Program för miljöövervakning och miljömålsuppföljning av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö för Lunds kommun

Transkript

1 Examensarbete i Miljövetenskap, 20 p Kemiska miljörisker, Vårterminen 2006 Program för miljöövervakning och miljömålsuppföljning av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö för Lunds kommun Susanne Johansson Handledare: Olof Berglund Avdelning för kemisk ekologi och ekotoxikologi, Lunds universitet Extern handledare: Jeanette Schlaucher Miljöinspektör, Lunds kommun

2 Abstract Within one generation, Sweden will aim at achieving the environmental objective a non-toxic environment, which is one of Sweden s sixteen national environmental quality objectives. Progress towards the achievement will be continuously monitored and evaluated. On national, regional and sometimes local level there exist monitoring programmes. By having a long and continuous series of measurements it is possible to discover the anthropogenic impact on nature. Results from implemented measures can be followed-up and thereby result in a more efficient environmental work. This paper gives a proposal for a monitoring programme for the environmental objective a non-toxic environment for Lund municipality. Further more, other indicators that will followup the objective was described, as were the method of selection. The procedure of selection in which three persistent toxic substances were chosen, where then illustrated and possible analytical companies that could do the analyses where presented. The paper also showed the ecotoxicological effects from the three substances. The objectives for the programme were collected from the regional and local environmental objectives and from the green indicators for a non-toxic environment. Other used parameters have been based on statistics. The finished programme comprises fifteen parameters that will be followed-up in the municipality. The selection that resulted in the three compounds; PFOS, triclosan and siloxanes were not obvious, but a choice based on substances that have been screened earlier and have a high news value. The choice of mud as the matrix was based on two reasons. The first reason was that the flow of chemicals from the society to the surrounding environment gives information about persistent organic pollutants in the urban environment. The other reason was that the substances had been proposed to be measured in mud by the Swedish Environmental Protection Agency. Hopefully, this proposal of programme will be used in the municipal monitoring programme, to accomplish the environmental objective a non-toxic environment in Lund.

3 Sammanfattning Inom en generation ska Sverige uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som är ett av Sveriges sexton nationella miljökvalitetsmål. För att se hur långt vi har kommit i att uppfylla miljömålet Giftfri miljö görs olika typer av uppföljningar. Miljöövervakning är en form av miljömålsuppföljning där en rad undersökningar följer miljöns tillstånd och dess förändringar. Genom att ha en långsiktig, kontinuerlig mätserie är det möjligt att skilja mänsklig påverkan från naturliga variationer i miljön. Resultat från genomförda åtgärder kan följas upp och man kan därmed arbeta vidare mer effektivt med miljöarbetet. Miljöövervakningsprogram förekommer på nationell och regional nivå. På lokal nivå är det endast ett fåtal kommuner som har ett eget program för övervakning. Huvudsyftet med rapporten var att arbeta fram ett förslag på hur ett miljöövervakningsprogram inom miljömålsområdet Giftfri miljö skulle kunna se ut för Lunds kommun, dvs. vilka mätningar som bör genomföras. Vidare är syftet att belysa annat underlag som inte faller under miljöövervakning men följer upp miljömålet Giftfri miljö. Rapporten redogör också för de ekotoxikologiska aspekterna av de utvalda prioriterade ämnena samt arbetsprocessen för hur urvalet gick till väga. Målen för miljöövervakningsprogrammet hämtades från de regionala och lokala miljömålen samt de nationella gröna nyckeltalen för Giftfri miljö. Andra parametrar som fått komplettera uppföljningen av miljömålet Giftfri miljö har varit möjligheten att ta fram statistikunderlag. Det färdiga programmet omfattar femton parametrar som ska följas upp inom kommunen. Urvalet av de tre ämnena PFOS, triclosan och siloxaner var inte självklart utan mer ett val baserat på ämnen som varit aktuella i tidigare screening samt bedömning av ämnen som har ett högt nyhetsvärde. Valet av slam som den aktuella matrisen, dvs. mediet ämnena kommer att mätas i, grundades på två skäl. Det ena skälet är att flödet av ämnen från samhället ut till den omgivande miljön ger information om miljögifter i den urbana miljön. Det andra skälet var att ämnena föreslagits mätas i slam av Naturvårdsverket. Slutligen konstateras att alla typer av program för miljöövervakning och miljömålsuppföljning kan bli väldigt omfattande. Varje parameter som följs upp och varje undersökning som genomförs ger en ökad kunskap om hur tillståndet inom kommunen ser ut och leder därför på sikt fram till att effektivare åtgärder kan sättas in i arbetet med att uppnå de slutgiltiga målen, vilket kan sägas vara det yttersta syftet med miljöövervakningsprogram och miljömålsuppföljning.

4 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 MILJÖGIFTSPROBLEMATIKEN... 2 VAD ÄR MILJÖÖVERVAKNING?... 3 REGIONALA MILJÖÖVERVAKNINGSPROGRAM... 8 LOKALA MILJÖÖVERVAKNINGSPROGRAM TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR I LUNDS KOMMUN UPPBYGGNAD AV ETT LOKALT MILJÖÖVERVAKNINGSPROGRAM MILJÖKVALITETSMÅLET GIFTFRI MILJÖ STATISTIKUNDERLAG - KOMPLETTERANDE UNDERLAG URVAL AV KEMIKALIER PFOS TRICLOSAN SILOXANER BIOMARKÖRER ILLUSTRATION AV PROGRAMMET ANALYSFÖRETAG SAMARBETSPARTNERS DISKUSSION TACK REFERENSER BILAGOR... 50

