BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE. 200 Ramavtal och plankostnadsavtal Fittja centrum. 201 Redovisning av obesvarade medborgarförslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE. 200 Ramavtal och plankostnadsavtal Fittja centrum. 201 Redovisning av obesvarade medborgarförslag"

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Kommunstyrelsen Tid , Kl 16:00 Plats Kommunalhuset i Tumba, 2:3 Ärenden Justering BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 198 Kommunens delårsrapport Begäran om investeringsmedel: ombyggnad av barnboende på Stendalsvägen Ramavtal och plankostnadsavtal Fittja centrum 201 Redovisning av obesvarade medborgarförslag 202 Redovisning av obesvarade motioner 203 Svar på motion - Upphandla driften av Botkyrka rackethall (M) 204 Svar på motion - Kritisk granskning av kunskapsmål (TUP) 205 Svar på medborgarförslag - Bygg en simhall i Rikstens friluftsstad 206 Svar på medborgarförslag - Promenadspår i Brantbrinks friluftsområde för okopplade hundar

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag - Laglig graffitivägg på planket utmed tunnelbanedepåarbetsplatsen längs Hallundavägen i Norsborg BESLUTAS AV KOMMUNSTYRELSEN 208 Kommunstyrelsens delårsrapport Tjänsteresa utanför EU - Konferens med tema barnkonventionen i Istanbul 210 Svar på remiss - IT-forums framtida inriktning 211 Svar på remiss - Utveckling av KSL inför mandatperioden Svar på revisionsskrivelse - E-förvaltning och e-tjänster 213 Firmatecknare ändring 214 Valärenden 215 Anmälningsärenden 216 Delegationsärenden Katarina Berggren Ordförande Erik Sahlin Sekreterare

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:448 Kommunens delårsrapport 2 (KS/2014:448) Beslut Kommunstyrelsen beslutar överlämna delårsrapport avseende perioden januari-augusti 2014 till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar medge socialnämnden tilläggsanslag med 1,7 miljoner för inköp av bostadsrätter. Anslaget tillförs tekniska nämndens investeringsbudget. Finansiering sker genom ökad upplåning. Kommunfullmäktige beslutar om utökad budget för exploateringsverksamheten med sammanlagt 4,2 miljoner. Anslagen finansieras genom ökad upplåning. Kommunfullmäktige beslutar avslå utbildningsnämndens förslag om tilläggsanslag avseende förskoleverksamhet, lokalkostnader och gymnasiesärskola med den motivering som framgår i ärendet. Kommunfullmäktige medger uttag ur kompetensfonden med ytterligare 3 miljoner vilket innebär att totalt 14 miljoner disponeras ur fonden under Uttaget från fonden under året kommer därmed att vara 4 miljoner högre än riktlinjernas tak för det årliga uttaget. Kommunfullmäktige uppmanar socialnämnden, tekniska nämnden och utbildningsnämnden att vidta åtgärder i syfte att uppnå balans i förhållande till årets budget. Kommunfullmäktige har tagit del av återrapporteringen av uppdrag från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för perioden januari-augusti 2014 är positivt med 248 miljoner. Det höga delårsresultatet förklaras av att nämnderna vanligtvis

4 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:448 redovisar lägre kostnader för perioden jämfört med en linjärt fördelad budget. En ytterligare förklaring är den säsongsmässiga minskningen av personalens semesterlöneskuld. Prognosen för hela 2014 pekar mot ett resultat på 24,1 miljoner vilket är 29 miljoner bättre än budget. Prognosen över resultatet enligt balanskravsavstämningen uppgår till 43,6 miljoner vilket motsvarar 1 procent av skatteoch generella statsbidragsintäkter. Nämndernas prognoser över budgetutfallet ser betydligt bättre ut i nuvarande prognos jämfört med prognoserna från i april. Nämnderna räknar nu sammanlagt med ett positivt utfall om 3 miljoner. Utöver detta beräknas reavinster från exploateringsverksamheten bidra positivt till budgetutfallet med 17 miljoner. Nämnder som fortfarande inte räknar med att kunna uppnå balans i förhållande till budget är tekniska nämnden, utbildningsnämnden och socialnämnden som prognostiserar negativa utfall på mellan 0,6-3,6 miljoner. Till kommunens årsredovisning och delårsrapport 2 bifogas en lista på återrapportering av uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

5 TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:448 Referens Göran Karlsson Mottagare Kommunstyrelsen Delårsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar överlämna delårsrapport avseende perioden januari-augusti 2014 till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar medge socialnämnden tilläggsanslag med 1,7 miljoner för inköp av bostadsrätter. Anslaget tillförs tekniska nämndens investeringsbudget. Finansiering sker genom ökad upplåning. Kommunfullmäktige beslutar om utökad budget för exploateringsverksamheten med sammanlagt 4,2 miljoner. Anslagen finansieras genom ökad upplåning. Kommunfullmäktige beslutar avslå utbildningsnämndens förslag om tilläggsanslag avseende förskoleverksamhet, lokalkostnader och gymnasiesärskola med den motivering som framgår i ärendet. Kommunfullmäktige medger uttag ur kompetensfonden med ytterligare 3 miljoner vilket innebär att totalt 14 miljoner disponeras ur fonden under Uttaget från fonden under året kommer därmed att vara 4 miljoner högre än riktlinjernas tak för det årliga uttaget. Kommunfullmäktige uppmanar socialnämnden, tekniska nämnden och utbildningsnämnden att vidta åtgärder i syfte att uppnå balans i förhållande till årets budget. Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för perioden januari-augusti 2014 är positivt med 248 miljoner. Det höga delårsresultatet förklaras av att nämnderna vanligtvis redovisar lägre kostnader för perioden jämfört med en linjärt fördelad budget. En ytterligare förklaring är den säsongsmässiga minskningen av personalens semesterlöneskuld. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

6 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:448 Prognosen för hela 2014 pekar mot ett resultat på 24,1 miljoner vilket är 29 miljoner bättre än budget. Prognosen över resultatet enligt balanskravsavstämningen uppgår till 43,6 miljoner vilket motsvarar 1 procent av skatteoch generella statsbidragsintäkter. Nämndernas prognoser över budgetutfallet ser betydligt bättre ut i nuvarande prognos jämfört med prognoserna från i april. Nämnderna räknar nu sammanlagt med ett positivt utfall om 3 miljoner. Utöver detta beräknas reavinster från exploateringsverksamheten bidra positivt till budgetutfallet med 17 miljoner. Nämnder som fortfarande inte räknar med att kunna uppnå balans i förhållande till budget är tekniska nämnden, utbildningsnämnden och socialnämnden som prognostiserar negativa utfall på mellan 0,6-3,6 miljoner. Skatte- och bidragsintäkterna beräknas överstiga budget med 14 miljoner. Vi har då tagit hänsyn till att intäktsbudgeten räknades upp med 5 miljoner i samband med föregående delårsrapport. Investeringarna beräknas komma att uppgå till 360 miljoner under Investeringarna kan därmed under året beräknas resultera i ett ökat upplåningsbehov för kommunens del med omkring 100 miljoner. Ärenden i samband med delårsrapporten Kompetensfonden omgång Kompetensfonden är en del av kommunens egna kapital och uppgick vid ingången av 2014 till 58,6 miljoner. Enligt riktlinjerna för kompetensfonden kan högst 10 miljoner delas ut av fonden varje år. Genom beslut i kommunfullmäktige i oktober 2013 tillfördes fonden ytterligare 4 miljoner med avsikten att göra det möjligt att öka fonduttaget under I samband med delårsrapport 1 fördelades på förslag av personalutskottet 11 miljoner till nämnderna för kompetenshöjande åtgärder under Personalutskottet har senare i ett andra beslut föreslagit att ytterligare 3 miljoner fördelas. Sammanlagt medgivna medel för 2014 uppgår därmed till 14 miljoner. I enlighet med personalutskottets förslag föreslås nämnderna få ytterligare 3 miljoner för kompetenshöjande åtgärder enligt följande; Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd 240 tkr

7 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:448 Kultur- och fritidsnämnd 175 Socialnämnd Samhällsbyggnadsnämnd 190 Kommunstyrelsen/ Kommunledningsförvaltningen 179 Summa I sammanhanget bör noteras att fonduttaget under 2014 därmed kommer att vara 4 miljoner högre än riktlinjernas tak för det årliga uttaget. Utbildningsnämndens hemställan om tilläggsanslag för specialiserad förskoleverksamhet Utbildningsnämnden föreslår att nämnden medges tilläggsanslag med 1,65 miljoner för ökade kostnader för förskolebarn med funktionshinder. Förslaget avser en utökning av den verksamhet som bedrivs i förskolan Lilla Rummet på Tallidsskolan. I utbildningsnämndens prognos över det ekonomiska utfallet 2014 framgår att nämndens ersättningar till förskolor och skolor beräknas komma att understiga budget med sammanlagt 14,3 miljoner beroende på att antalet barn/ elever i verksamheterna är lägre än de volymer budgeten bygger på. Detta gäller särskilt antalet förskolebarn. Av den anledningen bedömer kommunledningsförvaltningen att den aktuella kostnadsökningen inom förskolan bör inrymmas i befintlig budget för Utbildningsnämndens hemställan om tilläggsanslag för ökade lokalkostnader och för kostnader till följd av myndighetsbeslut enligt LSS I samband med delårsrapporten föreslår nämnden att kommunfullmäktige medger tilläggsanslag med 2,95 miljoner för ökade lokalkostnader i Rikstens skola och för paviljonghyror vid Brunna- och Tallidskolorna. I ärendet hemställs även om tilläggsanlag med 1,8 miljoner för elever inom gymnasiesärskolan som genom beslut enligt LSS medgivits fritidsverksamhet. Kommunledningsförvaltningen bedömer att de aktuella kostnaderna bör inrymmas i befintlig budget för 2014 med samma motivering som ovan. Socialnämndens förslag om tilläggsanslag för inköp av bostadsrätter För köp av lägenheter finns 8 miljoner kronor avsatt i budget till tekniska nämnden. Avsatta medel ska användas för socialnämndens och vård- och omsorgsnämndens behov. Socialnämnden har nu möjlighet att köpa fem bostadsrättslägenheter att använda som tillfälligt boende för hemlösa. Investeringskostnaden för bostadsrätterna uppgår till 9,7 miljoner. Vid ett 95 procentigt nyttjande av lägenheterna beräknas den årliga besparingen till ca 1

8 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:448 miljon kronor i minskade hotellkostnader. Kommunledningsförvaltningen föreslår att tekniska nämnden för socialnämndens räkning tillförs ytterligare 1,7 miljoner i investeringsanslag. Anslaget finansieras genom ökad upplåning. Utökad budget för exploateringsverksamheten På grund av nya förutsättningar i detaljplaneskedet för vissa projekt inom exploateringsverksamheten har kommunledningsförvaltningen i samband med uppföljningen konstaterat att det finns behov av utökade budgetanslag på 4,2 miljoner kronor. 0,4 miljoner gäller Fittja villor på vatten där kostnadsökningen beror på kravet att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning. 0,4 miljoner gäller Rotemannen där projektet har ändrat inriktning från bostäder till verksamhetsområde. 0,5 miljoner avser Vårsta centrum på grund av ökade kostnader för utredning. 2,9 miljoner avser Riksten företagspark där en förstudie för hur området ska försörjas med VA samt hur dagvatten ska tas om hand behöver tas fram. Kommunledningsförvaltningen föreslår att de berörda exploateringsprojektens budgetar utökas med dessa belopp. Anslagen finansieras genom ökad upplåning. I ett senare skede förväntas kostnaderna täckas genom intäkter. Mattias Jansson Kommundirektör Expedieras till Niclas Johansson Ekonomichef

9 Delårsrapport 2014:2 - perioden januari-augusti - prognos för helåret 1

10 INLEDNING DELÅRSBOKSLUTET Nettokostnaderna för kommunens verksamheter uppgick till miljoner under årets första åtta månader, en ökning med 5,4 procent jämfört med motsvarande period förra året. Under samma period har skatteintäkterna inklusive utjämning ökat med 2,6 procent. Resultat för perioden uppgår till 248 miljoner vilket är 45 miljoner lägre än förra året vid samma tidpunkt. En starkt bidragande orsak till att periodens resultat sjunkit är förra årets återbetalning av tidigare inbetalda premier från AFA försäkring med 60 miljoner. Någon motsvarande återbetalning sker inte i år. I övrigt förklaras det höga delårsresultatet av att nämnderna som vanligt vid denna tid på året redovisar lägre kostnader i förhållande till en linjär förbrukning. Ytterligare en delförklaring är den säsongsmässiga minskningen av personalens semesterlöneskuld. Investeringarna har hittills under året uppgått till 189 miljoner och är därmed 85 miljoner lägre än förra året vid samma tidpunkt. PROGNOS FÖR 2014 Prognosen för hela året pekar mot ett resultat på 24,1 miljoner. I förhållande till budget innebär resultatet en förbättring med 29 miljoner. Resultatet enligt avstämning mot balanskravet uppgår till plus 43,6 miljoner vilket motsvarar 1 procent av skatter och generella statsbidragsinkomster. Nämndernas prognoser över budgetutfallet ser betydligt bättre ut i nuvarande prognos jämfört med i förra delårsrapporten. Prognoserna över utfallet för verksamheterna 2014 pekar mot ett utfall som är 20 miljoner bättre än budget, en förbättring med närmare 50 miljoner jämfört med förra prognosen. Av denna förbättring kommer 23,3 miljoner från exploateringsverksamheten medan 26,2 miljoner beror på att nämnderna totalt sett räknar med ett bättre ekonomiskt utfall för sina verksamheter. Vi räknar med att investeringarna under året kommer att uppgå till omkring 360 miljoner. Det innebär att investeringarna beräknas bli 120 miljoner lägre än förra årets nivå. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I enlighet med flerårsplanen innehåller ettårsplanen för mål fördelade på 6 målområden. För att bidra till att målen uppfylls har nämnderna formulerat egna mål och åtaganden. I de flesta fall mäts verksamhetsresultaten på årsbasis i årsredovisingen varför resultatmått för perioden bara förekommer i mindre utsträckning. Förvaltningarnas har i sina delårsrapporter gjort en egen utvärdering över hur långt man nått hittills. Nedan under rubriken kommunfullmäktiges målområden sammanfattas läget under de sex målområdena. Vi räknar med att uppfylla de ekonomiska målen som satts upp för 2014; Balanskravsresultatet ska uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter inklusive utjämning. Prognosen pekar mot ett balanskravsresultat om 1 procent. Självfinansieringsgraden av kommunens investeringar ska uppgå till minst 60 procent. Prognosen innebär att 70 procent av investeringarna finansieras inom ramen för årets budget. DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVECKL- INGEN Sverige befinner sig i en långt utdragen lågkonjunktur. Den viktigaste förklaringen hittar vi i att omvärldens efterfrågan varit svag alltsedan finans- och skuldkrisen. Eftersom hälften av vår produktion av varor och tjänster exporteras har detta en avgörande betydelse för den svenska konjunkturen och för arbetsmarknaden. Enligt samstämmiga konjunkturbedömare förväntas ekonomin återhämta sig i långsam takt. Den långsamma kostnadsutveckling som kännetecknat de senaste åren kommer därmed sannolikt inte att fortsätta. Vi får därför räkna med att såväl löner och priser kommer att öka snabbare än den utveckling vi vant oss vid under senare år. De senaste årens låga räntor kommer i takt med konjunkturuppgången att gradvis justeras uppåt. Konjunkturutvecklingen är långt ifrån självklar. Många osäkerhetsfaktorer globalt kan omkullkasta eller fördröja omvärldens påverkan på vår ekonomiska utveckling. En annan uppenbar risk är att den inhemska finansoch skattepolitiken tvingas bli mer åtstramande framöver vilket i så fall kan ha en hämmande effekt på efterfrågan och på arbetsmarknaden. Trots att kommunernas skatteunderlag har ökat relativt måttligt under senare år har det reala skatteunderlaget, köpkraften, ökat varje år tack vare begränsade kostnadsökningar. Som en följd av det antagna förbättrade konjunkturläget åren framöver bedömer Sveriges Kommuner och Landsting att det nominella skatteunderlaget åren ökar med uppemot 5 procent per år. Trots en snabbare prisutveckling är Sveriges Kommuner och Landstings bedömning att även det reala skatteunderlaget fortsätter att utvecklas positivt under de närmaste åren. 2

11 PERIODEN JANUARI-AUGUSTI 2014 BEFOLKNING Under första halvåret ökade Botkyrkas befolkning med 811 personer. En ökning som innebär att vi nu är invånare. Jämfört med samma tidpunkt förra året har befolkningen ökat med personer. I ökningen ingår en justeringspost på 37 personer. Första halvårets befolkningsökning förklaras av ett positivt flyttnetto (inflyttade minus utflyttade) med 435 personer och som beror på inflyttning från utlandet. Första halvårets födelseöverskott (födda minus döda) uppgår till 339 personer. PERSONAL Antalet årsarbetare inom kommunens verksamheter var i juli Det är en ökning med 253 årsarbetare jämfört med samma period Årsarbetare per nämnd Årsarbetare Förändring juli juli 2014 Kommunstyrelsen KS resultatenheter Samhällsbyggnadsnämnd 86 5 Tekniska nämnd Miljö och hälsoskydd 23-2 Kultur och fritidsnämnd Arbetsmarknad och vuxenutbildningsnämnd Utbildningsnämnd Socialnämnd Vård och omsorgsnämnd Kommunen totalt Minskningen av antalet årsarbetare för kommunstyrelsens resultatenheter beror på ändrad organisationstillhörighet och motsvarande ökning finns inom tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden. Ökningen av årsarbetare inom arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden förklaras av satsningen på utvecklingsanställningar inom projektet KOM- MiJOBB. Sjukfrånvaron till och med juli uppgår till 6,05 procent. Det är 0,28 procentenheter högre än samma period förra året. Sjukfrånvaron upp till 14 dagar ligger på 2,83 procent och den över 14 dagar är 3,22 procent. FINANSIELLA PLACERINGAR OCH PENS- IONSÅTAGANDE Kommunens pensionsskuld har minskat sedan årsskiftet Kommunen har ett pensionsåtagande som totalt uppgår till drygt 2,1 miljarder kronor. Den största delen, miljoner kronor, avser pensioner som intjänats före Denna redovisas endast som en ansvarsförbindelse i balansräkningen. Resterande delar uppgår till 370 miljoner kronor och redovisas som en avsättning på balansräkningens skuldsida. Det senare beloppet har i sin helhet återlånats av kommunen och använts för att finansiera gjorda investeringar. För detta belopp påförs resultaträkningen löpande en marknadsmässig ränta som beräknats av KPA. Skulden storlek beräknas också av KPA. Beräkningen görs så att skuldbeloppet diskonteras med en antagen ränta. Under perioden januari- augusti 2014 har skuldbeloppet ökat med drygt 12 miljoner som har belastat periodens resultat. Därutöver finns även en kortfristig skuld på 73 miljoner kronor för den pensionsrätt som intjänats av kommunens anställda under Denna del betalas ut i början ut i början av 2015 och placeras på det sätt som de anställda själva valt. Ansvarsförbindelsen har under perioden sjunkit med 54 miljoner kronor och uppgår nu till miljoner. Kommunen gjorde 1999 en frivillig avsättning på 400 miljoner kronor för detta åtagande. Uppföljning av kommunens pensionsavsättning Den avsättning som kommunen gjort för framtida pensionsåtaganden hade i slutet av augusti ett värde på 686,3 miljoner kronor. I förhållande till årsskiftet innebär det en ökning med 39,5 miljoner eller 6,1 procent. Den positiva utvecklingen kan i första hand kopplas till utvecklingen på börsen. Ökningen är något sämre än det fastställda jämförelseindexet som för samma period hamnar på 7,5 procent. Samtliga tillgångsslag har haft en svagare utveckling än respektive jämförelseindex. Nedan följer en sammanställning över hur placeringen fördelas på olika tillgångsslag. 3

