Design- och MKB-underlag för Skottarevet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Design- och MKB-underlag för Skottarevet"

Transkript

1 Rapport Nr Design- och MKB-underlag för Skottarevet Sture Lindahl Hans Alexandersson Lennart Fransson Lasse Johansson Anna Karlsson Roland Krieg Helma Lindow Jan-Eric Lundqvist Jonny Svensson

2 2

3 Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Sture Lindahl m. fl. TRIVENTUS Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Olof Liungman, Jan Andersson , /854/ Design- och MKB-underlag för Skottarevet Sture Lindahl Hans Alexandersson Lennart Fransson Lasse Johansson Anna Karlsson Roland Krieg Helma Lindow Jan-Eric Lundqvist Jonny Svensson Uppdragstagare SMHI Norrköping Uppdragsgivare TRIVENTUS Consulting AB Sjönevadsvägen VESSIGEBRO Distribution TRIVENTUS Klassificering ( ) Allmän (x) Affärssekretess Nyckelord Projektansvarig Sture Lindahl sture.lindahl@smhi.se Kontaktperson Vindkraftpark, dimensionering, ström- och vågpåverkan Övrigt Emelie Johansson info@triventus.com

4 Denna sida är avsiktligt blank

5 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND RESULTAT Vind Extremvind Turbulens Vågor Vattenstånd Strömmar Tidvattenström Vinddriven ström Vindströmmar medelvärdesbildade över hela djupet Isförhållanden Isförhållandena utanför Falkenberg Isfrekvens Sammanfattning av karakteristiska värden för isen i området Isens hållfasthet Ström - och vågpåverkan orsakad av de planerade tornfundamenten Påverkan på strömförhållanden Påverkan på vågklimatet REFERENSER... 23

6 Denna sida är avsiktligt blank

7 1 Bakgrund TRIVENTUS projekterar för en utbyggnad med 30 vindkraftverk sydväst, alternativt syd om Skottarevet utanför Falkenberg. För läget i sydväst finns två alternativa placeringar av tornen. SMHI har haft som uppgift att ta fram information om vind, vågor, vattenstånd, strömmar och isförhållanden. Resultaten skall användas för dimensionering och som underlag i MKB-arbetet. De presenteras i följande sammanställning, till stor del i tabellform. 2 Resultat 2.1 Vind Skillnaden i vindförhållanden mellan de båda lägen bedöms vara små, eftersom avståndet till kusten är ungefär detsamma och avståndet mellan dem är små. Nedan redovisade värden på extremvindar och turbulens representerar således båda områdena. Beräkningshöjder för extremvind och turbulens har valts med utgångspunkt från föreslagna verk med navhöjd 110 meter och rotordiameter 120 meter Extremvind För extremvindberäkningar har vi använt beräkningsprogrammet STRONGBLOW (Cook N J, 1985). Som underlag för Strongblow-beräkningarna används dels vindinformation, dels en beskrivning av markytans råhet och topografi inom det område runt lokaliseringsplatsen som kan påverka vinden, vilket således även inkluderar Hallandskusten. Vindinformation för Strongblow-beräkningar baserar sig på 20 års stormsituationer, och togs fram i samband med utarbetandet av Boverkets handbok om snö- och vindlast. (BSV97, Boverket 1997). Sådan vindinformation består dels av den sk basvinden, dels av riktningskoefficienter. Basvinden utgörs av modalvärdet (i det här fallet det vanligaste förekommande värdet) i en fördelning av 50-årsmaxima av vindhastigheten på 10 meters höjd (medelvärdestid=10 minuter) över en horisontell homogen yta med ytråhet 0,05 meter. Riktningskoefficienterna beskriver vindens riktningsvariation och utgörs av omräkningsfaktorer för extremvind som avser olika vindriktningar. Förväntade extrema vindhastigheter med återkomst en gång på 1, 10, 50 och 100 år har beräknats. Resultatet av extremvindberäkningarna redovisas i tabell 1. Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet 1

8 Tabell 1. Beräknad byvindhastighet (i meter per sekund) för olika återkomsttider vid Skottarevet. Medelvärdestid är 3 sekunder. återkomsttid höjd 50 m höjd 110 m höjd 170 m 1 år 37,7 m/s 39,5 m/s 40,6 m/s 10 år 45,1 m/s 47,3 m/s 48,5 m/s 50 år 49,6 m/s 52,0 m/s 53,3 m/s 100 år 51,4 m/s 53,9 m/s 55,2 m/s Turbulens Turbulensintensiteten vid Skottarevet har beräknats med hjälp av beräkningsprogrammet WASP Engineering (Mann J. et al, 2000). Resultaten redovisas i tabell 2. Turbulensintensiteten är beroende av råheten hos det underlag som luften strömmar över samt av vindhastigheten. Vid vind från hav är därför värdena lägre än vid vind från land. Intervallen speglar skillnader i råhet och vindhastighet mellan olika vindriktningar. Tabell 2. Turbulensintensiteten (i procent) vid Skottarevet. höjd 50 m höjd 110 m höjd 170 m vind från hav 9,4-10,6 6,0-7,9 5,3-6,9 vind från land 12,0-12,6 11,1-11,7 11,3-12,6 2.2 Vågor SMHI har inte mätt vågorna på någon lämplig lokal i närheten av Falkenberg. Beräkningar är därför utförda med en numerisk modell med vind- och djupuppgifter som utgångspunkt. Den vind som används för vågberäkningarna är så kallad analyserad vind, som bygger på en metod där observationer och beräkningar utnyttjas på ett optimalt sätt för att ta tillvara deras respektive fördelar. Vinden har, tillsammans med djupuppgifter, förts in i en modell som beräknar vågegenskaperna i hela Kattegatt med en upplösning av cirka 0,1 longitudgrader och 0,06 latitudgrader. I närheten av Skottarevet har denna upplösning sedan ökats till cirka 100x100 meter. Alla djupuppgifter är baserade på Sjöfartsverkets digitala sjökort. 2 Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet

9 Beräkningar har gjorts med data som täcker elva år, , och data för var sjätte timme under denna period har används. Två olika lägen för vindkraftsparken har studerats, Norra och Södra alternativet. Lägena ligger nära varandra längs en kust utan några dramatiska topografiska former, vilket gör att vågförhållandena är desamma på båda ställena. Djupet är så pass stort att variationen inom det område som parken utgör är liten. Vi återger därför resultaten som en uppsättning tabeller och figurer som således gäller båda lägena. Tabell 3. Alla alternativen. Sannolikheten (i procent) att signifikanta våghöjden (H s ) överstiger X meter. månad X = 0,5m X = 1 m X = 1,5 m X = 2 m X = 2,5 m X = 3 m X = 3,5 m X = 4 m X = 4,5 m 1 64,1 36,7 18,7 7,3 3,1 1 0,4 0, ,2 40,6 23,8 12,2 4,8 2,3 0,7 0, ,5 29,6 15 6,2 2,6 1,2 0,4 0, ,4 14,5 5,3 2 0, ,6 12,5 4,3 1,1 0,2 0, ,6 22,3 9,2 2,9 0, ,8 15,8 5,2 1, ,1 15,9 6,4 1,2 0, ,3 21 9,4 4,5 2,3 0, ,9 34,5 17,5 7,9 2,9 0,7 0, ,6 16,4 7,3 3,6 1,2 0,5 0, ,5 33,2 19,1 9,7 3,3 1,4 0,4 0,2 0, ,8 25,6 12,5 5,3 2 0,7 0,2 0,1 0 0 Exempel 1: Sannolikheten att signifikanta våghöjden överstiger 1 meter är 26 procent under året, det inträffar således under i genomsnitt 0, = 95 dygn per år eller timmar per år. X = 5 m Exempel 2: För en genomsnittlig maj-månad är sannolikheten 12 procent eller drygt 4 dygn eller 100 timmar per månad att signifikanta våghöjden överstiger 1 meter. Exempel 3: För en genomsnittlig februari-månad är sannolikheten 41 procent eller drygt 11 dygn eller 275 timmar per månad att signifikanta våghöjden överstiger 1 meter. Exempel 4: För en genomsnittlig februari-månad är sannolikheten 0,7 procent eller knappt 5 timmar per månad att signifikanta våghöjden överstiger 3,5 meter. Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet 3

10 Tabell 4. Alla alternativen. Sannolikheten (i procent) att signifikanta våghöjden (H s ) underskrider X=0,5 meter under sammanhängande tidsperioder på 6, 12 respektive 24 timmar. månad 6 t 12 t 24 t Tabell 5. Alla alternativen. Sannolikheten (i procent) att signifikanta våghöjden (H s ) underskrider X = 2 meter under sammanhängande tidsperioder på 6, 12 respektive 24 timmar. månad 6 t 12 t 24 t Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet

11 Skottarevet, Norra Alternativet signifikant våghöjd (m) vindhastighet (m/s) Figur 1. Signifikant våghöjd mot vindhastighet. Skottarevet, Norra Alternativet 7 6 vågperiod Tz (s) signifikant våghöjd (m) Figur 2. Vågperiod mot signifikant våghöjd. Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet 5

12 2.3 Vattenstånd Havsvattenståndsstatistik baserad på mätningar i Ringhals/Varberg presenteras i tabellerna nedan. Nivåerna är refererade till medelvatten (0) år 2005, vilket motsvarar -6 centimeter i RH70. Som underlag till tabellerna ligger årliga max- och minimivärden från 1887 till Under stormen Gudrun i januari 2005 uppmättes det hittills högsta vattenståndet sedan mätningarnas start, 164 centimeter över medelvatten. Tabell 6. Återkomsttid för maximalt vattenstånd. återkomsttid W [cm] 2 år 92 5 år år år år år år 168 Tabell 7. Återkomsttid för minimivattenstånd. återkomsttid W [cm] 2 år år år år år år år Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet

13 Tidvattenamplituden längs Sveriges kust är liten. Utanför Falkenberg är största skillnaden mellan hög och lågvatten ca 20 centimeter och amplituden alltså ca 10 centimeter. Normalt sett rör det sig dock runt 15 centimeter (amplituden ca 7 centimeter). Tidvattnet är här halvdagligt, dvs. högvatten och lågvatten förekommer två ggr per dygn. Klimateffekter kan på sikt medföra en allmän höjning av havsytans nivå. Utvärdering av simuleringar och analyser som har genomförts inom detta område görs bland annat av Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), ett organ upprättat av Världsmeteorologiska organisationen (WMO) och FN. Nationella analyser för detaljerade förhållanden i svenska vatten görs av SMHI:s Rossby Center. Beräkningarna baseras på de bästa möjliga antaganden som kan göras i dagsläget men innehåller ändå ett visst mått av osäkerhet. Efterhand som mätserierna av klimatdata blir längre kommer precisionen i beräkningarna att höjas. IPCCs rapport (Intergovernmental Panel on Climate Change, 2001) tyder på en ökning av den globala medelhavsnivån med 0,09-0,88 meter för perioden från 1990 till Dessa värden speglar resultaten för hela omfånget av globala modeller och olika utsläppsscenarier. Resultaten inkluderar osäkerheter i förändringar av landis, permafrost och sedimenttransport. I Rossby Centrets scenario för framtida högsta medelnivå i Östersjön och Kattegat används skillnaden mellan A2 scenario för perioden och en kontrollkörning för perioden (Ökningen i utsläppen av växthusgaser (bl. a. CO 2 ) under perioden sker snabbare i A2 scenarion än i andra IPCCscenarier.) Denna lokala skillnad adderas till den maximala globala höjningen av medelhavsnivån, 0,88 meter. Eftersom vi har en pågående landhöjning och delvis landsänkning i området måste denna tas hänsyn till i det relativt långa tidsperspektiv som är aktuellt. Kartan visar framtida havsnivåförändring i relation till medelnivån idag. Kartan baseras på en simulering med Rossby Centrets modellsystem (RCAO) i kombination med beräkningar av landhöjningen samt med hänsyn till regionala ändringar i vindriktning och styrka. För Kattegat vid Falkenberg visar kartan en höjning av medelvattenståndet på centimeter under vintersäsongen (december till februari). De resultat som har framtagits presenteras inom INTERREG-projektet SEAREG. Projektet syftar till att sammanställa naturvetenskaplig forskning kring effekter av klimatförändring, så att den direkt kan användas vid fysisk planering. Det bör påpekas att resultaten är i högsta grad beroende av vilken global modell som används samt vilka antaganden om utsläppen som görs. Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet 7

14 Figur 3. Medelvärdet för vattenståndshöjning under vintersäsongen (dec. feb.) i Östersjön med hänsyn till landhöjning. Konturintervall 10 centimeter. 2.4 Strömmar Tidvattenström I Kattegatt är tidvattenströmmarna mycket svaga. Det halvdagliga tidvattnets amplitud utanför Falkenberg är maximalt ca 10 centimeter, medan det i Fredrikshamn kan vara 20 centimeter. De vattenståndsvariationer man registrerar på Hallandskusten är huvudsakligen orsakade av högtryck och lågtryckspassager. De Strömmar som orsakas av vattenståndsförändringar är mycket mindre än de som genereras av hård vind Vinddriven ström Vi beräknar vindströmmarna med hjälp av Ekmanteorin. (Ekman V. W. 1905, Csanady G. T. 1984). Vindströmmen har beräknats för vindar med en återkomsttid på 1 år, 10 år, 50 år, 100 år. De använda vindhastigheterna ges i tabellen nedan. 8 Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet

15 Tabell 8. Ur vindstatistik beräknade extremvindar (medelvind under en timma på 10 meter höjd) för Skottarevet, Falkenberg. Vindar för de sektorer som ger högst vindström. återkomsttid riktning från 240 riktning från 270 riktning från 300 riktning från år 23,5 m/s 22,7 m/s 22,3 m/s 21,1 m/s 10 år 28,0 m/s 27,2 m/s 26,6 m/s 25,2 m/s 50 år 30,8 m/s 29,8 m/s 29,2 m/s 27,7 m/s 100 år 31,9 m/s 30,9 m/s 30,3 m/s 28,7 m/s Beräkningarna är gjorda konservativt dvs. med en approximering uppåt vid alla förenklingar. En första sådan förenkling är att vi använder medelvind för 1 timme även om vi antar att blåstiden för uppstart av vindström ibland är längre. Först beräknas strömmen vid vattenytan om vinden blåser under 6-8 timmar med oförändrad styrka. Denna blåstid ger en fullt utvecklad ström. Tabell 9. Beräknad ström i skiktet 0 1 meter om vinden blåser 6-8 timmar och vattendjupet är stort. Beräkningen förutsätter oändligt hav (ingen kust). återkomsttid riktning från 240 riktning från 270 riktning från 300 riktning från år 1,0 m/s 1,0 m/s 0,9 m/s 0,8 m/s 10 år 1,5 m/s 1,4 m/s 1,3 m/s 1,2 m/s 50 år 1,8 m/s 1,7 m/s 1,6 m/s 1,4 m/s 100 år 1,9 m/s 1,8 m/s 1,7 m/s 1,6 m/s Strömmen är högst för vindar från västsydväst eftersom vinden är starkast från denna riktning. Ytströmmen går då åt 105 grader, ungefär österut, dvs. 45 grader till höger om vindriktningen. På djupare nivåer blir strömmen svagare och går allt mer till höger om vindriktningen. Om vindströmmen genereras i ett instängt havsområde, Kattegatt, kommer vindströmmen att påverkas av kusterna. Vindströmmen bygger upp högvatten som i sin tur genererar strömmar mot vinden på djupare vatten. När vattendjupet är begränsat, utanför Falkenberg omkring 20 meter, påverkas strömmen av bottenfriktion. Vindströmmen i ett instängt område med Kattegatts dimensioner och 20 meter bottendjup har beräknats i en numerisk modell. Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet 9

16 Tabell 10. Beräknad ström i skiktet 0 1 meter om vinden blåser 6-8 timmar och vattendjupet är 20 meter). Vindströmmen har beräknats i ett instängt område med Kattegatts dimensioner. återkomsttid riktning från 240 riktning från 270 riktning från 300 riktning från år 1,0 m/s 0,9 m/s 0,9 m/s 0,8 m/s 10 år 1,4 m/s 1,3 m/s 1,2 m/s 1,0 m/s 50 år 1,7 m/s 1,6 m/s 1,5 m/s 1,2 m/s 100 år 1,8 m/s 1,7 m/s 1,6 m/s 1,2 m/s Vindar från sydväst ger den kraftigaste ytströmmen även när beräkningen tar hänsyn till Kattegatts kuster och botten. Strömmen blir dock något svagare än i ett beräkningsfall utan begränsningar Vindströmmar medelvärdesbildade över hela djupet För beräkning av strömkrafterna på en konstruktion från botten och upp till vattenytan är ytströmmen av mindre intresse. Istället bör man ta hänsyn till medelströmmen i olika vattenlager. Vindströmmen utanför Falkenberg på en position där totaldjupet är 20 meter består ofta av ett lager mellan 0 och 8 meter där strömmen går något till höger om vindens riktning, samt ett lager mellan 8 och 20 meter där strömmen har motsatt riktning. Transporten i de två lagren är i stort sett densamma. Tabell 11. Djupintegrerad ström efter 6-8 timmars blåstid. Vindriktning från 240 grader (mot 60 grader). Vattendjup 20 meter. återkomsttid övre lagret medelhast. mot 110 undre lagret medelhast. mot år 0,5 m/s 0,4 m/s 10 år 0,7 m/s 0,5 m/s 50 år 0,9 m/s 0,6 m/s 100 år 1,0 m/s 0,7 m/s 10 Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet

17 Vindströmmen utanför Falkenberg på en position där totaldjupet är 30 meter består av ett lager mellan 0 och 12 meter där strömmen går något till höger om vindens riktning, samt ett lager mellan 14 och 30 meter där strömmen har motsatt riktning. Tabell 12. Djupintegrerad ström efter 6-8 timmars blåstid. Vindriktning från 240 grader (mot 60 grader). Vattendjup 30 meter. återkomsttid övre lagret medelhast. mot 120 undre lagret medelhast. mot år 0,6 m/s 0,3 m/s 10 år 0,8 m/s 0,5 m/s 50 år 1,0 m/s 0,5 m/s 100 år 1,1 m/s 0,6 m/s Genom Öresund och Bälten strömmar Östersjöns överskottsvatten ut som en ytström. Vid västliga eller sydliga vindar blir vattenståndet i sydvästra Östersjön lågt och vatten strömmar in genom Öresund och Bälten. Kraftig utström, som kan ge effekter på strömmen utanför Falkenberg, inträffar då vind från nord eller ost medför högvatten i sydvästra Östersjön eller då högtryck får vattenståndet att sjunka i Kattegatt. Vid dessa vädertyper har vi inte extremt kraftig vinddriven ström utanför Falkenberg. 2.5 Isförhållanden Isförhållandena utanför Falkenberg Isförhållandena utanför Falkenberg och Varberg är normalt ganska lindriga, mest påverkade av bälten med tunn drivis och tidvis mest öppet vatten. Isläggningen börjar normalt i mitten av januari och det är isfritt från mitten av mars. Perioder med isfritt följs av isläggning på nytt. Under perioden med isläggning bildas nyis vid lugna vindförhållanden men också i samband med svag vind och smul sjö. Sönderbruten tunn is (mindre än 10 centimeter) driver oftast sydväst- eller västerut och växer till i tjocklek i samband med kylan österifrån. Vid dessa situationer packas isen samman och fryser ihop utanför danska kusten eller bildar stora isfält i centrala Kattegat, medan det är öppet vatten eller nyis vid svenska kusten. Nordgående ström, som är vanligast utanför svenska kusten, håller isfältet sönderbrutet i drivisflak. Is från andra områden kan tillfälligt passera utan att orsaka några anmärkningsvärda problem. De svåraste isförhållandena råder i mitten av februari och fram till början av mars då is från danska farvatten eller sydligaste Kattegat bryter upp och börjar driva åt nordost eller norrut mot svenska kusten och vidare norrut till Skagerrak, där isen skingras och smälter. Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet 11

