NYHETSBREV SUM 3. Sustainable Urban Mobility

Transkript

1 NYHETSBREV SUM 3 Sustainable Urban Mobility Introduktion Trevlig läsning SUM Projektet välkomnar alla läsare till vårt tredje nyhetsbrev. För oss är det ett nöje att få informera er om hur projektet fortskrider, dess resultat och hålla er uppdaterade om andra nyheter av relevans för projektet. Vi hoppas att du finner nyhetsbrevet intressant och vi ser gärna att du kontaktar oss om du har frågor kring SUM eller urban mobility! Projekthändelser i SUM Studiebesök om E-Mobilitet i Riga Den andra dagen ägnades åt ett seminarium om Practical steps towards the establishment of emission-free mobility, öppet för alla intresserade. Den första dagen deltog 93 personer inklusive såväl partners som utomstående representanter från myndigheter och företag i Lettland. Målet för det första Studiebesöket var att sprida och dela kunskap kring hur man kan främja utveckling och introduktion av utsläppsfria fordon. Detta uppnåddes genom att vi fick se hur Riga arbetar samt att vi fick dela med oss av kunskapen som vi tagit fram i våra fem goda exempel till beslutsfattare och intressenter. Mer information om studiebesöket hittar ni på: al_visit_riga_december_2012_en.pdf Den december 2012 i Riga hölls den första i en rad av studiebesök, samorganiserat av SUM projektet. Värdar för studiebesöket var Energikontoret i Riga Riga Energy Agency, som är den del av Riga stad som är aktiva i SUM projektet. Besöket var uppdelat i två delar: Den första dagen ägnades åt att besöka organisationer och företag som sysslade med e-mobilitet: det första spårvagnsgaraget i city, the Emission-free Mobility Centre och racerbils tillverkarna Ogres Servisa centrs. SUM projektet går ut på att hitta de mest effektiva och lättast överförbara åtgärderna för hållbar resande och lära från dem. Totalt anordnas tre studiebesök i SUM projektet, närmast på tur är Malmö i juni och därefter kommer Vrasta i Bulgarien i oktober. Styrgruppens tredje möte Pag.1

2 Den 10 till 11 april 2013 höll styrgruppen sitt tredje möte och projektgruppen sin andra workshop om biobränslen i Amien, Frankrike. Styrgruppens tredje möte i detta Interreg IVC projekt besöktes av 32 personer från partnerorganisationerna. Mötet hölls i Amines stadshus den 10 April 2013 för att gå igenom projektadministrationen. En av frågorna som behandlades var statusen i projektkomponenterna vad är nästa uppgift, vilka problem kan vi tänkas möta på och vilka problem har vi mött på. Datumen för det andra studiebesöket i Malmö samt det fjärde styrgruppsmötet, den tredje workshoppen och det tredje studiebesöket i Sofia och Vrasta diskuterades också. Den andra workshopen Den andra workshoppen hölls den 11 april 2013 och handlade om biobränslen. Konferensen började med ett föredrag av lokala representanter och experter om hur biobränslen används i Amines. Olika åsikter presenterades vartefter representanter från olika organisationer framhöll hur biobränsle kan användas i olika situationer. Dessutom fick alla partner i SUM projektet möjligheten att frivilligt presentera sina goda exempel för åhörarna. Syftet med workshoppen vara att byta erfarenheter och välja ut de fem goda exemplen som ansågs mest framstående. Detta för att lära av lära från varandra och att utbyta kunskap om de projekt som pågår utomlands, beredda nätverken för experter, beslutsfattare och projektets partners. De fem goda exemplen valdes på eftermiddagen och gick till på det vis att alla partners röstade om vilka 5 av de 30 studierna som ansågs bäst. Efter en runda hade 4 goda exempel hittats men det krävdes sedan en andra röstningsomgång för att avgöra vad det 5 och sista goda exemplet skulle vara. Efter röstningen så är de fem goda exemplen som lyfts fram av SUM projektet: EnerBioAlgae: Öka energieffektiviteten genom att lösa det problem som finns i områden med dålig vattenkvalité. (Municipality of Vigo). Uppsamlingssystem för att ta tillvara på använd matlagningsolja i Algarve regionen och Insamlandet av matlagningsolja. Detta är en sammanslagning av de två väldigt lika goda exempel från Vigo och AREAL (Energy Agency of Algarve Portugal). AMEB projektet: Biogas som ett fordonsbränsle på Murcia-Este wastewater treatment plant från ARGEM (Energy Agency of Murcia Spain). Introduceringen av brungasteknologi för fordon men explotionsmotorer av REAP (Energy Agency of Pazardjik Bulgaria). CNG (biogas) som ett bränsle att använda i hållbar city logistik av Energikontoret i Skåne. På workshoppen deltog specialinbjudna gäster så som Amiens borgmästare Gilles D ly, som han med att understryka vikten av europeiskt samarbete när det gäller Sid.2

