Inlämnade intresseanmälningar är offentliga efter 30 november 2014.

Transkript

1 Dnr: INBJUDAN TILL MARKANVISNING Denna inbjudan vänder sig till aktörer som vill vara med och bygga upp Kirunas nya stadskärna. Erbjudanden att bygga ska vara kommunen tillhanda senast den 30 november 2014, under adress Kommunsekreterare Kiruna kommun Kiruna Erbjudanden kan också skickas via mail på adress Inlämnade intresseanmälningar är offentliga efter 30 november Inledning Expansionen av LKAB:s gruva i Kiruna innebär stora förändringar i den nuvarande staden. Tre tusen bostäder, stadens kommersiella centrum, flera hotell, arbetsplatser och ett antal offentliga institutioner måste ersättas. Utöver de byggbehov som stadsflytten ger upphov till sker en snabb tillväxt i Kiruna kommun. Turistnäringen expanderar mycket snabbt, nya gruvor öppnas i Svappavaara och också inom rymdverksamheten sker en snabb utveckling. Sammantaget innebär detta ett mycket starkt tryck på byggande av bostäder och lokaler i kommunen. Nya Kiruna kommer att byggas 2,5 kilometer öster om den befintliga stadskärnan. Byggstarten sker hösten 2014 då första spadtaget tas till det nya stadshuset. Det blir startskottet till byggandet av Nya Kiruna. I kommunens Utvecklingsplan redovisas en ur kommunens synvinkel önskvärd utveckling av Nya Kiruna. Utvecklingsplanen finns presenterad i en sammanfattning på kommunens hemsida på adress: Under samma adress med underrubrik Nya Kiruna finns samlat viktiga dokument för arbetet bl a kommunens avfallsplan och geoteknikundersökningar. Nya dokument kan komma att läggas ut under hand. Området Det område markanvisningen avser är Nya Kirunas stadskärna. Schematiskt kan säga att området har två beståndsdelar. Stadstorget som ska bli Nya Kirunas mest centrala och frekventerade plats. Torget ska vara den självklara mötesplatsen och manifestera Kirunas identitet. Bebyggelse runt torget måste vad gäller såväl funktion som arkitektur bidra till det aktiva folkliv och de sociala möten som ska känneteckna platsen. Mitt på stadstorget är stadshuset placerat, och vi vill se det omgivet av hotell, bibliotek, Folkets Hus/kulturhus, turistbyrå, handel, restauranger, caféer och bostäder. Stadskärnans andra del utgörs av handelsgatan. Här ska den kommersiella service som finns in den nuvarande stadskärnan erbjudas etableringsmöjlighet, men vi förutser också nyetablering av kommersiella verksamheter. Längs handelsgatan är alla bottenvåningar öppna. Vi ser gärna att också tvärgator till handelgatan kan erbjuda öppna bottenvåningar. I de öppna bottenvåningarna ser vi publika verksamheter i form av framförallt handel, men också i form av hotell, restauranger, caféer och kultur. Postadress: Kiruna kommun, Kiruna Organisationsnr: Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen 31 Webb: Telefon: E-post: kommun@kommun.kiruna.se

2 2 Ovanliggande våningar kan användas för olika ändamål; boende, kontor eller annan verksamhet. Handelsgatan utgår från stadstorget och går österut mot E10. I anslutning till E10 är det på grund av buller och säkerhet inte möjligt att bygga bostäder eller andra känsliga stadsfunktioner. Här planeras för volymhandel och markparkering. Stadskärnan omfattar totalt kvm BTA fördelade på 10 kvarter och framgår av bifogad karta. Av dessa omfattar inbjudan kvarter 1-3, 5, 7 samt LKAB äger mark och har beslutat att tillsvidare behålla kvarter 4 och 6 på bifogad karta. Det kommunala bostadsföretaget, Kiruna bostäder kommer att bygga och kommer att disponera kvarter 8. Kvarter 2 och 3 är tillgängliga först Omkring stadstorget och längs handelsgatan ska rymmas kvm BTA för detaljhandel. Vidare redovisas ett bostadstillskott omfattande lägenheter, samt kvm BTA för kontorsändamål. Kiruna upplever en stor brist på hotellrum och i den nuvarande stadskärnan ska cirka 400 rum avvecklas. Bedömningen är att det finns utrymme för tre hotell inom området med rum vardera, totalt ca 500 rum. I denna inbjudan redovisas inga absoluta tal för våningshöjd. Närheten till flyplatsen innebär dock att hushöjder över 