BRIS osv. I utbyte kan dessa organisationer marknadsföra vår applikation på deras hemsidor eller i deras lokaler. Möjlighetsbroschyren ett sätt att locka unga till att påverka! Utforma en Möjlighetsbroschyr som ska göra det lättare för barn och ungdomar att få sin röst hörd. I broschyren ska det bland annat finnas 5 tips till hur man som ung kan gå till väga för att föra fram sin åsikt. Dessa tips ska vara skrivna av politiker och tjänstemän, för det är de själva som vet hur unga på bästa möjliga sätt kan komma i kontakt med dem. De tre huvudsyftena med broschyren är att man ska få unga informerade om hur man ska gå tillväga när det gäller inflytande, att unga ska bli informerade om hur man ska gå tillväga när man mår dåligt och även att unga ska bli informerade om vad som finns att göra och vad som i framtiden kommer finnas att göra. Ett stort problem i dagens samhälle är att barn och ungdomar inte vet hur de ska gå tillväga när de vill föra fram sin åsikt. Det är viktigt att man hittar olika lösningar på detta problem, och en möjlighetsbroschyr skulle vara väldigt effektiv. För barn som har det jobbigt hemma och behöver prata kommer möjlighetsbroschyren också vara väldigt bra, eftersom att det ska finnas kontaktuppgifter till olika organisationer som arbetar med utsatta barn. Ett annat problem i Vänersborg är att det inte finns så mycket att göra men i själva verket kanske det ändå finns saker att göra, bara att folk inte vet om det. I Möjlighetsbroschyren ska det finnas annonser om olika evenemang och aktiviteter. Detta kommer göra att fler barn och unga blir informerade om vad som händer i staden, och det kommer i sin tur göra att Vänersborg blir en attraktivare stad att leva i. Syftet med broschyren är att hjälpa barn och ungdomar att lättare få sin åsikt framförd, att lättare få reda på vad som händer inom kommunen (aktiviteter, evenemang osv.) och att det ska vara lättare för dem att veta vart de ska vända sig om de mår dåligt. Självklart är det även en broschyr som vuxna kan ta del av, men den är framförallt riktad till barn och ungdomar under 18 år. 17

18 Fördelar Fördelarna med broschyren är att barn och ungdomar kommer veta hur de ska gå tillväga för att påverka, hur de ska få hjälp när de mår fysiskt eller psykiskt dåligt och de kommer även bli mer informerade av vad som finns att göra och vad som kommer finnas att göra i Vänersborg. Långsiktigt kommer detta göra Vänersborg till en attraktivare stad att leva i för barn och ungdomar. Nackdelar Om detta förslag inte förankras kommer inte kommunen att utvecklas vad det gäller ungdomsinflytande. Det kommer även bli svårare att anordna evenemang och aktiviteter, för hur ska man nå ut till de unga? Barn och ungdomar som mår dåligt kommer inte heller få en chans att veta hur de ska gå tillväga för att få hjälp. 18

19 Ett barnombud i kommunen Engagemang och politiskt inflytande från unga i kommunen är litet, barn och ungdomar i kommunen har svårt att veta vem man skall vända sig till ifall man känner sig utsatt, har önskemål, idéer och planer man vill ta upp. Barn och unga har därför svårigheter att yttra sig till politiker och högt uppsatta i kommunen. Barnen saknar ett barnombud i kommunen som alltid står på barnets sida i alla situationer. Syftet med ett barnombud i kommunen är att det finns någon som alltid står på barnets sida oavsett, barnombudet kan hjälpa till att lyfta ungdomars frågor och åsikter till högt uppsatta inom kommunen. Ett barnombud kan se över så att ungas politiskt inflytande verkligen syns, hörs och ger påverkan. Barnombudet ska också bevaka hur barnkonventionen efterlevs i kommunen. Barnombudet ska finnas där för utsatta barn och unga i kommunen. Pejling och dialog jobbar för att stärka barnets rättigheter i Sverige, de anser att det behöver spridas, kommuniceras och förankras. Med ett barnombud i kommunen kan man jobba mot Barnombudsmannens Pejling och Dialog eftersom en barnombudsman i kommunen stärker barnets rättigheter i kommunen och den nationella strategin. Barnen får en klarhet om vem man kan vända sig till om man känner sig utsatt, om man vill ta upp politiska frågor och åsikter. Barnombudsmannen kan ta upp ungas förslag och åsikter till uppsatta i kommunen, ge information och hjälpa utsatta ungdomar. Barnombudet företräder 19

20 barnen och ser över ifall det finns brister i hur konventionen tillämpas i kommunen. Barnombudsmannen ska kunna komma med lagförslag eller lagändringar ifall barnkonventionen brister. Enligt tidigare undersökningar från LUPP-enkäten som kommunen gjorde 2006 och 2008 såg man att frånvaron ökade i skolorna. Resultatet visade att en del av orsakerna bottnade i att detta var mobbning, psykisk ohälsa, svårigheter i skolan eller i hemmet. Med ett barnombud kan man enklare hitta lösningar under ett tidigare skede och motverka dessa konsekvenser och förbättra resultaten. Om förslaget ej förankras kan ungdomars rättigheter lättare glömmas bort, unga får mindre möjlighet till hjälp om man blir utsatt, barn och ungdomars förslag och åsikter försvinner lättare eftersom de inte vet vem man skall vända sig till. Det skulle resultera i att ungas politiska inflytande och engagemang minskar samt att det blir svårare för vuxna att se saker ur ungas perspektiv. Om barnet inte hjälps i tid kan kommunen få dyra konsekvenser och problem i framtiden. Vänersborgs ungdomsfullmäktige, för barn och ungdomar i åldrarna år Varför? Idag saknar ungdomar i Vänersborgs kommun en reell möjlighet att påverka olika politiska beslut. Bristen på inflytande strider mot Barnkonventionen(artikel 12) samtidigt som den försvårar ungdomars möjlighet att påverka och aktivt delta i utvecklingen av sin kommun. Det finns ett forum (Ungdomsrådet) där unga får chansen att tycka till och diskutera olika politiska sakfrågor och beslut. Organisationen vilar dock på axlarna av frivilliga politiker vilket gör att agendan oftast styrs av dessa, vilket i sig gör att ungdomarnas inflytande minskar. Samtidigt är intresset för Ungdomsrådet lågt och medlemsantalet inte tillräckligt. Kombinationen av de två ovanstående faktorerna paralyserar de facto Ungdomsrådets möjlighet till faktiskt inflytande. Det är därför nödvändigt att bilda ett nytt råd eller alternativt omstrukturera Ungdomsrådet för att förbättra dess funktion. Detta skulle kunna vara i form av ett ungdomsfullmäktige. Ungdomsrådet och ungdomsfullmäktige skulle också kunna existera parallellt och understödja varandra. Vad är ett ungdomsfullmäktige? 20

21 Ett ungdomsfullmäktige är till skillnad från ett ungdomsråd delvis influerat av kommunfullmäktige. Tanken är att ett ungdomsfullmäktige ska vara det högst beslutande organet i kommunens ungdomsdemokrati. Forumet ska vara en remissinstans i frågor rörande barn och ungdomar. För att ungdomsfullmäktige ska fungera optimalt behövs det också en handledare som ser över organisationen. Handledaren ska dock ha minimalt med inflytande, men samtidigt agera som en bro mellan den riktiga beslutsfattande makten och ungdomsfullmäktige. Handledaren kan t.ex. hjälpa ungdomarna med att skriva en motion, men också agera som rådgivare. För att Ungdomsfullmäktige ska fungera så bra som möjligt ska rådet, precis som kommunfullmäktige, ha en ordförande, sekreterare och justerare. Ledamotsantalet kan uppgå till mellan stycken. De väljs in efter intresse och sitter där tills de väljer att lämna eller tills de passerar 17 år. Skulle en plats vara ledig och fler ungdomar vill gå med så få de sittande ledamöterna rösta om vem som ska få platsen. Förutsättningar för ett lyckat ungdomsfullmäktige: För ett ungdomsfullmäktige ska fungera så bra som möjligt är det nödvändigt att ungdomar engagerar sig i organet. För att få ungdomar att vilja engagera sig är det viktigt med en välorganiserad struktur. Mötena ska vara regelbundna och hållas på samma plats och tider. Detta tillåter deltagarna att planera sina dagar och ökar på sådant sätt närvaron. För att få unga att delta är det också viktigt att ens prestationer som ledamot i ungdomsfullmäktige erkänns. Genom att få ett intyg på att man varit med så blir tjänsten förutom en lärorik erfarenhet också en merit som man kan använda på ett framtida CV. Förutom de förslag som politikerna ber unga att utvärdera behöver ungdomsfullmäktige något mer att diskutera. Ungdomar som inte är delaktiga i rådet ska kunna lämna in Medborgarförslag till ungdomsfullmäktige. Detta skulle kunna ske genom t.ex. en mobilapplikation eller genom en internethemsida. På detta sätt för verkligen alla ungdomar en möjlighet att vara med. Syfte Syftet med ett ungdomsfullmäktige är att kommunens barn och ungdomar ska få ett riktigt inflytande i frågor som berör dem, men också att stärka den lokala ungdomsdemokratin. Unga ska aktivt få delta i politiken och vara delaktiga i förbättringen av kommunen. Fördelar Förslaget är på många olika sätt fördelaktigt för unga. Genom att låta dem få riktigt inflytande kan kommunen i större utsträckning reflektera ungas vilja. Detta i sig leder till mer nöjda invånare och gladare ungdomar. Förslaget öppnar också upp en möjlighet för unga att påverka och stärker på sådant sätt den lokala ungdomsdemokratin. 21

22 Ungdomsfullmäktige är också en träning i demokrati. Att låta ungdomar få vara med och bestämma formar ungas bild av hur en demokrati fungerar och varför den är nödvändig. Nackdelar Att inte låta ungdomar vara med och påverka i form av ett ungdomsfullmäktige eliminerar möjligheten till riktigt inflytande för barn och unga i kommunen. Detta i sig bidrar till att ungdomar i praktiken förblir maktlösa och en outnyttjad kraft. Att exkluderas från kommunens demokratiska processer missgynnar den demokratiska kulturen bland unga, vilket i sig kan resultera i en sviktande tro på demokrati. Jämförelse med Göteborgs stad & kommun: I Göteborgs kommun har man sedan en tid tillbaka ett ungdomsfullmäktige. Där sitter 101 ungdomar (varav 81 är ledamöter och 20 ersättare) i åldrarna år. De väljs elektroniskt via internet och representerar sina stadsdelar. T.ex. har Angered ett antal ledamöter, och Örgryte ett visst antal. Ungdomsfullmäktige i Göteborg träffas fem gånger per år. Då arbetar de med frågor som rör barn och unga, T. ex kollektivtrafiken. Ledamöterna är indelade i olika arbetsgrupper som kallas för utskott. Det gör att arbetet flyter på mera effektivt. De olika deltagarna har möjlighet att ge förslag och ställa frågor till politikerna. Tjänstemännen i stadens olika förvaltningar kan ställa frågor till ungdomsrådet. Strukturen är sådan att en riktig dialog mellan de olika parterna skapas. Ungdomsfullmäktige har visat sig vara väl fungerande och har bidragit till att Göteborg numera återspeglar ungas åsikter i större omfattning. T.ex. lyckades ledamöterna driva igenom ett förslag som tillåter ungdomar att resa fram till klockan 22 i kollektivtrafiken med sina skolkort. Idag pågår arbetet med att få igenom ett förslag som tillåter ungdomar att resa gratis även på helger. 22

