Fasta affärer mars 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fasta affärer mars 2014"

Transkript

1 ett nyhetsbrev från mannheimer swartling med inriktning på fastigheter & entreprenad Fasta affärer mars 2014 Tunnelbanan och planmonopolet sidan 4 Skötsel, drift och ansvar vid 3D-fastighetsbildning sidan 5 Fast egendom som säkerhet vid fastighetsfinansiering behov av översyn av regelverket? sidan 6

2 Om avsiktsförklaringar och avtal som (kanske) inte är avtal Vad är ett avtal? Och när kan avsiktsförklaringar användas istället för avtal? Detta är juridiska frågor som på förekommen anledning diskuteras i fastighetsbranschen. En typ av avtal som förekommer är s.k. avtal om fastighetsreglering. Högsta domstolen har under 2013 beviljat prövningstillstånd i ett mål där en fråga, lite förenklat, är om ett avtal om fastighetsreglering är ett avtal eller inte. Lantmäteriet har yttrat sig i målet och uttalat bl.a. att en överenskommelse om fastighetsbildning inte ska betraktas som ett avtal, utan istället som en processhandling. Ett medgivande till fastighetsreglering är enligt Lantmäteriet inte i första hand riktat till den andra parten, utan till lantmäterimyndigheten. Bundenheten av ett medgivande ska inte bedömas enligt avtalslagen, utan istället prövas av lantmäterimyndigheten, utifrån de principer som gäller för förrättningen. Vilka praktiska konsekvenser får Lantmäteriets ståndpunkt om den utgör gällande rätt? Det har i tidigare praxis från HD konstaterats att, även om ett medgivande till fastighetsreglering har karaktären av en processhandling, det från ändamålssynpunkt är viktigt att även överenskommelser träffade före en ansökan om förrättning ska anses bindande (NJA 1984 s 531 I, II och III). Viss oklarhet råder dock om hur lång tid innan ansökan som överenskommelsen kan träffas. När två fastighetsägare är överens om att till lantmäterimyndigheten lämna medgivande till viss fastighetsreglering mot ett överenskommet vederlag och träffar avtal om detta, samt ger in ansökan till lantmäterimyndigheten med avtalet som grund, är det önskvärt att det råder rättslig klarhet om under vilka förutsättningar parterna är bundna härav, dels sinsemellan, dels gentemot myndigheten. ansvarig utgivare advokat jesper prytz , jpr@msa.se redaktion advokat tomas johansson advokat hillevi börjesson assistent charlotte holmgren kontaktpersoner advokat klas wennström , kwe@msa.se advokat jesper prytz , jpr@msa.se advokat johan granehult , jgr@msa.se foto Joachim Lundgren istockphoto nyhetsbrevet utges i informationssyfte och är inte att betrakta som juridisk rådgivning. nyhetsbrevet får citeras med angivande av källa. 2

3 Vid införandet av generalklausulen i 36 avtalslagen, som gör det möjligt att jämka oskäliga avtalsvillkor, uttalades det i förarbetena att paragrafen bör vara tillämplig på förhållandet mellan enskilda och myndigheter i den mån bestämmelserna i fråga är av avtalskaraktär. En rättslig åtgärd som innebär ett medgivande till att avstå viss mark mot visst vederlag skulle kunna sägas vara ett medgivande av avtalskaraktär, inte minst då det rör privaträttsliga frågor om frivillig äganderättsövergång mot vederlag mellan privata rättssubjekt som förutsätter myndighetsbeslut. Det återstår dock att se om HD kommer att ta ställning till den aktuella frågan. En annan typ av avtalsrättslig gråzon aktualiseras när parter vill ingå överenskommelser som inte ska vara rättsligt bindande fullt ut. I sådana sammanhang används olika former av avsiktsförklaringar. Det är sedan länge vanligt med avsiktsförklaringar vid fastighetstransaktioner. Avsiktsförklaringen utgör då ett steg på vägen mot ett bindande överlåtelseavtal. Kommuner använder ofta en särskild form av avsiktsförklaring inför försäljning av mark till exploatörer, markanvisningen. Ett markanvisningsavtal är i praktiken sällan mer än en avsiktsförklaring men spelar likväl stor praktisk roll i stadsutveckling och exploatering. Inte sällan är markanvisningen också en praktisk förutsättning för att möjliggöra andra nödvändiga åtgärder. Därtill används avsiktsförklaringar allt oftare för att beskriva ambitioner som påverkar plan- och bygglovsprövning, t.ex. på miljöområdet. Det kan då handla om att beskriva mål om grön parkering (t.ex. med ambitionen att påverka p-normens tillämpning och reducera kravet på antal parkeringsplatser) eller mål i trafikfrågor (t.ex. med ambitionen att genom att påvisa god tillgänglighet till kollektivtrafik möjliggöra att fastigheter med begränsad tillgång till parkering vid detaljplaneringen ändå kan bedömas lämpliga). Ett markanvisningsavtal är i praktiken sällan mer än en avsiktsförklaring men spelar likväl stor praktisk roll i stadsutveckling och exploatering. Kommunens avsikter med planeringsarbetet har traditionellt sett dokumenterats i översiktsplaner och fördjupningar därav. På senare år har det blivit allt vanligare att kommunala avsikter istället uttalas i en avsiktsförklaring mellan kommunen och exploatören. En sådan avsiktsförklaring påverkas emellertid av de begränsningar som kommunallagen och det övriga offentligrättsliga regelverket ställer upp. En kommun kan t.ex. inte förbinda sig att genomföra viss planläggning, men kan uttala en avsikt att verka för att visst planförslag prövas. Planavtal innehåller därför ofta en kombination av avsiktsförklaringar och bindande bestämmelser. Den som vill avtala om fastighetsreglering har anledning att överväga hur en sådan överenskommelse ska dokumenteras och den som bara vill ingå en avsiktsförklaring har all anledning att juridiskt säkerställa att det avsedda målet uppnås. Även dokument som rubricerats avsikts förklaring kan innehålla bindande bestämmelser. Att vara noga med ordval i klausulerna är därför lika viktigt i avsiktsförklaringar som i avtal. jesper prytz ordförande fastighetsgruppen jpr@msa.se 3

4 Tunnelbanan och planmonopolet I november 2013 meddelades principöverenskommelsen mellan staten, Stockholms läns landsting och berörda kommuner om finansiering m.m. av utbyggnad av tunnelbanan. I huvudsak innebär principöverenskommelsen att tunnelbanan ska byggas ut med 19 km dubbelspår och 9 stationer över kommunerna Stockholm, Nacka, Solna och Järfälla till en totalkostnad om ca 19,5 miljarder kronor. I gengäld ska berörda kommuner bidra till finansieringen av tunnelbaneutbyggnaden samt uppföra totalt ca bostäder i tunnelbanans närområde. Arbetet med tunnelbaneutbyggnaden beräknas påbörjas 2016 och vara klart runt Därmed är inriktningen på den stundande tunnelbaneutbyggnaden i Stockholmsregionen fastlagd och dragkampen mellan kommunerna över för denna gång. Andra kommuner inom Stockholmsregionen får istället sätta sitt hopp till en eventuell fortsatt utbyggnad i framtiden. Detta konstaterande utgår från att alla kommuner är och kommer att vara intresserade av en utbyggnad av tunnelbanenätet ett antagande som historien visat kanske är felaktigt. Det fanns redan på 1970-talet långtgående planer på en tunnelbaneutbyggnad till Täby (en kommun strax norr om Stockholm), men de styrande politikerna i Täby var mer intresserade av en upprustning av den smalspåriga och i övrigt ålderstigna Roslagsbanan. Kommunpolitikerna fick sin vilja igenom och planerna på att bygga ut tunnelbanan till Täby stoppades Täby kommuns motstånd mot den då aktuella tunnelbaneutbyggnaden påminner om att genomförandet av infrastrukturprojekt av denna omfattning i hög grad förutsätter berörda kommuners samverkan. Markanvändning är i första hand en kommunal angelägenhet och den kommunala bestämmanderätten planmonopolet kommer till uttryck genom plan- och bygglagens bestämmelser. Att bygga tunnelbana med nya stationer samt näraliggande bostäder förutsätter ett omfattande detaljplanearbete hos de berörda kommunerna. Parterna är visserligen överens om de övergripande frågorna avseende tunnelbaneutbyggnaden, men på detaljnivå återstår mycket att enas om. Vidare kan det (åtminstone rent hypotetiskt) tänkas att dramatiska konjunktursvängningar och andra oförutsedda händelser skulle kunna medföra att någon kommun vill dra sig ur tunnelbaneprojektet. Man kan därför fråga sig om en kommun genom att vägra genomföra de planändringar som erfordras skulle kunna äventyra den planerade tunnelbaneutbyggnaden. Det kommunala planmonopolet är dock inte oinskränkt och för det projekt som nu är ifråga ett infrastrukturprojekt av mellankommunal och regional betydelse torde regeringen genom ett planföreläggande enligt plan- och bygglagen kunna tvinga fram de planarbeten som erfordras för tunnelbaneutbyggnaden. En kommun är enligt plan- och bygglagen skyldig att rätta sig efter ett sådant föreläggande och således genomföra det planarbete som regeringen genom föreläggandet har bestämt. Om kommunen inte rättar sig efter planföreläggandet kan regeringen istället uppdra åt länsstyrelsen att ta fram och anta erforderliga detaljplaner. Såvitt känt har möjligheten att utfärda planföreläggande dock aldrig utnyttjats och det framstår inte heller som troligt att det skulle uppstå behov av ett sådant föreläggande för genomförandet av den nu aktuella tunnelbaneutbyggnaden. Det största hindret mot att genomföra tunnelbaneutbyggnaden inom den överenskomna tidsramen är kanske istället de alltjämt tungrodda och tidsödande planprocesserna och efterföljande överklagandeprocesser. tom hofset toc@msa.se 4

