Inloggad för starkt IT-stöd Peter Axelborn, chef för IT Produktion

Transkript

1 personligt möte klargör beslut DAG E N S SOCI A L FÖRSÄ K R I NG #2 mars 2012 tidningen för dig i försäkringskassan KONTROLL ska bygga på tilltro öppenhet gav skev MEDIAbild Inloggad för starkt IT-stöd Peter Axelborn, chef för IT Produktion

2 #2 INNEHÅLL Botemedlet kan vara terapi chefredaktören catharina byström forsakringskassan.se Det var en gång 21 försäkringskassor som blev en stor statlig myndighet Ett par år senare gjordes den stora omorganisationen. Följden blev först en stor kortslutning som inga jordfelsbrytare i världen kunde förhindra. Som lök på laxen infördes en hastigt ihopvispad sjukförsäkring. Mycket kan man säga om den turbulenta tiden, men mycket till kundfokus hade vi nog inte med tanke på våra katastrofala resultat. Tack och lov är den tiden över. Vi har kravlat oss upp till hygienfaktornivå, det vill säga precis på gränsen till det acceptabla. Serviceåtagandena hålls, oftast, är bäst att tillägga. Men vad händer då? Kunderna är ändå inte alls nöjda utan har tvärtom ökat sina förväntningar på oss. I samma takt som vi krälat upp ur det svarta hålet har Nöjd Kund Index sjunkit som en sten. Då är det lätt att förstå att chockterapi måste sättas in. Turligt nog finns det botemedel. Vårt heter visionsarbete och lean som vi berättar mer om i detta nummer. Men jag undrar om det inte är KBT vi ska jobba med. Det är en mycket populär terapimodell som går ut på att på kort tid ändra patientens tankar och känslor och därefter förändra personens beteende och vanor. Man kan till exempel komma över spindelfobi på ett par timmar. Och säkert lära sig älska Försäkringskassan på ett par behandlingar. Och det bästa av allt: behandlingen kräver inget personligt möte, man kan göra det på webben! Nu återstår bara frågan: är det vi eller kunderna som behöver terapi? LINUs nordenskär 14 identifierar var riskerna för fel är störst. cattis berg 22 utvecklar kassans hundratals blanketter. AKTUELLT Alltid fel att kräva tillbaka pengar från barn 4 Nytt begrepp om arbetsförmåga dröjer 6 Förebyggande sjukpenning tillämpas på olika sätt 7 Dåliga underlag låser in unga 8 De flesta vill göra rätt 8 Svårt kombinera snabbt och rätt 9 Så var TAR EN TITT PÅ när beslutet förklaras vid ett personligt möte. 12 DISKUTERAR tankarna bakom den nya kontrollpolicyn.16 TALAR MED med Peter Axelborn om betydelsen av IT. 17 personligt möte Katrin Falkenström och Christina Gleisner träffar kunden 12 när beslutet är svårt att förstå. clairy wikholm har för- 24 delat 27 miljoner på Rehsam-projekt. Daniel Melén 29 analytiker som vill träffa fler handläggare. TAR EN TITT PÅ vad som hänt med sjukersättningarna. 20 NEDSLAGET görs på blanketter och mallar. 22 NYA RÖN Rättskällorna och den politiska viljan. 24 Så kan en ny arbetsskadeförsäkring se ut. 24 NYFIKEN PÅ... Daniel Melén, analytiker. 29 PS Generaldirektör Dan Eliasson får sista ordet dagens socialförsäkring mars 2012

3 SIDAN 3 Välkommen kundnytta adoptionskostnadsbidrag barnbidrag bostadsbidrag föräldrapenning havandeskapspenning jämställdhetsbonus tillfällig föräldrapenning underhållsstöd underhållsbidrag aktivitetsersättning arbetsskadeförsäkring närståendepenning rehabiliteringsersättning rese ersättning sjukersättning sjuklön sjukpenning smittbärarpenning statligt personskadeskydd särskilt högriskskydd arbetshjälpmedel assistans Uppskattad språkservice Jag vill tacka för att min blivande maka fick hjälp på franska, det kallar jag service. You are angel. You help me in arabic. I am very happy about this. Thank you. klagomål och beröm Två kundsynpunkter som nyligen kommit in som lovsjunger den språkservice Försäkringskassan ger kunderna. Vi får en hel del positiva synpunkter, säger Ida Tideholt, enhetschef vid Kundcenter Utland. Och det är väl egentligen inte så konstigt. Självklart är det lättare att ha kontakt med en myndighet på sitt eget språk. Ida berättar att man tar emot bokade samtal på polska, arabiska, somaliska, thailändska, finska, spanska, franska och turkiska och dessutom minoritetsspråken samiska och meänkieli. på gång Departement och myndigheter 7/3 Jämställt uttag av föräldrapenning. ISF. 20/3 Sjuklöneansvar. Proposition. 30/3 Myndigheternas genomförande av etableringsreformen. Statskontoret. 31/3 Offentligt etos. Krus. 2/4 Sjukskrivningar över generationer. ISF. 31/3 Förslag till nya regler för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Försäkringskassans uppdrag 2/3 Aktivitetsersättning från förlängd skolgång till nedsatt Polska och arabiska är de mest efterfrågade språken, säger Ida. Däremot tror jag inte vi haft mer än ett eller två samtal på samiska än så länge. Även på forsakringskassan.se erbjuds information på andra språk än svenska. Till exempel polska, farsi och tigrinja. Än så länge ger vi information på 18 språk där, berättar Ingmari Hielm Jacobsson som arbetar med kundfrågor. Vi försöker utöka språkservicen vartefter, beroende på varifrån stora invandrargrupper kommer. Just nu är en utökning med albanska och ryska aktuell. Det här är en mycket uppskattad service och vi har fått veta att lärare i svenska för invandrare (SFI) ibland använder våra språksidor i undervisningen. Även på Facebook svarar och informerar Försäkringskassan på andra språk än svenska. arbetsförmåga. Svar på ISF-rapport. 15/3 Delmål för att genomföra funktionshinderspolitiken. 31/3 Slutrapport om överföring av verksamhet till Statens servicecenter. I omvärlden 6/3 Långtidssjukskrivnas problematiska situation. Spid-möte. Stockholm. DE 5 hetaste debatterna på forum 1 Ledarskap 2 Död vinkel 3 Twitter 4 På tjocken!? 5 Kvalitet framför pinnar ersättning bilstöd handikappersättning kontaktdagar vårdbidrag europeiska sjukförsäkringskortet sjuk/vård utomlands tandvård aktivitetsstöd utvecklings-ersättning efterlevan deförmåner pension Heléna Balksäter Som anställdes den 9 januari som personlig handläggare vid LFC Mora- Borlänge. Vad lockade dig till Försäkringskassan? Jag hade varit utan arbete ett tag efter att ha blivit uppsagd från mitt förra jobb. Jag ville ha ett kvalificerat arbete och gärna inom offentlig sektor så det här passade mig perfekt. Var har du jobbat tidigare? Jag har mest arbetat inom HR. Både i kommunal förvaltning och de senaste tio åren vid Apoteket. Jag har även varit arbetsförmedlare. Jag har alltid jobbat med människor på ett eller annat sätt. Jag blev väldigt glad över att få det här arbetet. Det är inte alldeles enkelt när man har blivit lite äldre. Det talar väl för Försäkringskassan som arbetsgivare att man såg mer till kvalifikationer än till ålder när man anställde mig. Hur har första månaden varit? Väldigt bra. Det är ju mycket att lära men jag känner ingen press från arbetsgivarens sida. Budskapet är att det tar upp till ett år att lära sig jobbet fullt ut. Jag tycker också att det ges mycket utrymme till introduktion och utbildning. Dessutom råder det en väldigt positiv anda på kontoret. Har jobbet motsvarat dina förväntningar så här långt? Det har överträffat mina förväntningar. Jag måste erkänna att jag, liksom många andra, hade en del förutfattade meningar om Försäkringskassan när jag sökte jobbet och jag har verkligen ändrat uppfattning. 223 nya medarbetare anställdes under januari. Av dessa är 45 tillsvidareanställda. dagens socialförsäkring mars