23 Tunnelmålarna i Vänersborg. Samverkansorgan i kommunen Ett centralt samverkansorgan som omfattar alla ungdomspolitiska råd i kommunen. Det centrala organet ska agera som en samlingspunkt där alla åsikter från dem olika råden i kommunen sammanställs. Därefter för man utifrån det centrala rådet en diskussion med betydande politiker. Politikerna och ungdomarna ska mötas regelbundet en gång varannan månad. Där diskuterar de olika förslag som ungdomarna lägger fram och utreder möjligheten att verkställa dem. Idag finns det många olika samverkansorgan i kommunen, varav de flesta finns i skolorna. Dessa har åsikter och tankar som även kan vara av intresse för politiker och tjänstemän. Genom att samla alla dessa organ i ett så koncentreras åsikterna och blir lättare att föra fram. Tanken med idén är att sammanställa och koncentrera samverkansorganens åsikter. Centraliseringen av åsikter tillåter representanter i organisation att på ett 23

24 effektivt sätt framföra de olika förslagen. Detta ökar ungdomars inflytande. Genom att nyttja skolans olika organ löses också problemet med deltagande. Skolorna har ofta krav på att ett visst antal personer från varje klass ska delta i t.ex. elevrådet. Förslaget ser till att ungdomar alltid finns till förfogande och stänger då inte möjligheten att påverka. Det gör också så att alla samverkansorgan, och då alla åsikter, kan samlas på ett ställe och framföras mera effektivt. Det underlättar också för politiker att enbart lyssna på en fraktion än flera, vilket gör att arbetet kan flyta på och faktiskt resultera i något. Skulle förslaget inte förankras så kommer ungdomarnas röster i Vänersborg fortsätta att vara splittrade. De olika råden och tankarna kommer fullfölja att arbeta individuellt vilket försvårar processen med att faktiskt verkställa något. Skulle politikerna vilja höra vad de olika råden tycker kan de ofta få höra liknande budskap då ungdomar i många fall tänker likadant. För att ytterligare förtydliga förslaget vill jag att vi skall ha med ett exempel på hur förslaget kan se ut i verkligheten: någon månad innan mötet sammanställer råden på skolorna de tankar och idéer de vill ta med till politikerna. Samma gör de på ungdomsrådet. Skolråden och ungdomsrådet träffas sedan och sammanställer sina tankar och åsikter. Där sållas också liknande förslag ut. Samtidigt skapar man där en diskussionsplatsform vilket sedan kommer att användas på mötet. I den ingår relevanta frågor till de olika nämnderna och förvaltningarna som närvarar. Väl på mötet följer de båda parterna (nämnderna samt förvaltningarna och ungdomarna) ettiquetekoden. Den ser till så att de unga verkligen får sin röst hörd och att de kan föra talan oavbrutet. Sedan börjar en diskussion mellan båda parterna huruvida förslaget är möjligt att genomföra och hur man ska genomföra det. Därefter tar tjänstemännen och politikerna med sig informationen och sprider den vidare i kommunhuset. 24

25 Grillkväll Intresset för ungdomsrådet är lågt och antalet deltagare likaså. Det är inte heller något nytt utan så har det sett ut de senaste åren. En av anledningarna till detta beror på att det inte blev en speciellt lyckad generationsväxling för några år sen då ungdomsrådet hade många aktiva medlemmar som blev för gamla för att kunna delta i rådet. Vi behöver alltså på nytt få intresset att växa och få in nya ungdomar. I våra undersökningar har vi sett att det finns ett intresse hos ungdomar som inte redan är engagerade att engagera sig. Den unga allmänheten vet inte vad ungdomsrådet arbetar med eller vad det innebär att vara med i ungdomsrådet. Hur 25

26 gör vi för att bjuda in ungdomar till deltagande i ungdomsrådet? Om vi dessutom skulle skapa ett ungdomsfullmäktige i Vänersborg så behöver vi informera och engagera ungdomar i just det. Hur får man in ungdomar i ett ungdomsfullmäktige och på så sätt börjar bygga upp ett sådant? Ett förslag som vi fick in i våra undersökningar var en gratis, öppen grillkväll för ungdomar. Syftet med detta är att komma i kontakt med ungdomar och få tid för att prata med dem och se om det finns ett intresse hos dessa. Man kan vid ett sådant tillfälle informera om rådets uppgifter och vad man som rådsmedlem får vara med och göra. Man kan också få ytterligare information om vad andra ungdomar tycker är viktigt att rådet arbetar med. engagerade men som skulle vilja bli det. Detta är således ett bra tillfälle till att utöka intresset och deltagarantalet för och i ungdomsrådet och att marknadsföra ungdomsfullmäktige direkt till ungdomar som kan tänkas medverka i ett sådant. Under en kväll som denna kan man ta upp specifika frågor som är aktuella och som man vill ha respons i. Att ta upp dessa frågor innebär inte endast att man får direkt respons, utan också att de ungdomar som närvarar får delta i ett arbete som är väldigt likt det som ungdomsrådet, och ett eventuellt ungdomsfullmäktige, håller på med. Ungdomar vill utveckla Vänersborg, men de vet inte själva alla gånger vad de vill börja med eller vad de konkret vill förändra. Därför är det bra att ha med frågor som kan diskuteras under dagen/kvällen. Om det finns intresse hos ungdomarna för att delta i ungdomsrådet eller ungdomsfullmäktige så kan man där och då börja inleda ett sådant deltagande genom att bjuda in dem till möten eller liknande. Vi Demokratiutvecklare har i våra undersökningar sett att det finns ungdomar som idag inte är aktivt Positivt: Man gör det lättare för ungdomar att komma in i ungdomsrådet/ungdomsfullmäktige. Man får en bra möjlighet att informera ungdomarna om arbetet. Man får en möjlighet till att få respons om arbetet. Man kan locka ungdomar till medverkande. Det är helt frivilligt och inte bindande. Det gör det lättare för ungdomar att gå dit bara för att känna efter. 26