5 Inledning Inom en generation ska Sverige uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som är ett av Sveriges sexton nationella miljökvalitetsmål. Målet lyder: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Kemikalieinspektionen som är ansvarig myndighet för miljömålsområdet Giftfri miljö anser att det kommer att bli svårt att nå miljömålet. Det som framförallt är svårt att åtgärda, är de föroreningar som redan finns spridda i vår miljö (Kemikalieinspektionen, 2003). Spridning och upplagring av miljögifter i miljön är idag ett stort globalt problem. För att se hur långt vi har kommit i att uppfylla miljömålet Giftfri miljö görs olika typer av uppföljningar. Miljöövervakning är en form av miljömålsuppföljning där en rad undersökningar följer miljöns tillstånd och dess förändringar. Genom att ha en långsiktig, kontinuerlig mätserie är det möjligt att skilja mänsklig påverkan från naturliga variationer i miljön. Resultat från genomförda åtgärder kan följas upp och man kan därmed arbeta vidare mer effektivt med miljöarbetet. Miljöövervakningsprogram förekommer på nationell och regional nivå. På lokal nivå är det endast ett fåtal kommuner som har ett eget program för övervakning. Många kommuner genomför dock kontinuerliga mätningar genom vattenvårdsförbund samt undersökningar som hör till övervakning även då det inte finns något specifikt program framtaget. Syfte Huvudsyftet med rapporten är att ta fram ett förslag på hur ett miljöövervakningsprogram inom miljömålsområdet Giftfri miljö skulle kunna se ut för Lunds kommun, dvs vilka mätningar som bör genomföras. Vidare är syftet att belysa annat underlag som inte faller under miljöövervakning men följer upp miljömålet Giftfri miljö. Rapporten kommer också att redogöra för de ekotoxikologiska aspekterna av de utvalda prioriterade ämnena som valts ut. Arbetsprocessen för hur urvalet gått till väga kommer att illustreras samt visa hur urval av ämnen till screening brukar gå till väga. Rapporten skulle även kunna användas som underlag för andra kommuner som vill utforma ett miljöövervakningsprogram. Arbetet kommer att vara helt teoretiskt och syftet ska uppnås genom studier av både vetenskapliga källor och andra rapporter framtagna av berörda myndigheter. Det kommer även att innebära kontakt med myndigheter och berörda aktörer. Avgränsningar I mitt arbete har jag valt att endast titta på miljömålsområdet Giftfri miljö vid framtagning av Lunds kommuns miljöövervakningsprogram. Anledningen till att rapporten inte omfattar ett helt miljöövervakningsprogram med alla dess delprogram beror på uppdragets karaktär samt det specifika områdets omfattning och den korta tid som arbetet ska genomföras på. Disposition I denna rapport behandlas först miljögiftsproblematiken vilket följs av en genomgång av vad miljöövervakning är och hur programmet ser ut på nationell, regional och lokal nivå. Då miljöövervakning är nära sammankopplat med miljömålsuppföljning sker en redovisning av miljömålet Giftfri miljö med dess delmål. Vidare redovisas hur man lämpligen bygger upp ett miljöövervakningsprogram vilket följs av en illustration av förslaget på Lunds kommuns miljöövervakningsprogram. Ytterligare två punkter kommer att avhandlas, vilka är en redovisning över vilka analysföretag som genomför miljögiftsanalyser samt vilka samarbetspartners som skulle vara aktuella för Lunds kommun inom ramen för miljöövervakningen. Rapporten avslutas med en diskussion där jag kommer att diskutera hur 1

6 man bör gå vidare med sitt arbete samt hur man bör följa upp resultaten från övervakningen. Till rapporten följer tre stycken bilagor. Miljögiftsproblematiken Följande stycke kommer att beskriva grundläggande begrepp inom miljögiftsområdet samt ge en bakgrund till problemet. Termen ekotoxikologi kommer från orden ekologi och toxikologi och är en disciplin som studerar kemikaliers skadliga effekter i ekosystem (Walker et al., 1996). I ekotoxikologin studeras hur substanser släpps ut i naturen samt deras kemi, kvantiteter, ursprung, spridning, nedbrytning, utsöndring och effekter i miljön (Nationalencyklopedin, 2005). Alla giftiga ämnen som når ut i naturen kan kännetecknas som miljögifter. Ämnen som har större förutsättningar att agera som miljögifter brukar uppfylla tre kriterier. De är persistenta, lipofila och toxiska (Bernes, 1998). Ämnen som uppfyller ovanstående krav ackumuleras lätt i fettvävnader hos individen, s.k. bioackumulation och möjliggör på så sätt en anrikning upp i näringskedjan, s.k. biomagnifikation. Ämnenas persistens innebär att de i hög grad motstår nedbrytning (Bernes, 1998). Bioackumulation kan leda till att miljögifter når koncentrationer som ger skadliga effekter. Att ett ämne bioackumuleras är en följd av att det har en hög fettlöslighet. Detta brukar anges som en fördelningsjämvikt mellan vatten och oktanol (K ow ). Ju mer fettlösligt ett ämne är desto mer löser det sig i oktanol. Höga K ow värden innebär en högre bioackumulation (Walker et. al., 1996). Bioackumulationen av ett visst ämne beror på: upptagshastigheten, ämnets löslighet och lipofilicitet, metabolismen och eliminering (Connell et al., 1999). Effekterna blir allvarliga genom att ämnena sprids över stora områden, vilket kommer att utsätta människor och miljö för en långvarig exponering (Bernes, 1998). Organiska miljögifter innefattar ett stort antal ämnen från många olika ämnesgrupper. Även tungmetaller är problematiska, hit räknas arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel, tenn, vanadin och zink. Det finns idag runt 20 miljoner registrerade kemiska ämnen och cirka av dem används i dagens samhälle (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, 1999). Av de ämnena är varje dag ämnen (Länsstyrelsen i Skåne län, 2004). Det finns en utbredd brist på kunskap om olika ämnens egenskaper och spridning i miljön och det är därför svårt att identifiera risker förbundna med dessa ämnen (Bremle, 2002). För att åtgärda problemen effektivt är det viktigt med kunskap om vilka ämnen som förorenar miljön (Kemikalieinspektionen, 2003). Ämnena som sprids kommer främst från tre huvudkategorier, användningen av bekämpningsmedel, industrikemikalier och förbränningsprocesser (Kihlström, 1986). Idag ökar försäljningen av läkemedel år för år och läkemedelsrester blir därmed ett allt större problem (Länsstyrelsen i Skåne län, 2003). Utsläppen sker i tre kategorier, avsiktlig och oavsiktlig spridning av kemiska produkter samt oavsiktlig spridning av kemiska biprodukter (Öberg och Håkansson, 2000). Hur miljögifterna kommer att spridas är dels beroende av fysikaliska faktorer, främst vindar och vatten, dels av växter och djur (Kihlström, 1986). Människor exponeras för miljögifter i huvudsak via födan (Öberg och Håkansson, 2000). Det sker även en exponering direkt genom de varor vi använder då farliga ämnen sprids när de läcker ut från varor under användning eller under tillverkning och avfallsledet (Kemikalieinspektionen, 2003). 2