12 Mnkr Andel % Svenska aktier 114,4 16,7 Globala aktier 155,6 22,7 Svenska räntor 294,0 42,8 Alternativa invest. 122,1 17,8 Likvida medel mm 0,3 0 Summa 686,3 100 För närvarande är vi något underviktade i aktier med hänsyn till den höga värderingen på aktiemarknaden. Samtidigt är vi överviktade när det gäller globala aktier i förhållande till svenska aktier. LÅNESKULDEN Kommunens upplåning ligger på en fortsatt låg nivå Totalt uppgår kommunens upplåning till miljoner vid utgången av augusti när man räknar med den utlåning som sker till Botkyrkabyggen, Söderenergi och Handelsbanken finans. Den totala upplåningen har därmed ökat med cirka 90 miljoner sedan årsskiftet. Den ökade upplåningen är i första hand kopplad till kommunens eget upplåningsbehov. Total upplåning miljoner kronor Botkyrka kommun 249 Kraftvärmeprojekt/ Handelsbanken 738 Söderenergi 403 Botkyrkabyggen 785 Botkyrka stadsnät 132 Övriga 3 Summa Handelsbanken Finans har under sommaren sagt upp sitt lån för finansieringen av Söderenergis kraftvärmeprojekt till årsskiftet. Det innebär att kommunen tvingas avveckla den underliggande finansieringen som löper fram till augusti KOMMUNFULLMÄKTIGES OMRÅDEN MÅL- och 71 procent av brukarna med funktionsnedsättning aktuella genomförandeplaner. Samtliga av de 31 synpunkter som kommit till äldreomsorgen via synpunktshanteringen har återkopplats inom tio dagar. Synpunkterna har bland annat rört bemötande, tillgänglighet, trivsel och trygghet. Även inom funktionsnedsättningsområdet har de 52 inkomna synpunkterna återkopplats inom tio dagar. Här har synpunkterna bland annat handlat om brist i rutiner, bokning av insatser och städning. Två har innehållit beröm för gott bemötande. Utbildningsförvaltningen fortsätter arbetet med referensgruppen för elevinflytande och med förskolans genusnätverk. Insatser på gymnasieskolan inför supervalåret har genomförts och deltagande i skolvalet i Botkyrka har varit högt. Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar med medborgarinflytande och dialog för att utveckla verksamheterna. Förvaltningen har arbetat särskilt intensivt med dialog kopplat till Albyvägen 7 och det kommande aktivitetshuset. FRAMTIDENS JOBB Målet var att Botkyrka i år skulle tillhöra de 120 främsta kommunerna i riket när det gäller företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs mätning, vilket vi inte nådde upp till. Botkyrka landade på plats 159, vilket innebär att vi nu fördjupar det arbete som redan inletts och samtidigt ser över kommunens näringslivsplan. Andelen Botkyrkabor mellan år som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd var i augusti 12,1 procent. Det är en minskning med 0,8 procentenhet jämfört med augusti Både andelen öppet arbetslösa och andelen som deltar i åtgärder är högre för kvinnorna än för männen. För ungdomar uppgår andelen arbetslösa inklusive andelen i åtgärder till 16,8 procent. MEDBORGARNAS BOTKYRKA Enkäter med fråga om hur deltagare/studerande upplever delaktighet och inflytande genomförs inom vuxenutbildningen och inom arbetsmarknadsinsatserna. Årets mätning visar på en stor spännvidd och minst delaktiga känner sig de som gått en gymnasial spetsutbildning och mest delaktiga är män som deltagit i arbetsmarknadsinsatser. Samtliga brukare med insatser inom äldreomsorgen och funktionsnedsättningsområdet har varit delaktiga i de genomförandeplaner som upprättas. Vid halvårsskiftet hade 82 procent inom äldreomsorgen Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har under årets första åtta månader följt upp de deltagare som avslutat sin utbildning/insats under perioden juli 2013 till januari Uppföljningen visar att 888 personer är i arbete eller studier sex 4

13 månader efter avslutad insats. Det motsvarar 67 procent av kvinnorna och 70 procent av männen. Alla ungdomar som sökte blev erbjudna ett sommarjobb. Totalt var det sommararbetande ungdomar. 944 stycken jobbade inom kommunens förvaltningar och bolag, 208 inom föreningslivet, 30 inom sociala företag och 5 inom övrigt. I Svenskt Näringslivs undersökning av företagsklimatet i landets kommuner har skolan i Botkyrka stigit 65 placeringar i ranking under faktorn; skolans attityder till företagande. Ett omfattande projekt, med stöd av Skolverket pågår. Syftet är att utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet. I arbetet med unga vuxna har kultur- och fritidsförvaltningen ett pågående samarbete med SSA Group som hjälper unga med CV-skrivning och intervjuträning på fritidsverksamheten Grunden. Ungdomens hus har inlett ett nytt samarbete med vägledningscenter som besöker verksamheten regelbundet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har etablerat Projekt NKI 75 för att jobba strukturerat med förbättringar och verksamhetsutveckling i samarbete med flera förvaltningar. Syftet är att förbättra information, bemötande och effektivitet till företagarna. VÄLFÄRD MED KVALITET FÖR ALLA Hela skolväsendet inklusive förskola, grund- och gymnasiesärskola har haft fokus på att förbättra undervisningen så att fler barn och elever når kunskapsmålen. Grunden för detta har varit ett systematiskt kvalitetsarbete, där man utifrån analyser av resultaten identifierat de viktigaste utvecklingsområdena. Förändringar när det gäller läroplaner, betygsskalor och sättet att räkna meritvärden på grundskolan medför att det inte är möjligt att jämföra de prelimnära resultateten för våren 2014 med tidigare år. Resultaten på riksnivå finns ännu inte tillgängliga för Kultur- och fritidsförvaltningen jobbar kontinuerligt med att implementera utvecklingsprogrammet för öppna fritidsverksamheter. Arbetet med jämställdhet på fritidsgårdarna har också inneburit en kvalitetshöjning för flera verksamheter. Fältbussen har under sommaren ordnat kurser för nyanlända elever i samarbete med naturpedagogiskt centrum. Fyra forskardagar med tema ekologi för 5:e klassare och en arkeologidag har genomförts i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen. Vård- och omsorgsförvaltningen tar under hösten ett tekniksprång inom äldreomsorgen. Det handlar om flera delprojekt som ska förenkla arbetet och öka kvalitén och säkerheten för brukarna. Det rör sig om planeringsschema för hemtjänsten i mobiltelefonen, digital nyckelhantering, digitala trygghetslarm och försök med andra digitala trygghetslösningar. Alla som bor på något av kommunens vård- och omsorgsboenden och personer som har hemtjänst har haft möjlighet att delta i en enkätundersökning om vad man tycker om maten. Resultatet bland de som svarat visar att 94 procent tycker att maten är god eller mycket god. I syfte att öka tillgängligheten lanseras Botkyrkaappen i september. Via appen kan man göra felanmälan, lämna synpunkter och medborgarförslag. Ytterligare en kanal där medborgarna kan kontakta kommunen kommer i oktober då medborgarservice via Facebook lanseras. GRÖN STAD I RÖRELSE Utbildningsförvaltningen arbetar närmare styrgrupp och arkitekter i aktuella byggprojekt vilket gör att uppföljningar blir mer regelbundna och detaljerade. Det kommer att underlätta arbetet med att hålla tidplaner och budget, samt att hålla åtagandet att bygga skolor och förskolor med 10 kvm per barn/elev. Nya biennalen för konst och arkitektur i Botkyrka äger rum i Fittja under september och oktober Den kartläggning som skett av fossilbränsleanvändningen inom kommunen pekar på att trafiken och transporterna är de stora förbrukningsområdena. För att nå målet om att Botkyrka ska vara en fossilbränslefri plats 2030 behöver vi arbeta med att minska transporter, föra över resande från bil till gång, cykel och kollektivtrafik samt fasa ut fossilt bränsle. KULTUR OCH KREATIVITET GER KRAFT Som en del i uppdraget att stärka profileringen av Botkyrka som plats har ett nytt skyltprogram tagits fram och omskyltning planeras nu för de kommande åren. Botkyrka fanns på plats i Almedalen med konceptet Oväntade möten. Syftet var att visa upp Botkyrka som en interkulturell mötesplats fylld av kontraster. Bland de medverkande i samtalen fanns en rad intressanta personer från politik, näringsliv och ideell sektor besökare deltog. Kommunens vård- och omsorgsboenden har samarbete med frivilliga personer och organisationer för att fånga upp och utveckla den sociala verksamhet- 5

14 en inom boendena. Jämfört med 2013 har antalet frivilligt engagerade ökat från 50 till 75 stycken. Gymnasieskolorna i Botkyrka arbetar dels med entreprenöriellt lärande, dels med Ungt företagande. Några grundskolor bidrar också till utvecklingen genom sitt deltagande i Framtidsfrön. Botkyrka ligger i topp i Sverige när det gäller bidrag från Statens kulturråd till det så kallade Skapande skola-projektet. Under hösten startar projektet kulturdriven verksamhet med fokus på unga vuxna som ska ta fram och genomföra professionella konst- och kulturevenemang i nära samverkan med referensgrupper. I stadsbyggnadsidéerna för Fittja och Alby som nu börjar förverkligas ges grönytor för spontanidrott stor plats, och samma ambitioner ska gälla i andra större förnyelseprojekt. I augusti invigdes den upprustade stadsdelsparken Fittja Äng. EN EFFEKTIV OCH KREATIV KOMMUNAL ORGANISATION Utbildningsförvaltningen har omorganiserats inför hösten Den nya organisationen är en renodlad linjeorganisation som struktureras efter skolformerna istället för den geografiska uppdelning som tidigare gällt för förskolor och grundskolor. De förvaltningsövergripande stödfunktionerna har under 2014 organiserats i tre enheter som syftar till att möta verksamhetens behov av ekonomistöd, kvalitetsstöd och specialiststöd. Kultur- och fritidsförvaltningen har bildat en ny enhet som heter Unga vuxna och som samlar verksamheterna Grunden, Ungdomens hus och fritidsgården Albyvägen 7 i samma enhet. Genom omorganisationen vill förvaltningen sätta tydligare fokus på målgruppen unga vuxna och få ett bättre och tätare samarbete mellan verksamheterna med samma målgrupp. Arbetet inom kommunens budget- och skuldrådgivning utvecklas väl. Från 2012 till nu har kön kortats från 28 veckor till 1 vecka. Detta är en stor och viktig framgång då social utsatthet som beror på en dålig ekonomisk situation på det viset kan förebyggas PROGNOS FÖR 2014 Prognosen för 2014 pekar mot ett positivt resultat med 24 miljoner. I förhållande till budget innebär prognosen en förbättring med 29 miljoner. Prognosen innebär att verksamheternas nettokostnader ökar med 7,6 procent jämfört med Ökningstakten för skattintäkter inklusive utjämning stannar vid 2,9 procent Budgetutfall 2014 Prognos för helåret, mkr Verksamhet Skatt o bidrag Finansnetto 29 Totalt Nämndernas prognoser har förbättrats med 26,2 miljoner jämfört med aprilprognosen. Dessutom har reavinster från exploateringsverksamheten medfört en intäktsförbättring med 23,3 miljoner. Samtliga nämnder beräknar ett oförändrat alternativt ett bättre budgetutfall än i april. De flesta nämnder redovisar relativt små budgetavvikelser i sina prognoser. Tekniska nämnden, utbildningsnämnden och socialnämnden räknar dock fortfarande med inte att helt uppnå balans i förhållande till budget. I resultatet ingår jämförelsestörande poster, se not 10. Posterna påverkar resultatet positivt med totalt 40 miljoner och består av reavinster vid exploateringar och avkastning från kommunens pensionsplacering. Pensionskostnader avseende 2012 och 2013 har i prognosen beräknats belasta årets resultat med 20 miljoner. Orsaken är att det pensionsgrundande löneunderlag som producerats av lönesystemet och som lämnats till KPA visat sig vara felaktigt. Detta har även medfört en för låg uppbokning av pensionskostnader och särskild löneskatt i bokslutet för AVSTÄMNING MOT BALANSKRAVET Enligt kommunallagens balanskrav ska det finnas balans mellan kostnader och intäkter. För detta ändamål ska en särskild balanskravsavstämning upprättas. Vid tillämpningen ska undantag göras för eventuella realisationsvinster vid försäljning av fast egendom. Undantag kan även göras för kostnader för vilka kommunen tidigare gjort avsättningar. Jämfört med prognosen i delårsrapport 1 innebär nuvarande prognos en förbättring med 37 miljoner. 6

15 Prognos Beräknat resultat 24,1 Avkastning pensionsmedel - 13,0 Disposition av medel avsatta för 22,5 pensioner Disposition ur kompetensfonden 11,0 Resultat VA verksamhet -1,0 Resultat enligt balanskravet 43,6 Budgeterat resultat enligt principerna i balanskravsavstämningen uppgår till 28,8 miljoner. En avstämning mot balanskravet indikerar ett positivt resultat med 43,6 miljoner. Resultatet motsvarar 1 procent av skatte- och generella statsbidragsintäkter. KOMMUNALSKATT OCH UTJÄMNING Kommunen använder Sveriges Kommuner och Landstings prognos över skatteunderlagets utveckling. Nuvarande prognoser över skatteunderlaget i riket pekar mot en ökning med 3,5 procent för 2014 vilket är 0,6 procent högre än prognoserna från i höstas. Kommunens skatteintäkter 2014 bygger på antalet invånare den 1 november Den antagna befolkningen avviker endast marginellt från det faktiska invånarantalet i november. Kommunen får under miljoner i kompensation för snabb befolkningsökning via det statliga utjämningssystemet. Sammanlagt beräknas skatteintäkterna överstiga budget med 14,3 miljoner. I avräkningen har vi då tagit hänsyn till att budgeten för skatteintäkter räknades upp med 5 miljoner i samband med delårsrapporten per april. INVESTERINGAR Vi räknar med att investeringarna kommer att uppgå till omkring 360 miljoner för hela Det är en lägre investeringsnivå än förra året då nettoinvesteringarna uppgick till 452 miljoner. Beloppsmässigt dominerar bygginvesteringarna under tekniska nämnden. Bland de större aktuella projekten för året återfinns; Rikstens skola och sporthall Storvretsskolan, upprustning Alby Fritidsgård Tornet, äldreboende i Norsborg Tumba äldreboende, brandskydd Violen, upprustning av förskola Prästkragen, upprustning av förskola Lövkojan, ombyggnad NÄMNDERNAS BUDGETUTFALL Kultur- och fritidsnämnden Nämnden räknar med ett överskott med 1,2 miljoner i prognosen för helåret I första hand medverkar utfallet inom verksamheten Idrott och anläggningar till det positiva budgetutfallet men prognosen innehåller fortfarande en viss osäkerhet kring hyreskostnaderna för Brantbrinks ishall. I övrigt räknar man med relativt små budgetavvikelser. Utbildningsnämnden Nämndens prognos över helårsutfallet anger ett underskott med 0,6 miljoner, en förbättring med 12,8 miljoner jämfört med prognosen i vårens delårsrapport. Förbättringen beror i första hand på att antalet barn/ elever i verksamheterna beräknas bli färre än vad som tidigare antagits. Detta har medfört att kostnaderna av volymskäl beräknas understiga budget med 14,3 miljoner. Den största differensen finns på förskolan där antalet barn beräknas vara 170 färre än beräknat. Prognosen påverkas negativt av att grundskolans enheter totalt sett inte räknar med att hålla budget. I prognosen har detta medfört ett underskott med 11,8 miljoner. Inom gymnasiesärskolan beräknas en obalans mot budget med 3,9 miljoner vid årets slut. Man räknar även med fler elever i språkintroduktion vid S:t Botvids gymnasium. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämndens prognos visar på ett positivt ekonomiskt resultat med 2,8 miljoner vid årets slut, en förbättring med 1,7 miljoner jämfört med prognosen i delårsrapport 1. Alla verksamhetsgrenar pekar mot ett positivt budgetutfall. För stadsbyggnadsverksamheten beräknas budgetutfallet bli positivt med 1,6 miljoner främst beroende på lägre personalkostnader. Minskad skadegörelse i kommunen bidrar till att gata- parkverksamheten beräknar ett överskott med totalt 0,6 miljoner. Tekniska nämnden Prognosen för tekniska nämnden ligger i dagsläget på minus 3,5 miljoner kronor, en förbättring med 0,6 miljoner jämfört med delårsrapporten i våras. Budgetutfallen fördelar sig med minus 4,4 miljoner på fastighetsenheten och plus 1 miljon på VA verksamheten. Den viktigaste orsaken till fastighetsenhetens negativa utfall är oplanerat underhåll på förskolan Hum- 7

16 lan i Fittja där åtgärder mot fuktskador medfört stora kostnader. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämndens prognos pekar mot ett ekonomiskt överskott med 0,3 miljoner. En förklaring är att kostnaderna för att inrätta Svartkällsskogens naturreservat har understigit de beräknade. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Nämnden redovisar ett utfall för året som är i nivå med budget. Vuxenutbildning, Xenter samt arbets- och kompetenscenter redovisar överskott på 4,4 miljoner som bland annat beror på vakanser, fler sålda Sfi platser till andra kommuner och billigare köp av ett antal utbildningsplatser än budgeterat. Nämnden beslutade i augusti att överskottet skulle användas till fler gymnasiala vuxenutbildningsplatser under hösten. Socialnämnden Nämnden redovisar ett underskott för året på 2,2 miljoner. Det är en förbättring med 2,2 miljoner jämfört med vårens prognos. Kostnaderna för det ekonomiska biståndet fortsätter att öka och prognosen för året innebär ett underskott mot budget på 7,5 miljoner. Det är det direktutbetalda biståndet som ökar, vilket beror på ökade kostnader för hotell, vandrarhem och härbärgen samt att tiden för bistånd ökar. Till en del täcks det av överskott för personal och sociala beredskapsarbeten. Arbete för att minska kostnaderna pågår utifrån en åtgärdslista som har tagits fram. Verksamhet barn och ungdom redovisar i prognosen underskott med 5,3 miljoner. Jämfört med 2013 har insatserna enligt lag om vård av unga (Lvu) ökat. Dessutom innebär svårigheten att rekrytera familjehem att placeringar på jourhem ökar, vilket är en dyrare placeringsform. Bristen på lämpliga boenden för personer med psykiskt funktionshinder med samtidiga missbruksproblem leder till kostnadsökningar inom missbruksvården och till ökad bemanning på några boenden inom socialpsykiatrin. Att det prognostiserade underskottet stannar på 2,2 miljoner beror främst på att flyktingmottagande inklusive ensamkommande barn och gemensam verksamhet som omfattar ledning, administration, samordningsförbundet, boendestöd mm redovisar överskott jämfört med budget. Vård- och omsorgsnämnden Nämndens prognos visar ett resultat som är i nivå med budget. Jämfört med uppföljningen från i våras är det en förbättring med 5,4 miljoner. Äldreomsorgen redovisar ett underskott på 8,1 miljoner som beror på fler köpta platser på vårdoch omsorgsboende än budget. För att minska de köpta platserna var planen att tidigarelägga öppnandet av fler avdelningar på Tornet, vilket inte lyckats fullt ut. För verksamhetsområdet omsorg om funktionsnedsatta är det prognostiserade överskottet 1,5 miljoner. Överskottet för bostad med särskilt service beräknas till 11,5 miljoner, vilket främst beror på att planerade gruppboenden inte startat. Med anledning av att de egna gruppboendena inte startat har fler externa platser köps, vilket medför ett underskott för verksamheten på drygt 10 miljoner. Central förvaltning och administration redovisar ett överskott på 6,8 miljoner. Överskottet beror främst på att det centralt inom förvaltningen finns ett budgetutrymme för volymökningar som inte kommer att fördelas ut till verksamheterna. Dessutom är bedömningen att medlen från kompetensfonden inte kommer att användas fullt ut under året. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen exklusive exploateringsverksamheten redovisar ett överskott mot budget på 5 miljoner. Av överskottet härrör 2,4 miljoner från den budgetfinansierade verksamheten och 2,6 miljoner från resultatenheterna. Att den budgetfinansierade verksamheten går med överskott beror främst på lägre hyreskostnad för kommunarkiv, lägre konsult- och personalkostnader samt ett större statsbidrag för valet än beräknat. Resultatenhet teknik och logistiks prognos för året visar på ett överskott på 2,6 miljoner och beror både på ökad försäljning och på lägre kostnader för utfört arbete. Exploateringsverksamheten redovisar ett överskott mot budget på 16,6 miljoner. Den beräknade nettovinsten för året uppgår till 26,6 miljoner. Till största del beror vinsten på tomtförsäljningar inom Tegelstenen i Slagsta. BOLAGENS PROGNOSER Någon koncernsammanställning görs inte i samband med tertialuppföljningarna. Vi redovisar här delårsresultat och prognos för hela året för de bolag som normalt ingår i koncernsammanställningen. Botkyrkabyggen redovisar för perioden januariaugusti ett överskott på 74,9 miljoner, vilket är nästan 15,5 miljoner lägre än för motsvarande period För helåret har bolaget prognostiserat ett 8

