Varför fortsatt rökfri?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför fortsatt rökfri?"

Transkript

1 Varför fortsatt rökfri? En kvalitativ uppföljning av rökslutarstöd Författare: Kerstin Cedenkvist Handledare: Lotta Dellve Arbets- och miljömedicin i Göteborg Projektarbete, 5 p, Vidareutbildning i företagshälsovård för sjuksköterskor Oktober 2004 Ansvarig examinator: Professor Staffan Skerfving Avd för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet LUND

2 Varför fortsatt rökfri En kvalitativ uppföljning av rökslutarstöd Författare: Kerstin Cedenkvist Handledare: Lotta Dellve, RN, MScPH, PhD Arbets- och miljömedicin i Göteborg Oktober 2004 Abstrakt Syftet var att få en djupare förståelse för varför individen som slutat röka med hjälp av rökavvänjningsstöd fortsätter vara rökfria. Metod Öppna intervjuer gjordes med sex före detta rökare som varit rökfria i minst 6 månader. Samtliga hade deltagit i någon form av rökslutarstöd vid ett företag, som gjort en friskvårdssatsning. Analysen av intervjuerna gjordes med Grounded Theory metodik. Resultatet visade att det först och främst var personernas egen motivation och bestämda vilja som gjorde att de fortfarande var rökfria. Resultatet beskrivs i en kärnkategori Värna om sin egna övertygelse. Denna var relaterad till tre kategorier. Hälsans betydenhet som beskriver upplevelsen av en insikt och rädsla för sjukdom samt upplevda hälsovinster. Aktivt påminna övertygelsen om hantera röksuget där det beskrevs hur motivationen hölls levande. Den sista kategorin var Känna ett vuxet liv utan beroende där de intervjuade beskrev betydelsen av att leva och känna ett eget vuxet jag och ett vuxet föräldraskap. De intervjuade beskrev en stor ödmjukhet inför sin uppgift vilket hjälpte dem fortsätta värna om sitt rökstopp. Det är därför viktigt att de som professionellt utövar rökslutarstöd har samtal med rökaren om dennes egen motivation till rökstopp. Detta för att tydliggöra det egna motivet vilket underlättar dennes beslut och tydliggör drivkraften för ett fortsatt rökfritt liv. Rökavvänjning, Nikotin, Tobak, Kvalitativ metod Avd för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet LUND

3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Rökning och hälsa... 4 Att sluta röka... 6 Syfte... 9 Metod... 9 Kvalitativ metod - Grounded theory... 9 Undersökningsgrupp och urval... 9 Datainsamling...10 Analys/bearbetning...11 Resultat...11 Värna om sin egna övertygelse...11 Hälsans betydelse...12 Aktivt påminna övertygelsen om att hantera röksuget...12 Känna ett vuxet liv utan beroende...13 Diskussion...14 Metoddiskussion...14 Resultatdiskussion...14 Slutsats...16 Referenser...17 Bilaga

4 Inledning Tobaksrökning är det största enskilda förebyggbara och behandlingsbara folkhälsoproblemet, som för många människor leder till sjukdom och för tidig död. Många rökare deltar i rökslutarstöd, men återfaller igen, efter en kortare eller en längre period. Det finns dock en liten grupp som fortsätter vara rökfria. Vad är det som gör att de fortsätter vara rökfria medan andra rökare återfaller? Jag har i mitt arbete som företagssköterska stöttat rökare som vill sluta röka, både i grupp och på individnivå. Trots samma bemötande och stöttning från mig klarar inte alla att förbli rökfria. Jag skulle vilja veta vad som är skillnaden mellan de som lyckas och inte lyckas och om det finns en gemensam nämnare. Studien är vald för att öka min kunskap och förståelse samt vara ett redskap i mitt fortsatta arbete, att stötta och hjälpa de rökare som önskar förbli rökfria. De intervjuade personerna arbetar samtliga på ett företag med ca 500 anställda. Verksamheten består av varumottagning, expedition, lagring och transport till butiker. Bakgrund Det finns inte mycket litteratur om uppföljning efter rökstopp. Resultat från Sluta-rökalinjen, visade att tre av tio uppgav sig vara fortsatt rökfria vid en uppföljning efter 12 månader (1). Barbro Holm Ivarsson har uppgett att motsvarande andel var % på specialistkliniker, ett år efter rökstopp (2). Men varför personer som slutat röka fortfarande är rökfria är lite beskrivet. Utifrån denna utgångspunkt, granskades befintliga rapporter om det fanns andra faktorer, än rökslutarstöd, som kunde påverka beslutet att fortsätta vara rökfri och inte falla tillbaka. 3

