Uppdrag för planering av gemensam utbildning på grund- och avancerad nivå vid SLU

Transkript

1 1(20) Dnr SLU ua Exp /J.Torén Rektor BESLUT Sändlista för planering av gemensam utbildning på grund- och avancerad nivå vid SLU Beslut Rektor beslutar att fastställa uppdrag för planering av gemensamt innehåll och genomförande av vissa gemensamma utbildningsmoment samt analys av möjligheter till vissa gemensamma utbildningar enligt bilaga till detta beslut, att, efter förslag från dekaner och berörda avdelningschefer, utse medverkande i planeringsuppdragen enligt bilaga, och för resterande medverkan beslutar vicerektor för utbildningen där inget annat anges, att studentkårerna genom SLUSS ska inbjudas att medverka i planeringsuppdragen, att uppdragen redovisas till SLU:s utbildningsnämnd under vårterminen 2014 enligt bilaga, för prioritering och beslut om ev. fortsatt utvecklingsarbete, att angiven ersättning till genomförandet av planeringsuppdragen, totalt ca tkr, ska bekostas av rektors strategiska medel (kst , prj 89), vilket hanteras enligt anvisningar i bilaga, att uppdra till universitetdirektören att tillse att erforderliga administrativa resurser finns för genomförandet av planeringsuppdragen, samt att reservera medel för fortsatt programutveckling under Ärendet och beredning Förändringen av SLU:s utbildning omfattar flera komponenter utöver vad som hanteras i detta beslut. I februari 2013 beslutade styrelsen om lokalisering av vissa utbildningsprogram (dnr SLU ua Fe ). I juni 2013 beslutade styrelsen om bl.a. en ny utbildningsorganisation (dnr SLU.ua ), som träder i kraft från och med 2014.

2 För närvarande arbetar vicedekanerna med framtidens programutbud, som en del av förändringsarbetet Framtidens SLU (dnr SLU ua ), vilket även det kommer att kräva särskilda fortsatta uppdrag och resurser. Det reviderade programutbudet ska fastställas under våren 2014 inför läsåret 2015/16. Rektor beslutade den 14 oktober 2013 om gemensamma principer för utbildning på grund- och avancerad nivå vid SLU (dnr SLU ua ). Där beskrivs närmare bakgrund till och beredning av frågorna kring gemensam utveckling och gemensamt genomförande av utbildning. Beslutsmotiv och bedömda konsekvenser Det finns i hög grad en samsyn kring behovet av att förenkla utbildningsadministrationen och att samordna utbildningen, men det finns många praktiska problem vid genomförandet inom ett komplext utbildningsutbud och kostnaden för att lägga om fungerande utbildningar är mycket stor. Det har ifrågasatts om de förväntade effektiviseringarna är tillräckliga för att motivera merarbetet med att omforma utbildningsutbudet. Ett ökat inslag av gemensamt innehåll och genomförande av utbildning över fakultetsgränser bedöms dock vara både kvalitetshöjande och resurseffektivt på lång sikt Att förändra utbildningsprogram är en komplex process som sträcker sig över flera år och kräver extra arbetsinsatser när nya ramschemata och kurser ska planeras, särskilt där samverkan mellan olika utbildningar kräver omfattande koordination. Delvis är processen på väg att förenklas genom förslag om ny utbildningsorganisation samt interna riktlinjer för en enklare utformning av kursplaner. Det initiala planeringsarbetet är dock extra resurskrävande, varför gemensamma utvecklingsmedel behövs för att bekosta delar av detta angelägna arbete. Med detta beslut ges uppdrag för planering av gemensamt innehåll och genomförande av vissa gemensamma utbildningsmoment samt analys av möjligheter till vissa gemensamma utbildningar. Såväl ekonomiska som kvalitetsmässiga aspekter ska anslyseras. SLU:s utbildningsnämnd beslutar under våren 2014 om den fortsatta hanteringen av de konkreta förslag som planeringsuppdragen leder fram till. Beslut i detta ärende har fattats av prorektor Torbjörn von Schantz efter föredragning av vicerektor Lena Andersson-Eklund och i närvaro av tjänsteförrättande universitetsdirektör Marianne Fredriksson. 2

3 Bilaga för planering av gemensamt innehåll och genomförande av vissa gemensamma utbildningsmoment samt analys av möjligheter till vissa gemensamma utbildningar Sändlista Medverkande enligt bilaga Vicerektor för utbildningen Universitetsdirektören Kopia för kännedom Dekanerna Vicedekanerna med utbildningsansvar Chefen för biblioteket internrevisionen kommunikationsavdelningen ledningskansliet student- och utbildningsservice Fakultetsdirektörerna Utbildningsledarna SLUSS 3