7 Additiva eller synergistiska effekter kan medföra att ett ämne, då det förekommer tillsammans med andra ämnen i miljön, får en högre giftverkan än de skulle ha haft ensam (Kemikalieinspektionen, 2005a). Olika kemikalier agerar tillsammans och det kan därför vara svårt att förutse deras effekter. Deras effekter kan kombineras på olika sätt. Synergism innebär att effekten är större än förväntat och betyder att två ämnen förstärker varandras giftverkan medan motsatsen finns i antagonism där ämnena motverkar varandra (Walker et. al., 1996). Additiv effekt förklaras med att två ämnens giftverkan är summan av de enskilda ämnenas individuella effekter (Bernes, 1998). Effekterna som uppstår av ett ämne beskrivs utifrån hur snabbt ämnet verkar. Effekter kan vara av olika art, det finns ämnen som har akuta effekter (minuter, timmar, dagar), subakuta effekter (dagar, veckor), kroniska effekter (ej dödliga men påverkar under lång tid), kroniskt sena (cancer) och flerdos effekt (ackumulation av skada, kemikalien har försvunnit men effekten består). Akut toxicitet kan innebära att hela ekosystem slås ut, medan subletala effekter ger upphov till förändringar i ekosystemets sammansättning och funktion (Backe, 2002). Miljögifternas effekter är olika, kan vara CMR, cancerogena, mutagena (arvmassepåverkande) eller reproduktionstoxiska. Andra effekter kan vara att ämnena stör hormonsignaler, ger skador på centrala nervsystemet, dödsfall hos djur, etc. Effekten beror på ämnets koncentration, tid och vilket aktivitetsområde ämnet är verksamt i. Hur blir det i framtiden gällande miljögifter? En större förändring kom med förslaget i EU:s första del i den nya kemikalielagstiftning REACH (Registration, Evaluation and Authorisation of Chemicals), vilken godkändes i december De slutgiltiga besluten kommer att tas i Europaparlamentet under hösten REACH-förslaget kommer att ersätta 40 olika nuvarande lagstiftningar på kemikalieområdet och det kommer att bli grundläggande förändringar i systemet för att reglera kemikalierna. Bland annat kommer nya och redan existerande ämnen omfattas av samma system för registrering, bedömning och godkännande av kemikalier. Ansvaret för att ta fram kunskap om kemiska ämnens egenskaper läggs på industrin. När industrin blir skyldig att ta fram data om ämnena kommer kunskapen om kemikalierna som redan finns på marknaden att öka. Informationen ska sedan registreras i ett gemensamt EU-register. En europeisk kemikaliemyndighet för att genomföra REACH planeras. Förordningen beräknas träda i kraft under våren/sommaren 2007 (Regeringen, 2006). För att komma tillrätta med miljögiftsproblematiken har miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ställts upp samt görs satsningar på olika åtgärder på nationell, regional och lokal nivå. En del i miljöarbetet är att samla olika undersökningar i ett program för miljöövervakning medan en annan del är att använda gröna nyckeltal för att följa upp målet. Vad är miljöövervakning? I följande avsnitt redovisas vad miljöövervakning är, dess syften samt hur den ser ut i Sverige. Miljöövervakning är övervakning som ska följa miljöns tillstånd och dess förändringar (Naturvårdsverket, 2005a). Sverige har sedan 1978 bedrivit nationell övervakning, först genom att följa olika föroreningar och deras effekter genom program för övervakning av miljökvalitet, PMK byggdes den nationella övervakningen ut och effekter på landskap, biotoper och arter samt människans hälsa räknades in (Nationalencyklopedin, 2005). Den nationella övervakningen som Naturvårdsverket är ansvarig för innefattar tio programområden, vilka är: luft, kust och hav, sötvatten, fjäll, skog, jordbruksmark, hälsorelaterad miljöövervakning, landskap, våtmark och miljögiftssamordning (Naturvårdsverket, 2005b). Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för planering och drift av den nationella miljöövervakningen men har även ett samordningsansvar för den regionala 3

8 miljöövervakningen, vilken drivs av länsstyrelserna till största delen (Länsstyrelsen i Skåne län, 2001). Miljöövervakning kan delas in i kontinuerlig miljöövervakning, s.k. monitoring samt mätningar vid enstaka tillfällen, screening (Knekta och Fischer, 2003). De mätserier som genomförs inom den nationella miljöövervakningen inom alla programområden visas i bilaga 1. Syfte Syfte och mål med miljöövervakning framgår av de miljöpolitiska propositionerna (Prop. 1990/91:90 och 1997/98:145) som uttrycker att miljöövervakningen ska kunna: - beskriva tillståndet i miljön - bedöma hotbilder - lämna underlag för åtgärder - följa upp effekten av beslutade åtgärder - ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella påverkan (Naturvårdsverket, 2005b). Miljöövervakningen ska vara relevant, tillförlitlig och tillgänglig. Miljöövervakningen är nära knutet till miljömålsuppföljningen (Naturvårdsverket, 2005b) genom det underlag som arbetet genererar i ovanstående punkter. Resultaten från miljöövervakningen används även för att formulera nya miljömål, utveckla bedömningsgrunder och miljökvalitetsnormer samt statistik till internationell rapportering (Naturvårdsverket, 2005c). Se figur 1 för en överblick av miljöövervakningens roll. Uppföljning av: - miljömål - miljökvalitetsnormer - etc. Miljötillståndsrapporter Forskningsstöd Early warning MÖ Internationell rapportering Off. statistik Utveckla: - bedömningsgrunder - miljökvalitetsnormer Formulera miljömål Figur 1. Figuren visar miljöövervakningens roll i miljöarbetet, dels vad som följs upp samt vad resultaten används till (Modifierad från Johan Wihlke). Genom miljöövervakningens resultat ser man vilka åtgärder som lett till att förbättra miljötillståndet samt hur långt man har kvar för att uppfylla målet. Idag utgår miljöövervakningen från kända miljöproblem och en strävan finns att försöka nå de okända problemen. Denna s.k. early warning, eller tidig varning -funktion är mycket tids- och kostnadskrävande (Naturvårdsverket, 2005c). 4

9 Datavärdar Resultat från miljöövervakningens undersökningar ska finnas hos s.k. datavärdar. Datavärdarna samlar, arkivhåller, granskar, sammanställer och tillhandahåller både egna och andras miljöövervakningsdata (Naturvårdsverket, 2005e). Värden har tillgång till alla resultat inom ett visst ämnesområde. Datavärdarna för information som rör miljögifter är IVL, Svenska miljöinstitutet AB och IMM, Institutet för miljömedicin (Naturvårdsverket, 2005d). Två program Det finns två typer av miljöövervakningsprogram, intensiv- och extensivprogram. Intensivprogram kännetecknas av få mätstationer, hög provtagningsfrekvens, mätning av många variabler och stora provstorlekar. Extensivprogram kännetecknas av många mätstationer, låg provtagningsfrekvens, mätning av få variabler och mindre provstorlekar. Vilken typ av program som används beror på behovet, och de båda programmen används därför ofta tillsammans. Intensivprogram används ofta vid tidsserieanalyser medan extensivprogram används för jämförelser av miljötillståndet mellan olika regioner. Ofta begränsar ekonomin programmet då det är mycket kostsamt att bedriva yttäckande övervakning med hög frekvens (Naturvårdsverket, 2005f). Nationell miljöövervakning - Miljögiftssamordning Inom delområdet Miljögiftssamordning finns det fyra ingående delprogram: miljöprovbank, retrospektiva studier, screening och mätningar i urban miljö. Nedan följer en beskrivning av de fyra delprogrammen. Därefter beskrivs screening och monitoring mer ingående. Miljöprovbanken i Sverige är lokaliserad till Naturhistoriska Riksmuseet. Deras uppgift består av att samla in, tillvarata och bevara prover från miljön (Naturvårdsverket, 2005g). Detta ska genomföras på ett framåtsyftande sätt så att den inte bara tar hänsyn till dagens miljö- och hälsoproblem utan även kan användas för att studera framtida, i dag inte kända, problem. Material som lagras i miljöprovbanken ägs av Naturvårdsverket. Det betyder att även om en viss ämnesgrupp slutas analyseras årligen så är den tidsserien inte bruten. Tanken är att kunna ta ut material ur miljöprovbanken och analysera halter vid ett senare tillfälle om så behövs (Jonas Rodhe, pers. kommunikation). Miljöprovbanken förfogar över prover från mer än organismer, huvudsakligen djur- men även växtprover (Naturhistoriska riksmuseet, 2005). Retrospektiva studier innebär att man gör analyser på tidigare insamlat material, vilket finns lagrat i miljöprovbanken (Naturvårdsverket, 2005g). Varje år väljs ett antal kemiska ämnen ut och prioriteras som aktuella för screening. Screening innebär att man mäter vid ett tillfälle för att se om man kan återfinna ämnet i miljön och om ämnet ska inkluderas i den löpande övervakningen (Naturvårdsverket, 2005g). Målet med screeningen är att få en tidig varning av nya miljögifter (Bremle, 2002). Ämnen som screenats nationellt redovisas i bilaga 2. Som en del av screeningen görs mätningar av olika ämnen i slam. Genom att uppskatta flödet av ämnen från samhällen ut till den omgivande miljön erhåller man uppgifter om miljögifter i den urbana miljön. Mätningarna av miljögifter och metaller görs regelbundet. De resultaten som fås fungerar också som en referens till resultaten från screeningundersökningarna (Naturvårdsverket, 2005g). Det finns ännu inget formaliserat förfarande för när ämnen som ingår i screening ska börja mätas kontinuerligt. Det genomförs för närvarande ett arbete med översyn av miljögiftsövervakningen på Naturvårdsverket. Det finns dock inget ställningstagande ännu, men det finns tänkbara principer för hur man kan fasa in och ut ämnen i tidsserier. Den tidsserieövervakning som finns inom miljöövervakningen ska vara optimerad för att följa utvecklingen över tid för de miljö- och 5