5 Rökning och hälsa Upp till 90 % av dem som blir livslånga rökare började röka före 18 års ålder (3). Skälen till att man började röka varierade från individ till individ men den som började röka är ofta en ung människa som knappast kan sägas var vuxen nog att fatta ett beslut som ofta blir livsavgörande. Först vid 18 års ålder anses en människa vara tillräckligt mogen för att kunna se konsekvenserna av sina beslut. Det är då man får rösta i politiska val, köra bil mm. Nutida rökmönster innebär dock att de flesta har etablerat ett livslångt beroende redan före 18 års ålder. Nikotin användes förr som ett effektivt gift mot ohyra. Det förbjöds för att det ansågs för farligt för att hanteras av människor. Nikotin är ett av de starkaste nervgifterna vi känner. Det påverkar nervceller i hela kroppen och i stora doser leder det till förlamning och död. Att rökarna inte dör direkt beror på den begränsade dosen i cigaretten och på toleransökning hos rökaren (3). Varje cell i vår kropp styrs av många olika signaler. Signaler utifrån förmedlas ofta med hjälp av s.k. receptorer som sitter på cellens yta som en slags mottagarantenn. Ibland kan den känna igen fler signaler än en, nikotinreceptorn är en sådan. Den reagerar för en av nervsystemets vanligaste signalsubstans, acetylkolin. Dessa receptorer finns det särskilt många av i de delar av hjärnan som är centrum för lustupplevelser. Om man enkelt vill förklara kan man jämföra nikotinreceptorer med kaffekoppar. Första gången en person röker en cigarett blir alla kaffekopparna överfyllda, samtidigt som förstagångsrökare upplever illamående och andra typiska tecken på akut nikotinförgiftning, besvär som snabbt går över. Först efter cigaretter brukar alla tecken på nikotinförgiftning vara borta, d v s, det finns tillräckligt med nikotinreceptorer/kaffekoppar att ta emot nikotin, personen har utvecklat tolerans. Tobaksberoendet klassificeras enligt ICD 10 (International Classification of Diseases) i gruppen för mentala och beteendemässiga störningar som beror på användningen av en psykoaktiv substans (4). Experiment har visat att ett ämnes beroendeframkallande verkan är proportionell mot tillslagshastigheten. Det snabba förloppet vid nikotintillförsel speglar substansens starkt beroendeskapande förmåga. Aktivering av dopaminceller är sannolikt avgörande för nikotinets belöningseffekter. Stimulering av centrala dopaminsystem är en gemensam nämnare för ett flertal beroendeframkallande substanser. Nikotinets förstärkning 4

6 av den normala fysiologiska aktiviteten hos dopaminceller kan förklara att nikotin i stort sett inte förändrar det normala beteendet (3). Redan på 1930-talet diskuterades rökningens effekter på lungorna och om ett samband mellan rökning och lungcancer. Den första stora undersökningen gjordes av britterna Doll och Hill, 1950, av manliga brittiska läkare. Vid uppföljningen 1991, 40 år senare, visade det sig att varannan cigarettrökare hade förlorat i genomsnitt 7 ½ år av sitt liv på grund av rökning (3). Enligt SBU rapporten, Metoder för rökavvänjning, kommer var fjärde rökare att avlida till följd av rökningsrelaterade orsaker redan i medelåldern, d v s i års ålder. I Sverige motsvarar detta att tolv procent av alla dödsfall bland män och fyra procent av alla dödsfall bland kvinnor är relaterade till rökning. Denna andel ökar nu bland kvinnor medan den avtar bland män. Därutöver tillkommer det faktum att rökare drabbas av många sjukdomar som en direkt eller indirekt följd av sin rökning (5). Varje år orsakar rökning cirka cancerfall i Sverige, vilket är ca 25 procent av alla cancerfall. Förutom hjärtkärlsjukdomar och KOL, finns ökad risk struma, grön starr och tandavlossning (3). I takt med att färre röker har dödsfallen på grund av rökning minskat, men fortfarande dör ca personer varje år av rökning. Det är fler liv än trafikolyckor, hiv/aids, narkotika och självmord skördar tillsammans (6). Med passiv rökning menas att en person, oftast ofrivilligt, utsätts för de luftföroreningar miljötobaksrökningen - som bildas när någon i omgivningen röker. Det är nu 20 år sedan en vetenskaplig studie för första gången förknippade passiv rökning med ökad risk för lungcancer. Det är också 20 år sedan en svensk parlamentarisk utredning först föreslog en lag om tobaksrökning i offentlig lokal (7). Sambandet mellan miljötobaksrök och en rad allvarliga sjukdomar, främst lungcancer och hjärt-kärlsjukdom, anses nu bevisat. Fler personer i Sverige dör av passiv rökning än av trafikolyckor. Cirka 700 dödsfall beräknas varje år bero på passiv rökning (6). Drygt var tionde person i åldern år utsätts varje dag för andras rök. Femton procent bor tillsammans med en person som röker dagligen blev Sverige först i världen att i domstol klassificera ett fall av lungcancer orsakad av ofrivillig rökning som arbetsskada. Liknande domar följde i andra länder, men det skulle dröja till 1990 innan tobaksutredningen lade fram sitt förslag om en tobakslag, med bland annat rökfria 5

7 miljöer. Ett intensivt lobbyarbete tog fart där bland annat folkhälsoexperter, läkare, sjuksköterskor och forskare tryckte för en tvingande lagstiftning. Att sluta röka Nationella mål och regleringar för att begränsa rökning I Sverige fick vi den första tobakslagen 1993 och den skärptes ett år senare. Numera är det enligt lag förbjudet att röka i alla offentliga lokaler där barn vistas (som skolor och daghem), inom hälso- och sjukvårdens väggar, i kollektivtrafiken och i andra offentliga utrymmen. Rökning kan endast tillåtas i särskilda rum eller utrymmen. Hotell måste ha några rökfria rum. Restauranter med fler än 50 sittplatser är skyldiga sina gäster rökfria bord (7). Riksdagen beslöt 12 maj, 2004 att skärpa tobakslagen och införa rökförbud på alla slags serveringar i Sverige från 1 juni, 2005 (8). Sverige blev 1998 det första landet i Europa som uppfyllde WHO: s mål om att begränsa antalet rökare till mindre än 20 procent av befolkningen (9). Den senaste statistiken hos tobaksanvändare, från 2004, visar att 16 procent av männen och 19 procent av kvinnorna är röker dagligen (6). Tobaksvanorna är ojämnt fördelade i samhället. Tjänstemännen har i större utsträckning än arbetarna förändrat sina rökvanor under senare år, vilket innebär att arbetarna är den grupp om idag har högst antal rökare (10). Rökavvänjningsmetoder I litteraturen finns många metoder för rökavvänjning beskrivna. SBU har granskat cirka 300 studier som var av god eller hög vetenskaplig kvalitet, varav 126 analyserats i detalj. Här beskrivs de vanligaste metoderna och den kunskap som finns idag om effekt av dem (5). Rådgivning, kort och strukturerad, är grunden för en påverkan på rökare för att hjälpa dessa att sluta röka. En tydlig, och personligt anpassad uppmaning till att sluta röka, följt av kort rådgivning och erbjudande om hjälp, individuellt eller i grupp. Kort rådgivning kan utföras på fem minuter eller mindre inom ramen för det vardagliga patientarbetet inom hälso- och sjukvården och tandvården. Effekten av denna insats är stor och till skillnad från en del andra 6