5 Skötsel, drift och ansvar vid 3D-fastighetsbildning En 3D-fastighet har ofta fler funktionella kopplingar till angränsande fastigheter än vad vanliga fastigheter har. Detta regleras oftast genom servitut och gemensamhetsanläggningar. För att driften av varje enskild fastighet ska fungera smidigt och konflikter och missförstånd undvikas bör berörda fastighetsägare redan inför ansökan om fastighetsbildning komma överens om hur nödvändiga gemensamma funktioner bäst utformas. Utöver det rent formella inrättandet av dessa rättigheter är också lämpligt att reglera förvaltningsfrågor. Möjligheten till tredimensionell fastighetsbildning infördes i Sverige år Enligt Lantmäteriets statistik per halvårsskiftet 2013 finns det 1313 s.k. 3D-fastigheter i landet, varav 733 är s.k. ägarlägenheter. Bildandet av en 3D-fastighet kan vara motiverat av olika skäl. Vad beträffar befintlig bebyggelse kan en anledning vara att renodla den egna verksamheten, exempelvis en bostadsrättsförening som säljer sina kommersiella lokaler eller ett företag som endast vill driva en av flera typer av verksamhet som finns på en fastighet. Vid nybyggnation kan bildandet av 3D-fastigheter möjliggöra ny- eller tillbyggnader i anslutning till (inte sällan ovanpå) befintliga byggnader. Genom fastighetsbildningen renodlas fastigheterna och olika typer av ekonomiska risker separeras därigenom, vilket kan underlätta finansiering. För att en 3D-fastighet ska få bildas krävs det bland annat att den kan användas på ett ändamålsenligt sätt. Det innebär att eventuella gemensamma funktioner såsom uppvärmning, vattenförsörjning, ventilation, el, hissar och trapphus, in- och utfart etc. måste samordnas med en eller flera angränsande fastigheter. De nödvändiga funktionerna säkerställs i förrättningsbeslutet vid 3Dfastighetens bildande, genom inrättandet av gemensamhetsanläggningar och (ofta ömsesidiga) servitut. Det förekommer också 3D-fastigheter där projektering skett i syfte att minimera behov av gemensamma funktioner. Även om en 3D-fastighet utgör en ekonomiskt och juridiskt separat enhet har den närmare koppling till angränsande fastigheter än vad vanliga fastigheter har, vilket kan ställa större krav på dialog/samverkan mellan fastighetsägarna. Nedan uppmärksammas några frågor som kan vara särskilt viktiga att tänka på. I förrättningsbeslutet fastställs vilka gemensamhetsanläggningar och servitut som 3D-fastigheten behöver tillförsäkras. Hur förvaltningen ska ske överlämnas till fastighetsägarna. Om det bara finns ett fåtal delägarfastigheter i en gemensamhetsanläggning är delägarförvaltning ofta att föredra framför inrättandet av en samfällighetsförening. I förrättningsbeslutet fastställer Lantmäteriet andelstal för gemensamhetsanläggningar. Andelstalen avgör hur drifts- och underhållskostnaderna, och ibland reinvesteringar, ska fördelas. Andelarna ska bestämmas efter vilken nytta respektive fastighet har av den gemensamma anläggningen. Det kan efter en tid visa sig att de andelstal som gäller för en gemensamhetsanläggning inte speglar berörda fastigheters faktiska nytta av gemensamhetsanläggningen. Genom att redan i ansökan om fastighetsbildning samt i avtal mellan fastighetsägarna beakta detta kan en framtida ändring av andelstalen underlättas. Om fastighetsägarna har kommit överens om vilka parametrar som ska anses styra nyttobedömningen, blir en eventuell diskussion om ändrade andelstal enklare. Den kostnadsfördelning som parterna avtalar följer normalt fastställda andelstal, men i vissa fall kan en annan fördelning vara motiverad för vissa poster, exempelvis reinvesteringar. Det är lämpligt att i förväg komma överens om ambitionsnivå för gemensamhetsanläggningarna vad avser funktion, miljöstandard och estetik. Utan att låsa sig vid alltför detaljerade avtalsbestämmelser om hur ofta och vem som ska klippa gräsmattan kan det även vara värdefullt att genom avtal skapa en ram för den praktiska skötseln och driften av gemensamhetsanläggningarna, dvs. för förvaltningsfrågor. Det förekommer att en av fastighetsägarna står för avtal med leverantör av el m.m. Om det av något skäl inte går att mäta respektive fastighets förbrukning av t.ex. vatten, el, värme eller kyla kan debitering ske enligt andelstalen som i vissa fall bygger på schabloner. Fastighetsägarna bör därför överväga och komma överens om vilka parametrar som ska ligga till grund för schablonerna och under vilka förutsättningar de kan ändras. Även om en 3D-fastighet utgör en ekonomiskt och juridiskt separat enhet har den närmare koppling till angränsande fastigheter än vad vanliga fastigheter har, vilket kan ställa större krav på dialog/ samverkan mellan fastighetsägarna. Det kan i en 3D-fastighet förekomma fastighetsgränser som är mer kritiska än andra, exempelvis tätskikt i byggnader, där risken för läckage och skada på någon av fastigheterna måste beaktas. Ett konkret exempel är en butik som ligger under en bostadsrättsförenings gårdsplan. Om ovanpåliggande tätskikt (gårdsplanen) leder till läckage i underliggande butik kan butiksfastigheten vilja ha rätt att på bostadsrättsföreningens bekostnad kunna åtgärda läckaget även om tätskiktet skulle tillhöra den ovanpåliggande fastigheten. Vid särskilt riskabla fastighetsgränser kan det således finnas anledning att fundera på till vilken fastighet dessa skikt ska höra och vad detta får för konsekvenser för respektive fastighetsägares ansvar och exempelvis försäkring. Sammantaget kan 3D-fastighetsbildning i många fall erbjuda ett praktiskt alternativ till vanlig fastighetsbildning. Genom att på förhand sätta ramarna för sina framtida mellanhavanden kan fastighetsägarna dessutom tillse att förvaltningen av fastigheterna fungerar smidigt även när något oväntat händer. anna bryngelsson bry@msa.se 5

6 Fast egendom som säkerhet vid fastighetsfinansiering behov av översyn av regelverket? I december 2013 disputerade Elisabeth Ahlinder med den fastighetsrättsliga avhandlingen Finansiering med fastigheter som säkerhetsunderlag Köp pant, hyra och jordabalkens gränser. Avhandlingen behandlar finansieringsformer och -tekniker som kan användas som alternativ eller komplement till traditionell fastighetspant. Avhandlingen är resultatet av ett samarbete mellan Mannheimer Swartling och Stockholms universitet som inleddes år 2007 och som avslutades i och med att Elisabeth lade fram avhandlingen den 12 december 2013 i Reinholdsalen, Juristernas hus. I samband med detta ställde vi några frågor till Elisabeth. Vad handlar avhandlingen om? I avhandlingen utreder jag i vilken utsträckning den praktiska användningen av kommersiella fastigheter som säkerhet överensstämmer med hur fastigheter teoretiskt kan användas i dessa syften. Den teoretiska utgångspunkten för användning av fast egendom som säkerhet är att detta uppnås genom upplåtelse av panträtt enligt 6 kap JB. När fastigheter i kommersiella sammanhang används i olika säkerhets- och finansieringsalternativ utgör dock inte fastighetspant den enda, i vissa fall inte ens den huvudsakliga, formen för användande av fast egendom i säkerhetssyfte. Finansiering sker i stor utsträckning med användning av alternativa finansieringsformer och -tekniker, som fastighetsleasing, fastighetsobligationer, mezzanine-finansiering, pant i aktier eller andelar i bolag som äger fastighet, negativklausuler, kontrollklausuler och ring fencestrukturer. De alternativa formerna och teknikerna krockar i vissa avseenden med olika ändamål och bestämmelser i JB. Exempel på en sådan krock är användningen av köp eller säljoptioner avseende fastigheter eller aktier eller andelar i fastighetsägande bolag, som är svårförenliga med formkraven i 4 kap JB och den fastighetsrättsliga principen om förbud mot löften om överlåtelse av fast egendom. Ett annat exempel är de särskilda triple net-avtal som används vid bland annat fastighetsleasing som kan innehålla villkor som strider mot tvingande bestämmelser i 12 kap JB. Krockarna är i vissa fall en följd av medvetna kringgåenden och undvikanden av JB och tvingande regler, formkrav eller sakrättsliga bestämmelser. I andra fall är krockarna snarare en effekt av att avtal formuleras med utgångspunkt i standardavtal eller med avsikt att uppnå viss kreditvärdering. Syftet med denna utredning och jämförelse är att diskutera JB:s funktionalitet i förhållande till användningen av alternativa finansieringsformer och -tekniker. Diskussionen och analysen är avsedd att dels utreda om vissa av JB:s bestämmelser på något sätt hindrar I avhandlingen konstaterar jag att användning av alternativa finansieringsformer och -tekniker utgör en utmaning för det svenska fastighetsrättsliga systemet. parterna att uppnå vad de önskar, och dels att utreda om användningen av alternativa finansieringsformer och -tekniker kan inverka på uppnående av de ändamål som JB är uppställd att fylla. Vilka slutsatser har du kommit fram till? I avhandlingen konstaterar jag att användning av alternativa finansieringsformer och -tekniker utgör en utmaning för det svenska fastighetsrättsliga systemet. En utmaning som dels medför att vissa avtals giltighet är oklar, och dels att det kan råda osäkerhet om hur en viss klausul eller struktur skulle tolkas och fungera om en tvist skulle dras inför domstol eller om ena parten skulle hamna på obestånd. Slutsatsen är att vissa kommersiella ändamål är svårförenliga med grundläggande fastighetsrättsliga principer i JB. En praktisk effekt av detta är att vissa alternativa finansieringsformer och -teknikers avsedda funktion kan hindras av tvingande regler, formkrav och sakrättsliga bestämmelser i JB. En annan effekt som påpekas är att användning av alternativ och komplement till panträtt i fast egendom kan påverka uppfyllande av fastighetsrättsliga ändamål. Omfattande kringgåenden och undvikanden av JB och tvingande regler, formkrav eller sakrättsliga bestämmelser utgör ett problem i förhållande till JB:s legitimitet i effektivitetshänseende. Problemen uppstår som en följd av att avtal som grundas på för fastighetsrätten delvis främmande ändamål och systematik introducerats i den svenska rätten. De problem, tveksamheter och oförenligheter som uppstår i förhållande till JB utgör en effekt av internationalisering, indelningen i fast och lös egendom och de rättsliga skillnader som föreligger dem emellan, kringgåendesyfte, att 6

