Dagvattenutredning Hågelby Familjepark DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV HÅGELBY FAMILJEPARK

Transkript

1 DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV HÅGELBY FAMILJEPARK FEBRUARI

2 2

3 1 Innehållsförteckning 3 2 Projektbeskrivning/ bakgrund 4 3 Dagvattenhantering vid Hågelby Geologi och hydrogeologi Befintlig avrinning Förslag till dagvattenhantering Reningsbehov Åtgärder Konsekvenser av föreslagna lösningar Genomförande 16 4 Källor 17 Bilaga 1, Beräkningar av föroreningar via dagvatten till Aspen och Älvestabäcken. 3

4 2 Projektbeskrivning/ bakgrund Novamark AB har fått i uppdrag att upprätta en dagvattenutredning inför utbyggnaden av Hågelby Familjepark i Botkyrka kommun. VA-ingenjör Olle Burman har varit huvudansvarig för framtagande av dagvattenplan och avvattningsfrågor. Medverkande har varit landskapsarkitekt Åsa Wilke. Syftet med Hågelby Familjepark är att utveckla området inom den upplevelsebaserade näringen. En utveckling av befi ntlig besöksverksamhet på Hågelby Gård planeras, liksom att komplettera området med olika former av boende, en sagopark, ett vattenland och en konsertscen. Det aktuella området ligger väster om Hågelbyleden, väg 258, på sjön Aspens nordöstra strand. Området som är aktuellt för en utbyggnad av Hågelby Familjepark är enligt tecknat ramavtal kvm stort. Beräkningarna i denna dagvattenutredning är dock gjorda för ett större område på kvm. Den yta som ingår i beräkningarna är baserad på sjön Aspens tillrinningsområde. Därav har den yta som påverkar den framtida familjeparken använts som beräkningsmodell. Befi ntlig ytvattendelare är avgränsande väster, norr och nordost om familjeparken. I öster har Hågelbyleden valts som avgränsande element och i söder sjön Aspen. Området har avrinning mot två viktiga recipienter, sjön Aspen i söder och Älvestabäcken i öster. Älvestabäcken utgör i sig även utlopp för sjön Aspen. Aspen och Älvestabäcken tillhör det som brukar kallas Tumbaåns avrinningsområde, som mynnar i Mälaren. Översiktkarta visande Hågelbys placering i Botkyrka kommun. Mälaren Albysjön Bornsjön Tullingesjön Aspen Hågelby Familjepark 4

5 3 Dagvattenhantering vid Hågelby 3.1 Geologi och hydrogeologi Marken inom området består till största delen av postglacial mullhaltig fi nlera. På områdets höjder fi nns moränlager, tunna i de övre delarna och tjockare längre ner på sluttningarna. Nedanför dessa tar halvfasta jordar vid. Här utgörs sedimenten av fast lera och silt, varvade i skikt. I dalgångens mitt och ner mot sjön Aspen återfi nns lösa sediment. Det översta lagret utgörs av en fastare torrskorpelera som vilar på ett upp till 15 m tjockt lager av lösare lera och silt. Berggrunden består främst av gnejser. Grundvattenytan i de låglänta områdena är ytlig, ca 1 m under bef. marknivå. Områdets högsta höjd återfi nns i nordväst och ligger på 72 möh. Höjden i nordöst sträcker sig till 69 möh. Den öppna odlingsmarken ligger med ett relativt jämnt fall på 3-4 % ner mot sjön och bäcken. Norr och söder om gårdsbildningen fi nns dock tre markanta kullar med toppar på drygt 30 möh. Sjön Aspens vattenyta ligger på 19 möh. Flygfoto från nordöst visande befi ntlig situation. 5

6 YTAVRINNING TILL ÄLVESTABÄCKEN YTA kvm YTAVRINNING TILL SJÖN ASPEN YTA kvm GRÄNS FÖR RAMAVTAL YTA kvm HÅGELBY FAMILJEPARK BEFINTLIG AVRINNING Befintlig avrinning Avrinningen inom området är baserad på den ytvattendelare som fi nns belägen på höjderna väster, norr och nordost om området. I söder avgränsas tillrinningsområdet av sjön Aspen och i öster har Hågelbyleden används som avgränsande element. Den västra och södra delen av området har avrinning till sjön Aspen. Ytan är kvm och består till 55 % av uppodlad jordbruksmark och till 30 % av skog. Hästhagar utgör 8 %, park 6% och hårdgjord yta 1%. Den nordöstra delen av området har avrinning direkt till Älvestabäcken. Denna yta är kvm. Den består till 50 % av uppodlad jordbruksmark, till 46 % av skog, till 2% av hästhagar och till 2% av hårdgjord yta. Älvestabäcken utgör även utlopp för sjön Aspen. Idag är bäckens utlopp genom Hågelby Gård en del av parkens gestaltning. Utloppet inleds med en utgrävning av sjöstranden i form av en smal kanal in i parken med en längd av ca 140 m. Kanalen breddas till en mindre damm i den östra delen som visas på foton på nästa sida. Utloppet kulverteras sedan fram till en ytterligare damm norr om den förra. Från denna går en ytterligare kulvert som mynnar i Älvestabäcken norr om gården och därefter leder Älvestabäcken vidare mot öster. 6