8 åtgärder för rökstopp är den väl dokumenterad i vetenskapliga arbeten; två till tre procent av alla rökare slutar på grund av denna enkla åtgärd vilket har mycket stor betydelse på befolkningsnivå (5). Beteendemodifierande terapier används för att få rökare att förknippa rökning med obehagliga upplevelser. Det har prövats men inte visat sig framgångsrika för rökavvänjning. Inte heller har förändrade rökmönster - såsom långsam nedtrappning till rökfrihet - lett till att fler blir rökfria. Vissa program, som bygger på beteendeterapeutiska metoder för att förebygga återfall kan dock öka sannolikheten för rökfrihet (5). När det gäller hypnos och akupunktur saknas vetenskapligt underlag för att bedöma om hypnos är en verksam behandlingsform för rökstopp. När det gäller akupunktur visar vetenskapliga studier att man inte hjälper rökaren att bli permanent rökfri (5). Läkemedelsbehandling med Zyban (Bupropion), ett läkemedel som från början användes för att behandla depressioner, har använts i Canada och USA sedan i början av 1990-talet. Verkningsmekanismen är inte helt känd men substansen verkar på dopamin- och noradrenalin omsättningen i hjärnans belöningssystem (5). Nikotinersättningsmedel hör till de mest studerande läkemedelsterapierna för rökavvänjning. Det finns studier med god vetenskaplig metodik av totalt cirka rökare som behandlats med nikotinersättningsmedel. Nikotintillförseln under abstinensens första tid kan tillfredsställa nikotinbehovet och ökar sannolikheten att rökaren klarar sig utan återfall under de första månaderna då risken är som störst. Tillförseln av nikotin kan ske i form av tuggummi, plåster, nässpray tablett eller inhalator. Behandlingen med nikotinersättningsmedel leder till att cirka 10 procent fler rökare blir permanent fria från sin rökning jämfört de som använt placebo. Risk finns för ett fortsatt beroende (5). Sluta röka linjen är en nationell telefonlinje för tobaksavvänjning som startades upp 1998 och finansieras bl a av Cancerfonden och Statens Folkhälsoinstitut. Rökare som önskar få stöd att sluta röka, kan ringa kostnadsfritt och få svar på frågor och stöttning. Personalen på linjen kan erbjuda både en reaktiv (all kontakt med linjen sköts av kunden) och en proaktiv tjänst (linjen erbjuder återuppringning). Sluta röka linjen har i sin statistik 1uppmätt att drygt tre av tio hjälpsökande blir rökfria, mätt efter tolv månader (1). 7

9 Studier har visat att kostnaden per räddat år av liv att sluta röka, är kronor med rådgivningsmetoden, och kronor med hjälp av nikotin ersättningsmedel. Dessa kostnader är förhållandevis låga jämfört med många andra åtgärder inom sjukvården. Kostnader per räddat år av liv vid behandling av förhöjt blodtryck hos medelålders människor är kronor (5). Teorier om individers förändring av rökbeteende. Post och Gilljam (2003) skriver i sin bok Tackla Tobak att de flesta klarar att sluta röka och snusa utan någon särskild metod när beslutet är fattat. Men många söker stöd och hjälp och ibland vill de ha en mirakelmetod. Grunden för att lyckas är motivationen, metoderna är endast ett hjälpmedel. De fortsätter, Kunskapen om kopplingen mellan de olika abstinensbesvären och förmågan att förbli rökfri är bristfällig. Det har gjorts få undersökningar på personer som genomgått rökavvänjningsprogram, och det vetenskapliga underlaget är bräckligt. Vidare, Om den stora majoriteten rökare som slutat huvudsakligen på egen hand finns ingen dokumentation alls". "För dem som blir bestående rökfria verkar rökstoppet vara jagstärkande och tycks uppmuntra till andra livsstilsförändringar i hälsobefrämjande riktning (3). Prochaska och Diclemente (1995) har utvecklat en processmodell som beskriver olika faser man passerar i en beteendeförändring. Den utvecklades genom studier av rökare. Forskarna intervjuade personer som rökte, personer som slutat röka och personer som slutat men börjat röka igen. Både rökare som fått professionell hjälp och rökare som slutat utan någon hjälp ingick i undersökningen. De beskriver fem stadier av motivation förändringsberedskap: (1) Ointresserad/inte beredd, (2) Intresserad/Osäker, (3) Förberedelse/ beredd, (4) Handling och (5) Vidmakthållandet. I Fas fem, som inträder ungefär sex månader efter rökslutet, finns det tre risker over confidence, daily temptation and self-blame. De fortsätter, remaining mindful of this natural propensity toward overconfidence can prevent you from taking those first few step down the road to relapse (sidan 208) (11) Aaron Antonovsky (1991) har utvecklat begreppet KASAM, känsla av sammanhang. Ett starkt KASAM med hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet ger en positiv inverkan på prestation. En människa med hög känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet förväntar sig klara av de utmaningar som livet bjuder på, oförberedda eller inte. Han sätter sig 8

