Vindkraftsprojektet vid Tönsen, Bollnäs kommun

Transkript

1 Vindkraftsprojektet vid Tönsen, Bollnäs kommun Examensarbete av Thomas Bolinder Utbildning: Vindkraftstekniker Offshore VT 2011, CFL - Centrum för flexibelt lärande Handledare: Harry Tunong, CFL - Centrum för flexibelt lärande

2 Sammanfattning I juni 2009 ansökte O2 Vindkompaniet om a; få bygga en vindkra(spark i Tönsen i Bollnäs och Söderhamns kommuner. Området är av energimyndigheten utpekat som riksintresse för vindbruk. Bollnäs kommun har även med området i sin översiktsplan för vindkra(. Det här examensarbetet tar upp en del av frågorna som finns vid Tönsenprojektet, som vägar och elnät, naturmiljö, fåglar och däggdjur, kulturmiljö, frilu(sliv, miljöny;a, landskapet, ljud och skuggor och den lokala ny;an med vindkra(sparken. Examensarbetet innehåller också informason om hur Bollnäs kommun ser på a; ha vindkra( inom kommunens gränser, som utbyggnad och kommunala mål. Abstract In june 2009 O2 Vindkompaniet applied for a wind power plant in Tönsen in Bollnäs and Söderhamn municipality. The swedish energy deparment has pointed the area as nasonal interest for building wind power. Bollnäs municipality also has the area included in their document Tema Vindkra(. This thesis shows some of the quessons when building the Tönsen project, like roads and power lines, enviroment, birds and mammals, cultural enviroment, benefits for the enviroment, landscape, sound and shadows and the local benefits by building the wind farm. This thesis also contain informason about how Bollnäs municipality look at building wind power within the boundaries of the municipality. 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Sy&e Metod Mål 4 2 Tönsenprojektet Området Vägar och elnät Naturmiljö Fåglar och däggdjur Kulturmiljö Frilu&sliv MiljönyGa Landskapet Ljud och skuggor Lokal nyga 7 3 Vindkra9 i Bollnäs kommun Lagar och regler Utbyggnad i Bollnäs kommun Kommunala mål Riksintresseområden för vindkra& 9 4 Vad händer nu? 10 5 Slutsats 11 6 Källförteckning 12 7 Bilagor 13 Bilaga 1. Karta över Tönsenområdet 13 Bilaga 2. Vindkra&verkens placering 14 3

4 1 Inledning 1.1 Syfte Tönsenprojektet är en av de större vindkra(sparker som planeras i Bollnäs kommun. Jag vill med denna rapport få mer informason om projektet samt se hur Bollnäs kommun ser på vindkra( inom kommunen. 1.2 Metod Jag kommer a; använda mig av den projektbeskrivning som finns och den översiktsplan för vindkra( som finns framtagen av Bollnäs kommun. Jag har även pratat med en av markägarna i det aktuella området. 1.3 Mål Målet med denna rapport är a; få fördjupad kunskap i Tönsenprojektet och vad Bollnäs kommun har för planer kring vindkra(. 4

5 2 Tönsenprojektet 2.1 Området Tönsenområdet ligger cirka 7 km nordväst om Lingbo och närmare 11 km söder om Kilafors. Områdets största del hör Sll Bollnäs kommun men en bit av den sydöstra delen ligger i Söderhamns kommun. Den närmaste bebyggelsen finns i Tönsen som ligger cirka 1 km nordost om anläggningen. Områdets högsta punkt är omkring 355 m över havet. I juni 2009 lämnade O2 Vindkompaniet in en ansökan för en vindkra(spark sydväst om Tönsen i Bollnäs och Söderhamns kommuner. Energimyndigheten har pekat ut delar av de;a område som riksintresse för vindbruk, vilket innebär a; området bedömts som särskilt lämpat för elprodukson från vindkra(. Bollnäs kommun har även med området i sin översiktsplan för vindkra(. O2 Vindkompaniet har gjort vindmätningar på platsen och dessa mätningar visar a; Sllgången på vind är bra. Anläggningen i Tönsen planeras a; innehålla som högst 55 vindkra(verk och få en installerad effekt på maximalt 205 MW. Vindkra(verken kommer a; vara 150 m höga från marken Sll rotorns högsta punkt. 2.2 Vägar och elnät De befintliga skogsbilvägarna kommer a; kunna användas, vissa av dessa vägar kan behöva a; förstärkas. Dessutom kommer även 18 km ny skogsbilväg a; behöva anläggas. Elnätet i området ägs och drivs av Fortum, som har sökt Sllstånd för en ledning från Tönsen som ska anslutas Sll stamnätet i Grönviken utanför Ockelbo. Denna ledning kommer troligtvis a; bli en 130 kv lu(ledning. De elkablar som går inom vindkra(sparken kommer a; grävas ner i marken. 2.3 Naturmiljö Området består Sll större delen av skogsmark som är starkt präglad av skogsbruk. Tall är det trädslag som förekommer mest, men det finns även gran, björk och asp. I vissa delar av området, som vid bäckar och lägre liggande delar av landskapet, finns det mest gran. Det finns också några myrar och sjöar. Några mindre områden som är upptagna i skogsstyrelsens inventering utgörs av nyckelbiotoper och biotopskyddsområden. Utöver de;a har det gjorts en översiktlig naturinventering för a; idensfiera områden med höga naturvärden. Resultatet visar a; det finns sex områden med äldre träd och inslag av stående döda träd och inslag av löv som anses intressanta ur naturvårdssynpunkt. Vindkra(verken, vägsträckor och anläggningsytor kommer a; placeras så a; de skyddade områdena inte fysiskt påverkas. 5

6 2.4 Fåglar och däggdjur E; av argumenten mot vindkra( är a; fåglar krockar med rotorbladen. Det finns dock studier som indikerar a; fåglar väjer för vindkra(verk och a; vindkra(verk inte medför några avgörande konsekvenser för fåglarna. Större rovfåglar, framförallt örnar kan ha svårare a; manövrera inom vindkra(anläggningar. De löper därför större risk än småfåglar a; träffas av rotorbladen. Enligt O2 Vindkompaniets rapport har under juni juli 2008 och maj auguss 2010 företaget JP fågelvind undersökt fågellivet i området. Undersökningen visar på e; varierat fågelliv där vissa arter är knutna Sll de sjöar som ligger inom området samt a; rovfåglar finns i normal utsträckning. För så här stora anläggningar är såklart en viss påverkan av fågellivet oundvikligt. Men med hjälp av de studier som JP fågelvind gjort kan påverkan begränsas så a; konsekvenserna blir mindre. Däggdjur verkar inte påverkas alls av vindkra(sanläggningar. Den största effekten på däggdjur som kan relateras Sll vindkra( är mänsklig störning och då är det är i uppbyggnadsskedet och vid framsda demontering som störningen är som störst. 2.5 Kulturmiljö Enligt O2 Vindkompaniets rapport genomfördes en kulturmiljöanalys av Länsmuseet Gävleborg i början av Den visar a; vid Bra;berg finns en känd fornlämning i form av en fäbod. Utöver den fäboden så finns det tre kända fornlämningar inom området; två kolbo;nar och en kojgrund. En arkeologisk utredning kommer a; ugöras där vindkra(verken kommer a; stå samt där nya vägar kommer a; dras. 2.6 Friluftsliv Inom eller runt om området finns det inga riksintressen för frilu(sliv, men däremot finns lokala intressen. Sjöarna Ljustjärn, Djupsjön, Nannsjön och Bodtjärn används för frisdsfiske. Dessutom förekommer jakt, svamp och bärplockning inom området. De här aksviteterna begränsas inte av a; en vindkra(spark kommer a; byggas. Öster om området, i Långbo, finns e; frisdsområde med en stugby. Delar av vindkra(anläggningen kommer a; synas från stugbyn. 2.7 Miljönytta Den el som kan produceras i anläggningen kan uppgå Sll 300 GWh/år. De;a räcker Sll hushållsel (5000 kwh/år) för hushåll. Om vindkra(anläggningen inte byggs utan elen istället produceras med kolkra( skulle det innebära följande utsläpp i miljön: koldioxid ton, svavel 360 ton och kväveoxid 300 ton. 2.8 Landskapet Vindkra(anläggningen i Tönsen kommer a; placeras i e; landskap med mycket skog och som domineras av e; aksvt skogsbruk. Inom området finns det stora avverkade ytor och ytor med ungskog. Vid vindkra(etableringar är en påverkan av landskapsbilden oundviklig e(ersom verken placeras så a; de syns på håll. Hur landskapsbilden påverkas är en fråga för betraktaren där svaret o(a speglar dennes åsikter, uppfa;ningar och intressen. En markägare och en stugägare kan se väldigt olika på saken. 6