18 Milda och kraftiga sydliga eller sydvästliga vindar tränger in västerifrån. Vid dessa tillfällen packas sönderbruten is samman utanför svenska kusten. Isen bildar packisvallar, glidkanter eller stampisvallar 5-10 nautiska mil ut från stranden. Ispress förekommer tillfälligt p.g.a. friska eller hårda vindar (mer än 10 meter per sekund och kraftig nordgående ström, centimeter per sekund). Ett typiskt exempel är från den svåra isvintern I mitten av februari 1987 förkom ett 5-8 nautiska mil brett bälte med kompakt centimeter tjock is 3-4 dagar utanför kusten mellan Falkenberg och Halmstad. Vid dess lägen kan isen längst ut i isfältet driva snabbare norrut än isen närmast kusten och en s.k. glidkant bildas. Det medför ett skruvliknande tillstånd. När vind- och strömförhållandena avtar glesnar isen eller skingras och issituationen förbättras. Det mest utsatta området för packisvallar och stampisvallar med tidvis ispress är sydväst om Morups tånge. Då vinden avtar eller ändrar riktning upphör ispressen och isen glesnar och skingras långsamt. En del spridd drivis kan finnas kvar på drift norrut av strömmen och isen blir rutten och smälter undan eller upplöses snabbt genom inträngning av saltare vatten. Enstaka grundstötta vallar eller isbumlingar kan tillfälligt förekomma. Definitioner Vall: En linje eller mur av sönderbruten is tvingad upp av vindpress. Kan vara nyligen bildad eller påverkad av vädret och utjämnad. Stampisvall: En sträng eller smalt bälte av nyis, ung is eller krossis (vanligen meter bred) bildad vid stranden eller vid en fastiskant. Den är kraftigt sammanpackad av vind, ström och vågor. Normalt en vattenbemängd samling av sammanpackade små isbitar utan anmärkningsvärd topografi på ytan. I mycket grunda områden kan stampisvallen (sammanpackad issörja) nå ner till botten. Stampisvallen skingras oftast med en vindändring eller genom att vågorna minskar i storlek men kan i vissa lägen delvis frysa ihop och bilda s.k. isbumlingar, ibland upp till 1 meter tjocka, av porös is, stöpis. Glidkant: Vid fastiskanten kan drivis utanför glida förbi och bromsas upp av friktionen mot den orörliga fastiskanten, viken i sin tur kan bryta upp i flak och driva ut till sjöss Isfrekvens Isstatistik presenteras för området utanför Falkenberg/Varberg från Data är hämtad från Thorslund (1963) och Westring (1993) samt kompletterad med isdata som årligen publiceras Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet

19 Tabell 13. Datum för isläggning och isfritt utanför Falkenberg/Varberg för de vintrar då is förekommit. Första dag någonsin med isbildning Median datum första dag med isbildning Sista dag någonsin med isbildning Första dag någonsin med isfritt efter issäsong 19 december 23 januari 22 februari 2 februari Median datum med isfritt 14 mars Sista dag någonsin med is 8 april Tabell 14. Sannolikhet för isförekomst. sannolikhet för isförekomst [%] datum av all slags is inklusive grova flak datum med is grövre än 15 cm (jämn is alt. flak) 3-15 dec 19 jan 15 mar 20 april jan 16 feb 9 mar 9 mar febr 10 mar 8 jan 13 febr 2 mar 12 mar 29 febr 3 mar 11 Några punkter om isförhållanden: Istjockleken är normalt 5-15 centimeter under januari centimeter delvis sammanfrusen drivis under februari mitten mars. Hopskjuten is, dvs flak som skjutit upp på varandra kan förekomma och lokalt medföra upp mot 50 centimeter tjocka flak. Sammanfrusen snö- och issörja medför flak, s.k. isbumlingar av porös is. Extremt svåra och långvariga isvintrar har från 1930 förekommit vintern 1940, 1941, 1942, 1947, 1963, 1985, 1986 och Under perioden har is av betydelse förekommit utanför Falkenberg och Varberg 1996 (35 dagar) och 2003 (21 dagar). Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet 13

20 Tabell 15. Maximal istjocklek med olika återkomsttid. återkomsttid maximal istjocklek [cm] 5 år år år år 51 Tabell 16. Isläggningsdatum med olika återkomsttid. återkomsttid isläggning [datum] 5 år 03/02 10 år 15/01 50 år 25/ år 19/12 Tabell 17. Islossningsdatum med olika återkomsttid. återkomsttid islossning [datum] 5 år 06/03 10 år 16/03 50 år 31/ år 08/04 14 Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet

21 2.5.3 Sammanfattning av karakteristiska värden för isen i området Drivis: 2-10 centimeter tjock jämn is meter eller sönderbruten is (tallriksis), flakstorlek 2-20 meter centimeter tjocka bälten av sönderbruten is (koncentration procent), flakstorlek 5-20 meter centimeter tjock sammanfrusen drivis, flakstorlek meter. Iskoncentration procent centimeter tjock spridd is (iskoncentration procent) eller enstaka flak, flakstorlek meter centimeter tjocka enstaka isbumlingar, flakstorlek meter. Packisvallar: Isflak med tjocklek 5-30 centimeter, flakstorlek 5-20 meter, djup under havsytan 2-4 meter. Stampisvallar, istjocklek 1-20 centimeter, flakstorlek 0,2-2 meter, djup 2-3 meter. Iskvalité: Salthalten varierar i intervallet promille. Istemperatur mestadels 0 till -10 grader Celsius. Is av färskvatten (regn/smält snö) kan förekomma på djupet 0-3 centimeter från ytan Isens hållfasthet Isens mekaniska egenskaper, för små provvolymer i ett kontinuerligt istäcke, varierar beroende på bildningssätt, salthalt, porositet och temperatur. För större volymer eller ytor kommer även spricksystem och svaghetszoner att spela en avgörande roll för potentiella islaster. Beroende på den fasta konstruktionens kontaktbredd mot isen krävs det ett relativt stort osprucket isflak för att isen ska räknas som sammanhängande. Tillgänglig statistik tyder på att isen som bildas utanför Falkenberg är mycket tunn och att drivisen från danska farvatten är relativt sönderbruten innan den når området. Följande issituationer antas vara kritiska vid beräkning av islaster och har därför studerats: Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet 15