17 överskott på 52 miljoner, vilket är 5 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet för Förklaringen till detta är framförallt lägre värmekostnader än beräknat. Upplev Botkyrka AB redovisar för perioden januari-augusti ett resultat på minus 0,1 miljon. För helåret är bolagets prognos ett nollresultat. I stort är detta i linje med bolagets budget även om det finns mindre avvikelser mellan olika verksamhetsdelar. Hågelbyparken AB redovisar ett resultat på 0,2 miljoner för perioden januari-augusti och en prognos för helåret på samma belopp. Periodutfallet är i paritet med föregående år och den budget som gäller för Botkyrka stadsnät redovisar ett underskott för perioden på minus 1,6 miljoner. Detta är något bättre än budget beroende på en något bättre försäljning än vad man räknat med. För helåret räknar man med ett positivt resultat på nästan 1 miljon. Södertörns Fjärrvärme AB redovisar för perioden januari-augusti ett resultat på 62 miljoner och en prognos för helåret på 95 miljoner. Prognosen följer i stort den fastställda budgeten för SRV AB redovisar för perioden januari-juni ett resultat på 1,2 miljoner. Prognosen för 2014 har nu reviderats ned till 2 miljoner. Bolaget har fått ökade taxeintäkter som ger ett bättre utfall än beräknat. Samtidigt kommer resultatet att belastas med vissa engångskostnader under 2014 som påverkar utfallet negativt. Söderenergi redovisar ett resultat för perioden januari-augusti på 46,1 miljoner. Resultatet för perioden ligger bättre än budgeterat. Trots detta har bolaget lagt en prognos som är sämre än det budgeterade resultatet. Prognosen är dock hämtad från i våras och kommer troligen att revideras varför vi gör bedömningen att man kommer att nå ett resultat minst i paritet med årets budget på 74 miljoner. Resultat mnkr Utfall Prognos jan-aug helår 2014 AB Botkyrkabyggen 74,9 52,0 Upplev Botkyrka AB -0,1 0 Hågelbyparken AB 0,2 0,2 Botkyrka stadsnät AB -1,6 0,9 Södertörns fjärrvärme 62,0 95,0 SRV AB 1,2 2,0 Söderenergi 46,1 64,2 9

18 BUDGETUTFALL I AUGUSTI / HELÅRSPROGNOS 2014 DRIFTREDOVISNING Not Augusti Augusti Budget Prognos Mnkr förändr Avvikelse 13/14 helår helår helår Kommunledningsförvaltning/ ks -175,8-171,2-280,7-275,6 5,1 Exploatering/ ks 0,0 21,7 10,0 26,6 16,6 Revision -1,8-2,0-3,7-3,7 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd -79,4-74,2-144,3-141,5 2,8 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -4,4-4,1-10,8-10,5 0,3 Teknisk nämnd 6,2 2,8-1,8-5,4-3,6 Kultur- och Fritidsnämnd -138,6-129,8-209,9-208,7 1,2 Arbetsmarknads- o vuxenutb nämnd -113,3-114,0-210,8-210,8 0,0 Utbildningsnämnd , , , ,4-0,6 Socialnämnd -327,5-347,4-522,2-524,5-2,3 Vård- och omsorgsnämnd -568,7-601,7-907,2-907,0 0,2 SUMMA NÄMNDER , ,4 1% , ,5 19,7 Gemensamma poster 2 316,0 235,5 282,3 272,8-9,5 SUMMA , ,9 5% , ,7 10,2 PERIODENS BUDGET ,7-2761,3 4% INVESTERINGSREDOVISNING Augusti Augusti Budget Prognos Mnkr helår helår Kommunledningsförv/ ks 17,4 7,6 25,3 24,3 Samhällsbyggnadsnämnd 19,0 33,5 72,4 66,9 Teknisk nämnd långa byggprojekt 197,2 80,9 144,9 korta byggprojekt 24,8 41,8 224,6 71,2 Kultur- och fritidsnämnd 2,0 5,4 10,7 6,6 Arbetsmarkn och vuxenutb 0,3 1,1 2,5 2,8 Utbildningsnämnden 10,5 11,1 48,0 28,5 Socialnämnd 2,3 0,2 7,0 1,7 Vård- och omsorgsnämnden 0,9 7,2 15,5 13,7 Avsatt för speciella ändamål 62,0 SUMMA 274,4 188,8 468,0 360,6 10

19 RESULTATRÄKNING Augusti Augusti helår helår Mnkr Not utfall utfall budget prognos Verksamhetens intäkter 3,10 603,3 559,3 Verksamhetens kostnader , , , ,7 Avskrivningar 5-136,3-151,4-222,7-230,0 Verksamhetens nettokostnader , , , ,7 Skatteintäkter , , , ,7 Generella statsbidrag och utjämning 7 925,2 930, , ,4 Finansiella intäkter 8 174,0 132,7 134,0 178,9 Finansiella kostnader 9-165,5-107,7-118,8-152,2 Resultat 1,10 293,1 247,7-4,6 24,1 11

20 BALANSRÄKNING Mnkr Augusti Augusti December TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar , , ,8 Maskiner och inventarier ,8 167,5 167,3 Summa materiella anläggningstillgångar 3 890, , ,1 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i dotter- och intressebolag ,4 523,1 520,4 Långfristiga fordringar , , ,1 Summa finansiella anläggningstillgångar 3 308, , ,5 Summa anläggningstillgångar 7 198, , ,6 Omsättningstillgångar Exploateringsmark 16 5,8 8,0 11,1 Förråd 1,3 1,1 1,1 Kortfristiga fordringar ,5 276,0 361,6 Kortfristiga placeringar ,6 595,1 588,1 Kassa och bank 19 7,6 41,7 185,4 Summa omsättningstillgångar 938,7 921, ,3 SUMMA TILLGÅNGAR 8 137, , ,9 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital , , ,6 därav periodens/ årets resultat 293,1 247,7 193,8 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ,1 381,4 369,5 Andra avsättningar 22 1,2 1,1 1,1 Skulder Långfristiga skulder , , ,2 Kortfristiga skulder , , ,5 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 8 137, , ,9 Ställda säkerheter och anvarsförbindelse Ingångna borgensförbindelser , , ,8 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar 1 823,4 Operationella leasingavtal ,0 98,0 123,5 Övriga ansvarsförbindelser 12,0 12

21 KASSAFLÖDESANALYS Augusti Augusti December Mnkr Not Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 293,1 247,7 193,8 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet ,4 163,3 268,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 476,5 411,0 462,6 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Ökning(-)/ minskning(+) av förråd o expl mark 10,6 3,1 5,5 Ökning(-)/ minskning(+) av kortfristiga placeringar -28,5 85,6 9,7 Ökning(-)/ minskning(+) av kortfristiga fordringar 40,9-7,0-31,0 Ökning(+)/ minskning(-) av kortfristiga skulder 165,8-373,0-4,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 665,3 119,7 442,3 Investeringsverksamheten Nettoinvestering, materiella tillgångar -296,7-208,2-504,0 Nettoinvestering, finansiella tillgångar 0,0-2,7 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -296,7-210,9-504,0 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 420,0 778,9 852,3 Amortering av skuld -901,5-860, ,5 Ökning (-)/ minskning (+) av långfristiga fordringar 116,8 28,6 841,3 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -364,7-52,5 242,1 Årets/ periodens kassaflöde 3,9-143,7 180,0 Livkvida medel vid årets början 3,7 185,4 5,4 Likvida medel vid periodens/ årets slut 7,6 41,7 185,4 13

22 NOTER Mnkr Not 1 Budgeterat resultat * Augusti 2013 Augusti 2014 Mnkr Not 4 Verksamhetens kostnader Augusti 2013 Augusti 2014 Kommunfullmäktige nov 55,0 20,5 Personalkostnader , ,5 Ombudgeteringar -15,2-14,2 Varor -167,7-156,7 Entreprenad och köp av Disp ur kompetensfond -10,0-11,0 verksamhet -620,0-636,0 Summa 29,8-4,7 Externa lokalhyror -62,2-65,5 Budgeterat resultat enligt balanskravet 59,8 28,8 Bidrag och transfereringar -149,2-160,1 Not 2 Gemensamma och interna poster Köp av tjänster och övriga verksamhetskostnader -315,3-332,4 Intäkter Summa , ,2 Kalkylerad kapitaltjänst 232,4 221,2 Schablonbidrag flyktingar 12,6 14,7 Not 5 Avskrivningar Satsbidrag minoritetsspråk 0,0 0,0 Inventarier -23,3-26,8 Kalkylerad pension 85,1 86,4 Fastigheter och anläggningar -113,0-124,6 Återbetalning AFA 59,9 0,0 Nedskrivningar -6,4 - Differens po pålägg 19,3 20,6 Summa -136,3-151,4 Övriga intäkter 0,0 1,9 Summa intäkter 409,3 344,8 Not 6 Skatteintäkter Förskott 1 911, ,2 Kostnader Egna skatteintäkter - Fastighetsskatt och försäkringar -10,4-10,9 Avräkning ,4 - Pensionsutbetalningar -48,4-47,4 Avräkning ,3 Förändring semesterlöneskuld 45,0 38,1 Preliminär avräkning ,4 - Förändring timlöner mm 3,8-0,6 Preliminär avräkning ,2 Pensioner, avsättning -18,1-19,0 Summa 1 905, ,1 Pensioner, avgiftsbestämd del -62,7-62,2 Finansiell leasing -2,5-3,5 Not 7 Generella statsbidragsintäkter Intern försäkring - -0,1 Inkomstutjämningsbidrag 626,4 645,7 Övriga kostnader - -3,7 Strukturbidrag - 6,1 Summa kostnader -93,3-109,3 Införandebidrag - 40,1 Summa netto 316,0 235,5 Kostnadsutjämningsbidrag 161,2 116,8 Kostnadsutjämning, LSS 30,8 25,8 Not 3 Verksamhetens intäkter Regleringsbidrag 26,1 13,5 Taxor och avgifter 139,8 159,2 Fastighetsavgift 80,7 82,0 Externa bostads- och lokalhyror 56,2 55,5 Summa 925,2 930,0 Försäljning av verksamhet 85,9 85,9 Bidrag från staten m. fl. 243,0 201,1 Övriga verksamhetsintäkter 78,4 57,6 Summa 603,3 559,3 14

23 Mnkr Not 8 Finansiella intäkter Augusti 2013 Augusti 2014 Mnkr Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Augusti 2013 Augusti 2014 December 2013 Ränteintäkter 126,5 108,7 Verksamhetsfastigheter Utdelning/ränta, placerade medel 10,6 10,8 Ackumulerad anskaffning 4 607, , ,0 Återföring, orealiserad förlust 3,5 - Ackumulerad avskrivning , , ,8 Återförd nedskrivning placerade medel - - Realiserad vinst, placerade medel 22,1 2,5 Ingående balans 2 845, , ,2 Borgensavgift 10,4 10,1 Under året investerat 239,5 133,9 396,6 Aktieutdelning dotterbolag - - Omklassificeringar 0,0 0,0 - Övriga finansiella intäkter 0,9 0,6 Omföringar mark 0,0 0,0 - Summa 174,0 132,7 Under året avskrivet -91,2-102,8-139,1 Nedskrivet -0,2 - -5,6 Not 9 Finansiella kostnader Utgående balans 2 993, , ,1 Räntekostnader -135,1-110,7 Varav mark 48,0 48,0 48,0 Intern ränta under byggtid 10,9 6,5 Orealiserad förlust, placerade medel -0,7 - Publika fastigheter Realiserad förlust, placerade medel -1,3-0,3 Ackumulerad anskaffning 393,9 399,5 393,9 Finansiell kostnad, pensioner -39,1-3,0 Ackumulerad avskrivning -151,4-162,7-151,4 Realiserad kursförlust aktier och fonder - - Orealiserad kursförlust - - Ingående balans 242,5 236,8 242,5 Bankavgifter - - Omklassificeringar 0,0 0,0 - Övriga finansiella kostnader -0,2-0,2 Under året investerat 1,7 3,6 5,6 Summa -165,5-107,7 Under året avskrivet -7,5-7,4-11,3 Utgående balans 236,7 233,0 236,8 Not 10 Jämförelsestörande poster Varav mark 15,2 15,2 15,2 Vinst/förlust vid försäljning av exploateringsfastighet - 26,6 Nedskrivning materiella anläggningstillgångar - - Markreserv Försäkringsersättningar - - Ackumulerad anskaffning 43,0 43,0 43,0 Uppräkning av pensionsavsättningar -32,2 0,0 Avkastning pensionsmedel 34,2 13,0 Ingående balans 43,0 43,0 43,0 Återbetalade försäkringsavgifter ifrån FORA /AFA 59,9 - Under året investerat - 15,9 - Summa 61,9 39,6 Omklassificering till exploateringsfastigheter omsättningstillgångar 0,0 - - Omföringar inom anläggningstillgångar investeringar Not 11 Justering för poster som ej ingår i kassaflödet Avskrivningar 136,3 151,4 214,2 Avsättningar, pensioner 47,3 11,9 54,8 Andra avsättningar -0,2 - -0,2 Summa 183,4 163,3 268,8 Utgående balans 43,0 58,9 43,0 December 2013 Varav mark 43,0 58,9 43,0 15

24 Mnkr Fastigheter för affärsverksamhet Augusti 2013 Augusti 2014 December 2013 Mnkr Not 14 Aktier och andelar Augusti 2013 Augusti 2014 December 2013 Ackumulerad anskaffning 238,2 270,3 238,2 AB Botkyrkabyggen 473,2 473,2 473,2 Ackumulerad avskrivning -81,0-88,7-81,0 Botkyrka Etablerings AB 0,1 0,1 0,1 Botkyrka Stadsnät AB - 2,7 - Ingående balans 157,2 181,6 157,2 Hågelbyparken AB 0,1 0,1 0,1 Under året investerat 10,7 13,8 32,1 Upplev Botkyrka AB 3,1 3,1 3,1 Under året avskrivet -5,1-5,8-7,7 Södertörns Energi AB 5,0 5,0 5,0 Utgående balans 162,8 189,6 181,6 SRV Återvinning AB 0,3 0,3 0,3 Stockholmsregionens Försäkrings Varav mark 0,1 0,1 0,1 AB 7,7 7,7 7,7 Kommuninvest 3,7 3,7 3,7 Mark och fastigheter för annan verksamhet Vårljus AB 0,8 0,8 0,8 Ackumulerad anskaffning 505,2 505,3 505,3 Övriga 0,1 0,1 0,1 Ackumulerad avskrivning -257,7-270,8-257,8 Bostadsrätter 26,3 26,3 26,3 Ingående balans 247,5 234,5 247,5 Under året investerat 0,0 3,6 - Summa 520,4 523,1 520,4 Not 15 Långfristiga fordringar Under året avskrivet -8,7-8,6-13,0 Lån till kommunala bolag 2 050, , ,0 Nedskrivet 0,0 0,0 0,0 Lån till VA-anslutningar 0,0 0,0 0,0 Lån till Handelsbanken Finans Utgående balans 238,8 229,5 234,5 763,2 737,7 750,8 Varav mark 59,4 59,4 59,4 Övrig utlåning 0,1 0,1 0,1 Avgår kortfristig del -26,0-26,8-26,8 Exploateringar (anläggningstillgång) Summa 2 787, , ,1 Ingående balans 49,5 59,8 49,6 Under året investerat 11,5 10,4 10,2 Not 16 Exploateringar (omsättningstillgång) Försäljning/utrangering Ingående balans 16,4 11,1 16,4 Under året omklassificerat från anläggningstillgångar markreserv 0,0 0,0 0,0 Omföring från markreserv 0,1 - - Summa Exploateringsmark 61,0 70,2 59,8 Under året investerat kostnader 3,6 19,1 9,9 Pågående projekt Under året investerat intäkter -14,3-52,4-18,2 Utgående balans 3 735, , ,8 Slutredovisade projekt kostnader - -11,3-3,6 Slutredovisade projekt intäkter - 41,5 6,6 Not 13 Maskiner, inventarier Summa 5,8 8,0 11,1 och tekniska anlägg- ningar Anskaffningsvärde 659,3 718,4 659,3 Not 17 Kortfristiga fordringar Ackumulerad avskrivning -514,5-551,1-514,4 Kundfordringar 26,1 26,0 52,2 Förutbetalda kostnader och Ingående balans 144,9 167,3 144,9 upplupna intäkter 144,2 115,4 89,4 Under året investerat 33,7 27,1 59,9 Avräkning kommunalskatt 47,4 9,2 40,1 Försäljning/utrangering Upplupen fastighetsavgift 28,6 31,6 30,7 Under året avskrivet -23,8-26,9-36,7 Momsfordran 16,5 13,9 72,9 Omklassificeringar Skattefordran 24,3 22,7 34,3 Avskrivning sålda/utrangerade inventarier Koncernfordringar 1,5 4,4 1,5 Pågående nyanläggning Kortfristig del av lång fordran 26,0 26,8 13,7 Nedskrivet 0,0 0,0-0,8 Övriga fordringar 23,9 26,0 26,8 Utgående balans 154,8 167,5 167,3 Summa 338,5 276,0 361,6 16

