Spirometrins betydelse i ett rökavvänjningsprogram

Transkript

1 Spirometrins betydelse i ett rökavvänjningsprogram Författare: Calle Nordquist AB Previa, Västerås Handledare: Håkan Löfstedt Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, , Örebro Universitet och Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro.

2 Innehållsförteckning sida Förord 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte 5 Studiegrupper 5 Metod 5 Resultat 6 Diskussioner 6 Referenser 9 Tabeller 10 Bilaga 11 1

3 Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildning till företagssköterska 40 poäng år vid Örebro universitet och Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro, Arbetet har utförts vid AB Previa i Västerås. Handledare vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken Örebro Biträdande överläkare Håkan Löfstedt. Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Yrkes- och miljömedicinska/arbetslivsinstitutet inte ansvarar för innehållet i rapporten. Västerås i mars Calle Nordquist AB Previa Stora Gatan 44 A Västerås tel: fax: Kursansvarig: Sofia Loodh Yrkes- och miljömedicinska kliniken Ansvarig examinatör: Carl-Göran Ohlson Yrkes- och miljömedicinska kliniken Projektarbetets titel: Spirometrins betydelse i ett rökavvänjningsprogram. 2

4 Sammanfattning Nordquist, C. Spirometrins betydelse i ett rökavvänjningsprogram Projektarbete i Företagssköterskeutbildningen 40 poäng. Betydelsen av spirometri som en del i ett rökavvänjningsprogram och lungfunktionspåverkan vid rökstopp studerades bland 32 personer varav fyra män. Rökavvänjningsprogrammet Fri från tobak användes under en tre- till sexmånadersperiod. Programmet omfattade sju träffar och deltagarna genomgick spirometri vid första och sista träffarna. Åtta personer varav tre män slutade röka. 11 kvinnor minskade från cigaretter per dag till fem eller färre. 32 personer genomförde spirometri vid första gruppträffen, men endast sex personer genomförde spirometri vid sista träffen. Lungfunktionsförändringarna innebar på individnivå såväl förbättringar som försämringar vid programmets slut, men i genomsnitt skedde en förbättring av samtliga variabler. Tre personer hänvisades till familjeläkare p g a avvikande spirometrivärden. Det finns få data för jämförelse av resultatet med andra rökavvänjningsprogram. Motivation är centralt vid rökavvänjning och spirometri borde kunna fylla en plats i programmet för att öka motivationen att sluta röka. Med en kontrollgrupp som inte gjort spirometri hade man kommit närmare och kanske fått svar på studiens ena frågeställning, om andelen rökfria skulle öka om rökavvänjningsprogrammet kombinerades med spirometri. Om antalet studiedeltagare hade varit större och studien hade pågått under längre tid hade effekterna på lungfunktionen kunnat bedömas bättre. Metoden hade kunnat utvärderas i samarbete med tobakspreventiva enheten eller annan intressent. Sammanfattningsvis konstaterades en betydande rökminskning och en liten förbättring av lungfunktionen i studiegruppen under rökavvänjningsprogrammet, men några slutsatser om betydelsen av spirometri för andelen rökfria eller effekten på lungfunktionen tillät inte studiens uppläggning. En förnyad större undersökning med kontrollgrupp skulle ge bättre underlag för att kunna dra slutsatser. Spirometri har dock ett värde för att i tidigt skede fånga upp personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom. 3

