Unga utanför arbetsmarknaden skola-arbetsliv?

Transkript

1 Processen Ungas delaktighet i Skåne (Region Skåne, Kommunförbundet, Länsstyrelsen, Nätverk Social Ekonomi) Rapport från konferens på Skånehuset, Kristianstad Antal deltagare: ca 90 (se bif deltagarförteckning) politiker och tjänstemän från ett 10-tal kommuner, från Region Skåne, från statliga myndigheter, från föreningslivet samt ett mindre antal ungdomar (konferensen riktade sig till politiker och tjänstemän som är involverade i ungas delaktighet men även till representanter för unga människor i Skåne ) Underlag: alla deltagare fick i konferensbekräftelsen: Seminarierapport Ungas delaktighet i Skåne (se där i sammanfattning beskrivs fakta kring Ung delaktighets sju fokusområden: utbildning, arbete, boende, hälsa, fritid, inflytande och tillgänglighet. Den fullständiga rapporten finns på hemsidan liksom de OH-bilder som föreläsarna visade. Förmiddagen Pontus Lindberg, ordförande i Region Skånes regionala tillväxtnämnd, hälsade välkommen och påpekade bl a att varje dag flyttar 30 personer till Skåne, vilket blir ca nya människor på 10 års sikt en större stad! Detta är mycket positivt men Pontus framförde också den relativt höga ungdomsarbetslösheten som en stor utmaning för Skåne. Han tog, utifrån sin erfarenhet av Finsamarbetet, upp den problematik som finns bland de ungdomar som varken studerar eller arbetar. Moderatorn Hanna Welin (frilansjournalist) angav tonen för dagen genom att berätta om en ung kvinna i Malmö som Hanna som journalist följt under åren. Kvinnan med utländsk bakgrund lägger all sin fritid på dans och känner sig härigenom verkligt delaktig i samhället. Ung idag i Sverige Inger Ashing, stf generaldirektör i Ungdomsstyrelsen (men också ordförande för Rädda Barnen), föreläste på temat Hur det är att vara ung i Sverige idag. 1½ miljoner människor är unga idag, dvs år (17 % av befolkningen) och ½ miljon är under 18 år (=barn). 24 % av de unga har utländsk bakgrund. Ungdomspolitiken har tre uppgifter: Fostrande/samhällsbevarande Rättighetsperspektivet (ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och till inflytande) Samhällsförändrande Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och spänner över flera politikområden. Huvudområdena är: Utbildning och lärande, Hälsa och Utsatthet, Inflytande och representation, Arbete och försörjning, Kultur och fritid. Det är en utmaning att arbeta med ungdomsfrågorna över de gränser som olika myndigheter jobbar i. Kring frågan hur unga har det idag, konstaterade Inger att de flesta mår bra, de unga har god tillgång till information och relationerna med omvärlden är större än för tidigare generationer. Intresset för samhällsfrågor ökar men det traditionella sättet att delta minskar. Fritiden är 1

2 viktig men föreningsdeltagandet minskar. Mer än 90 % ägnar sig regelbundet åt kultur. Tecken finns på ökad ohälsa, främst bland tjejer. Tendens till sämre levnadsvanor bland unga kvinnor (upplevda kränkningar, fetma, rökning, riskabla spelvanor). Andelen mobbade minskar inte trots många insatser. Skolprestationer och hälsa är beroende av varandra, orsakssamband i båda riktningarna. En av tio klarar inte utbildningsövergångarna (killar klarar kunskapskraven sämre än tjejer). Ungdomsarbetslösheten har ökat och många unga lever i en ekonomiskt utsatt situation. Inger slutade sitt anförande med att belysa problematiken med de unga, år, som varken studerar eller arbetar. De beräknas vara i Sverige (kanske i Skåne?). Kommunerna har uppföljningsansvar men sköter det mycket olika. För att förbättra villkoren för unga krävs uppmuntran från föräldrar men även från andra vuxna. Ekonomisk trygghet, hälsa och sociala relationer har stor betydelse för ungas känsla av inflytande över sina liv och delaktighet i samhället. Ungas levnadsvillkor inom olika områden påverkar varandra, varför det är viktigt att arbeta med helhetssyn. Unga utanför arbetsmarknaden skola-arbetsliv? Alexandru Panican, forskare vid Lunds universitet/socialhögskolan, gav en ganska dyster bild kring ungas situation: 25 % av en ungdomskull fullföljer inte gymnasieutbildningen inom fyra år, arbetslösheten är dubbelt så hög för unga utan gymnasiekompetens jämfört med de med gymnasieutbildning, 75 % av socialbidragstagarna i åldrarna år saknar gymnasiekompetens. I gruppen ungdomar utan slutbetyg är de som är födda utomlands eller kommer från hem med låg utbildningsnivå och låga inkomster överrepresenterade. Arbetslöshet leder till inaktivitet, låga inkomster, svag självkänsla och social marginalisering vars effekter är psykisk och fysisk ohälsa. Insatserna i övergången mellan skola och arbetsliv är av stort intresse. Alexandru berörde förändringarna från i höst i gymnasieskolan där han funnit både positiva och negativa inslag i de nya yrkesutbildningarna: positivt är bl a praktikperioden som kan ge provanställningar och jobb; negativt är att skolan inte kan lösa alla problem i form av resurssvaga, skoltrötta och icke-motiverade elever. Han har också intervjuat rektorer m fl kring de nya lärlingsutbildningarna och här finns också positiva och negativa uppfattningar: positivt är att eleverna socialiseras in i en yrkesroll och får kontakt med arbetsgivare; arbetsförmedlingen och socialtjänsten tycker att lärlingssystemet är mycket bra. Skolans representanter uttrycker mer negativa synpunkter: näringslivet ställer inte upp med praktikplatser, skolan dräneras på kompetens, systemet ger långsiktigt bristande utbildning. Dessutom kostar samverkan med näringslivet och vem betalar? Det verkar finnas en förtroendeklyfta mellan den positiva nationella synen på lärlingsutbildning och den mer negativa synen på lokal nivå. Alexandru berörde också den så kallade Jobbgarantin för ungdomar där Arbetsförmedlingen har en huvudroll. De första tre månaderna av arbetslöshet får den unge själv söka jobb; därefter är det intensifierad matchning praktik eller utbildning. Det finns kritik från kommunerna kring jobbgarantin, t ex att AF inte arbetar med de mellan år då de inte är färdiga för arbetsmarknaden. Kommunerna menar att AF inte tar sitt ansvar utan kommunerna får rycka in. 2

3 Alexandru avslutade med att tala om kommunernas uppföljningsansvar för de unga: Kommunen ska hålla sig informerad om hur ungdomar är sysselsatta för att erbjuda lämpliga individuella åtgärder. Unga utanför år ska få individuellt anpassat stöd i eller utanför skolans värld. Vid förfrågan uppger många kommuner att de inte vet hur många dessa ungdomar är. Det är brist på likvärdig behandling av dessa ungdomar som är utanför systemen; en del kommuner är aktiva och följer upp ungdomarna utanför (telefonsamtal, hembesök, internetsökning mm), andra är passiva (nöjer sig med att skriva ett brev). Vad tycker de unga i Skåne? Vad tycker de unga i Skåne? Den frågan besvarades av Kent-Ivan Andersson, ordförande i Region Skånes beredning för medborgardialog, ungdomsgruppen. Beredningarna för medborgardialog är politiker som på olika sätt fångar upp ungas åsikter i skilda frågor. Man arbetar med dialoggrupper, där man träffat ungdomar på Furuboda folkhögskola, P7 Revingehed, Arbetsförmedlingen i Landskrona och i Sjöbo. Man har också haft spontana möten med studenter vid Skånes universitet och högskolor samt vid fem gymnasieskolor. Då har 4-8 politiker fört dialog med de ungdomar som passerat förbi. Vad säger då de unga kring frågorna om arbete? Man är kritiska mot Arbetsförmedlingen både vad gäller bemötande, insatser och regelverk Eget företagande lockar inte; ungdomarna anser sig för oerfarna Kontakter ger jobb, inte Arbetsförmedlingen eller svar på annonser Det är skillnader mellan kommunerna i vilket stöd som ges till personer med funktionsnedsättning Man har stort eget ansvar för att få jobb Praktikplats är bra, om det fungerar Kring utbildning framkom följande synpunkter: För tidigt att välja till gymnasiet. Syo? Eleverna lägger stort ansvar på sig själva Sen hjälp för de som behöver extra stöd Svårt att få jobb efter gymnasiet Lyfts man ur den vanliga skolan och hamnar i ett fack, är det svårt att komma därifrån Reflektioner från beredningarna: Stor okunskap bland unga om Arbetsförmedlingens insatser De unga lägger stort ansvar på sig själva, men hur väl lyckas vuxenvärlden att sprida information om olika vägval? Praktikplatser är en viktig ingång för att få visa vad man går för, men hur kan vi få praktiken att fungera på ett bra sätt? Ungas delaktighet i siffror Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint AB, gjorde nedslag i all den statistik som företaget på uppdrag av Region Skåne, tagit fram. Utgångspunkten för statistikframtagningen var Ung 3

4 idag 2010, Ungdomsstyrelsens nationella statistik på ett flertal områden och uppdraget var att ta fram statistik för Skåne län. Johanna berättade att på många områden är det inte möjligt att bryta ner den nationella statistiken till regional nivå vilket är en utmaning att lösa, gärna tillsammans med Ungdomsstyrelsen. Johanna gjorde nedslag i en mängd olika uppgifter som man fått fram i statistikinventeringen. På hemsidan finns det material som delades ut till åhörarna. Det görs mycket i Skåne för unga! Ali Fakhro, projektanställd i Region Skåne, med uppgift att inventera projekt och verksamheter i främst Skåne kring ungas delaktighet, redogjorde för några intressanta projekt som han funnit: KIOSK idrott och social kompetens (KFUM-drivet projekt i Malmö där målgruppen är mellan- och högstadieelever, man arbetar med ungdomsledare i skolan och med förebilder) Framtidsfrön entreprenörskap i grundskolan är ett nationellt projekt med 100 skolor i 35 kommuner New City Unga coacher. Vill motverka ungas utestängning från arbetsmarknaden och ge tillgång till utbildning. Projektet är ett samarbete mellan Malmö stad, Drömmarnas hus, Arbetsförmedlingen och Prokrami. Metoden är att unga coacher möter ungdomar på sin egen arena. Byggprojekt Ystads kommun, Arbetsförmedlingen och NCC samverkar kring utbildning för arbetssökande ungdomar med inriktning mot byggbranschen AVA Aktivitet-Vägledning-Arbete är ett samverkansprojekt för ungdomar år i Hässleholm, Osby, Perstorp där Arbetsförmedlingen deltar. Målet är bättre samverkan mellan myndigheter och ge ungdomar lämpligt stöd genom utökade resurser samt att öka andelen ungdomar som skriver in sig på arbetsförmedlingen. Ali avslutade med att påpeka att många projekt syns och uppmärksammas i Malmö och övriga större städer i Skåne; det vore välkommet om projekt i de mindre kommunerna också kom fram. Unga föreningsaktiva samtalar om vad som menas med delaktighet Fyra tjejer: Anna Petersson, Unga RBU-are, Jassa Puljanovic, Ungdom mot rasism, Reem Elsaidi och Sandra Ionescu, projektet Räkna med oss (Internationella Kvinnoföreningen i Malmö) förde en dialog med Hanna Welin kring vad som menas med delaktighet. Bl a framkom följande: Anna, som representerade unga med funktionsnedsättning, menade att hemtjänsten många gånger inte fungerar och kritiserade LSS man vill själv bestämma hur mycket hjälp man behöver Jassa efterlyser mer information till ungdomar, via facebook och andra sociala medier, om vilka aktiviteter som föreningslivet kan erbjuda. Genom föreningslivet upplever Jassa att hon är delaktig i samhället Sandra menar att många vill påverka men de vet inte hur. Kontakt mellan skolorna och föreningslivet är viktigt och både hon och Reem menar att det främst är genom att engagera sig i föreningar som man kan få makt att påverka. Det är viktigt att kunna engagera sig utan att ta partipolitisk ställning, menade alla tjejerna. 4