25 Mnkr Not 18 Kortfristiga placeringar Augusti 2013 Augusti 2014 December 2013 Mnkr Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Augusti 2013 Augusti 2014 December 2013 Räntefonder 288,4 275,6 272,4 Genomsnittlig räntesats 3,7% 1,9% 3,2% Genomsnittlig räntebindningstid Aktiefonder 183,0 203,0 199,0 (år) 6,6 8,2 6,6 Hedgefonder 99,0 116,4 116,2 Övriga placeringar 15,2 0,1 0,5 Lån som förfaller (kapitalbindning) inom Summa 585,6 595,1 588,1 0-1 år 88% 19% 86% 1-3 år 13% 59% 14% Not 19 Kassa och bank 3-5 år Bank 3,4 41,7 182,6 över 5 år - 22% - Plusgiro 4,2 0,0 2,8 Summa 100% 100% 100% Summa 7,6 41,7 185,4 Kommunen har 2014 valt att nyttja kredit på plusgirot om 2,6 mnkr samt att under 2013 Not 24 Kortfristiga skulder nyttja checkkrediten, båda Upplupna arbetsgivaravgifter redovisas på skuldsidan. Limit på checkräkningskrediten är 200 mnkr. och preliminär skatt 82,4 88,8 82,5 Kortfristig finansiell leasingskuld 3,6 4,4 3,3 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 103,7 99,9 189,3 Not 20 Eget kapital Ingående eget kapital enligt balansräkningen 3 750, , ,8 Kommande års amorteringar 1 410,0 990,0 860,0 Periodens resultat 293,1 247,7 193,8 Leverantörsskuld 102,6 106,5 162,3 Semesterlöneskuld och Utgående eget kapital 4 043, , ,6 lärarnas ferieskuld 99,6 100,6 176,5 Upplupna löner 52,4 30,4 32,7 Not 21 Avsättningar för pensioner Särskild löneskatt pensioner 19,7 14,2 19,3 Pensioner enligt blandad modell 285,9 303,3 292,4 Pensioner avgiftsbestämd del 66,7 58,7 79,4 Garanti-, visstidspensioner mm 5,5 3,6 5,0 Kommuninvest 380,0 - - Löneskatt 70,7 74,5 72,1 Övriga kortfristiga skulder 128,4 58,0 189,2 Summa 362,1 381,4 369,5 Summa 2 449, , ,5 Not 22 Andra avsättningar Not 25 Leasingavtal Övriga avsättningar 1,2 1,1 1,1 Finansiell leasing Summa 1,2 1,1 1,1 Nuvärdesberäknade minimileasavgifter Förfaller till betalning inom 1 år 3,6 4,4 3,3 Not 23 Långfristiga skulder Förfaller till betalning inom 2-5år 7,8 13,2 11,0 Handelsbanken 400,0 50,0 100,0 Förfaller till betalning senare än 5 år 0,0 0,0 0,0 Nordea 250,0 350,0 350,0 Summa 11,3 17,6 14,3 Kommuninvest 1 950, , ,0 Vid nuvärdesberäkningarna har diskonteringsräntan 4,5% använts Gatukostnadsersättning 35,9 36,6 11,0 VA-anslutning 46,7 54,1 52,8 Operationell leasing Finansiell leasing 8,3 13,2 37,4 Förfaller till betalning inom 1 år 21,8 22,2 24,4 Avgår kortfristig del ,0-990,0-860,0 Förfaller till betalning inom 2-5år 42,0 34,4 50,3 Övriga långfristiga skulder 0,0 6,2 0,0 Förfaller till betalning senare än 5 år 46,2 41,4 48,8 Summa 1 280, , ,2 Summa 110,0 98,0 123,5 Mnkr Augusti Augusti December 17

26 Not 26 a Ingångna borgensförbindelser Södertörns Fjärrvärme AB 37,8 38,6 37,7 Södertörns Energi AB 675,0 645,0 675,0 SYVAB 88,4 88,4 88,4 Söderenergi AB 460,4 445,7 453,3 SRV Återvinning AB 57,9 57,7 57,7 Hågelbyparken AB 1,1 1,0 1,1 Botkyrka hantverkshus brf 1, 2 och 3 12,8 12,6 12,7 AB Botkyrkabyggen 250,0 250,0 250,0 Eriksbergs industriområde 9,8 9,4 9,6 Norra Botkyrka Folkets Hus 30,0 32,2 29,6 IFK Tumba 4,8 4,8 4,8 Övriga föreningar 5,1 3,4 4,9 Enkel borgen, kommunal hyresgaranti* - - 0,4 Kommunalt förlustansvar, statliga bostadslån 1,6 1,3 1,6 Summa 1 634, , ,8 * Enkel borgen, kommunal hyresgaranti stäms endast av till helår. Not 26 b, Ingångna borgensförbindelser - solidarisk borgen Botkyrka kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 279 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Botkyrka kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kr och totala tillgångar till kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kr. 18

27 VERKSAMHETSMÅTT Augusti Bokslut Augusti Budget Prognos Utbildningsnämnden Antal årsplatser i förskola Antal elever i grundskolan, kommunen Botkyrka elever totalt, grundsk Antal elever gymnasium, kommunen Botkyrka elever, totalt, gymnsiesk Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasial vuxenund, elever Grundläggande vuxenund SFI Eftergymnasiala platser, Xenter Arbetsmarknadsprogram, heltidspl Feriepraktik/sommarjobb Daglig verksamhet, årsplatser ,5 309 Socialnämnden Ekonomiskt bistånd Månadshushåll i genomsnitt Genomsnittlig biståndstid per hushåll 6,31 6,47 6,31 Antal bidragsmånader totalt Individuella stöd, antal årsplatser* Barn och unga** ,5 Personer med psykisk funktionsnedsättning ** ,3 Personer med beroendeproblem** ,5 *avser samtliga placeringstyper och boenden dock ej kontaktpersoner **viktat till helårsplatser Statistik saknas för augusti och prognos pga byte av verksamhetssystem Vård- o omsorgsnämnd Hemtjänst, utförda timmar Somatiskt boende Demensboende Korttidsplatser Externa platser äldreomsorg Bostad med särskild service, LSS Externa placeringar, LSS Antal brukare assistansersättning, SFB51* Timmar SFB51, LSS, ledsagar- och avlösarservice *SFB51, Socialförsäkringsbalken 51 Mnkr Dec Augusti Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Mnkr Verksamhetsfastigheter Mark och fastigheter för annan verksamhe Ackumulerad anskaffning 4 240, ,0 Ackumulerad anskaffning 19

28 Ackumulerad avskrivning , ,8 Ackumulerad avskrivning Ingående balans Ingående balans 2 613, ,2 Under året investerat Under året investerat 383,4 239,5 Under året avskrivet Omklassificeringar 0,4 0,0 Nedskrivet Omföringar mark -0,1 0,0 Utgående balans Under året avskrivet -134,1-91,2 Varav mark Nedskrivet -17,5-0,2 Utgående balans 2 845, ,3 Ingående balans Varav mark 46,1 48,0 Exploateringar (anläggningstillgång) Publika fastigheter Ackumulerad anskaffning 389,3 393,9 Ingående balans Under året investerat Under året omklassificerat från anläggningsti serv Ackumulerad avskrivning -140,1-151,4 Summa Exploateringsmark Pågående projekt Ingående balans 249,2 242,5 Utgående balans Omklassificeringar 0,3 0,0 Under året investerat 4,4 1,7 Not 13 Maskiner, inventarier och tekniska Under året avskrivet -11,3-7,5 Anskaffningsvärde Utgående balans 242,5 236,7 Ackumulerad avskrivning Varav mark 15,2 15,2 Markreserv Ingående balans Under året investerat Ackumulerad anskaffning 37,8 43,0 Försäljning/utrangering Under året avskrivet Ingående balans 37,8 43,0 Omklassificeringar Under året investerat 5,2 - Avskrivning sålda/utrangerade inventarier Omklassificering till exploateringsfastigheter omsättningstillgångar - 0,0 Pågående nyanläggning Omföringar inom anläggningstillgångar investeringar - - Nedskrivet Utgående balans 43,0 43,0 Utgående balans Varav mark 43,0 43,0 Fastigheter för affärsverksamhet Mnkr Ackumulerad anskaffning 215,6 238,2 Not 14 Aktier och andelar Ackumulerad avskrivning -73,9-81,0 AB Botkyrkabyggen Botkyrka Etablerings AB Ingående balans 141,8 157,2 Hågelbyparken AB Under året investerat 22,5 10,7 Upplev Botkyrka AB Under året avskrivet -7,1-5,1 Södertörns Energi AB Utgående balans 157,2 162,8 SRV Återvinning AB Varav mark 0,1 0,1 Stockholmsregionens Försäkrings AB Kommuninvest Vårljus AB Övriga Bostadsrätter Summa Augusti Augusti Augusti Mnkr Mnkr 2012 Not 15 Långfristiga fordringar Not 20 Eget kapital Lån till kommunala bolag 2 123, ,3 Ingående eget kapital enligt balansräkningen 3 596,5 Lån till VA-anslutningar 0,0 0,0 Periodens resultat 313,2 Lån till Handelsbanken Finans 780,8 763,2 Utgående eget kapital 3 909,7 20

29 Övrig utlåning 0,1 0,1 Avgår kortfristig del -11,5-26,0 Not 21 Avsättningar för pensioner Summa 2 892, ,6 Pensioner enligt blandad modell 241,7 Not 16 Exploateringar (omsättningstillgång) Garanti-, visstidspensioner mm 6,5 December Augusti Löneskatt 60, Summa 308,4 Ingående balans 61,6 16,4 Not 22 Andra avsättningar Omföring från markreserv 0,3 0,1 Anslutningsavgifter VA-verksamhet* 45,6 Under året investerat kostnader -1,6 3,6 Övriga avsättningar 38,4 Under året investerat intäkter -35,8-14,3 Summa 84,0 Slutredovisade projekt kostnader -8,1 - * Under hösten 2012 rättades kontot för anslutningsavgifter fr o m Slutredovisade projekt intäkter 0,1 - årsbokslutet 2012 redovisas dessa som långfristig skuld. Summa 16,4 5,8 Augusti Augusti Not 23 Långfristiga skulder Handelsbanken 400,0 Not 17 Kortfristiga fordringar Swedbank - Kundfordringar 34,7 26,1 Nordea 351,5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 157,8 144,2 Kommuninvest 2 460,0 Avräkning kommunalskatt 102,2 47,4 Gatukostnadsersättning - Upplupen fastighetsavgift 22,4 28,6 VA-anslutning - Momsfordran 14,5 16,5 Finansiell leasing 3,9 Skattekonto 0,4 0,5 Avgår kortfristig del - Skattefordran preliminär skatt 35,8 23,8 Summa 3 215,4 Koncernfordringar 0,0 1,5 Kortfristig del av lång fordran 11,5 26,0 Not 24 Kortfristiga skulder Upplupna arbetsgivaravgifter och preliminär Övriga fordringar 84,0 23,9 skatt 80,6 Summa 463,3 338,5 Kortfristig leasingskuld 2,2 För har omföring gjorts mellan kortfristiga fodringar och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 132,7 kortfristiga skulder. Kommande års amorteringar 0,0 Not 18 Kortfristiga placeringar Leverantörsskuld 100,8 Räntefonder 266,3 288,4 Semesterlöneskuld och lärarnas ferieskuld 89,2 Aktiefonder 183,6 183,0 Upplupna löner 51,1 Hedgefonder 94,6 99,0 Särskild löneskatt pensioner 19,2 Övriga placeringar 0,2 15,2 Pensioner avgiftsbestämd del 0,0 Summa 544,7 585,6 Kommuninvest 0,0 Övriga kortfristiga skulder 90,2 Not 19 Kassa och bank Summa 566,0 Bank 5,5 3,4 Postgiro - 4,2 Summa 5,5 7,6 Kommunen har valt att under 2012 och 2013 nyttja check- krediten som redovisas på skuldsidan. Limit på checkräkningskrediten är 200 mnk. December Augusti December Augusti Mnkr Not 25 Leasingavtal Not 26 a Ingångna borgensförbindelser Finansiell leasing Södertörns Fjärrvärme AB 35,0 37,8 Nuvärdesberäknade minimileasavgifter Södertörns Energi AB 675,0 675,0 Förfaller till betalning inom 1 år -2,9-3,5 SYVAB 88,4 88,4 Förfaller till betalning inom 2-5år -7,1-7,8 Söderenergi AB 464,6 460,4 Förfaller till betalning senare än 5 0,0 0,0 SRV Återvinning AB 57,9 57,9 21

30 år Summa -10,0-11,3 Hågelbyparken AB 1,1 1,1 Vid nuvärdesberäkningarna har diskonteringsräntan 4,5% använts Botkyrka hantverkshus brf 1, 2 och 3 12,9 12,8 AB Botkyrkabyggen 250,0 250,0 Operationell leasing Eriksbergs industriområde 10,0 9,8 Förfaller till betalning inom 1 år 26,2 21,8 Norra Botkyrka Folkets Hus 30,4 30,0 Förfaller till betalning inom 2-5år 62,0 42,0 IFK Tumba 4,8 4,8 Förfaller till betalning senare än 5 år 54,8 46,2 Övriga föreningar 5,3 5,1 Summa 143,0 110,0 Bostadsrättsföreningar 1,4 0,0 Kommunalt förlustansvar, statliga bostadslån 1,9 1,6 Summa 1 638, ,7 22

31 Pågående uppdrag Nummer Uppdrag Initierat Utförare Planerat klart Kommentar 1 Upplev Botkyrka AB ska utreda frågan om en turistbyrå. 2 Kommunledningsförvaltningen ska ta fram nya anvisningar och rutiner för inventarieredovisning och inventering av inventarier. 3 Pensionsbestämmelser för förtroendevalda Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över pensionsförmånerna för ersättningar understigande 40% anställning Kf Ks Upplev Botkyrka AB Kommunledn ingsförvaltni ngen Kf Kommunledn ingsförvaltni ngen UBAB har föreslagit att det görs ett grundligt arbete som resulterar i en besöksnäringsstrategi för kommunen. Denna strategi har vi föreslagit ska göras tillsammans med kommunen och expertis inom besöksnäringsfrågor. Och i detta arbete har vi sett att frågan om en fysisk turistbyrå kommer in. Besöksnäringsstrategin och turistbyråfrågan har också en koppling till etableringen av Familjeparken m a a det stora numerär av besökare som detta kommer att innebära. Det finns helt enkelt inget behov av någon fysisk turistbyrå förrän Familjeparken är igång. När detta har dragit ut på tiden så har det även påverkat frågorna om turistbyrå och strategi. Vi kan påbörja arbetet med att utreda en fysisk turistbyrå för att sedan föreslå att en besöksnäringsstrategi tas fram inom ramen för flerårsplan alternativt låta denna fråga bli en del av strategin Klara till årsskiftet SKL har tecknat nytt avtal, OPF-KL, som kommer innefatta nyvalda förtroendevalda Beslut i KF senare i höst om detta även ska innefatta nuvarande förtroendevalda. Färdigt från tjänstemannaorg.

32 4 Kommunledningsförvaltningen ska ta fram kommungemensamma riktlinjer för kommunens kontanthantering 5 Kommunledningsförvaltningen ska ta fram en plan på hur en utökad uppdelning av postorter i kommunen skulle kunna diskuteras. Ks Kommunledn ingsförvaltni ngen Kf Kommunledn ingsförvaltni ngen Pågår, kopplas till nr 9. Klart till nästa sommar. Ursprunglig tanke var att använda en medborgarpanel för den diskussionen, men det föll på att ämnet bara berörde norra kommundelarna. Diskussioner pågår om hur man ska aktualisera frågan igen. Kansliet tar över frågan och gör en bedömning av om det är möjligt att hantera frågan kommunalt. Återkopplas till årsredovisningen. 6 Kommunledningsförvaltningen ska se över reglerna för lokalanskaffningsprocessen. 7 Kommunledningsförvaltningen ska återkomma med förslag på riktlinjer för kommunens kravverksamhet. 8 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att under 2012 ta fram riktlinjer för utlåning avseende gatukostnadsersättningar och anläggningsavgifter för vatten och avlopp. Ks Kommunledn ingsförvaltni ngen Ks Ks Kommunledn ingsförvaltni ngen Kommunledn ingsförvaltni ngen Förslag till KLG i september. har varit på remiss Pågår, men andra processer med större bärighet har fått företräde Pågår 9 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen och serviceförvaltningen i uppdrag att under 2012 ta fram ett förslag på uppdatering av nu gällande regelverk för kommunens betalkort och drivmedelskort. Ks Kommunledn ingsförvaltni ngen pågår kopplas till nr 4

33 10 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att leda arbetet för en etablering av studentbostäder i Fittja med anledning av idéerna kring Campus Fittja. Ks Kommunledn ingsförvaltni ngen VO-samhällsutveckling har tillsatt en projektledare som arbetar både med detta uppdrag och kultur- och fritidsnämndens uppdrag att etablera lokaler för konstverksamhet i Fittja. Beträffande studentbostäder pågår omvärldsbevakning och dsikussioner med bland andra Botkyrkabyggen och KTH. Vi har också tagit fram en utredning som kartlägger studenters syn på studentbostäder i Botkyrka.

34 11 Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utarbeta en helhetsstrategi för miljonprogrammets förnyelse. Kf Kommunstyr elsen Uppdraget från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen gäller att ta fram en helhetsstrategi för miljonprogrammets förnyelse. Formuleringarna kring uppdraget säger att helhetsstrategin ska leda till att de tekniska och ekonomiska uppgifterna som en fysisk upprustning innebär ska lösas hand i hand med socialt arbete och en interkulturell samhällsutveckling. Uppdraget är därmed minst sagt brett och behöver få en tydligare inriktning för att bli genomförbart. KLF:s preliminära uppfattning är att arbetet kan ske i tre steg a) Grundvärden och målbild - formulera det kommunen ska/vill uppnå b) Dagsläget och utvecklingsförutsättningarna - lägga fast gemensam syn på omvärldsfaktorerna c) Strategiska insatser för att klara förnyelsen kommunkoncernens övergripande aktionsplan. Uppdragets genomförande kräver dels att politisk ledning har beredskap att mejsla ut viljeinriktning, dels att tjänstemannaorganisationen kan bidra till kommunövergripande samordning. Vi bedömer att det nu under hösten år 2014 finns bättre förutsättningar för att mer systematiskt arbeta med uppdraget än tidigare. 12 Granskning av finansverksamheten: Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att genomföra de åtgärder som föreslås med anledning av rapporten. Ks Kommunled ningsförvalt ningen Det sker ett utvecklingsarbete inom internbanken. Vi ska inom ramen för ifrågavarande arbete beakta de synpunkter som vi fått från revisionen.

35 13 Detaljplaneprogram för Brunna: Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att uppdatera detaljplaneprogram för Brunna för att hantera kultur- och fritidsförvaltningens förstudie kring upprustning av Brunna IP och ambitionerna i den nya översiktsplanen. Det nya programmet ska omfatta ett större område än det tidigare och sträcka sig mellan Hallunda och Slagsta trafikplatser. Ks Tullinge kultur/idéhus: Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att förhandla om köp av mark för del av Tullinge torg. 15 Framtid Alby: Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utreda nya principer för ekonomiska kalkyler kopplade till genomförandet av storskaliga samhällsbyggnadsprojekt med både nybyggande och upprustning. 16 Framtid Alby: Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar utreda nya riktlinjer förinriktning och standard för kommunala lokaler. Klf Arbetet med detta uppdrag påbörjades i februari Förseningen beror på resursbrist till följd av översiktsplanearbetet. Nu finns en konsult upphandlad och ett arbete pågår tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Ks KLF 2015 Markköpet kommer att ske när detaljplanen för idéhuset är klar våren KS KS KLF, mfl VO-samhällsutveckling utreder frågan. Vi har bland annat inhämtat underlag från fastighetsekonomer på KTH. Vi beräknar att kunna återkomma till kommunstyrelsen med slutsatser före årsskiftet. KLF, mfl VO-samhällsutveckling har låtit en konsult utreda för- och nackdelar med att blanda bostäder med kommunala verksamheter. Konsulten har arbetat tillsammans med flera förvaltningnar. Utredningen visar inte behov av nya riktlinjer, men väl behov av att våga pröva nytt. Ytterligare förankring med kommunledningsgruppen är nästa steg före en återrapportering till kommunstyrelsen.