3 forskning och utveckling. Han berömde även kvalitén och partnersamarbetet i SUM projektet. Thierry Bonté, ställföreträdande borgmästare för transport enheten, deltog i alla möten och spelade en viktig roll speciellt som en moderator under workshoppen. För att summera så möjliggjorde inte bara dessa två dagar ett Europeiskt samarbete och ett utbyte av erfarenheter kring biobränslen utan utgjorde även ett tillfälle där partnerna kunde mötas och för att utbyta erfarenheter och lägga grunden för framtida samarbeten. Sist men inte minst är detta också ett tillfälle för att upptäcka lokala kulturer och historia. De fem goda exemplen på användandet biobränslen Detta är de 5 goda exemplen som vi valde under workshoppen. 1. EnerBioAlgae EnerBioAlgae svarar på en av de stora utmaningarna som vårt samhälle står inför: den ekonomiska krisen, miljökrisen och energikrisen. Det är resultatet av allvarliga reflektioner om nödvändigheten av att röra sig i riktning mot forskning och utveckling av nya former av energi som minskar miljöpåverkan och garanterar en verkligt hållbar utveckling. Det övergripande målet med EnerBioAlgae är att använda förorenade vatten som är rika på mikroalger för att producera energi. För att lösa miljöproblem i samband med förstörda vattenresurser i Spanien, Portugal och Frankrike behöver effektiv energianvändning stimuleras. Mål för EnerBioAlgae: - Förfina produktionssystem för biomassa så att produktiviteten ökar i algodling för energiändamål. - Utveckla metoder, teknik, ekonomi och miljöaspekter, för att bättre utnyttja mikroalgernas energipotential. - Identifiera och exploatera förstörda vattenresurser med hög organisk belastning och energipotential. - Utveckla teknik för övervakning och onlinestyrning av energiodlingen med ett system som bygger på LIDAR-teknik med algoritmer för mönsterigenkänning så att man kontinuerligt kan följa tillståndet i odlingen. - Optimera kvaliteten på biodiesel tillverkad av mikroalger (i enlighet med EU-regler) för att stimulera offentliga och privata investeringar. - Bedöma och demonstrera den utvecklade teknikens lämplighet från teknisk, ekonomisk och miljösynpunkt, samt inkörningsprocessen. Kontaktperson: Ana Mouriz E-post: sumproject@vigo.org Tel: Insamling av matolja Målet med detta goda exempel är att återvinna använd matolja och förädla den till biodiesel i regionen Algarve och Vigo kommun, de två partnerna. Projektet ger ett bra exempel på hur lokala myndigheter kan kombinera förbättrad avfallsseparering, produktion av ett förnybart bränsle och bidra positivt till regionens avfallshantering. Kommuner och privata företag har kommit överens om att anordna många insamlingsställen för använd matolja som kan återvinnas till biodiesel. Sid.3