27 Ungdomsrådet/Ungdomsfullmäktige får en möjlighet att lyfta upp aktuella frågor som här kan diskuteras direkt med ungdomarna i Vänersborg. Negativt: Kan vara svårt att locka dit ungdomar. Måste bekostas av kommunen. Prao i kommunhuset Ungdomar i Vänersborg engagerar sig inte så mycket i utformandet av, och arbetet i kommunen. Om ungdomar inte släpps in i politiken så blir glappet mellan ungdomar och politikerna större, då är det få ungdomar som intresserar sig för politiken. Hur kan man få in ungdomar i kommunens arbete? Hur ska man få igång ungdomar så att de börjar lämna sina förslag till politikerna? Om vuxna låter ungdomar få följa med tjänstemän och/eller politiker i kommunen och ger dem en djupare insyn i hur arbetet 27

28 går till och vad det innebär så är chansen stor att de intresserar sig även efter arbetsperioden och därmed har vi ökat viljan till att påverka hos flera ungdomar. När de ser hur utbrett kommunens arbete är så inser de hur stort inflytande de kan få om de faktiskt väljer att engagera sig, eller tvärtom. De ser också hur stort behovet av ungas röster inom politiken är om man ska skapa ett samhälle som är anpassat för alla åldrar. Ett samarbete skulle också minska glappet eftersom man arbetar sida vid sida och lyssnar på varandras tankar och idéer. Alltså är det inte bara den kommunala tjänstemannen som får lära sig av ungdomen, utan också tvärtom. Det kommer leda till en ökad förståelse mellan dessa. Genom att göra detta skapas också kontakter som gör att ungdomar via denna kontakt kan vidarebefordra sina förslag om förbättring i kommunen. Detta vet jag i egenskap av att jag själv har fått liknande uppgifter i min roll som Demokratiutvecklare. Samarbetet mellan politikerna/kommunens tjänstemän och ungdomarna kan vara på de områden där ungdomar i stor grad själva påverkas. Exempel på det är utvecklandet av ungdomsgårdar, arrangerandet av ungdomsevenemang och miljön. I dagsläget kan man få prao-jobb om man som ungdom själv tar initiativet och frågar. Det som saknas är officiella platser så att ungdomar som inte engagerar sig själva i samma mån får en attraktiv möjlighet till att komma in i politiken. 28

29 Positivt: Man ökar insynen och därmed intresset hos ungdomar. Politikerna och tjänstemän får ungdomars åsikter direkt. Ungdomar och kommunala arbetare bygger upp kontakter och kontaktnät. Man kan skapa små projekt ledda av ungdomar för att förbättra Vänersborg. En bra merit för ungdomarna. Man kommer närmre den kommunala miljön och lär sig vart man ska vända sig. Negativt: Kan vara svårt att finna arbetsuppgifter åt de unga. 29

30 Ett evenemang där ungdomar får bestämma Många ungdomar i Vänersborg önskar att nöjeslivet här var mer utvecklat, men de tar inte gärna själva initiativet till att vara med och påverka. Ungdomsrådet finns, men intresset är svalt. Hur kan vi öka intresset för detta samtidigt som vi gör Vänersborg till en roligare stad för ungdomar att bo i? Vi måste få in ungdomarna i kommunens arbete och ge dem en enkel och attraktiv möjlighet att ta första steget in. Detta förslag innebär att den unga allmänheten Ges möjligheten att själva arrangera ett evenemang. De ges en budget som får fördelas så som de anser vara bäst, och om kommunen godkänner så genomförs förslaget. Exempel på förslag som kan komma är en gratis grillkväll, en kväll med utomhusbio eller en talangtävling i t.ex. Plantaget. Evenemanget måste inte vara anpassat efter vad majoriteten önskar utan det kan också vara riktat mot minoriteter. På det sättet skapar vi ett Vänersborg med ett rikare kulturliv och större mångfald. Skapandet av evenemanget kan utformas som en tävling där det förslaget med flest röster vinner. Omröstningen kan ske på Facebook eller på Vänersborgs kommuns hemsida så att den som röstar kan se de olika förslagen och på ett enkelt sätt lägga sin röst. Förslagen hade kunnat lämnas in i idélådor som placerats ut på olika platser runtom Vänersborg, på Vänersborgs kommuns hemsida, via mail eller via Facebook. De förslag som skickas in via idélådorna kan publiceras på Facebook eller hemsidan för offentlig granskning och omröstning. Man kan också skapa ett forum där ungdomar tillsammans får komma fram till hur det ska se ut. Även forumet kan vara på Facebook eller en egen hemsida. Här är det viktigt att det är enkelt och tydligt. Det ska vara lätt att se vad andra har sagt, rösta fram de idéer man tycker är bra och själv kunna lägga fram förslag. Det är viktigt att man också kan kommentera de olika förslagen så att grundidén, som kanske kommer från en enskild individ, kan utvecklas till något bättre. Det måste dock inte vara anpassat efter allmänheten då det även kan vara ett nischat evenemang. Och man kan även utse en grupp med ungdomar som tillsammans ska jobba fram planen för hur evenemanget ska se ut. Gruppen som ska göra detta bör röstas fram. Omröstningen kan, precis som de andra förslagen, ske via Facebook eller en egen hemsida. Den här gruppen ska inte vara ungdomsrådet eftersom evenemangets syfte är att engagera ungdomar som inte redan är engagerade. Däremot är det viktigt att ungdomsrådet är med i verkställandet av idén då det är nyttigt för rådet att arbeta med ungdomar utifrån och på så sätt locka nya medlemmar. 30