4 AKTUELLT 5 minuter med Lars-Åke Brattlund HR-direktör som utsetts till lean-general i Försäkringskassan. Nu drar lean igång Vad ska du göra? Jag ska se till att skapa en struktur för hur vi inför lean i hela Försäkringskassan. Sedan kommer kraften och ansvaret ligga längst ute i linjen. Lean börjar ju i verkligheten, i handläggningen, i processerna och med kunderna. Hur påverkas medarbetarna? De får möjlighet att påverka arbetssituationen och tydliggöra kundvärdet i allt de gör. Samt att göra ständiga förbättringar i det lilla och i det stora. Vad krävs av cheferna? Lean ställer krav på ett coachande ledarskap som möjliggör medarbetarnas framgång. Koppling till visionen? Visionen ska uttrycka den framtida Försäkringskassan och lean är vår verksamhetsstrategi för att nå dit. Visionen kommer andas kundvärde, värme och mänsklighet och allt det ligger i leans anda. Vi måste både våga lita på varandra och lyfta fram varandra. Hur ska arbetet hållas ihop? Det blir ett litet leankontor som ska koordinera arbetet och vara central kunskapsbank. Tidplan för lean? Lean ska implementeras bland medarbetarna fram till utgången av Huvudkontoret kan komma att gå före redan under Vad är lean för dig? Vårt sätt att fokusera värde för kunden, lyfta fram medarbetarkraften och att jobba för att ständigt bli lite bättre. SVEN-ERIK JOHANSSON Aldrig rätt kräva p Försäkringskassan bör få resurser för att kunna betala för egna utredningar av opartiska specialister samt för att utveckla IT-system för bland annat handläggning och kontroll. Förslagen finns i utredningen om åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättningen. Försäkringskassan är positiv till flera av förslagen i utredningen. Men vi tycker att utredaren borde varit skarpare och sagt att det aldrig är acceptabelt att kräva pengar av barn och att detta borde slås fast direkt och inte beskrivas som en möjlighet, säger Therese Karlberg, verksamhetsområdeschef för funktionshinder. I utredningen formuleras det i stället som att det bör bli möjligt att rikta återkrav till en vårdnadshavare som felaktigt tagit emot ersättning för ett barn. Miljardbelopp Utredningens uppdrag har varit att komma med förslag till hur man ska komma till rätta med det omfattande fusket och överutnyttjandet samt analysera kostnadsutvecklingen för assistansreformen. Hur stort svinnet är går inte att säga, utredningen talar om en inte obetydlig del och uppskattningar som är behäftade med betydande osäkerhet. De siffror som nämns handlar om fusk och felaktiga utbetalningar på 9 till 12 procent av det utbetalda beloppet 2010 och ett överutnyttjande på Övriga förslag i korthet Personlig och ekonomisk lämplighet ska vara ett krav för att få tillstånd att anordna assistans. Assistansanordnare blir uppgiftsskyldiga gentemot Försäkringskassan. Assistenten får inte vara god man, förvaltare eller ombud för den försäkrade, inte vara under 18 år eller sakna arbetsförmåga. Arbetstidslagen ska följas. Om närstående eller hushållsmedlemmar anlitas som assistenter måste, om inte anställningen sker hos kommunen, den berättigade gå med på att assistansen får inspekteras i bostaden. Anmälningsskyldighet införs för att underlätta myndighetssamarbete. Försäkringskassans möjligheter att kontrollera uppgifter hos Skatteverket stärks. Kontrollerna ska göras systematiskt och inte först vid misstanke om felaktigheter. Försäkringskassans första beslut om att bevilja någon assistansersättning måste bli korrekt och vila på ett sakligt och fullständigt underlag som klarlägger det individuella hjälpbehovet. Tvåårsomprövningar bör genomföras främst för att följa upp förändringar i hälsotillstånd och hjälpbehov. Kontrollen av tidredovisningar måste förbättras. Nästan varannan som deltagit i projekt med samordnade stödinsatser för unga med aktivitetsersättning var i arbete eller studier direkt efter att projektet avslutats. Det framgår av en rapport från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen procent. Det rör sig alltså om miljardbelopp. Orsaken är ekonomiska drivkrafter i förening med Therese Karlberg bristande kontroll, skriver utredningen. Idag är det lätt att fuska och upptäcktsrisken är låg. Utredningen menar att Försäkringskassan måste få bättre förutsättningar till utredning och kontroll så att det blir rätt från början. Men det går också att läsa in viss kritik. Handläggningen av det första beslutet grundas ofta på en bristfällig utredning. Styrningen på Försäkringskassan främjar en snabb genomströmning av ärenden på bekostnad av kvalitet och noggrannhet i handläggningen. Kritiken känns oförtjänt, säger Therese Karlberg. Vi har kompetenta handläggare som i de allra flesta fall gör utredningar av bra kvalitet av komplexa ärenden. Det är synd att utredningen inte hade som uppgift att se över regelverket, särskilt när utredaren slår fast att det är enkelt att fuska. Ingen lösning Utredningen förespråkar koncentration eller centralisering av handläggningen av ansökningar. Hur ser ni på det? Jag tror inte att det är lösningen i det här fallet. Handlägg- Hälften till jobb eller studier e De båda myndigheterna har i uppdrag att verka för att samordningsförbunden aktivt arbetar med att utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning. Under 2011 har man på olika sätt nätverksträffar, konferenser, studiebesök och enkäter försökt stimulera samordningsförbunden att prioritera målgruppen. Dialog har förts För att öka inflödet av deltagare till riktade insatser har Försäkringskassans lokala försäkringscenter (LFC) gått igenom samtliga ärenden med aktivi- 4 dagens socialförsäkring mars 2012

5 pengar av barn ningen av assistansersättningen kräver närhet till kunden. Hur vi organiserar detta är en fråga vi själva rår över och inget för utredningen. Regionala skillnader Utredningen pekar på betydande regionala skillnader i handläggningen men gör ingen analys. Att det finns skillnader håller Therese Karlberg med om. Hon beklagar att utredningen inte till exempel tittat på hur handläggningen är beroende av externa faktorer som hur kommunerna arbetar med LSS och vården. Vi har inlett ett arbete tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) för att ta fram ett gemensamt läkarintyg för hela landet. Vi diskuterar också vilka professioner som ska finnas med i teamundersökningar. Arbetet beräknas bli klart under ANDERS LJUNGBERG väcker oro Förslaget att inte gode män eller närstående ska få vara assistenter infriar våra värsta farhågor. Det säger Cecilia Blank, Föreningen JAG, i ett uttalande. Blir förslaget verklighet grusas möjligheterna för dem med de största funktionsnedsättningarna att ha självbestämmande i livet. Även DHR är kritiska. Fokus på kostnadsutvecklingen banar väg för framtida neddragningar, menar organisationen. tetsersättning. LFC har också haft en dialog med rehabiliteringsaktörer för att få kunskap om vilka verksamheter som finns lokalt för målgruppen. En enkät som genomfördes hösten 2011 visar att samordningsförbunden tillsammans finansierade 270 insatser med Utredningen om åtgärder mot fusk med assistansersättningen föreslår att det bör bli möjligt att rikta återkrav till en vårdnadshavare som felaktigt tagit emot ersättning för ett barn. För svag formulering, menar Försäkringskassan. Det är aldrig acceptabelt att kräva pengar av barn r efter riktade insatser koppling till unga med aktivitetsersättning. Av dessa var drygt 200 direkt riktade till målgruppen. Drygt personer med aktivitetsersättning har deltagit i riktade insatser. Av dessa avslutade 365 personer sin insats under januari september Resultatet visar att 48 procent av dem var i arbete eller studier direkt efter projektets slut. Men även om trenden är positiv är det för tidigt att dra några definitiva slutsatser eftersom 700 personer fortfarande befinner sig i insatser. SVEN-ERIK JOHANSSON Foto: Thinkstockphotos Sju fällda för fusk med assistans Domarna i assistanshärvan i Halland (se DS ) har nu meddelats av tingsrätten i Halmstad. Av de 14 åtalade dömdes hälften för brott. Den 43-årige huvudmannen fick ett år och fyra månaders fängelse för grovt bokföringsbrott och grovt bidragsbrott. Även hans kompanjon dömdes för samma brott men fick villkorlig dom med samhällstjänst. De övriga fem dömda fick villkorlig dom och böter. Hjärnkoll förbättrar attityder Sedan starten 2009 har kampanjen Hjärnkoll, som drivs av Handisam och syftar till att minska negativa attityder till psykisk ohälsa, gett positivt resultat. Det är speciellt tydligt i de tre kampanjlänen. Motorn i kampanjen är 200 utbildade så kallade ambassadörer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. De går ut i olika offentliga sammanhang och delar med sig av sina lärdomar. De har bland annat medverkat vid utbildningar inom Försäkringskassan. Nyligen beslöts att Hjärnkoll ska fortsätta Förenklingar för kunder i nya ärenden Under hösten 2011 genomförde NFC en utredning om sina kundmöten. Utredningen visade att kundservicen behövde förbättras. En första åtgärd är att från och med den 1 mars ska handläggarna inom Arbetsskador och Bilstöd lämna ut sitt direktnummer till kunder i alla nya ärenden. Även kundcenter och lokalkontor ska lämna ut telefonnumren i pågående ärenden om kunden önskar kontakt med sin handläggare kommer män och kvinnor dela helt lika på föräldraförsäkringen om utvecklingen fortsätter som idag. En 40/60 delning nås redan år dagens socialförsäkring mars