10 hälsofarliga kemiska ämnen som bedöms utgöra det största hotet mot människa och miljö. Det kommer inte att finnas resurser att följa alla ämnen, även om det skulle vara önskvärt, och det uppstår hela tiden prioriteringssituationer. Slutligen blir det aktuellt att sluta mäta halter av ett ämne/ämnesgrupp årligen. Återfinns ett tidigare icke studerat ämne/ämnesgrupp i halter i miljön som kan misstänkas ha effekter på människa och/eller miljö så ska det också övervägas om det/de ska införas i den löpande tidsserieövervakningen (Jonas Rodhe, per korrespondens). Årliga mätningar ska införas om: Det finns en trend mot ökande halter av ämnet/ämnesgruppen och/eller halterna idag ligger över en oacceptabel risknivå NOAEL eller NOEC med hänsyn tagen till säkerhetsfaktor. NOAEL, No Observable Adverse Effect Level, definieras som den dosnivå som inte ger några effekter på den studerade populationen. NOEC, No Observed Effect Concentration, är den koncentration där ingen effekt på den studerade populationen kan ses (Connell et al., 1999). Mätningar med glesare intervall ska införas om: Halterna ligger konsekvent över NOAEL eller NOEC med hänsyn tagen till säkerhetsfaktor men halterna är inte ökande och konsumtionsmönstret tyder på att det inte finns orsak att misstänka ökande utsläpp eller halter i miljön. I detta fall behövs källan spåras och åtgärdas (vilket ligger utanför miljöövervakningens ansvar). Om åtgärder startas eller är igång så kan mätningar behövas för att undersöka effekterna av åtgärderna (Jonas Rodhe, pers. kommunikation). DPSIR-modellen DPSIR är en modell som underlättar miljömålsuppföljningen (RUS, 2005). DPSIR står för: Drivkraft, Påverkan, Status, Inverkan och Respons (Miljömålsportalen, 2005a). Modellen används inom nationell, regional och lokal miljöövervakning, men är även använd inom EU. OECD utvecklade modellen PSR i början av 1990-talet och senare vidareutvecklade Europeiska miljöbyrån (EEA) modellen och la då till de andra två leden för att få en bättre uppföljning (Naturvårdsverket, 2005h). Modellen är baserad på orsakssamband, där olika verksamheter påverkar miljön och tillståndet förändras. Samhället reagerar på dessa ändringar genom olika åtgärder för att motverka problem och förbättra eller återställa tillståndet, se figur 2 (Naturvårdsverket, 2005h). Drivkrafter Aktiviteter som ligger bakom ett miljöproblem Respons Vilka åtgärder som görs för att minska problemet Påverkan Det som orsakar problemet Inverkan Konsekvenser av en förändrad miljö Status Tillståndet i miljön Figur 2. Figuren visar en översiktlig bild på DPSIR-modellen och de olika ledens samband(modifierad från Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003). Syftet med DPSIR-modellen är att visa sambandet mellan olika verksamheter i samhället och tillståndet i miljön, och vad som kan göras för att förhindra fortsatt miljöpåverkan. För att åskådliggöra sambandet kan biltrafik användas som exempel. Själva biltrafiken är då 6

11 drivkraften (D) som ger påverkan, (P) i form av bland annat avgaser som leder till att miljötillståndet, (S) dvs. luftkvaliteten försämras, vilket kan medföra konsekvenser, (I) för hälsan. Åtgärderna, (R) kan riktas mot en eller flera av DPSIR-faktorerna ovan, till exempel höjd bensinskatt för att motverka drivkraften (D) eller katalysatorkrav för att minska påverkan (P) (Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2004). De delar som innefattas i tillstånd (S) och inverkan (I) motsvarar den traditionella miljöövervakningens mätningar och provtagningar ute i naturen. För att följa upp miljömålet behövs data från de andra delarna av DPSIR-kedjan. Data av det slaget handlar mer om att samla in och bearbeta statistik och utifrån det avgöra hur man förhåller sig till uppsatta mål (Länsstyrelsen i Skåne län, 2001). De övervakningsmomenten som föreslås för Lunds kommun i detta arbete kommer att klassas med hänsyn till denna modell. Gröna nyckeltal Ett förslag om 25 gröna nyckeltal för jämförelser mellan kommuner har antagits av kommunförbundet. Tanken är även att arbetet med gröna nyckeltal ska kopplas till det pågående arbetet med uppföljning av miljömål. Indikatorerna ska: följa upp resultatet av miljömålsarbetet, visa om miljöarbetet går i rätt riktning och i rätt takt, visa hur miljön mår, ge underlag för åtgärder och beslut (Miljömålsportalen, 2005b). Idag innefattar systemet mestadels indikatorer med nationell och regional upplösning men tanken är att den kommunala nivån ska ingå i så stor utsträckning som möjligt. Sveriges kommuner och landsting arbetar med att ta fram indikatorer på kommunal nivå. Vissa av indikatorerna överensstämmer med dem som gäller nationellt och regionalt, medan andra endast gäller för den kommunala nivån. Projektet kommer att fortsätta under 2006 (Harald Arnell, pers. kommunikation). Denna rapport redovisar därför endast de nyckeltal som finns på nationell nivå. Totalt finns det 88 indikatorer för miljömålen varav 10 följer upp miljömålet Giftfri miljö på nationell nivå. De indikatorer som inte följer upp ett delmål följer upp hela miljökvalitetsmålet (Miljömålsportalen, 2005c). De tio indikatorerna som följer upp Giftfri miljö är: Allergiframkallande kemiska produkter (antal kemiska produkter med allergiframkallande ämnen, anges i procent) Ekologiskt odlad mark (andel jordbruksmark med ekologisk odling, anges i procent) Miljöledningssystem (antal miljöcertifierande företag) CMR-ämnen i varor (CMR-ämnen i varor 1000-ton) Kravmärkt mjölk (andel såld kravmärkt mjölk, anges i procent) Förorenade områden (antal avslutade saneringar) Hälsofarliga kemiska produkter (ton/inv) Konsumenttillgängliga kemiska produkter (antal) Växtskyddsmedel (Index) Nickelallergi (procent av befolkningen) De nyckeltal som miljöstrategiska avdelningen i Lund har markerat som intressanta för kommunen är: ekologiskt odlad mark, miljöledningssystem, kravmärkt mjölk, förorenade områden, växtskyddsmedel och nickelallergi (Linda Birkedal, pers. kommunikation). Dessa sex nyckeltal kommer att ingå som parametrar i programmet. Det gröna nyckeltalet ekologiskt odlad marks riktiga indikatornamn är andel åkermark med miljöstöd för ekologisk odling. Uppgifterna hämtas från Jordbruksverket och underlaget utgörs av uppgifter ur databasen för jordbruksstöd. I Skåne län odlas ca 5,3 % av åkermarken ekologiskt vilket kan jämföras med 17 % för hela landet år Enligt det regionala delmålet i Skåne län ska minst 15 % av åkerarealen vara ekologiskt odlad år