4 4(20) Dnr SLU ua Exp /J.Torén för planering av gemensamt innehåll och genomförande av vissa gemensamma utbildnings-moment samt analys av möjligheter till vissa gemensamma utbildningar De planeringsuppdrag som ingår i detta beslut utgör en del av det totala arbetet med framtidens utbildningsutbud. Här ligger fokus på sådana utbildningar (moment kurser program), som bedömts kunna vara gemensamma för flera fakulteter. en redovisas i SLU:s utbildningsnämnd i början av vårterminen 2014 och utgör, tillsammans med de förslag som vicedekanerna kommer att redovisa, underlag för beslut om den fortsatta hanteringen av framtidens utbildning vid SLU. 1. Generella kompetenser För varje examen anger förordningen specifika mål. Flera mål är dock gemensamma för flera eller alla examina när det gäller generella kompetenser, om än med olika fördjupningskrav. Problemlösnings-, kommunikations- och samarbetsförmåga, informationskompetens, självständighet, förmåga att hantera komplexa situationer, att göra bedömningar av vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, är generella kompetenser som all högskoleutbildning ska utveckla. De generella kompetenserna ska i huvudsak tränas i sina ämnesmässiga sammanhang, men mängden gemensamma inslag inom dessa områden ska öka. et är att utreda vilka gemensamma moment och resurser som kan utvecklas med syfte att kunna erbjuda ett intressant och resurseffektivt stöd för undervisning inom generella kompetenser. Projektet förväntas leverera konkreta förslag på upplägg och resurser i form av utbildningsmoduler som kan användas i alla eller många av SLU:s utbildningsprogram och som ger effektivisering i genomförandet med god kvalitet och en tydlig progression i de generella kompetenserna. Detta innebär att modulerna till stor del behöver vara webbaserade och kunna utnyttjas på olika campus. Förslag om lärarstöd och lärarfortbildning bör ingå. Kostnader och potentiella samordningsvinster för förslagen ska beräknas, initialt och över tid. Även förslag på ansvarsfördelning för utveckling och förvaltning av momenten/modulerna ingår i uppdraget.

5 Medverkande Cecilia Almlöv, pedagogisk utvecklare, SUS, projektledare Nicolette Karst, pedagogisk utvecklare, SLU biblioteket, projektstöd Per Sandin, universitetslektor, inst för växtproduktionsekologi, projektstöd Lotten Ahlqvist, studievägledare, avdelningen för student- och utbildningsservice (SUS) Katarina Evengård, 1:e bibliotekarie, SLU biblioteket Helena Karlén, universitetsadjunkt, inst för biosystem och teknologi, LTJ-fakulteten Mozhgan Zachrison, universitetsadjunkt, inst för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, LTJ-fakulteten Projektet levererar sina förslag i mars 2014 till SLU:s utbildningsnämnd, Totalt 300 tkr, avser i huvudsak ersättning för lönekostnader för projektledare och projektstöd. Gruppen bestämmer den inbördes fördelningen. Möten förväntas främst ske via video, men ersättningen avser täcka rese- och andra omkostnader för de medverkande i gruppen. Projektledaren lämnar en budget senast den 11 december 2013 till ledningskansliet (Johan.Toren@slu.se), som innehåller uppgift om fördelning av ersättningen (inkl. kostnadsställen för berörda, se sid 20). 2.a Ämnesbredd i kandidatexamen i biologi SLU ska ha en gemensam planering för utbildningar som leder till generella examina, särskilt på grundnivå där examensmålen ställer krav på både bredd, djup och metodkunskap. Det krävs mer än viss kursvolym (antal hp) inom ett område för att målen för generella examina ska anses uppfyllda. Utbildningsprogram som syftar till kandidatexamen i biologi ska ha en rimlig ämnesmässig bredd för att kunna jämföras med motsvarande examina vid andra högskolor och universitet. En gemensam bas medför ett mer resurseffektivt utbildningsutbud och underlättar för studenter att röra sig mellan utbildningar, både inom SLU och mellan SLU och andra lärosäten. et är att utreda vilka gemensamma moment som bör ingå i eventuella utbildningsprogram som syftar till eller möjliggör en generell examen i biologi. Vilka delämnen ska ingå inom ramen för 90 hp? Ambitionen är att minst 30 hp, max 60 hp bör utgöra en gemensam ämnesmässig bas. Frågan om ev. stödämnen bör belysas. Förslag om ytterligare gemensamma kursmål, utöver basnivån, kan ingå. Kostnader och potentiella samordningsvinster för förslagen ska beräknas, initialt och över tid. 5

6 Medverkande Peter Redbo Torstensson, universitetslektor, inst för ekologi, NL-fakulteten, sammankallande Mikael Pell, professor, inst för mikrobiologi, NL-fakulteten Erling Ögren, professor, skoglig genetik och växtfysiologi, S- fakulteten Lena Lidfors, professor, inst för husdjurens miljö och hälsa, VH-fakulteten Peter Anderson, professor, inst för växtskyddsbiologi, LTJfakulteten Projektet levererar sina förslag i februari 2014 till SLU:s utbildningsnämnd, Möten förväntas främst ske via video, men ersättning ges upp till 10 tkr för ev. rese- och andra omkostander. Efter förattest av sammankallande, kan fakturor skickas vidare till referensnr: 977JTN i Palette. 2.b Ämnesbredd i kandidatexamen i teknologi SLU ska ha en gemensam planering för utbildningar som leder till generella examina, särskilt på grundnivå där examensmålen ställer krav på både bredd, djup och metodkunskap. Det krävs mer än viss kursvolym (antal hp) inom ett område för att målen för generella examina ska anses uppfyllda. Utbildningsprogram som syftar till kandidatexamen i teknologi ska ha en rimlig ämnesmässig bredd för att kunna jämföras med motsvarande examina vid andra högskolor och universitet. En gemensam bas medför ett mer resurseffektivt utbildningsutbud och underlättar för studenter att röra sig mellan utbildningar, både inom SLU och mellan SLU och andra lärosäten. et är att utreda vilka gemensamma moment som bör ingå i eventuella utbildningsprogram som syftar till eller möjliggör en generell examen i teknologi. Vilka delämnen ska ingå inom ramen för 90 hp? Ambitionen är att minst 30 hp, max 60 hp bör utgöra en gemensam ämnesmässig bas. Frågan om ev. stödämnen bör belysas. Förslag om ytterligare gemensamma kursmål, utöver basnivån, kan ingå. Relationen mellan huvudområdena teknologi och teknik bör belysas. Kostnader och potentiella samordningsvinster för förslagen ska beräknas, initialt och över tid. Medverkande Sven Nimmermark, forskare enligt FLK, inst för biosystem och teknologi, LTJ-fakulteten, sammankallande Per-Anders Hansson, professor, inst för energi och teknik, NLfakulteten Thomas Nordfjell, professor, inst för skogliga biomaterial och teknologi S-fakulteten 6