10 heller inte som ett offer för omständigheterna utan välkomnar åtminstone en del av problem som kan uppstå och tycka det är värt att satsa energi i detta. Antonovsky menar alltså att personer med ett starkt KASAM har lättare att lyckas vid uppgifter som är komplexa och svåra. Antonovsky (1991) skriver: I synnerhet när uppgiften är mångtydig och komplex kommer styrkan på KASAM att utgöra en bidragande faktor. Personer med en stark KASAM kommer att vara motiverade att se uppgiften som en utmaning, samt att föra in struktur och söka efter ändamålsenliga resurser. Han eller hon kommer att hysa större tillit till att resultatet kommer att visa sig acceptabelt. "Om vi antar att uppgiften ligger inom ramen för vad som betyder någonting för personen i fråga, är det med andra ord troligt att KASAM till en del kommer att bidra till resultatet. (sidan 220) (12). Syfte Syftet är att få en djupare förståelse för varför individer som slutat röka med hjälp av rökavvänjningstöd fortsätter vara rökfria. Metod Kvalitativ metod - Grounded theory Då undersökningen syftade till att på individnivå, undersöka varför man fortsatte vara rökfri, valdes Grounded theory, då det inte fanns någon konkret teori att utgå från och få förutfattade meningar (13). Undersökningsgrupp och urval Informanterna var tre kvinnor och tre män, mellan 40 och 60 år. De arbetade vid ett företag där man under startade ett projekt Kom igång där personalen, med gott resultat 9

11 erbjöds hälsofrämjande aktiviteter såsom rökslutarstöd, individuellt och i grupp, med och utan nikotinersättningsmedel (14). De intervjuade personerna hade varit i kontakt med företagshälsovården för individuellt eller gruppstöd, några hade haft stöd av läkemedlet Zyban men någon hade avbrutit i förtid. De hade samtliga varit rökfria minst sex månader. Informanterna valdes utifrån variation och erfarenheter. Den företagssköterska som var involverad i Kom igång projektet ombads göra urvalet. Fyra av informanterna deltog mer aktivt i projektet och två som deltog mer på avstånd. Valet att inte vilja mina egna kontakter var för att få objektivitet i samtalet. Datainsamling Informanterna fick av företagssköterskan frågan om de var intresserade av att ställa upp på en intervju om deras erfarenheter av att vara fortsatt rökfri. Samtliga svarade ja, men en av informanterna fick senare bytas ut då denne hade börjat röka igen. Därefter kontaktades de per telefon och tid för intervju bestämdes. Efter var, eller varannan intervju, skrevs intervjun ut i sin helhet och analyserades. Detta för att korrigera frågeställningarna och på så sätt förbättra intervjuerna. Samtliga intervjuer ägde rum på Företaget, på enskild plats för att underlätta samtalet. Innan samtalet fick de läsa igenom ett brev som förklarade syftet med intervjuerna, se bilaga, och därefter påbörjades intervjun utifrån fyra frågor, v g se nedan, som stöd. Bandet raderades efter utskrift. Följande huvudsakliga frågor ställdes: Är du fortfarande rökfri Varför är du fortfarande rökfri Vad har påverkat ditt beslut Vad gjorde att du lyckades, (någon händelse, insikt, omständighet eller något möte: ge exempel, berätta mer) 10

12 Analys/Bearbetning Datainsamlingen och kodningen skedde parallellt. Varje intervju skrevs ut, analyserades och data kodades. Fortlöpande gjordes en jämförelse mellan intervjuerna och kodningen för att så småningom dela in data i kategorier. Därefter jämfördes fynden i motsvarande litteratur (13). Resultat I intervjuerna framkom en huvudkategori, samt tre underkategorier som kunde relateras till huvudkategorin: Värna om sin egen övertygelse, "Hälsans betydenhet, aktivt påminna "övertygelsen om att hantera röksuget samt känna ett vuxet liv utan beroende. Hälsans betydenhet Insikt rädsla Hälsovinster Hänsyn till andra Värna om sin egna övertygelse Känna ett vuxet liv utan beroende Ett vuxet jag Ett vuxet föräldraskap Aktivt påminna övertygelsen om hantera röksuget Aktivt hantera röksuget Ej bli ertappad Figur 1. Beskrivna individuella skäl och grunder för ett fortsatt rökfritt liv. Värna om sin egen övertygelse Uppbackningen från företagshälsovård och/eller läkemedel/nikotinersättningsmedel, var betydelsefull för de flesta vid rökstoppet, men för att fortsätta sitt liv som rökfri, visade det sig att den egna motiveringen var det essentiella, ord som egen motivering och "bestämt sig 11

13 nämndes. För ett fortsatt rökfritt liv beskrevs det primära att ha sin egen övertygelse som man värnade om. Hur den egna övertygelsen vuxit fram skiljde sig från person till person men värnandet om sin egen övertygelse var viktigast hos alla, att lyssna till sin övertygelse att sluta röka, att ha bestämt sig och att inte glömma varför man vill sluta. Det är den förutsättningen man måste ha, man måste ha bestämt sig ordentligt nu vill jag verkligen sluta. Det viktigaste är att man bestämt sig Jag röker inte nu, inte ens feströker ingen cigarett någonsin, det är ju det som är livsfarligt, att man fortfarande underhåller lite, man måste sluta helt, jag tror det. Hälsans betydelse För männen fanns två anledningar till fortsatt rökfritt liv, fortsatt god hälsa eller en rädsla för att bli sjuk. Det kunde vara en upplevelse att man hade symtom rökningen var skuld till. Denna insikt blev en påminnelse till att fortsätta vara rökfri då de i den närmaste omgivning upplevt föräldrars sjukdom, sjukhusvistelse eller varit på vänners begravning. Kvinnorna uttryckte mer hänsyn till andra för sitt fortsatt rökfria liv, hänsyn till sina barn och barnbarn. De ville leva länge för att se barnbarnen växa upp. Dessutom ville de inte lukta rök när de var med sina barnbarn eller utsätta barnen för röken eller lukten. Hälsovinsterna var också viktiga, i upplevelsen av att orka mer och uppnått bättre kondition. Detta bidrog också till att vidmakthålla sitt beslut. det här med cancerrisken, det är nummer ett. ju äldre man blir ju sämre blir hälsan om man fortsätter att röka och jag är 40 nu så det är dags att börja tänka nu och känner nu att man mår så himla mycket bättre, man är mycket, mycket piggare jag fick en kick efter jag slutat röka, efter ett par veckor kunde jag andas på ett helt annat sätt. Jag tyckte så här att med barnbarnen, jag rökte ju inte inne... barnbarnen skulle inte behöva Aktivt påminna övertygelsen om att hantera röksuget För att bibehålla sitt rökfria liv använde de intervjuade någon form av knep som reflektion till sitt fortsatta rökstopp. Någon köpte blommor till sig varje onsdag för att gratulera sig själv till att vara så duktig och ståndaktig i sin övertygelse att fortsätta sitt rökstopp. Motion i någon 12