36 17 Riktlinjer för exploateringsprocessen: Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att återkomma senast med en komplettering av riktlinjerna för exploateringsprocessen med anledning av nyheter i plan- och bygglagen 18 Nätverk för romsk inkludering. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att lämna förslag på handlingsplan för kommunens arbete med romers inkludering. 19 Svar på revisionsskrivelse - Exploateringsprocessen. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att återkomma med en återkoppling kring de verksamhetsutvecklingsprojekt som påbörjats löpande under Insatser för ökat valdeltagande. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att innan genomförandet återrapportera de aktiviteter som planeras i samarbete med föreningar inom ramen för avsatt budget till insatser för ökat valdeltagande KS KS KS KS KLF Uppdrag på rad 17, 19 och 31 hör delvis ihop. Arbetet är försenat till följd av ytterligare nyheter i plan- och bygglagen, bland annat krav på markanvisningsriktlinjer och exploateringsavtalsriktlinjer. Kommunled ningsförvalt ningen Kommunled ningsförvalt ningen kommunled ningsförvalt ningen Arbete pågår Uppdrag på rad 17, 19 och 31 hör delvis ihop. Pwc har konsultuppdrag som pågår hela Nya rutiner för genomförandeprocessen ska förhoppningsvis kunna tas upp för beslut slutet av 2014 eller början av Demokratutvecklaren rapporterar kontinuerligt till demokratiberedningen om de planerade valinsatserna. Kommer inkomma med rapporter både efter EU valet och efter riksdags-/landstings- /kommunvalet. Extern granskning av insatserna för ökat valdeltagande kommer att genomföras.

37 21 Slutredovisning till SKL inom programmet KS Kommunled Hållbar jämställdhet. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta ningsförvalt ningen fram ett förslag till handlingsplan för det fortsatta arbetet för ett jämställt interkulturellt Botkyrka fritt från diskriminering. Förslag till handlingsplan tas upp i demokratiberedningen senast september 2014 för beslut i kommunstyrelsen under hösten Lagrådsförslag angående nya bestämmelser om gatukostnader. Kommunstyrelsen beslutar att avvakta med godkännande av detaljplan, gatukostnadsutredning och genomförande av Skårdal tills utfallet av lagrådsremissen klargjorts. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att följa utvecklingen och återkomma med nytt förslag. KS Kommunled ningsförvalt ningen Arbetsgrupp med representanter från förvaltningarna arbetar med ett handlingsprogram som kombinerar fyra strategier: Jämställdhets-; interkulturell; hedersrelaterat våld och förtryck samt social jämlikhet. Den kombinerade handlingsplanen ska sedan gälla för kommande mandatperiod Kommunledningsförvaltningen ska utreda hur vi går vidare efter besked att ingen ny lag är på väg. 23 Svar på revisionsrapport - Granskning KS avseende borgensåtaganden. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att innan utgången av 2014 ta fram ett förslag till borgenspolicy som även inkluderar en översyn av hur kommunen ska ta ut avgifter för sina borgensåtaganden. Kommunled ningsförvalt ningen Pågår

38 24 Svar på revisionsrapport - Granskning av investeringsprojekt. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att färdigställa arbetet med en ny lokalförsörjningsprocess och återkomma med ett förslag till kommunstyrelsen senast i mars Samverkansavtal med Polismyndigheten i Stockholms Län (KS/2013:720) Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram det operativa underavtalet i enlighet med samverkansavtalet, samt - att ge kommundirektören i uppdrag att teckna det operativa underavtalet i enlighet med samverkansavtalet. Det operativa underavtalet ska tecknas med Polismyndigheten i Stockholms Län före utgången av Efter tecknande ska de båda avtalen anmälas till kommunfullmäktige. KS Kommunled ningsförvalt ningen KS Kommunled ningsförvalt ningen Förslag till KLG i september, se punkt Pågående arbete. Ett internt möte sker under hösten för att fastställa förslaget till avtal. Marcus återkommer och utvecklar!

39 26 Antagande av Alby stadsbyggnadsidé Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att markanvisa tre delområden i Alby samt upprätta ramavtal och plankostnadsavtal för dessa. Ett därefter följande uppdrag är att kommunledningsförvaltningen tillsammans med Botkyrkabyggen förbereder ett planuppdrag för ytterligare ett delområde i Alby på Botkyrkabyggens mark. KS Kommunled ningsförvalt ningen En första markanvisningtävling pågår. Den första gäller området runt det övre tunnelbanetorget. Flera anbud har lämnats in och utvärdering av dem sker. Nästa steg är att kommunstyrelsen fattar beslut om tilldelning i slutet av Därefter fortsätter uppdraget att göra ytterligare två markanvisningar samt planuppdrag på Botkyrkabyggens mark. 27 Antagande av Alby stadsbyggnadsidé: Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att utreda möjligheterna till en temporär användning av Albyskolans tomt fram till dess Albyvägen sänks. 28 Antagande av skyltprogram (KS/2014:117) Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att senast 15 april återkomma med förslag på upplägg på ett projekt som syftar till att profilera kommunen. 29 Utvärdering av upphandlings- och inköpspolicyn (KS/2011:16) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en ny utvärdering av upphandlingsoch inköpspolicyn om ett år. KS Kommundir ektören KS KS Kommunled ningsförvalt ningen Kommunled ningsförvalt ningen Kommundirektören har lämnat uppdraget vidare till områdesgruppen i Alby. I september 2014 håller områdesgruppen en workshop i syfte att diskutera olika tänkbara alternativ för tomten Hanteras inom arbetet med ettårsplanen pågår

40 30 Återkoppling av rapport om social ekonomi i Alby och planer för social ekonomi 2014 (KS/2012:461) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att fortsatt testa förutsättningarna att använda upphandling som ett verktyg för att stimulera verksamhet inom den sociala ekonomin ska det ske genom pågående beredningsuppdrag om social ekonomi och genom förstudien om lokal samverkan för nya arbetstillfällen. 31 Svar på revisionsskrivelse: Markreserven och markanvisningsavtal (KS/2013:728) Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att senast utgången av 2014 återkomma med förslag till uppdatering av ansvar och ekonomisk hantering av exploateringsprojekten enligt tidigare beslut samt med ett förslag till markanvisningspolicy. 32 Strategi - Kreativa Botkyrka (KS/2014:188) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att implementera strategin tillsammans med nämnder, berörda bolag och stiftelsen Mångkulturellt centrum. Implementeringen ska ske i dialog. KS Kommunled ningsförvalt ningen KS Kommunledn ingsförvaltni ngen KS Kommunledn ingsförvaltni ngen Arbetet med beredningsuppdraget är något försenat på grund av att ansvarig handläggare har varit utlånad till tjänsten som näringslivschef. Beredningsuppdraget beräknas vara klart före årsskiftet Förstudien om lokal samverkan kommer främst att belysa våra möjligheter att jobba med sociala villkor i upphandling Uppdrag på rad 21, 27 och 31 hör delvis ihop. Pwc har konsultuppdrag som pågår hela Nya markanvisningsriktlinjer ska förhoppningsvis kunna tas upp för beslut slutet av 2014 eller början av Pågår

41 33 Strategi - Kreativa Botkyrka (KS/2014:188) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att bearbeta relevanta målformuleringar i förslag till flerårsplan med ledning av inriktningen i Kreativa Botkyrka. 34 Strategi - Kreativa Botkyrka (KS/2014:188) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utveckla indikatorer och metoder för att mäta Botkyrkas kreativa klimat. 35 Botkyrka Södra Porten - samarbetsavtal (KS/2013:354) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag ta fram erforderliga avtal för genomförande av visionen av Botkyrka Södra Porten. KS Kommunledn ingsförvaltni ngen KS Kommunledn ingsförvaltni ngen KS I arbetet med ny flerårsplan ska vosamhällsutveckling bidra med förslag på flerårsplanemål som ligger i linje med inriktningen i stretegin Kreativa Botkyrka VO-samhällsutveckling undersöker lämpliga indikatorer och skissar på förslag till frågor i nästa medborgarundersökning Samarbetet med Skanska och Trafikverket går vidare. Nästa steg är att ta fram affärsplan, marknadsplan och kommunikationsplan samt utreda förutsättningarna för samverkansformer.

42 36 Svar på medborgarförslag - Enklare hantering av medborgarförslag (KS/2013:122) Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheterna att effektivisera hanteringen av medborgarförslag. KF Pågår. Hanteringen av medborgarförslag är reglerat i kommunallagen så till vida att det är kommunfullmäktige som fattar beslut om hur ett medborgarförslag ska hanteras. Om en förslagsställare vidhåller att ett inlämnat förslag ska hanteras som ett medborgarförslag ska det hanteras av kommunfullmäktige. Tjänstemannaledet kan inte fatta några beslut i det läget. Kansliet föreslår en mer aktiv hantering vid mottagandet av förslaget, att kontakt tas med förslagsställaren och föreslå felanmälan eller synpunkt om det är mer passande. På så sätt kan andelen medborgarförslag minskas något. Om ett inlämnat förslag ä rlikalydande eller till staora delar överensstämmer med tidigare besvarad förslag och där förutsättningarna inte har förändrats kan kommunfullmäktige i högre grad avvisa förslag med hänvisning till tidigare svar. Kansliet kommer föreslå den här hanteringen till det nyvalda presidiet i kommunfullmäktige.

43 37 Avbruten upphandling Stockholm Skicenter (KS/2013:441) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utföra en extern oberoende analys för bedömning av ekonomin för att driva Stockholm Skicenter. Den externa analysen av ekonomin ska vara kommunstyrelsen tillhanda under hösten 2014 inför ett möjligt kommunstyrelsebeslut om genomförande av ny upphandling av Stockholm SkiCenter KS Översyn av ämndorganisation, politiska resurser m.m. inför kommande mandatperiod (KS/2013:677, KS/2013:516, KS/2013:349) Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utreda om medborgarförslag kan kompletteras med e-förslag samt om det finns ett sätt för att bättre sortera de medborgarförslag som skickas in, så att förslag som i sitt innehåll är en felanmälan kan behandlas som en sådan. KF Översyn av nämndorganisation, politiska resurser m.m. inför kommande mandatperiod (KS/2013:677, KS/2013:516, KS/2013:349) Kommunledningsförvaltningen ges i uppdrag att genomföra en utvärdering av utbildningsnämndens verksamhet. Utredningen ska återredovisas till kommunstyrelsen senast KS pågår, återrapport i november Kansliet har gjort en PM som beskriver en tänkbar hantering av e-förslag. Förslaget behöver avstämmas med IT, kommunikation, Medborgarservice och politiken innan förslaget är redo för behandling i fullmäktige. En förutsättning är en ny IT-funktion för att hantera e-förslagen Ej påbörjat

44 40 Svar på revisionsskrivelse - Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar (KS/2014:209) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att, under 2014, upprätta tydliga kommungemensamma beskrivningar som klargör de olika rollernas ansvar i löneutbetalningsprocessen och beskriva vilka kontrollmoment som finns. KS Revisionsskrivelsen har besvarats och arbete pågår för att klargöra ansvarsfrågan mellan olika roller. Stöd efterfrågas från Ekonomienheten.

45 Utförda uppdrag Nummer Uppdrag Initierat Utförare Planerat Kommentar klart 1 Kommunledningsförvaltningen ska redovisa ett förslag till Flerårsplanen Kommunlednin Klart Antaget på KF hur kommunen kan få till stånd en upprustning av Tumba äldreboende tillsammans med en extern part Kf gsförvaltningen 2 Kommunstyrelsen beslutar att genomföra en förhandlingsupphandling avseende Stockholm SkiCenter i enlighet med tjänsteskrivelsen. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att tillsammans med föreslagen projektorganisation ansvara för att genomföra en förhandlingsupphandling. 3 Småhusbebyggelse (Tornet 1): Kommunfullmäktige uppdrar till kommunledningsförvaltningen att sälja fem av tomterna för småhusbebyggelse och reservera resterande tomt för socialnämndens verksamhet Idavall. Ks KF Kommunlednin gsförvaltningen /UBAB Tas bort Klf Bevakas via exploateri ngsprojekt en Uppdraget tas bort från listan och bevakas genom uppdrag 37. Försäljning av småhustomterna är försenad till följd av en misslyckad upphandling av gator, vatten- och avloppsanläggningar, dvs anläggningar som måste vara klara innan tomterna säljs. Fastighetsenheten har uppdraget att få till socialnämndens lokaler Idavall. Uppdraget bevakas i fortsättningen via återrapporteringen av exploateringsprojekt 4 Vårsta förskola: Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheten till samarbete med privata aktörer. Tillkommande externa intressenter ska också ta del av plankostnaderna, det regleras i så fall genom avtal KS Kommunledni ngsförvaltning en Klar Hanterad på KS

46 5 Tolkförmedlingen: Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att upphandla en extern tolkförmedling där det om möjligt läggs in krav på sociala villkor. Parallellt förbereds en nedläggning av kommunens egen tolkförmedling och som träder i kraft när upphandlingen är genomförd. Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att genomföra en förstudie avseende förutsättningar att bilda ett kommunalförbund för tolkförmedling tillsammans med Stockholm stad, Södertörnskommunerna och landstinget. KS Riktlinjer för synpunktshantering: Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att ta fram ett förslag på policy avseende riktlinjer och rutiner för synpunktshantering. KS Botkyrka-app - för ökat medborgarinflytande. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen införa en mobilapplikation för att underlätta medborgardialog samt processerna för felanmälan och synpunktshantering i kommunen. 8 Detaljplan kv. Bergfoten. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att teckna tomträttsavtal och sidoavtal för del av Tumba 7:206. KS KS Kommundirek tören Kommundirek tören Kommunledni ngsförvaltning en Kommunledni ngsförvaltning en Klar Återrapporterad på KS Klar Antagen på fullmäktige Klar Lanseras hösten 2014 Klart

47 9 Förvärv av aktier i Botkyrka stadsnät AB. Kommunstyrelsen beslutar för egen del att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att skyndsamt arbeta fram ett nytt ägardirektiv för Botkyrka Stadsnät AB. 10 Hållbarhetsforum och Earth hour Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att genomföra Hållbarhetsforum 2014 KS KS Kommunledni ngsförvaltning en Kommunledni ngsförvaltning en Klart Klar Hållbarhetsforum är genomfört

48 11 Svar på revisionsskrivelse - Verkställighet och uppföljning av beslut (KS/2013:628) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att vidta följande åtgärder med anledning av revisionens synpunkter: Ange återrapportering redan vid kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut om utdelade uppdrag samt i uppdragslistor.rutinmässigt ange vilken nämnd som är huvudansvarig för uppdragets utförande om uppdraget ges till flera nämnder.redovisa uppdrag som fullgjorts sedan den senaste rapporteringen på uppdragslistor och se till att det framgår på vilket sätt uppdraget verkställts. Komplettera uppdragslistor med exploateringsärenden. Gå igenom öppna ärenden i dokument- och ärendehanteringssystemet Lex för att avsluta de ärenden som är färdigbehandlade. Inför systemet med uppdragslistor även på facknämndsnivå. Se över hanteringen av medborgarförslag och motioner för att säkerställa en rimlig handläggningstid utifrån reglerna i kommunallagen. Ovanstående uppdrag ska vara genomfört senast i samband med halvårsskiftet KS Klart Begärda rutiner rörande uppföljning är införda. Uppdragen redovisas två gånger per år: i årsredovisningen och delårsrapport 2. Följande rutiner gäller för motioner och medborgarförslag: Kansliet remitterar motioner med svarsdatum satt till 3 månader efter remiss. Samtliga remissinstanser får även en påminnelse om detta när kommunfullmäktige följer upp obesvarade motioner och två gånger om året. 12 Ansökan om medel Fejm 30 år (KS/2014:75) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att innan evenemanget ta fram ett sponsringsavtal med Fejm. KS Kommunlednin gsförvaltningen Klart

49 13 Botkyrka Södra Porten - samarbetsavtal (KS/2013:354) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att upprätta en särskild projektorganisation för att samordna och genomföra visionen Botkyrka Södra Porten. 14 Översyn av nämndorganisation, politiska resurser m.m. inför kommande mandatperiod (KS/2013:677, KS/2013:516, KS/2013:349) Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram riktlinjer för kostnadsfritt nyttjande av lokaler i kommunalhuset för partier i kommunfullmäktige. Riktlinjerna ska vara framtagna senast Prövning av kommunens hel- och delägda bolags verksamhet under föregående kalenderår (KS/2014:347) Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att under 2014 återkomma med förslag till reviderade bolagsordningar för AB Botkyrkabyggen, Upplev Botkyrka AB, Hågelbyparken AB samt Alfågeln AB. KS KS KF Klart Klar Klart Uppdraget är slutfört. En projektorganisation med projektgrupp och styrgrupp finns etablerat. Uppdraget återrapporteras inte separat till kommunstyrelsen utan i samband med nästa steg i projektet. Kansliet föreslår att i första hand politiska sekreterare och i andra hand gruppledare får boka sammanträdeslokaler dagtid i kommunalhuset. Under helger och kvällstid kan lokaler på plan 1 och 2. Dessa rutiner kommer även förmedlas på utbildningen för förtroendevalda under 2015.

50 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:558 Begäran om investeringsmedel: ombyggnad av barnboende på Stendalsvägen 61 (KS/2014:558) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beviljar investeringsmedel enligt vård- och omsorgsnämndens förslag på 2,4 miljoner kronor för att bygga om barnboendet på Stendalsvägen 61 till ett fullvärdig gruppboende. Medlen tillförs tekniska nämndens investeringsbudget. Investeringsmedlen finansieras genom ökad upplåning Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden beslutade i mars 2014 (von/2014:39) att lägga ned barnboendet på Stendalsvägen 61 då insatsen barnboende inte efterfrågas. Efter det har en byggkalkyl tagits fram med hjälp av fastighetsenheten (bifogas). Samtidigt har vi ett stort behov av att utöka antalet gruppbostäder. Utöver de 21 icke fullvärdiga gruppbostadsplatser som vi har idag ser vi ett behov av 15 nya platser Vård- och omsorgsförvaltningen har, via upphandling, uppdragit åt arkitektfirman Aperto att göra en fördjupad skissutredning av planlösningen för att se huruvida det inom fastighetens skal vore möjligt att bygga om barn- och ungdomsboendet på Stendalsvägen 61 till en fullvärdig gruppbostad. Det är, enligt det ritningsförslag som är lämnat, fullt möjligt att göra en invändig ombyggnad till en fullvärdig gruppbostad om sex lägenheter. Funktionskraven är generella för en fullvärdig gruppbostad men kan anpassas utifrån kommande hyresgästers behov. Vård- och omsorgsnämnden har behandlat ärendet Vård- och omsorgsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

51

52 TJÄNSTESKRIVELSE 1[6] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2014:147 Referens Anne Lundkvist Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Begäran om investeringsmedel för ombyggnad av barnboendet på Stendalsvägen 61 Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige att bevilja investeringsmedel för att bygga om barnboendet på Stendalsvägen 61 till ett fullvärdig gruppboende till en beräknad kostnad på cirka 2,4 miljoner kronor. Om medel till ombyggnation beviljas, beslutar vård- och omsorgsnämnden att ge förvaltningen i uppdrag att beställa ombyggnaden hos Tekniska nämnden Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden beslutade i mars 2014 (von/2014:39) att lägga ned barnboendet på Stendalsvägen 61 då insatsen barnboende inte efterfrågas. Efter det har en byggkalkyl tagits fram med hjälp av fastighetsenheten (bifogas). Samtidigt har vi ett stort behov av att utöka antalet gruppbostäder. Utöver de 21 icke fullvärdiga gruppbostadsplatser som vi har idag ser vi ett behov av 15 nya platser Vård- och omsorgsförvaltningen har, via upphandling, uppdragit åt arkitektfirman Aperto att göra en fördjupad skissutredning av planlösningen för att se huruvida det inom fastighetens skal vore möjligt att bygga om barn- och ungdomsboendet på Stendalsvägen 61 till en fullvärdig gruppbostad. Det är, enligt det ritningsförslag som är lämnat, fullt möjligt att göra en invändig ombyggnad till en fullvärdig gruppbostad om sex lägenheter. Funktionskraven är generella för en fullvärdig gruppbostad men kan anpassas utifrån kommande hyresgästers behov. Vård- och omsorgsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

53 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[6] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2014:147 Funktionskrav på gruppbostad Nedanstående funktionskrav är generella och uppfyller kraven för en gruppbostad med fullvärdiga lägenheter. Inför varje bygg- och ritningsprocess måste Vård- och omsorgsförvaltningen kontaktas då specifika utformningskrav kan komma att ställas beroende på vilka individer som är tänkta att flytta in i gruppbostaden. Gruppbostad Botkyrka kommun har ansvar för att personer med utvecklingsstörning och/eller autism ska få möjlighet att delta i samhällets gemenskap. Detta innebär enligt Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) goda levnadsvillkor i betydelsen att leva som andra. Gruppbostad innebär ett litet antal fullvärdiga, lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen, där service och omvårdnad av en fast personalgrupp kan ges alla tider på dygnet. De gemensamma utrymmena bör ligga nära eller i direkt anslutning till de enskilda lägenheterna och vara lättillgängliga. Generella krav på utformning: Fullvärdig bostad innebär att varje lägenhet utformas enligt de generella byggbestämmelser som gäller för bostäder i allmänhet. Av Boverkets byggregler framgår vad som ska finnas i en fullvärdig bostad rum med inredning och utrustning för hygien, rum eller avskiljbar del av rum för samvaro, sömn och vila, och rum eller del av rum för matlagning etc. Att bo under hemlika former betyder att fastigheten inte får ha en institutionell prägel. Detta gäller både fastigheten i dess helhet, yttre miljön, varje enskild lägenhet och andra gemensamma utrymmen. Tillgänglighet avser att fastigheten i dess helhet och den yttre miljön har en tillgänglighet som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att få tillträde till den. Fastigheten och dess närmiljö får inte vara svårtillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Lägenheter Fastigheten behöver inrymma sex fullvärdiga lägenheter som alla bör vara kvadratmeter stora. Viktigt i sammanhanget är att lägenheten har separata rumsfunktioner för sovplats, matplats och vardagsrum. Inget krav på antal rums ställs. I de flesta fall ryms detta inom 1-2 rum och kök eller köksdel. Boverkets byggregler sätter standard för utformning och rums funktion.