10 våningar inte är möjliga. Avgörande för bedömningen av inkomna förslag är inte husets höjd i sig utan snarare hur det harmoniserar med den miljö vi har ambition att skapa i stadskärnan. Av betydelse blir då frågor om sol och ljus och att bebyggelsen inte får en utformning som skapar mörka, skuggiga och skymmande vyer i stadsmiljön. Viss ledning ger även exploateringstalen i utvecklingsplanen, sid 74. För Kvarter 5 vid torget har kommunen tankar på att det ska innehålla Folkets Hus/kulturhus, bibliotek och konferensanläggning. Placeringen gör det möjligt att samverka med och samnyttja lokaler med hotell som etableras i stadskärnan. Byggnationen av stadshuset på stadstorget påbörjas i september Stadsparken har formen av ett grönt band genom staden och tangerar stadskärnan. E10 måste ges en ny dragning på grund av gruvans expansion. Den nya E10:an kommer att utgöra stadskärnans norra gräns. Ett resecentrum finns redovisat omedelbart söder om stadstorget. Kommunens ambition är att göra detta till ett nav för olika trafikslag; järnväg, buss, taxi och cykel. Kirunas nya sjukhus planeras i ett läge i omedelbar anslutning till resecentrum. Gymnasieskola planeras norr om stadsparken. Exakta läget är inte beslutat och läget som redovisas på kartan är ungefärligt. Kommunens ambitioner När Kiruna byggdes upp i början av 1900-talet ansågs den av många vara en mönsterstad i vilken såväl bostadssociala som stadsbyggnadsmässiga och arkitektoniska kvaliteter på ett positivt sätt utmärkte staden i förhållande till vad som var brukligt vid denna tid. Kiruna kommun har idag samma ambition. Den uttalade viljan är att bygga en stad som blir en förebild för svenskt stadsbyggande. Ytterst ligger utmaningen i att visa hur de tre dimensionerna av hållbarhet (ekonomisk, social och ekologisk) kan konkretiseras i praktiskt stadsbyggande samt ge substans åt begreppen stadsmässighet och stadskvaliteter. Kommunen kommer själv att ta en ledande roll och göra betydande investeringar för att realisera denna ambition. Det nya stadshuset kommer att ges en än mer publik inramning än dagens. Vid sidan om utställningar och mötesplatser kommer stadshuset även att inrymma ett länskonstmuseum. Kommunen kommer att lägga ned omsorg och stora resurser på att stadstorget ska få en sådan utformning att det får förutsättningar att bli det aktiva och attraktiva stadstorg som så hett efterfrågas av Kirunaborna. Kommunen kommer också att göra ett flertal investeringar i offentliga verksamheter som kan bidra till att stärka den nya stadens attraktivitet för såväl boende som för besökare, bland annat genom lokalisering av bibliotek, Folkets hus/kulturhus, badhus och gymnasieskola till eller i direkt

3 3 anslutning till nya centrumbildningen. Kiruna kommun tillämpar 1%-regeln på kommunala byggnader. Stadsflytten i Kiruna innebär utmaningar, men är också förenad med stora möjligheter. Att människor tvingas bryta upp från sina bostads- och livsmiljöer är en smärtsam process. För Kiruna är gruvan en livsnerv och det finns en acceptans för att den nuvarande staden måste flyttas. Samtidigt finns mycket tydligt uttryckta förväntningar om att den nya stad som byggs ska fylla krav på såväl goda boendemiljöer som en attraktiv stadsmiljö. Kommunens ambition är att stadskärnan förutom kommersiell service ska innehålla bostäder, kontor och kommunal service. Bottenvåningarna ska vara öppna mot handelsgatan och stadstorget. Varje byggnad ska bidra till att skapa en levande stadsmiljö. Fasadlängd med samma uttryck ska vara begränsade för att skapa en mångfald av arkitektoniska intryck. Likaså bör hushöjderna varieras för att skapa mångfald av intryck, härvid är dock viktigt att beakta sol, ljus och vindförhållanden. Kommunens ambition för det offentliga rummet är högt. Ambitionen är att det nya stadstorget ska vara en livaktig samlingspunkt med publika funktioner i form av bland annat caféer, restauranger, bibliotek, kultur och turistbyrå. Ett program kommer att tas fram för utformning och funktioner på torget. Torget kommer att hålla hög klass på material och utformning. Stadsparken ska fungera för kommunikation mellan stadsdelarna men också innehålla aktiviteter för olika åldrar. Ett program kommer att tas fram även för stadsparken. En strategi ska också tas fram för belysningen inom nya Kiruna. Konst kommer att flyttas från befintligt centrum till nya Kiruna. Ett program för hur konstnärlig gestaltning från ett övergripande perspektiv kan finnas med i hela stadsmiljön håller på att tas fram. Nedan redovisas de kvaliteter kommunen vill uppnå i den nya stadskärnan samt de kriterier som lagts fast för att värdera i vilken omfattning dessa kvaliteter tillgodoses i de intresseanmälningar om byggande som inlämnas. Stadsbyggnadsprinciper bedömningsgrunder Bedömningen av inkomna intresseanmälningar kommer ske utifrån sju kvaliteter som är direkt knutna till utvecklingsplanens stadsbyggnadsstrategi: 1. Dynamiskt genomförande och ekonomisk robusthet 2. Levande och trygg stadsmiljö 3. Tillgänglig och promenadvänlig 4. Blandad och socialt sammanhållen 5. Stark identitet och arkitektur 6. Stad och natur i samspel 7. Energi- och resurssmart Det bör noteras att dessa sju kvaliteter inte är entydiga och tydligt avgränsande i förhållande till varandra. Exempelvis är frågor om möjligheter till gång och cykel i den nya staden direkt relaterade till kvaliteter under rubriken Tillgänglig och promenadvänlig, men de har också en koppling till rubriken Energi- och resurssmart. Utgångspunkten vid bedömning är att ingen av de sju kvaliteterna är viktigare än någon annan. De sju kvaliteterna kommer alltså att vägas med samma tyngd. I texten nedan redovisas vilka kriterier som kommer att användas för att bedöma de sju stadsbyggnadskvaliteterna. 1. Dynamiskt genomförande och ekonomisk robusthet Som nämnts är byggandet av Nya Kiruna ett unikt projekt. Aldrig tidigare har en stad flyttats på

4 4 detta sätt. Den utmaning som byggherrarna och kommunen nu ska axla är att bygga upp en helt ny stad. Kommunledningens krav och invånarnas förväntan på en attraktiv stadsmiljö måste samtidigt infrias. Dessutom finns ytterligare ett krav som måste beaktas. Det måste gå fort. Sprickbildningen i den nuvarande stadskärnan får till följd att avvecklingen måste påbörjas under Detta i sin tur innebär att byggandet av den nya stadskärnan måste kunna påbörjas under 2015/2016. För detta krävs en dynamisk samarbetsinriktad genomförandeprocess och en ekonomisk robusthet i byggande och utvecklingsprojekt. Torgbildningen och handelsgatan kan ses som kollektiva nyttigheter som alla de som bygger har glädje av. För att maximera värdet på dessa kollektiva värden är det nödvändigt att berörda byggherrar samverkar och samordnar sina byggplaner, det kan här handla om allt från parkeringsfrågor och butiksetableringar till snöröjning. Kommunen kommer att skapa en särskild samverksgrupp för dessa frågor och förutsätter att samtliga byggare deltar. Mycket ska byggas under kort tid och många projekt kommer att bedrivas parallellt i tid. För ett effektivt byggande förutsätts att byggen som bedrivs parallellt samordnas vad gäller logistik. Kommunen kommer att inrätta en särskild samverkansgrupp för logistikfrågor. Byggherrar förutsätts medverka i denna grupp i de fall detta föranleds av att olika byggprojekt måste samordnas. Kommunen kommer upprätta detaljplaner med ledning av den marktilldelning som blir resultatet av markanvisningsprocessen. Detaljplaneringen förutsätts ske i ett nära samarbete med respektive byggherre, dels för att säkerställa att kommunens ambitioner tillgodoses, dels för att säkerställa att planens innehåll är ekonomiskt och tekniskt genomförbart. Detta samarbete mellan kommunen och byggherren ska ses som en kreativ process där smarta och effektiva lösningar för att utveckla kvaliteter och värden utvecklas i samspel. Kiruna kommun förutsätter att intresserade byggherrar bejakar en sådan samarbetsprocess. 