14 form fanns också med. Det som i början var en promenad för att avleda ett röksug etablerades till ett välbefinnande och fortsatt motionsbehov i stället. Den positiva känslan blev en bekräftelse att valet att vara rökfri var rätt. Sen blir det så här nu har jag klarat en vecka, nu har jag klarat en månad, två månader, ett halvår, två år. Det är hela tiden att jobba på det. När man springer uppåt en halv timme, trekvart. Jag har mått väldigt bra efteråt. Och så gör man det efter så lång tid än när man tar en cigarett bara. Känna ett vuxet liv utan beroende Det var viktigt att inför sig själv lika väl som inför familj, barn eller kollegor fortsätta vara rökfri och inte tappa ansiktet eller förtroendet som vuxen. Det uttrycktes att de ville känna hur det var att leva utan ett beroende, att det inte var nikotinet som bestämde längre. Det gav dem känslan av att vara ett vuxet jag, att ha en vuxen självkänsla. Man var stolt över att fortfarande leva ett rökfritt liv. Det fanns också en prestige i att fortsätta sitt rökfria liv. Någon nämnde att det skulle vara alltför jobbigt att bli ertappad eller behöva erkänna för någon viktig person att man börjat röka igen. Man ville också vara vuxen i sitt föräldraskap och vara ett gott föredöme till sina barn. En kvinna hade svårt att övertyga både sig själv och sin 12 åriga dotter varför hon rökte vilket så småningom också ledde till att hon numera lever ett rökfritt liv. Jag vill känna ett vuxet liv utan att var beroende av något som nu nikotinet. Hur är det att leva utan att ha ett beroende? Jag har haft ett så stark beroende sedan tonåren och det är ett sådant värde att kunna känna sig fri från den skiten. Jag ska banne mig visa att jag ska klara av det här! Det blir ju prestige i det. Man har fått den där kicken av att någon har frågat, att man har fixat det man blir lite stolt. Jag var ju jäkligt röksugen ibland och väldigt nära på väg att jag ska nog ta mig ett bloss men ser någon mig så vågar jag inte (skratt). Det skulle bli så jobbigt att ta sig ur den situationen. Jag kunde inte motivera varför jag sitter och röker när man bara kan få sjukdomar. Jag körde med det här att jag kan gå ut och bli överkörd men jag kände att det håller liksom inte, va? Det finns inget försvar till varför man röker. 13

15 Diskussion Metoddiskussion Grounded Theory var den lämpligaste metoden till projektets syfte. Det fanns inte heller någon konkret teori att utgå från och få förutfattade meningar vilket också understödde valet av metod. Däremot har materialet varit alltför litet och det har sträckt sig under en alltför kort period. Gruppen har inte varit homogen utan väldigt varierad. Alla utom en hade försökt sluta tidigare. Några hade provat tablett Zyban men inte ätit färdigt kuren på grund av olika anledningar. Man hade olika förberedelsetid och olika anledning till rökstoppet. Resultat har ändå väckt nya frågor, såsom skillnader mellan män och kvinnor, ålder, social tillhörighet och yrke, som kanske kunde ha besvarats om jag hade haft fler informanterna och följt dem under ett eller två år. Storleken på projektet begränsade dock en vidare generalisering av arbetet. Resultatdiskussion Studien har fokuserat på varför de intervjuade fortfarande är rökfria och resultatet visade att det är informanternas egen övertygelse, sprungen ur någon egen anledning, som var tillräckligt viktig att fortsätta värna om. Drivkrafterna var såväl hälsan som en önskan om ett vuxet självständigt liv utan nikotin. Det personliga stödet från företagshälsovården var betydelsefullt vid rökstoppet, men för att fortsätta sitt liv som rökfri, visade det sig att den egna motiveringen var det essentiella. För att värna om sin egen övertygelse beskrevs någon form av eget beslut. Ord som egen motivering och bestämt sig. Detta bekräftade Post/Gilljams uppfattning, att sätten att sluta är många, men för att upprätthålla rökstoppet krävs en egen motivation vilket tydligt kommer fram hos samtliga sex intervjuade. Enligt Antonovskys KASAM skulle hanterbarheten kunna vara en nyckel till deras framgång. I stället för att se sig som ett offer för nikotinberoendet litade de till sin egen motivation och vilja att lyckas. Likaväl gör detta en begriplighet och en meningsfullhet i deras val, då de är beredda att klara utmaningen och de är beredda att investera energi i ett fortsatt rökstopp. 14