7 common law-baserade avtalsstrukturer tillämpas i det svenska numerus clausus-baserade rättighetssystemet, användande av standardavtal som formulerats enligt common law-baserade normer och förutsättningar, samt kreditvärderingskrav. I avhandlingen ges förslag på vissa förändringar av olika bestämmelser i JB som skulle kunna genomföras för att minska några av de problem som påvisas. Exempelvis föreslås att optioner ska kunna medges giltighet genom justeringar i 4 kap JB och att giltigheten av triple net-avtal ska underlättas genom en ökad avtalsfrihet i hyreslagen. Hur har samarbetet mellan Mannheimer Swartling och den juridiska institutionen vid Stockholms universitet varit upplagt? Under den tid som jag arbetat med avhandlingen har jag varit anställd vid Mannheimer Swartling och forskarstuderande vid den juridiska institutionen, Stockholms universitet. Upplägget har inneburit att min forskning varit fullt finansierad av Mannheimer Swartling, vilket givetvis varit en grundförutsättning för att forskningen skulle kunna bedrivas. Utöver grundfinansieringen har jag även haft extra medel att disponera över. Denna förutsättning har gjort att jag har kunnat bedriva delar av forskningen i New York som gästforskare vid New York Law School, Center for Real Estate Studies samt att jag kunnat göra forskarresor till bland annat London och Frankfurt. En annan minst lika viktig aspekt av samarbetet har varit den praktiska betydelsen av att jag haft en anställning vid en affärsjuridisk byrå. Jag har dels rent fysiskt beretts en arbetsplats och tillgång till byråns bibliotek, mötesrum, avtalsmallar, databaser med mera, och dels givits möjlighet att ta del av olika medarbetares personliga erfarenheter och kontaktnät. Anställningen har kort sagt gett mig en unik möjlighet att bedriva forskning inom ett kommersiellt präglat och tidigare obehandlat ämnesområde. Som forskarstuderande vid den juridiska institutionen har jag haft samma möjligheter som de andra doktoranderna att exempelvis delta vid och genomföra olika forskningsrelevanta seminarier och utbildningar. Jag har även haft ett rum på institutionen och getts tillfälle att undervisa på kurser som angränsar till forskningen. Vad kommer du att göra efter disputationen? Efter disputationen kommer jag att arbeta som lärare och forskare vid den juridiska institutionen, Stockholms universitet. Under år 2014 kommer jag att vara kursföreståndare för de två kurser i fastighetsrätt som ges på juristprogrammet. Min ambition är att de kommersiella och finansiella aspekter på fastighetsrätten som jag tagit upp i min avhandling ska få utrymme på framförallt specialkursen Central fastighetsrätt, men även i viss mån redan i grundkursen. elisabeth ahlinder intervjuad av tomas johansson seminarium finansiering med fastigheter som underlag Mannheimer Swartling anordnar ett seminarium om Elisabeth Ahlinders avhandling och de frågor som berörs i denna, torsdagen den 6 mars kl , i våra lokaler på Norrlandsgatan 21 i Stockholm. Seminariet inleds med en presentation av avhandlingen och därefter blir det en paneldiskussion med Elisabeth Ahlinder, Göran Millqvist, Tomas Johansson och Thomas Pettersson. Önskar du deltaga vid seminariet vänligen kontakta Anna von Troil (antr@msa.se, ). Elisabeth Ahlinder 7

8 Förenklade momsregler vid uthyrning av verksamhetslokaler Den 1 januari 2014 ändrades mervärdesskattelagens regler om frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler. Förfarandet med ansökan, beslut och anmälan vid frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksamhetslokaler tas bort. En fastighetsägare kan istället bli frivilligt skattskyldig genom att ställa ut en faktura med moms för uthyrningen. Nytt år innebär ny lagstiftning och 2014 utgör inget undantag. För det stora antalet fastighetsägare är det sannolikt förenklingar i mervärdeskattelagen om uthyrning av verksamhetslokaler som kommer få störst praktisk betydelse. I och med lagändringen kommer en fastighetsägare inte längre behöva ansöka om att bli frivilligt skattskyldig för uthyrning av verksamhetslokal eller anmäla ändringar i förutsättningarna för den frivilliga skatteskyldigheten. Fastighetsägaren behöver inte anmäla till Skatteverket om uthyrningen upphör eller om fastigheten överlåts till en annan ägare. En sådan anmälan behöver heller inte göras av den som förvärvar fastigheten. Enligt regeringen syftar ändringarna till att förenkla för företag som hyr ut verksamhetslokaler med frivillig skattskyldighet och medföra en minskad administrativ börda för företagen. Istället för det nuvarande systemet med ansökan ska frivillig skatteskyldighet gälla om moms anges i en faktura för uthyrningen eller upplåtelsen. Den frivilliga skatteskyldigheten inträder då första dagen på den period som fakturan avser. Vid en överlåtelse av en fastighet upphör skatteskyldigheten endast om den tidigare och nya ägaren före tillträdet ingått ett skriftligt avtal om att skatteskyldigheten inte ska övergå. och i princip inskränka sig till att bli en löpande granskningsfunktion gentemot fastighetsägarna. Skatteverkets granskning av hur den frivilliga skattskyldigheten hanteras kan dock sannolikt förväntas öka. Därmed kommer också fastighetsägarens ansvar att se till att den frivilliga skattskyldigheten är korrekt hanterad att öka. Förutom de ändrade reglerna vid uthyrning av verksamhetslokaler tillkommer ytterligare regeländringar vad gäller moms och fastigheter. En obligatorisk skattskyldighet till moms vid uthyrning till mobiloperatör av plats på mast införs samt utökade möjligheter till retroaktivt avdrag för moms vid uppförande av en byggnad. Avslutningsvis bör nämnas att för frivillig skattskyldighet till moms gäller även fortsättningsvis de grundläggande kriterierna, dvs. att det måste vara fråga om en stadigvarande uthyrningsverksamhet och hyresgästen ska bedriva momspliktig verksamhet i lokalen som hyrs ut. henrik willborg hewi@msa.se carl lindberg cali@msa.se Köpeskillingsberäkningen ett nytt case för transaktionsvana icke-jurister Vid bolagiserade fastighetsaffärer fastställs köpeskillingen vanligtvis genom en beräkning av fastighetens övervärde (överenskommet fastighetsvärde minus bokfört värde) plus bolagets eget kapital minus ett särskilt s.k. avdrag för uppskjuten skatt. Men per vilken tidpunkt ska det skatte mässiga restvärdet som ligger till grund för avdraget för uppskjuten skatt fastställas och vad ingår egentligen i fastighetens bokförda värde och bolagets eget kapital? Noterbart är även att förfarandet med ansökan, beslut och anmälan fortsätter att gälla vid uppförande eller omfattande till- eller ombyggnad av en byggnad. De nya reglerna läker inte felaktigheter i momsdebitering som skett före de nya reglernas ikraftträdande, dvs. före årsskiftet. Noterbart är även att förfarandet med ansökan, beslut och anmälan fortsätter att gälla vid uppförande eller omfattande till- eller ombyggnad av en byggnad. Regeringen anser att förfarandet i dessa fall är ett skydd mot att systemet utnyttjas av oseriösa aktörer. En konsekvens av ändringarna är att Skatteverkets inblandning i systemet kring den frivilliga skattskyldigheten kommer att minska Exempel: Parterna har överenskommit om att köparen ska förvärva fastigheten X genom att förvärva aktierna i det fastighetsägande bolaget Y. Aktieöverlåtelseavtalet ingås mellan säljare och köpare i januari med ett överenskommet tillträde i augusti. Parterna är överens om att köpeskillingen för aktierna i bolaget ska beräknas enligt i inledningen redovisad formel, innefattande ett avdrag med ett belopp motsvarande en fastställd procentsats av mellanskillnaden mellan fastighetens överenskomna fastighetsvärde och skattemässiga restvärde. Det senare eftersom säljaren inför aktieförsäljningen har paketerat fastigheten X i bolaget Y genom en koncernintern överlåtelse till ett pris motsvarande fastighetens skattemässiga restvärde, varmed bolagets bokförda värde på fastigheten och avskrivningsunderlaget är tämligen lågt. Eftersom den köpeskillingsberäkning som görs inför avtalstecknandet endast är preliminär diskuterar parterna inte detaljerna kring fastställandet av det skattemässiga restvärdet särskilt noga inför 8