7 Projektet levererar sina förslag i februari 2014 till SLU:s utbildningsnämnd, Möten förväntas främst ske via video, men ersättning ges upp till 10 tkr för ev. rese- och andra omkostander. Efter förattest av sammankallande, kan fakturor skickas vidare till referensnr: 977JTN i Palette. 2.c Ämnesbredd i kandidatexamen i nationalekonomi SLU ska ha en gemensam planering för utbildningar som leder till generella examina, särskilt på grundnivå där examensmålen ställer krav på både bredd, djup och metodkunskap. Det krävs mer än viss kursvolym (antal hp) inom ett område för att målen för generella examina ska anses uppfyllda. Utbildningsprogram som syftar till kandidatexamen i nationalekonomi ska ha en rimlig ämnesmässig bredd för att kunna jämföras med motsvarande examina vid andra högskolor och universitet. En gemensam bas medför ett mer resurseffektivt utbildningsutbud och underlättar för studenter att röra sig mellan utbildningar, både inom SLU och mellan SLU och andra lärosäten. et är att utreda vilka gemensamma moment som bör ingå i eventuella utbildningsprogram som syftar till eller möjliggör en generell examen i nationalekonomi. Vilka delämnen ska ingå inom ramen för 90 hp? Ambitionen är att minst 30 hp, max 60 hp bör utgöra en gemensam ämnesmässig bas. Frågan om ev. stödämnen bör belysas. Förslag om ytterligare gemensamma kursmål, utöver basnivån, kan ingå. Kostnader och potentiella samordningsvinster för förslagen ska beräknas, initialt och över tid. Medverkande Bengt Kriström, professor, inst för skogsekonomi, S-fakulteten, sammankallande Eva Rabinowicz, professor, inst för ekonomi, NL-fakulteten Projektet levererar sina förslag i februari 2014 till SLU:s utbildningsnämnd, Möten förväntas främst ske via video, men ersättning ges upp till 10 tkr för ev. rese- och andra omkostander. Efter förattest av sammankallande, kan fakturor skickas vidare till referensnr: 977JTN i Palette. 7

8 2.d Ämnesbredd i kandidatexamen i företagsekonomi SLU ska ha en gemensam planering för utbildningar som leder till generella examina, särskilt på grundnivå där examensmålen ställer krav på både bredd, djup och metodkunskap. Det krävs mer än viss kursvolym (antal hp) inom ett område för att målen för generella examina ska anses uppfyllda. Utbildningsprogram som syftar till kandidatexamen i företagsekonomi ska ha en rimlig ämnesmässig bredd för att kunna jämföras med motsvarande examina vid andra högskolor och universitet. En gemensam bas medför ett mer resurseffektivt utbildningsutbud och underlättar för studenter att röra sig mellan utbildningar, både inom SLU och mellan SLU och andra lärosäten. et är att utreda vilka gemensamma moment som bör ingå i eventuella utbildningsprogram som syftar till eller möjliggör en generell examen i företagsekonomi. Vilka delämnen ska ingå inom ramen för 90 hp? Ambitionen är att minst 30 hp, max 60 hp bör utgöra en gemensam ämnesmässig bas. Frågan om ev. stödämnen bör belysas. Förslag om ytterligare gemensamma kursmål, utöver basnivån, kan ingå. Kostnader och potentiella samordningsvinster för förslagen ska beräknas, initialt och över tid. Medverkande Johan Gaddefors, universitetslektor, inst för ekonomi, NLfakulteten, sammankallande Anders Roos, professor, inst för skogens produkter och marknader, S-fakulteten Lena Ekelund Axelson, professor, inst för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, LTJ-fakulteten Projektet levererar sina förslag i februari 2014 till SLU:s utbildningsnämnd, Möten förväntas främst ske via video, men ersättning ges upp till 10 tkr för ev. rese- och andra omkostander. Efter förattest av sammankallande, kan fakturor skickas vidare till referensnr: 977JTN i Palette. 8