54 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[6] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2014:147 Akustik bör beaktas så att inte grannar störs av varandra. Personer med autism och eller utvecklingsstörning kan antingen vara extra känsliga för ljud och/eller vara högljudda. Alla lägenheter ska utrustas med ytterdörrar, dörrlås som är enkla lätta att öppna (en vanlig ingång och en till gemensamhetsutrymmet), dörrklocka, brevlåda, kapphylla och garderob i hallen. Badrum Badrummen skall följa Boverkets standardbestämmelser, ha plats för rullstolsburen person och möjlighet att hjälpa denne på båda sidor om toaletten. Badrummet bör vara 4-5 kvadratmeter stort. Övriga krav är: Förberett för taklyft Möjlighet att stänga av vattnet centralt Plats för tvättpelare Halkfri våtrumsmatta Inga trösklar Förvaringsmöjlighet för handdukar och eventuella hygienhjälpmedel Skjutdörr Sovrum/sovplats Sovrummet/sovplatsen utformas enligt normalstandard. Garderob/linneskåp och möjlighet till mörkläggning behöver finnas. Vardagsrum/kök Dessa kan eventuellt placeras i samma rum. Det är viktigt vid en sådan lösning att skapa en känsla av att kök och vardagsrum skiljs åt och innehåller separata funktioner. Övriga krav är: Arbetsyta bredvid spis Liten spis med ugn, utrymme för mikrovågsugn, köksskåp och städskåp. Bänken behöver inte vara höj och sänkbar. Kyl och frys Plats för diskmaskin Timer på eluttag och på spis/ugn Matplats för 4 personer Plats för soffa och soffbord Plats för bokhylla skåp Uttag för tv/telefon och dator Låsbart medicinskåp Varje lägenhet ska ha utgång till gemensamhetsutrymmena samt direkt ut.

55 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[6] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2014:147 Eget lägenhetsförråd ska finnas i lika stort antal som det finns lägenheter. Placering av förråden och dess storlek bör vara liknande den som finns i hyresrätter eller bostadsrätter. Lokaliserat tillgängligt så att även brukare som är rullstolsburna kan nå dem. Utemiljö/entré Varje lägenhet ska ha en egen uteplats vid sin entré, ca 5 kvadratmeter stor, med plats för en liten utegrupp. Ovanför ytterdörren ska finnas ett litet tak som skydd vid regn. Entrén ska ha fasadbelysning. Gemensamma ytor Entré Entrén ska utformas som är brukligt i en vanlig rymlig villa. Här ska även finnas möjlighet att hänga upp ytterkläder, ställa skorna och sätta sig och vila. Allrum Persienner beställs till gemensamhetsutrymmen Syftet med allrummet är att fungera som ett gemensamt vardagsrum med möjlighet till social samvaro och aktivitet, samt möjlighet för gemensam måltid. Här bör finnas möjlighet till avgränsning mellan de båda rumsfunktionerna. I allrummet bör finnas plats för soffgrupp, soffbord och TV samt matbord med plats för 10 personer. Det är viktigt att skapa en inbjudande hemtrevlig miljö i allrummet. Här bör även finnas: Uttag för tv Takbelysning i form av lampor (ej lysrör) Dimmer för att dämpa belysning på kvällar och nätter Väggyta för bokhylla eller skåp Tvättstuga Tvättstuga med tvättmaskin och torktumlare av typ som finns i hyresfastigheter ska finnas. Maskinerna bör placeras på sockel 30 cm upp Tvättbänk med diskho för handtvätt Låsbart skåp för kemikalier Bokningsschema för tvätt

56 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[6] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2014:147 Personalytor: Personalbemanning beräknas uppgå till personer varav 2-4 personer tjänstgör samtidigt. God arbetsmiljö är utgångspunkten, ergonomiska aspekter och ett väl fungerande inomhusklimat är viktigt. Kontorsrum för personal att utföra dokumentation och journalanteckningar samt annat administrativt arbete. Plats för två datorer, telefon och bredband Jourrum med plats för säng, bord och förvaring av sängkläder (alla har egna). Här bör finnas mörkläggningsmöjligheter. Omklädningsrum, toalett och dusch bär ligga i anslutning till jour/vilrum. Rummet behöver ha 15 låsbara skåp som möjliggör inlåsning av personliga tillhörigheter. Mötesrum/rastrum/kök Rum med mikrovågsugn, diskbänk med ho, köksskåp, kyl och frys, liten spis/ugn och diskmaskin samt plats för 12 personer att sitta. Tanken är att detta ska fungera som mötesrum för personalen men även vara den plats där personalen intar och värmer sina måltider. Kontor för enhetschef Datoruppkoppling, telefon, plats för skivbord och litet samtalsbord med plats för tre personer. Gemensamma utomhusmiljön En mysig gemensam uteplats för samtliga boenden och personal med utemöbler, växtlighet, grillplats, gärna träd. Parkeringsmöjligheter i anslutning till fastigheten, diskret placerade, med plats för 4 fordon. Att tänka på inför inflyttning Fastigheten behöver utrustas med skalskyddslarm, brandlarm och förberedas för mobilt trygghetslarm. Lägenhetsnummer: Alla lägenheter ska ha ett eget lägenhetsnummer för att brukare ska kunna registrera sig som boende på den adressen. Detta måste säkerställas så det blir gjort. El. När brukare flyttar in skall el vara klart och det skall fungera med debitering av denna. Det är god man som anmäler el avtal med intyg om att personen är god man, det vi som kommun kan göra är att ha allt klart såsom information om hur

57 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[6] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2014:147 man gör anmälan, rätt lägenhetsnummet som ska användas. Då går det smidigt! Uppkoppling till SMART. Medarbetarna skall kunna få kontakt med vårt intranät. Detta måste beställas i tid. Internettuppkoppling och tv-uppkoppling. I god tid innan inflyttning måste detta säkerställas och brukarna måste informeras Brukarna som ska flytta in ska också informeras om vad det är som gäller för dem. Telefon måste finnas på enheterna ända fram till jacken, både för medarbetarna och för brukarna. Anne Lundkvist Vård- och omsorgschef Expedieras till Kommunstyrelsen

58

59

60

61 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:497 Ramavtal och plankostnadsavtal Fittja centrum (KS/2014:497) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar ramavtalet och plankostnadsavtalet för Forbonden 4 och del av Fittja 17:1. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till exploateringsavtal och tillgodose att andra nödvändiga avtal upprättas. Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för utökad bebyggelse i Fittja centrum. Kommunstyrelsen fastställer budget för utredningar av arkeologi och avtalsskrivning till kr. Sammanfattning Ägarna till Fittja centrum, Fittja Centrum Fastigheter AB har gjort en framställan till Botkyrka kommun om att utveckla Fittja centrum med dels bostadsbebyggelse och dels med ökad mängd affärslokaler. Att utveckla centrumet är en av de idéer som togs fram i detaljprogrammet Framtid Fittja för att utveckla stadsdelen, Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen upprättat ett förslag till ramavtal och ett förslag till plankostnadsavtal, som i korthet innebär att Fittja centrums ägare bekostar arbetet med detaljplanen samt att de får en option under 2 år att förhandla om kommunens mark. Kommunen står för den ekonomiska risken för de arkeologiska utredningarna på kommunal mark. Förslaget är också att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att starta ett detaljplanearbete. Antal bostäder som

62 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:497 prövas är cirka 300 och en större andel bostäder kommer att skapa behov av ytterligare förskoleplatser i Fittja. Klimat- och planeringsberedningen har behandlat ärendet Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

63 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Klimat- och planeringsberedningen DnrKS/2014:497 / 34 Ramavtal och plankostnadsavtal Fittja centrum (KS/2014:497) Klimat- och planeringsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar ramavtalet och plankostnadsavtalet för Forbonden 4 och del av Fittja 17:1 Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till exploateringsavtal och tillgodose att andra nödvändiga avtal upprättas. Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för utökad bebyggelse i Fittja centrum Kommunstyrelsen fastställer budget för utredningar av arkeologi och avtalsskrivning till kr Sammanfattning Ägarna till Fittja centrum, Fittja Centrum Fastigheter AB har gjort en framställan till Botkyrka kommunen om att utveckla Fittja Centrum med dels bostadsbebyggelse och dels med ökad mängd affärslokaler. Att utveckla centrumet är en av de idéer som togs fram i detaljprogrammet Framtid Fittja för att utveckla stadsdelen, Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen upprättat ett förslag till ramavtal och ett förslag till plankostnadsavtal, som i korthet innebär att centrums ägare bekostar arbetet med detaljplanen samt att de får en option under 2 år att förhandla om kommunens mark. Kommunen står den ekonomiska risken för de arkeologiska utredningarna på kommunal mark. Försla-

64 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Klimat- och planeringsberedningen Dnr KS/2014:497 get är också att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag ett starta ett detaljplanearbete. Antal bostäder som prövas är cirka 300 och en större andel bostäder kommer att skapa behov av ytterligare förskoleplatser i Fittja.

65 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:497 Referens Heléne Hill Mottagare Kommunstyrelsen Detaljplaneuppdrag för Fittja Centrum samt ramavtal och plankostnadsavtal Klimat- och planeringsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar ramavtalet och plankostnadsavtalet för Forbonden 4 och del av Fittja 17:1 Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till exploateringsavtal och tillgodose att andra nödvändiga avtal upprättas. Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för utökad bebyggelse i Fittja centrum Kommunstyrelsen fastställer budget för utredningar av arkeologi och avtalsskrivning till kr Sammanfattning Ägarna till Fittja centrum, Fittja Centrum Fastigheter AB har gjort en framställan till Botkyrka kommunen om att utveckla Fittja Centrum med dels bostadsbebyggelse och dels med ökad mängd affärslokaler. Att utveckla centrumet är en av de idéer som togs fram i detaljprogrammet Framtid Fittja för att utveckla stadsdelen, Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen upprättat ett förslag till ramavtal och ett förslag till plankostnadsavtal, som i korthet innebär att centrums ägare bekostar arbetet med detaljplanen samt att de får en option under 2 år att förhandla om kommunens mark. Kommunen står den ekonomiska risken för de arkeologiska utredningarna på kommunal mark. Förslaget är också att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag ett starta ett detaljplanearbete. Antal bostäder som prövas är cirka 300 och en större andel bostäder kommer att skapa behov av ytterligare förskoleplatser i Fittja. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

66 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:497 Bakgrund Ägaren till Fittja centrum, Fittja Centrum Fastigheter AB bildat , vill utveckla Fittja centrum dels med en utökad mängd kommersiella lokaler och dels med ny bostadsbebyggelse. Enligt det program för stadsutveckling av Fittja Framtid Fittja, som godkändes av KF i juni 2012 är Fittja centrum ett av de utpekade områden där man vill utreda en förtätning av bostäder och även utveckla centrum med en utökning av lokaler. Enligt programmet skulle bostäder kunna ge mer liv åt platsen dygnet runt. En ombyggnad av den befintliga centrumbyggnaden kan också stärka platsen om verksamheterna riktar sig mer utåt mot torg och gångvägar med entréer och skyltfönster. Beskrivning av projektet Syftet med aktuellt projekt är att ta fram ett förslag till ny detaljplan och pröva möjligheten för utökade kommersiella lokaler och bostadsbebyggelse om ca 300 lägenheter i nuvarande Fittja centrum, fastigheten Forbonden 4. Ett ramavtal och plankostnadsavtal har upprättas med fastighetsägaren. Fastighetsägaren har även option på att under 2 år förhandla med kommunen om köp av del av den angränsande fastigheten Fittja 17:1. Viktiga frågor att hantera i detaljplanen är buller, parkeringsbehov, gestaltning, upplåtelseform och kapacitet i befintliga anläggningar och ledningar. Beroende på projektets omfattning kan utrymme för kommunal service behöva utredas i området, som till exempel ett äldreboende inom centrumanläggningen och behov av förskoleplatser. Även behov av utrymmen för bibliotek och lokaler för konstverksamhet ska utredas. Projektet behöver hantera frågor om lämplig upplåtelseform och bostadstyp för att uppfylla kommunens riktlinjer i ny översiktsplan och riktlinjer för boendeplanering. De anger att vi ska ge företräde för den minst förekommande upplåtelseformen i varje stadsdel och att vi med ny bebyggelse ska komplettera befintlig. Det innebär att nya bostäder borde vara bostadsrätter i första hand. Centrumägarens önskemål är att bygga hyresrätter och bostadsrätter, med en övervikt för hyresrätter.

67 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:497 Figur 1. Preliminär omfattning av detaljplanen. Blå markering avser optionsdelen för den kommunala marken Kulturmiljö Enligt de riktlinjer som finns i kulturmiljöprogrammet som omfattar Fittja så finns i huvudsak ingen motsättning att prova ny bebyggelse i Fittja C. I en av riktlinjerna nämns att bebyggelsens repetitiva estetik med avseende på materialbehandling, volymer och detaljbehandling värnas. Frågan om gestaltning är en central och viktig fråga att utreda och pröva inom arbetet med en ny detaljplan. En förtätning av centrum innebär inte heller att möjligheten att uppleva de två tidslagren, gårdsmiljö och miljonprogram går förlorad. En förtätning innebär att ytterligare ett tidslager adderas till de idag befintliga. Ekonomiska förutsättningar I ramavtalet och plankostnadsavtalet klargörs ansvarsförhållanden under planprocessen samt inriktningen i det exploateringsavtal som ska godkännas innan kommunen antar detaljplanen. Kommunen debiterar fastighetsägaren för alla planrelaterade kostnader. Kommun kommer att få en intäkt om den kommunala marken enligt optionen säljs. Idag finns en fornlämning på platsen vars utbredning inte är känd och det finns en risk att kommunens mark inte anses lämplig för bebyggelse. Kostnader för att utreda arkeologin på kommunens mark bekostas av kommunen. Säljs kommunens mark så bedöms kostnaden för arkeologin täckas av försäljningen. Kan den inte bebyggas så står kommunen risken för de utredningar som arkeologin föranlett.

68 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:497 Preliminär tidplan Detaljplanearbetet bedöms kunna påbörjas omgående och beräknas pågå 1-1,5 år. Ett hållbart Botkyrka Botkyrka kommun har formulerat sex utmaningar som tillsammans representerar ett platsspecifikt förhållningssätt till hållbar utveckling i kommunen; A. Botkyrkaborna har arbete B. Botkyrkaborna känner sig hemma C. Botkyrka har de bästa skolorna D. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna E. Botkyrkaborna är friska och mår bra F. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin I varje projekt ska vi sträva efter att uppnå ovan beskrivna utmaningar. I detta projekt riktar vi särskilt fokus på social hållbarhet och trygghet. Vi vill erbjuda våra medborgare mer än bara en bostad, det behövs också en trivsam utemiljö och en välfungerande stadsdel. För att du ska känna dig hemma och trivas krävs att du känner dig trygg och att miljön runt omkring dig är tilltalande. Att bygga tätt i ett så kollektivtrafiknära läge medför också

69 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:497 minskat bilberoende, vilket är bra ur hänseende till klimataspekten. En utökning av centrum leder till att nya arbetstillfällen skapas. Förtroendet mellan boende och kommunen kan stärkas då satsningen på att utveckla Fittja fortsätter. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Mattias Jansson Kommundirektör Heléne Hill Exploateringschef BILAGOR 1. Ramavtal, samt bilaga 1-4 till ramavtal (1. Geografiskt område, 2. Gällande detaljplan, 3. Plankostnadsavtal, 4. Gestaltningsförslag) 2. Finansiellställning Fittja Centrumfastigheter AB Expedieras till Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Exploateringschef Heléne Hill, klf Handläggare, Åsa Hansson, sbf Ekonom Inger Larsson, sbf Planchef Charlotte Rickarsson, sbf Gruppchef för mark och exploatering Agneta Engver, sbf Handläggare Per-Anders Framgård, sbf Upphandlingschef, Anders Kuylser, klf Förvaltningsrätten, laga kraftbevis

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100 Företagsnamn : Fittja Centrumfastigheter AB Organisationsnummer : Dagens datum : Företagsnamn Fittja Centrumfastigheter AB Juridisk form Privat aktiebolag Organisationsnummer Aktiekapital SEK Safe number SE Registreringsdatum Momsregistreringsnummer SE E-post Adress C/O Kungsvåningen Förvaltning AB Webbadress Box 768 Postort NACKA Omsättning KSEK Säte län Antal anställda 0 anställda Säte kommun Antal företag i koncernen Företaget saknar koncernstruktur Telefonnummer Antal arbetsställen 1 arbetsställen Faxnummer Status Aktivt Rating & Limit Nuvarande rating [0-100] 68 God kreditvärdighet Nuvarande ratingtrend (35) Limit 20 KSEK 68 Skuldsaldo hos Kronofogden Inget aktuellt skuldsaldo registrerat Betalningsanmärkningar Inga betalningsanmärkningar registrerade Senaste anmärkning Inga betalningsanmärkningar registrerade Koncern Ingår i koncern Nej Koncernmoder - Mediainformation Antal artiklar som innehåller riskord: Klicka här för att hämta antalet artiklar Klicka här för att se artiklarna Hel- & delårsredovisning Årsredovisning Delårsredovisning Inga delårsredovisningar registrerade Bokslut BOKSLUT (KSEK) Omsättning Resultat efter avskrivningar Resultat efter finansiella poster 49 Nettoresultat 37 Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar Kortfristiga skulder Långfristiga skulder

101 Obeskattade reserver 0 Eget kapital 437 Balansomslutning Antal anställda 0 Företagsinteckningar 0 Revisionsberättelse tillstyrkt Ja Nyckeltal NYCKELTAL BRANSCH Nettomarginal (%) 0,5 Räntetäckningsgrad (ggr) 1,0 Skuldsättningsgrad (ggr) 232,2 Soliditet (%) 0,4 Konsolideringsgrad (%) 0,4 Kassalikviditet (%) 16,8 Riskbuffert (%) -0,3 1 Branchvärde 2013: För få företag inom branschgruppen. Övrig företagsinfo Certifikat - Serveringstillstånd 0 Arbetsställen 1 Skatter och Avgifter Registrerad för Moms Ja, sedan Momsregistreringsnummer SE Registrerad för F-skatt Ja Registrerad för Arbetsgivaravgift Nej Status Historik Fusion avslutad Fusion pågår Lagerbolag Bransch Bransch SN68203 Fastighetsbolag, andra lokaler Binäring - Verksamhetstext Bolaget ska äga och förvalta och utveckla fastigheter samt därmed förenlig verksamhet. Rating & Limit Nuvarande rating [0-100] 68 God kreditvärdighet Nuvarande ratingtrend (35) Limit 20 KSEK 68 Ratinghistorik RATINGHISTORIK POÄNG FÖRKLARING God kreditvärdighet Kredit mot säkerhet Kredit mot säkerhet Kredit avrådes Ingen ratingberäkning Lagerbolag Ratingförklaring RATINGINTERVALL BESKRIVNING Mycket god kreditvärdighet

102 60-79 God kreditvärdighet Kreditvärdig Kredit mot säkerhet 0-14 Kredit avrådes Ingen ratingberäkning T ex företaget är i konkurs, ej fulltalig styrelse eller i likvidation Optimering av ratingmodellen utfördes senast För mer information om vår rating, t ex vilka händelser som påverkar poängbedömningen samt information om vår limit, Klicka här Betalningsbeteende Dagar efter förfallodagen Trendindikator Genomsnittlig betalningserfarenhet Stabil N/A Detta företag 9 Medeltal Sverige Förbättring Försämring Före förfallodagen 61 + dagar Payment Data Genomsnittligt fakturabelopp N/A Tillgängliga fakturor Betalda Utestående Payment Data är information som vi samlar in från leverantörer som skickar oss information ur sina reskontror. N/A N/A N/A Kunders betalningserfarenheter Antal betalningserfarenheter N/A Betalningserfarenhet är information som ges av Creditsafes användare baserat på deras erfarenhet av hur deras kunder har betalat till dem. Resultaträkning för år (KSEK) RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning Förändring av varulager 0 Aktiverat arbete för egen räkning 0 Övriga rörelseintäkter 0 Summa intäkter Råvaror och förnödenheter 0 Handelsvaror 0 Övriga externa kostnader Personalkostnader 0 Avskrivningar och nedskrivningar Jämförelsestörande poster 0 Övriga rörelsekostnader 0 Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Resultat från andelar koncern-/intresseföretag 0 Ränteintäkter externa 7 Ränteintäkter koncern 0

103 Övriga finansiella intäkter 0 Räntekostnader externa Räntekostnader koncern 0 Övriga finansiella kostnader 0 Summa finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster 49 Extraordinära intäkter 0 Extraordinära kostnader 0 Koncernbidrag 0 Aktieägartillskott 0 Bokslutsdispositioner 0 Skatt -12 Minoritetsintresse vinst 0 Årets resultat 37 Balansräkning (KSEK) TILLGÅNGAR Tecknat men ej inbetalt kapital 0 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Balanserade utgifter forsknings- och utvecklingsarbeten 0 Patent, licenser etc 0 Goodwill 0 Övriga immateriella anl. tillgångar 0 Summa immateriella anläggningstillgångar 0 Byggnader/mark Maskiner och andra tekniska anläggningar 0 Inventarier, verktyg och installationer 0 Övriga mat. anl. tillgång, avskrivning 0 Övriga mat. anl. tillgångar, ej avskrivning 0 Summa materiella anläggningstillgångar Andelar koncern/intresseföretag 0 Fordringar koncern/intresseföretag 0 Lån delägare/närstående 0 Övriga finansiella anl. tillgångar 0 Summa finansiella anläggningstillgångar 0 Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Pågående arbete för annans räkning 0 Varulager 0 Kundfordringar 61 Fordringar koncern/intresseföretag 0 Övriga kortfristiga fordringar 209 Kortfristiga placeringar 0 Kassa och bank Övriga omsättningstillgångar 0 Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder (KSEK) EGET KAPITAL Aktiekapital 50 Överkursfond 0 Uppskrivningsfond 0 Övrigt bundet eget kapital 350 Balanserat resultat 0

104 Koncernbidrag 0 Aktieägartillskott 0 Årets resultat 37 Summa eget kapital 437 Obeskattade reserver 0 Minoritetsintressen 0 Avsättningar LÅNGFRISTIGA SKULDER Obligationslån 0 Skulder till kreditinstitut Skulder till koncern/intresseföretag 0 Övriga långfristiga skulder 0 Summa långfristiga skulder KORTFRISTIGA SKULDER Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder 375 Skulder till koncern/intresseföretag 0 Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Nyckeltal BRANSCH LÖNSAMHETSMÅTT Nettomarginal (%) 0,5 Bruttovinstmarginal (%) 100,0 Rörelsemarginal (%) 35,2 Riskbuffert (%) -0,3 AVKASTNINGSMÅTT Avkastning på eget kapital (%) 11,2 Avkastning på totalt kapital (%) 3,2 Räntetäckningsgrad (ggr) 1,0 Avkastning på sysselsatt kapital (%) 7,5 Avkastning på operativt kapital (%) -0,2 KORTSIKTIG BETALNINGSFÖRMÅGA Kassalikviditet (%) 16,8 Balanslikviditet (%) 16,8 Rörelsekapital (KSEK) LÅNGSIKTIG BETALNINGSFÖRMÅGA Soliditet (%) 0,4 Konsolideringsgrad (%) 0,4 Genomsnittlig skuldränta (%) 3,5 Skuldsättningsgrad (ggr) 232,2 VERKSAMHETSMÅTT Omsättningshastighet varulager (ggr) 0,0 Genomsnittlig lämnad kredittid (dgr) 2 Kapitalomsättningshastighet (ggr) 0,1 Kassaflöde från rörelse (%) 17,0 Omsättning per anställd (KSEK) 0 Omsättningshastighet kundfordringar (ggr) 166

105 1 Noter (KSEK) ÅR Företagsinteckningar 0 Fastighetsinteckningar Övriga säkerheter 0 Summa ställda säkerheter Villkorat aktieägartillskott 0 Övriga ansvarsförbindelser 0 Summa ansvarsförbindelser 0 Lön styrelse/ VD 0 Tantiem styrelse/ VD 0 Avtalade avgångsvederlag Nej Sociala kostnader 0 Utdelning 0 Beviljad checkkredit 0 Utnyttjad checkkredit 0 Inga betalningsanmärkningar/skuldsaldo finns registrerat Inga betalningsanmärkningar eller skuldsaldo finns registrerat Företrädarkontroll (Endast företrädare bosatta i Sverige antal: 4) Ingen negativ information hittades på någon företrädare Styrelse NAMN FUNKTION PERSONNR TILLTRÄDE BOLAGSENGAGEMANG Per Erik Martin Sundquist Olof Håkan Norberg Ledamot Ordförande Ledamot Verkställande direktör Mi Marie Susanne Sundquist Suppleant (7) Sofia Ingrid Maria Norberg Suppleant (3) (7) (5) Övriga befattningar Ingen information Revisorer NAMN FUNKTION SSN/CO. NO. TILLTRÄDE Rune Hans-Ulric Josefsson Revisor Henrik Nils Gunnar Boman Revisorssuppleant Firmatecknare Firman tecknas av styrelsen Firman tecknas var för sig av >ledamöterna >suppleanterna Styrelsehistorik Styrelse NAMN FUNKTION PERSONNR TILLTRÄDE UTTRÄDE BOLAGSENGAGEMANG Gert-Inge Thorén Ledamot (3) Anna Alexandra Gunnarsdotter Rydholm Suppleant (3) Jan Åke Ullsten Ledamot (>100)

106 Erja Kirsi Marjatta Puonti Sjöström Suppleant (54) Övriga befattningar Ingen information Revisorer Ingen information Statushistorik DATUM BESKRIVNING KOMMENTARER Fusion avslutad Överlatande bolag: Fusion pågår Överlatande bolag: Sundquist Norberg Fastighets AB Lagerbolag Förändringshistorik DATUM BESKRIVNING Limit, ökad Bokslut, nytt Helårsredovisning (PDF), ny Aktiekapital, nyemission Status, ändrad Styrelse, ändrad Företagstecknare ändrad alternativt ny eller ändrad vakanstext Status, ändrad Adress, ändrad Företagstecknare ändrad alternativt ny eller ändrad vakanstext Aktiekapital, nyemission Företagsnamn, ändrat (tidigare namn: Forbonden 4 AB) Verksamhet/ändamål, ändrad Företrädaruppgifter, ändrade F-skatt, ändrad Moms, ändrad Företagsnamn, ändrat (tidigare namn: Avstampet Dec 909 AB) Verksamhet/ändamål, ändrad Företrädaruppgifter, ändrade Företagstecknare ändrad alternativt ny eller ändrad vakanstext Adress, ändrad Beslut om att ha revisor Status, ändrad Status, ändrad Aktiekapital, nybildning Verksamhet/ändamål, ändrad Adress, ändrad Företagstecknare ändrad alternativt ny eller ändrad vakanstext Företrädaruppgifter, ändrade Uppdatering av kontaktuppgifter och branschkodning har utförts i samband med leverantörsbyte. Certifikat Inga certifikat registrerade Arbetsställen KONTOR AVD/FTG NAMN ANTAL ANSTÄLLDA BESÖKSADRESS POSTADRESS Huvudkontor Fittja Centrumfastigheter AB 0 anställda Vikdalsgränd 10 3TR NACKA STRAND Box NACKA

107 Serveringstillstånd Inga serveringstillstånd registrerade Fastighetsöversikt Antal fastigheter 1 st Totalt tax. värde SEK Genomsnittligt ägande % 100 % Tax. värde byggnad ägd del SEK Tax. värde mark ägd del SEK Totalt tax. värde ägd del SEK Totalt antal inteckningar 15 st Totalt belopp inteckningar SEK Antal ansökningar senaste 12 mänaderna 0 st Fastighet (1/1) Fastighetsbeteckning BOTKYRKA FORBONDEN 4 Antal ägare 1 st Län STOCKHOLM Ägande: Tomträttsinnehav Ägd del 100 % Kommun BOTKYRKA Förvärv: Köp, Köpeskilling: SEK, avser hela fastigheten Totalt tax.värde: SEK Därav tax.värde mark: SEK Därav tax.värde byggnad: SEK Taxeringsenheter ID-beteckning Fastighetstyp Totalt tax.värde Taxeringsår Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler (325) - Hel registerfastighet SEK 2013 Summering Koncern Företaget saknar koncernstruktur Linkages Inga länkade företag Länder - Summering Koncern Företaget saknar koncernstruktur Linkages Inga länkade företag Länder - Copyright - Safe Information Group NV

108 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:178 Redovisning av obesvarade medborgarförslag (KS/2014:178) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner redovisningen. Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger varje år, i april och oktober, redovisa för fullmäktige vilka medborgarförslag som ännu inte har beretts färdigt. Av redovisningen daterad framgår vilka medborgarförslag som för närvarande bereds.

109 Fetstil = nämnd motsv. har yttrat sig Om fler än en nämnd bör yttra sig över förslaget besvaras det slutligt av kommunfullmäktige eller i de fall frågan rör ett område som inte tillhör någon nämnd eller är av principiell betydelse. Är kolumnen yttrande tom besvaras förslaget direkt av nämnd. Beteckning Datum Beskrivning Yttrande Beslut KS/2009: Behåll rekreationsområdet Skårdal/norra Vretarna KLF KF KS/2010: Rätt skylt på rätt plats med relevant information SBN, KLF KF KS/2012: Tillåt privata företag inom hemtjänstsektorn VON KS/2012: Utomhusgym på Lida friluftsgård UBAB KF KS/2013: Bättre möjligheter att bifoga foton m.m. vid felanmälan via kommunens hemsida KLF KF KS/2013: Förbättra skidspårsystemet Lida-Harbro-Brantbrink UBAB, KOFN, KF SBN KS/2013: Utomhusgym vid Parkhemsskolan i Tullinge KOFN, SBN KF KS/2013: Trappa från bryggan vid Tullinge strand SBN KS/2013: Bygg flera båtklubbar vid Tullingesjön KOFN, SBN KF KS/2013: Hämtning av grovsopor MOHN, SRV KF KS/2013: Uppmuntran och stöd till stadsodling SBN KS/2013: Ordna parkeringsmöjligheter på Östanvägen utanför Erikshallen i Tullinge SBN KF KS/2013: Bygg studentbostäder i Hallunda centrum KLF KF KS/2013: Parkeringstillstånd till idrottsledare vid Eklidshallen i Tullinge SBN KS/2013: Anordna den planerade ängsmarken bredvid Annabergsvägen 36, Tullinge SBN KS/2013: Röja av och städa sjön Aspens stränder SBN KS/2013: Anlägg en riktig lekpark för funktionshindrade KRF, KOFN, SBN, VON KF KS/2013: Att Botkyrka kommun köper in Norsborgs centrum och river det för att bygga hyreslägenheter KLF KF

110 KS/2013: Skapa en extra textruta/funktion i formuläret för medborgarförslag på webben, så avsändaren kan få bekräftelse på inlämnat förslag KLF KF KS/2013: En boulebana i den stora lekplatsen i Riksten KOFN, SBN KF KS/2013: Bygg lekplats/lekpark, som passar barn i alla åldrar, i Riksten vid Hanvedens allé SBN KS/2013: Bygg en simhall i Rikstens Friluftsstad KOFN, TN KF KS/2013: Sätt nät på målen samt staket runt fotbollsplanen vid Hirdvägen/Väpnarvägen i Norsborg SBN KS/2013: Ordna en brygga med sittplats vid Aspen, nedanför Norsborgsvägen SBN KS/2013: Anlägg ramp - skenor vid trapporna mellan Hallundavägen och idrottsplatsen i Norsborg SBN KS/2013: Laglig graffitivägg på planket utmed tunnelbanedepåarbetsplatsen längs med Hallundavägen i Norsborg KOFN, SBN KF KS/2013: Gör en Botkyrkaapplikation för smarta telefoner m m KLF KF KS/2013: Bygg en stor lekpark i Hallunda SBN KS/2013: Fler hastighetsskyltar inom Rikstens friluftsstad som påminnelse - använd befintliga stolpar SBN KS/2014: hinder för motortrafik på gångväg öster om förskolan Prästkragen, Hallunda SBN KS/2014: Förbjud alla raketer i tättbebyggt samhälle eller begränsa det till en öppen plats MOHN, KLF KF KS/2014: Anlägg en lekplats i Uttran, i natur/skogsområdet som omgärdas av Trekantsvägen, Enstavägen och Norrbyvretsvägen SBN KS/2014: Promenadspår i Brantbrinks friluftsområde - för hundägare med okopplade hundar - skyltat för allas kännedom KLF KF KS/2014: Fartkameror på Vattravägen vid sträckan Lavretsvägen - Runers väg SBN KS/2014: Tidsstyrda bommar vid järnvägsövergången på Vattravägen SBN KS/2014: Trafikljus för gående alternativt ett övergångsställe vid korsningen Huddingevägen - Nyängsvägen i Tullinge SBN KS/2014: Anlägg en skidlekplats i Lida KOFN KS/2014: Anlägg en skidlekplats och ett barnspår vid Brantbrinks IP KOFN KS/2014: Anlägg konstgräsplan, löparbanor och konstfrusen isbana på naturgräsplanen vid Brantbrinks IP KOFN KS/2014: Anlägg skejtspår vid Brantbrinks IP KOFN KS/2014: Modern konstsnöanläggning i Lida KOFN KS/2014: Dragning av nytt spår vid Harbrostugan i Tumba KOFN

111 KS/2014: En upplyst större hundgård i Tullinge SBN KS/2014: Gallra skog och bredda motionsspår i Lida-Brantbrink-Harbrostugan KOFN KS/2014: Förlänga och förbinda elljusspår Lid-Harbrostugan-Brantbrinks IP KOFN KS/2014: Grusa stigen mellan busshållplats på Södra Parkhemsvägen till Flädervägen i Tullinge SBN KS/2014: Ett nytt boende för äldre i Vårsta, Grödinge SBN, VON KF KS/2014: Byt ut lampor till LED- typ i belysningen nära busshållplatser och vid övergångsställena därintill SBN KS/2014: Genomfart förbjuden för tung trafik mellan KP Arnoldssons väg och Dalvägen - bussar i linjetrafik undantagna SBN KS/2014: Hjälp att sänka hastigheten på Vattravägen SBN KS/2014: Låt pensionärer få spela pingis på fritidsgården i Tullinge KOFN KS/2014: Utnyttja tomten från Albyskolan som infartsparkering TN KS/2014: Rusta upp och bredda tunneln under järnvägen vid korsningen Huddingevägen/Flottiljvägen SBN KS/2014: Använd Alfa Lavals gamla fabrikslokaler till en spännande anläggning KLF KF KS/2014: Anpassa hyran för äldreboenden till försäkringskassans norm VON KS/2014: Fler boende i Hallunda centrum KLF KF KS/2014: Anlägg en trottoar eller en gång- och cykelväg på Blickavägen i Tulllinge SBN KS/2014: Etablering av seniorboendet Boverian med ny placering SBN, VON KF KS/2014: Ändring av p-bestämmelser SBN KS/2014: Hundrastgård i det lilla skogspartiet i korsningen Örnbergsvägen/Örnbergsstigen i Tullinge SBN KS/2014: Förlängning av gångbana längs med Grytstigen samt skyltade och markerade övergångsställen SBN KS/2014: Anlägg en TV-spelshall KOFN KS/2014: Attraktiv lekplats vid Örnberget i Tullinge SBN KS/2014: vilobänk/soffa ovanför gångtrappan mellan Sandavägen och Tornvägen i Vårsta SBN KS/2014: Anlägg en rondell vid infarten till Tumba centrum SBN KS/2014: Återställ gungorna i lekparken Övergårdsvägen 3 Tuna, Tumba SBN KS/2014: Biodynamiska och ekologiska frukt och bärodlingar runt Hågelby HÅAB KS/2014: Konvertera Skräfsta och Hågelby till en ny och stor ryttaranläggning HÅAB, KLF KF KS/2014: Utöka försäkringar för stöld inom äldreboenden VON

112 KS/2014: Utökning och förbättring av lekplats, Tullinge skog, Banslätt SBN KS/2014: Åtgärder för att förbättra miljön vid återvinningsstationen, Vattravägen i Uttran SBN KS/2014: Sätt upp bommar med jämna mellanrum från Färjeläget till Hallunda brygga SBN KS/2014: Gångväg längs med staketet och bilvägen utanför förskolan Svalan SBN KS/2014: Bättre parkeringsmöjligheter i Alby centrum BOBY KF KS/2014: Fler bänkar längs med Mälarpromenaden SBN KS/2014: Uppställnings- och avlastningsplats för bilar bakom Storvretens idrottsplats KOFN KS/2014: Skapa infartsparkeringar kring busshållsplatserna vid Uttrans f d stationsområde SBN KS/2014: Uppmärkning av cykelvägar SBN KS/2014: Enskilda duschar i skolornas idrottshallar KOFN KS/2014: Bevilja apoteksärenden som biståndsinsats i hemtjänsten VON KS/2014: Vita linjer längs med vägar SBN KS/2014: Omvandla Storvretsbadet till ett äventyrsbad KOFN KS/2014: Öppet för morgonsimning i Storvretsbadet även under sommaren KOFN KS/2014: Utbildning av vårdpersonal i hjärt- och lungräddning. VON KS/2014: Utegym i Norsborg KOFN KS/2014: Gör en allmän lekpark av den gamla lekplatsen vid före detta Uttrans skola SBN KS/2014: Farthinder på Skolvägen och Engwalls väg i Uttran SBN KS/2014: byt ut de dåliga farthindren och bygg om trottoarkanten vid Tomtbergavägen 4 SBN KS/2014: Bygg inspirationsplats för alla religioner DB, KPB KF KS/2014: Bredda körbanan på väg 225 för cyklar SBN AVUN BOBY DB HÅBY KLF KOFN KPB KRF MOHN SBN SRV Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden AB Botkyrkabyggen Demokratiberedningen Hågelbyparken AB Kommunledningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Klimat- och planeringsberedningen Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Miljö- och hälsoskyddsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Södertörns Renhållning AB

113 TN UBAB UN VON Tekniska nämnden Upplev Botkyrka AB Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden

114 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:177 Redovisning av obesvarade motioner (KS/2014:177) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner redovisningen. Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger varje år, i april och oktober, redovisa för fullmäktige vilka motioner som ännu inte har beretts färdigt. Av redovisningen daterad framgår vilka motioner som för närvarande bereds.