31 Detta förslag liknar i mångt och mycket Snabb slant, men är inte samma sak. Detta förslag handlar om en tävling, ett sätt att väcka en diskussion i frågan. Snabb slant har inte blivit så flitigt använt och allmänheten känner inte till det. Om man då istället arrangerade det som en tävling där förslagen öppet diskuteras så kommer det väckas ett större intresse. Man jobbar då inte fram det i det fördolda utan låter allmänheten få vara med och se hur tankegångarna går och själva inspireras och skapa sig åsikter om förbättring. Om man har sett hur evenemanget har formats fram och själv fått vara med och påverka så blir det också mer lockande att delta. Fördelar: Ungdomar får arbeta med kommunens tjänstemän och därigenom skapas det kontakter. Ungdomar engagerar sig i vad som händer i Vänersborg och ger staden det de anser att den saknar och skapar på så sätt en mer attraktiv kommun. Att få vara med och påverka kan ge blodad tand och de inblandade ungdomarna kan komma att därför fortsätta att engagera sig. Nackdelar: Det kan rinna ut i sanden om inga ungdomar visar intresse. Det kommer kosta pengar. 31

32 Demokratitorg med skolorna Vad är ett demokratitorg? Ett så kallat demokratitorg innebär att politiker och unga skolelever möts och diskuterar aktuella och angelägna frågor. Ett demokratitorg skapar goda förutsättningar för unga att skapa en god dialog och delaktighet då ungdomar ges möjlighet att lyfta sina frågor och åsikter direkt till beslutfattare. Politikerna får i sin tur pröva deras tankar och idéer med skoleleverna för att få en bild av hur en ung målgrupp tänker. Idag Är få unga är engagerade i politiken. För beslutfattare i kommuner och landsting är det svårt att få reda på ungdomars tankar, åsikter och idéer. Många unga har svårt att uttrycka och göra sig hörda inför stora grupper och högre uppsatta människor, de behöver ett sätt att uttrycka sig på. Syftet med att ha ett demokratitorg är att på gymnasieskolor och högstadieskolor där unga får gruppvis rösta och diskutera frågeställningar. Eleverna delas upp vid olika stationer där det finns en politiker och en samtalssekreterare som skriver ner allt som de unga säger för att fånga upp de ungas åsikter och tankar. Idéerna som fångats upp av sekreteraren skrivs upp i realtid som sedan visas upp för eleverna. Målet med detta är att alla deltagande ska vara aktiva i diskussionerna och att alla tankar och idéer ska tas tillvara, inte bara de som vågar tala inför en stor grupp. Demokratitorg har genomförts tidigare på 75 andra gymnasieskolor runt om i Sverige och har fått mycket positiv respons. Ett demokratitorg ska även skapa en plattform för dialog utifrån ett lärandeperspektiv där de ungas frågor tas på allvar, diskuteras samt återkopplas. Med ett demokratitorg på skolor får man automatiskt många deltagande och de deltagande ger flera olika tankar och åsikter. Det blir också lättare för personer att göra sig hörda, även om dem kanske inte vågar prata inför folk. Arrangemanget kan engagera fler unga att bidra mer till politiken och om man ser mer långsiktigt kan det även locka fram framtida politiker. Att ha ett demokratitorg i skolan skapar en trygg miljö och det blir en bra mötesplats för unga och politiker. Med arrangemanget får många upp ögonen för att ungas inflytande är viktigt och att man faktiskt märker att det går att påverka. Man behöver inte vara särskilt politiskt aktiv för att delta vilket många ser som en lättnad eftersom alla inte vill gå med i en förening för att få påverka. Ungdomarna får också vara delaktiga i något stort och det ger även helt andra möjligheter än vad man tidigare har haft. Ungdomar får mer insyn i vuxenlivet och vuxna får mer insyn hur det är hos unga, det blir en vinnande situation hos båda parterna. Ungdomar får också mer kunskap, drivkraft och lär sig argumentera. 32

33 Om förslaget ej förankras kan kommunens och landstingets situation där unga har lite inflytande fortsätta. De ungas åsikter nås inte lätt ut och kommunen får svårare att få ett ungdomligt perspektiv på saker. Om inte kommunen har den här dagen missar de chansen att få skolungdomarnas tankar och åsikter, därefter blir det svårt att veta vad de unga vill i kommunen. Man går miste om ett viktigt samspel mellan unga och vuxna politiker i kommunen. 33

34 Enkätundersökning för barn 7-11 år. Ålder: 9 Ålder ÅR 8 ÅR 9 ÅR 10 ÅR 11 ÅR 12 ÅR 7 år: 4 personer 8 år: 4 personer 9 år: 2 personer 10 år: 8 personer 11 år: 4 personer Totalt: 22 personer 34

35 Vad hade kunnat göra Vänersborg roligare enligt ungdomarna? Lite mer sporter Mer lek i plantaget Konstgräsplan i Vargön Vet ej Bättre fiskeställen Park vid plantaget Hästar och Stall Stor Lekpark Vad hade kunnat göra Vänersborg Stor Lekpark roligare? Mer gräsplaner i Vänersborg Internet-Café (2 förslag) Fler lekplatser Leksaksaffärer Liseberg (2 förslag) Pingistävlingar Stor gräsplan Möjligheten att köpa fotbollskort 35

36 Trivs du i Vänersborg? Ja: 21 Nej: 1 TRIVS DU I VÄNERSBORG? Nej: 1 Nej 1 Ja 21 Är det kul i Vänersborg? Ja: 18 Nej: 4 (Händer inte så mycket) ÄR DET KUL I VÄNERSBORG? Nej: 4 Ja: 18 36

37 Känner du att du får vara med att bestämma över vad som finns i Vänersborg? Ja: 6 Nej: 10 Vet inte: 3 Sådär: 3 KÄNNER DU ATT DU FÅR VARA MED OCH BESTÄMMA ÖVER VAD SOM HÄNDER I VÄNERSBORG? Sådär 3 Ja 6 Nej 10 Vet inte 3 37

38 Vill du vara med och bestämma över som händer i Vänersborg? Ja: 14 Nej: 8 VILL DU VARA MED OCH BESTÄMMA ÖVER VAD SOM HÄNDER I VÄNERSBORG? 8 Nej 14 Ja 38

39 Känner du att vuxna lyssnar på dig och bryr sig om vad du tycker? Ja: 16 Nej: 1 Ibland: 5 KÄNNER DU ATT VUXNA LYSSNAR PÅ DIG OCH BRYR SIG OM VAD DU TYCKER?