22 A. Fast nyis som bildats på plats Typisk istjocklek: 0,2 m Kristallstruktur: kolumnär 2-8 mm Vattnets salthalt: 0,015 Isens salthalt S i : 0,003-0,006 Isens porositet p: 0,01 Isens temperatur T i : -10 C B: Sammanfrusen drivis med tallriksis som ursprung Typisk istjocklek: 0,3 m Kristallstruktur: frazil/kolumnär 1-10 mm Vattnets salthalt: 0,030 Isens salthalt S i : 0,004-0,007 Isens porositet p: 0,03 Isens temperatur T i : -8 C C: Porös is av sammanfrusen snö- och issörja Typisk istjocklek: 0,5 m Kristallstruktur: granulär/konglomerat Vattnets salthalt S i : 0,015 Isens salthalt: 0,005-0,008 Isens porositet p: 0,05 Isens temperatur T i : -2 C Halten saltlake kan beräknas med hjälp av antagna värden på isens temperatur, salthalt och porositet. Nära isens smältpunkt ökar saltlakevolymen exponentiellt och kan för samtliga istyper (A, B, C) vara så hög som 10 procent vid -2 grader. Sådan varm is har en låg böjhållfasthet (< 0,4 MegaPascal) och tryckhållfasthet (< 1 MegaPascal) men värdena påverkas väsentligt av belastningshastighet. 16 Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet

23 Tabell 18. Isens hållfasthet. istyp antagen halt av saltlake porositet + saltlake böjhållfasth et 1 [MPa] tryckhållfasthet 2 [MPa] A 0,02 0,03 0,5 3,0 B 0,03 0,06 0,3 2,0 C 0,10 0,15 0,2 0,8 1 Förväntat värde vid böjning av en balk utskuren ur istäcket 2 Förväntad tryckhållfasthet för små provkroppar som belastas hastigt vinkelrät mot frysriktningen (horisontellt) 2.6 Ström - och vågpåverkan orsakad av de planerade tornfundamenten Påverkan på strömförhållanden Typiska och extrema strömförhållanden har behandlats tidigare i denna rapport. Studier av påverkan på strömmen från samtliga tornfundament och en transformatorstation har genomförts för bedömda medelförhållanden av ström, salthalt och temperatur. Två typer av fundament har studerats, ett med cylindrisk form med diametern 6-8 meter och ett med cirkulärt tvärsnitt med diametern 8 meter vid ytan och diametern 30 meter vid botten. Den senare typen är ett s.k. gravitationsfundament. Den situation som har valts är en kustparallell ström med hastigheten 0,5 meter per sekund, avtagande vid botten enligt en logaritmisk fördelning. Salthalt- och temperatur har satts lika från ytan till botten. Analysen är genomförd med en tredimensionell numerisk beräkningsmodell, Phoenics, som används regelbundet för olika typer av simuleringar av cirkulationen i havsområden. Modellen arbetar i ett tredimensionellt beräkningsnät som i det här fallet har en längd på meter och en bredd på meter. Beräkningarna är genomförda för fundament som står på djupet meter. Nätets dimensioner är valda så att effekter av tornfundamenten (virvelbildning etc.) skall kunna utvecklas ostört inom nätet. Effekterna av fundamenten har parametriserats vilket innebär att den detaljerade strömbilden runt varje fundament inte har lösts upp i detalj. Inverkan av tornfundamenten bedöms bli densamma för områdena sydväst och syd om Skottarevet med fundamenten förlagda inom en romb. Däremot kan man eventuellt vänta sig någon skillnad mellan lösningen med fundament förlagda inom en romb och fundament inom en triangel med avklippta hörn. Beräkningar har därför Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet 17

24 genomförts för dessa två lösningar för området sydväst om Skottarevet. För tekniska detaljer och lokaliseringsförslagens utseende hänvisas till sökandens beskrivningar. De genomförda beräkningarna visar att för båda lösningarna kommer medelströmmen förbi 30 cylindriska tornfundament och en transformatorstation att sänkas ca. 6 procent. Om gravitationsfundament väljs visar beräkningarna på en bedömd sänkning av medelströmmen på ca 12 procent. Bakom varje tornfundament kommer normalt en virvelgata att utvecklas. Inom denna fås lokala ökningar av hastighet och turbulens. Beräkningar med den tredimensionella modellen Phoenics detaljerat för enbart ett fundament visar att virvelgatan har klingat av tydligt i storleksordningen 100 meter från konstruktionen vid en medelhastighet på 0,7-0,8 meter per sekund i havet, en hög hastighet enligt tidigare kapitel om strömmar. Enligt beräkningarna kan hastigheten i virvlarna bli upp till 40 procent högre än i den omgivande vattenmassan Påverkan på vågklimatet Tornfundamenten blockerar vågorna dels genom att de reflekteras mot fundamentet varvid vågenergin bevaras men riktningen ändras, dels genom att vågorna bryts vid fundamentet varvid vågenergin går förlorad. Den vågblockerande effekten är i princip oberoende av vågornas längd och höjd. Vi tar hänsyn till fundamentens vågblockerande verkan i beräkningen nedan. En annan mekanism som har betydelse är vågböjning (diffraktion). Vågböjningen blockerar inte vågenergin men den sprider den i viss mån och får den därigenom att ändra riktning. Vågböjningen beror starkt på våglängden och i något mindre mån på våghöjden. Av dessa två mekanismer, vågblockering och vågböjning, är den sistnämnda av underordnad betydelse i detta sammanhang och vi försummar den därför. Med det arrangemang av fundament som planeras kan vågorna som mest blockeras på en sträcka som är lika med fundamentens sammanlagda bredd. I det fall då de är räta cylindrar är denna sträcka enkel att bestämma, medan i det fall då fundamenten är koniska blir något mer komplicerat. I det senare fallet har vi gjort en enkel uppskattning genom att ta ett värde mellan bredden vid basen och spetsen. Parkens utsträckning är ungefär 4 kilometer. Med trettio fundament (räta cylindrar) à 8 meters bredd kommer cirka 6 procent av vågenergin att blockeras. Detta minskar våghöjden med 3 procent jämförd med förhållanden utan fundament. Våghöjden motsvarar i detta fall 97 procent av den höjd som uppnås i det ostörda fallet. Med trettio koniska fundament 8 meter breda i spetsen och trettio meter vid basen sätter vi den blockerande bredden till 15 meter. Vågenergiminskningen blir då 11 procent vilket minskar våghöjden till 94 procent av den höjd som uppnås i det ostörda fallet. Beräkningen har gjorts genom att de båda blockeringsfaktorer som beräknats ovan tillämpas på en linje lika bred som de planerade vindkraftsparkerna. Linjen är orienterad parallellt med stranden. I princip innebär det att vi tänker oss alla verken placerade på denna linje. I verkligheten står verken inte på en linje utan på olika avstånd från stranden men för beräkningen har detta inte någon betydelse. Den största blockeringseffekten av vindkraftsparken fås då den sträcka som vågorna skall färdas mellan parken och stranden är som kortast, alltså vid sydvästlig vind. Denna 18 Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet

25 vindriktning är även den vanligaste. Vi har valt att studera vågblockeringen vid en sydvästlig vind på 12 meter per sekund. Resultatet gäller för denna mycket vanliga situation men, eftersom vi anger det i relativa tal, det vill säga i förhållande till fallet utan vindkraftspark, gäller resultatet ungefärligt även för andra vindstyrkor. Som antytts ovan så är fallet med sydvästlig vind även det fall där påverkan på vågorna är som störst; i alla andra fall är påverkan mindre. Vi anger resultaten dels som förändrad signifikant våghöjd, dels som förändrad maximal vattenhastighet vid bottnen. Det senare är avgörande för huruvida kustskapande processer som erosion eller deposition kan påverkas. Figur 4. Minskningen av den signifikanta våghöjden vid en blockering av 30 fundament à 8 meters effektiv bredd. Den röda linjen är strandkonturen. (Denna har en felaktig form innanför strandlinjen till följd av digitaliseringen av sjökortet men detta har ingen betydelse för resultatet.) De vita linjerna är djupkonturer för var femte meter. Färgen visar minskningen i procent; mörkblått innebär ingen förändring, 0 procent, ljusblått anger en minskning med 3 procent. Inne vid stranden på 5-10 meters djup är minskningen runt 1 procent. Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet 19

26 Figur 5. Minskningen av den signifikanta våghöjden vid en blockering av 30 fundament à 15 meters effektiv bredd. Inne vid stranden på 5-10 meters djup är minskningen knappt 2 procent. Övriga förklaringar se Figur Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet

27 Figur 6. Minskningen av den våginducerade vattenhastigheten vid botten vid en blockering av 30 fundament à 8 meters effektiv bredd. Inne vid stranden på 5-10 meters djup är minskningen runt 1 procent. Övriga förklaringar se Figur 4. Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet 21

28 Figur 7. Minskningen av den våginducerade vattenhastigheten vid botten vid en blockering av 30 fundament à 15 meters effektiv bredd. Inne vid stranden på 5-10 meters djup är minskningen runt 2 procent. Övriga förklaringar se Figur Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet

29 3 Referenser Cook N J, The designer s guide to wind loading structures, part 1. Building Research Establishment, Garston, UK Csanady G.T Circulation in the Coastal Ocean. Riedel Publishing Company. Ekman V.W On the influence of the earth s rotation on ocean-currents. Arkiv för matematik, astronomi och fysik. Band 2: No Reprinted by K. Svenska Vetenskapsakademin J. T. Houghton, et al. (Eds.) Climate Change 2001: The Scientific Basis Contribution of Working Group I to the Third Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). Cambridge University Press, Cambridge, Mann J. et al, WAsP Engineering DK, Risoe National Laboratory, Roskilde, Denmark. May Meier H.E.M., et al Simulated sea level in past and future climates of the Baltic Sea. Climate Research vol. 27. Svansson A Physical and chemical oceanography of the Skagerrak and Kattegat. 1. Open sea conditions. Fishery Board of Sweden. Ser. Hydrografi rep. no. 1. Thorslund B Isförhållanden i svenska farvatten under normalperioden Serie Meteorologi nr 13. Westring G Isförhållanden i svenska farvatten under normalperioden SMHI Oceanografi nr 59. Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet 23

30 24 Nr SMHI - Design- och MKB-underlag för Skottarevet

31 Denna sida är avsiktligt blank

32 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut NORRKÖPING Tel Fax

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i

Läs mer

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Rapport Nr. 2008-59 Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Ekaterini Kriezi och Walter Gyllenram Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: E. Kriezi och

Läs mer

Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad

Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).

Läs mer

Vågmodellering Kinneviken

Vågmodellering Kinneviken Dimensionerande underlag Uppdragsnummer Göteborg 2014-03-31 12802546 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ MALMÖ Org. Nr. 556550-9600 Drakegatan 6 Svartmangatan 18 Honnörsgatan 16 Södra Tullgatan 4 Box

Läs mer

BEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN

BEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN PM BEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN SLUTRAPPORT 2017-01-12 1 INLEDNING I Oskarshamn pågår sedan en tid tillbaka ett arbete med att utveckla Inre hamnen. Ett planprogram har tagits fram som ska leda

Läs mer

Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem

Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem Rapport Nr. 62 Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem David Segersson Pärmbild. Bilden föreställer strömningen kring planerad bebyggelse i Danvikshem vid sydvästliga vindar. Rapport Författare:

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge

Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge Rapport Nr. 2007-53 Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge Signild Nerheim Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Signild Nerheim Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Havsvattenstånd runt Gotland - nu och i framtiden

Havsvattenstånd runt Gotland - nu och i framtiden Nr. 2008-71 Rapport Havsvattenstånd runt Gotland - nu och i framtiden Signild Nerheim 2 Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Signild Nerheim Gotlands kommun 2008-71 Granskare: Granskningsdatum:

Läs mer

BILAGA B.8. 02.15.4 SMHI - Dimensio nerande havsnivåer Luleå hamn. Malmporten Luleå

BILAGA B.8. 02.15.4 SMHI - Dimensio nerande havsnivåer Luleå hamn. Malmporten Luleå BILAGA B.8 02.15.4 SMHI - Dimensio nerande havsnivåer Luleå hamn Malmporten Luleå Dokumentitel: 02.15.4 SMHI, Dimensionerande havsnivåer Luleå hamn Dokumentdatum: 2014-09-16 Version: 1 Organisation: Upprättad

Läs mer

Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar

Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar Rikets höjdsystem 2000 Baltic Sea Chart Datum 2000 Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000) är Sveriges nationella referenssystem för höjder och djup, både

Läs mer

FAKTABLAD NR 46 2010

FAKTABLAD NR 46 2010 FAKTABLAD NR 46 2010 Vågor i svenska hav Vind och vågor möter den som ger sig ut på havet. Vinden kan vara besvärlig men de vågor den skapar är den största faran. Att ha kunskap om vad man kan förvänta

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

FAKTABLAD NR 52 2011

FAKTABLAD NR 52 2011 FAKTABLAD NR 52 2011 Strömmar i svenska hav Havsvattnet är alltid i rörelse i mer eller mindre regelbundna banor. De största rörelserna sker horisontellt medan vertikala rörelser är mindre på grund av