6 AKTUELLT föräldrar fick brev om bonus Drygt föräldrar har fått brev från Försäkringskassan om möjligheten att söka jämställdhetsbonus för Ansökan skulle vara inne 1 mars. Bonusen är en jämställdhetsåtgärd tänkt att uppmuntra föräldrar att i högre utsträckning dela på föräldrapenningdagarna. Det var sista gången föräldrarna behövde ansöka om bonusen. För 2012 kommer bonusen att betalas ut automatiskt i samband med föräldrapenningen. Små förmåner in i ÄHS Under 2012 kommer handläggningen av graviditetspenning, förebyggande sjukpenning, arbetshjälpmedel, närståendepenning, smittbärarersättning och särskilt högriskskydd att övergå från hantering i pappersakter till elektronisk hantering i Försäkringskassans ärendehanteringssystem ÄHS. Samarbetet bättre än vad ISF tror De problem som finns, eller funnits, kring de IT-tjänster som Pensionsmyndigheten köper av Försäkringskassan är inte av den omfattning som Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) ger uttryck för. Det skriver Försäkringskassan i ett svar på en granskningsrapport från ISF. Samarbetet fungerar enligt Försäkringskassan bra och tidigare brister har åtgärdats. Försäkringskassan är kritisk till metoden som rapporten bygger på. Det finns risk för att enskildas åsikter får för stort genomslag. Dessutom är det oklart om åsikternas är myndighetens lednings, den allmänna meningen eller en enskilds ståndpunkt. Dan Eliasson har börjat twittra Sedan en tid tillbaka finns Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson på Twitter. Han hoppas att den vägen kunna bidra i debatten för att få en ökad förståelse för socialförsäkringen. Krav på nytt begrepp om arbetsförmåga... De begrepp som hittills använts vid bedömning av arbetsförmåga är missvisande. Det anser Försäkringskassan som vill ha ett nytt begrepp. Knepigheten med att bedöma arbetsförmågan i långa sjukfall hänger i första hand inte på vilket arbetsmarknadsbegrepp som används. Det skriver Försäkringskassan i en rapport till regeringen (se faktaruta). I stället handlar det om att den försäkrade blir bedömd mot andra arbeten än det egna. Problem finns såväl med dagens begrepp den reguljära arbetsmarknaden som med det som användes före 1 juli 2008, nämligen på arbetsmarknaden normalt förekommande arbeten. Den förändrade tillämpningen inom sjukförsäkringen har främst med de nya tidsgränserna att göra. Kan vara missvisande Ett problem är att begreppen inte tydligt pekar på att det är medicinska förutsättningar för arbete som ligger till grund för prövningen. Ett annat att de missvisande leder tanken till att arbetsförmåga bedöms mot faktiska anställningar på en konkret arbetsmarknad, i stället för till generella krav på medicinskt relaterade förmågor inom olika typer av jobb. På Försäkringskassans stora chefsmöte nyligen presenterade GD Dan Eliasson ledningsgruppens förslag till utgångspunkter för en vision för Försäkringskassan. Ledorden är trygghet, människa, förändring och möjligheter. Jag tror att vi är ganska ense om vad vi vill. Men vi har inte formulerat det, och det ska vi göra nu, sa Dan Eliasson. Det är jätteviktigt att ha Försäkringskassan föreslår därför att ett nytt begrepp övervägs och tydliggörs på olika sätt. Den exakta ordalydelsen menar man är grannlaga och tangerar politiska överväganden om sjukförsäkringens gränser. Eva Lindén I juli 2011 ville en riksdagsmajoritet att regeringen skulle komma med ett förslag som kunde införas 1 januari 2012 om en återgång till det tidigare begreppet. Men regeringen ansåg att frågan behövde utredas och gav uppdraget till Försäkringskassan (och det är alltså den rapporten som nu redovisas). Riksdagen upprepade dock sin begäran och ville se förslag senast 1 mars. Regeringen kommer nu att lämna en skrivelse till riksdagen före det datumet vilken redogör för hur frågan ska behandlas. Att den inte kommer att innehålla färdiga förslag beror på att regeringen anser att frågan måste övervägas noga. Ulf Kristerssons uttalande till TT om att det inte är ansvarsfullt att med berått mod gå tillbaka till ett gammalt begrepp som man vet hade samma FK FÖRESLÅR ATT: ett nytt begrepp vid bedömning av arbetsförmåga övervägs att uttrycket medicinska förutsättningar för arbete ingår. att ordet arbetsmarknaden inte ingår...men beslutet dröjer en gemensam målbild. Vi har värdeord, värdegrund och ledord men hur hänger allt ihop? Han betonade också hur viktigt det är att visionen inte Dan Eliasson problem som dagens fick oppositionen att gå i taket, och till och med tala om misstroendeförklaring. Situationen lugnade Ulf Kristersson dock ner sig efter att ministern bett om ursäkt för att ha uttryckt sig slarvigt. Ulf Kristersson har i sammanhanget också hänvisat till att det pågår ett arbete på området, nämligen Försäkringskassans pågående uppdrag att ta fram en ny metod för att bedöma arbetsförmåga. Metoden ska införas under 2013 Fotnot: Se DS nr samt delrapport 3 Utveckling av metod för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen. Medarbetarna ska med i arbetet med visionen bara blir en slogan eller vackra ord. Under våren kommer alla medarbetare i Försäkringskassan att få vara med och diskutera den kommande visionen. Därefter ska ledningen lägga fast visionen och de arbetssätt som ska leda dit. Visionen ska sedan ligga till grund för lean-arbetet inom Försäkringskassan. SVEN-ERIK JOHANSSON 6 dagens socialförsäkring mars 2012

7 Förebyggande sjukpenning tillämpas på olika sätt Tillämpningen av förebyggande sjukpenning vid behandling inom rehabiliteringsgarantin tycks variera. Det är ett av flera problem som diskuteras i rapporten Rehabiliteringsgaranti med förhinder. Under 2011 har Försäkringskassan och hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms län tittat närmare på hur rehabiliteringsgarantin fungerar i länet. Man har pratat med nio specialistkliniker och studerat akter hos Försäkringskassan. Ett problem rör tillämpningen av förebyggande sjukpenning. De allra flesta som får behandling inom garantin är sjukskrivna, men en mindre del får förebyggande sjukpenning i syfte att förebygga nedsatt arbetsförmåga. Fem kliniker uppger att handläggare ibland har olika uppfattning om i vilken grad hemuppgifter och egenträning kan accepteras inom ramen för rehabiliteringsprogrammet. Det gör att personer i liknande situation och i samma Privat och offentligt stöd ger lika många jobb till sjuka Arbetsförmedlingen och privata aktörer får samma resultat när det gäller att rehabilitera långtidssjukskrivna. Det visar en utvärdering från IFAU. På uppdrag av regeringen genomförde Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ett försök där drygt personer slumpvis erbjöds rehabilitering genom Arbetsförmedlingen eller olika privata aktörer varav en del så kallad sociala företag. Personerna hade haft sjukpenning i minst två år eller tidsbegränsad sjukersättning rehabiliteringsprogram beviljas sjukpenning i olika grad, till exempel 25 eller 50 procent, utan skälig grund, Josefine Hagmyr säger Josefine Hagmyr på Försäkringskassan, koordinator för rehabiliteringsgarantin i Stockholms län och författare till rapporten. Fokus flyttas från rehabiliteringen till ekonomin, och det händer att patienter avbryter insatsen. Lång handläggningstid Andra problem är lång handläggningstid bland annat beroende på att Försäkringskassan har svårt att få information om den planerade rehabiliteringen, att patienterna ibland kommer till rehabiliteringen väl sent i sjukskrivningen samt att kunskapen om rehabiliteringsgarantin inom primärvården behöver förbättras. och hade inte ett arbete de kunde återvända till. Rehabiliteringen pågick på heltid under upp till ett år. Det går inte att dra generella slutsatser men våra resultat tyder på att det finns problem, även om samarbetet inom rehabiliteringsgarantin ofta fungerar bra, säger Josefine Hagmyr. En mer omfattande utredning skulle behövas för att klarlägga hur det ser ut i landet. Enligt rehabiliteringsgarantin, som funnits sedan 2009, får landstingen ersättning för behandling av besvär i rygg, nacke och axlar samt lättare eller medelsvåra psykiska besvär. Syftet är underlätta återgång i arbete. Eva Lindén behandlingar Under 2010 fick landstingen ersättning för ca behandlingar, varav de flesta var kognitiv beteendeterapi (KBT). Förra året hade antalet ökat till ca behandlingar. Hur många personer som hade förebyggande sjukpenning finns ingen uppgift om men klinikerna tror att det kan röra sig om procent. Lika stora kostnader IFAUs (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) visar att nästan 30 procent av deltagarna hade börjat arbeta ett år efter rehabiliteringen oavsett om den skett i privat eller offentlig regi. Kostnaden tycks också vara lika stor. Deltagarna hos privata aktörer fick i större utsträckning så kallade nystartsjobb medan Arbetsförmedlingens deltagare oftare fick arbete med lönebidrag. IFAUs slutsats är att det inte tycks finns några stora effektivitetsvinster med privat arbetslivsinriktad rehabilitering. En mer fullständig analys av privatisering bör bland annat också titta på värdet av att få välja rehabiliteringsaktör, vilket deltagarna i det aktuella projektet fick göra. Rapporten heter Kan privatisering av arbetslivsinriktad rehabilitering öka återgång i arbete? (2012:3). Eva Lindén Vård av barn rekordhögt Förra året ökade antalet utbetalda dagar med tillfällig föräldrapenning med 12 procent och nådde det högsta antalet på 18 år. Flest dagar användes i februari. Andelen dagar som betalas ut till män ökade en aning till 35,7 procent. Sammanlagt betalade Försäkringskassan ut 25 miljarder i föräldrapenning under 2011, en ökning med 700 miljoner jämfört med året innan. Teaterpjäs om FK drar storpublik Pjäsen Den flygande handläggaren som går på Uppsala stadsteater har verkligen fått luft under vingarna. Den går för utsålda hus och teatern har satt in flera extraföreställningar. På grund av det stora publiktrycket har hittills fyra föreställningar flyttats till teaterns stora scen. 100 förslag till förenkling Över 100 förslag till förenklingar av ärendehanteringen har inkommit per mail till projektgruppen som driver det regeringsinitierade förenklingsarbetet inom Försäkringskassan. Dessutom har fem workshops med ett nittiotal medarbetare från alla delar av organisationen genomförts. Syftet med dessa har varit att reda ut inom vilka områden som kunderna upplever Försäkringskassan som allra krångligast och komma med förslag till förbättringar. En sammanställning med förslag på förenklande regelförändringar ska lämnas till regeringen senast den 16 april. f oto: b r o r k a r l s s o n dagens socialförsäkring mars

8 AKTUELLT Finska förmåner kan sökas per telefon Det är inte bara Försäkringskassan i Sverige som sätter kunden främst. Även den finska försäkringskassan FPA håller på att utveckla nya arbetssätt som ska göra det enklare för kunden. Nästan alla stöd kan redan sökas på webben och snart, kanske redan i sommar, ska även bilagor kunna skickas elektroniskt. Det blir också möjligt att ansöka om FPA-förmånerna muntligt per telefon. Än så länge gäller det garantipension och det europeiska sjukförsäkringskortet och från maj även ålderspension. Telefonansökningar förutsätter att FPA bandar och sparar samtalen för att dokumentera kundens ansökan. Vill återinföra pappamålet Återinför uppdraget till Försäkringskassan att verka för jämställd fördelning av uttaget av föräldraförsäkringen. I klartext betyder det att papporna ska uppmuntras att vara hemma mer. Det är ett av de förslag som fem fackförbund (Kommunal, Vårdförbundet, SSR, LSR och Vision) nyligen presenterade för att åstadkomma jämställda och rättvisa löner. Dåliga underlag låser in unga När unga med funktionsnedsättning beviljas aktivitetsersättning för att slutföra sina grundskole- eller gymnasiestudier, så kallad förlängd skolgång, så ökar risken för en permanent försörjning från sjukförsäkringen. Det finns brister i de medicinska underlagen när aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga beviljas. Framförallt för dem som tidigare haft ersättning för förlängd skolgång. Det skriver Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i en rapport Det börjar med att individen De flesta vill göra rätt Utgångspunkten för det fortsatta myndighetsövergripande samarbetet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet bör vara att de flesta vill göra rätt. Det framhåller Försäkringskassan när nu de samverkande myndigheterna ska slutrapportera samverkansprojektet mot felaktiga utbetalningar till regeringen. på svaga grunder placeras i särskola och därmed erhåller aktivitetsersättning för förlängd skolgång. Väl inne i systemet ökar sannolikheten för att senare beviljas aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga och bli långvarigt beroende av sjukförsäkringen. Påtagliga brister Enligt ISF-rapporten finns det påtagliga brister i de medicinska underlagen när Försäkringskassans beslutar om ersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bristerna beskrivs som särskilt stora för dem som tidigare haft Försäkringskassan vill, trots att man är kritisk på flera punkter, att samarbetet fortsätter och förstärks. Men då krävs att det utgår från ett tydligt kundperspektiv där utgångspunkten är att de flesta vill göra rätt. Hittills har fokus, enligt Försäkringskassan, legat på vilka kostnader som hamnar på vilken myndighet liksom på rätt eller fel ur ett byråkratisk perspektiv snarare än vad som gynnar medborgaren. Det är myndigheternas uppgift att underlätta för medborgarna, alltså bör man i fortsättningen arbeta för regelförenklingar. aktivitetsersättning för förlängd skolgång. Nödvändiga underlag Därför anser ISF att Försäkringskassan bör intensifiera arbetet med att säkerställa att det finns nödvändigt underlag vid beslut om aktivitetsersättning. Framförallt får inte individer som tidigare haft ersättning för förlängd skolgång behandlas annorlunda vid beslut om ersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Försäkringskassan ska svara på ISF:s rapport senast den 12 mars. SVEN-ERIK JOHANSSON Försäkringskassan ser gärna också att det införs en gemensam utbetalningsfunktion för hela staten som blir ett sista gemensamt steg i ärendehandläggningen samt att en av myndigheterna genom dess generaldirektör får ett tydligt uppdrag att leda arbetet. Försäkringskassan ser det också som ett problem att myndigheterna saknar ekonomiska drivkrafter för att satsa resurser på underrättelser till andra myndigheter eftersom det idag blir en kostnad på det egna anslaget. ANDERS LJUNGBERG Åh, vad du är lean! Äntligen är den nya lean-utbildningen här! Du hittar den i Kompetensportalen. Mvh Kompetensforum Försäkringskassan på Sociala företagsmässan En stor andel av Sveriges cirka 300 sociala företag visade under två dagar i februari upp sina verksamheter på Kulturhuset i Stockholm när den Sociala företagsmässan arrangerades för andra gången. Även en del myndigheter, bland annat Försäkringskassan, passade på att visa upp vad man gör inom området sociala företag. Tillsammans med Arbetsförmedlingen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) informerade Försäkringskassan om den webbaserade handboken om sociala företag, Sofisam, samt om Resaprojektet som arbetar för att erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering för människor med en psykisk funktionsnedsättning. 8 dagens socialförsäkring mars 2012

9 Svårt kombinera snabbt och rätt Bedömningarna inför 180 dagar i sjukfallen sker när de ska, och ärenden där sjukpenningen dras in handläggs med god kvalitet. Men det behöv mer kontakt med arbetsgivarna och bättre beslutsunderlag. Det visar en analys från Försäkringskassan. Analysen av sjukskrivningsprocessen för anställda som passerar 180 dagars sjukskrivning baseras i huvudsak på en granskning av sjukfallsakter. Flera positiva resultat konstateras. Två tredjedelar av bedömningarna görs senast dag 180, och 90 procent är gjorda före 205 dagar. Mot bakgrund av att cirka 20 procent av ersättningsanspråken kommer in först efter dag 180 är det knappast möjligt att uppnå bättre resultat. 180-dagarsbedömningarna innebär att den sjukskrivnes arbetsförmåga i normalfallet bedöms mot hela reguljära arbetsmarknaden, och inte bara mot det egna arbetet eller arbetsplatsen. Särskilda skäl Annat positivt är att användningen av särskilda skäl fungerar väl (det vill säga när prövningen mot hela den reguljära arbetsmarknaden kan skjutas upp) och att ärenden där sjukpenning dras in håller god kvalitet. Men i många ärenden ses svårigheter med att hålla tidsgränserna för bedömningarna i rehabiliteringskedjan, och samtidigt utreda ordentligt och tillsammans med den försäkrade diskutera alternativ och planera återgång i arbete. Utredningar görs och information samlas in, men den bearbetas och analyseras för lite. Tydliga slutsatser som motiverar olika ställningstaganden dokumenteras inte alltid. När bedömningsgrunden vidgas vid 180 dagar behöver de medicinska underlagen ofta vara utförligare, och tydligare Peje Bengtsson beskriva personens förmågor. Handläggarna är inte tillräckligt aktiva att begära in sådana beskrivningar. Det visar hur viktigt Försäkringskassans arbete med att ta fram en ny metod för att bedöma arbetsförmågan är, säger Peje Bengtsson på avdelningen för analys och prognos, som författat rapporten. Men även utredning och bedömning behöver utvecklas så att den nya metoden inte används på ett oreflekterat sätt. Mer kontakter behövs Andra slutsatser är att de ärenden där det är viktigt att Försäkringskassan engagerar sig behöver identifieras tydligare. Det behövs mer kontakt med arbetsgivarna, och att arbetsuppgifter och möjliga alternativ diskuteras med den försäkrade och stäms av med sjukskrivande läkare. Var finns bristerna? Var ligger bristerna i handläggningsprocessen, hos enskilda medarbetare eller i ledning och styrning? Eller är det helt enkelt tid som saknas? Det är ett samspel och förändringar behövs på flera plan. Handläggarnas kompetens behöver stärkas och beskrivningen av processen liksom styrningen behöver anpassas till en professionalisering av handläggarrollen. Tiden kommer realistiskt sett alltid att vara begränsad. Så vad som krävs är att man på ett tydligt sätt identifierar de sjukfall som behöver utredas mer, och där Försäkringskassans arbete har betydelse för hur de utvecklas. Rapporten är en del i regeringsuppdraget att följa upp rehabiliteringskedjan. Eva Lindén Snabbare återgång i arbete efter deltidssjukskrivning Den som är deltidssjukskriven och har en plan för upptrappning av arbetstiden har större chans att avsluta sin sjukskrivning. Sannolikheten för att avsluta sin sjukskrivning är 36 procent högre om man är deltidssjukskriven jämfört med om man är heltidssjukskriven. Men förutsättningen är att det finns en plan för upptrappning av arbetstiden. Beräkningen är inte gjord vid någon speciell tidpunkt utan innebär att det i snitt är 36 procent större sannolikhet att avsluta sjukfallet vid varje tidgräns i rehabiliteringskedjan. Resultatet är en analys utifrån data i en utvärdering av hela sjukskrivningsprocessen som gjordes Det stöds också av flera studier, till exempel Andrén (2011) som konstaterat att det är mer sannolikt att den som varit deltidssjukskriven har avslutat sin sjukskrivning ett år efter att den startade, jämfört med den som varit sjukskriven på heltid, framför allt om man först trappat ner från heltids- till deltidssjukskrivning. Eva Lindén noterat PÅ Fia De viktigaste nyheterna på Fia, Försäkringskassans intranät, sedan förra DS gick i tryck. Försäkringskassan har bra tillgänglighet Tillgänglighetsinventeringar vid mer än 90 procent av Försäkringskassans lokaler visar att den fysiska tillgängligheten är hög även om vissa förbättringar behöver göras. Mindre detaljstyrning ska förbättra arbetssituationen HR-direktör Lars-Åke Brattlund hoppas att lean ska bli en starkt bidragande faktor för att ta bort onödiga moment i arbetet, vilket på sikt ska bidra till att förbättra arbetssituationen för Försäkringskassans medarbetare. Försäkringskassan på jobb-mässa Försäkringskassan medverkade tillsammans med Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Skatteverket, Tillväxtverket och Tullverket vid Bazar, en jobb- och utbildnings- och starta eget-mässa på Kulturhuset i Stockholm. Vi är hjärtat i välfärdssystemet Dan Eliasson inledningstalade vid Försäkringskassans stora chefsmöte den 16 februari. Inför 700 chefer sa han bland annat att Försäkringskassan hade blivit lite hemmablind och fastnat i ekonomi och produktion. Vi jobbar så hårt på att producera att vi ibland glömmer vårt uppdrag: Vi är hjärtat i välfärdssystemet. Vi gör något helt fantastiskt för de människor vi är till för. Förtroendebarometern En ny månatlig mätning ska ge en snabbare bild av hur förtroendet för Försäkringskassan utvecklas. 500 personer kommer varje månad att tillfrågas. I den första mätningen svarade 57 procent att de är mycket eller ganska nöjda med Försäkringskassan som helhet. 49 procent svarade att de har ett mycket eller ganska stort förtroende. dagens socialförsäkring mars

10 AKTUELLT Årskrönika nu på webben Försäkringskassans årsredovisning är en omfattande lunta. För dem som inte har tid att läsa hela finns den sammanfattad i en lättillgänglig årskrönika. Vi ger vår bild av vad som hänt under året och vad som kommer att ske framöver, säger Martin Lind, informationsspecialist. En nyhet i år är att det nu går att ta del av Försäkringskassans historia och uppdrag i form av en animerad film på webben. Klicka in på forsakringskassan.se bra siffror, men fö Det går bra för Försäkringskassan. Generaldirektör Dan Eliasson upprepar inledningsfrasen från årsredovisningen 2010 nu när det är dags att göra bokslut för Men samtidigt betonar han hur bekymmersamt det låga förtroendet för Försäkringskassan och sjukförsäkringen hos allmänheten är. Under 2011 har det gjorts mycket som lägger en bra grund för det fortsatta arbetet, säger Dan Eliasson. Att öka förtroendet är den stora uppgiften i år. Att resultaten inom många områden är bättre än på många år, att flera stora projekt för att öka servicen till kunderna är på gång, att funktionshindersområdet effektiviseras när handläggningen nu kommit in i ärendehanteringssystemet och att lean som metod för att utveckla arbetet nu börjar användas är en god grund i det kommande arbetet, skriver Dan Eliasson. Ökade förväntningar Jag vill vara kristallklar. Att arbeta enligt lean innebär ökade förväntningar på att alla gör sitt yttersta för att våra kunder ska få det stöd och den service de har rätt till. ANDErs LJUngBErg ur årsredovisningen 2011 Snabbare kontakt Möjligheterna att komma i kontakt med Försäkringskassan har blivit bättre. Det har blivit avsevärt lättare att komma fram på telefon. Fler kan sköta sina ärenden via webben. Inga förseningar Handläggningen i stora ärendeslag som sjukpenning och föräldraförmånerna har fungerat bra. Pengarna har kommit i tid, även under sommaren. Längre handläggning För förmåner som kräver långa utredningar som sjukersättning och assistansersättning har handläggningstiderna blivit längre. Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin 2012/2013 Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, anordnar behörighetsutbildning i försäkringsmedicin med start hösten Kursen bedrivs vid enheterna för Arbets- och miljömedicin och Socialmedicin och omfattar fyra delkurser varav ett projektarbete under handledning. Utbildningen ger fördjupad kunskap om samtliga försäkringsformer, försäkringsprocessens aktörer och samverkan, mätning och värdering av arbetsförmåga, aktuell forskning, lagar och regler, samt ett professionellt förhållningssätt. Kurstid: Studietakt kvartsfart. Kurssamlingar är förlagda till Göteborg och däremellan självstudier. Förkunskapskrav är svensk läkarlegitimation utfärdad av Socialstyrelsen samt pågående eller avslutad specialistutbildning. Kunskaper i svenska och engelska motsvarande Svenska B och Engelska A (med lägst betyget Godkänd). Sista anmälningsdag: 15 april Du kan anmäla dig på cirka en månad före sista anmälningsdag. Information: Kursledare, professor Kjell Torén, tfn , epost: kjell.toren@amm.gu.se och kurssekreterare Elisabeth Westerberg, tfn , epost: elisabeth.westerberg@amm.gu.se Läs mer på Utbildning. Snabbare handläggning Handläggningstiderna har förbättrats för i första hand förmåner med stora volymer som sjukpenning och tillfällig föräldrapenning. Alltså de ärenden som ska ha handläggningstider på dagar. Lågt förtroende Målet att förtroendet ska vara högt har inte nåtts. Kundernas uppfattning är att Försäkringskassan inte är en effektiv myndighet och att handläggningen är krånglig. Färre anmälningar I JO-anmälningarna har blivit färre. Misstroende för högsta ledningen Årets stora kulturanalys visade att de anställda känner till värdegrunden men misstror den högsta ledningen samt tycker att de har för begränsade befogenheter i arbetet. Sjukfrånvaron har ökat. 10 dagens socialförsäkring mars 2012

11 1 förtroendet måste öka Populär service Servicekontoren hade tre miljoner besökare under året. Hälften av dessa hade ärenden till Försäkringskassan. 88 procent tyckte att de fick ett bra bemötande, att de fick den hjälp de behövde och att svaret kom i rimlig tid. Målet är 90 procent vilket med råge nåddes av servicekontoren som helhet. Ökade kostnader På flera håll har kostnaderna för att handlägga ett ärende ökat. Skälen varierar. För arbetsskadelivränta blev ökningen hela 40 procent beroende på färre ärenden och stor satsning på efterkontroller. Också när kostnaderna kraftigt minskat finns förklaringar. Assistansersättningen till exempel som minskade med 20 procent beroende på särskilda insatser som gjorde att många fler beslut fattades. Dessa insatser var dock arbetsmässigt inte jämförbara med de vanliga besluten men drog ner kostnaden per beslut. Gladare kunder Kunderna, mätt som nöjdkund-index, har blivit aningen nöjdare. Uppfyllt familjemål Målet för Försäkringskassans arbete med familjepolitiken nås. Föräldrarna får, med Försäkringskassans stöd, goda förutsättningar för hur de vill fördela dagarna mellan sig. Få omprövningar Antalet omprövningar inom ohälsan minskade påtagligt under Trots det blev antalet lika som året innan. Det berodde på att rederierna i stort sett begärde omprövning av alla ärenden av det som kallas sjömännens regressersättning eftersom de ogillade en lagändring i frågan. 18, 4 procent ändrades, vilket är lite lägre än Flest ändringar blir det för tillfällig föräldrapenning, 56 procent. Oftast beroende på nytt material i ärendet. Antalet överklaganden till förvaltningsdomstolarna sjönk med 10 procent. 16, 4 procent ändrades, även här ofta av samma anledning. Minskad sjukfrånvaro Sjukfrånvaron fortsätter att minska och ligger nu under genomsnittet i Danmark, Norge, Finland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Rekordlåg ohälsa Ohälsotalet var 27,7 dagar i december 2011, det lägsta sedan mätningarna startade. (Nästan) alla fick ja 97 procent av dem som sökte beviljades sjukpenning. Nöjda föräldrar Föräldrar är den mest nöjda kundgruppen. Fel vid sjukskrivning Sjukskrivningsprocessen fungerar allt bättre men fortfarande finns problem till exempel med att kompletteringar av de medicinska underlagen inte krävs in i tillräcklig omfattning. Anställda krymper Antalet anställa fortsätter att minska. Vid slutet av året var det vilket gör Försäkringskassan till den tredje största myndigheten. Medelåldern är 47 år. Av de anställda är 77 procent kvinnor. 12 procent av de anställda har utländsk bakgrund. Av de nyrekryterade har 17 procent utländsk bakgrund. Färre anmälningar II Antalet anmälningar mot Försäkringskassan till Diskrimineringsombudsmannen minskade med hälften, jämfört med Av de 52 anmälningarna gällde de flesta diskriminering på grund av funktionsnedsättning. 20 av anmälningarna rörde sådant som inte ryms inom diskrimineringslagstiftningen. Illustrationer: MAGDALENA WENNBERG LAVEBRATT Samordna stödet till unga Det finns stora problem med samordningen av stödet till barn och unga med funktionsnedsättning. Det konstaterade riksdagens socialutskott i samband med behandlingen av regeringens skrivelse (se DS ) om Riksrevisionens granskning av samordningsansvaret (se DS ). Utskottet konstaterade att trots många satsningar har de olika stödinstanserna i samhället fortfarande problem att samverka och följden blir att ansvaret för samordningen hamnar hos föräldrarna. Utskottet var positivt till regeringens planer att starta en försöksverksamhet med samordnare, vilket föreslogs av Riksrevisionen, och förutsatte att den ges hög prioritet och påbörjas under Riksdagen biföll socialutskottets betänkande. Sven-Erik Johansson Lean stärker rättssäkerheten Kan en verksamhetsfilosofi framtagen för japansk biltillverkning bidra till att utveckla svensk offentlig sektor? Svaret i en rapport från det statliga Innovationsrådet är ja! Lean och systemsyn i stat och kommun bygger på forskning på området samt intervjuer med företrädare för myndigheter, bland dem Försäkringskassan, som börjat arbeta med lean. Slutsatsen är att lean kan bidra till de förvaltningspolitiska målen, till exempel ökad rättssäkerhet. Rapporten kan laddas ner från 24 procent.så stor var ökningen i antal besök på Mina Sidor mellan 2010 och dagens socialförsäkring mars

12 Personliga möten f En försäkrad som inte förstår ett negativt beslut ska vid behov alltid erbjudas ett personligt möte med handläggaren. Ibland kan också specialist eller enhetschef delta. Så jobbar man inom LFC Täby, och snart blir det en gemensam metod för hela landet. text: Eva lindén foto: Peter Nordhal Den försäkrade ska vara så involverad i vad som händer i sjukskrivningsprocessen att inget beslut kommer som en överraskning. Om man får ett negativt beslut ska man förstå varför. Så är tanken i Försäkringskassans arbetssätt vilket låter bra och självklart. Men som bekant ser inte alltid verkligheten ut som man vill eller tror att den gör. Och ibland kan den försäkrade ha varit hur delaktig som helst men ändå inte förstå det negativa beslutet. En situation som naturligtvis är frustrerande för den försäkrade, och samtidigt kan ta mycket tid för handläggaren med många telefonsamtal och mejl som följd. Inom LFC Täby bestämde man sig därför för flera år sedan för att alltid erbjuda möten i sådana situationer. Det är ingenting nytt, och säkert inte ovanligt i övriga landet, säger Åsa Wiklund, enhetschef. Men skillnaden är kanske att vi haft detta nerskrivet i vår verksamhetsplanering i ett par år och också medvetet jobbar för att fö- Ska bli gemensam metod Ingen ska lämnas med ett beslut man inte förstår. LFCs ledning har uppmärksammat hur LFC Täby valt att arbeta när det gäller särskilda kundmöten för att förklara beslut. Arbetssättet kommer att utgöra en gemensam nationell metod från och med mars. Planeringen är att den ska föras in i handläggningsprocesserna till 1 juli eller senare. Den gäller alla förmåner inom LFC. Om människor ska känna förtroende för oss är det viktigt att vi gör allt vi kan för att förklara våra beslut, och det sker ibland bäst vid personliga möten, säger LFC-chefen Svante Borg. rebygga att de här situationerna över huvud taget uppstår. Om den försäkrade inte redan är införstådd med att ett negativt beslut är i faggorna så är dock inte ett möte det första handläggaren erbjuder. I stället ringer hon upp för att informera och förklara. Ibland kan det vara bra om personen också får prata med någon annan, till exempel en specialist eller en kollega. Men om den försäkrade trots det inte förstår beslutet utan fortsätter att söka kontakt så erbjuds ett möte, helst inom en vecka. Klara syften med mötet Redan vid överenskommelsen om mötet är det viktigt att tydliggöra syftet, det vill säga att mötet är till för att förklara och skapa förståelse, inte att utreda vidare. Om handläggaren bedömer att det är en fördel kan en specialist eller enhetschef delta. Vanligast är att den försäkrade vill fråga om sådant som har med själva försäkringen att göra och då är det lämpligen specialisten som deltar. Gäller förväntade frågor sådant som handläggningstid och organisation kan det passa bättre med enhetschefen. Självklart ska alla vara väl förberedda. Det kan vara värdefullt för kunden att få träffa ytterligare en person, säger Katrin Falkenström, handläggare. Det blir tydligare att det inte är frågan om tyckande från vår sida utan att det handlar om regelverk och en rättssäker process. Det är också en signal till kunden om att vi tar det här på allvar och att vill reda ut eventuella missförstånd. Att vara flera kan också ha en lugnande inverkan. Det är också helt OK om kunden vill ta med sig någon till mötet. Det är handläggaren som leder Åsa Wiklund samtalet. Inledningsvis gäller det att återigen göra tydligt varför man träffas samt vilka som deltar och hur lång tid mötet ska pågå. Sedan handlar det om att verkligen lyssna på kunden och svara på frågor och förklara. Varför blev det inte så som hon eller han hade förväntat sig? Vi ska förklara, inte försvara försäkringen. Om vi har gjort något som inte var så bra eller hade kunnat göras bättre så ska vi också kunna säga det. Sammanfattning av mötet Som avslutning är det viktigt att göra en sammanfattning, och också prata om vad som händer härnäst, till exempel ett möte tillsammans med Arbetsförmedlingen. Samt att lämna kontaktuppgifter om det är fler som deltagit. Den försäkrade ska alltid känna att det går bra att återkomma om fler frågor dyker upp. Om man bedömer att personen det gäller mår psykiskt dåligt kan det vara viktigt att diskutera med en försäkringsmedicinsk rådgivare eller sjukskrivande läkare, säger Christina Gleisner, specialist. Kanske bör läkaren eller någon annan delta i mötet. Finns det någon risk att den försäk- 12 dagens socialförsäkring mars 2012

13 förklarar besluten rade på det här sättet avstår från att begära omprövning eller överklaga? Det kanske hade varit berättigat att göra det. Kunderna får alltid information om vilka rättigheter de har, och avgör om de vill begära omprövning, överklaga eller inte, säger Åsa Wiklund. Det vi vill uppnå med ett möte är att förklara reglerna och varför vi har fattat det beslut vi har gjort. Få möten i praktiken I praktiken är det få möten som kommer till stånd, cirka ett i månaden inom hela LFC Täby. Uppskattningsvis rör hälften av mötena sjukpenning och hälften sjukersättning, och då ska man betänka att de runt 50 personliga handläggarna sammantaget gör flera hundra indrag/avslag på ett år. Vi arbetar hela tiden för att kunderna ska vara delaktiga i vad som händer och vad som gäller, säger Katrin Falkenström. Så det är sällan särskilda möten behövs, trots att sjukförsäkringen har blivit svårare att förklara. Men bara att veta att det är självklart att kunna erbjuda ett möte och också få stöd av andra är en trygghet. Och är läget helt låst är det personliga mötet av oerhört stort värde. En sån här situation kan annars ta massor med tid och energi från handläggaren men även från andra på kontoret, säger Åsa Wiklund. Möten är också av stort värde för kunden. I de allra flesta fall lyckas vi förklara och motivera beslutet, och kunden känner att vi verkligen har lyssnat. Ingen ska lämnas med ett besked man inte förstår. Ibland kan två personer lyssna och förklara bättre än en. Personliga handläggaren Katrin Falkenström och specialisten Christina Gleisner träffar en försäkrad för att förklara ett beslut. dagens socialförsäkring mars

14 Misstro byts mot t i kontrollarbetet Den allt överskuggande uppgiften för Försäkringskassan är att återuppbygga det sargade förtroendet. Den nya kontrollpolicyn som bryter med synen på människan som en beräknande egoist är ett bra exempel på det. text: anders ljungberg Kontroller ska inte enbart få stopp på onödigt och felaktigt pengaflöde. De görs inte heller enbart för att sätta åt bedragare. Kontrollverksamheten bedrivs också för att stärka förtroendet för socialförsäkringssystemet och för Försäkringskassan. Den nya kontrollpolicyn ryms på ett par sidor. Bakom policyn finns dock en längre rapport där de felaktiga utbetalningarna och möjligheterna att komma åt felen diskuteras. Vi har formulerat en definition av vad kontrollarbetet innebär som vi tror att alla inom Försäkringskassan ska kunna bli överens om, säger Malin Junestav. Hon arbetar med kontrollfrågor på avdelningen för försäkringsprocesser på huvudkontoret, och har skrivit rapporten tillsammans med kollegorna Ulf Söderström och Daniel Johansson. Inställningen till hur kontrollarbetet ska bedrivas liksom synen på fusk har skiftat genom åren. Det har saknats en intern samsyn, säger Malin Junestav. Kontroll granskning i flera led Kontroll ska finnas med i hela beslutsprocessen: från information till kunden, genom hela beslutskedjan, fram till efterkontroller som är en nödvändig del för att säkerställa att de genomförda kontrollerna i processen har lett till att slutresultatet blev rätt. har setts som allt från hembesök till närmast polisiärt spaningsarbete. De riskanalyser som görs för alla försäkringsslag är en bra grund att utgå ifrån, menar hon. Analyserna visar var i handläggningen det finns risk för att fel ska uppstå. Det blir tydligt att det inte enbart handlar om kontroller, även arbetet för att öka kvaliteten och stärka rättssäkerheten är viktigt för att förhindra att det blir felaktiga utbetalningar. Ifrågasatt synsätt Nationalekonomer har ofta sett på individerna som rationella, vinstmaximerande varelser. Är vi rationella i denna mening så innebär det att vi ständigt strävar efter att maximera den egna nyttan bland annat genom att utnyttja kryphål i lagarna men även med hjälp av rent fusk, det senare i alla fall om upptäcktsrisken bedöms som liten. Det vill säga, när det är en chans som är värd att ta. Den här människosynen kritiseras i rapporten. Det är att utgå ifrån hur människor skulle kunna vara, inte hur de faktiskt agerar. Vi lyfter fram forskning i rapporten som visar att det saknas empiriska belägg för att människor i regel faktiskt kalkylerar på det viset det mesta talar för att de flesta agerar kollektivt rationellt och har en moralsyn som går ut på att det är fel att stjäla, luras och uppträda allmänt opportunistiskt. Människor ser till kollektivets nytta och gör antaganden om hur andra agerar när de själva bestämmer sig. Malin Junestav Vi måste sopa framför egen dörr om vi ska bli trovärdiga och få legitimitet i arbetet mot missbruk av försäkringen. Men har då synen på människan som en rationell economic man tidigare påverkat kontrollarbetet? Ja, i större grad än vi vill i framtiden, säger Malin Junestav och pekar på dagisintyget som exempel. Men det har visat sig inte stämma när det gäller tillfällig föräldrapenning och inte annars heller. Åtminstone inte generellt. Därför måste kontrollarbetet vila på en konkret riskanalys som visar var de verkliga riskerna faktiskt finns. Se var riskerna är störst Hur märks det i kontrollarbetet om Försäkringskassan väljer det ena eller andra synsättet på vad som orsakar felaktiga utbetalningar? Utgår man ifrån att alla fuskar måste alla kollas och då går det inte att göra strategiska val i kontrollarbetet. Om man istället utgår från en analys av de olika försäkringarna ser man var bristerna finns och kan sätta in kontrollåtgärderna där riskerna är störst. Och det är här kvalitetsarbetet och det nyligen startade förenklingsprojektet kommer in som delar också i kontrollarbetet. Vi måste sopa framför egen dörr om vi ska bli trovärdiga och få legitimitet i arbetet mot missbruk av försäkringen. I rapporten finns även exempel på hur Försäkringskassan ibland försvårar för den försäkrade, som när den försäkrades inlämnade uppgifter stannar i något av myndighetens stuprör. Den försäkrade kan ju på goda 14 dagens socialförsäkring mars 2012

15 tilltro grunder anta att Försäkringskassan, när han eller hon söker ersättning från en annan förmån, har koll på de uppgifter som är inlämnade. Men så är inte fallet och resultatet blir en felaktig utbetalning. Förbättrad information Kring livräntan har det ibland blivit fel. Den försäkrade har inte uppgivit förändrad inkomst därför att den årliga informationen från Försäkringskassan inte varit tydlig. Information lämnades om att livräntan är beroende av andra inkomster när den först beviljades, men det var kanske för länge sedan och i en situation när lättnaden över ett positivt beslut skymde intresset för det mer finstilta. Detta är nu ändrat. Försäkringskassan har självkritiskt tittat på informationen kring livräntan, idag ges information om anmälningsskyldigheten och grunderna för ersättningen via personliga samtal utredningar 140 utredare (årsarbetare) på tolv enheter runt landet arbetar med kontrollutredningar gjorde Försäkringskassan 9 polisanmälningar som gällde assistansersättning gjordes 53 polisanmälningar kontrollutredningar avslutades under 2011 vilket resulterade i återkrav på 282 miljoner kronor och en uppskattad framtida besparing på 727 miljoner. dagens socialförsäkring mars