16 När det gällde hälsans betydenhet fanns hos männen två anledningar och det var fortsatt hälsa eller rädsla för att bli sjuk, som drivkraft för fortsatt sitt liv som rökfri. Hos kvinnorna var det inte lika uttalat. Däremot uttalade kvinnorna en hänsyn till sina barn och barnbarn. De ville leva länge och se barnbarnen växa upp. Det var också viktigt att inte lukta cigarettrök när man var med barnbarnen, inte heller riskera att barnbarnen utsattes för röken. För att åter relatera till Antonovskys KASAM är detta en meningsfullhet att vid fortsatt rökfritt liv slippa rädsla för ohälsa och sjukdomar. För kvinnornas kändes det också meningsfullt att fortsätta vara rökfri för att visa hänsyn och det blev hanterbart och en begriplighet i umgänget med sina barn och barnbarn. För att aktivt påminna övertygelsen om att hantera röksuget kom det fram att, i sitt beslut att fortsätta leva ett rökfritt liv, var det var viktigt att påminna sig varför de bestämt sig. Man tog till knep för att fortsätta uppmuntra sig själv eller ersatte rökstunder med motionsstunder och fann ett välbefinnande i detta. Detta visas också i litteraturen Post/Gilljam Känna ett vuxet liv utan beroende. Att leva ett liv utan ett nikotinberoende gav en känsla av ett vuxet jag, man bestämde över sig själv och sitt eget liv, det var inte längre nikotinet som styrde. Det var också viktigt att inför sig själv lika väl som inför familj, barn eller kollegor fortsätta vara rökfri och inte tappa ansiktet eller förtroendet som vuxen, vilket gav en vuxen självkänsla. Prestationen de utfört gav en stolthet över att ha tagit tag i sitt liv och gjort en positiv förändring. Vad som har varit intressant är att flera av de intervjuade förmedlat en ödmjukhet som jag tolkat att de fortfarande bär med sig minnet av ett hårt arbete att förbli rökfri. De är stolta över att de fortfarande är rökfria men har inte självförtroendet att säga att de för alltid ska fortsätta vara rökfria. Prochaska och Diclemante skriver om vidmakthållandets fas: There are three common internal challenges that are closely related to slips, or brief lapses: Overconfidence, daily temptation and self-blame. Each is a mind game, played by people who are subconsciously courting relapse. Awareness of these responses, and vigilance against them, are important in successful maintenance. (sidan 208). Detta skulle kunna vara en förklaring till att de lyckats så pass länge. 15

17 Slutsats Vad det är som gör att personer som bestämt sig för att fortsätta vara rökfria, verkar främst vara sin egen övertygelse. Varför de har slutat och hur de bestämde sig skiljde sig men någonstans i intervjuerna kom det alltid fram att det var den egna viljan som vara det primära. Man värnade om sin egna övertygelse och använde sin egen personliga motivering att upprätthålla sitt fortsatta rökfria liv. Samtidigt uttryckte flera av de intervjuade en ödmjukhet inför sina goda resultat. De bar fortfarande med sig erfarenheterna över hur svårt det kan vara att hålla sig rökfri, erfarenheter att vid fest eller vid stressituationer inte längre använda nikotin. Efter ett tag kan det också vara svårt att komma ihåg varför man ville sluta röka och bara kommer ihåg det goda och trevliga med att röka. Det är därför bra att med en fortsatt hälsosam livsstil som ger ökad livskvalitet, hitta nya sunda vanor och kanske med hjälp av att markera årsdagar, inte glömma varför man ville sluta röka. Det är av största betydelse att, när ett professionellt rökslutarstöd samtalar med en rökare om rökstopp, försöker finna just den viktigaste anledningen att sluta röka. Kan man tydliggöra det motivet som får dem att bestämma sig att sluta röka kommer att finnas kvar som den egna övertygelsen i ett fortsatt rökfritt liv. 16

18 Referenser 1. Nederfeldt L. Sluta-Röka-Linjen. En nationell telefonlinje för Tobaksavvänjning. Rapport nr 6. Stockholm: Centrum för Tobaksprevention; Holm Ivarsson B. Det motiverande samtalet. Rapport 2003:40 (www-dokument) (läst 2004-??-??). Tillgänglig: 3. Post A & Gilljam H. Tackla tobak. Lund: Studentlitteratur; Hjalmarsson A. Rökavvänjning i grupp. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; SBU - Statens beredning för medicinsk utvärdering. Metoder för rökavvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Cancerfonden. Om tobak aspx [läst ] 7. Folkhälsoinstitutet. Andras rök och din hälsa Forskningsrön om passiv rökning. Rapport 2001:16. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Tobaksfakta, tobakslagen [läst ] 9. Progress & Challenge. Tobacco control Swedish style. Stockholm: The National Institute of Public Health; Hjalmarsson A & Granung G. Ett lyckat tobaksavvänjningsprojekt. Yrkesmedicinska journalen. Göteborg:2/ Prochaska, Diclemente, Norcross. Changing for good. New York: Avon Books; Antonovsky A. Hälsans mysterium. Köping: Natur och Kultur; Svensson PG & Starrin B, Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur; Jannerstad I. Hälsoprofilsbedömning - Förändring av livsstil genom att använda individuella hälsoprofilsbedömningar och hälsofrämjande satsningar med belöningssystem. Projektarbete vid Fördjupningsutbildning för företagssköterskor, Lund

19 Bilaga 1 Hej Jag heter Kerstin Cedenkvist och är kollega med Inger Jannerstad som du träffade i samband med ett rökavvänjningsstöd. I min utbildning till företagssköterska ska jag ska göra ett projektarbete som handlar om att sluta röka. Syftet med undersökningen är att få en djupare förståelse för varför individer som slutat röka med rökavvänjningsstöd fortsätter vara rökfria. Jag vill gärna träffa dig, så du kan berätta varför du fortsätter att vara rökfri. Jag kommer att banda intervjun som kommer att vara ungefär 1 timme. Intervjun är anonym och det kommer inte vara några fakta som kan leda till dig. Det är frivilligt att vara med och du kan avstå om du ångrar dig. Den bandade intervjun kommer att förvaras så att inga obehöriga får tillgång till den. Om du har frågor finns mitt telefonnummer nedan. Med vänlig hälsning Kerstin Cedenkvist Företagssköterska Feelgood AB Johannefredsgatan MÖLNDAL Tel e-post:kerstin.cedenkvist@feelgood.se