12 (Miljömålsportalen, 2005d). Indikatorn miljöledningssystem visar hur många företag och organisationer som har ISO certifikat eller EMAS-registrering. År 2003 fanns registrerade ISO certifikat och 112 EMAS-registreringar, av dessa var 90 företag registrerade enligt båda miljöledningssystemen. I Skåne län var 377 företag certifierade enligt ISO och nitton av dem hade även en EMAS-registrering (Miljömålsportalen, 2005e). Andel såld kravmärkt mjölk ligger för landet som helhet på 6,3 %. Länsvis upplösning saknas däremot (Miljömålsportalen, 2005f). Vad gäller förorenade områden har drygt områden identifierats som potentiellt förorenade år Av de områden som hittills klassats enligt MIFO (Metodik för inventering av förorenade områden) har bedömts tillhöra klass 1 eller 2, vilket motsvarar delmålets formulering om mest prioriterade för sanering och efterbehandling. År 2004 hade förorenade områden identifierats i Skåne län. Det totala antalet områden i länet uppskattades till Av totalt antal riskklassade objekt enligt MIFO tillhörde 400 objekt risklass 1 eller 2 (exklusive 1 område som försvarsmakten har ansvar för). I länet pågår en sanering och fyra områden betraktas som färdigsanerade. Vid ett objekt pågår arbete med huvudstudie, d.v.s. förberedande utredningar, och i ytterligare ett objekt pågår projektering inför efterbehandling. Uppgifterna gäller för förorenade områden som efterbehandlas med statliga bidrag (Miljömålsportalen, 2005g). Indikatorn växtskyddsmedel uttryckt som index visa på de riskindikatorer jämfört med antal hektardoser för växtskyddsmedel under åren Resultaten uttrycks som ett index med 1988 som basår (index1988=100). Under denna femtonårsperiod har de beräknade hälso- och miljöriskerna minskat med 67 respektive 23 procent. Minskningen har skett trots att intensiteten i användningen, uttryckt som antal hektardoser, har ökat med 6 procent under samma period. Regional upplösning saknas (Miljömålsportalen, 2005h). Uppgifter till indikatorn nickelallergi kommer ifrån en nationell miljöhälsoenkät från Resultaten visar hur andelen vuxna (19-81 år) i Sverige som uppgav att de var känsliga/överkänsliga eller allergiska mot nickel. Enkäten gick i varje län ut till ca 750 personer i åldrarna år som varit bosatta i Sverige under de senaste fem åren. I Skåne har 11,5 % av befolkningen nickelallergi, 18 % är kvinnor och 5 % är män (Miljömålsportalen, 2005i). Regionala miljöövervakningsprogram Den regionala miljöövervakningens uppbyggnad ska likna den nationella men de olika programmen får, på grund av regionala skillnader, olika omfattning och inriktning i olika regioner. Förutom Skåne läns miljöövervakningsprogram har Program för miljöövervakning i Västra Götaland studerats samt Regionalt miljöövervakningsprogram för Stockholms län Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län har tagit fram ett länsprogram för miljöövervakning för Målen med den nationella miljöövervakningen gäller även för den regionala övervakningen. Frågeställningar som besvaras är de som är intressanta för Skåne län. Programmet behandlar nio programområden vilka är relevanta för länet. Programområdena är, luft, kust och hav, sötvatten, skog, jordbruksmark, hälsorelaterad miljöövervakning, landskap, våtmark och miljögiftssamordning. Andra delar som är viktiga utöver de nationella kraven för miljöövervakning är: - samordning mellan nationella och regionala miljömål - ökat samarbete med andra myndigheter, kommuner och ideella organisationer - resurser måste avsättas till särskilda, större insatser (återkommande inventeringar, uppföljning av aktuella problem, m.m.) 8

13 - resurser skall avsättas för utvärderingar av mätdata i högre grad än idag - data som samlats in av andra skall användas i större utsträckning än idag (Länsstyrelsen i Skåne län, 2001). Länsprogrammets uppbyggnad är densamma för alla programområden där man visar på generell strategi för övervakningen, koppling till nationella miljömål, resultatkrav, bristanalys, organisation (ekonomiska/personella resurser) och vad som ska göras inom respektive programområdes delprogram (Länsstyrelsen i Skåne län, 2001). Programmet listar angelägna aktiviteter inom prioriterade områden samt förekommande brister. Det programområde som ligger närmast miljömålet Giftfri miljö på regional nivå är programområde miljögiftssamordning. Inom programområdet miljögiftssamordning ingår screening efter särskilda miljögifter, retrospektiva analyser av äldre, insamlat material och provbanksverksamhet. Mätning av miljögifter och tungmetaller ingår också inom andra programområden. Det främsta syftet är att hitta hoten genom att besvara frågorna: - Vilka organiska och oorganiska miljögifter förekommer i Skåne, och var hittar man dem? - Vilka enskilda miljögifter behöver man följa noggrannare? (Länsstyrelsen i Skåne län, 2001). Länsprogrammet ger tre exempel på indikatorer som kan användas inom programområdet miljögiftssamordning för att följa upp miljömålen: - Halter av ämnen med särskilt farliga egenskaper i djur och människa (modersmjölk) - Halter av kemikalier i slam - Värdet av konsumtionen av miljömärkta varor och tjänster i samhället (Länsstyrelsen i Skåne län, 2001). Resultatkravet som gäller för länsstyrelsen är att öka kunskaperna om förekomst av specifika ämnen. Detta ska sedan kunna leda till förbud eller avvecklingsplaner samt bedömning om noggrannare övervakning behövs (Länsstyrelsen i Skåne län, 2001). Länsstyrelsen i Skåne utgår ifrån Naturvårdsverkets listor på aktuella ämnen för screening och väljer ut ett antal av dem (Fredrik Andreasson, pers. kommunikation). Vissa ämnesgrupper som ingick i den nationella studien 2003 valdes på grund av ekonomiska skäl bort i den regionala, för att istället kunna öka antalet provtagningslokaler (Rosqvist, 2004). I följande avsnitt redovisas vilka ämnen som undersöktes i Skåne 2003, 2004 och 2005 samt om det fanns någon provlokal i Lund, se tabell 1 för översiktlig bild. Uppgifter redovisas också för vilka matriser man undersökte samt vilka ämnen som hittades. Inga uppgifter om halter kommer att redovisas. 9