5 Bakgrund Rökning är fortfarande ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Var fjärde rökare kommer att avlida redan i medelåldern, d v s vid års ålder, till följd av rökningsrelaterade sjukdomar. Det motsvarar 12 procent av alla dödsfall bland män och fyra procent av alla dödsfall bland kvinnor [6]. Andelen dagligrökare i Sverige år 2004 var 17 %. Fortfarande rekryteras många nya rökare varje år, men med hälsoupplysning och rökavvänjningsprogram så minskar antalet rökare i Sverige. Många rökare vill sluta, upp till 85 %, och nästan hälften av snusarna [8]. Avvänjning är en av nyckelfaktorerna i det tobakspreventiva arbetet. Många äldre med många års rökning skulle kunna sluta genom ytterligare insatser, t ex genom att öka deras motivation. Eftersom motivationen är viktig och betydelsefull när man vill sluta röka och 70 % fortsätter att röka mer eller mindre efter att ha genomgått ett rökavvänjningsprogram, borde man förbättra eller skapa förutsättningar för att öka motivationen. Rökavvänjningsprogram inriktade på en tydlig och personligt anpassad uppmaning att sluta röka, följt av en kort rådgivning och erbjudande om hjälp, individuellt eller i grupp, samt uppföljning vid återbesök utgör hörnstenarna i denna bevisat effektiva insats [6]. Vid rökavvänjning är ofta motivationen att sluta röka den viktigaste faktorn som måste medvetandegöras. Många rökare som vill sluta har svårt att göra det p g a att motivationen inte är tillräckligt stark. Dessutom råder det brist på rökavvänjningsresurser inom hälso- och sjukvården idag. Orsakerna tycks främst vara medicinska, ekonomiska och politiska prioriteringar men också bristande engagemang i frågan. Kan spirometri, ett lungfunktionstest, öka motivationen att sluta röka? I Sverige finns några etablerade rökavvänjningsprogram. Varken i NIX rökavvänjning, Sluta Röka linjen, Fri från tobak eller i Fimpa dig fri finns spirometri med. Vetskapen hos rökare om risken att drabbas av lungsjukdomen kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är relativt stor. Luftvägsobstruktion, d v s nedsatt luftflöde i luftrören, är gemensamt för de obstruktiva lungsjukdomarna astma och KOL. Vid astma återgår vanligen lungfunktionen till det normala mellan attackerna. Vid KOL däremot är luftflödeshindret kroniskt och leder till en fortskridande nedsättning av lungfunktionen. I begreppet KOL ingår långvarig hosta med ökad slemproduktion (kronisk luftrörskatarr eller bronkit) och förstörelse av lungblåsorna och de finaste luftrören (emfysem) [7]. Vid rökstopp kvarstår troligen den försämring som rökningen medfört men en fortsatt nedgång är en ålderseffekt. Detta kan åskådliggöras genom att betrakta den normala ålderseffekten på forcerad exspiratorisk volym på en sekund (FEV1) och jämföra med försämringen på grund av tobaksrökning. Det är därför viktigt att i tidigt stadium identifiera de personer som p g a rökning har en progredierande lungfunktionsnedsättning och få dessa att sluta röka [4]. Vid rökstopp upplever rökaren mindre andnöd, mindre hosta, färre förkylningar, mindre bröstsmärtor och känner sig mindre trött. Vidare visar studier att risken för hjärtinfarkt minskar när blodtrycket går ner. Blodfetterna blir bättre när det goda kolesterolet HDL ökar. Minskad risk för ledinflammation, frakturer, diskbråck och benskörhet. Inte bara lungcancerrisken minskar vid rökstopp utan mindre cancerrisk allmänt. Tandköttet blir friskare. Mindre allmäninfektioner och möjligheten att bli gravid hos kvinnan ökar om man 4