Läs mer

Potentialbedömning av marin strömkraft i Finnhamn

Potentialbedömning av marin strömkraft i Finnhamn Potentialbedömning av marin strömkraft i Finnhamn Fältmätningar och resultat Nicole Carpman, Uppsala universitet, Innehållsförteckning Bakgrund 3 Instrument 3 Metod 3 Tvärsnittsmätningar 3 Långtidsmätningar

Läs mer

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard

Läs mer

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Mätningar under februari-april år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Uppsala kommun [Skriv här]

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING

UTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING UTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING I den här rapporten presenteras resultatet från en vindberäkning som har utförts på förslag på utformning av innerstaden norr om strömmen

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

PM 2009-05-28 Trelleborgs Hamn rådgivning

PM 2009-05-28 Trelleborgs Hamn rådgivning Effekt av utbyggnaden av Trelleborgs Hamn avseende tång och erosion Trelleborgs Hamn planerar att expandera verksamheten och avser därför bygga ut hamnen. Det finns en oro att hamnutbyggnaden påverkar

Läs mer

Vågförhållanden vid Storsjö Strand, Östersund

Vågförhållanden vid Storsjö Strand, Östersund Vågförhållanden vid Storsjö Strand, Östersund Östersunds kommun September 2007 Vågförhållanden vid Storsjö Strand, Östersund September 2007 Agern Allé 5 DK-2970 Hørsholm Denmark Tel: +45 4516 9200 Fax:

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:

Läs mer

Vindkomfortstudie för Havtornet (del av Norra Djurgården 1:37), Östermalm, Stockholm stad

Vindkomfortstudie för Havtornet (del av Norra Djurgården 1:37), Östermalm, Stockholm stad Sofia Malmsten ABC B Vindkomfortstudie för Havtornet (del av Norra Djurgården 1:37), Östermalm, Stockholm stad Pärmbild. Bilden visar ett av vindkomfortkriterierna; procent av tiden som vinden överstiger

Läs mer

SMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige

SMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige SMHI:s havsnivåprojekt 2015-2017 Framtida havsnivåer i Sverige Signild Nerheim, SMHI, 2018-04-19. De flesta bilderna är hämtade från SMHIrapporten Klimatologi nummer 48; Framtida havsnivåer i Sverige,

Läs mer

Reports written in English are marked with a

Reports written in English are marked with a Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Serie Oceanografi / The series of Oceanography 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1985 1 Lennart Funkquist

Läs mer

Isens uppbyggnad och känslighet

Isens uppbyggnad och känslighet Isens uppbyggnad och känslighet för förändring Anders Omstedt Göteborg University Earth Sciences Centre Ocean Climate Group www.oceanclimate.se Tips Stockholms Skridskoseglarklubb, SSSK, Johan Porsby http://www.sssk.se/kunnande/iskunskap.h

Läs mer

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av

Läs mer

Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå

Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå Uppdragsnr: 10191512 1 (6) PM Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer 1 Bakgrund Norrköpings kommun arbetar med planeringen för ett nytt resecentrum i samband med utbyggnaden av Ostlänken. WSP

Läs mer

Vindkartering av Norra Sigtuna stad

Vindkartering av Norra Sigtuna stad Sofia Malmsten RAPPORT NR 2014-47 Vindkartering av Norra Sigtuna stad Pärmbild. Bilden visar Norra Sigtuna stad med omgivning. En vindros från Arlanda flygplats, baserad på data för hela året och perioden

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Iskunskap del 2 2015-01-14. Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1

Iskunskap del 2 2015-01-14. Svårbedömd is. Saltis och is på tillbakagång. Drevviken. Johan Porsby 1 Svårbedömd is Saltis och is på tillbakagång 1 2 3 Drevviken 4 5 6 7 10 8 11 9 Johan Porsby 1 Draken på Drevviken Saltis skärgårdsis Isen Miljön Saltis Fruset vatten + saltlake Saltfickorna krymper i kyla

Läs mer

Blåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla

Blåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla Datum 2016-08-25 Blåherremölla Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan Studiebesök vid Blåherremölla 2016-08-13 Dag Wisæus Consulting AB Tel 070 539 69 15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VATTENFÖRBRUKNING

Läs mer

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö

Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö David Segersson och Sofia Malmsten RAPPORT NR 2011-9 Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö Nr. 2011-9 SMHI - Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö 1 Pärmbild. Bilden föreställer

Läs mer

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:

Läs mer

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling HVMFS FIFS 1994:14 Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 1994:14) om märkning och utmärkning av fiskeredskap 1 Senast uppdaterad 2011-07-01 Observera att endast

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern 2014-04-22 Anna Eklund och Sten Bergström SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: 502-6290-2012 Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern -Strategi1 och Strategi2 Under våren 2013 tog Calluna fram

Läs mer

CFD Vindstudie RegionCity

CFD Vindstudie RegionCity CFD Vindstudie RegionCity För: Jernhusen AB Upprättad av: Ting Liu Affärsområde Stadsprojekt Granskad av: Will Sibia Uppdragsnummer: 4028766000 2014-09-12 Sammanfattning Vindberäkningar har utförts med

Läs mer

Vattenståndsberäkningar Trosaån

Vattenståndsberäkningar Trosaån UPPDRAG Infart västra Trosa UPPDRAGSNUMMER 2203080 UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Anders Söderström DATUM GRANSKAD AV Anders Söderström Vattenståndsberäkningar Trosaån Samtliga nivåer anges

Läs mer

Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun

Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun Sofia Malmsten RAPPORT NR 2013-18 Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun September 2014 Pärmbild Visualisering av Norrhusen vid nordvästra kajen, framtagen av Brunnberg & Forshed

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Prov tentamen tidvatten & oceanografi dec 2003 LNC 040 CHALMERS LINDHOLMEN LNC 050 Sjöfartshögskolan

Prov tentamen tidvatten & oceanografi dec 2003 LNC 040 CHALMERS LINDHOLMEN LNC 050 Sjöfartshögskolan OBS Läs först igenom alla frågorna innan Du börjar lösa dem, det ger Dig möjlighet att ställa frågor till besökande lärare om Du upptäckt eventuella felaktigheter eller om något är oklart. Sjökortsarbete

Läs mer

Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr Pärmbild Visualisering av det planerade bostadshöghuset, tillhandahållen av AB Svenska Bostäder. RAPPORT NR 2013-5 Författare: Uppdragsgivare: Leandra Caldarulo AB Svenska Bostäder Granskningsdatum: Granskare:

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet

Läs mer

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Rossby Centre dagen 2010-10-21 Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Lars Bärring SMHI, Rossby Centre Innehållsförteckning: Allmän introduktion, klimatscenarier Upplösning hur detaljerade kan vi

Läs mer

Final i Wallenbergs Fysikpris

Final i Wallenbergs Fysikpris Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov Lösningsförslag 1. a) Vattens värmekapacitivitet: Isens värmekapacitivitet: Smältvärmet: Kylmaskinen drivs med spänningen och strömmen. Kylmaskinens

Läs mer

EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN

EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN RAPPORT EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN RAPPORT 2018-04-09 UPPDRAG 284481, Erosionsutredning Spraggehusen Titel på rapport: Erosionsutredning Spraggehusen Status: Datum: 2018-04-09 MEDVERKANDE Beställare:

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638

Läs mer

Extrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer

Läs mer

Magnus Asp ABC D BFDCDC. Godkänt dokument - Lena Nordenlöw, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Magnus Asp ABC D BFDCDC. Godkänt dokument - Lena Nordenlöw, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr Magnus Asp ABC AABCDEF- D BFDCDC Pärmbild Visualisering av det planerade höghuset, framtagen av Wingårdh Arkitektkontor AB. ABC Författare: Uppdragsgivare: Magnus Asp Trygg-Hansa Granskningsdatum: Granskare:

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

EXTREMVATTENSTÅND I HAPARANDA

EXTREMVATTENSTÅND I HAPARANDA EXTREMVATTENSTÅND I HAPARANDA TITEL Extremvattenstånd i Haparanda FÖRFATTARE Lasse Johansson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post anna.jansson@msb.se

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare

Läs mer

Havsvattenståndsberäkningar Vaxholms kommun

Havsvattenståndsberäkningar Vaxholms kommun Rapport Nr. 2009-53 Havsvattenståndsberäkningar Vaxholms kommun Amund E. B. Lindberg, Sofia Åström och Hans Björn Pärmbild. Bilden föreställer 2 Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Amund E.

Läs mer

EXTREMVATTENSTÅND I STOCKHOLM

EXTREMVATTENSTÅND I STOCKHOLM EXTREMVATTENSTÅND I STOCKHOLM TITEL Extremvattenstånd i Stockholm FÖRFATTARE Maria Andersson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post: anna.jansson@msb.se

Läs mer

Maria Andersson. RAPPORT NR Modellering av lokala effekter på extrema havsvattenstånd

Maria Andersson. RAPPORT NR Modellering av lokala effekter på extrema havsvattenstånd Maria Andersson RAPPORT NR 2017-48 Modellering av lokala effekter på extrema havsvattenstånd Pärmbild. Bilden visar upprört hav under stormen Urd, december 2016. Foto: Signild Nerheim, SMHI. RAPPORT NR

Läs mer

2 Flytande sjömärken indelas i lateral(sido)märken, kardinal(väderstrecks)märken, punktmärken, mittledsmärken och specialmärken.

2 Flytande sjömärken indelas i lateral(sido)märken, kardinal(väderstrecks)märken, punktmärken, mittledsmärken och specialmärken. Sjöfartsverkets kungörelse om utmärkningssystem på svenskt vatten (System A, kombinerat kardinalt och lateralt system; rött om babord) m. m.; SFH utfärdad den 11 juni 1979. 4.6 I enlighet med överenskommelse

Läs mer

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken 2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar

Läs mer

PM / Riskanalys Vattenstånd vid Finnboda pirar

PM / Riskanalys Vattenstånd vid Finnboda pirar / Riskanalys Vattenstånd vid Finnboda pirar Datum 2014-04-16 Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm Uppdrag Beställare HSB BOSTAD AB T: +46-10-615 60 00 D: F: +46-10-615 20 00

Läs mer

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-

Läs mer

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

RAPPORT VINDSTUDIER. Uppdrag. Vatthagen 1:103, Upplands Väsby. Datum

RAPPORT VINDSTUDIER. Uppdrag. Vatthagen 1:103, Upplands Väsby. Datum RAPPORT Uppdrag Vatthagen 1:103, Upplands Väsby Datum 2014-11-07 VINDSTUDIER Syfte Syftet med denna rapport är, genom att kartlägga den framtida vindsituationen i stora drag, ge ett underlag för att undvika

Läs mer

EXTREMVATTENSTÅND I KARLSKRONA

EXTREMVATTENSTÅND I KARLSKRONA EXTREMVATTENSTÅND I KARLSKRONA TITEL Extremvattenstånd i Karlskrona FÖRFATTARE Lasse Johansson, SMHI UPPDRAGSGIVARE MSB 651 81 KARLSTAD KONTAKTPERSON Anna Jansson MSB 651 81 KARLSTAD E-post anna.jansson@msb.se

Läs mer

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5) Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna

Läs mer

Väg 155 Öckeröleden. Västsvenska paketet. Delen Lilla Varholmen Bussterminal. Göteborgs stad, Västra Götalands län

Väg 155 Öckeröleden. Västsvenska paketet. Delen Lilla Varholmen Bussterminal. Göteborgs stad, Västra Götalands län Västsvenska paketet Väg 155 Öckeröleden Delen Lilla Varholmen Bussterminal Göteborgs stad, Västra Götalands län Teknisk PM Geoteknik, granskningshandling 2 (8) Objektdata Vägnummer 155 Objektnamn Lilla

Läs mer

Modellering av sedimentspridning vid Gävle

Modellering av sedimentspridning vid Gävle Sofia Åström, Kristoffer Hallberg RAPPORT NR 2011-17 Modellering av sedimentspridning vid Gävle Pärmbild. Bilden tillhör beställaren. RAPPORT NR 2011-17 17 Författare: Uppdragsgivare: Sofia Åström Gävle

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

De analyserade vindriktningarna har baserats från en vindros som visar vindens riktningar och hastigheter som förkommer oftast runt Ystad.

De analyserade vindriktningarna har baserats från en vindros som visar vindens riktningar och hastigheter som förkommer oftast runt Ystad. 2013-06-14 Projektnr: 11002512 Linn Adolfsson Vindanalys Vindanalys har genomförts i syfte för att se vilka olika rörelsetendenser vinden får runt det förslag som tagits fram för Ystad Hamnstad. Vinden

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

För Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.

För Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun. PM Uppdrag Planeringsnivåer längs Göta Älv och Kvillebäcken Kund Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad PM nr 1320001782-05-025_1_Planeringsnivåer_längs Göta_Älv_och_Kvillebäcken Datum 2015-02-27 Till

Läs mer

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Serie RO (Rapport Oceanografi) The series of RO (Reports of Oceanography) 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer