papperet. Datacentralens informationstidning Datacentralen önskar alla en riktigt god jul och gott nytt år!

Transkript

1 DC -papperet Datacentralens informationstidning 2005 Datacentralen önskar alla en riktigt god jul och gott nytt år!

2 Chefredaktör: Sari Lindström Ansvarig utgivare: Stig-Göran Lindqvist

3 I detta nummer: Konsolidering av koncernen (tomma nya slagord, eller något som angår oss?) 2 E-postnytt Säkerhetspolicy för anslutning av bärbara datorer till ÅA:s datanät Har närstödet fjärmat sig från dig? Säkerhetskopierar gör vi, du, ju? Nya vindar blåser på programvarufronten På kommande - Videomötesbrygga Akademins Windowsomgivning Lebensraum Installation av skrivare idag Nytt e-postprogram: Thunderbird med tjänste-e-post möjligheter Exchange vid Åbo Akademi, för dina kalendrar Resursbokningen Webbenkäter dinprintstatistikpåwebben Vem är vad vid ÅA och vem får veta det? Nelli - en portal för elektroniska resurser PC-klass- och auditorienytt Moodle presenterade sig för akademin Anskaffningsnytt Nytt på webbfronten Virusskyddet Storebror ser dig Nytt på WLAN-fronten vid ÅA ADSL, wassup with dat now? Dugligt datanät dominerar Switchat nät nästan överallt ICT-husets datanät WDM 20 fibrer i en Mera Vasa-nyheter PC-klasserna i kvarnen Virtualservers och serverkonsolidering Skräp-e-post och andra pålägg Expansionskärl PDF-trubbel vid tryck?

4 Konsolidering av koncernen (tomma nya slagord, eller något som angår oss?) stigo Vi läser om och försöker komma underfund med konsekvenserna av statens produktivitetsprogram. Vi försöker tolka finansministeriets ambitioner att medelst utökade fullmakter kunna styra de statliga ämbetsverken såsom en enda koncern och konsolidera deras verksamhet. Hur berör dessa planer universiteten, och speciellt då IT-sektorn? Planerna går under namnet ValtIT-reformen och omfattar bl.a. centralisering av IT-upphandlingarna, inrättandet av IT-servicecentraler och ett nationellt förenhetligande av ITtillämpningar och -standarder. Man förväntar sig förstås inbesparingar. Du kan läsa mera om planerna i den s.k. Timerapporten på Det finns många tillsynes orealistiska drag i betänkandena: Hur skulle IT-närstödet kunna utlokaliseras? Hur kunde ett och samma e-postsystem tillfredsställa alla statliga ämbetsverk inklusive universiteten? Vad vet Hansel om ett universitets behov av t.ex. datakommunikationsutrustning och hur väl lämpar sig av statskontoret specificerade IT-standarder för ett universitet? Paradoxalt låter det också att tala om inbesparingar inom själva IT-sektorn, då man samtidigt förväntar sig att Datacentralen skall rationalisera, automatisera, datorisera universitetets övriga verksamhet? Det finns en hel del principiella frågor: Universitetets autonomi är förstås en central aspekt och universitetets förmåga att utveckla nya lösningar och tekniker hänger direkt ihop med den. Universitetet behöver kunna upprätthålla en djup kunskapsnivå också gällande IT-tekniken för att möjliggöra såväl intern utveckling som att fortsättningsvis kunna stöda innovativiteten på en nationell nivå. (Var skulle Finland stå idag om inte vi gått i spetsen för internet-boomen?) Ett universitet är inom sin region en stor upphandlare. Att flytta t.ex. Åbo- (eller Vasa-) universitetens upphandlingar till huvudsakligen H:forsbaserade återförsäljare och begränsa produktsortimentet till de största globala IT-märkena verkar slå all regionpolitik och även nationella intressen på fingrarna

5 Men det finns tillika en del möjligheter i en nationell konsolidering. Universitetens datacentraler samarbetar redan nu flitigt, och kan antagligen ytterligare utveckla detta. Inom några områden kan vi säkert samarbeta med hela statsförvaltningen. Vi har köpt Fortime, Rondo och Raindance i samråd med statskontoret, och de två förstnämnda systemens IT-drift är utlokaliserad (jo, till huvudstadsregionen). Jag har inga observationer på att det blivit billigare, och inte är systemen perfekta, men de fungerar och jag ser inte att vi förlorat för ÅA väsentlig IT-knowhow till Tietoenator eller WM-data. Och kanske vi kunde dra nytta av Hansels avtal och juridiska kunskaper och ändå fortsätta att köpa våra koreanska flata datorskärmar eller standardiserade datanätswitchar av en lokal återförsäljare såsom hittills? En konsolidering kan (och behöver) även göras inom Akademin. Våra gemensamma tillämpningar och vår ITutrustning kan ytterligare förenhetligas, vilket förbättrar IT-funktionernas kompatibilitet och minskar på stödarbetet (såväl datacentralens som institutionens). C:a 70% av våra pc-anskaffningar görs idag koordinerat. Varför kunde vi inte höja den andelen till nästan 100%, då flera större universitet lyckats med det? Och, inte minst, en konsolidering pågår också inom Datacentralen. Vi har fortfarande en del dubbleringar, bl.a. av geografiska orsaker. Vi har redan koncentrerat e-lärandets serverdatorer till Vasa. Under hösten kommer vi att flytta över Vasas e-postservice till Åbo. Akademins styrelse godkände i slutet av oktober en ny IT-strategi för åren Där tar man ställning till koncernmodellen och konsolideringen bl.a. under punkterna: Koncernmodellen inom Akademin Akademin strävar efter att utnyttja statens koncerntjänster då det är rationellt, men bevarar rätten till autonoma beslut. IT-tjänster som är knutna till Akademins forskning och undervisning eller där Akademin annars har speciella behov förverkligas självständigt. Förvaltningsämbetet och datacentralen överväger styrmetoder för en effektivare konsolidering inom Akademin av IT-infrastrukturen och de gemensamma tilllämpningarna