5 Eftermiddagen Under eftermiddagen genomfördes ett så kallat Future Café som leddes av företrädare för Utvecklingscentrum i Region Skåne (Margareta Albinsson, Brita Larsson, Ingrid Alnalem och Magnus Oskarsson). Deltagarna delades in i två grupper som sedan i smågrupper diskuterade kring påståendet: Makt - på riktigt - för alla tjejer och killar! Diskussionerna som skedde i omgångar och dokumenterades på blädderblock handlade med utgångspunkt från påståendet - om: Vad är vi stolta över? Vilka förhoppningar/möjligheter har vi? Vilka rädslor hindrar oss? Vilka utmaningar/problem ser vi? En handlingsplan riktad till beslutsfattare som slutsats av diskussionerna. Nedan listas det som skrevs på de många blädderblocken. Stolta över Många med egen inkomst Utbildningssystemets demokratiska uppbyggnad Möjligheter Offentligt system Kreativa unga Jobb Valmöjligheter Att CSN finns Likvärdig utbildning Yttrandefrihet Regelverk för alla Allemansrätt Finns en hel del forum God demokratisk grund Barnkonventionen Frivilligorganisationer Vilja Kunskap Utveckling Får stå för sina åsikter Arenor/ mötesplatser Frågan engagerar Föreningslivet Valdeltagande 2010 Möjligheterna i Skåne Mångfald i Sverige Kritiskt tänkande Handlingskraft Initiativtagande Att frågan finns på agendan Det finns goda exempel Politisk vilja Ökad tillgänglighet Stort engagemang Valmöjligheter inom skolan Engagerade unga Kreativa unga Hitta egna vägar Samhällsstruktur som stödjer unga i deras val Mogna och självständiga ungdomar 5

6 Förhoppningar/Möjligheter Samverkan Ideburna sektorn Region och kommun samverkar hälsofrämjande Region, kommun näringsliv, universitet, skola samverkar kring sysselsättning/aktivitet Meningsfull fritid Region Skåne leder integrationsfrågor Ökat engagemang Större inflytande Samverkan Självförsörjande Utveckling Trygghet Starka individer Mångfald Ta tillvara på befintlig kompetens Skapa möten Dialog Våga ta till sig ett perspektiv underifrån Riktigt samarbete Vilja Ta tillvara resurser Ungdomar som resurs Lika delaktighet God hälsa Låta saker ta sin tid Acceptans för olikheter Ömsesidigt utbyte över generationsgränser Jämlik dialog Att se ungdomars kompetens och våga satsa Bekräfta det positiva Välfungerande samhälle Synliggöra alla Förbättra samverkar mellan olika insatser Förbättra delaktighet Hantera nya kunskaper vi får Rädslor Att släppa makt Ansvar Att vi inte lyckas Kunskap omsätts inte till handling Resursslöseri Samverkan, samordning, stuprör Möts politik, praktik? Dåligt förtroende hos unga Mycket snack, lite verkstad Olika verkligheter Brist på möten Rapporter som blir hyllvärmare Rädsla att släppa kontroll Utanförskap Att vi inte lyssnar Förlora förtroende Att vara passiv Hinder (byråkrati) Att inte lyckas 6

7 Förändring Tomt prat Att släppa makten Att inget händer Mindre makt Större skillnader i samhället Urholkning av folkviljan Generationskonflikt Att inte få en andra chans Att inte se ungas kompetens Sociala klyftor Utmaningar / Problem Ungdomsarbetslöshet Ojämnlik maktfördelning Svårigheter i långsiktigs strategitänk Nå kunskapsmål Bristande information Struktur Kommunikation Bemötande Samarbete mellan vuxnaungdomar Vardagsinflytande i skola Avstånd mellan vuxenliv och skola Vuxnas rädsla Vägarna är otydliga Arbetslöshet Den inbyggda konflikten mellan befintlig ordning och nya ordningen Strukturförändring Kvinnors hälsa, mäns ohälsa Socioekonomiska skillnader Gemensamma arenor Skendemokrati Arbetslöshet Prioritera handling Negativa attityder Utmanande praktik Kommunikation Kunskap Ungdomsperspektiv Våga släppa makten Utanförskapet på flera nivåer Uppgivenhet bland ungdomar Kortsiktigt tänkande Handlingsplan för beslutsfattare Ta tillvara goda exempel Fördjupa, förbättra statistik Mål i det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne Generations-, gränsöverskridande plattform Förbjud stuprör Använd studentkompetens Använd praktik - kompetens Involvera ungdomsråd Gemensam dialog med nationell politik, t ex Ungdomsstyrelsen Hitta rätt mottagare Involvera resultat i ordinarie verksamhet Att se ett långsiktigt arbete Låta saker ta sin tid Dialog mellan myndigheter Sätta individen i främsta rum Samverkan mellan aktörer Gemensam databas Lära av goda exempel Ha någon myndighet som drar i trådarna Att våga misslyckas Utvärdering av insatser Att inse: allt är inte mätbart 7