14 Tabell 1. Tabellen visar de ämnen som screenades i Skåne 2003, 2004 och 2005 samt de matriser som analyserades Analyserade matriser Antioxidanter, Slam, Alkylfenoler dagvatten, inkommande och utgående avloppsvatten, ytvatten, sediment och fisk Bisfenoler Slam, dagvatten, inkommande avloppsvatten, ytvatten, sediment och fisk 2004 Analyserade matriser Siloxaner Slam, sediment och fisk Adipater, Styrener Slam 2005 Analyserade matriser Antibiotika, Slam, Antiinflammatoriska utgående ämnen, avloppsvatten Hormoner, PFAS-ämnen, Biocider, Övriga ämnen 2003 undersöktes tre ämnesgrupper: antioxidanter, alkylfenoler och bisfenoler i Skåne. Antioxidanter och alkylfenoler analyserades i matriserna slam, dagvatten, inkommande avloppsvatten, utgående avloppsvatten, ytvatten, sediment och fisk. Bisfenoler analyserades i samma matriser som antioxidanter och alkylfenolerna förutom i utgående avloppsvatten. Samtliga antioxidanter som ingick i undersökningen fanns i detekterbara halter i Skånes miljö, dock inte på samtliga provtagningslokaler eller i alla matriser. Det var inte möjligt att påvisa halter över detektionsgränsen i fisk. Samtliga alkylfenoler som ingick i undersökningen fanns i detekterbara halter i Skånes miljö. Vissa ämnen, som 4-tert-oktylfenol, 4-nonylfenol och 4- nonylfenol-monoetoxilat, detekterades i så gott som samtliga prover, förutom i fisk. Andra ämnen återfanns enbart i något enstaka prov. Bisfenol A påvisades i samtliga matriser förutom i fisk (Rosqvist, 2004). Lund var ej med som provstation i den regionala screeningen 2003 (Maria Nitare, pers. kommunikation). Tre ämnesgrupper screenades år 2004, vilka var adipater, siloxaner och styrener. Inom varje ämnesgrupp ingår flera olika substanser. För adipater har man endast tagit prov i slam, siloxaner i slam, sediment och fisk och styrener i slam (oktaklorstyren även i fisk och sediment). Man har endast hittat adipater och siloxaner i slam i koncentrationer över detektionsgränsen. Man har alltså inte hittat siloxaner i fisk och sediment. Ämnesgruppen styrener har inte hittats i någon matris (Ulrika Johansson, pers. kommunikation). Lund var med som provstation och analyserade slam från Källby reningsverk (Maria Nitare, pers. kommunikation). För år 2005 undersöktes fem ämnesgrupper: antibiotika, antiinflammatoriska ämnen, hormoner, PFAS-ämnen och biocider, övriga ämnen. Lund var med som provstation och analyserade avloppsreningsverkets slam och utgående avloppsvatten med avseende på de fem ämnesgrupperna. Resultaten kommer att presenteras våren 2006 (Fredrik Andreasson, pers. kommunikation). Västra Götalands län Programområde Miljögiftssamordning i Västra Götalands program har samma övervakningsstrategi som Skånes länsprogram. Det finns tio programområden och under varje program redovisas den generella övervakningsstrategin, koppling till miljömål, bristanalys, samordning samt delprogram och i vissa fall utvecklingsprojekt. För programområdet 10

15 miljögiftssamordning redovisas även resultatkrav. Även här syftar programområdet att besvara de övergripande frågeställningarna: - Vilka organiska och oorganiska miljögifter förekommer i Västra Götaland och var hittar man dem? - Vilka enskilda miljögifter behöver man följa noggrannare? (Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2004). Inom programområdet miljögiftssamordning har Länsstyrelsen gjort en kartläggning av vissa ämnen i slam från ett antal avloppsreningsverk. Ett annat projekt som Länsstyrelsen i Västra Götaland deltar i är Fluorkarboner i slam och avloppsvatten från industritvätt och textila beredningsverk förekomst och egenskaper. I projekt studeras bl.a. miljögifterna PFOS, och huvudfinansiären för projektet är VA-forsk. Det finns ännu inga delprogram inom området, förutom deltagande i nationell screening. Mätningar av miljögifter ingår inom andra programområden på nationell, regional och lokal nivå (Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2004). Stockholms län Uppbyggnaden i programområde miljögiftssamordning i Stockholms regionala miljöövervakningsprogram går först igenom punkten vision som beskriver vad som ska finnas för ett framgångsrikt miljöövervakningsarbete. De är: - sammanställningar över material- och produktflöden i samhället - utvecklade nationella standarder för analysers genomförande - samordning av vilka ämnen och ämnesgrupper som ska övervakas - nya undersökningstyper utvecklade för området - nya och bättre bedömningsgrunder eller andra miljökvalitetsmått för organiska miljögifter - en väsentlig resursförstärkning för att genomföra analyser av organiska miljögifter. Övervakningsstrategin är att följa tungmetaller i vatten, mossa, nederbörd, sediment m.m. och att sammanställa miljögiftshalter i avloppsslam från reningsverk. Under dessa två punkter finns det beskrivet bakgrund, syfte, koppling till miljökvalitetsmål, undersökningar, informationsspridning, ansvarig, samarbetspartners, kostnad samt tidsplan. De organiska miljögifterna kommer att följas genom nationell miljöövervakning och omvärldsbevakning (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003). Länsstyrelsen I Stockholms län uttrycker att utveckling av en nationell och regional statistik över material- och produktflöden bör ha hög prioritet. För tillfället undersöker de möjligheterna att samordna miljöövervakning samt arbetar med projektet Inventering av förorenade områden. Lokala miljöövervakningsprogram På lokal nivå har Malmö, Göteborg och Landskronas miljöövervakningsprogram studerats. Malmö Malmö stad har tagit fram rapporten Program för miljöövervakning i Malmö , där de redovisar förslag till lokal miljöövervakning i Malmö. Rapporten tar upp övervakning för fjorton miljömålsområden. För varje miljömålsområde beskrivs kortfattat följande punkter: - Strategi och frågeställningar - Programöversikt nationellt, regionalt, lokalt - Kunskapsläge behovsanalys 11