7 2.9 Ljud och skuggor Två slags ljud uppkommer från e; vindkra(verk: maskinljud, som knappt hörs något utanför e; modernt vindkra(verk, och det aerodynamiska ljud (susningar) som uppstår när rotorn roterar. I marknivå vid vindkra(verket är ljudnivån ca 55 db vilket innebär a; man kan prata i normal samtalston utan a; störas. Enligt O2 Vindkompaniets har en ljudberäkning, enligt Boverkets/Naturvårdsverkets rekommendasoner, blivit genomförd i området, i beräkningen har 55 stora vindkra(verk använts. Undersökningen utgår från e; värsta fall scenario med en vindstyrka på 8 m/s i läsidan e(ersom det är vid denna vind som vindkra(verken anses höras som mest. Vid vindhassgheter över 8 m/s dränks ljudet i sus från löv och träd. Det har även gjorts en skuggberäkning för 55 st vindkra(verk med 150 m totalhöjd. Även den undersökningen baseras på värsta fall scenariot där det är molnfri; dygnets alla ljusa Smmar samt a; alla vindkra(verkens i sämsta möjliga läge. Dessa undersökningar påvisar inga större störningar för omgivningen Lokal nytta Om anläggningen får de Sllstånd som krävs för a; börja byggas kommer en stor investering a; ske vilket skapar en ekonomisk Sllväxt i området. Etableringen kommer a; medföra många arbetssllfällen i samband med projektering och anläggningsarbeten samt för service och underhåll av anläggningen. I övrigt kommer vindkra(parken a; leda Sll ökad handel, fler överna;ningar och ökade aksviteter i närområdet. Möjligheter Sll lokalt delägande och vindkra(andelar kommer a; erbjudas vilket också ökar mervärdet e(ersom pengar kan komma Sllbaka Sll bygden. 7

8 3 Vindkraft i Bollnäs kommun 3.1 Lagar och regler Sedan 1 auguss 2009, då det gjordes en lagändring i miljöbalken, har kommunerna i princip vetorä; mot utbyggnad av vindkra(sparker. Det krävs en aksv Sllstyrkan av kommunen om projektet skall bli av. Om kommunen är negasv bör den tala om det redan under samrådsprocessen för Sllståndsansökan. Länstyrelsen avslår då ansökan. Regeringen har möjlighet a; överpröva beslutet om en utbyggnad är av nasonellt intresse. 3.2 Utbyggnad i Bollnäs kommun Bollnäs kommun ser posisvt på en utbyggnad av vindkra( i kommunen. Man vill a; den ska ske på e; ordnat sä; och enligt en genomtänkt plan. Vissa känsliga områden blir undantagna för exploatering, t ex Ljusnans dalgångar. Det innebär inte a; vindkra(verk inte kommer a; synas från dalgångarna, bara a; de inte får byggas där. Totalt inom Bollnäs kommun ryms 300 vindkra(verk som kan producera ca 2,7 TWh/år. Som jämförelse kan nämnas a; va;enkra(en i Ljusnans avrinningsområde ger ca 3,6 TWh/år. 3.3 Kommunala mål Kommunen gör följande ställningstaganden i dokumentet Översiktsplan Bollnäs kommun Tema Vindkra( : * Bollnäs kommun vill verka för a; medel från vindkra(sproduksonen återföres Sll kommunen och bygden tex genom bygdemedel då kommunens naturresurser ny;jas med en vindkra(sutbyggnad. * Planering för vindkra(sanläggningar prioriteras i de områden som är utpekade i kommunens vindkra(plan. * Redovisade intresseområden för vindkra( bör skyddas från annan markanvändning som försvårar genomförandet av en vindkra(sutbyggnad. * Planering ska ske med miljöhänsyn så a; påtaglig skada inte uppstår på natur och kulturmiljöns värden. * Planering ska även ske med hälsosyn så a; människor ej tar skada. * Kommunens vindkra(splanering ska främja en långsiksg god hushållning med vindenergi och markresurser. * Kommunens planering ska utgå från huvudprinciperna a; placera vindkra(: där andra väsentliga intressen inte skadas så a; anslutning Sll el och vägnät kan ske på e; ur allmän synpunkt lämpligt sä; i ordnade grupper där det finns gynnsamma vindförhållanden 8

9 3.4 Riksintresseområden för vindkraft Inom Bollnäs kommun finns e; flertal områden som är klassade som riksintresse för vindkra(. Bollnäs kommun skriver följande om Tönsenområdet i dokumentet: Översiktsplan Bollnäs kommun Tema Vindkra(. I det södra delområdet finns sumpskog. Sumpskog finns även på flera områden i mellersta och östra delen. Miljöbalkens hänsynsregler med Sllhörande förordningar skall beaktas. Skogsbruk skall bedrivas med särskild hänsyn enligt 30 Skogsvårdslagen och Sllhörande föreskri(er och allmänna råd. Hälsingeleden går mellan delområdena och även igenom det södra delområdet. Fornlämning finns inom området, en husgrund vid Acktjärbodarna. Området kan inrymma ca 75 verk på 225 MW. Landskapsbilden, naturvärdena och det rörliga frilu(slivet skall beaktas. Fornlämningarna skall beaktas. Tönsenområdet har enligt Bollnäs kommun prioritetsklass 1 vilket innebär a; områdena har små eller inga kända konflikter och/eller bygglov finns eller kommunen har y;rat sig posisvt. Det finns en konflikt gällande elallergiker i norra delen av området. Denna konflikt försöker man a; lösa. 9

10 4 Vad händer nu? En ansökan enligt miljöbalken och en miljökonsekvensbeskrivning lämnades in Sll miljöprövningsdelegasonen på länsstyrelsen i Gävleborgs län i juni Ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen har komple;erats vid några Sllfällen och kungjordes i april I dagsläget väntas beslut från miljöprövningsdelegasonen. 10

11 5 Slutsats Tönsenprojektet har kommit en bra bit på väg. Alla undersökningar av naturmiljö, djurliv och vägnät samt vindmätningar är grundligt ugörda. Jag tycker det kommer a; bli väldigt spännande a; se vad miljöprövningsdelegasonen kommer fram Sll för beslut. Förhoppningsvis blir det e; posisvt besked för alla oss som tycker om vindkra(. Det finns vissa bekymmer som skulle kunna ställa Sll det för projektet, konflikten med elallergiker. Denna konflikt tror jag kommer a; lösas. Kanske genom a; erbjuda ekonomisk kompensason. Jag vet också a; vissa inom fiskevårdsföreningen i Hanebo Segersta har y;rat sig negasvt om den Slltänkta etableringen. De är rädda a; möjligheten Sll fiske i sjöarna i området kommer a; begränsas. Bollnäs kommun har som mål a; återföra pengar från vindkra(produksonen Sll en bygdepeng. Det tror jag kommer a; leda Sll a; fler människor och föreningar kommer a; blir posisvt inställda Sll vindkra(en då det ekonomiskt gynnar deras egen bygd. Jag bor granne med en av markägarna i området och han i sin tur är väldigt posisv Sll en etablering av vindkra(. Han ser en möjlighet a; på y;erligare e; sä; tjäna pengar på den skog han äger. Han, som jag, tror också a; en etablering kommer a; ha stor posisv inverkan på Bollnäs kommun. Det kommer bland annat a; leda Sll fler jobb, fler utbildningar och fler överna;ningar på stadens hotell och vandrarhem. Vad gäller Bollnäs kommun så tror jag a; man kommer a; ge Sllstånd Sll a; bygga vindkra(parken i Tönsen. Anledningen Sll de;a är a; den Slltänkta parken ligger i e; område som klassats som riksintresse för vindbruk samt a; Bollnäs kommun har en policy för vindkra(. En policy som enligt mig klart visar a; man vill ha vindkra( inom kommunens gränser. 11

12 6 Källförteckning Anders - bonde och markägare En medlem i Hanebo Segersta fiskevårdsförening 12

13 7 Bilagor Bilaga 1. Karta över Tönsenområdet Karta: O2 13

14 Bilaga 2. Vindkraftverkens placering Karta: O2 14