9 2.e Kandidatprogram inom biologiområdet SLU ska erbjuda generella program som komplement till yrkesutbildningarna utan att betraktas som by-products. De generella programmen ska ha en egen profil och lika höga kvalitetskrav som alla andra utbildningar vid SLU. Alla SLU:s program som börjar på grundnivå ska ge studenterna goda möjligheter i yrkeslivet och samtidigt goda förutsättningar för fortsatta studier på avancerad nivå. Verksamhetsidén ska vara tydlig även i de generella utbildningarna på grundnivå. Varje program ska ha ett genomtänkt koncept för hur samverkan med den sektor eller bransch som utbildningen är fokuserad mot ger ett mervärde till i första hand utbildningen och studenterna. Utbildningsprogram som syftar till kandidatexamen i biologi ska ha en rimlig ämnesmässig bredd för att kunna jämföras med motsvarande examina vid andra högskolor och universitet. Den frågan hanteras i delprojekt 2a. et är att analysera förutsättningar och föreslå möjliga kandidatprogram inom biologi och angränsande ämnen med utgångspunkt i SLU:s starka områden. Det är främst två fakulteter (NL och VH) som blir aktuella som programansvariga, men det är troligt att kompetens från flera fakulteter samverkar i genomförandet. Förhållandet till nuvarande utbildningsprogram inom SLU och andra svenska lärosäten måste beskrivas. Relationen till planerad utbildning i husdjursvetenskap måste beaktas. Vilken målgrupp av studenter och vilket syfte har den föreslagna utbildningen? Kan förslaget ersätta nuvarande program inom området vid SLU? Vilka för- och nackdelar skulle det föreslagna upplägget innebära ur ekonomiska och kvalitetsmässiga perspektiv? Vilket/a huvudområde/n skulle utbildningen möjliggöra examen i? Det ska övervägas om kandidatprogrammet kan och bör erbjudas på engelska. Medverkande Vicedekanus för utbildning vid NL-fakulteten utser medverkande efter samråd med vicedekanus för utbildning vid VH-fakulteten. Projektet levererar sina förslag i mars 2014 till SLU:s utbildningsnämnd, Totalt 75 tkr, avser i huvudsak ersättning för lönekostnader. Gruppen bestämmer den inbördes fördelningen. Projektledaren lämnar en budget senast den 11 december 2013 till ledningskansliet (Johan.Toren@slu.se), som innehåller uppgift om fördelning av ersättningen (inkl. kostnadsställen för berörda, se sid 20). Övrigt Avstämning ska ske med grupp 2a. 9

10 en 3a 3e avser initiala utredningar om möjligheter till fakultetsgemensamma masterprogram. Till detta kommer de masterprogram som har en hemvist inom en fakultet, vilka omfattas av vicedekanernas pågående uppdrag. Förslag om totalt utbud av masterprogram behandlas i SLU:s utbildningsnämnd i mars a Masterprogram inom natur, människors hälsa och livskvalitet SLU:s nuvarande utbildningsutbud är komplext. För närvarande erbjuds ca 20 utbildningsprogram på avancerad nivå, många i samverkan med andra lärosäten. Dessutom medverkar SLU i ett antal masterprogram inom Erasmus Mundus. Utbildningsutredningen "On the education at SLU" framför kritik mot att SLU:s programutbud är svårt att överblicka med alltför många ingångspunkter och otydlig struktur. SLU ska göra en gemensam översyn och samordning av masterutbildningen med syfte att kunna erbjuda ett tydligt, intressant och resurseffektivt utbud av masterprogram. et är att analysera förutsättningar och föreslå möjligt masterprogram med fokus på betydelsen av djur och natur för människors hälsa och välbefinnande med utgångspunkt i de unika forskningsmiljöer som finns inom SLU om människans förhållande till djur, trädgård och natur. Det förutsätts att kompetens från flera fakulteter samverkar i ett planerat programgenomförande. Förhållandet till nuvarande utbildningsprogram måste beskrivas. Kan förslaget ersätta nuvarande program inom området? Vilka ämnen kan bli aktuella att utfärda examen i? Vilken målgrupp av studenter och vilket syfte har den föreslagna utbildningen? Vilka för- och nackdelar skulle det föreslagna upplägget innebära ur ekonomiska och kvalitetsmässiga perspektiv? LTJ har påbörjat planering. Utkast till utbildningsplan och ramschema finns. Involvering av representanter från S- och VHfakulteterna bör prioriteras i kommande arbete. Medverkande Mats Gyllin, forskare enligt FLK, inst för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, LTJ-fakulteten, projektledare Ann Dolling, universitetslektor, inst för skogens ekologi och skötsel, S-fakulteten Patrik Grahn, professor, inst för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, LTJ-fakulteten Anne-Sofie Lagerstedt, professor, inst för kliniska vetenskaper, VH-fakulteten Projektet levererar sina förslag i mars 2014 till SLU:s utbildningsnämnd, 10