6 Homogeniseringen av IT-utrustningen, anskaffningsprocedurerna Akademin ingår avtal med Hansel för IT-produkter där inga speciella krav eller tilläggstjänster behövs, eller för vilka Hansel kan utveckla tillräckligt flexibla avtal. Exem pel på sådana produkter kan vara skrivare, skärmar och datanätswitchar. För produkter där särskilda behov finns, som Hansels avtal ej uppfyller, utarbetar datacentralen ramavtal, vilka medelst ledningens beslut omfattar hela Akademin. Exempel på sådana produkter kan vara server-, bords- eller bärbara datorer eller gemensam programvara. Dylika ramavtal utarbetas i samråd med enheterna. En projektmodell för anskaffning och utveckling av nya IT-tillämpningar utarbetas IT-strategin ja, den hittar du i sin helhet via DC:s hemsida. Urlen är Personligt nytt Niclas Forsén, som under många år skött vårt datanät i Vasa, har lämnat den platsen för ett jobb på hemorten Närpes Lena Ståhl har jobbat utomlands ett antal år, men dras också hon nu hemåt, i Lenas fall till Vasa. Hon har tidigare avlagt sin slutexamen i informationsbehandling vid Akademin. Lena tar över Niclas uppgifter. Hon börjar på DC i december Jan Wennström har fått sin DI-examen klar och återvänder efter studieledigheten till jobbet på datakomm-sektionen i Åbo. Tack Janne för DI-glassen (och det andra)! Glenn Sveholm utför sin civiltjänst vid DC i Åbo. Han jobbar främst inom närstödet, men också med datanätets kablering. Sam Levander har sedan maj jobbat med närstödet (och litet andra uppgifter) i Vasa. Petter Sandvik är sedan januari anställd på halvtid för kodarbete inom MinPlan-projektet och för Sture-reformerna David Smedman kodar sedan juni inom bl.a. bokningsprojektet - 4 -

7 E-postnytt skitta Det finns några gamla och några nya nyheter gällande e-posten. I stort sett handlar den här artikeln om arbetet med att konsolidera ÅA s e-postsystem. Se Nybä s artikel för läget på spam- och antivirusfronten. Kim har skrivit en artikel om e-postklienten Mozilla Thunderbird och tjänste-e-posten. Även Vasa-epostlistorna nu i Mailman Under sommaren överfördes alla maillistor som fanns på mailservern i Vasa till Mailman, dvs det system för att administrera listor som använts i Åbo redan i flera år. Fördelen är att alla listor nu kan administreras på samma sätt. Den praktiska användningen påverkas av att Mailman är mera kräsen än det tidigare systemet gällande vad som skickas till listorna. Tanken är att bara rätt personer ska använda listorna. Det betyder alltså att inte vem som helst ska kunna skicka vad som helst till vilken lista som helst, typ köp min cykel, hyr min lägenhet. På det sättet hålls listonra mera on topic eftersom mängden internt skräpmail minskar. Resultatet är att viktiga meddelanden läses noggrannare. Begränsningar på storleken för bilagor som skickas via listor var en (tydligen något förvånande) nyhet. Alla dessa spärrar kan dock lätt lyftas av administratören, så en lista kan göras mycket mera öppen än vad den är då den skapas. Det visade på hösten att informationsgången gällande Mailman för Vasabornas del inte varit bra. För det första så blev det riktigt inte klart för listadministratörerna vilka ändringarna flytten medförde och vad det nya systemet innebär. Inte heller blev det allmänt känt bland de nyblivna administratörerna var dokumentation och manualer kunde hittas. Detta gjorde att trafiken till listorna i vissa fall inte löpte som den skulle. Den andra stora informationsmissen var det att nyheter om de problem som fanns nådde Åbo först nån gång i september, och då var förstås stämningen redan allmänt irriterad. Problemen åtgärdades då det klarställdes vilka - 5 -

8 de var, och nya informationspaket skickades ut till administratörerna. Vad jag (skitta) kan förstå så fungerar listorna numera hyggligt eftersom det inte kommer några problemrapporter. Ifall du som listägare (eller varför inte mottagare av list-mail) har något att fråga så kan du skicka ett mail till Listägare hittar svar på de vanligaste frågorna i dokumentationen som finns på: * * En trevlig (om än i vissa situationer besvärlig/farlig) funktion som fanns i Vasa-mailsystemet var att man kunde ha automatiska listor som var synkroniserade med gruppinformationen i de övriga datorsystemen. Den funktionen saknas för tillfället i Mailman, men tanken är att vi ska få ett sådant system att fungera småningom. Det handlar inte bara om att koppla Mailman till (säg) LDAP-servern, det gäller också att se till att informationen i LDAP är korrekt. Då vi har de register (alltså indata) som behövs borde det inte ta så länge att få automatiska listor att fungera. Än så länge är det alltså upp till administratörerna att se till att adresslistorna är uppdaterade. Mailtools förnyat Under sommaren byggdes Mailtools (se abo.fi/mailtools) om en del. Gränssnittet förbättrades, nya funktioner har kommit till och andra förbättrats. Arkiveringen har haft lite nycker under hösten och har inte varit riktigt så stabil som den nån gång var. Det ska vi se på så fort som någon (=skitta) får lite tid över. (Ja just det... dit for hela hösten redan, mer eller mindre åtminstone :P ) E-posten konsolideras till Åbo Följande etapp i konsolideringen av e-posttjänsterna är att sammanföra webbmailfunktionerna till en och därefter att flytta de mailboxar som nu finns i Vasa till IMAPservern i Åbo

9 Nytta och nöje? Nyttan med denna rationalisering är såklart att minska mängden dubbeljobb som utförs både i Åbo och Vasa. Nu får alla användare samma tillgång till extra tjänster (typ Mailtools, spamfiltrering) och inställningar. Tjänste-e-post-adresserna är på kommande och de kan nu funktionsmässigt bli likadana och t.o.m. delas mellan användare i Åbo och Vasa. En gemensam miljö har också fördelar då någon användare byter ort. En större ändring är att protokollet POP3 försvinner. Det betyder i praktiken att äldre versioner av Eudora måste uppgraderas till en version som stöder IMAP-protokollet. En uppgradering är bra även ur funktions- och säkerhetssynvinkel. DC i Vasa kommer att hjälpa till med uppgraderingarna redan i god tid före flytten. De flesta har säkert en tillräckligt ny Eudora redan idag. POP3-protokollet fungerar genom att kopiera eller flytta inkommen e-post till din lokala mailklient. Det betyder bl.a. att ifall du använder flera datorer så kan du plötsligt ha e-post utspridda på flera ställen. Lokal e-post måste du dessutom säkerhetskopiera själv. Övergång till exklusiv IMAP-användning betyder att du kan ha mail i skilda mappar på servern. Det betyder i praktiken att du alltid har tillgång till dessa mappar oavsett vilken klient du använder (den jobbdatorn, hemmadatorn, din bärbara, webbmailen). Säkerhetskopieringen sköts av datacentralen varje natt. Om du vill så kan du föstås även i fortsättningen ha lokala mappar i din IMAP-klient. Webbmailen Redan före flytten kommer vi att föra samman webbmailen så att alla användare loggar in via abo.fi. Webmailen där (IMP) kommer att vara konfigurerad så att den läser rätt INBOX (dvs Vasa eller Åbo före eller efter flytt). Det betyder att du kan börja använda IMP redan innan dina mailboxar är flyttade, och även använda den gamla Vasa-webbmailen parallellt med den nya en tid, om du så tycker. Den tidigare Vasa-webbmailen kommer möjligen att stängas av redan före själva flyttandet börjar så det kan löna sig att bekanta sig med IMP redan nu, ifall du är webbmailanvändare (till vardags eller kanske då du reser)