8 Vilka är de största utmaningarna för att öka ungas delaktighet i Skåne? Eftermiddagen avslutades med en paneldiskussion mellan Pontus Lindberg, ordförande i Region Skånes regionala tillväxtnämnd, Birgitta Södertun och Daniel Hedén (ordförande respektive vice ordförande i Region Skånes folkhälsoberedning), Pontus Pålsson, Kommunförbundet, ordförande i beredningen för Kultur och Fritid, Erik Lindell, Furuboda Arbetsmarknad, Goran Sehovac, Arbetsförmedlingen för unga i Malmö, Emelie Larsson, Svenskt Näringsliv. I inläggen framkom bl a följande: Många måste samverka för att resultat ska åstadkommas, t ex skolan och hälso- och sjukvården (Birgitta) Tillåt flera blommor att blomma, t ex i form av projekt. Dock: hur få bra projekt att införlivas i ordinarie verksamhet? (Pontus L) Vilka unga ska vi arbeta med? Kanske inte de som självmant stiger fram och vill vara med i Ungdomsråd osv de klarar sig ändå. Jobba med de som står kvar i deras vardagsmiljö! Utgå från ungas engagemang och vad de vill själva (Daniel och Pontus P) Låt ungdomar göra saker på sitt eget sätt! Det är stor spridning mellan Skånes kommuner vad gäller ungdomsinflytande mm. Ungdomsstyrelsens verktyg LUPP kan användas (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) (Pontus P) Det är brist på systemförståelse bland ungdom, vad gör Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen och andra myndigheter för de unga, bl a unga med funktionsnedsättning? Förslag: samordna samhällets resurser för unga! Använd mer den idéburna sektorn för att göra ungdomen mer delaktig! (Erik) Arbetsförmedlingen har två uppdrag, enligt Goran: smörja tillväxten i företagen och hjälpa de ungdomar (16-24 år) som behöver det mest Ordna sommarjobb tillsammans mellan kommunerna och näringslivet (Emelie) Delaktighet har mycket med utbildning att göra, Region Skåne driver den så kallade Kompetensplattformen. Samordning krävs. (Pontus L). Avslutning Birgitta Södertun, ordförande i Region Skånes folkhälsoberedning och ansvarigt regionråd för beredningarna för medborgardialog, avslutade dagen. Birgitta pekade på vikten av delaktighet och demokrati. Beredningarna för medborgardialog skapar arenor för dialog med unga tjejer och killar som kan bli en grund för insatser. Arbetet för och med de unga måste ske i samverkan mellan alla berörda aktörer. Media Dagen gav relativt bra genomslag i media: Kristianstadsbladet hade en helsida med referat från ungdomspanelen samt en längre intervju med Lisa Bauer från ungdomsdemokratiprojektet Watch it! i Lund. Norra Skåne skrev om dagen och Radio Kristianstad hade ett inslag med intervjuer med deltagare. Tidningen City bevakade dagen. I artiklarna framkom en viss kritik att det var för få ungdomar bland deltagarna. Dock framkom i inbjudan att målgruppen i första hand var beslutsfattare politiker och tjänstemän med ansvar för ungdomsfrågor. Rapportförfattare: Jan Lindelöf, avdelningen för regional utveckling, Region Skåne, tel , jan.lindelof@skane.se 8