2. Levande och trygg stadsmiljö En mycket tydlig trend i dagens stadsutveckling är strävan att skapa stadskvaliteter och förutsättningar för stadsliv. I det visionsarbete som genomfördes och i andra dialoger med kirunabor är det två saker som återkommande efterlyses; ett stadstorg och en handelsgata. Kirunabornas synpunkter överensstämmer mycket väl med de synpunkter som framförts från handelsföretagare. Av detta skäl kommer stadshuset att placeras mitt på det nya stadstorget, som ska bli Kirunas nya mittpunkt och mötesplats med butiker, restauranger, caféer samt bibliotek/kulturhus och andra verksamheter. Från torget utgår handelsgatan österut mot Tuolluvaara. Det kommer att bli en klassisk handelsgata med öppna bottenvåningar och med butiker på vardera sidan av gatan. - Alla byggnader och fastigheter ska ha entréer ut mot gata. Bottenvåningar ska anpassas till om de vätter mot huvudgata eller lokalgata. Mot mer avskilda lokalgator kan viss förgårdmark eller uteplatsyta tillåtas. Inget stads- eller gaturum ska omges av döda fasader. Bottenvåningarna ut mot stadstorget och handelsgatan ska vara öppna, entrétäta och rymma

5 5 verksamheter som bidrar till stadsliv; butiker, kulturaktiviteter, caféer och andra publika verksamheter. Stadstorget är stadens mittpunkt och mest tillgängliga plats. Bebyggelsens innehåll och utformning omkring torget ska återspegla och stödja torgets roll som mötesplats. Handelsgatan är en gå- och eventuellt gåfartsgata (trafik tillåts på gåendes villkor). Denna gata ska bli Kirunas mest frekventa gångstråk och får därmed också rollen som mötesplats med möjligheter till sittplatser och vistelse. Arkitektur och utformning av byggnaderna som vätter mot gatan måste vara sådana att de främjar stadslivet. Bebyggelsekvarteren ska ha rymliga gårdar med grönska och möjlighet till lek och utevistelse. Ett riktvärde är 15 kvm gårdsyta/lägenhet. Mindre privata uteplatser i bottenvåningen mot gården bör vara möjliga. 3 Tillgänglig och promenadvänlig Trafik och transporter är nödvändiga för att stadskärnan ska vara tillgänglig och kunna fungera. Samtidigt får inte trafik och transporter dominera stadskärnan eftersom dess funktion som social mötesplats då går förlorad. En bärande tanke i Utvecklingsplanen är att trafik måste bejakas i stadskärnan, men att denna måste ske på den attraktiva stadens villkor, dvs. på ett sätt som innebär att stadens roll som mötesplats för handel, promenader och sociala möten ger ramarna för trafikplaneringen. I utvecklingsplanen har tre parkeringshus redovisats i anslutning till handelsgatan för att klara parkeringen till handel och arbetsplatser. Parkeringshusen kan inrättas som gemensamhetsanläggningar alternativt drivas av ett särskilt bolag. Parkeringsfrågan måste beaktas i alla intresseanmälningar av byggande som inlämnas. Boendeparkering förutsetts i första hand lösas inom egen fastighet. Kommunen är positiv till samordning av parkeringslösningar för flera fastigheter/kvarter och förslag på lösningar. Kommunens parkeringsnorm finns tillgänglig på hemsidan. En översyn ska göras framförallt avseende kravet för hotell och restaurang. Stadskärnans nya läge underlättar cykling och cykelparkering skall finnas. För tillkommande bostäder ska plats för cykelparkering redovisas. - Stortorget och handelsgatan är primärt avsedda för gående och stadsliv. Behov av transporter kan dock förekomma och ska i sådana fall ske på de gåendes villkor, enligt principen gåfartsgata. Varuleverenser och andra transportbehov ska tillgodoses från baksidan av fastigheter som har fasad mot torget eller handelsgatan. För boende ska finnas parkeringsplats med tillgång till motorvärmare och möjlighet att ordna laddning av elbil. Parkeringsnormen för flerbostadshus är 16 platser på 1000 kvm BTA. För att främja innovativa parkeringslösningar kan delar av parkeringsnormen förläggas till gemensamma parkeringslösningar. För besökare och förvärvsarbetande ska finnas tillgång till parkeringsplats i mycket nära anslutning till torget och handelsgatan. Till viss del kan detta parkeringsbehov tillgodes genom kantstensparkering i anslutning i kvarter som ansluter till stadstorget och handelsgatan, men i huvudsak måste parkering ske i särskilda parkeringshus alternativt under jord. Möjligheten att effektivisera parkeringsmöjligheterna genom att samordna boendeparkering med besöksparkering. Ekonomiskt hållbara och innovativa lösningar som prioriterar stadslivet måste studeras. För den volymhandel som planeras i handelsgatans östra del (ut med E10) förutsätts parkering kunna ske i form av markparkering i direkt anslutning till E10. Parkeringslösningar får inte störa stadslivet på handelsgatan.