10 Vid något givet (hittills icke-bestämt) datum kommer det adressboksinnehåll du har i Vasawebbmailen att överföras till IMP:en i Åbo. Vad blir möjligen sämre En nackdel med att inte ha e-postservern nära är förstås att nätverkstrafiken måste gå längre väg då du läser eller skickar e-post. Ifall du använder en vanlig e-postklient så märker du knappast så mycket av detta. Webbmailen kan möjligen kännas trög ifall nättrafiken av en eller annan orsak är långsammare än vanligt. Årets Vasa-studenter har använt webbmailen hela hösten och det verkar fungera ok. I och med nya brandmuren i Vasa har nättrafiken fungerat snabbare än tidigare och vidare förbättringar kommer säkert med tiden. Webbmailservern är tänkt att uppgraderas till nyare hårdvara och dessutom dubbleras. Detta erbjuder redundans och mera hästkrafter för webbmailservicen under IMPanvändning:en medan du har din e-post kvar i Vasa kan dock vara trögare än normalt eftersom allt data du läser ska göra en kovändning via Åbo innan du får den på skärmen. För de vanliga e-postklienternas del så flyttas förstås en del ansvar och kunskap särskilt om mer komplicerade problem till Åbo. De vanligare småproblemen (typ krånglande mailklienter) sköts även i fortsättningen lokalt av DC i Vasa. Själva överföringen Alla detaljer gällande överföringen är inte helt klara ännu. Det är dock klart att överföringen kommer att ske i etapper. Största orsaken till detta är att det tar såpass länge att flytta allt data att allting inte kan göras på en gång. Exakt hur användargrupperna delas in är i skrivande stund oklart. Du kommer att få ett personligt meddelande innan flytten börjar så att du kan förbereda dig på det. Medan din mail flyttas kan du varken ta emot eller skicka nya meddelanden, eller läsa de gamla. Det kommer att finnas en webbsida där du kan kolla din status och få annan personlig information om hur flytten framskrider för just din del

11 Efter flytten måste din e-postklient ställas in, antingen så att du själv gör inställningarna eller så kan du få hjälp av Datacentralen. Vi kommer att ha guider för hur du ställer in åtminstone Mozilla Thunderbird och Eudora. Tidpunkterna är ännu oklara, men kring och efter jul är en tippning (det kan finnas flera :). Kvoter Kom ihåg att det finns kvoter för e-postsystemet. Det betyder att du som mest kan ha 100MB (personalkvot) e-post på IMAP-servern. Det är därför skäl att långtidsarkivera särskilt bilagor på t.ex. CD-R eller DVD-skivor. Vi på datacentralen ser gärna att du städar bort onödig gammmal e-post redan före flytten. Det gör att själva flyttandet går snabbare, vilket förstås gynnar både datacentralen och dina arbetskamrater. Se alltså till att du har den e-post på IMAP-servern som du vill ha där i god tid före flytten, men försök samtidigt städa bort så mycket gammalt onödigt som möjligt. Din mailkvot ser du direkt på ingångssidan vid inloggning till Imailen (vasawebbmailen). Om du redan har din e-postlåda i Åbo så kollar du lättast din utrymmesanvändning via mailtools. Strukturell översikt över e-postsystemet idag Till sist kommer ännu en liten bild av hur e-postsystemet vid akademin ser ut idag. Här beskrivs även hur e-post-trafiken rör sig mellan olika klienter. Datacentralen upprätthåller idag två liknande system med mailfilter, förvaring, webbmail etc. Tanken är att efter ihopslagningen så ska man behöva underhålla endast ett system och använda samma mjukvara överallt för de olika tjänsterna. Således skulle en del arbetstid sparas

12 Internet Klienter i Vasa (webbmail, IMAP/POP, mail i Åbo) ÅA i Vasa vmail.abo.fi Antivirus Spamfilter Funet Extern klient (IMAP, webbmail) Webbmail Mailboxar E-post från Åbo eller internet till Vasa E-post från Åbo till Internet All inkommande abo.fi-mail Mailfilter (melitta, bruno) Greylisting ÅA i Åbo smtp.abo.fi Filtrering Webbmail-klient utanför abo.fi Antivirus/ Spamassassin imap.abo.fi mailman.abo.fi BE0 Sieve filtrering BE1 BE2 webmail.abo.fi Klienter i Åbo (IMAP, webbmail) Strukturell översikt över e-postsystemet idag

13 Säkerhetspolicy för anslutning av bärbara datorer till ÅA:s datanät stigo Anslutningen av bärbara datorer till Akademins datanät har blivit en betydande riskfaktor vad gäller ÅA:s datasäkerhet. En bärbar dator kopplas ofta mot främmande datanät i olika omgivningar och används ofta av olika personer. Den utsätts därvid lätt för intrång och virushot m.m. En redan smittad dator är ett hot när den sen kopplas upp mot Akademins nät, oberoende av om själva förbindelsen den gången är skyddad eller inte. Datadirektionen har godkänt en säkerhetspolicy för anslutning av bärbara datorer till ÅA:s datanät. Avsikten med policyn är att dels förbättra medvetenheten om säkerhetsriskerna hos slutanvändaren och dels lägga upp riktlinjer för hur DC:s kontroll av anslutningarna byggs upp. Avsikten är att policyn efterhand kompletteras med mera detaljerade anvisningar. Några centrala punkter i policyn är att: Aktuella säkerhetslappar (patchar) för operativsystemet bör vara installerade. Lokal brandmur bör finnas på datorn för att skydda operativsystemet från olagligt intrång. Antivirusprogram bör finnas på datorer vars operativsystem är utsatt för virus och virusdefinitionsfilerna bör vara aktuella. Kraven gäller oberoende av vem som är ägare till datorn eller av användarstatus (personal, studerande eller gäst). Bärbara som inte uppfyller kraven kan förhindras åtkomst till nätet. Användaren är själv skyldig att se till att datorn uppfyller säkerhetskraven. Policyn träder ikraft den Den finns i sin helhet till påseende på DC:s datasäkerhetssidor, se Åtkomsten till Akademins IT-resurser varierar beroende på hur en bärbar dator är nätkopplad. Om datorn är kopplad i det fasta nätet begränsas inte åtkomsten till Akademins resurser. Detta gäller typiskt

14 datorerna på skrivbordet (dessa skall då vara med i Akademidomänen och i ÅA:s virusskyddsdomän). Om maskinen är kopplad utanför ÅA:s brandmur är åtkomsten starkt begränsad. ÅA:s interna nät är ej tillgängligt, men webben och webb-e-posten fungerar. Detta gäller t.ex. trådlösa förbindelser och kontakter över Internet. Via en s.k. VPN-tunnel kan man kryptera trafiken mellan den bärbara datorn och Akademin och ges åtkomst till en del av Akademis resurser även från en koppling utanför brandmuren. T.ex. pc-hemområdet, vissa bibliotekstjänster eller programvarubibliotek är då åtkomliga. Inte heller med VPN kommer man allmänt åt det interna nätet. Vi håller på med att vidareutveckla VPN-tjänsten bl.a. för Linux-datorer. Anvisningar för användning av VPN, för hur den lokala brandmuren skall ställas in och för konfigurering och säkerhetslappning av bärbara Linuxdatorer är under arbete. På autentiseringssidan håller vi på att införa inloggning också i Vasas trådlösa nät. Kortvariga användartillstånd för gäster utvecklas. Har närstödet fjärmat sig från dig? stigo Närstödet har under de senaste åren i all tysthet ändrat sin karaktär såtillvida att vi idag löser en allt större del av de tekniska problemen över datanätet. Det här har samtidigt haft den bieffekten att din närstödare alltmera sällan har en direkt orsak att uppenbara sig personligen i din korridor. Ändå har närstödssystemet ju fortfarande många andra uppgifter än att lösa akuta tekniska krångligheter. Ofta har man ju mindre brännande, men ändå viktiga frågor på lager. Det kan också gälla nya tillämpningar eller metoder, eller kanske planering av IT-satsningar som omfattar hela enheten. Närstödaren är alltså en viktig länk i informationsgången mellan dig och DC, och vi vill inte att den kontakten skall börja halta. Om du upplever det så att du och din institutution nuförtiden ser din närstödare för sällan, tag då kontakt med denne (eller med Kim Lindell eller stigo), så att vi tillsammans kan fundera ut lämpliga former för flitigare träffar

15 Tyvärr innebär den strama budgetsituationen att DC nästa år måste pruta på de extra anställda närstödare vi kunnat utnyttja i några år. Och, så innebär det än en gång byte av närstödare för många enheter. Men vi skall försöka göra det bästa av en otacksam situation. Säkerhetskopierar gör vi, du, ju? stigo Efter att igen upplevt några användares förståeliga frustration efter att hårdskivan på den personliga datorn kraschat och viktigt data gått förlorat vill jag repetera några kyliga fakta: Datacentralen säkerhetskopierar inte data som ligger på din pc:s lokala hårdskiva. Dokument som du lagrar på D-skivan bör du själv ordna en säkerhetskopia av, helst varje dag eller då materialet har ändrat. Spara inte viktiga filer undangömda på C-skivan (t.ex. i My Documents eller Temp), du förlorar dessa med stor sannolikhet vid nästa ominstallation eller större maskinproblem. Undvik också att lagra filer på Desktoppen/Skrivbordet. E-post, som du städat undan till en lokal folder, ligger på den lokala skivan. Den är alltså inte med i DC:s backup, utan du bör själv säkerhetskopiera den. Vi säkerhetskopierar inte heller enheternas serverdatorer, såvida vi inte gjort en skild överenskommelse om det. Kenneth Sandholm är den som överenskommelsen görs med. Datacentralen säkerhetskopierar datat som finns på de viktigaste serverdatorerna såsom Pchome, Pcinst, Unixhome, e-postdatorerna, ÅA:s webbserver, e-lärandeplattformerna, ÅA:s databaser och några till. Kopiering sker i regel varje natt och datat sparas i två månaders tid. Det här betyder att det vid olika problemsituationer finns risk för att i första hand dagens nya data förloras. Det betyder också att det är osäkert i vilken utsträckning vi kan återvinna filer som varit borta flera månader. Du kan säkerhetskopiera dina lokala filer på många sätt, till Pchome eller Pcinst, över ADSL-linjen till/från din hemdator eller bränna dem på en CD/DVD-skiva (en USB-minnessticka kan utnyttjas för mera temporära behov). Enkelt är det också. Allra enklast att direkt arbeta mot skivminnena på DC:s serverdatorer

16 Gör inga säkerhetskopior på diskett. Dagens disketter och stationer är ofta av dålig kvalitet och bör helst undvikas. Hårdskivor går sönder, även på nya datorer. Filsystem råddar till sig. Bärbara datorer, även nyköpta, tappas i golvet eller glöms i bussen. När olyckan varit framme skall du kontakta DC. Vi kan hoppeligen hitta någon säkerhetskopia nånstans (om du i något skede haft filerna på våra servrar). Labbet har också en del knep som för vissa fel kan ge en del av datat tillbaka (men förlita dig inte på det). Det finns därtill en seriös kommersiell aktör som specialiserat sig på att återvinna data från kraschade skivor, men räkna inte med underverk därifrån heller (trots att priset kanske väcker förväntningar). Vi har i allmänhet 3 års garanti, en möjligast täckande sådan, på våra nya datorer. Den gäller förstås endast själva hårdvaran, inte datat. Om du lämnar in datorn till labbet så sköter vi garantireparationen. Säg då till om du hade viktigt, icke säkerhetskopierat data på skivan. Annars returnerar vi den trasiga skivan åt tillverkaren, som kasserar den. Du kan läsa mera om Pchome, Pcinst, filkvoter m.m. på annat ställe i detta papper. Nya vindar blåser på programvarufronten jumppa. erix och dennis Bland all programvara som Datacentralen erbjuder åt ÅA:s anställda och studerande finns det endel nyheter. Dessa finns bl.a. installerade i vissa pc-klasser (läs mera om det i artikeln PC-klass- och auditorienytt på sid 31), men givetvis också på personalmaskiner. Microsoft Campus-avtal för år 2006 Nästa års Microsoft Campus-avtal kommer inte att skilja sig från nuvarande avtal. Endast Office, Office Proofing Tools och en uppgraderingsrätt för själva Windows kommer att finnas med, inte Frontpage och Visual Studio. Det kan hända att nästa version av Microsoft Office, än så länge benämnt Office 12 kommer ut i början av nästa år

17 OpenOffice.org 2.0 En nyare version av Microsoft Office-alternativet Open- Office.org finns på Fedora Core 4 (ÅA-Linux) och kommer även att i framtiden finnas installerat på nya Windows-maskiner som beställs via Datacentralen. Det här betyder inte att Microsoft Office kommer att försvinna från Windows-maskinerna, det finns också fortfarande installerat. I OO-paketet ingår bland annat komponenterna Base (motsvarar MS Access), Calc (MS Excel), Write (MS Word), Impress (MS PowerPoint) och Math (editor för matematiska formler). Word- och Excel-dokument öppnas och visas korrekt, också det mesta som producerats med PowerPoint. Men det finns alltid risk för, också mellan olika versioner av Microsoft Office. Ett problem mellan MS Office och OpenOffice.org är dokument som innehåller macros, eftersom MS Office har sitt eget språk och OpenOffice. org har sitt eget. Andra problem är lösenordsskyddade dokument, dock inte av tekniska orsaker, utan för att algoritmen är proprietär. Läs mer i FAQ:n på som bl.a. har en Compatibility-kategori. OpenOffice.org:s filer sparas som packade XML-filer enligt OASIS OpenDocument-standarden. Nya versioner av MS Office använder sig också av XML, men MS formatet är inte standardiserat ännu. Det blir inte exakt samma format. OpenOffice.org kan dock både läsa och skriva.doc och.xls filer som kan läsas av MS Office. OpenOffice.org är fri (och gratis) programvara, vilket innebär att man kan ladda ner och installera ett Officepaket t.ex. hemma utan att behöva en licens för några hundra euro eller alternativt ha möjlighet att få MS Office via Campus-avtalet. Campus-avtalet ger personal möjligheten att installera MS Office på en dator hemma. Studerande är tvungna att köpa det själva, men en student-version och ett system med studierabatter finns. Användare som tjänar mest (tid, men i vissa fall också pengar) på att använda OpenOffice.org är sådana som arbetar både på Linux och Windows, eller behöver kunna flytta dokument mellan omgivningarna

18 Man kan ladda ner OpenOffice.org från openoffice.org/ eller en mer lokaliserad sida (på finska) Programmet finns på över 30 olika språk, däribland svenska och finska. Manifold 6.5 Utöver GIS-programmet ArcView erbjuder Datacentralen nu ytterligare ett dylikt program: Manifold 6.5. Vi har skaffat en s.k. campus-licens för programmet, men pga. att endast den geologiska och biologiska institutionen och Datacentralen delade på kostnaderna är licensen i praktiken ämnad endast för dessa organisationer. Genom licensen har Datacentralen rätt att installera programmet i samtliga pc-klasser, men än så länge har vi installerat det endast i Aeon-klassen och Aeon-pc-rummet (se artikeln PC-klass- och auditorienytt på sid 31) och har heller inga direkta planer på att installera det i ytterligare klasser. Datacentralen känner inte närmare till programmet, vi har endast skött licensieringen och installeringen av det. Däremot har den geologiska och biologiska institutionen sakkunskap om programmet. Läs mer om Manifold på dess hemsida Origin 7.5 I april skaffade Datacentralen en campus-licens (egentligen 2000 flytande licenser, men de räcker mer än väl) för data-analysprogrammet för ingenjörer Origin 7.5 (vi har tidigare haft en licens för version 6). Av PC-klasserna finns programmet än så länge installerat endast i Axelias PC-rum, men kommer att installeras i Axelia-klassen då denna ominstalleras i början av nästa år. Macromedia Studio 8-erbjudande Genom ett erbjudande från vår återförsäljare av Macromedia-produkter kan Datacentralen nu erbjuda licenser för designverktygspaketet Macromedia Studio 8 för endast 99 EUR. Enligt normala universitetspriser kostar programmet närmare 300 EUR för universitetspersonal. Dessutom är dessa licenser tillgängliga för både lärare och studenter. Man behöver endast uppvisa ett lärar- eller studentintyg. OBS! Detta erbjudande gäller endast fram till julen! Läs mer om erbjudandet på studio8edu.html

19 På kommande - Videomötesbrygga stefan I och med att antalet videokonferensutrustningar inom akademin ökat samtidigt som också användningen har ökat har det visat sig att det även finns behov av att ordna flerpartskonferenser. För att kunna göra detta krävs en videokonferensbrygga med kapacitet att förmedla ljud och videobild till flera parter samtidigt. Hittills har akademin använt sig av utomstående bryggor men eftersom det i många fall har visat opraktiskt och besvärligt så kommer akademin att gå in för att skaffa en egen brygga. Behovet uppskattas idag kunna täckas med en brygga som har 12 samtidiga ingående linjer (i det fall 2 eller flera möten hålls samtidigt), men utrustningen bör kunna expanderas efter framtida behov. Den IP-baserade videokonferenstekniken utvecklas idag i snabb takt vilket gör kravspecifikationerna för en dylik utrustning omfattande. Ett 20-tal olika protokollstandarder för kommunikationen används idag (med ett flertal underliggande delprotokoll). Nämnas kan bla. H.261, H.263, H.263+ och H.264 på videobildsidan och G.711, G.721, G.722, G.728/729 på ljudsidan. Sedan har vi H.239 för två samtidiga videobilder och H.281 (även kalllad FECC ) för att kunna styra andra partens kamera. Då vi gör uppkopplingen via en brygga kompliceras saken ytterligare eftersom vi då vill använda oss av olika layouter av deltagarna, automatiskt kunna följa den som talar, ha möjligheter att centralt styra deltagarna, etc etc. IP-telefonisystem använder sig antingen av det från video konferensen mera kända H.323 protokollet eller det nu mera använda SIP-protokollet. Alla bryggor understöder H.323 medan enbart ett fåtal understöder tills vidare SIP. Videomötesbryggorna med SIP-stöd kan då även utnyttjas av IP-telefonin. Det blir allt vanligare att delta i gruppmöten via sin egen dator. Videomötesbryggan kan användas som en komponent för ett flerpartsgrupparbetsmöte där parterna deltar från sig egen dator (med webkamera och mikrofon/hörlur). En ny generation av IP-baserade videomötesbryggor har kommit ut på marknaden (tex. Codian och MTS) samtidigt som även tillverkarna av de äldre beprövade lösningarna har varit tvungna att förnya sina produkter (Polycom, Radvision, Tandberg). Datacentralen testade nyligen Codian i flerpartskonferens medan en ny version av Polycom kommer att testas den närmaste veckan. Anskaffningen görs ännu under detta år

20 Akademins Windowsomgivning jussi och jef Pchome, Pcinst, kvoter och backup Under senaste tiden har det hänt en del beträffande Windows-arbetsmiljön. Pcinst- och Pchome-servrarna har bytts ut mot nya. De flesta av akademins windowsanvändare har nu hittat sitt hemmaområde för att lagra viktiga filer vilket har betytt att behovet av diskkapacitet åter har ökat en hel del. Vidare har flera inster upptäckt att det kan vara behändigt att använda Pcinst för institutionsgemensamma dokument. Homeservern fungerar väl, fast skivorna får fel Även de nya serverdatorerna är försedda med feltoleranta Raid-5 skivsystem. Det har i praktiken visat sig fungera rätt bra. Vi har under året haft 2 skivkrascher som i vanliga fall skulle ha förorsakat rätt stora problem. Skivproblemen har kunnat åtgärdas utan avbrott då en felaktig skiva kan bytas ut medan servern är i drift. Nya kvotsofta i år, men själva kvoterna består Mängden användardata på Pchome-servrarna har åter ökat kraftigt och det har ställt till besvär speciellt för backupsystemet. Det är nämligen inte bara datamängderna på Pchome-servrarna som ökat drastiskt, utan även på akademins andra system och vidare har en del nya serverdatorer tillkommit. För att inte fullständigt överbelasta backupsystemet är vi alltså tvungna att mera strikt tillämpa kvotsystemet. Vi har nu tagit i bruk Microsofts skivkvotssystem för Windows Server 2003 SP2. Backupen varar, datat vi sparar För Pchome-användningen innebär det emellertid inte några radikala förändringar. För närvarande uppgår skivkvoterna till 100 Mbyte för studentanvändare och 200 Mbyte för personalen. Om du vill veta hur mycket du totalt har sparat på ditt hemområde, högerklicka på home-skivan och välj properties så visas hur mycket använt respektive ledigt utrymme du har på ditt hemmaområde

21 Fastän du inte fullt utnyttjar din skivutrymmeskvot på Pchome så betyder det ju inte att du där får lagra hurudant skräpdata som helst. Enligt användaravtalet bör ju materialet ha anknytning till studier, forskning eller annan motsvarande akademirelaterad verksamhet, så var vänlig och städa! Och nu kan det vara bra att definiera innehållet i begreppet städa. Med detta menas att man stryker eller kopierar till någon annan minnesmedia sådana filer som man själv har satt till sitt område, och inte mera aktivt behöver. Det är bra att inte stryka filer från mapppen settings, den innehåller filer som systemet skapar och behöver. Om du överskrider din skivkvot, kan du inte längre spara nåt på ditt hemmaområde och då är det bäst att börja städa. För data av andra klass, kommer SCRATCHen väl till pass Ibland finns det ju behov av att tillfälligt kunna lagra relativt stora datamängder, t.ex då man är på väg att bränna en CD eller en DVD. I detta fall kan scratchområdet lämpligen användas. Scratchen är ett extra skivområde som just är menat för tillfällig lagring av stora datamängder och scratchservern har förnyats nu under hösten. Observera att ingen backup tas av scratchen och filerna raderas automatiskt efter 10 dagar. Se skild artikel i detta DC-papper. Hur kommer du åt scratchen då? Enkelt: mounta ditt eget område på servern scratch, som är gemensam för Unix- och Windowsmiljöerna. I Windows mountar du ditt scratchområde enligt följande: högerklicka My Computer, välj Map Network Drive och skriv \\scratch\dittanvändarnamn som folder. Filer hemifrån kanhända, ja då SFTP använda För att kunna komma åt filer på Pchome från en dator utanför Akademins nät kan man nu utnyttja SFTP (Secure File Transfer Protocol). Med SFTP kan man flytta filer mellan två datorer så att hela trafiken mellan datorerna överförs krypterat. Ingen kan alltså tjuvlyssna på trafiken. En mycket bra sak som avsevärt förbättrar säkerheten på nätet. Den vanligaste klienten, dvs. på användarens sida av SFTP är F-Secure SSH File Transfer. En guide om SFTP hittas på

22 Nog du väl minns, att Pcinst också finns Sen ett par år har vi haft en akademiallmän filserver som heter Pcinst. Som namnet säger, är den avsedd för insternas (och enheternas) bruk. Filerna kan och får vara, och är, vad som helst som har med de olika institutionernas verksamhet att göra. Meningen är alltså att på servern Pcinst lagra filer som är institutionsgemensamma medan man på Pchome lagrar filer av mer personlig naur. Man skall vända sig till serveradministratorn Jussi Laaksonen, då man vill ha ett område där. Det normala systemet är att insten har ett område till vilket instens hela personal har fullständiga rättigheter. Det går också bra att ha arbetsgruppspecifika områden där. Tillsvidare har Pcinst inga kvoter i bruk, men avsikten är att även här införa filkvoter under år Den allmänna naturlagen om servers säger ju att filerna växer tills de fyller helt det tillgängliga utrymmet. I längden är det alltså bra att man på sitt hemmaområde endast lagrar relevanta jobbfiler som man ofta behöver, och inte använder hemmaservern som ett ställe för arkivering av gamla filer. För arkivering finns det ju andra metoder såsom att bränna materialet på en CD eller DVD. Lebensraum bobi Emedan home-servrarna numera är restriktiva vad gäller utrymme för användarens dokument och filer är det på sin plats att presentera det tilläggsutrymme som servern scratch-servern erbjuder. Vi börjar med att konstatera att home-filsystemen närmast är avsedda för de dokument som användaren arbetar med. För långtidslagring av dokument i den mån det inte ryms på home, bör någon form av permanent arkivering användas, exempelvis skrivbara dvd- och cd-skivor eller därmed jämförbara media. För temporära behov av tom större mängder utrymme erbjuder scratch ett utmärkt alternativ. Temporär är ett nyckelord i denna diskussion emedan dokument eller data som placeras på scratch:en inte nödvändigtvis finns kvar när användaren senare vill an

23 vända datat. Filer på scratch stryks 10 dagar efter de har skapats. Därutöver städar DC aktivt i det fall att scratch blir överfull eller vid missbruk. Hårdvarufel eller annan typ av fel kan resultera i strykning av filer och på så sätt ännu göra filer mera kortlivade. DC säkerhetskopierar alltå inte scratch. Summa summarum kan konstateras att filer på scratch har en maximal livstid på 10 dagar. Information on hur scratch:en används står att finna i Installation av skrivare idag barba Idag är installation av skrivare på datorer med XP som operativsystem helt automatiserat. Fördelarna är många, men det finns naturligtvis även nackdelar. Skillnaden mot tidigare är att skrivarens alla definitioner (drivrutin och inställningar) finns på utskriftsservern, pcprint, och automatiskt delas ut till varje dator när skrivaren installeras. Fördelar: snabb och enkel installation rätt drivrutin för rätt skrivare korrekta (åtminstone samma) inställningar på alla datorer för en viss skrivare genom att ändra inställninar på servern uppdateras installationerna vid byte av skrivare uppdateras alla datorer automatiskt det är möjligt att installera personliga skrivare utan att vara administratör Nackdelar: endast vissa personer på Datacentralen kan ändra drivrutin eller inställningar sättet att installera en skrivare för alla användare på en dator har ändrat För att exempelvis installera skrivare asa behöver man bara trycka på [START], välja [RUN] och skriva in \\pcprint\asa enligt bilden nedan:

24 Kim har skrivit en mer ingående guide, den finns på under Utskrift från enthernetkopplad XP. Upptäcker du problem med detta nya system, t.ex. fel drivrutin eller knasiga inställningar, kontakta Kenneth Sandholm ) eller Kim Lindell 4557) så kan vi reda ut det. Nytt e-postprogram: Thunderbird med tjänste-e-post möjligheter kim Nu har vi en smidig e-postlösning för dig som även har hand om tjänste-e-postboxar. Det är nu möjligt att från samma e-postprogram sköta både din personliga e-postadress och tjänste-e-postadress, så att e-post du svarar på får rätt avsändare och att e-post du skickar hamnar i rätt Sent-box. Dessa egenskaper är möjliga i det nya e-post programmet Thunderbird, som är en ny version av Mozilla (och Netscape). Med Thunderbird är det möjligt att ha flera e-postidentiteter, vilket innebär att du kan läsa, skicka och svara på e-post i olika e-postboxar med varierande identitet. När du vill skicka ny e-post har du möjlighet att välja vilken identitet du vill använda, din personliga eller tjänsteadressen. Thunderbird kan installeras från (vid installation krävs administratörsrättigheter): \\pcpub\pcpub\thunderbird. Efter installation kör man ett konfigureringsscript som ställer in dina e-postidentiteter: \\pcpub\pcpub\ Thunderbird\Konfigurera\KThunderbird.exe

25 Thunderbird är egentligen en ny version av Mozilla och är det e-postprogram som Datacentralen rekommenderar. Mozilla har spjälkats i två skilda program så att e-postklienten nu är ett skilt program som heter Thunderbird. Webbläsaren heter numera Firefox och kan installeras från: \\pcpub\pcpub\firefox Om du behöver hjälp med installation eller inställningar kan du kontakta din närstödare. Exchange vid Åbo Akademi, för dina kalendrar jens Vi har en längre tid haft en Exchange-server ibruk vid ÅA. Tidigare var den i testbruk, men nu är den öppen för alla vid ÅA som vill använda den (oberoende av verksamhetsort). Exchange-servern är avsedd för att hantera kalendrar, men man kan också hantera annan personlig information (Personal Information Management) så som att göra listor och kontakter. Informationen är tillgänglig varifrån som helst (över Internet) och också från mobiltelefoner med Internet anslutning. Serverns stora möjligheter ligger i att kunna synkronisera information mellan servern och olika smarta mobiltelefoner. Användning av smarta telefoner väntas öka de kommande åren. Synkroniseringen mot olika smartphones (och PDAn) är inte helt testad och dokumenterad men det är fritt fram att pröva med just din telefon. Användning från smarta mobiltelefoner via OMA (Outlook Mobile Access) fun gerar och det samma gäller access från enheter med bättre webbläsare via OWA (Outlook Web Access). Mest funktionalitet får man om man använder Outlook Mobiltelefoner som stöder Active Sync kan i testbruk synkronisera mot servern och vi kommer att titta på pushteknik så att servern kan meddela smarta mobiltelefoner om förändrad information på servern, som t.ex. ändrade möten odyl. För mera information se:

26 Resursbokningen stefan Resursbokningen har varit i flitig användning sedan den togs i bruk den Databasen innehåller redan enskilda resursbokningar fördelade på 280 resurser i Åbo, Vasa, Jakobstad och Helsingfors. Resursbokningen är gjord enligt en teknik kallad webservice vilket innebär bl.a. att resursförfrågningar även kan göras från andra applikationer (t.ex. MinPlan). Kursuppgifter hämtas från kursregistret och framledes skall MinPlan hämta bokningsuppgifter från resursbokningen. Resurser kan döljas eller låsas för en viss tidsperiod, olika rättigheter kan tilldelas samt avancerade bokningar och sökningar kan göras. Detaljerad information om resursen inklusive bilder kan visas. Vi jobbar som bäst med kopplingen till MinPlan samt försöker göra www-gränssnittet mera intuitivt (tack alla som gett feedback). En flerspråkig version kommer troligen ut under vintern samtidigt som kopplingen till ett schemaläggningssystem troligen aktualiseras. Webbenkäter danu Statistik sägs vara den största lögnen, men också bästa sättet att bevisa teser. I olika undersökningar vill man ofta bevisa en hypotes eller en premiss med en empirisk undersökning. Inom naturvetenskaper får man empiriskt data genom experiment, försök och iakttagelser, inom andra vetenskaper får man ofta ta till intervjuer eller enkäter för att få data. Under stenåldern, dvs. före datorns era, gjordes såväl enkäterna som svaren och resultaten med hjälp av papper och penna. Det var en arbetsam metod där risken för inmatnings- eller räknefel var ansenlig. Följande steg mot mer pålitliga resultat var användning av statistikprogram som SPSS och Excel. Vilket fortfarande är ett slitsamt sätt när frågorna i pappersform skall matas in i dataprogrammet. Det finns idag två helt elektroniska sätt att hantera enkäter. Det ena involverar e-post, antingen både skickar