11 Totalt 75 tkr, avser i huvudsak ersättning för lönekostnader. Gruppen bestämmer den inbördes fördelningen. Möten förväntas främst ske via video, men ersättningen avser täcka rese- och andra omkostnader för de medverkande i gruppen. Projektledaren lämnar en budget senast den 11 december 2013 till ledningskansliet (Johan.Toren@slu.se), som innehåller uppgift om fördelning av ersättningen (inkl. kostnadsställen för berörda, se sid 20). 3.b Masterprogram inom biobaserad ekonomi SLU:s nuvarande utbildningsutbud är komplext. För närvarande erbjuds ca 20 utbildningsprogram på avancerad nivå, många i samverkan med andra lärosäten. Dessutom medverkar SLU i ett antal masterprogram inom Erasmus Mundus. Utbildningsutredningen "On the education at SLU" framför kritik mot att SLU:s programutbud är svårt att överblicka med alltför många ingångspunkter och otydlig struktur. SLU ska göra en gemensam översyn och samordning av masterutbildningen med syfte att kunna erbjuda ett tydligt, intressant och resurseffektivt utbud av masterprogram. et är att analysera förutsättningar och föreslå möjligt masterprogram med fokus på en biobaserad ekonomi med utgångspunkt i de unika forskningsmiljöer som finns inom SLU, syftande till ett masterprogram som kan ersätta nuvarande programmen inom ekonomiområdet på avancerad nivå. Det förutsätts att kompetens från flera fakulteter samverkar i ett planerat programgenomförande. Förhållandet till nuvarande utbildningsprogram och externa samarbeten måste beskrivas. Kan förslaget ersätta nuvarande program inom området? Vilka ämnen kan bli aktuella att utfärda examen i? Vilken målgrupp av studenter och vilket syfte har den föreslagna utbildningen? Vilka för- och nackdelar skulle det föreslagna upplägget innebära ur ekonomiska och kvalitetsmässiga perspektiv? Medverkande Helene Lundkvist, professor, inst för ekologi, NL-fakulteten, projektledare Rob Hart, forskare enligt FLK, inst för ekonomi, NL-fakulteten Anders Roos, professor, inst för skogens produkter och marknader, S-fakulteten Lena Ekelund Axelson, professor, inst för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, LTJ-fakulteten Projektet levererar sina förslag i mars 2014 till SLU:s utbildningsnämnd, 11

12 Totalt 75 tkr, avser i huvudsak ersättning för lönekostnader. Gruppen bestämmer den inbördes fördelningen. Möten förväntas främst ske via video, men ersättningen avser täcka rese- och andra omkostnader för de medverkande i gruppen. Projektledaren lämnar en budget senast den 11 december 2013 till ledningskansliet (Johan.Toren@slu.se), som innehåller uppgift om fördelning av ersättningen (inkl. kostnadsställen för berörda, se sid 20). Övrigt Avstämning ska ske med projekt 4b. 3.c Masterprogram inom växtbiologi SLU:s nuvarande utbildningsutbud är komplext. För närvarande erbjuds ca 20 utbildningsprogram på avancerad nivå, många i samverkan med andra lärosäten. Dessutom medverkar SLU i ett antal masterprogram inom Erasmus Mundus. Utbildningsutredningen "On the education at SLU" framför kritik mot att SLU:s programutbud är svårt att överblicka med alltför många ingångspunkter och otydlig struktur. SLU ska göra en gemensam översyn och samordning av masterutbildningen med syfte att kunna erbjuda ett tydligt, intressant och resurseffektivt utbud av masterprogram. et är att analysera förutsättningar och föreslå möjligt masterprogram med fokus på växtbiologi med utgångspunkt i de unika forskningsmiljöer som finns inom SLU. Det förutsätts att kompetens från flera fakulteter samverkar i ett planerat programgenomförande. Kan förslaget ersätta nuvarande program inom området? Konsekvenser i förhållandet till nuvarande utbildningsprogram och externa samarbeten måste beskrivas. Vilken målgrupp av studenter och vilket syfte har den föreslagna utbildningen? Vilka för- och nackdelar skulle det föreslagna upplägget innebära ur ekonomiska och kvalitetsmässiga perspektiv? Medverkande Anders Kvarnheden, professor, inst för växtbiologi och skogsgenetik, NL-fakulteten, projektledare Peter Anderson, professor, inst för växtskyddsbiologi, LTJfakulteten Karin Ljung, forskare enligt FLK, inst för skoglig genetik och växtfysiologi, S-fakulteten Projektet levererar sina förslag i mars 2014 till SLU:s utbildningsnämnd, Totalt 75 tkr, avser i huvudsak ersättning för lönekostnader. Gruppen bestämmer den inbördes fördelningen. Möten förväntas främst ske via video, men ersättningen avser täcka rese- och andra omkostnader för de medverkande i gruppen. Projektledaren lämnar en budget senast den 11 december 2013 till ledningskansliet 12