6 6 4. Blandad och socialt sammanhållen En mycket tydligt uttalad politisk ambition är att Kiruna ska vara en socialt sammanhållen stad. Utvecklingsplanens ambition att skapa integration och sociala mötesplatser för människor är mycket starkt uttalad. Social sammanhållning är en nyckel för att skapa en attraktiv stad. - För att motverka segregation och en social skiktning av staden ska staden byggas blandad. Det betyder att i stadskärnan ska såväl hyresrätter som bostadsrätter produceras. Vidare ska finnas allt från stora och påkostade lägenheter, till enkla och små lägenheter. Ett starkt önskemål är att denna blandning ska finnas också i den lilla skalan, inom kvarteret. För planerade hyreslägenheter ska redovisas hur och vem som ska förvalta lägenheterna långsiktigt. Gator, torg, parker, grönområden och andra allmänna platser kommer att utformas så att de tilltalar olika grupper i samhället. Förutsättningarna för naturliga möten mellan människor kommer att vägleda planering och utformning av alla allmänna platser. Vid sidan av de allmänna platserna spelar också privata mötesplatser (exempelvis i form av caféer, gallerior, restauranger och kulturverksamheter) en viktig roll för staden som social arena. Ett samspel mellan privata och offentliga mötesplatser ska känneteckna utbyggnaden av Kirunas nya stadskärna. Frågor om trygghet och säkerhet spelar en viktig roll för såväl för upplevelsen av det egna välbefinnandet som för omfattningen av hur mycket man utnyttjar och vill vistas i staden. Frågor rörande trygghet och säkerhet ska beaktas i inlämnade förslag. Det handlar härvid om halkrisker samt risker med fordon. Också ljussättningen i stadskärnan är viktig att beakta för att undvika våldsbrott. Även risker med snö- eller isras ska beaktas. Genus- och barnperspektiv ska anläggas på föreslagna lösningar. Möjlighet till trygghetsboende bör studeras. 5. Stark identitet och arkitektur Kiruna har idag en tydlig identitet. Hos Kirunaborna finns en uttalad stolthet över såväl stadens bebyggelsehistoria som över enskilda byggnader. Också i den utomstående betraktarens ögon förmedlar Kiruna identitet och historia. I den nu förstående stadsomvandlingen är det utomordentligt viktigt att denna identitet och historia för in i nutiden och framtiden. Nya Kiruna får inte ges en identitet som skulle kunna vara liktydig med ett nybyggt område i någon annan svensk stad. Det genuina, lokala och det historiska arvet måste tydligt förmedlas i det nya Kiruna som växer fram. Det är viktigt att ta med värdebärande element från nuvarande stad inte bara i form av hela byggnader utan även byggnadsdelar, skyltar m m. Konsten i nuvarande stadskärna kommer att flyttas med. Stadstorget är ett landmärke och ska bli en del av Kirunas identitet. Byggnadernas utformning vid torget ska om möjligt ges en arkitektur som stärker Kirunas identitet. Detta kan exempelvis åstadkommas genom att lokala material, färg och formspråk används. Även längs handelsgatan är det viktigt att arkitekturen bidrar till att skapa lokal identitet. Det får heller inte uteslutas att placera någon/några av de kulturbyggnader som ska flyttas till kvarteren runt handelsgatan eller stadstorget. Om detta bedöms som önskvärt måste förslaget utvecklas i överensstämmelse med dokumentet riktlinjer Kulturmiljö Kiruna. Stadsbilden från stadstorget och handelsgatan ska vara varierad och bebyggelsen ska upplevas som många små enheter där varje kvarter är uppdelat i flera volymer, fastigheter eller trapphus. Fasadens uttryck måste växla och en enskild fasad bör inte överstiga m längd.