40 Om du fick bestämma i Vänersborg, vad hade du bestämt då? Junkyard ska ligga närmare Vänersborg Mer lekplatser Mer Gräs, Fotbollsplaner Trampoliner på fler badställen Fixa till småsaker Barns tankar och idéer Fixa fotbolls och cykeltävlingar Utbygga badhuset, bredare vägar, förbättra skolorna Det ska byggas mindre Möjligheten att kunna köpa glass, fotbollsskor, godis i Vänersborg. Stort badhus och bättre fotbollsarena 40

41 Enkätundersökning ungdomar år. Uteställen och nattliv (3) Sanden (2) Skräckland Var spenderar du mest tid i Vänersborg? Krogar Hemma (2) Vänersvallen och sportcentrum (3) Skolan 41

42 Krogar (3) Saker att göra på dagarna. nöjesliv Internetcafé Kultureveneman g Vad saknar du i Vänersborg? Studieplatser i nära anslutning till skolan Mc Donalds Fler evenemang 42

43 Konstgräsplan i Vargön Mer nöjesliv Att ungdomar får mer inflytande Att man kan komma med lätt med förslag om förändringar Satsa mer på ungdomar i Vänersborg Hur och vad skulle du förändra Vänersborg? Byggnadsnämnden måste bli snabbare Ha ett råd som hjälper unga Fler snabbmatsställen t.ex macdonalds Mer arrangemang (aktiviteteter, tävlingar etc.) Möjligheten att kunna förändra med hjälp genom en app Mer kultur arrangemang Få fram fler ungas perspektiv 43

44 Almedalen 2014 Jag spenderade 5 dagar på Almedalsveckan som äger rum i Visby. Det var flera intressanta seminarier, många mingel och en hel del kända politiker. Inledde veckan med att gå på ett intressant frukostseminarium om psykisk ohälsa i skolan. Det var två politiker, den ena från Socialdemokraterna, och den andra från Moderaterna, samt två forskare, en från Högskolan Väst och den andra från Karlstads Universitet. Sedan var även en kille från Sveriges Ungdomsråd närvarande. Han pratade mycket om sina upplevelser i skolan utifrån psykisk ohälsa och lärarnas oförståelse för hans problematik. Forskarna visar på att nedstämdhet och oro ökar i skolan, och att det är mer flickor än pojkar som drabbas. Detta bevisas genom att det är fler kvinnor än män som vårdas på sjukhus för självmordsförsök bland annat. Personen från Sveriges Ungdomsråd bekräftar detta, genom att säga att det finns hög press från lärarna och att han har flera gånger funderat på att hoppa av gymnasiet. En studie gjord bland ungefär 400 ungdomar visar att en majoritet av dem hoppade av p.g.a. socialt utanförskap eller dålig hjälp från lärarna. Forskning visar på att svaga skolprestationer leder till psykisk ohälsa. Senare samma dag var jag på en föreläsning med Sveriges Ungdomsråd, Fryshuset och ungdomar.se om att man skall prata med unga och fråga dem direkt istället för att prata om dem. Det var representanter från Fryshuset, Husby (en förort till Stockholm där det vart mycket problem med utanförskap), Hanna Nyberg som är ordförande för Sveriges Ungdomsråd, VD:n för ungdomar.se samt en kristdemokrat från Botkyrka kommun som är den bästa kommunen när det kommer till att inkludera unga. De pratade mycket om åldersmaktsordningen, att de vuxna vet mest eftersom de är äldre och har mer erfarenheter vilket inte alltid stämmer. Jag upplever den problematiken i Ungdomsrådet i Vänersborg, att det enbart är en person som tar på sig ansvaret. Har även upplevt samma sak i skolan många gånger, att lärarna inte tror på ens förmåga och klappar en på huvudet. De poängterade även mycket att det är viktigt att vuxna peppar de unga, och att det är viktigt med att ge ansvar och ge förtroende till de unga som visar på att de vill engagera sig och aktivera sig i det kommunala arbetet. Sveriges ungdomsråd håller även på med en nationell kampanj på sociala medier. Den heter #lyssna och går ut på att man ska uppmana politiker i sin kommun att lyssna, och under Almedalen uppmärksammade man även paneler där ungdomar inte var inkluderade eller det satt vita äldre män. Exempelvis på ett seminarium där jag var på om Östersjön, eller en demonstration om Ojnareskogen, inte en enda ungdom talade för att uppmärksamma detta även om många gick i demonstrationståget Det fanns även en utökning på #lyssna-kampanjen, #elmodalen där Sveriges Ungdomsråd hade en maskot vid namn Elmo som tog kort med kändisar (både politiker och andra kända människor) som lovade att de skulle inkludera mer ungdomar i sitt arbete. Vi publicerade dessa bilder på Instagram. Jag cyklade även runt på Sveriges Ungdområds cykel och den drog en hel del uppmärksamhet från både tjänstemän, politiker och besökare som ville prata 44