16 Övervakning för miljömålsområde 4. Giftfri miljö är det område som berör detta arbetet. Miljöförvaltningen har åskådliggjort de parametrar som ska mätas, se tabell 2. Tabell 2. Tabellen visar vad övervakningen i Malmö bör omfatta enligt rapporten Program för miljöövervakning i Malmö De använda förkortningarna står för: KI Kemikalieinspektionen, MF Miljöförvaltningen, VA - VA-verket, Nat.mynd. - Nationell myndighet, SDF Stadsdelsförvaltningar. Parameter Prioritet DPSIR Rådatakälla Frekvens Resursbehov Kemikalieanvändning: antal produkter 1 D KI 1 gång/år 1 dag/år m.m. (nat. nivå) Antal företag i Malmö i 1 D MF 1 gång/år 1 dag/år kemikalieintensiva branscher. Tungmetaller i slam från kommunala 1 S VA 1 gång/år 1 dag/år reningsverk Tungmetaller och org. miljögifter i 1 S Nat. mynd. 1 gång/år 1 dag/år livsmedel Tungmetaller och org. miljögifter i 1 S VA 1 gång/år 1 dag/år dricksvatten Andel ämnen som är fullständigt 1 R KI 1 gång/år 1 dag/år undersökta med avseende på miljöpåverkan (EU) Inventering och sanering av PCB i 1 R MF 1 gång/år 1 dag/år byggnader Förebyggande insatser hos myndigheter 1 R Berörda parter 1 gång/år 1 dag/år och företag Antal miljöcertifierade företag i Malmö 1 R Nat. mynd. 1 gång/år 1 dag/år Antal förskolor i Malmö med Grön Flagg 1 R SDF 1 gång/år 1 dag/år I tabellen visas inte alla övervakningsmoment som är kopplade till miljögifter, då vissa av de momenten finns under andra avsnitt än miljömålsområde 4, Giftfri miljö. Tabellen visar endast förslag till lokal miljöövervakning i Malmö. Parametern tungmetaller och organiska miljögifter i livsmedel gäller främst fisk från Öresund. Tidigare har endast ett par enstaka undersökningar gjorts och då mättes kvicksilver och PCB. De organiska miljögifterna som för närvarande diskuteras är flamskyddsmedel, ftalater, dioxiner, TBT mfl. Kvicksilver kommer att ingå framöver också men vilka organiska ämnen som ska ingå är ej helt klart. I slam från reningsverk tas månadsprov av VA-verket. De förebyggande insatserna hos myndigheter och företag är egenkontroll, miljöledningssystem, intern kvalitetskontroll mm (Lars Nerpin, pers. kommunikation). En illustrationsplan över miljöövervakningen i Malmö har gjorts där man sammanställt och åskådliggjort vilka undersökningar som har gjorts vilka år samt vem som är ansvarig aktör. En sådan plan ger en bra översikt på vilka mätningar som genomförs och i vilka tidsintervall. Göteborg Göteborgs kommun har inte tagit fram något särskilt program för miljöövervakningen. Vad som ska göras regleras via deras verksamhetsplanering (Tina Persson, pers. kommunikation). Inom den regionala miljöövervakningen finns två parametrar inom miljömålsområdet Giftfri miljö: - Metaller och organiska miljögifter i marin miljö. Det är Bohuskustens vattenvårdsförbund som genomför undersökningarna vart femte år. Ett antal organiska föreningar mäts i tånglake, torsk, krabba och blåstång. Vid 13 stationer utmed Bohuskusten sker provtagning av tungmetaller och organiska miljögifter. - Sedimentprovtagning i Göta älv. 12

17 Det är Göta Älvs Vattenvårdsförbund som genomför sedimentprovtagning vid två fasta stationer vart femte år. Sedimenten analyseras på metaller och organiska miljögifter (Göteborgs stad, 2004). Göteborg genomför två mätningar inom lokal miljöövervakning, dessa är: - undersökning av metallhalt i vattenmossa. - bekämpningsmedel i vattendrag. Under hösten 2002 analyserades sju ytvattenprover med avseende på rester av bekämpningsmedel (Göteborgs stad, 2004). Landskrona Landskrona kommun har inget rent programområde för miljömålsområde Giftfri miljö. Kommunen listar alla undersökningar som gjorts med koppling till miljömålen, även de som endast gjorts en gång. Det är därför svårt att få en uppfattning av vad som är löpande övervakning. Tidigare undersökningar i Lunds kommun De undersökningar som har genomförts tidigare inom ramen för miljöövervakning kommer att redovisas nedan. Uppgifterna är hämtade från Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun, 2002, samt rapporter från vattenvårdsförbunden och reningsverkets miljörapport för Först ges en kort bakgrundsinformation om Lunds kommun. Lunds kommun Skåne har en hög befolkningsmängd, ett intensivt jordbruk och expansiva industrier. Länet har även en relativt hög diffus belastning av miljögifter, i form av deposition från luft och nederbörd, då lokaliseringen är nära kontinenten (Backe, 2002). Lund har en landareal på 430,3 km 2 och en vattenareal på 12,6 km 2. Landarealen fördelar sig mellan tätort, skog, åker och betesmark. Se tabell 3 för områdenas storleksordning, vilken anges i procent av den totala landarealen (Länsstyrelsen i Skåne län, 2004). Det bor invånare totalt i Lunds kommun (Statistiska centralbyrån, 2005). Tabell 3. Tabellen visar hur landarealen fördelar sig mellan tätort, skog, åker och betesmark, angett i procent. Tätort Skog Åker Betesmark 8,6 17,7 47,6 6,8 Undersökningar Provtagning av dagvatten med avseende på metaller och näringsämnen påbörjades under Metallerna som mättes var kadmium, kvicksilver, bly, koppar, zink, krom och nickel samt på näringsämnen fosfor och kväve. Provtagning har skett på två platser i Lunds tätort, 2001 och Vid fyra tillfällen utökades metallanalyserna till att omfatta fler metaller. Metallerna var arsenik, kobolt, aluminium, mangan, barium, magnesium, järn, kalium, kalcium, svavel och natrium (Nitare, 2004). Det finns inga nya, så omfattande, försök inplanerade men det dyker då och då upp specifika problem och då genomförs mätningar just där. För tillfället mäter studenter blyhalter i dagvatten från domkyrkan. Vid domkyrkan och allhelgonakyrkan (bly- respektive koppartak) har VA-verket också gjort egna mätningar (Maria Nitare, pers. kommunikation). 13

18 En undersökning av jord med avseende på bly gjordes först till Domkyrkorådet, vilken visade på förhöjda blyhalter, och därefter utfördes kompletteringar till miljöförvaltningen, 2002, Syftet har varit att kartlägga blyförekomsten i ett antal referenspunkter i parkområden i centrala Lund (WSP Environmental, 2005). Undersökningar där man mätt halter av miljögifter i levande organismer har genomförts på regional nivå. Undersökningarna har genomförts på fisk i de skånska slättsjöarna och på musslor i Lommabukten. Höga halter av krom, kadmium, koppar och nickel hittades i musslor och bly, kadmium, koppar och kvicksilver förekom i förhöjda halter i Lommabuktens sediment. Reningsverkens mätningar Källby avloppsreningsverk behandlar avloppsvatten från Lunds tätort (inklusive Vallkärra, Stångby och Stora Råby) genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Då reningsverket är en tillståndspliktig verksamhet är de skyldiga att skicka en miljörapport till miljöförvaltningen varje år och däri rapportera en rad parametrar. Reningsverket undersöker in- och utgående avloppsvatten samt kvalitén på slam. Det är sju metaller som mäts i utgående vatten, se tabell 4. Tabell 4. Tabellen visar de metaller och organiska ämnen som mäts på reningsverket i Lund. Metaller Mäts endast i slam Organiska ämnen Kvicksilver Silver Nonylfenol Kadmium Kalcium (%CaO) PCB Bly PAH Koppar Zink Krom Nickel Utöver dessa metaller mäts även silver och kalcium (%CaO) i slam. De organiska ämnena som analyserats löpande sedan 2000 är nonylfenol, PCB och PAH (Tekniska förvaltningen, 2004). Tidigare analyserades även toluen men det visade sig kunna finnas naturligt i slam och försvann därför efter några år (Ingemar Dellien, pers. kommunikation). Läkemedelsrester har analyserats i in- och utgående avloppsvatten vid tre tillfällen i olika sammanhang vid Källby avloppsreningsverk (Maria Nitare, pers. kommunikation). Vattenvårdsförbundens mätningar Lunds kommun är medlem i två vattenvårdsförbund, Höje å vattendragsförbund och Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Ekologgruppen sköter mätningarna inom båda förbunden. En viktig del i vattenvårdsförbundens verksamhet är att administrera det samordnade recipientkontrollprogrammet som finns för åarnas avrinningsområde. Undersökningarna som sker i recipienterna Höje å och Kävlingeån är till stor del samma. Båda programmen har ett vattenkemiskt basprogram. Det som skiljer i basprogrammet är att i Höje å mäts konduktiviteten medan man mäter flöde i Kävlingeån, se tabell 5 för vilka parametrar som mäts i åarna. 14