7 7 6. Stad och natur i samspel Den nya stadskärnans relation till den omkringliggande naturen har betonats i olika sammanhang, inte minst i de medborgardialoger som förts. Dessa kopplingar och relationer kommer att ges prioritet i kommunens övergripande planering och måste beaktas i planering och byggande av stadskärnan. Naturens och grönskans biologiska mångfald ska beaktas inom den nya bebyggelsen. Grönytefaktor kan komma att tillämpas. Möjligheter till stadsodling bör studeras om det tilltänkta byggobjektet medger detta. 7. Energi- och resurssmart I likhet med önskemålen att den nya staden ska rymma rika möjligheter till stadsliv, så finns också en bred och stark önskan att den nya staden ska bli en förebild vad gäller miljötänkande och miljösmarta lösningar. Kiruna kommun avstår medvetet från särkrav som går utöver de som lagts fast nationellt, och väljer istället att ange ambitioner som ger byggintressenter incitament till nytänkande och innovativa lösningar. - All tillkommande bebyggelse ska vara energisnål och klimatsmart. Ekonomiska överväganden som görs avseende byggande ska baseras på livscykelanalyser. Tillkommande bebyggelse ska utformas på ett sätt som innebär att statliga normer för energiförbrukning inte överskrids. Byggande av passivhus eller byggnader med minimerad miljöpåverkan är önskvärt. Innovativa lösningar ska eftersträvas. Återanvändning och återvinning av material från den stad som avvecklas är önskvärd av såväl miljöskäl som för att bidra till att den identitet fysiska föremål och material kan förmedla. Varje tillkommande fastighet ska för återvinning kunna hantera det antal fraktioner som kommunens tekniska verk föreskriver (i dagsläget tidningar, papper, glas och metall). En förhoppning är att kommunen i framtiden ska kunna separera hanteringen av komposterbart- och brännbart avfall. En beredskap för den typen av sophantering ska finnas. Planer finns på att lösa sophanteringen i stadskärnan med en sopsuganläggning. Beslutas att en sådan anläggning skall byggas ska fastighetsägarna i området delta i kostnaderna genom anläggningsavgift alt att anläggningen inrättas som gemensamhetsanläggning. Kiruna är en vinterstad. Byggnationen måste planeras på ett sådant sätt att snöröjning underlättas. Upplag för snö måste finnas på respektive fastighet för mellanlagring innan snön transporteras till slutförvaring. I planeringen av stadskärnas funktion som social mötesplats måste Kirunas vinterklimat beaktas. Vid utformning och placering av byggnader måste de lokala klimatförhållandena beaktas inte minst genom sol-, snö- och vindstudier. Slutkunden ska enkelt kunna avläsa och påverka sin energiförbrukning. Parkeringsplatser i anslutning till bostäder och arbetsplatser ska utrustas med motorvärmare och framtida möjlighet till laddning av elfordon, med individuell debitering. All bebyggelse förutsätts anslutas till kommunens fjärrvärmenät --Ledningsnät för vatten och avlopp ska utformas i enlighet med Kiruna kommuns krav. Den fortsatta processen