27 man frågor och får svaren per e-post eller så gör man ett formulär på webben som sänder svaren per e-post åt en själv. Det andra sättet är att använda webbenkäter, ett system som DC har köpt, som heter Sydaco. Sydaco hanterar både frågor och svar. Först gör man frågorna, sedan publicerar man enkäten och slutligen exporterar man svaren till SPSS, Excel eller ibland också till Word. Det är inte stor nytta av att göra en webbenkät om Du inte kan hantera svaren i Excel eller SPSS för att få statistik som beskriver resultaten Innan Du kan använda systemet måste Du allra först bli aktiverad i det. Det görs genom att kontakta undertecknad. Jag aktiverar dig i systemet som använder ÅAs användarnamn och -lösenord. Den största fördelen med detta system är att det är lätt att skapa enkäter med det, man kan dock inte inverka mycket på enkätens utseende. En annan fördel är att systemet använder endast en databas för många enkäter, det belastar inte databasadministreringen från vår sida. Den centrala tanken med detta system är att få många svar på en enkät, passar utmärkt för t.ex. insamling av gradumaterial. OBS! Svarare till enkäter gjorda med detta system kan inte kontrolleras eller begränsas på något sätt. M.a.o. kan vem som helst svara på din enkät, anonymt, fastän din målgrupp skulle vara säg, endast en institutions studerande. Busar kan också hitta på att svara hur många gånger som helst på din enkät Om Du vill ha ovanstående säkerhetsfunktioner med till din enkät måste de programmeras skilt. DC kan ställa upp om enkätens uppgift är viktig t.ex. för ÅA som helhet. I sådana fall kan det hända att DC tar en avgift för specialservice. På finns en guide för att komma igång med systemet. Till sist vill jag också varna för att inte belasta en målgrupp (t.ex. ÅAs personal) med allt för många undersökningar. DC arbetar emot SPAM i form av mejl, vi vill inte ha SPAM i www-form. Hälsn Danu Holm

28 dinprintstatistikpåwebben dennis och sari På sidan kan du följa med hur du har printat under pågående debiteringsperiod. Logga in med ditt UNIX-lösenord (dvs. lösenordet till mailen i Åbo). Sidan har funnits tidigare, och nu finns också uppgifter för utskrifter gjorda i Vasa. Uppgifterna är inte i realtid utan uppdateras varje morgon. Att veta på vilka printrar och hur mycket man printat är intressant i första hand för studerande som vill försöka hålla sig till sin gratiskvot. (Det kan vara nyttigt också för personal att följa med sin printeranvändning.) Bland annat får man en insikt i hur mycket man (faktiskt) printar och man kan också se ungefär hur stor räkning man kommer att få. Här ser du också om ditt användarnamn missbrukats om du till exempel (du vet ju förstås att du absolut inte får ge ut ditt lösenord åt _någon_) glömt att logga ut. Du ser också din primära UNIX-grupp som används för systemet att bestämma på vilket sätt priset för dina utskrifter ska räknas Observera att många kopiatorer på Akademin numera även fungerar som printrar. Antingen har någon institution maskinen i privatbruk eller det är fråga om en maskin som tryckeriet har leasing-avtal på. Tryckeriet tar 5 cent/enkelsidig svartvit A4, 10 cent för dubbelsidig (papperet kommer på köpet). Printar man till dessa så får man räkning från tryckeriet en gång per termin (debiteringsperiod är inte samma som för datacentralens kvotsystem, du kan kontakta Janne Holmberg på trycke riet vid frågor). Printningsstatistik till tryckeriets maskiner syns inte då heller på webben. Avgifterna gäller följande printrar: aktkcopy budde johan kurt olympia oscar sleipner

29 Vem är vad vid ÅA och vem får veta det? babo HAKA-federationen I somras anslöt sig ÅA till Haka-federationen, en infrastruktur för autentisering av användare, gemensam för de finländska universiteten och yrkeshögskolorna. En av de första tillämpningar som öppnades för Hakamedlemmarna är Nelli, den virtuella biblioteksportalen Haka ger möjlighet för Akademins användare att logga in till Nelli med sitt vanliga ÅA-användarnamn och lösenord. Även andra högskolegemensamma portaler, verktyg för e-lärande etc. kommer att betjänas av Haka infrastrukturen. För tillfället är 8 högskolor medlemmar i Haka, men flera är på kommande. Namnet Haka kommer från projektet Hakemistot käyttäjähallinnossa, som universitetens datacentraler påbörjade år Kommande högskolegemensamma tjänster på nätet krävde att behörighetskontrollen till tjänsterna skulle kunna skötas på ett smidigt sätt. Hakaprojektet hade som ett mål att definiera ett gemensamt gränssnitt för lokala LDAP-kataloger med uppgifter om datoranvändarna, så att informationen enkelt skulle bli tillgänglig för de olika tjänsterna. Användaren skall alltså kunna klara sig med ett enda användarnamn och lösenord (det som utgetts av den egna högskolan) även för tjänster som erbjuds av en främmande högskola. Den som erbjuder en viss tjänst skall inte vara tvungen att underhålla register med uppgifter om främmande högskolors användare. De högskolor som vill samarbeta och ansluter sig till Haka bildar en federation (på finska luottamusverkosto). Högskolan kan ansluta sig till Haka som en Identity provider, vilket innebär att det lokala användarregistret underhålls enligt vissa gemensamma regler och att tjänster inom Haka kan utnyttja användarregistret vid identifikation av användare. Den egna högskolans system sköter om autentiseringen, så inga lösenord behöver skickas över nätet. En tjänsteproducent ( Service provider ) kan vara en högskola eller en annan organisation