9 avtalstecknandet utan tar upp frågan först strax inför tillträdet. Per vilken tidpunkt ska det skattemässiga restvärdet fastställas? Vid bestämmandet av vilket skattemässigt restvärde som ska ligga till grund för det avdrag för uppskjuten skatt som ska göras i köpeskillingsberäkningen brukar vanligtvis två olika tidpunkter diskuteras; värdet per den 31 december föregående år, eller värdet per tillträdesdagen. Att välja den tidigare tidpunkten motiveras inte sällan med att det skattemässiga restvärdet faktiskt endast fastställs en gång per år i samband med deklarationen per årsskiftet och att ägaren sedan själv kan styra över i vilken utsträckning skattemässiga avdrag ska göras löpande under året. De som förespråkar att det skattemässiga restvärdet istället ska fastställas per tillträdesdagen pekar på att det finns principer för upp- och nedskrivningar av det skattemässiga restvärdet även löpande under året samt att avskrivning av det skattemässiga restvärdet åtminstone parterna emellan förutsätts ske löpande enligt tidigare tillämpade avskrivningsprinciper och i linje med att det bokförda värdet skrivs av löpande under året och fastställs per tillträdesdagen. Hur vissa poster ska behandlas enligt god redovisningssed kan skilja sig åt mellan olika företagskategorier och resultatet behöver inte bli detsamma för ett mindre företag som för ett större. Säljaren har givetvis ett incitament att förespråka den tidpunkt som föranleder så högt skattemässigt restvärde som möjligt i köpeskillingsberäkningen. Om detta innebär att man som säljare ska hänvisa till den tidigare eller senare tidpunkten är beroende bl.a. av om det har utförts värdehöjande arbeten på fastigheten som ska tillräknas det skattemässiga restvärdet och i vilken utsträckning detta då väger upp de skattemässiga avskrivningar som görs. Det motsatta gäller då för köparen. Svaret på den fråga som ställs ovan är alltså inte givet och det finns flera parametrar i varje enskilt fall att ta hänsyn till, men i de fall där parterna inte inför avtalstecknandet diskuterat frågan särskilt och ingen av parterna haft den ena eller den andra tidpunkten som en särskild förutsättning i affären är vår erfarenhet att det skattemässiga restvärdet oftast fastställs per tillträdesdagen. Detta uppfattas då vara det mest konsekventa och i linje med att det bokförda värdet skrivs av löpande och fastställs per tillträdesdagen. Utöver frågan om det skattemässiga restvärdet är det inte sällan som redovisningen av olika poster som ligger till grund för det egna kapitalet och/eller det bokförda värdet på fastigheten blir föremål för särskild diskussion mellan parterna i samband med fastställandet av tillträdesbokslutet och den slutliga köpeskillingen. Hur vissa poster ska behandlas enligt god redovisningssed kan skilja sig åt mellan olika företagskategorier och resultatet behöver inte bli detsamma för ett mindre företag som för ett större. Om parterna vet med sig att den verksamhet som bedrivs på fastigheten kommer att föranleda en omfattande redovisning av en viss typ av poster, t.ex. moms hänförlig till projekterings- och exploateringskostnader, reservering av säkra/osäkra hyresfordringar och/eller periodisering av utgifter hänförliga till hyresgästanpassningar, finns därför anledning att i avtalet beskriva hur vissa poster ska behandlas i proformaoch tillträdesbokslut med de förtydliganden och avvikelser avseende allmänna redovisningsprinciper som detta innebär. Sådana särskilda förtydliganden/avvikelser bör göras i nära dialog med den eller de personer på respektive parts sida som sedermera kommer att hantera redovisningen och upprättandet/granskningen av proforma- och tillträdesbokslut. hillevi börjesson hib@msa.se 9

10 Fastighetsaffärer i Tyskland checklista för svenska aktörer Svenska företag på väg in på den tyska marknaden upplever ibland oförutsedda svårigheter. Bakgrunden till detta är ofta en övertro till likheterna länderna emellan. Man tror att arbetssätt som är framgångsrika i Sverige utan vidare kan appliceras på den tyska marknaden. Visst finns det likheter, men såväl affärskultur som rättssystem uppvisar också betydande skillnader. För att undvika överraskningar är det därför klokt att informera sig. Nedan beskrivs några grundläggande skillnader av särskilt intresse för den som överväger fastighetsaffärer i Tyskland, nämligen notarieförfarandet, den tyska fastighetsöverlåtelseskatten samt några hyresrättsliga frågor av potentiellt stor betydelse. notariseringsförfarandet I Tyskland, liksom stora delar av Kontinentaleuropa, är notarisering ett välbekant begrepp och notarien (der Notar) en betydande aktör i rättssystemet. Flera centrala rättshandlingar, däribland aktie- och fastighetsöverlåtelseavtal, måste notariseras för att vara giltiga. Notariseringstraditionen har sitt ursprung i en tid då läskunnighet och bildning i allmänhet hade begränsad spridning. Den rättslärde och samtidigt neutrala notariens huvudsakliga uppgift var att informera parterna om rättshandlingens innebörd och betydelse. Av denna anledning är en del av notariseringssammanträdet alltjämt att avtal högläses från början till slut inför parterna, varvid dessa kan ställa frågor och notarien informera om risker. Ett lovvärt syfte med notariseringen är således att sortera bort rättshandlingar som inte ingåtts med vett och vilja, och i förlängningen förhindra att domstolarna betungas med ogenomtänkta rättshandlingar. I dagens samhälle, och särskilt ifråga om kommersiella fastighetstransaktioner där parterna företräds av rutinerade ombud, kan vissa av notariens funktioner verka överflödiga. Notarien har dock ett flertal praktiska funktioner. Det tyska fastighetsregistret (Das Grundbuch) är inte tillgängligt för allmänheten på samma sätt som i Sverige. I samband med en fastighetsöverlåtelse är därför en av notariens funktioner att kontrollera att avtalet rätt återger belastningar som finns i fastighetsregistret. Notarien hanterar också depositioner av olika slag och bevakar villkor för avtalets giltighet, t.ex. att förköpsberättigade givits tillfälle att göra sin rätt gällande (i Tyskland har kommuner fortfarande förköpsrätt vid fastighetsöverlåtelser). Det är också notarien som sköter kontakterna med berörda myndigheter och tillser att nödvändiga registreringar genomförs med anledning av rättshandlingen, t.ex. registrerar äganderättsövergången i Grundbuch. En omdiskuterad fråga i Tyskland är notariens arvode. Arvodet, som oftast betalas av köparen, regleras i lag och är inte förhandlingsbart. I en fastighetstransaktion är arvodet huvudsakligen knutet till köpeskillingen och ett dyrt överlåtelseobjekt betingar därför ett högt arvode oberoende av notariens arbetsinsats. I kommersiella transaktioner är avtalen ofta väl genomarbetade och notariseringen mer av en formalitet. Trots detta har köpare ofta att räkna med högre arvoden för notarien än för advokaterna. fastighetsöverlåtelseskatten En annan intressant skillnad mellan det svenska och det tyska systemet är den tyska fastighetsöverlåtelseskatten (Grunderwerbsteuer). Denna bestäms av delstaterna själva och varierar stort över landet, t.ex. beskattats fastighetsöverlåtelser i Bayern med 3,5 % medan motsvarande siffra i Berlin är 6 %. Till skillnad från svensk stämpelskatt utgår Grunderwerbsteuer också vid överlåtelse av fastighetsägande bolag. Intill nyligen var en förutsättning för detta att åtminstone 95 % av andelarna i det fastighetsägande målbolaget Till skillnad från svensk stämpelskatt utgår Grunderwerbsteuer också vid överlåtelse av fastighetsägande bolag överläts inom en femårsperiod eller att 95 % av andelarna samlades i en och samma hand oavsett tid. För att lindra skatteffekterna strukturerades de flesta förvärven så att endast 94,9 % av andelarna i målbolaget förvärvades direkt av köparen medan resterande andelar förvärvades av ett samägt bolag s.k. RETT-blocker (Real Estate Transfer Tax) i vilket köparen kunde äga upp till 99,9 %. Det 10