45 ungdomsinflytande med oss. Det var otroligt många givande samtal och mycket erfarenhetsutbyte. Vi pratade bland annat om hur man ska integrera ungdomar med olika bakgrunder/erfarenheter och hur man låter alla komma till tals. Vi diskuterade även problematiken kring främlingsfientlighet och ifall någon satt i ungdomsrådet/forum/fullmäktige och vid sidan av var partipolitiskt aktiv. Vi pratade även med många organisationer kring hur dem skall inkludera unga i sin verksamhet. De upplevde det som svårt att ta kontakt med ungdomar i sin verksamhet och fråga dem om deras åsikter, men vi i Sveriges Ungdomsråd peppade dem till att våga. Jag intervjuade även två tjejer från SDUR (Sveriges Dövas Ungdomsråd), som berättade om deras upplevelser kring inflytande. De kände sig exkluderade många sätt och vis. Isabella som pluggar till advokat berättar att tolkarna oftast har dålig kvalitet eftersom skolan anställer dem som är billigast och dem håller sällan godtagbar kvalitet. Det är svårt att få politiker att lyssna på dem och det är svårt att få sin vilja igenom eftersom de inte officiellt är en erkänd minoritet (som finska, romani, jiddish, mäenkieli samt samiska) även om teckenspråket är ett officiellt språk i Sverige. 45

46 Åldersmaktsordningen Jag har ofta blivit utsatt för åldersmaktsordningen i samhället. Rädda Barnens Ungdomsförbund beskriver det på ett bra sätt: Det finns en stark föreställning att det är de vuxna som har den verkliga förmågan, kompetensen och kunskapen eftersom vuxna kan hänvisa till sin tid som barn och unga och på så sätt ta sig rätten att tolka och förstå barn och unga och den utsatta situationen det medför. Den vuxne kan säga att jag har ju själv varit barn, därför förstår jag barn och hur det är att vara barn och på så sätt företräda barns talan och ta beslut åt barn och unga. Med hänvisning till denna retorik utestängs barn och unga helt ur olika samhälleliga processer. Mycket beror även på patriarkala strukturer, att män har mer makt än kvinnor. För mig som ung kvinna är det jättejobbigt att ta plats, både i skolan och i mitt parti. I klassrummet är det alltid killarna som är de lite stökigare och dem som är mest högljudda och läraren ingriper oftast inte och markerar mot dem. I mitt parti så är det mest män aktiva och även dem som tar mest plats vilket jag tycker är tråkigt, eftersom alla inte blir inkluderade trots att vi aktivt för diskussioner om detta. Jag tror det beror på två faktorer: patriarkatet och åldersmaktsordningen. Jag vet dock inte hur det ser ut i kommunen för att jag aldrig försökt påverka direkt, men vad jag förstått efter jobbet som demokratiutvecklare så behöver det arbetas med. Jag tror man måste vara smart och göra det attraktivt, på ett ungdomligt vis och inte så grått, seriöst och allvarligt. Jag tror även många ungdomar upplever att man använder för svåra ord. En annan turn off är att man pratar om att ungdomar är framtiden och att många då tänker att man kan vänta ett par år med att påverka, men detta är fel! Vi ungdomar är nu och våra åsikter är lika mycket värda nu, precis som om år. 46

47 Analys av intervjuer med politiker & tjänstemän: Efter att ha jobbat som demokratiutvecklare och pratat med olika politiker och andra personer som arbetar med olika inflytande i olika politiska beslut m.m. så har jag märkt att det finns brister i kommunen kring hur barn och unga ska kunna komma med förslag, tankar, värderingar och ha en direkt påverkan till politikerna och dem olika besluten som fattas. De som har makt är ofta väl medvetna om att det är så, men att de inte vet hur de ska göra för att få unga att bli aktiva och intresserade av politiken, så istället kollar de på sig själva och vad de tror, förväntar sig eller tycker att barn och ungdomar ska vilja, tycka, ha för värderingar om saker som händer, ska göras eller på annat sätt påverkar samhällsutvecklingen, jag tycker att det här leder till ett stort problem för samhället i helhet, då om man som politiker hela tiden utgår från det man själv tycker/tror är viktigt för barn och ungdomar och ser till att det utvecklas till ens egen samhällsbild, så tror jag att det dels lätt kan leda till att man lägger fokus på något som kanske inte alltid är så viktigt för unga i nuläget, jag tror även att vuxna ofta har en ganska lik bild över hur barn och ungdomar vill ha det, och då kommer det automatiskt att bli uppmärksammat, av dem vuxna som märker felet i samhället. Men om däremot ett barn eller ungdom skulle tycka något, vilja något eller förändra något som säkert skulle kunna leda till en samhällsförändring som stärker samhället för deras framtid och hur i detta fall kommunen kommer se ut på sikt. Så tror jag att det lätt kan vara så att personen som sitter på makten inte tycker tror att det är viktigt med det dem unga säger så är det inte heller något som jag tror att dem väljer att lägga sin tid och energi på. Dessutom så tror jag även att det kan göra så att man missar en stor del av ungdomarna, då om man ska utgå från sig själv, endast får med barnen och ungdomarna i sin egen omgivning, vilket jag tror kan vara ett större problem än vad många kanske tänker, då det i dagens läge ofta är så att det sitter ganska likartade personer i maktpositionerna med liknande uppväxt och bakgrunder, viket leder till en ännu smalare och i vissa fall kanske även en förvriden bild av hur barn och ungdomar har det. Och även endast stärker en viss grupp unga. Så ändå om en person som tycker något som du inte tycker, så ta till dig och försök att komma på varför personen tycker så och hur du kan göra för att förändra det till det bättre. 47