I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär

I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och vikt Snus Ett

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Förbered rökstoppet 1

Förbered rökstoppet 1 Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Grafisk

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Rökfri arbetstid Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Policy om rökfri arbetstid Riksdagen har antagit fyra etappmål för den nationella folkhälsopolitiken som innefattar: en tobaksfri livsstart från

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

HJÄLP ATT SLUTA RÖKA

HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HJÄLP ATT SLUTA RÖKA BÖRJA LEVA FULLT UT HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA RÖKNING ÄR MER ÄN BARA EN DÅLIG VANA För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa. Medicinska studier visar att rökning inte enbart

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Läkemedel vid rökstopp

Läkemedel vid rökstopp Läkemedel vid rökstopp I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak och operation Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet

Läs mer

RÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS

RÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS RÖKNING OCH JOBBET EN ATTITYDUNDERSÖKNING GENOMFÖRD AV NOVUS En rapport för journalister framtagen av Pfizer Kontaktperson: Annelie Barkelund, Informationschef Pfizer, Tel: 08-550 529 75. Mobil: 076-889

Läs mer

Läkemedel vid rökstopp

Läkemedel vid rökstopp Läkemedel vid rökstopp 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Foto: Yanan Li Layout: Caroline

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11

TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88. Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 TOBAKSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-27, 88 Dnr: KS 2014/623 Reviderad 2015-01-26, 11 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 8 % röker dagligen (9 %) 13 % snusar dagligen (11 %) 20 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till föräldrar A Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida)

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen Enkät från Sluta-Röka-Linjen Du har varit i kontakt med oss på Sluta-Röka-Linjen. För att kunna ge det bästa stödet till dig och andra som vill förändra sina vanor ber vi dig om hjälp. OBS! Dina svar är

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen Historia Människor har rökt sedan förhistorisk tid. Tobak och en rad hallucinogena droger röktes över hela Amerika så tidigt som 5000 f.kr. som en del av shamanistiska ritualer. Rökning i Amerika hade

Läs mer

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009 Sluta röka 21 Finlands Apotekareförbund 2009 2 Det lönar sig alltid att sluta röka Att sluta röka börjar med ett beslut. Ju bättre Du känner Dina egna rökvanor och -behov och ju mer Du motiverar Dig själv

Läs mer

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Tobaksavvänjning - utbud Samverkan lönar sig SRL finns tillgänglig 51 timmar/vecka Flera aktörer kan stötta på olika vis Karolinska Institutets folkhälsoakademi

Läs mer

Rökfritt liv. - en litteraturlista

Rökfritt liv. - en litteraturlista Rökfritt liv - en litteraturlista Sjukhusbiblioteken i Värmland 2008 Agerberg, Miki Kidnappad hjärna : en bok om missbruk och beroende. 2004 Idag vet forskarna mycket mer än för bara tio-femton år sedan,

Läs mer

Introduktion Före gruppträffar

Introduktion Före gruppträffar Arbetsblad Introduktion Före gruppträffar Tobakspreventivt arbete Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin FRÅGEFORMULÄR 1. AKTUELL TOBAKSKONSUMTION a) Hur många cigaretter röker Du per dag?

Läs mer

Stopp och Håll ut! 1

Stopp och Håll ut! 1 Stopp och Håll ut! 1 2 Att sluta röka och snusa och tiden efter I den här broschyren beskrivs beroendet, abstinensbesvären och hur man kan klara den första tiden efter ett tobaksstopp. Du kanske har förberett

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS P Ett bra beslut! Vad är CHAMPIX? När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt

Läs mer

Tobaksavvänjning för ungdomar

Tobaksavvänjning för ungdomar Tobaksavvänjning för ungdomar Jesper Hellberg Anette Larsson Tobakspreventiva Enheten, Lungkliniken, USÖ Tobaksavvänjning hos TPE Ta emot patienter för rök/snusslutarstöd pat får tid inom 2-4v eller snabbare

Läs mer

Livsstilsguide. Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Livsstilsguide. Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Livsstilsguide Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet

Läs mer

Rökavvänjning med hjälp av läkemedel samt Individuellt stöd

Rökavvänjning med hjälp av läkemedel samt Individuellt stöd Rökavvänjning med hjälp av läkemedel samt Individuellt stöd Mozhgan Bastanipour St-läkare i allmänmedicin Mölnlycke vårdcentral 2005 Handledare : Mille Milakovic Bakgrund Mer än 1 miljon svenskar har slutat

Läs mer

Nikotinläkemedel och abstinensbesvär

Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Nikotinläkemedel och abstinensbesvär I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till skolan Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida) om ett

Läs mer

Tobaksrökens innehåll

Tobaksrökens innehåll Tobaksrökens innehåll 4000 kemiska ämnen 50-tal ämnen är cancerframkallande Beta-naftylamin och 4-aminobifenyl är förbjudna ämnen i arbetsmiljön Rökning som hälsoproblem Ca 6400 dör årligen pga. aktiv

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Arbetsblad. Gruppträff 2. Tobakspreventivt arbete. Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin

Arbetsblad. Gruppträff 2. Tobakspreventivt arbete. Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin Arbetsblad Gruppträff 2 Tobakspreventivt arbete Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin Tips för ökad motivation: Var noga med att definiera dina individuella mål och önskade hälsovinster

Läs mer

Faktamaterial om tobakssug

Faktamaterial om tobakssug Faktamaterial om tobakssug Ge mig mitt nikotin, annars vägrar jag att samarbeta! Därför är det så svårt att sluta röka och snusa Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 9 % röker dagligen (10 %) 13 % snusar dagligen (10 %) 21 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