7 Älvestabäcken var tidigare en meandrande bäck som sammanband Aspen med Tullingesjön, en sträcka på knappt 2 km. Under 1800-talet dikades de odlade markerna vid Hågelby och den tidigare slingrande bäcken rätades ut. Bäcken gavs då det utseende som den har idag, ett större rakt dike som leder genom landskapet. Öster om Hågelbyleden har bäcken sitt äldre meandrande förlopp kvar. Föroreningar i form av läckage av näringsämnen från den uppodlade jordbruksmarken och hästhagarna är omfattande. Området är idag täckdikat med snabb avrinning till recipienterna. Älvestabäcken har höga värdena av fosfor och kväve enligt mätningar redovisade i Yoldia-rapporten. Sjön Aspens utlopp i Älvestabäcken är idag utformat som en del av parkens gestaltning. 7

8 YTAVRINNING TILL ÄLVESTABÄCKEN YTAVRINNING TILL SJÖN ASPEN dammar i strandpark bäckfåra dammar i temabyar damm vid bef. kulvertering damm i sagopark DAGVATTENDAMM MED FÖRDRÖJNINGS- FUNKTION BÄCKFÅRA LÄNGS PARKSTRÅK ÖPPET DIKE HÅGELBY FAMILJEPARK DAGVATTENSTRATEGI Förslag till dagvattenhantering Botkyrka kommun tog 2001 fram en dagvattenstrategi. Enligt denna ska bl.a. följande strategier beaktas vid detaljplaneläggning av nya områden: - Vattnets naturliga avrinning ska förändras så lite som möjligt. Det innebär i praktiken att s.k. lokalt omhändertagande av dagvatten tillämpas i de fl esta fall. - Byggnader och anläggningar i marken ska så långt som möjligt läggas på en sådan nivå att de inte skadas av vatten i marken. Härigenom kan kostsamma och miljö mässigt olämpliga dräneringsåtgärder undvikas. - Om överskottsvatten måste avledas, ska detta inte leda till ökade föroreningar i något vattendrag. Bästa tillgängliga teknik ska tillämpas för att åstadkomma i första hand rening och i andra hand fl ödesutjämning av det dagvatten som avleds. Inom Hågelby Familjepark kommer dagvattnets naturliga avrinningsriktningar att behållas. Det dagvatten som idag når sjön Aspen kommer att ledas åt detta håll och det dagvatten som idag rör sig mot öster och Älvestabäcken kommer att behålla denna riktning. Dagvattnet kommer att omhändertas lokalt inom området. Utmed fl ertalet av områdets vägar kommer öppna diken att anläggas. Öppna diken kommer även att fi nnas utmed fl era av områdets parkstråk. Gräsbevuxna diken har en fördröjande och renande effekt på dagvatten. Vid vägar där det är ont om plats eller där den önskade gestaltningen inte överensstämmer med öppna diken kommer skärvdiken att anläggas. På detta sätt kan dagvattnet infi ltreras ner.

9 I parkstråken kommer diken att vidgas till dammar. På detta sätt kommer fl ödestoppar ytterligare att jämnas ut och en fördröjande effekt kan uppnås. Ett antal uppsamlande och fördröjande dammar kommer även att anläggas inom de s.k. temabyarna. Till dessa kommer temabyns takvatten att ledas. Vid några av de större husen kommer s.k. raingardens att anläggas vid takutkastare. Rain Gardens är ett samlingsbegrepp för småskaliga system som lokalt tar hand om dagvattnet i växtbäddar där fokus ligger på en god infi ltrationsförmåga. Eftersom bädden är planterad med växter så medför det att en Rain Garden dessutom har en mycket större förmåga att avdunsta vatten än exempelvis en infi ltrationsbädd av makadam. Inom campingen kommer dess receptions- och servicebyggnad att förses med gröna tak. Gröna tak har visat sig ha förmågan att minska ett taks avrinning med så mycket som 50 % och möjligheten till ytterligare gröna tak inom området är under utredande. På platser med lågt slitage och kommer fuktängar och översilningsytor att anläggas. Denna vegetation kommer ytterligare att fördröja och utjämna fl ödestoppar och de har även en renande funktion på dagvatten. Möjligheter till LOD, skisser framtagna av Veg Tech. 9