11 främmande ägandet i det samägda bolaget medförde att det samägda bolagets andelar i målbolaget inte tillskrevs köparen. Grunderwerbsteuer kunde på detta sätt undvikas. Sedan mitten på 2013 gäller emellertid ny lagstiftning på området. Något förenklat gäller nu att faktiskt inflytande över målbolaget tillmäts betydelse varför bruket av en RETT-blocker spelat ut sin roll. Den nya regleringen har kritiserats för att vara oklar och ställningstaganden från skattemyndigheterna är ännu få. Fortfarande råder därför viss osäkerhet om hur de nya reglerna ska tillämpas. För att vara på den säkra sidan är en god utgångspunkt att utgå från att också över låtelse av fastighetsägande bolag utlöser Grunderwerbsteuer. hyresrättsliga frågor Även hyresrättsligt finns några intressanta skillnader värda att känna till. Den tyska hyreslagstiftningen är liksom den svenska en utpräglad skyddslagstiftning, men skyddet är inte lika långtgående som i Sverige. Det finns t.ex. ingen motsvarighet till det indirekta besittningsskydd som svenska lokalhyresgäster åtnjuter. När avtalsperioden är till ända upphör hyresavtalet om inte annat följer av parternas avtal. Tidsbestämda hyresavtal behöver inte sägas upp oavsett löptid. Hyresavtal upprättas i allmänhet skriftligen i Sverige, men det finns inget lagkrav på skriftlighet utan det motiveras av bevis- och ordningsskäl. Här finns en viktig skillnad mot det tyska systemet. Tidsbestämda hyresavtal med en längre hyresperiod än ett år måste upprättas skriftligen enligt tysk rätt. Brister i detta hänseende medför att avtalet anses ingånget på obestämd tid varvid rätt till uppsägning med tolv månaders varsel följer automatiskt. Finns indexeringsklausuler i avtalet blir dessa ogiltiga. Skriftlighetskravet omfattar hela avtalspaketet och brister i ett tilläggsavtal, t.ex. ofullständiga underskrifter, medför att hyresavtalet i sin helhet övergår till att vara ett tillsvidareavtalavtal. En noggrann granskning av eventuella hyresavtal i original är därför att rekommendera inför fastighetsförvärv i Tyskland. Ovan har några olikheter belysts. Det finns naturligtvis många fler olikheter, men även flertalet likheter. Den som överväger fastighetsaffärer i Tyskland, eller har att göra med tyska investerare i Sverige, gör alltså rätt i att läsa på. Detta inte minst för att man i Tyskland förutsätts komma väl förberedd till ett möte. Det vi i Sverige brukar kalla förutsättningslösa möten är en främmande fågel i Tyskland. peter von salomé pvs@msa.se Trender Med ett team på cirka 50 jurister som dagligen arbetar med fastighetstransaktioner och andra fastighets rättliga frågor har Mannheimer Swartling norra Europas största grupp av fastighets jurister. Vårt dagliga arbete återspeglar därför i stora delar trenderna i fastighetsbranschen har inletts med ett ökat utbud på finansieringssidan, både från banker och via aktiemarknaden. Sammantaget har detta lett till en ökad aktivitet bland t.ex de opportunistiska aktörerna inom fastighetsbranschen och intresset för utvecklingsfastigheter samt fastigheter utanför storstädernas CBD har ökat på transaktionsmarknaden. Intresset från utländska fastighetsinvesterare är också stadigt uppåtgående med Norden som en av de mest attraktiva regionerna i Europa. Inom samhällsbyggnad finns numera en insikt rörande bostadsbristen i tillväxtstäder samt rörande den växande infrastrukturskulden i främst storstäderna och inom spårbunden trafik. En rad aktörer är aktiva i både den politiska debatten och i konkreta projekt i olika utvecklingsskeden. Intresset från institutionella spelare för bostäder, men kanske främst infrastruktur, kan komma att leda till en intressant utveckling. Regionala överenskommelser, där t.ex. den föreslagna utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm är ett konkret exempel, kommer förhoppningsvis leda till nödvändig utbyggnad av storstäderna på ett mer effektivt och övergripande plan. Vi tror sammantaget att 2014 kommer bli ett intensivare år än på länge på fastighetssidan med en något högre transaktionsvolym, nya och gamla finansieringslösningar och stor aktivitet inom främst segmenten för bostäder och infrastruktur. Vi deltar även i år på MIPIM och nedan följer en förteckning över deltagare från Mannheimer Swartling. Vi ser fram mot givande diskussioner och ta gärna kontakt med någon av oss under MIPIM-veckan. tomas johansson toj@msa.se möt oss på mipim 2014 jesper prytz mobil: e-post: jpr@msa.se tomas johansson mobil: e-post: toj@msa.se maria wolleh mobil: e-post: maw@msa.se hillevi börjesson mobil: e-post: hib@msa.se 11

12 stockholm norrlandsgatan 21 box stockholm telefon: +46 (0) göteborg östra hamngatan 16 box göteborg telefon: +46 (0) malmö södergatan 22 box malmö telefon: +46 (0) helsingborg södra storgatan 7 box helsingborg telefon: +46 (0) frankfurt bockenheimer landstrasse frankfurt am main, tyskland telefon: berlin mauerstrasse berlin, tyskland telefon: moskva romanov dvor business centre romanov per moskva, ryssland telefon: shanghai unit 7, 25th floor, platinum no. 233 taicang road, luwan district shanghai , kina telefon: hong kong suites , 33rd floor jardine house, 1 connaught place central, hongkong, kina telefon: bryssel it tower avenue louise bryssel, belgien telefon: new york 101 park avenue new york ny 10178, usa telefon: Mannheimer Swartling är Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyrå. Genom att kombinera juridisk spjutspetskompentens med branschkunskap erbjuder vi våra klienter kvalificerad affärsjuridisk rådgivning med stort mervärde. Vi är en fullservicebyrå med omfattande internationell verksamhet och uppdrag över hela världen. Med ett team på 50 jurister som dagligen arbetar med fastighetsbranschens transaktioner och andra fastighetsrättliga frågor har Mannheimer Swartling norra Europas största grupp av fastighetsjurister. Antalet specialiserade jurister ger oss en unik kombination av kunskap och erfarenhet. Byråns fastighetsgrupp har samlat experter från alla relevanta rättsområden och drivs utifrån ett tydligt branschfokus. För beställning av Fasta Affärer, vänligen kontakta Charlotte Holmgren, chho@msa.se.

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING har denna dag träffats mellan (1) Jernhusen Fastigheter AB, org. nr 556596-9598, Box 520, 101 30 Stockholm ( Överlåtaren ); och (2) Piteå Kommun, org. nr 212000-2759,

Läs mer

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Produktion: Justitiedepartementet, april 2009 Tryck: Davidsons Tryckeri. Växjö Fler exemplar kan beställas per e-post: info.order@justice.ministry.se

Läs mer

AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE AV MARK

AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE AV MARK Mellan Nacka kommun genom kommunstyrelsen, ( Kommunen ), och [Företagsnamn] (org.nr. [xxxxxx xxxx]), ( Bolaget ), har under de förutsättningar som anges nedan träffats följande AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE

Läs mer

Köp genom fastighetsreglering

Köp genom fastighetsreglering Innehåll Köp genom Ulf Jensen Grundfall Stämpelskatt och inteckningar Förrättningen Rättigheters ställning Betalningen Köprättsliga frågor Köpekontrakt eller medgivande? 1.1 De båda grundfallen Fastigheterna

Läs mer

Ägarlägenheter. Seminarium. - Förvaltning och finansiering. 1 Legal#4314976_1.PPT

Ägarlägenheter. Seminarium. - Förvaltning och finansiering. 1 Legal#4314976_1.PPT Ägarlägenheter Seminarium - Förvaltning och finansiering 1 Legal#4314976_1.PPT 2 Legal#4314976_1.PPT Försäljning och uthyrning Förvärv och överlåtelse av ägarlägenhet 1. Direkt äganderätt till ägarlägenheter.

Läs mer

MARKANVISNINGSAVTAL. Avsikten är att Exploatören, när Staden antar blivande detaljplan, av Staden förvärvar Fastigheten.

MARKANVISNINGSAVTAL. Avsikten är att Exploatören, när Staden antar blivande detaljplan, av Staden förvärvar Fastigheten. 1(5) Mellan Sundbybergs kommun, nedan kallad Staden, org nr 212000-0175, och JM AB, nedan kallad Exploatören, org nr 556045-2103 har denna dag träffats följande MARKANVISNINGSAVTAL Bakgrund I januari 2015

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2951. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Utredningens direktiv

Motion till riksdagen: 2014/15:2951. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Utredningens direktiv Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2951 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) Ägarlägenheter i befintliga hyreshus Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); utfärdad den 28 november 2013. SFS 2013:954 Utkom från trycket den 6 december 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE AV FASTIGHET

AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE AV FASTIGHET Mellan Nacka kommun genom kommunstyrelsen, ( Kommunen ), och [Företagsnamn] (org.nr. [xxxxxx xxxx]), ( Bolaget ), har under de förutsättningar som anges nedan träffats följande AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Samrådshandling

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Samrådshandling GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Samrådshandling 2012-01-17 Detaljplan för SKÄGGRISKAN 2 M FL Kungälvs kommun, Västra Götalands län SAMHÄLLSBYGGNAD Planering och exploatering ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON

Läs mer

Bildande av parkeringsbolag

Bildande av parkeringsbolag FÖRSLAG 1(6) Siv Lejefors, koncernjurist 011-15 11 15, 073 030 1955 Kommunfullmäktige Bildande av parkeringsbolag Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. Godkänna att Norrköping Rådhus AB

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Föredragande borgarråden Kristina Axén Olin och Joakim Larsson anför följande.

Föredragande borgarråden Kristina Axén Olin och Joakim Larsson anför följande. PM 2008:91 RI+V (Dnr 001-571/2008) Tredimensionell fastighetsindelning - uppföljning av de första årens tillämpning samt förslag till lagändringar (LMV- Rapport 2007:15) Remiss från Justitiedepartementet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL

FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL Mellan Trelleborgs Hamn AB org.nr 556008-2413 (Överlåtaren), och Trelleborgs kommun org.nr 212000-1199 (Förvärvaren), har träffats följande 1 Bakgrund FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL 1.1 Trelleborgs centralstation

Läs mer

AVTAL. Detta avtal ska närmare reglera ett sådant upphörande jämte överlåtelse.