En stark cigarr i ändtarmen kunde prövas som muskelavslappande,

En stark cigarr i ändtarmen kunde prövas som muskelavslappande, En överarmsamputation kunde (Larrey) klara på en minut. Efter slaget vid Borodino utförde han 200 amputationer, av armar och ben, på 24 timmar. Snabbheten var viktig, eftersom det inte fanns några möjligheter

Läs mer

Rökfri arbetsplats och arbetstid

Rökfri arbetsplats och arbetstid Rökfri arbetsplats och arbetstid Bakgrund Under åren 2008 2010 arbetade Statens folkhälsoinstitut med regeringens nationella tobaksuppdrag. Det övergripande syftet är att minska tobaksbruket ytterligare

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-09-28 Vår beteckning 515/2004 SÖKANDE GlaxoSmithKline Box 263 431 23 Mölndal Företrädare: Kenneth Parenmalm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Manual nya journalmallar för tobaksavvänjning i Cosmic

Manual nya journalmallar för tobaksavvänjning i Cosmic Manual nya journalmallar för tobaksavvänjning i Cosmic För att effektivisera och kvalitetssäkra dokumentationen i samband med tobaksavvänjning har tre nya journalmallar tagits fram. Besök tobaksavvänjning

Läs mer

Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter

Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter Halland 2011-12-15 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Ordförande i Psykologer mot Tobak Barbro.holm-ivarsson@telia.com www.psykologermottobak.org

Läs mer

Att tvingas genomföra ett rökuppehåll i samband med operation

Att tvingas genomföra ett rökuppehåll i samband med operation Att tvingas genomföra ett rökuppehåll i samband med operation - Rökares upplevelser Länk till uppsats D-uppsats, Vårdvetenskap Eva Åkesson Bakgrund Tobak ur ett globalt perspektiv Tobaksanvändande i Sverige

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

VILL DU BLI KLAR MED NIKOTIN? klarmednikotin.se

VILL DU BLI KLAR MED NIKOTIN? klarmednikotin.se VILL DU BLI KLAR MED NIKOTIN? VAD ÄR EN KLARDAG? - Ett tillfälle för dig att få klarhet över varför du snusar/röker/tuggar - En möjlighet att sätta ljus på dina hjärnspöken kring nikotinet - Ett möjlighet

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Svenska psykiatrikongressen 15 mars 2012 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Det är cyniskt att ge behandling för

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

Sluta med tobak och få en bättre hälsa

Sluta med tobak och få en bättre hälsa Sluta med tobak och få en bättre hälsa 1 Det finns många fördelar med att sluta med tobak. Du som väljer att till exempel sluta röka förlänger livet med i genomsnitt 10 år. Med rökning följer många hälsorisker

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

Tobakspolicy och riktlinjer för SiS en rökfri myndighet

Tobakspolicy och riktlinjer för SiS en rökfri myndighet 2012-01-18 Dnr 26-46-2012 Generaldirektören Tobakspolicy och riktlinjer för SiS en rökfri myndighet Inledning Denna tobakspolicy och riktlinjer ersätter motsvarande reglering från 2008 (dnr 26-115- 2008).

Läs mer

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning Rökning och rökavvänjning -sjuksköterskans roll Lena Sharp, leg ssk, Med Dr, Områdeschef Karolinska universitetssjukhuset Onkologkliniken, strålbeh avd Cancersjukdom och rökning 10 000 cancerfall/år i

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag? 2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena

Läs mer

Minska risken för komplikationer: Sluta röka i samband med din operation

Minska risken för komplikationer: Sluta röka i samband med din operation Minska risken för komplikationer: Sluta röka i samband med din operation Rökning påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet blir bra. Rökning kan öka

Läs mer

Rökfritt sjukhus. Skaraborgs Sjukhus rökfritt sedan 2001

Rökfritt sjukhus. Skaraborgs Sjukhus rökfritt sedan 2001 Handläggare RIKTLINJE Datum Diarienummer Pia Haikka, Lars Sundström 2011-06-01 SkaS 179-2011 SD 4/2011 Rökfritt sukhus Skaraborgs Sukhus rökfritt sedan 2001 Reviderade riktliner för ett rökfritt sukhus

Läs mer

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT 42 VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 Conny lever för skapandet. När han mår bra är han gärna aktiv tills han stupar, trots att parkinsonsjuksköterskan manar till balans

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Birgitta Nydahl Svärd, Tobakssamordnare i VGR Mottagningen för tobaksavvänjning SU

Birgitta Nydahl Svärd, Tobakssamordnare i VGR Mottagningen för tobaksavvänjning SU Birgitta Nydahl Svärd, Tobakssamordnare i VGR Mottagningen för tobaksavvänjning SU Rökning Röksug och abstinenssymtom Dopamin Frisättning av signalsubstanser + Receptorer och nervimpulser anpassas till

Läs mer

Hur ska det gå för Christina?

Hur ska det gå för Christina? Hur ska det gå för Christina? 1 Många aspekter 1. Välfärdens kostnader 2. Välfärdens människosyn 2 Ålderstruktur antal tillkommande 80-åringar (netto) 3 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 2040

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Tobaksavvänjning i arbetslivet

Tobaksavvänjning i arbetslivet Tobaksavvänjning i arbetslivet Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog, konsult Ordförande i Psykologer mot Tobak barbro.holm-ivarsson@telia.com www.barbroivarsson.se Annelie Johansson Hälsopedagog, dipl. Tobaksavvänjare

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Anonyma Nikotinister en introduktion

Anonyma Nikotinister en introduktion Denna litteratur är uttryckt yttrande översättaren av Nikotin Anonyma Världen Servives godkänd litteratur och är för närvarande inte konferens godkänd. Översättaren är medlem av nikotin. Vi stödjer och

Läs mer

Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln.

Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln. Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln. Anmälan om misstänkt läkemedelsbiverkning görs via https://www.terveydentukena.fi/eroontupakasta Det här kan du förvänta

Läs mer