10 Det dagvatten som återstår efter ovan föreslagen infi ltration kommer att fångas upp i större fördröjningsdammar innan det når recipienterna. Det dagvatten som når sjön Aspen kommer att passera fördröjnings- och sedimentationsdammar placerade i anslutning till strandparken. Dagvattnet som når Älvestabäcken kommer på ett liknande sätt att samlas upp. En damm placeras väster om den plats där bäcken kommer i dagen efter kulverteringen. En större dagvattendamm anläggs även inne i Sagoparken, som en del av parkens gestaltning. Älvestabäcken rätades ut under 1800-talet. Detta är negativt med tanke på dess fördröjande förmåga av fl ödestoppar men även för dess biologiska värden. Möjligheten att åter ge bäcken ett meandrande förlopp med mindre vattensamlingar och en mer variationsrik strandvegetation bör tillvaratas vid anläggandet av Hågelby Familjepark. Vattendom kommer förmodligen att krävas för genomförandet av denna positiva förändring. 3.4 Reningsbehov Det fi nns idag inga fastslagna riktvärden på dagvattnets maximala föroreningsbelastning utan en bedömning får göras utifrån mottagande recipientens känslighet. Vid dimensionering av dammar kan en föroreningsjämförelse göras från riktvärden framtagna av riktvärdesgruppen i Stockholms län, Regionplane- och trafi kkontoret Vägverkets gränsvärde för när dagvatten från trafi kytor klassas som förorenat och med krav på rening är då trafi ken överskrider ÅDT. Dagvatten från trafi kytor med mindre än ÅDT bedöms ha låga till måttliga föroreningshalter. I Hågelby familjepark har det planerade boendeområdet sommartid beräknats få trafi krörelser per dygn. Till detta kommer trafi krörelser med besökare till övriga delar av familjeparken. Dagvattnet från trafi kytorna bedöms därför ha låga föroreningshalter. Föreslaget dikessystem med fördröjningsdammar kommer dock att ha viss föroreningsavskiljning genom upptagning av näringsämnen och sedimentation. Fördröjningsdamm för dagvatten i Byle, Täby, Novamark. 10

11 Vid större hårdgjorda parkeringsytor där läckage av oljeprodukter kan ske fi nns ett behov av oljeavskiljare innan dagvattnet leds vidare till diken och dammar. Det är vedertaget att installera oljeavskiljare då en hårdgjord parkering överskrider 20 platser. 3.5 Åtgärder För att utjämna fl ödestoppa inom området kommer fördröjningsmagasin i form av dammar att anläggas. Dammarnas storlek skall med hänsyn till fördröjningseffekten vara dimensionerade så att dagvattenfl ödet till recipienten ej skall öka efter utbyggnaden utan maximalt motsvara dagens fl öde. Dammarnas förmåga att fördröja fl ödet är beroende av storleken och på vattenytans fl uktrationer, höjdskillnad mellan tömningsnivå och bräddningsnivå. Inom sjön Aspens tillrinningsområde kommer mindre dammar att anläggas inom några av de s.k. temabyarna. Till dessa kommer dagvatten från tak och mark att ledas. Dessa har i förslaget en yta av 560 kvm. Större dammar kommer att placeras i strandparken. Dessa har i förslaget en yta av 600 kvm. Utmed det centrala gångstråket planeras en bäckfåra innehållande fördämningar. Förslagsvis kan fem dämmen utmed sträckan ge mindre dammar med en sammanlagd yta av 250 kvm. Sammanlagt ger detta en dammyta av kvm. Exempel på utformning av infi ltrationsdike och sektion av dagvattendamm, Novamark. 11

12 Inom Älvestabäckens tillrinningsområde planeras en större damm med en yta av kvm som ett inslag i Sagoparken. Väster om den plats där bäcken idag kommer idagen från kulverteringen planeras en damm med en vattenyta på 570 kvm. I parken redovisas ett par mindre dammar med en sammanlagd yta av 170 kvm. Sammanlagt ger detta en dammyta av kvm. Dimensioneringen av fördröjningsbehovet är gjort enligt Vägverkets publikation VV1990:11 och hänsyn taget till olika dimensionerande regn 1-, 2-, 5-,10-, 50- och 100-års regn. RECIPIENT ASPEN Dim regn fl öde idag fl öde efter utbyggnad magasinsbehov 1-år 894 l/s 1233 l/s 560 m3 2-år 1127 l/s 1552 l/s 686 m3 5-år 1520 l/s 2096 l/s 940 m3 10-år 1931 l/s 2663 l/s 1196 m3 50-år 3577 l/s 4932 l/s 2298 m3 100-år 4766 l/s 6572 l/s 3066 m3 RECIPIENT ÄLVESTABÄCKEN Dim regn fl öde idag fl öde efter utbyggnad magasinsbehov 1-år 483 l/s 1223 l/s 821 m3 2-år 608 l/s 1541 l/s 1018 m3 5-år 821 l/s 2079 l/s 1378 m3 10-år 1040 l/s 2642 l/s 1755 m3 50-år 1931 l/s 4892 l/s 3331 m3 100-år 2573 l/s 6519 l/s 4442 m3 Vi rekommenderar att magasinens storlek beräknas för att klara att magasinera ett 2-års regn, vilket skulle innebära att fl ödet till recipienterna maximalt var tredje år kan blir mer än idag vid en fl ödestopp. Avrinningen från dammarna kommer till övervägande del att ske via öppna diken som kan avbörda avsevärt större mängd regnvatten än dammarnas dimensioneringsnorm för 2-års regn, diken däremot blir dimensionerade för att klara minst ett 10-års regn. Om antagandet är att vattenytan i dammarna kan fl uktuera 0,5 m blir den totala ytan som krävs för dammanläggningar för avrinning till Aspen 686 m3 / 0,5 m =1372 m2 och för avrinning till Älvestabäcken 1018 m3 / 0,5 m = 2036 m2 Beräkningarna är gjorda med hänseende på föreslagna dammsystem. Avrinningen till recipienterna kommer också att reduceras genom att mycket av dagvattenfl ödet sker i öppna diken och i så kallade rain-gardens. Ytterligare infi ltration kommer där att ske. 12

13 3.6 Konsekvenser av föreslagna lösningar Tidigare beräkning visar att den dammyta som presenteras i förslaget uppfyller målet på fördröjning och infi ltration för avrinningen mot Aspen. För avrinningen till Älvestabäcken uppfylls målet mer än väl. Den föreslagna dammytan kan därför i denna del minskas med ca 2000 kvm alternativt kan dammarna anläggas med en lägre fl uktureringshöjd än 0,5 m. Dammarna har förutom en fl ödesutjämning även en sedimenterande effekt som får till följd att dagvattnet renas från diverse föroreningar. Tidigare studier med utvärdering av dagvattendammar visar att reningseffekten är ungefär % för näringsämnen och % för metaller samt ca 70 % för suspenderad substans. Beräkningar för detta område återfi nns i bilaga 1, tabell 3-6. Denna beräkning är utförd med hänseende på en enskild större damm. Den aktuella situationen med ett fl ertal mindre dammar och öppna diken kommer förmodligen att ge högre reningsgrad än vad bifogad beräkning visar. En ytterligare stor förändring gällande näringsläckage och övriga föroreningar kommer av omställningen från jordbruksmark till parkmark. Beräkningarna i bilaga 1, tabell 2 visar att läckaget av kväve och fosfor kommer att minskas med 80 % respektive 55 %. De suspenderade substanserna bedöms minskas med %. Kommande tillskott av föroreningar från ökad biltrafi k och utbyggnaden av parken kommer att till stor del renas i bl.a. avskiljare, dammar, översilningsytor och öppna diken. Detta innebär totalt en betydande minskning av föroreningshalten av näringsämnen till recipienterna. Oljeavskiljare klass 1 för dagvatten har också en reningseffekt förutom på oljeprodukter, där endast max 5 mg/l dagvatten passerar avskiljaren som motsvarar en reningsgrad av 95-98% av oljeprodukter, på metaller % och 10 % rening av näringsämnen. Bäck med cirkulerande dagvatten i Frösundavik, Novamark. 13

14 Grundvattennivån bedöms inte påverkas av föreslagen dagvattenhantering. Öppna diken och fl ödesutjämnande dammar medför att så mycket som möjligt av dagvattnet tillförs grundvattnet via infi ltration och perkolation. Utmed det centrala parkstråket kommer ett större dagvattendike att anläggas. På lämpliga platser kommer detta att breddas till mindre dammar, så att en fördröjning av fl ödestoppar kan ske. Önskan fi nns om att detta dike ska utgöra en porlande bäck utmed gångstråket. Dagvattenfl ödet genom området kommer inte att vara av sådan kvantitet att detta kommer att uppnås utan uppumpning. Förslagsvis används vatten från sjön Aspen. Aspens vatten är idag näringsrikt och en syresättning och cirkulation av detta vatten genom familjeparken är av godo för vattenkvaliteten. Vegetationen utmed bäcken och i dammarna kommer då att binda och ta upp del av det överskott av näringsämnen som fi nns i sjövattnet. Med en medveten parkgestaltning kan det lokala omhändertagandet av dagvatten ge stora mervärden till parkmiljön. Detta gäller såväl upplevelsevärden för parkens besökare som biologiska värden för områdets fl ora och fauna. Med en medveten parkgestaltning kan dagvattnet ge parken höjda upplevelsevärden i form av såväl estetik som ett rikare biologiskt liv. Exempel från Westergas, Nederländerna. 14

15 Idéskiss visande bäck och dammar för dagvatten som en integrerad del av parken, Hedvigslund i Älta, Novamark. 15

16 Parkens besökare kan erbjudas stilla och speglande vattenytor där solen och himlen refl ekteras. I andra delar kan ett porlande och ringlande vatten erbjuda liv och rörelse och vackra vattenrörelser att betrakta. Öppet vatten och olika former av våtmarker är idag en bristvara i det utdikade moderna landskapet. Med hjälp av ett öppet dagvattensystem kan dessa viktiga biotoper skapas. Områdets dammar kommer att erbjuda såväl vatten- som sumpzoner, båda biotoper med ett säreget växt- och djurliv. I de öppna dikena kommer en fuktgynnad fl ora att utvecklas med tillhörande insektsliv. Där slitagetrycket inte är stort kommer dessutom översilningsängar att infogas, även dessa med sin speciella fl ora och fauna. I förhållande till dagens dimensioneringsnormer och framtida dagvattenfl öden på grund av en eventuell klimatförändring är inget som går att ta hänsyn till. Studier som gjorts på senare tid, 10 års-regnets återkomst förr och nu (VA-Forsk rapport nr ), visar i en jämförelse mellan data från Stockholm respektive Stockholm, Torsgatan att avvikelserna är små för 5- och 10-årsregnen. I Malmö kan man se en tendens till ett större antal intensiva regn den sista tioårsperioden men motsvarande tendens fi nns inte i Stockholm eller Göteborg. Vid ett extremt fl öde på platsen där dammarnas dimensioneringsnorm överskrids kommer dagvattnet att brädda vidare till öppna diken som är dimensionerade för större regnmängder. I dessa kommer fl ödet också att infi ltreras, fördröjas och renas. I slutändan kommer det renade och fl ödesutjämnade dagvattnet att nå befi ntliga recepienter, sjön Aspen och Älvestabäcken. 3.7 Genomförande Det är viktigt att framtida detaljprojektering tar hänsyn till utrymmesbehovet för dagvattenhanteringen. Aktuell utredning visar att utrymme fi nns reserverat för dammar av den storlek som krävs. Vid utformning av större fördröjningsdammar är det av stor vikt att man tar hänsyn till framtida skötsel och underhåll. Det kan på vissa platser vara lämpligt att anlägga en särskild inloppsdamm avsedd för avskiljning av grövre material samtidigt som den utformas för att underlätta rensning av sedimenterat material. Dagvatten från hårdgjorda ytor kommer i första hand att avledas via öppna diken till dammar men också via dagvattenbrunnar och ledningar för vidare transport till någon damm. Detta kommer tex att bli aktuellt för den sk småstaden i förslaget. Dagvattenbrunnarna utmed gatan sammankopplas med ledningar som i sin tur mynnar i den damm som anläggs väster om Älvestabäcken. Denna damm måste därför byggas ut parallt med utbyggnaden av småstaden. 16