AVTAL. Detta avtal ska närmare reglera ett sådant upphörande jämte överlåtelse. Mellan Stockholms kommun, genom dess exploateringsnämnd ( Staden ) och Fastighets AB Palmfelt Center, org.nr 556833 4535, c/o Stadshuset, 105 35 Stockholm ( Tomträttshavaren ) har denna dag träffats följande

Läs mer

Genomförandebeskrivning

Genomförandebeskrivning Planhandling Samråd Datum: 2015-08-26 FN Diarienummer: 5615/10 Exploateringsavdelningen Viktor Dalbert Telefon: 031-368 10 98 E-post: viktor.dalbert@fastighet.goteborg.se Detaljplan för bostäder vid kvarteret

Läs mer

FÖLJESLAGARE OCH RÅDGIVARE

FÖLJESLAGARE OCH RÅDGIVARE FÖLJESLAGARE OCH RÅDGIVARE Fylgia är namnet på den nordiska mytologins ständigt närvarande personliga skyddsande. Någon som alltid står vid din sida. Det är också så vi ser på oss själva, som en juridisk

Läs mer

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar (Artikel publicerad i Fastighetsvärlden) Mötet mellan den svenska fastighetsbranschen och utländska finansiella placerare har på grund av olika

Läs mer

Avtal mellan Stockholms läns landsting och Locum AB, 1993

Avtal mellan Stockholms läns landsting och Locum AB, 1993 FÖRSLAG 2004:73 13 Avtal mellan Stockholms läns landsting och Locum AB, 1993 AVTAL OM FÖRVALTNING Mellan Stockholms läns landsting, org nr 232100-0016, Box 22550, 104 22 Stockholm, nedan kallat landstinget

Läs mer

Riktlinjer för exploateringsavtal

Riktlinjer för exploateringsavtal Riktlinjer för exploateringsavtal 1 Bakgrund 3 1.1 Syfte 3 1.2 Kommunens organisation 3 1.3 Kommunala avtal 3 2 Tillvägagångssätt 4 2.1 Detaljplaneläggning 4 2.2 Exploateringsavtal 4 3 Exploatering 4 3.1

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Hyresgästskydd när en lägenhet förstörs (Ds 2018:18)

Remissyttrande över promemorian Hyresgästskydd när en lägenhet förstörs (Ds 2018:18) R2B 1 (8) Remissyttrande över promemorian Hyresgästskydd när en lägenhet förstörs (Ds 2018:18) Ju2018/03102/L1 1. ALLMÄNNA SYNPUNKTER 1.1 Behovet av lagändringar Hyresnämnden delar uppfattningen att det

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

RIKTLINJER för exploateringsavtal vid enskilt huvudmannaskap

RIKTLINJER för exploateringsavtal vid enskilt huvudmannaskap RIKTLINJER för exploateringsavtal vid enskilt huvudmannaskap Förklarar hur Eslövs kommun arbetar med markexploatering och hur byggherrar och fastighetsägare som vill delta i markexploatering ska göra i

Läs mer

Företagsledande ställning

Företagsledande ställning Företagsledande ställning VD-avtal och särskilda avtalsklausuler 5 mars 2015 1 Mannheimer Swartling Fullservicebyrå med fyra kontor i Sverige: Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg Omfattande internationell

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200)

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200) HFD 2015 ref 62 Bestämmelserna om frivillig skattskyldighet har ansetts tillämpliga när en fastighetsägare har för avsikt att kontinuerligt under flera kortvariga hyresperioder upplåta butikslokaler för

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Vasakronan Malmöfastigheter AB, 556376-7267 Ombud: AA Svalner Skatt & Transaktion

Läs mer

Bostäder i Nya Kristinedal. Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl. Stenungsunds kommun, Västra Götalands län. Genomförandebeskrivning, antagandehandling

Bostäder i Nya Kristinedal. Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl. Stenungsunds kommun, Västra Götalands län. Genomförandebeskrivning, antagandehandling Dnr 0461/05 Detaljplan för Söbacken 3:4 mfl Bostäder i Nya Kristinedal Stenungsunds kommun, Västra Götalands län Genomförandebeskrivning, antagandehandling 2013-09-19 1 INLEDNING Genomförandebeskrivningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2009 Ö 2024-08 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Sicoat Aktiebolag, 556553-1570 Halalid 10 254 40 Helsingborg

Läs mer

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter 1 HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter ALLMÄNNA NYTTJANDERÄTTER Nyttjanderätt, en rätt att använda något Många fler regler betr. nyttjanderätt till fast egendom

Läs mer

Överväganden avseende aktieöverlåtelse

Överväganden avseende aktieöverlåtelse Stockholm den 5 oktober 2018 PM Till: Norrtälje kommun Från: Advokat Måns Karlsson Foyen Advokatfirma KB Box 7229, 103 89 Stockholm Tel. 08 506 184 00 E-post: mans.karlsson@foyen.se Saken: Överväganden

Läs mer

Förslag till KÖPEKONTRAKT

Förslag till KÖPEKONTRAKT Förslag till KÖPEKONTRAKT SÄLJARE: Surahammars kommun genom kommunstyrelsen org.nr 212000-2031 Box 203 735 23 SURAHAMMAR (nedan kallad Säljaren) KÖPARE: Elpartner Norrort AB org.nr 556646-9598 Aprilvägen

Läs mer

Fastighetsrättsliga frågor. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap

Fastighetsrättsliga frågor. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Allmänna platser Enskilt huvudmannaskap föreslås för allmänna platser inom planområdet. Skarpö Vägar Samfällighetsförening föreslås som huvudman för väg, lika befintligt.

Läs mer

A N T A G A N D E H A N D L I N G

A N T A G A N D E H A N D L I N G 1(5) A N T A G A N D E H A N D L I N G Detaljplan för Kv. Hjulet m.fl. Falkenbergs kommun GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Upprättad 2012-12-21 Reviderad 2013-05-21 1. INLEDNING Detaljplanens syfte är att möjliggöra

Läs mer

Svedala Kommuns 1:46 Författningssamling 1(6)

Svedala Kommuns 1:46 Författningssamling 1(6) Författningssamling 1(6) Riktlinjer för kommunala markanvisningar och exploateringsavtal antagen av kommunfullmäktige 2017-04-19, 55 Gäller från 2017-05-01 Den långsiktiga utvecklingen av Svedala kommun

Läs mer

3D-fastighetsbi. EijeSjödin. 3D- fastigheter och 3D-fastighetsutrymmen 2005-09-21. MEX-dagarna 2005 Halmstad. B;l'änge

3D-fastighetsbi. EijeSjödin. 3D- fastigheter och 3D-fastighetsutrymmen 2005-09-21. MEX-dagarna 2005 Halmstad. B;l'änge MEX-dagarna 005 Halmstad 3D-fastighetsbi Idn ing EijeSjödin EijeSjMn005-.0 3D- fastigheter och 3D-fastighetsutrymmen 005-09- 4st byggnad 5 st övrig anläggning st bro l st bergrum oktober 3D-utrymmen 54

Läs mer

för markanvisningar och exploateringar

för markanvisningar och exploateringar Riktlinjer för markanvisningar och exploateringar i Vara kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2018-02-26 9 Riktlinjer för markanvisningar och exploateringar i Vara kommun XXXX-XX-XX Sidan 1 Markanvisningar

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 164/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 mervärdesskattelagen. PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING tillhörande detaljplan för Sankt Johannes 2:1 med närområde (Södra Vrinnevi) inom Vrinnevi och Kårtorp i Norrköping, fysisk planering den 24 mars 2011 reviderad den 2 mars och den

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Genomförandebeskrivning

Genomförandebeskrivning Planhandling Koncept 2011-03-02 Samråd Datum: 2011-04-05 FN Diarienummer: 0573/08 Plannummer: (FIIa xxxx) Exploateringsavdelningen Christian Schiötz Telefon: 031-368 10 60 E-post: christian.schiotz@fastighet.goteborg.se

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 Sammanfattning Frågan om tillämplig lag i tvist om uppsägning. En brittisk medborgare var anställd hos ett svenskt aktiebolag. Vid rekrytering och anställning,

Läs mer

Genomförandebeskrivning

Genomförandebeskrivning Planhandling Utställning Datum: 2018-08-28 FN Diarienummer: 5615/10 Exploateringsavdelningen Fredrik Olsson Telefon: 031-368 09 52 E-post: fredrik.olsson@fastighet.goteborg.se Detaljplan för bostäder vid

Läs mer

Genomförandeavtal och köpekontrakt med Robert Dicksons stiftelse avseende del av detaljplan för bostäder vid Flatås Park inom stadsdelen Flatås

Genomförandeavtal och köpekontrakt med Robert Dicksons stiftelse avseende del av detaljplan för bostäder vid Flatås Park inom stadsdelen Flatås Tjänsteutlåtande Till Fastighetsnämnden 2015-08-31 Diarienummer 0651/05 Exploateringsavdelningen Emma Eliasson Telefon 031-368 10 70 E-post: emma.eliasson@fastighet.goteborg.se Genomförandeavtal och köpekontrakt

Läs mer

Optionsavtal Källörstomten

Optionsavtal Källörstomten Optionsavtal Källörstomten Parter Kommunen: Bolaget: Östhammars kommun Goldcup 8949 AB (u.n.t. Orgnr: 212000-0290 Millimeter Projektutveckling AB) Adress: Box 66, 742 21 Östhammar Orgnr: 556937-6568 Adress:

Läs mer

Riktlinjer för exploateringsavtal Fastställd av kommunfullmäktige , 60

Riktlinjer för exploateringsavtal Fastställd av kommunfullmäktige , 60 Riktlinjer för exploateringsavtal Fastställd av kommunfullmäktige 2017-04-06, 60 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Riktlinjer för exploateringsavtal... 4 Syfte... 4 Exploateringsavtal...