48 Reflektioner ur ett ungdomsperspektiv En sak som jag kommer ihåg från lågstadiet var att det ofta skedde omröstningar men att det aldrig blev någonting gjort ändå. Jag minns att alla skulle komma med varsin idé om hur toaletten skulle målas för att bli fräsch och rolig. När alla hade målat klart så genomförde man en omröstning, och ett av dem kanske 30 alternativen stod tillslut som vinnare. Då var det bara att börja måla, eller? Vecka efter vecka gick och ingenting hände, toaletten förblev vit och tråkig. Man undrade varför det inte hände någonting, men man orkade heller inte bry sig speciellt mycket. På något sätt kändes det meningslöst att börja tjata om den där toaletten, det kändes som att ingen skulle lyssna ändå. I övrigt har jag faktiskt aldrig varit riktigt insatt och intresserad av politik, men sedan ett år tillbaka(när jag började gymnasiet) så har jag förstått mer och mer vad det handlar om och hur mycket det påverkar oss människor. Man kan egentligen inte säga att man inte bryr sig om politik, för politik påverkar våra liv så oerhört mycket. Det jag vill säga är att alla, mer eller mindre, bryr sig om politik. Det behöver inte vara att man sitter med i något partiförbund, det kan vara att man diskuterar något problem i samhället när man sitter och äter vid matbordet. Jag har upplevt att i kommunen är det väldigt svårt att få sin röst hörd. Dels att man inte vet hur man ska gå tillväga, men också att man känner att ingen lyssnar på ens åsikter. Och om man skulle komma med något förslag är jag inte säker på att man kommer få en uppföljning på det. Men det är bra att kommunen äntligen gör något åt det, det är ett bra arbete som ni gör. Jag tror att många ungdomar nuförtiden är lata. Som ungdom orkar man nästan inte bry sig om att påverka, för det känns meningslöst. Vad det beror på vet jag inte, det kanske finns roligare saker att göra än att gå till kommunhuset och försöka föra fram sina åsikter. Däremot tror jag att om det skulle bli lättare att påverka, till exempel genom en applikation, så skulle fler och fler ungdomar höra av sig. Precis som man pratar om i företag, det gäller att uppdatera sig med ny teknik hela tiden, annars blir konkurrenterna starkare. I kommunens fall kanske man inte talar om konkurrenter, men det gäller fortfarande att använda sig av modern teknik för att få kunder och en applikation är ett bra exempel på sådant. (Ungdom). 48

49 Tankar, åsikter, reflektioner Att bo i Vänersborgs kommun är bekvämt och tryggt, men när jag var yngre fanns det saker jag inte gillade med att bo i Vänersborgs kommun. Jag och mina klasskamraters inflytande på låg och mellanstadiet var litet. Vi fick sällan vara med och bestämma upplägg på lektioner, leksaker på skolan och miljön. Även om jag var med i elevrådet fick man ofta höra att våra önskemål skulle uppfyllas men sällan hände något. Eftersom ingenting hände kändes det ganska hopplöst att vara med i elevrådet, så jag hoppade av efter ett halvår. Det är svårt att veta vart man ska vända sig ifall man saknar något på skolgården, bostadsområdet eller i kommunen när elevrådet uppenbarligen inte fungerade. På den tiden tänkte jag att min röst var i princip värdelös, man kände en maktlöshet och fick känslan av att det inte är lätt att påverka som tolvårig grabb. Det kändes som man var tvungen att vänta på att bli vuxen för att påverka. Det är först nu under senare tid som jag har fått upp ögonen på hur man går till väga för att påverka. Eftersom vi lever i ett demokratiskt samhälle anser jag att alla svenska invånare bör kunna rösta, unga som gamla. Så hur får en ungdom sin röst hörd om man inte får rösta? Jag tror att politiker kan lägga mindre möda på ungdomarna utan att tappa flera röster eftersom de unga saknar rösträtt. Ifall ungdomar hade kunnat rösta hade nog betydligt mer tid och resurser lagts på ungdomar för att öka partiernas röster. Problemet ligger också i att ungdomar engagerar sig inte så mycket politiskt, många vill men kan inte, vet inte hur man påverkar eller vill inte lägga ner så mycket tid. Jag tror ifall man hade hittat bättre lösningar på problemen skulle engagemanget från ungdomar öka. Ifall det vore enklare att få sin vilja hörd och även få resultat skulle nog resultera i att fler ungdomar engagerade sig. Jag hoppas att vi är på väg åt rätt håll hur vi kan få mer inflytande åt unga. (Ungdom). 49

50 Lyssna på oss! På senare tid har jag insett hur förlamad den svenska kommunpolitiken verkligen är. Mina iakttagelser är dock inte generella, utan omfattar kommunens agerande när det handlar om frågor rörande barn och unga. Förslag och idéer som anses självklara av både höger och vänster tycks ta onödigt lång tid att få igenom. För övrigt anser jag att vuxna behandlar ungdomar på ett helt felaktigt sätt. Men inte i den traditionella meningen att vi blir uteslutna ur den politiska diskussionen eller att vi blir kränkta. Nej, det är snarare så att vi inte blir tagna på allvar. T.ex. så har jag upprepade gånger fått höra vuxna föreslå att man ska förenkla språket i olika situationer så att vi ungdomar kan förstå. Att förolämpa vår intelligens på ett sådant sätt underminerar oss och får genast den vuxne att framstå som överlägsen. Dessutom förstår jag inte hur man utifrån det tomma intet kan göra det befängda antagandet att vi ungdomar inte kan hantera det svenska språket. Jag skulle vilja hävda att vi i många fall kan uttrycka oss mera elegant än högt uppsatta politiker. Vidare tror jag faktiskt att vi ungdomar i många fall vill känna oss vuxna. När en vuxen behandlar oss på samma sätt som dem behandlar andra vuxna känner man sig tagen på allvar. Det är då man verkligen inte blir klappad på huvudet. Genom att anpassa språket känns det som om att man blir förlöjligad och underminerad. Sen så har jag också uppfattningen om att många vuxna överdriver viljan att vara med och påverka helt ovillkorligt. Det är i många fall så att man har andra saker att göra på fritiden, t.ex. att studera och ägna sig åt sport. För att vilja vara med och påverka måste sättet man gör det på vara meriterande och seriöst. Inte löst och luddigt, utan struktur och hierarki. Ett erkännande av ens prestationer i form av ett pompöst intyg skulle locka många. (Ungdom). 50