19 Tabell 5. Tabellen visar de parametrar vattendragsförbunden mäter. Metaller mäts endast i Höje å. Höje å vattendragsförbund Kävlingeåns vattenvårdsförbund Temperatur Krom Temperatur ph Koppar ph Grumlighet Zink Grumlighet Syrgas Nickel Syrgas Totalfosfor Bly Totalfosfor Fosfatfosfor Kadmium Fosfatfosfor Totalkväve Totalkväve Nitratkväve Nitratkväve Nitritkväve Nitritkväve Ammoniumkväve Ammoniumkväve BOD7 BOD7 Konduktivitet Flöde Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende närings-, försurnings-, syreoch grumlighetsstatus. Bottenfaunan undersöks i båda programmen, men i Höje å undersöks även fiskfaunan, plankton och bakteriehalten (Ekologgruppen, 2004). Något som skiljer sig åt mellan förbunden är provtagning av metaller i vattnet. Provtagningen sker endast i Höje å. Det görs ingen fortlöpande kontroll av metallhalter i Kävlingeån och anledningen är att ingen av intressenterna har begärt det (Gunnar Håkansson, pers. kommunikation). Mer detaljerade information om mätningarna finns i förbundens årsrapporter från recipientundersökningarna. Uppbyggnad av ett lokalt miljöövervakningsprogram Slutmålet med rapporten är att komma fram till ett lämpligt miljöövervakningsprogram för Lunds kommun inom miljömålsområdet Giftfri miljö. Innan detta görs kommer en genomgång av hur man planerar och utformar ett miljöövervakningsprogram att redovisas. Uppgifterna hämtas från Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket, 2005i). Nedan följer en redovisning av de sex stegen som ingår i arbetsordningen. Stegen är: formulering av övervakningens mål, val av variabler, val av samplingsstrategi, utformning av datainsamling, utformning av datahantering och utformning av programunderhåll. Grundläggande vid ny miljöövervakning är att det finns ett eller flera syften som motiverar programmet. Exempel på syften kan vara: beskrivning av tillstånd, studier av förändringar över tiden, utveckling av prognoser och modeller, utredningar om orsak och verkan. Syftet för Lunds kommun är att följa upp lokala mål inom Giftfri miljö som är relevanta för programmet samt att beakta det nationella och regionala miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och dess delmål som är relevanta för Lund. Vid utformning av miljöövervakningsprogram så kommer det att finnas externa begränsningar som bör uppmärksammas. Dessa kan vara: direktiv eller rapporteringskrav, legala hinder, brist på kompetens, tekniska begränsningar, metodologiska svårigheter, statistiska begränsningar samt ekonomin. Vad gäller Lunds program kommer endast direktiv eller rapporteringskrav, legala hinder och eventuellt tekniska begränsningar att beaktas. Övriga punkter får beaktas inom förvaltningen vid en senare tidpunkt, dvs. när förslaget av programmet är färdigt. 15

20 Formulering av övervakningens mål När syftet eller syftena har fastställts ska ett antal mål för delprogrammet formuleras. Målen bör vara övergripande, kvantitativa och uppföljningsbara. Vissa mål avser redovisa mätresultatens statistiska styrka, medan andra mål avser tillståndsbeskrivning, dvs. relaterar till vissa miljökvalitetsmål. I det första fallet bör man specificera storlek och typ av förändring som måste kunna detekteras, minsta areal och önskvärd signifikansnivå för detektioner. I det andra fallet räcker det med att formulera målet. Program som ska utgöra underlag för åtgärder behöver ha en diagnostisk styrka där mål vad gäller påverkanfaktorer, aktörer eller åtgärder specificeras. Möjligheten att koppla skillnader i förändring mellan olika områden till skillnader i påverkan eller åtgärder måste bedömas. Om programmet ska ha en tidig varning -funktion är det svårt att ange specifika mål. I det fallet ska programmet kunna skilja på vissa kategorier av kända naturliga och antropogena förändringar där nya miljöhot kan tyckas existerar. Tanken är att programmet ska ha en tidig varning -funktion. Denna funktion är svår att uppnå. Genom att utvärdera och uppdatera programmet regelbundet upprätthålls funktionen till viss del då programmet inte blir inaktuellt och förlegat. Val av variabler När programmets mål har identifierats kommer nästa steg där vilka variabler som ska skattas anges. Frågan är vad som ska mätas var, dvs. i vilken typ av objekt eller medium. Det existerar en mängd variabler beroende inom vilket område de ska användas inom. Målvariablerna är de variabler som delprogrammet primärt är till för att mäta. Oftast är målvariablerna redan givna i formuleringen av ett miljömål som ska följas upp. De andra variablerna presenteras inte närmare här då de inte kommer att beröra detta arbete. Vissa variabler måste finnas med för att resultaten från övervakningen ska kunna samordnas med andra mätningar och därmed kunna jämföras inom den nationella övervakningen. Ett flertal variabler behöver inte mätas aktivt utan kan hämtas från administrativa register eller geografiska databaser. Här bör också möjligheten undersökas om det går att samarbeta med andra aktörer. Tabell 6 visar de variabler som kan ingå i ett miljöövervakningsprogram. Tabell 6. Tabellen visar sex olika typer av variabler som kan ingå i ett övervakningsprogram (Naturvårdsverket, 2005i). Variabler Beskriver Exempel Behandlas statistiskt som Målvariabel miljötillståndet artrikedom beroende variabel Kontrollerad påverkan som kan utsläpp av oberoende variabel inputvariabel styras visst ämne Okontrollerad påverkan som inte kan nederbördsmängd oberoende variabel inputvariabel styras Vilkorsvariabel permanent egenskap areal, volym kovariabel hos objektet Intermediär föränderlig egenskap Halt av visst beroende variabel i variabel hos objektet ämne förhållande till variabler uppströms i orsakskedjan, oberoende variabel i förhållande till variabler nedströms i orsakskedjan Indikatorvariabel kan användas som surrogat för alla ovanstående kategorier av variabler 16