8 8 Bedömning av inkomna erbjudanden En bedömningsgrupp kommer att studera och värdera inkomna förslag. Denna bedömning ska baseras i de sju stadsbyggnadsprinciper (bedömningsgrunder) som redovisats ovan. Sammansättningen av bedömningsgruppen är gjord för att täcka in de kvaliteter som ska bedömas. De utsedda i bedömningsgruppen är också valda med hänsyn tagen till gedigen kunskap om frågor som rör planering och bebyggelseutveckling. Bedömningsgruppen består av fem fristående medlemmar samt två kommunala representanter. Med fristående menas medlemmar som inte är anställda av Kiruna kommun, berörda byggintressenter eller på annat sätt har sakintressen i projektet. Bedömningsgruppens arbete kommer att inledas direkt efter det att erbjudanden om byggande inkommit (30 november). Senast den 10 januari kommer gruppens värdering av inkomna erbjudanden att vara klar och det kommer därefter att överlämnas till kommunen för beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Fullmäktiges beslut förväntas ske i februari I bedömningsgruppen ingår Börje Klingberg, f d Fastighetsdirektör, Malmö stad Thomas Kalbro, professor fastighetsteknik, KTH Inger Krekula, Plan- och bostadsenheten, Länsstyrelsen Norrbotten Alexander Ståhle, VD Spacescape Ej utsedd Eva Ekelund, Mark- och exploateringschef Kiruna kommun Göran Cars, sekreterare, stadsutvecklare Kiruna kommun Kompetens och expertis Omfattningen och komplexiteten i detta stadsbyggnadsprojekt kommer att ställa stora krav på de som ska bygga. Kommunen ser gärna en redovisning vilken kompetens som finns till förfogande (konsulter som är knutna till byggherren jämställs som egen kompetens), samt referenser till andra liknande komplexa projekt som man medverkat i. Principer för marktilldelning Markpriset inkluderar gatubyggnadsersättning, anslutningsavgift till vatten- och avloppsnätet, fibernät samt fjärrvärmenät. Priset kan variera mellan kr/kvm BTA i 2014 års nivå. Priset bestäms slutligen vid upprättandet av markanvisningsavtalet. Byggherrarna är välkomna att redovisa sin uppfattning om prisnivåerna för bostäder, kontor, hotell respektive handel Inom området ska finnas hyresrätter och bostadsrätter i olika prislägen och storlekar. Byggherren ska redovisa önskad mix i projekten. Markanvisning kan ges till projekt av olika storlek. Även till helt kvarter. Det är viktigt att enskild byggnadsfasad inte dominerar. Om ansökan omfattar flera kvarter/områden ska prioritetsordning anges. Även planerad/möjlig byggstart ska anges. Markanvisning Markanvisning som tilldelas är begränsade till 18 månader från kommunstyrelsens beslut om tilldelning. Om en bindande överenskommelse inte har träffats inom den tiden har kommunen möjlighet att gå ut med ny markanvisning. Tiden kan förlängas om byggherren drivit projektet aktivt och förseningen inte beror på byggherren. Detaljplan Markanvisning innebär inte att planmyndigheten tagit ställning. Detta sker i detaljplaneprocessen.

9 9 Detaljplan för området kommer att påbörjas omedelbart när marktilldelningen är klar i februari Arbetet ska ske i nära samverkan och dialog med de byggherrar som erhåller markanvisning. Samverkansgrupp De byggherrar som erhåller markanvisning förutsetts delta aktivt i en samverkansgrupp med övriga byggherrar och kommunen. Att bygga en helt ny stadskärna är ett pussel som kräver samverkan för att skapa attraktivitet och väl fungerande helhetslösningar. Vissa frågor som t ex parkering kräver samverkanslösningar. Byggherremöten Samtliga byggherrar som tilldelas mark ska gemensamt ansvara för byggherremöten där byggsamordning logistik och koordinering behandlas. Kommunen ska underrättas om mötena och vid behov kunna delta. Tidplan Förslag lämnas in senast Beslut om tilldelning tas i kommunfullmäktige februari 2015.