6 slutar röka. Hos en gravid rökare utvecklas fostret sämre och föds lågviktigt och förtidigt. Risken för barnet att utveckla astma och luftvägsbesvär ökar om mamman under graviditeten rökt samt om barnet under sin uppväxt utsätts för passiv rökning sk miljötobaksrök. Syfte Syftet var att studera betydelsen av spirometri som en del av ett rökavvänjningsprogram. Ökar andelen rökfria om rökavvänjningsprogram kombineras med spirometri? Förbättras lungfunktionen vid upphörd eller minskad rökning? Studiegrupper Inbjudan att delta gick ut till samtliga anställda vid företag anslutna till den aktuella företagshälsovården och som önskat rökavvänjning. Intresselistor skickades ut och alla som anmälde intresse av att vilja sluta röka eller snusa bjöds in till ett rökavvänjningsprogram. 32 personer varav fyra män anmälde intresse. Ett gemensamt startdatum och kursplats bestämdes. Alla anmälda kom till första kursträffen Två kommunala arbetsplatser inom offentlig förvaltning (14 personer) och tre arbetsplatser inom privat verksamhet (18 personer) utgjorde fem grupper, som bildade studiegruppen. Metod Rökavvänjningsmetoden Fri från tobak, som tillhandahålls av AB Previa, börjar med en två timmars inspirationsföreläsning och utdelning av studieboken Fimpa dig fri. Sedan bestäms individuella rökstoppsdatum och man kommer överens om tidpunkter för åtta träffar med olika teman enligt studieboken. Gruppen träffas och samtalar med t ex en företagssköterska som gruppledare. Programmet bygger på obligatorisk närvaro och deltagande vid träffarna även för dem, som inte når målsättningen att sluta röka och snusa. Rökavvänjningsprogrammet använder sig av studieboken Fimpa dig fri. Det är en enkel, rolig och praktisk fimparskola, som lär dig hur du kan fimpa cigaretterna och snuset på åtta veckor, skriven av leg psykolog Barbro Holm Ivarsson. [5]. Deltagarna genomgick lungfunktionsmätning vid första och sista träffen. Vithalograf Alfa användes vid spirometriundersökningarna med referensvärden enligt Berglund [1]. I analyserna användes det bästa värdet av två mätningar. Fri från tobak - programmet, som riktas till deltagarna ser ut som följer: 1. Inspirationsföreläsning och utdelning av studieboken Fimpa dig fri. 2. Träff för att bestämma fimpardatum 1-3 månader framåt i tiden, när du vill göra ditt rök/snusstopp. Datum för övriga träffar bestäms. Frivillig spirometri utförs. 3. Ett anslag med fimpardatum sätts upp på en plats där du kommer att se det ofta. 4. Under de fyra veckorna före rök/snusstoppet förbereder du dig mentalt genom att följa instruktionerna i bokens avsnitt som heter Vecka ett, två, tre och fyra. Lämpligt med några inlagda gruppträffar för att följa den systematiska nedtrappningen av tobak. 5. Gör totalt rök/snusstopp den dag du bestämt, varken förr eller senare. 6. Därefter lär du dig att ta hand om dig själv genom att studera avsnitten som heter vecka fem, sex, sju och åtta. Nikotinersättningsmedel kan nu börja användas. 5

7 7. Utfäst en belöning som du delar ut till vinnaren - som är du själv. Efter genomgånget rökavvänjningsprogram, vid sista träffen, utfördes ytterligare en spirometri tre - sex månader efter den första spirometrin. Resultat Samtliga 32 anmälda personer genomgick hela programmet Fri från tobak. Åtta personer varav tre män slutade röka, medan 11 kvinnor minskade från 15 cigaretter till fem eller färre. 13 personer fortsatte som förut eller återgick till sitt tidigare rökbeteende [tabell 1]. Alla genomgick spirometri initialt. Sex kvinnor gjorde en andra spirometri i slutet av rökavvänjningsprogrammet (en som slutat röka och fem som dragit ner till 5 cigaretter eller mindre). I ett par fall noterades en något låg lungfunktion (< 80% av förväntat värde). Förändringarna i deltagarnas lungfunktion över programmet varierade mellan % enheter för vitalkapacitet (VK), för FEV1 har förklarats tidigare och för FEV1 i procent av förväntat värde (FEV%) [tabell 2]. Tre personer hänvisades till familjeläkare p g a avvikande spirometrivärden. Diskussion Bland deltagarna slutade en fjärdedel att röka och dessa utgjorde tillsammans med dem som minskade sin rökning en klar majoritet. Lungfunktionsförändringarna innebar på individnivå såväl förbättringar som försämringar vid programmets slut, men i genomsnitt skedde en förbättring av samtliga variabler. Studiens syfte var dels att studera betydelsen av spirometri som en del i ett rökavvänjningsprogram för att öka andelen rökfria personer och dels att se om lungfunktionen förbättrades vid upphörd eller minskad rökning. Frågan om spirometrins betydelse för andelen rökfria efter avvänjningsprogram blev inte besvarad p g a avsaknad av jämförelsematerial. Bortfallet vid den andra spirometriundersökningen var stort. Materialet tillåter inga generella slutsatser om effekterna på lungfunktionen vid upphörd eller minskad rökning. För den undersökta gruppen skedde dock en viss förbättring efter minskad rökning. Enligt Fletchers teori skulle lungfunktionen efter rökstopp inte fortsätta att försämras lika snabbt utan försämringen skulle i och med rökstoppet ske långsammare och följa den rökfria lungans åldrande [4]. Lungfunktionen förbättras mer hos kvinnor som slutar röka än hos män. Varför kvinnors lungfunktion förbättras mer vid rökstopp har forskarna ingen bestämd uppfattning om [3]. Att ¼ av gruppen blev rökfri och att mer än hälften av gruppen minskade sitt nikotinberoende får betraktas som en framgång, men det saknas statistik på hur många som slutar röka när de genomgått programmet, (Sara Gambro personligt medd, 2004). Det finns dock dokumentation om olika metoder som visar varierande resultat t ex att tre av tio som anlitade Sluta-rökalinjen var rökfria efter 12 månader jämfört med en av tio som försökte sluta utan stöd [9]. Syftet med Fri från tobak är att öka motivationen att sluta röka. Förespråkare för varje metod hävdar dess förträfflighet och resultaten varierar lika mycket som de olika metoderna. Andelen som slutat röka mäts vid olika tidpunkter efter stoppdatum så resultaten blir ofta svåra att jämföra. (Jan Larsson, personligt medd, 2004). 6