Läs mer

Fastighetsrätt. Byggprocessen

Fastighetsrätt. Byggprocessen Fastighetsrätt Byggprocessen Fastighetsrätt Fast egendom och fastighetsbegreppet Köp och försäljning av fast egendom Fastighetsbildning Fast egendom Jordabalken 1 kap 1 Fast egendom är jord Denna är indelad

Läs mer

G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G

G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Samrådshandling 2016-01-27 Detaljplan för LYCKE-RYR 2:6 M FL Bostäder Kungälvs kommun, Västra Götalands län SAMHÄLLSBYGGNAD Planering och exploatering ADRESS

Läs mer

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Du som är medlem i bostadsföreningen Bulten får hyra ut din lägenhet, men du måste följa de regler som gäller. Detta faktablad har tagits fram som

Läs mer

Förslag till inriktning avseende friköp av tomträtter upplåtna för kommersiella ändamål och för flerbostadshus

Förslag till inriktning avseende friköp av tomträtter upplåtna för kommersiella ändamål och för flerbostadshus Tjänsteutlåtande Till fastighetsnämnden 2015-05-18 Diarienummer 0395/12 Markavdelningen/Analys och utredning Eva Odesten Romell/Stephan Cedergren Telefon 368 11 75/368 12 14 E-post: eva.odesten.romell@fastighet.goteborg.se

Läs mer

Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet (SOU 2017:27)

Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet (SOU 2017:27) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Avdelningen för juridik Kristofer Karlsson Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet (SOU 2017:27) Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Genomförandebeskrivningen behandlar de organisatoriska, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att genomföra detaljplanen för Eds Allé.

Genomförandebeskrivningen behandlar de organisatoriska, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att genomföra detaljplanen för Eds Allé. Antagandehandling enligt PBL 1987:10 uppr. aug 2012 rev. maj 2013 Detaljplan för Eds Allé GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Genomförandebeskrivningen behandlar de organisatoriska, ekonomiska och tekniska åtgärder

Läs mer

Fastigheten försäljs i det skick den är på köpekontraktsdagen. Köparen har själv besiktigat fastigheten och kunnat utröna dess skick.

Fastigheten försäljs i det skick den är på köpekontraktsdagen. Köparen har själv besiktigat fastigheten och kunnat utröna dess skick. 1(11) KÖPEKONTRAKT 1 PARTER, OBJEKT OCH KÖPESKILLING Nacka kommun, genom dess kommunstyrelse, nedan kallad kommunen försäljer härmed till Hammersta Fastigheter AB, org.nr: 556493-7737, Box 307, 135 29

Läs mer

UTKAST!! Markanvisningsavtal - del av Österby 1:24 och Falkenbäck 25. Varbergs kommun, nedan kallad kommunen Varberg

UTKAST!! Markanvisningsavtal - del av Österby 1:24 och Falkenbäck 25. Varbergs kommun, nedan kallad kommunen Varberg Markanvisningsavtal - del av Österby 1:24 och Falkenbäck 25 Parter Varbergs kommun, nedan kallad kommunen 212000-1249 432 80 Varberg AB, nedan kallad exploatören 1. Bakgrund, syfte och omfattning Avtalet

Läs mer

Övergång till komponentavskrivning

Övergång till komponentavskrivning INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har

Läs mer

Köpeavtal. Org. Nr NACKA Nedan benämnd Köparen

Köpeavtal. Org. Nr NACKA Nedan benämnd Köparen 1 (5) Köpeavtal 1 PARTER Köpare: Säljare: Nacka kommun Org. Nr 212000-0167 131 81 NACKA Nedan benämnd Köparen Wallenstam fastighets AB Älta c/o Wallenstam AB Org. Nr 556720-1198 401 84 GÖTEBORG Nedan benämnd

Läs mer

Förvärv av Älvsjödepån

Förvärv av Älvsjödepån 1(5) Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Trafiknämnden 2013-11-19, punkt 3 TN 2013-0660 Förvärv av Älvsjödepån Ärendebeskrivning I ärendet föreslås SL förvärva bolag innehållande fastigheten Varubudet

Läs mer

Kungsleden köper bestånd för 5,5 miljarder - ger utökade möjligheter till transaktioner

Kungsleden köper bestånd för 5,5 miljarder - ger utökade möjligheter till transaktioner Pressmeddelande 2005-10-10 Kungsleden köper bestånd för 5,5 miljarder - ger utökade möjligheter till transaktioner Fastighetsbolaget Kungsleden AB (publ) förvärvar från Weland Fastigheter och Fågelviks

Läs mer

Exploateringsavtal. Riktlinjer i Leksands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige

Exploateringsavtal. Riktlinjer i Leksands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Exploateringsavtal Riktlinjer i Leksands kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-09-21 113 0 Mål Riktlinjerna ska bidra till transparens och ökad tydlighet som medverkar till att en mångfald av aktörer/exploatörer

Läs mer

FASTIGHETSÖVERLÅTELSEAVTAL

FASTIGHETSÖVERLÅTELSEAVTAL UTKAST 181130 FASTIGHETSÖVERLÅTELSEAVTAL daterat 2018-12-XX GÄVLE KOMMUN och ERSAND FÖRVALTNING AB avseende fastigheten Gävle Andersberg 14:37 1(10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. DEFINITIONER...3 2. ÖVERLÅTELSE...4

Läs mer

KS 17 10 SEPTEMBER 2014

KS 17 10 SEPTEMBER 2014 KS 17 10 SEPTEMBER 2014 KÖPEKONTRAKT Säljare: Köpare: Fastighet: Uppsala kommun, genom dess kommunstyrelse, org nr 212000-3005, nedan kallad Säljaren. Uppsala Kommun Skolfastigheter AB, org nr 556911-0751,

Läs mer

Barents Center Haparanda Tornio

Barents Center Haparanda Tornio Barents Center Haparanda Tornio Inledning PwC har fått uppdraget från Haparanda kommun att utifrån ett momsperspektiv granska och redovisa synpunkter på handlingar avseende förhållanden mellan kommunen

Läs mer

Undersökning av elavtals särskilda villkor

Undersökning av elavtals särskilda villkor Undersökning av elavtals särskilda villkor Bakgrund har under många år fått ett stort antal klagomål på elleverantörer. Klagomålens karaktär har varierat och olika typer av problem på marknaden har dominerat

Läs mer

UTKAST (S:t Erik) Staden Tomträttshavaren Tomträtten Fastigheten AVTAL 1 Överlåten egendom Egendomen Köpeskillingen 2 Tillträde

UTKAST (S:t Erik) Staden Tomträttshavaren Tomträtten Fastigheten  AVTAL 1 Överlåten egendom Egendomen Köpeskillingen 2 Tillträde Bilaga 1 UTKAST 2016-09-14 (S:t Erik) Mellan Stockholms kommun genom dess exploateringsnämnd, org.nr 802000-8598 ( Staden ) och [**], org.nr [**] ( Tomträttshavaren ), såsom innehavare av tomträtten (

Läs mer

(1) Värmdö kommun, , Skogsbovägen 9, Gustavsberg, ("Hyresvärden"), och

(1) Värmdö kommun, , Skogsbovägen 9, Gustavsberg, (Hyresvärden), och BILAGA 2 HYRESAVTAL TORKHUSET/PORSLINSMUSEET Detta hyresavtal ("Hyresavtalet") har ingåtts mellan (1) Värmdö kommun, 212000-0035, Skogsbovägen 9, 134 30 Gustavsberg, ("Hyresvärden"), och (2) Nationalmuseum,

Läs mer

AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL

AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL Version 2014-10-22 Mellan Landstinget Västmanland, org nr 232100-0172, nedan kallat Säljaren och Västerås Stads Strategiska Fastigheter AB, org nr 556634-1367, nedan kallat Köparen, har denna dag träffats

Läs mer

Avgift för tvistlösning och tillsyn enligt utbyggnadslagen

Avgift för tvistlösning och tillsyn enligt utbyggnadslagen PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2017-03-13 Dnr: 17-2485 1(5) Administrativa avdelningen Avgift för tvistlösning och tillsyn enligt utbyggnadslagen Bakgrund Den 1 juli 2016 trädde lagen (2016:534) om

Läs mer

1 (2) Kalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 19 september 2017

1 (2) Kalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 19 september 2017 1 (2) Kalmar Kommunbolag AB Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 19 september 2017 68 Överlåtelse av fastigheten Kalmar Törneby 8:18 från Kalmar kommun till Kalmar Öland Airport AB Handlingar

Läs mer

Tredimensionell fastighetsindelning

Tredimensionell fastighetsindelning Tredimensionell fastighetsindelning Möjligheter och begränsningar Barbro Julstad Fastighetsrättschef division fastighetsbildning Lantmäteriet Tredimensionell fastighetsindelning När kan er bildas Hur kan

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

U T S T Ä L L N I N G S H A N D L I N G

U T S T Ä L L N I N G S H A N D L I N G 2009-05-28 Genomförandebeskrivning: Drivbänken FABO (Utställningshandling) 1(5) U T S T Ä L L N I N G S H A N D L I N G Detaljplan för del av Kv Drivbänken (f.d. Möllevägsskolan) Falkenbergs kommun Hallands

Läs mer

Tomträttsavtal, del av Rotebro 4:10 och Rotebro 4:54, Sollentuna

Tomträttsavtal, del av Rotebro 4:10 och Rotebro 4:54, Sollentuna Tomträttsavtal, del av Rotebro 4:10 och Rotebro 4:54, Sollentuna Parter Sollentuna kommun, org.nr. 212000-0134, 191 86 Sollentuna, ("Kommunen"), och Italian Grill KB, org.nr. 969718-7160, ("Tomträttshavaren")

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Förmedlingsuppdraget uppdragsgivarens uppsägning Förmedlingsuppdraget Krav på skriftlighet

Förmedlingsuppdraget uppdragsgivarens uppsägning Förmedlingsuppdraget Krav på skriftlighet 1 Förmedlingsuppdraget uppdragsgivarens uppsägning Det är inte ovanligt att en uppdragsgivare säger upp förmedlingsuppdraget. Det förefaller alltmer vanligt under perioder då priserna på marknaden faller.