16 Fel i försäkringskassan orsakar störst kostnader Återkrav på över 280 miljoner kronor och en framtida besparing på mer än 725 miljoner under Kontrollarbetet handlar om stora summor. I år satsas det hårt på kontroller av assistansersättningen. Det är den största satsningen av Försäkringskassan hittills, säger Linus Nordenskär, verksamhetsutvecklare, vid huvudkontoret. Ungefär en tredjedel av kontrollhandläggarna kommer att arbeta med assistansersättningen vilket i sin tur innebär att riktade kontroller inom andra områden får stå tillbaka. Så är det för övrigt alltid. Kontrollera allt alltid faller på grund av resursskäl och skulle dessutom vara ineffektivt. När man, som gjorts, under några år kontrollerar personer med full sjukersättning som samtidigt har andra inkomster på över hundra tusen om året tunnas resultatet, upptäckta felaktiga utbetalningar, ut efter hand och det finns alltså skäl att göra uppehåll i de kontrollerna. Flera perspektiv Resultaten från kontrollverksamheten kan inte läsas som en enkel redovisning av om verksamheten förbättrats eller inte. Riktas kontrollerna mot arbetsskadelivränta, sjukersättning eller assistansersättning blir återkravsbeloppen högre än när sökljuset vänds mot föräldrapenningen. Det omvända kan gälla antalet polisanmälningar. Polisanmälningar måste göras när man misstänker bidragsbrott. Men ska det leda till domar krävs det att anmälningarna håller hög kvalitet. De larmar om misstänkta fel 16 Källa (impuls) Antal 2011 Linus Nordenskär Det är i handläggningen som chansen att spara de riktigt stora pengarna finns. Jämfört med 2010 Allmänheten Internt Andra myndigheter risker i de flesta förmåner Försäkringskassan har identifierat var riskerna är störst för felaktiga utbetalningar. För de 104 högst prioriterade riskerna handlar nästan hälften om fel som orsakas av myndigheten. I de flesta förmåner är de fel som myndigheten gör också de som är mest kostsamma eftersom felaktiga beslut kan få konsekvenser som Tittar man i statistiken ser man det vanliga. Glappet mellan de ärenden som avskrivs och de där det blir en dom (inklusive strafföreläggande och åtalsunderlåtelse) är stort 850 jämfört med 253 under förra året. Är det rimligt? En sak är klar. Problemet är inte våra polisanmälningar. De håller hög kvalitet, vi får faktiskt beröm för våra utredningar av polis och åklagare, säger Linus Nordenskär. Alla anmälningar passerar särskilda kvalitetssäkrare innan de skickas till polisen. Problemet tycks istället vara den stora arbetsbelastningen hos polis, åklagare och domstolar främst i östra Sverige. Nu görs satsningar på särskilda utredare för bidragsbrott hos polisen och förhoppningen är att öst ska komma i kapp resten av landet. Tips från allmänheten För en betydande del av de kontroller som kommer till stånd är startskottet en impuls. Någon hör av sig till kontrollhandläggarna med en misstanke. De flesta kommer från allmänheten. Anonyma anmälningar är ofta bristfälliga på grund av att de just är anonyma och svåra att följa upp, men de måste utredas ändå. Inom kundcenter (KC) finns särskilt utbildade handläggare som tar hand om allmänhetens tips ochförsöker få fram så mycket information som möjligt. Impulserna från andra myndigheter och de egna handläggarna har naturligtvis högre kvalitet. Antalet har ökat de senaste åren. sträcker sig över flera år. Ett viktigt undantag utgörs av assistansersättningen där det är fel av allmänheten som orsakar den största kostnaden. Under 2012 gör Försäkringskassan insatser för 74 av de 104 mest prioriterade riskerna för att begränsa felaktiga utbetalningar. Om en handläggare fattar misstanke om att en försäkrad medvetet lämnat oriktiga uppgifter ska ärendet skickas till kontrollverksamheten. Det har väl inte alltid skett och Linus Nordenskär säger att det tidigare varit problem med kontakterna mellan handläggare och kontrollverksamhet. Men det har blivit bättre vilket inte minst märks på det ökande antalet impulser och därmed ökad åtgärdsfrekvens. När det gäller myndigheter så har lagen om underrättelseskyldighet från 2008 haft stor betydelse. Kanske borde antalet impulser från andra myndigheter vara högre men det tar tid att upparbeta bra kontakter. För övrigt borde säkert Försäkringskassan också bli bättre på att informera andra. Myndigheter viktiga källor Impulserna från andra myndigheter och de egna handläggarna är oerhört viktiga för kontrollarbetet. Åtgärdsprocenten på de interna impulserna är nästan 40 procent. För allmänheten är siffran 10 procent. Men bäst är förstås att det blir rätt från början. När betoningen på snabbt har varit det allt överskuggande har det inte alltid varit lätt för handläggarna att också få det rätt. Linus Nordenskär konstaterar att kvalitet betonas allt mer, då blir mer rätt från början och impulser om misstänkta fel kommer också att öka. För det är i handläggningsprocessen som chansen att spara de riktigt stora pengarna finns. dagens socialförsäkring mars 2012

17 IT är navet i verksamheten Att IT har stor betydelse i Försäkringskassan håller säkert alla med om. Men på vilket sätt kanske inte alla känner till? DS åkte till Sundsvall för ett samtal om IT och Försäkringskassan med Peter Axelborn, chef för IT Produktion. Text Foto: Sven-Erik johansson Foto: bror Karlsson Det är väl ingen överdrift att säga att alla medarbetare i Försäkringskassan är beroende av IT-stödet för att sköta sitt arbete. Handläggningen av försäkringsärenden skulle inte fungera utan ärendehanteringsstödet ÄHS och andra system. Även Försäkringskassans kunder är beroende av IT:s servrar dels för att få sina ersättningar i tid, dels för att kunna sköta och följa sina ärenden via självbetjäningstjänsterna på internet. IT-avdelningen har en oerhört central roll i Försäkringskassan. Vi är en möjliggörare och ett stöd för kärnverksamheten. Det säger Peter Axelborn, chef för IT Produktion. Det är vi som ser till att systemen är uppe och snurrar så att handläggarna och medborgarna kommer åt Försäkringskassans tjänster. Försäkringskassan är väldigt IT-känslig en vanlig handläggare lär tillbringa så mycket som 80 procent av sin arbetstid framför datorn och om inte IT fungerar så klarar inte verksamheten att uppnå sina mål. Men IT-avdelningen har också en central roll för Försäkringskassans utveckling. Vi bidrar till att Försäkringskassan kan jobba rationellt och effektivt Peter Axelborn Det är vi som ser till att systemen är uppe och snurrar så att handläggarna och medborgarna kommer åt Försäkringskassans tjänster. och att det kanske blir billigare. Även om IT-kostnaderna ökar kan resultatet bli att kassans totala kostnader minskar. Som exempel lyfter han fram utvecklingen av självbetjäningstjänsterna på webben och den påbörjade automatiseringen av ärendehandläggningen. Samtidigt håller han med om att IT förr varit lite vid sidan om vilket säkert kan leva kvar på sina håll. Det är nog inte för inte som IT-avdelningen i vardagligt tal ofta kallas för Sundsvall (precis som huvudkontoret kallas för Stockholm). Men IT lever inte för sig själv. Under mina år på Försäkringskassan har IT utvecklats till att knytas närmare kärnverksamheten och utnyttjas som en viktig resurs. Men det finns säkert mycket kvar att göra. Komplex verksamhet Ytterligare en aspekt är att IT är en samhällsnyttig verksamhet och det är också vad som ligger bakom Peter Axelborns eget engagemang i arbetet på IT-avdelningen. Det är också en omfattande och komplex verksamhet vilket gör den spännande. Dessutom är vi tekniskt intressanta. Vi är och har varit tidiga med ny teknik, vilket gör oss attraktiva som arbetsgivare med goda utvecklingsmöjligheter. Den som börjar hos oss får logga in i teknikens framkant. Peter Axelborn vill också lyfta fram att IT-avdelningen alltmer öppnat sig genom att bedriva ett utvecklingsarbete som anstår en professionell ITorganisation. Vi vill verkligen vara med i Försäkringskassan. Därför försöker vi beskriva vår verksamhet transparant för att visa var vi står och går. Inom IT Produktion (ITP), som är ett av IT-avdelningens tre verksamhetsområden (de andra är Applikation respektive Tjänster), är Peter Axelborn chef för nästan 350 medarbetare varav 25 chefer på olika nivåer. ITP ansvarar framförallt för produktionen och driften av IT samt tekniskt underhåll, utveckling och normering inom området. Man har även ansvar för att underhålla och utveckla IT:s infrastruktur samt att driftsätta testade och godkända leveranser från utveck- Forts. på nästa sida dagens socialförsäkring mars