13 som innehåller uppgift om fördelning av ersättningen (inkl. kostnadsställen för berörda, se sid 20). 3.d Masterprogram inom mark, vatten och miljö SLU:s nuvarande utbildningsutbud är komplext. För närvarande erbjuds ca 20 utbildningsprogram på avancerad nivå, många i samverkan med andra lärosäten. Dessutom medverkar SLU i ett antal masterprogram inom Erasmus Mundus. Utbildningsutredningen "On the education at SLU" framför kritik mot att SLU:s programutbud är svårt att överblicka med alltför många ingångspunkter och otydlig struktur. SLU ska göra en gemensam översyn och samordning av masterutbildningen med syfte att kunna erbjuda ett tydligt, intressant och resurseffektivt utbud av masterprogram. et är att analysera förutsättningar och föreslå möjligt masterprogram med fokus på mark, vatten och miljö med utgångspunkt i de unika forskningsmiljöer som finns inom SLU. Programmet bör omfatta förutsättningar för och konsekvenser av människans nyttjande av de biologiska naturresurserna både ur natur- och samhällsvetenskapliga perspektiv inkl. miljöövervakning. Det förutsätts att kompetens från flera fakulteter samverkar i ett planerat programgenomförande. Förhållandet till nuvarande utbildningsprogram och externa samarbeten måste beskrivas. Kan förslaget ersätta nuvarande program inom området? Vilka ämnen kan bli aktuella att utfärda examen i? Vilken målgrupp av studenter och vilket syfte har den föreslagna utbildningen? Vilka för- och nackdelar skulle det föreslagna upplägget innebära ur ekonomiska och kvalitetsmässiga perspektiv? Medverkande Lisbet Lewan, universitetslektor, inst för mark och miljö, NLfakulteten Stephan Köhler, professor, inst för vatten och miljö, NLfakulteten Tord Magnusson, universitetslektor, inst för skogens ekologi och skötsel, S-fakulteten Birgitta Åhman, professor, inst för husdjurens utfodring och vård, VH-fakulteten Kvarstår att utse medverkande från LTJ-fakulteten samt att utse projektledare. Projektet levererar sina förslag i mars 2014 till SLU:s utbildningsnämnd, Totalt 125 tkr, avser i huvudsak ersättning för lönekostnader. Gruppen bestämmer den inbördes fördelningen. Möten förväntas främst ske via video, men ersättningen avser täcka rese- och andra omkostnader för de medverkande i gruppen. Projektledaren lämnar 13

14 en budget senast den 11 december 2013 till ledningskansliet som innehåller uppgift om fördelning av ersättningen (inkl. kostnadsställen för berörda, se sid 20). Övrigt Avstämning ska ske med delprojekt 4b. 3.e Masterprogram inom livsmedlens kvalitet och säkerhet SLU:s nuvarande utbildningsutbud är komplext. För närvarande erbjuds ca 20 utbildningsprogram på avancerad nivå, många i samverkan med andra lärosäten. Dessutom medverkar SLU i ett antal masterprogram inom Erasmus Mundus. Utbildningsutredningen "On the education at SLU" framför kritik mot att SLU:s programutbud är svårt att överblicka med alltför många ingångspunkter och otydlig struktur. SLU ska göra en gemensam översyn och samordning av masterutbildningen med syfte att kunna erbjuda ett tydligt, intressant och resurseffektivt utbud av masterprogram. et är att analysera förutsättningar och föreslå möjligt masterprogram med fokus på livsmedlens kvalitet och säkerhet med utgångspunkt i de unika forskningsmiljöer som finns inom SLU. Det förutsätts att kompetens från flera fakulteter samverkar i ett planerat programgenomförande. Förhållandet till nuvarande utbildningsprogram och externa samarbeten måste beskrivas. Vilka ämnen kan bli aktuella att utfärda examen i? Vilken målgrupp av studenter och vilket syfte har den föreslagna utbildningen? Vilka för- och nackdelar skulle det föreslagna upplägget innebära ur ekonomiska och kvalitetsmässiga perspektiv? Medverkande Hans Jonsson, universitetslektor, inst för mikrobiologi, NLfakulteten, projektledare Maud Langton, professor, inst för livsmedelsvetenskap, NLfakulteten Ivar Vågsholm, professor, inst för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, VH-fakulteten Marie Olsson, professor, inst för växtförädling, LTJ-fakulteten Projektet levererar sina förslag i mars 2014 till SLU:s utbildningsnämnd, Totalt 75 tkr, avser i huvudsak ersättning för lönekostnader. Gruppen bestämmer den inbördes fördelningen. Möten förväntas främst ske via video, men ersättningen avser täcka rese- och andra omkostnader för de medverkande i gruppen. Projektledaren lämnar en budget senast den 11 december 2013 till ledningskansliet (Johan.Toren@slu.se), som innehåller uppgift om fördelning av ersättningen (inkl. kostnadsställen för berörda, se sid 20). 14

15 4.a-b Naturresursernas hållbara brukande Verksamhetsidén ska vara tydlig i alla SLU:s utbildningsprogram, oavsett nivå och typ av examen. Det innebär att de ska ta upp generella frågor kring naturresurser, biobaserad produktion, miljö- och klimateffekter, bioetik etc., utöver vad som studeras specifikt i respektive program. Hållbarhetsfrågor ska ingå som en integrerad del i utbildningen, men då många av framtidens stora utmaningar inom naturresurssektorn är gemensamma för alla gröna näringar bör innehållet delvis vara detsamma för de olika examina, vilket ska utnyttjas genom gemensamma moment i undervisningen, gemensamt material etc. En målsättning är att framtidsplattformarnas arbete och kompetenser tydligare ska integreras i utbildningen. et har två delar, nämligen a) en gemensam introduktion och b) gemensamma moment och resurser för användning i senare delar av utbildningen. a) et är att utreda möjligheterna att skapa en MOOC ( Massive Open Online Course ) för en internationell målgrupp av intresserad allmänhet, men som även kan utgöra en utbildningsmodul omfattande ca 1,5 hp i introduktionskurser (motsvarande) i alla SLU:s utbildningsprogram. Fokus förväntas vara på de globala utmaningar som världen står inför i fråga om hållbart nyttjande av naturresurser. Förslaget förväntas innehålla idéer om relevanta moduler i en MOOC-kurs och beskrivning av möjliga samarbeten med externa aktörer (om såväl innehåll som utformning). Kostnader och potentiella vinster ska uppskattas, initialt och över tid. Även förslag på ansvarsfördelning för utveckling och förvaltning av kursen ingår i uppdraget. b) et är vidare att utreda och föreslå vilka ytterligare gemensamma moment och resurser som kan utvecklas med syfte att kunna erbjuda ett intressant och resurseffektivt stöd för undervisning rörande framtidens utmaningar inom naturresurssektorn. Upplägget bör vara sådant att delar av innehållet blir relevant för flertalet av SLU:s utbildningsprogram, särskilt yrkesprogrammen, medan andra delar kan vända sig till olika grupper av program med viss inriktning. Förslaget bör innehålla utkast till utbildningsmoduler som (till stor del) kan genomföras webbaserat. Kostnader och potentiella samordningsvinster för förslagen ska beräknas, initialt och över tid. Även förslag på ansvarsfördelning för utveckling och förvaltning av de föreslagna momenten/modulerna ingår i uppdraget. 15