Läs mer

Utkast till KÖPEAVTAL Del av Hälsinggården 24:1

Utkast till KÖPEAVTAL Del av Hälsinggården 24:1 1(5) Utkast till KÖPEAVTAL Del av Hälsinggården 24:1 Följande avtal om försäljning och byggande av bostäder inom del av fastigheten Hälsinggården 24:1 i Falun har träffats mellan Kommunen och Bolaget:

Läs mer

PAKETERINGS- UTREDNINGEN FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM FRUKOSTMÖTE 23 MAJ 2017

PAKETERINGS- UTREDNINGEN FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM FRUKOSTMÖTE 23 MAJ 2017 PAKETERINGS- UTREDNINGEN FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM FRUKOSTMÖTE 23 MAJ 2017 VÄLKOMNA Ulla Werkell, skattejurist, Fastighetsägarna Sverige Expert i Paketeringsutredningen Henrik Tufvesson, näringspolitisk

Läs mer

Bakgrund EXPLOATERINGSAVTAL

Bakgrund EXPLOATERINGSAVTAL Bakgrund 1.(5) DSV i Sverige hade år 2007 en omsättning på ca 6,5 miljarder kronor inom sina tre divisioner Road, Air&Sea och Solutions. Bolaget önskar uppföra en ny anläggning i Landskrona för att ersätta

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om ökad kommunal planläggning för bostadsbyggande och ökat utbud av markanvisningar (S 2014:07)

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om ökad kommunal planläggning för bostadsbyggande och ökat utbud av markanvisningar (S 2014:07) Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om ökad kommunal planläggning för bostadsbyggande och ökat utbud av markanvisningar (S 2014:07) Dir. 2014:130 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september

Läs mer

Är köpeskillingen inte till fullo betald på tillträdesdagen utgår därefter dröjsmålsränta enligt räntelagen.

Är köpeskillingen inte till fullo betald på tillträdesdagen utgår därefter dröjsmålsränta enligt räntelagen. 1 (4) Mellan Ekerö kommun, org nr 212000-0050 (Kommunen) och AB Storstockholm Lokaltrafik, org nr 556013-0683, (SL) har med anledning av att behov föreligger om att flytta SLs bussdepå från Ekerö Centrum

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2017:13 2017-04-07 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiets för svensk bolagsstyrning takeover-regler för vissa handelsplattformar. Uttalandet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,

Läs mer

Bilaga 3. Specifika ägardirektiv för AB Storstockholms Lokaltrafik. Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse

Bilaga 3. Specifika ägardirektiv för AB Storstockholms Lokaltrafik. Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse Bilaga 3 Specifika ägardirektiv för AB Storstockholms Lokaltrafik Nuvarande lydelse AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) ägs av Stockholms läns landsting. Syftet med bolagsformen är att skapa förutsättningar

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM MARKÖVERLÅTELSE

ÖVERENSKOMMELSE OM MARKÖVERLÅTELSE 1 Mellan Stockholms kommun genom dess exploateringsnämnd, nedan kallad Förvärvaren, och Sundbybergs kommun genom dess kommunstyrelse, nedan kallat Överlåtaren, träffas med anledning av den ändrade sträckningen

Läs mer

MARKANVISNINGSAVTAL. Området utgör stadsutvecklingsprojektet del av kvarteret Orren i centrala Ludvika.

MARKANVISNINGSAVTAL. Området utgör stadsutvecklingsprojektet del av kvarteret Orren i centrala Ludvika. Mellan Ludvika kommun, genom samhällsbyggnadsnämnden, ( Kommunen ), och [Företagsnamn] (org.nr. [xxxxxx-xxxx]), ( Bolaget ), har nedan träffats följande MARKANVISNINGSAVTAL Nedan benämnt Markanvisningsavtalet

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Tuskö 10:1 Östhammars kommun, Uppsala län

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Tuskö 10:1 Östhammars kommun, Uppsala län Dnr 2012SBN2427 1 (5) Bygg- och miljönämnden GENOMFÖRANDEBESKRIVNING D83 Detaljplan för fastigheten Tuskö 10:1 Östhammars kommun, Uppsala län Upprättad den 30 maj 2016 Antagen den 09 sept 2016 Laga kraft

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

Fasta affärer oktober/november 2015

Fasta affärer oktober/november 2015 ett nyhetsbrev från mannheimer swartling med inriktning på fastigheter & entreprenad Fasta affärer oktober/november 2015 Markanvisningsprocessen ett halvt steg mot ökad tydlighet? sidan 4 Lätt att göra

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

SERVITUTSAVTAL. mellan. Stiftelsen Stora Sköndal. för fastigheten Stockholm Sköndal 1:1. och. Stockholms kommun. för fastigheten Stockholm Farsta 2:1

SERVITUTSAVTAL. mellan. Stiftelsen Stora Sköndal. för fastigheten Stockholm Sköndal 1:1. och. Stockholms kommun. för fastigheten Stockholm Farsta 2:1 BILAGA SERVITUTSAVTAL mellan Stiftelsen Stora Sköndal för fastigheten Stockholm Sköndal 1:1 och Stockholms kommun för fastigheten Stockholm Farsta 2:1 angående friluftsbadanläggning 1. Bakgrund... 3 2.

Läs mer

Förvärv av fastighetsbolag med tomträtterna Kylfacket 1 och Kylrummet 1 i Slakthusområdet

Förvärv av fastighetsbolag med tomträtterna Kylfacket 1 och Kylrummet 1 i Slakthusområdet Styrelse 2011-09-01 Ärende 3 2011-08-29 Sid. 1(6) Peter Kvarnhem 08-508 29 390 Förvärv av fastighetsbolag med tomträtterna Kylfacket 1 och Kylrummet 1 i Slakthusområdet Förslag till beslut Styrelsen föreslås

Läs mer

KOMMERSIELLA HYRESAVTAL

KOMMERSIELLA HYRESAVTAL ANDERS DAHLQUIST-SJOBERG KOMMERSIELLA HYRESAVTAL EN AVTALSTYP I OMVANDLING INNEHALL FORORD vn INNEHALL IX FORKORTNINGAR xvn I. INTRODUKTION 19 1 Inledning 21 1.1 Amnet 21 1.1.1 Utgangspunkt 23 1.1.2 Hypotes

Läs mer

Ansökan om lantmäteriförrättning

Ansökan om lantmäteriförrättning Sidnummer: 1 Ansökan om lantmäteriförrättning Aktbilaga A Läs gärna instruktionerna på sidorna 3-5 innan du fyller i ansökan. Där finns även information om vart du ska skicka din ansökan. Jag/vi ansöker

Läs mer

avseende markupplåtelse mm för uppförande av bostadsbebyggelse inom fastigheten Prästhopen 2:2 i Frösjö strand, Gnesta kommun.

avseende markupplåtelse mm för uppförande av bostadsbebyggelse inom fastigheten Prästhopen 2:2 i Frösjö strand, Gnesta kommun. Mellan Gnesta kommun, org nr 212000-2965, Västra storgatan 15, 646 80 Gnesta, ( Kommunen ), och XXXXXXXXX, org nr: xxxxxxxxxx, med adress xxxxxxxxxxxxx, ( Bolaget ), har träffats följande MARKANVISNINGSAVTAL

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

Riktlinjer för exploateringsavtal

Riktlinjer för exploateringsavtal Riktlinjer för exploateringsavtal Dokumenttyp Riktlinjer Gäller för Kommunstyrelsens verksamheter Fastställd av Kommunfullmäktige 96.2017 Dokumentansvarig Mark och Exploateringsansvarig Diarienummer KS

Läs mer

FRÅN HYRESRÄTT TILL ÄGANDERÄTT SOU 2014:33

FRÅN HYRESRÄTT TILL ÄGANDERÄTT SOU 2014:33 FRÅN HYRESRÄTT TILL ÄGANDERÄTT SOU 2014:33 Vårt uppdrag Redogöra för skäl för och emot att det införs en omvandlingsmöjlighet Utforma ett ändamålsenligt omvandlingsförfarande Följa upp den tidigare ägarlägenhetsreformen

Läs mer

AVTAL OM MARKANVISNING

AVTAL OM MARKANVISNING Mellan Motala kommun och exploatören AVTAL OM MARKANVISNING 1 Parter Motala kommun, nedan kallad kommunen, org.nr 212000-2817, 591 86 Motala Exploatörens namn, nedan kallad exploatören, org.nr XXXXXX-XXXX,

Läs mer