8 Tyvärr är det svårt att få fram uppgifter på hur många som lyckas sluta röka generellt. Många rökare gör flera försök under sitt liv. Kvinnor utgör majoriteten av deltagarna i denna studie liksom antalet dagligrökare i Sverige. Beslutet att sluta röka är komplext. Faktorer i individens livssituation och förhållande till drogen tobak påverkar resultatet. Då det bara gick att samla sex personer till en avslutande träff för en andra spirometri är kanske motivationen att följa utvecklingen av lungfunktionen inte så stor hos deltagarna. Att bortfallet blev så stort kanske berodde på att många gav upp när de inte lyckades med rökstoppet eller bara tyckte att de inte ville fortsätta. Motivationen med rökavvänjningsprogrammet hade försvunnit hos dem och därför ville de inte komma till den avslutande träffen. Detta framkom vid telefon- och e- mailkontakter med några av deltagarna. Tidsfaktorn med ett långt sommaruppehåll och semester innan kursen avslutades kan ha förflyttat fokus från rökstoppet. Stödet försvann och de började röka igen. De valde därför bort rökavvänjningens avslutande del och den avslutande spirometrin. Initialt upplevdes att rökarna var intresserade av sina spirometrivärden. Genom större kunskap om tolkning av de olika spirometrivärdena hos ledaren, kunde kanske deltagarnas motivation ökats. En kontrollgrupp av deltagare i rökavvänjningsprogrammet utan spirometri hade varit önskvärt för att dra slutsatser om spirometrins betydelse, men samtliga deltagare insisterade att få utföra spirometri så gick det inte att dela gruppera i två halvor. Studiens validitet hade förbättrats av detta. Vidare hade antalet deltagare kunnat vara större och på så sätt ökat studiens precision. Studien hade kunnat pågå under längre tid varvid studiens andra syfte, om lungfunktionen skulle förbättras vid upphörd eller minskad rökning, ev fått sitt svar. Spirometri kan vara av värde i rökavvänjning bl a för att fånga upp personer med begynnande KOL före symtomdebut. Även andra lungsjukdomar kan påvisas med spirometri. Det finns en könsskillnad i effekterna av rökstopp. Att motstå frestelsen att ta ett bloss framförallt när man är ledig, hemma eller på fest, beror mycket på hur motiverad man är. Rökavvänjningsgruppen och Fri från tobak programmet ska här vara en stark motivator. Vanan att röka måste brytas. Har man en rökande anhörig hemma så är det svårare att sluta. Motivationen skulle kunna ökas genom att göra förberedelsetiden längre. De flesta som anmäler sig till kursen är mentalt förberedda när de kommer till första träffen. Genom att skicka ut kallelsen en månad innan kursen hinner rökarens egna rökstoppstankar befästas vilket man kan utnyttja. Det händer att några blir besvikna över programmet. De vill sluta röka omgående, som de får göra om de är motiverade och verkligen vill sluta omedelbart. Dessa personer kan man dra nytta av i gruppen när de beskriver hur lätt/svårt det var för dem att sluta röka. Gruppdeltagarna har stor betydelse för att stötta varandra och förhindra återfall i sina rökvanor. Peppningen gäller att man hela tiden ska förstå att man är närmare ett rökstopp om man accepterar bakslaget och åter känner sig motiverad att ta itu med rökavvänjningsprogrammet. Spirometri är ett praktiskt hjälpmedel som man kan dra nytta av om man är väl förtrogen med utförandet och det resultat som presenteras efter en spirometri, vilket inte var fallet i denna studie. Det krävs kunskap, erfarenhet och kompetens samt samarbete med kunnig läkare som kan medverka i tolkningen av undersökningsresultaten. Helst skall deltagarna direkt få återkoppling. Avskildhet vid spirometrin är önskvärd. Svårigheter uppstår om andra tittar på, lyssnar eller kommenterar det som utförs. Lungfunktionen ska undersökas av en specialutbildad företagssköterska på deltagarnas arbetsplats om det är där kursen hålls och utföras med godkänd spirometer som kalibreras före varje undersökningstillfälle. En person som är väl förtrogen med denna typ av lungfunktionsundersökning kan kontrollera alla patienter som röker vad gäller kronisk obstruktiv lungsjukdom till en liten kostnad. Hosta relaterad till ålder är den viktigaste parametern vid denna sjukdom [2]. 7