4 I Vigo samarbetar organisationer i grannskapet med kommunens förvaltning och några privata företag. För att få igång insamling av matolja från hushållen kördes en kampanj igång av de privata organisationerna PMA och Nutrigas med stöd av Vigo kommun. Insamlingen av matolja har följande mål: Minska mängden matolja som passerar avloppssystemet eftersom det förstör rörledningarna, förorenar floder och ställer till problem för avloppsverken. Påverka kommuninvånarna och skapa en återvinningskultur. Följa miljölagstiftningen, speciellt EU:s avfallsdirektiv 2008/98/EU Utvärdera från energisynpunkt utnyttjande av matoljor och alla oljor som kan användas till biodiesel. Skapa arbetstillfällen kring hantering av använda matoljerester. Vidareutveckla ny teknik för avfallsåtervinning i Galicia. Gynna biodiesel, med låga svavelutsläpp, som bränsle. I Algarveregionen har man samlat in 35 ton matolja per år vid 220 insamlingsställen. Kontaktpersoner: José Oliveira / Miguel Mendonça - Ana Mouriz E-post: joliveira@areal-energia.pt mmendonca@areal-energia.pt sumproject@vigo.org Tel: / AMEB: Biogas som fordonsbränsle Målet med projektet AMEB var att framställa ett förnybart fordonsbränsle, BIOEDAR (biogas från avloppsreningsverk), av biogas som produceras vid avloppsverket i regionen Murcia. AMEB minskar utsläpp av förorenande gaser till atmosfären samtidigt som metan och koldioxid utnyttjas på ett sätt som är bra för miljön. För hållbar användning av biogas utvecklas i projektet en integrerad process som selektivt eliminerar oönskade komponenter som kan ställa till problem när bränslet används. Huvudmålen med biogas som fordonsbränsle är att minska bränslekostnader, utsläpp, buller, importberoende och ge en säker energitillförsel. För medborgarna är det viktigt att kommunens avloppsvatten kan utnyttjas på ett miljövänligt sätt, att kunna använda ett alternativ till fossila transportbränslen och att teknisk och organisatorisk kompetens ökar hos institutioner och experter. Murcia kommunförvaltning sökte 1989 efter en partner för att ta hand om kommunens dricksvatten och avloppshantering. Aguas de Murcia (EMUASA) bildades som en joint venture mellan Murcia kommun (51 %) och Aquagest Región de Murcia (49 %), ett privat företag i Agbar-gruppen. EMUASA har hand om hela vattenhanteringen i kommunen, med invånare i tätorten och mindre omgivande orter samt trädgårdsodlingar (890 km). Resultaten visar att biogas från anaerob rötning vid avloppsverken kan renas effektivt så att den kan användas som biodrivmedel. Ett sätt att rena biogasen är kemisk avsvavling i gasskrubber, och därefter avlägsnande av koldioxid genom absorption med MEA (monoetanolamin). När processen optimerats innehöll den utgående biogasen i genomsnitt 0,1 % koldioxid. I projektet har en ny teknik utvecklats för avloppsrening genom Sid.4