18 Fortsättning från föregående sida. lingssidan. Genom Helpdesk ger man också support och stöd för driftsatta tjänster och genom Driftcenter övervakas IT-systemen dygnet runt. Många medarbetare vid IT-avdelningen har pryat i försäkringen, framförallt vid Kundcenter i Gävle, för att få en bättre förståelse för hur handläggarna har det. De har varit väldigt positiva när de kommit tillbaka så det är något som vi måste utveckla, konstaterar Peter Axelborn. Han har själv, tillsamman med sin ledningsgrupp inom ITP, besökt både Kundcenter i Sundsvall och LFC och NFC i Malmö. Det var väldigt berikande att se hur de har det. Till exempel att de måste gå mellan flera fönster i handläggningen. Det finns vissa system där våra applikationer säkert kan förbättras. Peter Axelborn menar att användbarheten i IT-systemen blir successivt bättre i takt med att det kommer nya IT-releaser. Till exempel har allt fler ärendeslag kommit in i ÄHS. 840 medarbetare på IT-avdelningen På Försäkringskassans IT-avdelning arbetar ca 840 medarbetare, varav ca 650 i Sundsvall. Inom ITP ( IT Produktion) arbetar ca 350 medarbetare. IT-avdelningen har sin bas i Sundsvall men dessutom verksamhet på flera håll runt om i landet: Kalix, Luleå, Söderhamn, Stockholm, Göteborg och Karlskrona. IT-avdelningens anslag för 2012 är ca 575 miljoner kronor varav nästan 400 miljoner ligger på ITP. Mer än 600 miljoner kronor är avsatt för IT-utveckling under Chef för IT-avdelningen är IT-direktör Stefan Olowsson. Men vi har fortfarande kvar system i stordatorplattformen vilket gör att TP-fönstren ännu inte försvunnit. Men vi jobbar hela tiden på att ta oss ur det och få motsvarande funktionalitet i andra lösningar. Det handlar hela tiden om att hitta ett gränssnitt för IT-tjänster som är begripligt. Stort tryck När DS ber Peter Axelborn att ta tempen på dagens IT-situation konstaterar han att det var ett enormt tryck 2011 med väldig många utvecklingstimmar. IT-releasen i november var jättestor på grund av lagändringarna nya sjukregler, förändrad jämställdhetsbonus och dubbeldagar i föräldraförsäkringen vid årsskiftet. Under hösten jobbade medarbetarna på IT-avdelningen kollossalt mycket, både med att utveckla och testa. Det är en lång process innan det är dags för produktionssättning. Under 2012 ska IT-avdelningen producera upp mot en miljon utvecklingstimmar. Det blir en utmaning hur vi ska klara av allt och min prognos är att det blir samma stora release igen kommande november, säger Peter Axelborn. Det blir tufft eftersom vårt produktionstopp alltid infaller månaderna runt årsskiftet. Det är då våra maskiner används som mest. Det närmaste året handlar det, förutom om fortsatt utveckling av självbetjäningstjänsterna, om automatiseringen av föräldrapenningen. En release är planerad till början av Det som ska levereras då, till exempel regelmotorer, måste göras klart i år. Automatiseringen är ett viktigt projekt med många inblandade och med avgörande betydelse för att Försäkringskassan ska klara av sina ekonomiska åtaganden. Även ITP är med i det arbetet men de mesta resurserna kommer från IT Applikation. Ett exempel på ett aktuellt mindre projekt är det som kallas rationella terminaler, eller tunna klienter, egentligen en PC utan hårddisk som inte kräver några installationer lokalt. Det finns både verksamhetsaspekter och en ekonomisk sida av det projektet. Vi har haft en pilot vid LFC i Sollefteå och tittar vidare på det i år. Det är svårare att sia fem år framåt i tiden. Men Peter Axelborn räknar med att Försäkringskassan då ska ha lyckats automatisera en del av handläggningen. Sedan tror han att de statliga initiativen på IT-området, bland annat genom E-delegationen, kan få betydelse. IT-ministern har till exempel nyligen aviserat en ny nationell strategi för e-förvaltning och en standardiserad e-legitimation för offentlig sektor. Själv leder han redan en förstudie, Effektivare IT-drift, som ska söka myndighetsgemensamma lösningar som kan minska statens kostnader. Det är ett uppdrag från just E-delegationen. Vi deltar också i flera andra av E-delegationens förstudier och utredningar. Samordningsprojekt Han räknar även med spin off-effekter från det myndighetsnätverk som bildats i Sundsvall och där IT-avdelningen finns med. Det går bland annat ut på att samordna utbildning, kompetensförsörjning och viss administration. Peter Axelborn berättar också att det finns ett stort externt intresse för IT-avdelningens arbete. Inte minst när det gäller automatiseringen. Men även andra tekniska lösningar som hur driftserviceparken drivs och hanteras. Vi är väl positionerade i IT-sfären. Vi får ofta frågor om referensbesök från våra leverantörer som vill visa andra kunder vad vi gjort. Vi har också 18 dagens socialförsäkring mars 2012

19 3 snabba frågor 1. Det bästa med att få arbeta med IT? Ständig förändring och utveckling. 2. Det bästa med att arbeta på Försäkringskassan? Samhällsnyttan. 3. Det bästa med Sundsvall? Familjen och vännerna. Jag har vuxit upp här. Uthållighet är ett nyckelord för Peter Axelborn, chef för IT Produktion inom Försäkringskassan IT-avdelning. ett utbyte kring hur vi arbetar med våra processer för incidenter, problem och releaser. Avslutningsvis ber DS Peter Axelborn att sammanfatta vad som krävs för att IT-produktionen ska löpa smärtfritt utan avbrott. Nyckelordet är uthållighet. Vi ska vara innovativa med bibehållen driftsstabilitet. Varje minut räknas, annars blir det problem för handläggarna ute i verksamheten. Peter axelborn Ålder: 47 år. Arbete: Chef för IT Produktion inom Försäkringskassans IT-avdelning. Arbetat på Försäkringskassans IT-avdelning och från Däremellan ett IT-konsultbolag. Utbildning: Systemvetenskap vid Mitthögskolan i Östersund. Är i grunden sjöofficer i flottan. Bor: Sundsvall. Familj: Fru och två barn, 15 och 13 år. Fritid: Sonen spelar hockey i Timrå och dottern spelar fotboll. Lägger mycket tid som ledare och föräldrasupport där. Senast läst: Håller på med Steve Jobs biografi. Senast sett: Ser gärna naturprogram, nyligen var det Frozen planet, på TV. dagens socialförsäkring mars

20 Kraftig minsknin g av sjukersättn i De nybeviljade sjukersättningarna har minskat kraftigt till följd av regeländringen 2008 från år 2004 till förra året. Dessutom går det inte längre att få tidsbegränsad sjukersättning. DS har tittat lite närmare på vad som hänt sedan text: Eva Lindén Andelen människor som hade sjukersättning, eller tidigare förtidspension, var under många år extremt hög i Sverige. Under 2004 fick personer sjukersättning. I december 2005 var det totalt personer som hade ersättning. Det var troligen all time high, även om det är lite osäkert att jämföra med tidigare förtidspension/sjukbidrag. Antalet nybeviljade sjukersättningar började minska från 2006 men regeringen föredrog ett radikalt grepp. Samtidigt med tidsgränser för sjukpenning infördes därför, från 1 juli 2008, betydligt hårdare regler för rätt till sjukersättning. Även den tidsbegränsade ersättningen togs bort (även om övergångsregler gjort det möjligt att ha tidsbegränsad ersättning till och med december i år). För att ha rätt till sjukersättning idag måste arbetsförmågan vara stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Det måste röra sig om kroniska sjukdomar och irreversibla skador där ytterligare rehabilitering av något slag inte leder till ökad arbetsförmåga. Hänsyn får inte längre tas till sådant som ålder, utbildning och vad man sysslat med tidigare. Syftet bakom förändringen i den svenska sjukförsäkringen är att människor inte i onödan ska tappa kontakten med arbetslivet och stå utan egen försörjning. Att även den tidsbegränsade ersättningen tagits bort beror på att den ofta ledde vidare till nya perioder med ersättning och kanske i förlängningen permanent ersättning. Sjukpenning är mer flexibelt med större möjligheter att pröva återgång i arbete. Personerna tappar heller inte kontakten med vården. Vem får sjukersättning? Den som är år och vars arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt, dvs för all överskådlig framtid. Det måste röra sig om kroniska sjukdomar och irreversibla skador där ytterligare rehabilitering inte bedöms leda till någon förbättring. Hänsyn får inte tas till ålder, utbildning, tidigare verksamhet m m. Svåra bedömningar En av många frågor är hur det fungerar att handlägga sjukersättning idag. Den gemensamma uppfattningen bland dem som DS har pratat med är att det många gånger är svårt att bedöma om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt. Det är många turer i handläggningen och det kan bli väldigt svåra avgöranden, det är ofta rätt tufft, säger Eva Hartwig, personlig handläggare på LFC City i Stockholm. Man behöver ofta ta upp ärenden i gruppkonsultation och diskutera med försäkringsmedicinska rådgivare, specialist, beslutsfattare och kollegor. Eva Hartwig handlägger idag nyansökningar men arbetade tidigare i en grupp som enbart arbetade med tidsbegränsad sjukersättning. Avsikten var att handläggarna skulle kunna koncentrera sig enbart på personer som hade tidsbegränsad sjukersättning. Det handlar om att se till att utredningen är så noggrann som möjligt och eventuellt att ytterligare insatser genomförs innan ersättningsperioden upphör. När ersättningen upphör erbjuds personen att genomgå den så kallade arbetslivsintroduktionen hos Arbetsförmedlingen, som ett led i att kartlägga och vägleda mot arbete. Efter det får en del ytterligare insatser hos Arbetsförmedlingen, andra återvänder till sjukförsäkringen och ansöker om sjukpenning eller sjukersättning. Även den som saknar sjukpenninggrundande inkomst kan sedan 1 januari i år få sjukpenning på nytt, kallad sjukpenning i särskilda fall. Några kommer igång i någon form av arbete. Av de många som haft tidsbegränsad sjukersättning på deltid är det relativt vanligt att gå upp till heltid, eller helt enkelt välja att inte delta i arbetslivsintroduktionen. Många avslag Alla personliga handläggare inom sjukförsäkringen handlägger sjukersättning men ärendena är inte så många. De handlar om att byta ut sjukpenning mot sjukersättning eller om ansökningar från sjukskrivna. Desto fler har Marita Sannergren som är utredare och enbart handlägger nyansökningar, ofta från personer med försörjningsstöd. Alla erbjuds ett överlämningsmöte där Arbetsförmedlingen informerar om vad de kan erbjuda, och avgör om personen kan skrivas in. Av dem som söker sjukersättning får de flesta avslag. Arbetsförmågan bedöms inte vara stadigvarande nedsatt eller inte nedsatt med minst en fjärdedel. Ibland kan inte rehabiliteringsmöjligheterna anses uttömda. I 20 dagens socialförsäkring mars 2012