17 4. Källor Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun, Botkyrka kommun 2001 En långsiktig hållbar dagvattenhantering, Peter Stahre Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionplane- och trafi kkontoret 2009 Hågelby Familjepark, gestaltningsidéer för dp 24 04, Lundqvist arkitekter och Novamark 2010 Hågelby Familjepark, koncept, Lundqvist arkitekter och Novamark 2010 Recipientkontroll 2007, Tumbaåns sjösystem, Botkyrka kommun, Yoldia-rapport 2008 Regional fördelning av nederbördsintensitet R18:1979 Situationsplan över Hågelby Familjepark, Lundqvist arkitekter 2010 Svenskt Vatten Publikation P90 VV 1990:11, Vägverket 1990 Översiktlig geoteknisk utredning, Bengt Palmberg Geoteknik, års-regnets återkomst, förr och nu, VA-Forsk rapport Nr

18 PM UPPDRAG Dagvattenutredning åt Novamark UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Irina Persson UPPRÄTTAD AV Irina Persson DATUM BERÄKNINGAR AV FÖRORENINGAR VIA DAGVATTEN TILL ASPEN OCH ÄLVESTABÄCKEN På uppdrag av NOVAMARK har gruppen Dagvatten och ytvatten på Sweco utfört föroreningsberäkningar för dagvatten från 2 områden, ett som når Aspen och och ett som når Älvestabäcken. Föroreningsbelastning om man ändrar markanvändningen från jordbruksmark till parkmark har beräknats för områdena som når Aspen och Älvstabäcken. Dessutom har effekten av reningsdammar beräknats. Det är antaget att Avrinningsområdet till Aspen leds till en damm med en permanent volym på 700 m 3, och att vattnet mot Älvstabäcken leds genom en damm med en permanent volym på 1020 m 3. All indata har erhållits från Novamark. METODIK I detta PM redovisas föroreningshalten (µg/l eller mg/l) och föroreningsbelastningen (kg/år) från området. Följande föroreningar har beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), suspenderad substans (SS; partiklar) och opolära alifatiska kolväten (olja). För metaller och näringsämnen avses alltid totalhalter. Föroreningsberäkningarna har genomförts med dagvatten- och recipientmodellen StormTac (Larm, 2000 och INDATA I första beräkningen har planområdet som når Aspen antagits vara 48,1 ha och området som når Älvestabäcken 18 ha. Här har föroreningsberäkningar gjorts där man jämför föroreningsinnehåll om all mark är jordbruk eller om all mark är parkmark. 1 (3) pm03s Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Irina Persson Telefon direkt Mobil irina.persson@sweco.se Uppdrag ; irpe p:\1133\ _novamark\000\10 arbetsmtrl_dok\pm_01.doc

19 I fall 2 har följande markanvändning använts Tabell 1: Markanvändningar och avrinningskoefficienter Markanvändning Aspen (ha) Älvesta (ha) Avrinningskoefficient Hällmark 3,9 5,6 0,1 Skog 19,5 10,4 0,05 Jordbruk 47,8 17,9 0,26 Asfalt 0,26 0,27 0,8 Tak 0,8 0,047 0,9 Grusyta 0,57 0,3 0,2 Totalt 72,8 34,5 RESULTAT Tabell 2: Föroreningsbelastning (kg/år) vid jordbruksmark och parkmark Belastning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni SS olja Aspen, jordbruk Aspen, parkmark Älvesta, jordbruk Älvesta, parkmark Tabell 3 Föroreningsbelastningen till Aspen, både före och efter damm samt en grovt uppskattad trolig reningseffekt som kan uppnås i dammen. Belastning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni SS olja Belastning före damm (kg/år) Belastning efter damm (kg/år) Reningseffekt (%) (3) pm03s PM DAGVATTENUTREDNING ÅT NOVAMARK Uppdrag ; irpe p:\1133\ _novamark\000\10 arbetsmtrl_dok\pm_01.doc

20 Tabell 4 Föroreningshalt före och efter damm till Aspen Koncentration P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni SS olja mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l Belastning före damm Belastning efter damm Tabell 5 Föroreningsbelastningen till Älvestabäcken, både före och efter damm samt en grovt uppskattad trolig reningseffekt som kan uppnås i dammen. Belastning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni SS olja Belastning före damm (kg/år) Belastning efter damm (kg/år) Reningseffekt (%) Tabell 6 Föroreningshalt före och efter damm till Älvstabäcken Koncentration P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni SS olja mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l Belastning före damm Belastning efter damm SWECO Dagvatten och ytvatten Kvalitetsgranskare Irina Persson Henrik Alm 3 (3) pm03s PM DAGVATTENUTREDNING ÅT NOVAMARK Uppdrag ; irpe p:\1133\ _novamark\000\10 arbetsmtrl_dok\pm_01.doc