5 att återanvända produkterna som kan bli en stor förändring eftersom den råa biogasen förädlas (tryck, temperatur, relativ fuktighet, föroreningshalter) till ett förnybart bränsle, färdigt att använda. Bilen, en prototyp som varit i experimentell drift sedan 2007, går cirka 400 km på en tankning biogas (kapacitet 164 kilo). EMUASA:s personal använder bilen för transporter mellan Murcia-Este avloppsverk och kontoret i Murcia hade EMUASA två fordon som kör på BIOEDAR. Målet inför framtiden är att öka antalet bilar som går på biogas till en hel fordonsflotta, och att göra fler undersökningar om att utnyttja biogasen. Kontaktpersoner: Mercedes Sánchez Bas Marcos Martín González R&D Coordinator / WWT Manager E-post: msanchezb@emuasa.es mmartin@emuasa.es Tel: Introduktion av Brown gas-teknik för fordon med förbränningsmotorer REAP presenterar sitt goda exempel med introduktion av oxyhydrogen (Brown gasteknik) för förbränningsmotorer. Det fungerar redan i hundratals fordon i Bulgarien. Det kan användas i bilar, lastbilar och bussar som kör på bensin, diesel och LPG. Tekniken har flera fördelar: - Upp till 40 % bränsleekonomi. - Ökade prestanda. Fordon med dieselmotorer kan öka vridmomentet upp till 25 %. - Minskade CO 2 -utsläpp med 80 % - Minskat motorslitage - Mindre kolavlagringar och sotbildning i motorn. Skapandet av Brown gas-generatorn bygger på vetenskaplig utveckling av den berömda bulgariska vetenskapsmannen Iliya Valkov. På sena 1950-talet tvingades han av politiska skäl att emigrera till Australien där han tog namnet Yull Brown. Där skapade han den första oxyhydrogengeneratorn (HHO). HHO har senare kommit att kallas Brown gas, till hans ära. Numera tillverkas Brown gasgeneratorer inte bara i Bulgarien utan också i Sydkorea, Kina, USA och många andra länder. Brown gas-teknik har många framgångsrika tillämpningar inom olika industriella områden, men det här exemplet tar bara upp användningen i förbränningsmotorer. Brown gas produceras av vatten, gasen är inte giftig, inte explosiv och utsläppsfri. Gasen injiceras i motorn via en luftfilterbox. I det här fallet kan Brown gas identifieras som ett högeffektivt additiv till bränslen, som är helt förnybar, och produceras i en generator som monteras till i fordonet, och gasen används omedelbart. Det är också möjligt (vilket visades redan av Mr. Yull Brown) att använda gasen direkt som bränsle, men det behövs en viss modifiering av både motorn och generatorn. Man kan säga att Brown gas är ett viktigt steg på vägen till vätgas som energikälla, som kan ge obegränsade mängder energi utan att använda fossila bränslen. Viktigaste mål i det här goda exemplet är de stora fördelarna: avsevärt lägre användning av fossila bränslen, betydande minskning av skadliga utsläpp och minskat motorslitage. Kontaktperson: Georgi Simeonov Sid.5

6 E-post: Tel: CNG/biometan som drivmedel i hållbar varudistribution i städer Huvudmålet har varit att minska koldioxidutsläpp och andra utsläpp med negativ lokal påverkan, t.ex. partiklar och kväveoxider, NOx, samt att öka andelen förnybar energi i transportsektorn genom att använda CNG/biometan som fordonsbränsle. Skånemejerier (ett skånskt mejeriföretag) deltog 1996 i ett projekt med namnet LB30 där de köpte sin första lastbil som kördes på CNG/biometan. Det var företagets första steg på vägen mot att ersätta diesel med CNG i tunga fordon som används för varutransporter i städer fanns varken fabriksbyggda lastbilar för CNG, eller gastankställen för fordon i Skåne. Projektets mål var därför att bygga tankställen för CNG, samt testa och utvärdera tunga fordon som kör på gas. Sedan de första lastbilarna togs i drift 1996 har Skånemejerier, med sina positiva erfarenheter av att köra lastbilar på CNG, fortsatt att ersätta äldre dieselfordon i sin fordonsflotta med CNG/biometan-fordon för varudistribution inne i städerna. År 2012 hade Skånemejerier 22 lastbilar som kör på CNG för distribution i 7 städer i Skåne. 8 av dem kör på 100 % biometan och 14 på en blandning biometan/cng, med 50 % vardera biometan och naturgas. Vid mejeriet i Malmö har Skånemejerier en egen bränsledepå /tankstation för långsamtankning för sina CNG-lastbilar. Resultaten hittills för Skånemejerier är inköp av 22 tunga distributionsfordon som kör i 7 städer i Region Skåne. I fyra av städerna kör lastbilarna på 100 % biometan och i tre städer på en blandning av 50 % biometan och 50 % naturgas. Utsläppen av svaveldioxid, SO2, beräknas ha minskat 160 kg per år tack vare att fordonsflottan gått över till CNG som drivmedel. Kontaktperson: Mårten Ahlm, projektledare E-post:marten.ahlm@kfsk.se Studiebesök: Biogas och biometan i Skåne/Malmö Den 4 juni blir det studiebesök i SUMprojektet. Det blir en serie föreläsningar om biogassystemet i Skåne, från avfall till miljövänlig energi och användbart gödsel, den svenska modellen, arbetet med insamling av hushållsavfall i Malmö samt slutligen förbehandling av organiskt avfall från hushåll och livsmedelsindustri eller biogasproduktion vid avloppsreningsverket, med uppgradering av biogas (biometan) och injicering i gasnätet. Det senare kommer att studeras vid studiebesöket, liksom olika slags tankstationer för CNG/biogas; tankställen för långsamtankning/depå för bussar och tankstationer för snabb tankning av personbilar, lätta lastbilar och tunga lastfordon. Presentation av SUM-projektet i Greater Essex vid aktivitet i INTERREG Aktiviteten besöktes av Cllr Kevin Bentley och visade det bästa Essex deltagit med i INTERREG-projekten under Aktiviteten ägde rum Sid.6