16 Medverkande Lotta Rydhmer, professor, Framtidens lantbruk projektledare Kristine Kilså, utbildningsledare, projektstöd a) Charlott Gissén, forskningsassistent, institutionen för biosystem och teknologi, projektstöd b) Peter Aspengren, pedagogisk utvecklare, avdelningen för student- och utbildningsservice Jan Bengtsson, professor, Framtidens lantbruk Sofia Boqvist, universitetslektor, Föreståndare för Centrum för globala djursjukdomar (CGD) Annika Nordin, professor, Framtidens skogar Anders Larsson, universitetsadjunkt, FUSE (Future Urban Sustainable Environment) / Människan i framtidens miljöer Maria Wivstad, föreståndare, EPOK (Centrum för ekologisk produktion och konsumtion) Övrigt Projektet levererar sitt förslag om MOOC i februari 2014 och sina övriga förslag i april 2014 till SLU:s utbildningsnämnd, som beslutar om den fortsatta hanteringen. Totalt 200 tkr, avser i huvudsak ersättning för lönekostnader för medverkande. Gruppen bestämmer den inbördes fördelningen. Möten förväntas främst ske via video, men ersättningen avser täcka rese- och andra omkostnader för de medverkande i gruppen. Projektledaren lämnar en budget senast den 11 december 2013 till ledningskansliet (Johan.Toren@slu.se), som innehåller uppgift om fördelning av ersättningen (inkl. kostnadsställen för berörda, se sid 20). Att genomföra en MOOC är inte primärt ett ansvar för utbildningsorganisationen, eftersom detta innebär ett globalt skyltfönster för hela SLU:s verksamhet. Medel bör därför tillföras från fler källor än GU-budgeten för utredning och ett eventuellt genomförande. Avstämning ska ske med delprojekt 3 d och 4c. Projektet ska även förhålla sig till nuvarande masterprogram Sustainable development och Environmental communication. 16

17 4.c Produktionssystem inom naturresursernas brukande En grupp yrkesexamina med fokus på naturresurs brukande inom olika sektorer/branscher har innehållsmässigt likartade mål vad gäller näringarnas/produktionssystems förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället. För de längre yrkesexamina framhålls nationellt och internationellt perspektiv. Följande examina omfattas: Lantmästare Skogsmästare Trädgårdsingenjör Agronom Hortonom Jägmästare För att garantera bredd och viss likformighet, ska alla utbildningar som syftar till ovanstående yrkesexamina planeras så att de innehåller minst: i) 10 hp samhällsvetenskapliga ämnen, t.ex. ekonomi och samhällsplanering, ii) 10 hp biologi med fokus på produktion och miljökonsekvenser, iii) 10 hp teknik i vid mening med fokus på produktionssystem. et inledas med en inventering av innehåll i nuvarande utbildningsprogram med ovanstående kategorisering. Med utgångspunkt i inventeringen och ett erfarenhetsutbyte, ska förslag utarbetas om hur ovanstående aspekter kan utvecklas inom respektive program samt vilka moment som kan genomföras gemensamt, dels mellan utbildningar inom samma bransch, dels mellan utbildningar i olika branscher. Förslagen bör innehålla utkast till kurs- eller momentbeskrivningar, som anger hur syftet kan uppnås. Utbildning som kan genomföras gemensamt, behöver utformas webbaserat och kunna utnyttjas på olika campus. Kostnader och potentiella samordningsvinster för förslagen ska beräknas, initialt och över tid. Medverkande Anna Rudebeck, utbildningsledare, projektledare Susanne Hjort, utbildningsledare, projektstöd Kristina Ascárd, programstudierektor (PSR) lantmästarprogrammet, LTJ-fakulteten Gerd Johansson, PSR agronom mark/växt, NL-fakulteten Anders Karlsson, PSR jägmästarprogrammet, S-fakulteten Daniel Lunneryd, PSR agronom ekonomi, NL-fakulteten Salla Marttila, PSR tring- och hortonomprogrammen, LTJ-fak Jan Olofsson, PSR agronom husdjur, VH-fakulteten Lennart Salomonsson, PSR agronom landsbygdsutveckling, NL-fakulteten Eric Sundstedt, PSR skogsmästarprogrammet, S-fakulteten Cornelia Witthöft, PSR agronom livsmedel, NL-fakulteten 17