9 Rökare som bestämt sig för att sluta röka är receptiva och möjligheten till beteendeförändring är större i grupp där man kan genomföra den systematiska avgiftningen från nikotin genom att följa ett rökavvänjningsprogram. Medvetenhet om hälsoriskerna med att fortsätta röka, vetskapen att kroppen återhämtar sig successivt och att det egna hälsotillståndet blir bättre med ett rökstopp är för många en bra motivator. Andra behöver få mäta sin lungfunktion och få ett mått på lungornas kapacitet efter många år av idogt rökande. Viktigt att spirometri erbjuds frivilligt när resultatet kan bekräfta rökarens upplevelse av andfåddhet, dålig kondition, en försämrad lungfunktion pga rökning. Rökavvänjning med spirometri skulle kunna utvärderas i framtida studie i samarbete med tobakspreventiva enheten eller annan intressent. Sammanfattningsvis konstaterades en betydande rökminskning och en liten förbättring av lungfunktionen i studiegruppen under rökavvänjningsprogrammet, men några slutsatser om betydelsen av spirometri för andelen rökfria eller effekten på lungfunktionen tillät inte studiens uppläggning. En förnyad större undersökning med kontrollgrupp skulle ge bättre underlag för att kunna dra slutsatser. Spirometri har dock ett värde för att i tidigt skede fånga upp personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom. 8

10 Referenser [1] Berglund E et al. Spirometric studies in normal subjects.i. Forced expirograms in subjects between 7 and 70 years of age. Acta Med Scand 1963;173: [2] Schayck C P, Loozen J M, Wagena E, Akkermans R P, Wesseling G J. Detecting patients at a high risk of developing chronic pulmonary disease in general practice: cross sectional case finding study. BMJ 2002; 324: 1-5 [3] Connett JE et al. Changes in smoking status affect women more than men: results of the lung health study. Am J Epidemiol 2003;157: [4] Hedenström. H. Värt att veta om spirometri Boehringer Ingelheim AB. [5] Holm-Ivarsson. B. Fri från tobak, 1987, Förlagshuset Gothia. [6] SBU-rapport nr Metoder för rökavvänjning. [7] SBU-rapport nr Behandling av astma och KOL. [8] Tobak och avvänjning en faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning. [9] 9

11 Tabeller Tabell 1. Rökvanor hos deltagarna (n=32) före och efter rökavvänjningsprogram (O=offentlig förvaltning, P=privat företag). cigaretter/d O1 O2 P1 P2 P3 totalt före efter före efter före efter före efter före efter före efter Tabell 2. Lungfunktion (% av förväntat värde) före och efter rökavvänjningsprogram, samt förändring (%-enheter) mellan undersökningarna. VK FEV1 FEV% före efter diff före efter diff före efter diff Kv 53 år, 25 rökår Kv 63 år, 48 rökår Kv 56 år, 42 rökår Kv 62 år, 47 rökår Kv 60 år, 30 rökår Kv 60 år, 46 rökår ,5 93,7 +2,2 91,0 94,8 +3,8 97,5 99,3 +1,8 10

12 Bilaga 11