7 27 november förra året på Anglia Ruskin University, och gav verkligen tillfälle att lovorda projekt som SUM och Floodcom. Vid INTERREG-aktiviteten i Greater Essex undersökte man också hur nästa omgång i INTERREG-programmet för perioden utvecklas. Man tittade också på prioriteringarna i Essex, projektidéer och potentiella partnerskap för nästa omgång av EU-finansiering. NYHETER, AKTIVITETER & CALL I EUROPA The Sustainable Urban Mobility in the Covenant of Mayors Borgmästaravtalet stöder kampanjer för hållbar mobilitet i städer genom att bidra med medfinansiering till de som äger rum under tiden 1 juli 2013 till 30 juni 2014, med maximalt euro i bidrag. Deadline för ansökningar är 31 maj 2013 kl (CET). Mer information om detta finns på: ml?id_news=452 Europeiska Trafikantveckan närmar sig! Europeiska Trafikantveckan är en kampanj om hållbar mobilitet i städer som återkommer årligen september. Den ordnas med politiskt och ekonomiskt stöd av EUkommissionens Generaldirektorat för miljö och transporter. Målet med kampanjen är att uppmuntra lokala myndigheter runtom i Europa att introducera och främja åtgärder för hållbara transporter, och att bjuda in sina invånare till att prova på alternativ till bilen. Mer information finns på webbplatsen Sid.7

8 SUM KONTAKTUPPGIFTER Lead partner: MUNICIPALITY OF VIGO Ana Mouriz T: Partner 2: ARGEM- Regional Management Agency of Energy - Region of Murcia José Pablo Delgado Marín jpablo.delgado@argem.es T: Partner 3 - AREAL - Regional Agency for Energy and Environment in the Algarve Miguel Mendonça mendonca@areal-energia.pt T: Partner 4 - MUNICIPALITY OF MESSINA Giacomo Villari giacomo.villari@comune.messina.it T: Partner 6 - MUNICIPALITY OF REGGIO EMILIA Elisia Nardini elisia.nardini@municipio.re.it T: Partner 7 - RIGA CITY COUNCIL Maija Rubina maija.rubina@riga.lv T: Partner 8 - CITY OF KATOWICE Adam Lipiński Adam.Lipinski@katowice.eu T: Partner 9 - MUNICIPALITY OF VRATSA Teodora Ivanova ttivanova@gmail.com T: Partner 10 - SOFIA MUNICIPALITY Mariana Georgieva Georgieva@sofia.bg T: Partner 11 REAP - REGIONAL ENERGY AGENCY OF PAZARDJIK Georgi Simeonov reapazar@mbox.contact.bg T: Partner 12 AMIENS CITY COUNCIL Alexis Durand a.durand@amiens-metropole.com T: Partner 13 - THE SKÅNE ASSOCIATION OF LOCAL AUTHORITIES Per-Johan Wik per-johan.wik@kfsk.se T: Partner 14 - ENERGY AGENCY FOR SOUTHEAST SWEDEN ESS Hannele Johansson hannele.johansson@energikontorsydost.se Sid.8

9 T: Partner 15 ESSEX COUNTY COUNCIL Daniel Chiswell T: Webb: Facebook: Sustainable Urban Mobility Projektet medfinansieras av ERDF och blev möjligt tack vare programmet INTERREG IVC. Nyhetsbrevet har framställts av ARGEM- Regional Management Agency of Energy, Region of Murcia och Municipality of Vratsa under första kvartalet Författarna har hela ansvaret för information och synpunkter som framförs i nyhetsbrevet. Sid.9