18 Övrigt Projektet levererar sina förslag i april 2014 till SLU:s utbildningsnämnd, Totalt 250 tkr för i huvudsak ersättning för lönekostnader för medverkande avser i huvudsak ersättning för lönekostnader för medverkande. Gruppen bestämmer den inbördes fördelningen. Möten förväntas främst ske via video, men ersättningen avser täcka reseoch andra omkostnader för de medverkande i gruppen. Projektledaren lämnar en budget senast den 11 december 2013 till ledningskansliet (Johan.Toren@slu.se), som innehåller uppgift om fördelning av ersättningen (inkl. kostnadsställen för berörda, se sid 20). Avstämning ska ske med delprojekt 4a-b. 5. Enklare kursplaner och förkunskapskrav Kursplanerna är viktiga styrinstrument för utbildningen, men en förenkling behövs av deras innehåll. Beslutsprocessen kring kursplaner hanteras inom delprojektet om utbildningens styrning. Arbetet med förenklade riktlinjer för kursplaner är redan påbörjat. et här är att ta fram anvisningar för den konkreta utformning av kursplaner som ger enkla och tydliga ramar för det innehåll som måste förmedlas. Typexempel på formulering av förkunskaper ska tas fram med utgångspunkt i SUHF:s rekommendation om nivå och fördjupning. På avancerad nivå ska utformningen vara sådant att studenterna för vissa kurser ska kunna ta eget ansvar för sina förkunskaper. I uppdraget ingår också att utreda alternativa möjligheter till nuvarande dubbelklassning i huvudområden. Vilka för- och nackdelar skulle det innebära att klassa andelar av en kurs istället för hela kursen i (två) olika huvudområden? Medverkande Fredrik Petersson, antagningshandläggare, avdelningen för student- och utbildningsservice, sammankallande Johanna Beverskog Nilsson, utbildningshandläggare, NLkansliet Katarina Gustafsson, 1:e byråsekreterare, avdelningen för student- och utbildningsservice Maria Sterner, utbildningshandläggare, S-kansliet, Utbildningshandläggare från LTJ- och VH-kanslierna Några programstudierektorer tillfrågas som resurspersoner. Kursplaner för det nya utbildningsutbudet (läsåret 2015/16) fastställs nya programnämnder (PN) fram till och med januari Formerna för nya kursplaner efterfrågas dock redan för att kunna påbörja anpassningsarbetet så snart som möjligt. 18

19 Medverkan sker inom ramen för ordinarie tjänst. Möten förväntas främst ske via video, men ersättning kan ges upp till 20 tkr för rese- och andra omkostnader för de medverkande i gruppen. Efter förattest av sammankallande, kan fakturor skickas vidare till 977JTN i Palette. Utöver ovanstående, planeras förändringar som påverkar bl.a. utbildningarna inom områdena landskap, trädgård och jordbruk. Detta ingår i vicedekanernas pågående uppdrag. Förslag om totalt utbud av utbildningsprogram behandlas i SLU:s utbildningsnämnd under våren och programutbudet fastställs av styrelsen i juni 2014 inför läsåret 2015/16. Det medför att ytterligare resurser behöver reserveras för kommande planeringsuppdrag i anslagsfördelningen för Summering av ersättningar för planeringsuppdrag Tkr Projekt Generella kompetenser < 10 2.a Ämnesbredd i kandidatexamen i biologi < 10 2.b Ämnesbredd i kandidatexamen i teknologi < 10 2.c Ämnesbredd i kandidatexamen i nationalekonomi < 10 2.d Ämnesbredd i kandidatexamen i företagsekonomi 75 2.e Kandidatprogram i biologi 75 3.a Masterprogram inom människors hälsa och välbefinnande 75 3.b Masterprogram inom biobaserad ekonomi 75 3.c Masterprogram inom växtbiologi d Masterprogram inom mark, vatten och miljö 75 3.e Masterprogram inom livsmedlens kvalitet och säkerhet a-b Naturresursernas hållbara bruk c Produktionssystem inom naturresursernas bruk < Enklare kursplaner och förkunskapskrav ca TOTALT 19

20 Anvisningar för ersättning Projektledare (projekt 1, 2e, 3a-e och 4a-c) lämnar en budget senast den 11 december 2013 till ledningskansliet Budgeten ska innehålla uppgift om fördelning av ersättningen (inkl. kostnadsställen för berörda). Även eventuella rese- och andra omkostnader ska ingå i budgeten. Kostnadsställen på 7- ställighetsnivån behöver anges och projektnummer inom redovisningsområdet grundutbildning. Utbetalning till respektive institution (motsvarande) sker enligt budgeten. Om ett projekt inte slutförs, kan ersättningen komma att återtas. Sammankallande (projekt 2a-d och 5) kan, efter förattest, skicka fakturor på reseoch andra omkostander vidare till referensnr: 977JTN i Palette. Förväntas kostnader överstiga den omfattning som anges ovan behöver en motiverad budget lämnas senast den 11 december 2013 till ledningskansliet (Johan.Toren@slu.se). 20