115 Fetstil = nämnd motsv. har yttrat sig. Motioner besvaras alltid av kommunfullmäktige efter yttrande av berörd/da nämnder eller efter yttrande av kommunledningsförvaltningen för de fall motionen inte relaterar till någon facknämnds ansvarsområde. Beteckning Datum Beskrivning Yttrande av KS/2009: Förenklade upphandlingsrutiner för småföretagare i Botkyrka (BP) KLF KS/2009: Det är dags för ett nytänkande i planeringen av våra kommundelar! (M) KLF KS/2009:338 Alternativt detaljplaneprogram för Hågelby, Skårdal, Lindhov, Skrävsta med samtliga områden för utveckling av eko/naturturismen runt sjön Aspen KLF KS/2009: Inför lokalpeng för alla för-, grund- och gymnasieskolor (M) KLF KS/2009: Inför LOV-lagen (M) POL.SEK (S) KS/2009: Minska kommunens behov av utjämningssystemet (M) KLF KS/2010: Tullinge i region Flemingsberg (TuP) KLF KS/2010: Övergripande helhetslösning och trafikstrategisk plan för kommunens framtida trafik (BP) KLF KS/2010: Fördubbla antalet platser för ensamkommande flyktingbarn från fem till tio (M) POL.SEK (S) KS/2011: Inför LOV - för valfrihetens skull! (KD) VON KS/2011: Botkyrka behöver en arena - för flera idrotter och evenemang (M) KOFN KS/2012: Förutsättningar för tennis i Botkyrka (M) KOFN, SBN KS/2012: En ny pendeltågsuppgång vid Tullinge station (FP) SBN KS/2012: Underhållsplan för byggnaderna i Hågelby - restaurering av stallbyggnad (BP) TN KS/2012: Parkeringsplatser i Skäcklinge i anslutning till direktbussar till Stockholm (BP) SBN KS/2012: Inför en miljöapplikation i Botkyrka kommun (M) MOHN KS/2012: Bra och billiga hyresrätter för unga (V) BOBY KS/2012: Plantera barnens träd" i Botkyrka kommun (M)" UN, SN, BO KS/2012: Anlägg en infartsparkering i Vårsta (M) SBN KS/2012: Konkurrensutsätt driften inom enheten Gata/Park (M) SBN KS/2012: Utöka antalet parkeringsplatser vid Sunnanvägen (TUP) SBN KS/2012: Löpande ekonomisk uppföljning av driftskostnaderna för Tullinge respektive övriga Botkyrka (TUP) KLF KS/2012: Lyft kunskapsnivån kring HBTQ-frågor (M) KLF KS/2013: Strategi för Grön IT (MP) KLF KS/2013: Underlätta finansiering av små företag och den sociala ekonomins verksamheter och företagande (MP) AVUN, KLF KS/2013: LOV i hemtjänsten i Botkyrka kommun (M) VON KS/2013: Bostäder i Hamra grustag (TUP) SBN KS/2013: Utred parkeringsproblemen i Botkyrka (M), (FP), (KD) SBN, TN

116 KS/2013: Håll Botkyrka Rent (SD) MOHN, SBN KS/2013: Familjeparken i Hågelbyområdet (M) KLF KS/2013: Lokalcontroller (M) TN KS/2013: Utökad kollektivtrafik till Riksten (TUP) SBN KS/2013: Rusta upp infarten till Botkyrka Hantverksby (TUP) SBN KS/2013: Separera myndighetsutövning och verkställande av beslut (TUP) VON KS/2013: Värna Ulfsbergsgården genom skydd i ny detaljplan (TUP) SBN KS/2013: Gång- och cykelväg mellan Rikstens Friluftstad och Lida (FP) SBN KS/2013: Rådslag (MP) KLF KS/2013: En mer flexibel hållning till nybyggnation (M) SBN, KLF KS/2013: Öka säkerheten i kommunalhuset (M) KLF KS/2013: Valfrihet i hemtjänsten (M) VON KS/2013: Premiera energismart byggande (M) SBN KS/2013: Inrätta rum för eftertanke" i kommunen (M) och (FP)" KOFN, PU, VON, UN KS/2013: Spola isbanor i Tullinge (TUP) KOFN, SBN KS/2013: Skapa en mötesplats för unga i Riksten (TUP) KOFN, UN KS/2013: Kritisk granskning av kunskapsmål (TUP) UN KS/2013: Översyn av äldre detaljplaner (TUP) SBN KS/2014: Trångboddhet i Botkyrkabyggen (SD) BOBY KS/2014: Ännu fler hyresvärdar (M) BOBY KS/2014: Utred möjligheterna till att brett införa jämställda upphandlingar (M) KLF KS/2014: Upphandla driften av Botkyrka rackethall (M) KOFN KS/2014: Se över möjligheten att inför trygghetsvärdar (M) KLF KS/2014: Mer blandade upplåtelseformer (M) BOBY KS/2014: Bygg bort otryggheten (M) SBN KS/2014: Ta över Norsborgs centrum - eftersom marknaden har misslyckats (M) KLF KS/2014: Oberoende granskning av Familjeparken i Hågelby (BP) KLF KS/2014: En proaktiv tillsyn av våra strandskyddsområden (M) SBN KS/2014: Utveckla Tullinge centrum (TUP) SBN KS/2014: Busshållsplats vid Alby äng (M) SBN KS/2014: Inled förhandlingar med SL om fler infartsparkeringar (M) SBN KS/2014: Detaljplanelägg Lilltumba" för bostadsområde (M)" SBN

117 KS/2014: Se över inrättandet av en eller flera servicelinjer (M) KLF KS/2014: Rätt till en kulturupplevelse per år i skolan (M) UN KS/2014: Tillsätt en stjärnkock" på nya äldreboendet Tornet (FP)" VON KS/2014: Inrättande av kommundelsnämnder i Botkyrka (BP) KLF KS/2014: Levande kulturlandskap från Tumba bruk till Hågelby (BP) KLF KS/2014: Utred möjligheten att samordna snöskottningstjänster för äldre (S) KLF, SBN KS/2014: Arbetsförmedling för funktionsnedsatta (M) AVUN KS/2014: Babysim (M) KOFN KS/2014: Ersätt Tumba äldreboende med nya äldreboenden (M) SBN, TN, VON KS/2014: Timbank för personer i långvarigt utanförskap (M) AVUN, SN KS/2014: Ledsagning och kontaktpersoner (M) VON KS/2014: Angående energi och miljö i Botkyrka kommun (SD) SBN KS/2014: Verka för en försäljning av hela eller delar av fjärrvärmeproduktionen (M) och (FP) KLF KS/2014: Tillgång till gratis wifi på gator, torg och parker i kommunen (FP) AVUN BOBY KLF KOFN MOHN PU SBN SN TN UN UNO VON Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden AB Botkyrkabyggen Kommunledningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Personalutskottet Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Utskottet för nämndorganisation Vård- och omsorgsnämnden

118 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:81 Svar på motion - Upphandla driften av Botkyrka rackethall (M) (KS/2014:81) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendet Jimmy Baker m.fl. (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde lämnat en motion Upphandla driften av Botkyrka rackethall. Motionärerna anser bl. a. att det inte kan betecknas som en kommunal kärnverk-samhet att hyra ut bantider, solarium och sälja sportartiklar samt att verksamheten konkurrerar med det privata näringslivet och bör därför upphöra. Motionärerna föreslår kommunfullmäktige att ge kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att upphandla driften av Botkyrka rackethall. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig över motionen Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen. Nämnden anför att kulturoch fritidsförvaltningen har ett uppdrag att erbjuda framförallt barn och unga möjligheten att prova på olika idrotter och vara fysiskt aktiv. I uppdraget ligger att olika idrotter ska vara representerade i kommunen och tillgängliga. Att lägga ut drift av Botkyrka rackethall på andra aktörer kan innebära att anläggningen blir mindre tillgänglig för av kommunen prioriterade grupper. Om driften av rackethallen läggs ut på externa aktörer måste kommunens nyttjande av anläggningen säkras. Det bör i förevarande sammanhang också noteras att det för närvarande pågår ett utvecklingsarbete för Brunna och arbetet kan komma att påverka Rackethallens framtid. Beslut avseende rackethallens framtida drift bör därför avvakta tills det klarlagts

119 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:81 dels hur kommunens tillgång till en rackethall lämpligen säkras, dels hur Brunnaområdet ska nyttjas framgent.

120 Kommunfullmäktige MOTION Upphandla driften av Botkyrka Rackethall Kommunen bedriver idag en hel del verksamhet i s.k. egen regi. För oss moderater är det inte självklart att all verksamhet skall läggas ut på externa entreprenörer likväl som det inte heller är självklart att egen regi alltid är det bästa. Vi vill säkerställa att vi får mesta möjliga verksamhet per skattekrona. Detta innebär att vi är beredda att pröva de olika verksamhetsområdena mot marknaden. Kommunen ska ansvara för att verksamheten utförs med en hög kvalitet och till rätt pris. Vi ska alltid hushålla med medborgarnas skattemedel och inte ha överflödig administration eller för stora lokalytor. För oss är upphandlingar att betrakta som kommunal kärnverksamhet. Kommunen bör ha en god kompetens överlag, men ska inte vara främmande för att köpa in rätt kompetens för enskilda upphandlingar. Kommunens upphandlingsvolymer ökar i takt med kommunens expansion och för att möta den utvecklingen måste upphandlingen bli mer kostnadseffektiv. Vi ser t.ex. gärna att vi på nytt ser över ett samarbete kring upphandling med de andra kommunerna på Södertörn. När det gäller Botkyrka Rackethall så är den ett tydligt exempel på en verksamhet som inte alls behöver drivas i kommunal regi. Vi tror snarare att det finns entreprenörer som är bättre skickade än kommunen att driva affärsverksamhet. Det kan inte betecknas som en kommunal kärnverksamhet att hyra ut bantider, solarium samt sälja sportartiklar och fikaprodukter m.m. Tvärtom så konkurrerar detta med den privata sektorn och bör upphöra. Vi vill därför upphandla driften av rackethallen för en avtalsperiod som ger rimliga förutsättningar och investeringsmöjligheter för en långsiktig privat verksamhet. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kultur- och fritidsförvaltningen uppdraget att upphandla driften av Botkyrka rackethall. Jimmy Baker Yngve RK Jönsson Stina Lundgren

121 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:81 Referens Erik Sahlin Mottagare Kommunstyrelsen Motion - Upphandla driften av Botkyrka rackethall (M) Ärendet Jimmy Baker m.fl. (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde lämnat en motion Upphandla driften av Botkyrka rackethall. Motionärerna anser bl. a. att det inte kan betecknas som en kommunal kärnverksamhet att hyra ut bantider, solarium och sälja sportartiklar samt att verksamheten konkurrerar med det privata näringslivet och bör därför upphöra. Motionärerna föreslår kommunfullmäktige att ge kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att upphandla driften av Botkyrka rackethall. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen. Nämnden anför att kulturoch fritidsförvaltningen har ett uppdrag att erbjuda framförallt barn och unga möjligheten att prova på olika idrotter och vara fysiskt aktiv. I uppdraget ligger att olika idrotter ska vara representerade i kommunen och tillgängliga. Att lägga ut drift av Botkyrka rackethall på andra aktörer kan innebära att anläggningen blir mindre tillgänglig för av kommunen prioriterade grupper. Om driften av rackethallen läggs ut på externa aktörer måste kommunens nyttjande av anläggningen säkras. Det bör i förevarande sammanhang också noteras att det för närvarande pågår ett utvecklingsarbete för Brunna och arbetet kan komma att påverka Rackethallens framtid. Beslut avseende rackethallens framtida drift bör därför avvakta tills det klarlagts dels hur kommunens tillgång till en rackethall lämpligen säkras, dels hur Brunna området ska nyttjas framgent. Mattias Jansson Kommundirektör Johan Holgersson tf Kanslichef Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

122 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur och fritidsnämnden DnrKOF/2014:48 / 50 Yttrande över motion - Upphandla driften av Botkyrka rackethall (M) (KOF/2014:48) Beslut Nämnden föreslår fullmäktige att avslå motionen på grund av att det är osäkert läge kring hur Brunna området ska utvecklas och vilka eventuella konsekvenser det har för Rackethallen. Ufuk Sen (M), Märta Engelberth-Fridell (M) och Jonas Isaksson (M) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen har ett uppdrag att erbjuda framförallt barn och unga möjligheten att prova och vara fysiskt aktiv inom en rad olika idrotter. I detta ligger att olika idrotter ska vara representerade i kommunen samt vara tillgängliga. Att lägga ut drift på andra aktörer kan innebära att anläggningen blir mindre tillgänglig för förvaltningens prioriterade grupper. Om detta läggs ut på annan aktör bör deras tillgång till aktuell anläggning säkras. Det pågår för närvarande ett utvecklingsarbete gällande Brunna och detta kan påverka även Rackethallens framtid. Beslut kring framtid drift bör därför avvakta tills det finns mer klarhet i dess framtid. Yrkanden Ufuk Sen (M) yrkar bifall till motionen. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelsen

123 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2014:48 Referens Roger Vintemar Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över motion - Upphandla driften av Botkyrka rackethall (M) (KS/2014:81) Förslag till beslut Nämnden föreslår fullmäktige att avslå motionen på grund av att det är osäkert läge kring hur Brunna området ska utvecklas och vilka eventuella konsekvenser det har för Rackethallen. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen har ett uppdrag att erbjuda framförallt barn och unga möjligheten att prova och vara fysiskt aktiv inom en rad olika idrotter. I detta ligger att olika idrotter ska vara representerade i kommunen samt vara tillgängliga. Att lägga ut drift på andra aktörer kan innebära att anläggningen blir mindre tillgänglig för förvaltningens prioriterade grupper. Om detta läggs ut på annan aktör bör deras tillgång till aktuell anläggning säkras. Det pågår för närvarande ett utvecklingsarbete gällande Brunna och detta kan påverka även Rackethallens framtid. Beslut kring framtid drift bör därför avvakta tills det finns mer klarhet i dess framtid. Ärendet Moderata samlingspartiet inkom den 20 februari med en motion om att driften av Botkyrka rackethall bör upphandlas. Utgångspunkten för detta förslag är att kommunen i vissa fall inte är bäst lämpad att bedriva vissa verksamheter utan att dessa istället ska skötas av privata aktörer. De anser att Botkyrka rackethall är ett exempel på där kommunen inte är bäst lämpad att bedriva verksamheten, utan att privata aktörer är bättre lämpade att sköta detta. Förslaget är därför att kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att upphandla driften av Botkyrka rackethall. Kultur- och fritidsförvaltningen anser att vårt uppdrag är att främja att våra medborgare har ett diversifierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter samt att de får möjlighet att växa genom ett aktivt deltagande i dessa. Den målgrupp som av nämnden är prioriterad är särskilt barn- och ungdomsidrott. Kommunen stödjer detta dels genom att ge föreningsbidrag men även långt viktigare genom att tillhandahålla idrottsanläggningar till ett subventionerat pris. Detta att kommunen tillhandahåller anläggningar innebär också att föreningarna kan ägna sig till sin kärnverksamhet samt fokusera på den prioriterade målgruppen barn och unga. Ett fåtal idrotter har av tradition inte fått möjligheten att enbart ägna sig åt sin kärnverksamhet, utan har hänvisats till att bygga, äga och driva sina egna anläggningar, exempelvis racketsporter Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

124 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2014:48 och ridsport. Konsekvensen blir i dessa fall att för att få ekonomin att gå runt måste de avdela tider, som helst skulle gått till barn och unga, till vuxna motionärer som generar högre intäkter. Andra idrotter har hänvisats till lokaler som ägs av kommersiella aktörer, exempel på detta är bowling. I dessa fall renodlas ofta anläggningen för att attrahera privatpersoner och företag genom att erbjuda exempelvis alkoholförsäljning. Detta innebär att det blir miljöer som är mindre lämpliga för barn och ungdomar. Denna utläggning har till syfte att klargöra vad riskerna med att lägga ut idrottsanläggning på annat driftansvar, oavsett om det är föreningsdrift eller kommersiell drift som avses. Vid sådan upphandling bör prisnivåerna och tillgänglighet till attraktiva tider för barn och unga säkras. Med dessa förbehåll anser Kulturoch fritidsförvaltningen att det finns fördelar med att pröva att lägga ut driften på annan aktör. I detta aktuella fall gällande Botkyrka rackethall är fallet att den ursprungligen byggdes, ägdes och drevs av en förening, Olligång. I början av talet hade kommunen en ambition att den mark som anläggning finns på skulle exploateras och ville därför endast arrendera ut den årsvis till föreningen. Detta tackade föreningen nej till och konsekvensen blev att kommunen i väntan på exploatering tog över anläggningen Dessa exploateringsplaner har dock varierat i aktualitet över tid, vilket inneburit att framtiden för rackethallen har varit mycket oviss. Konsekvensen av denna osäkerhet har blivit att driften och underhåll har varit av mer kortsiktig karaktär. Nu skriver vi 2014 och Botkyrka rackethall har stora och kostsamma renoveringsbehov. Det pågår ett arbete med att ta fram en plan för hur Brunna området ska utvecklas som beräknas vara klart senhösten 2014 för att presenteras i kommande framåtsikt. I detta ingår diskussionen kring Botkyrka rackethalls framtid. Alternativen handlar om den ska vara kvar på samma plats, renoveras, rivas och eventuellt flyttas inom eller utanför området. Kultur- och fritidsförvaltningen anser att det är lämpligast att avvakta beslut kring framtida drift till årsskiftet när det finns mer klarhet i vad som kommer hända med Brunna IP. Vi vill ha möjlighet att pröva fritt kring framtida lösningar avseende nuvarande byggnads framtid, eventuell nybyggnation på annan plats samt att pröva vem som är mest lämpad att bygga, äga samt driva rackethallsverksamheten. Pernilla Hellman Kultur- och fritidschef Expedieras till: Förslagsställare Kommunledningsförvaltningen Roger Vintemar verksamhetschef Idrott och anläggning

125 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:725 Svar på motion - Kritisk granskning av kunskapsmål (TUP) (KS/2013:725) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendet Anders Thorén och Therese Lind (TUP) har vid kommunfullmäktiges sammanträde lämnat en motion Kritisk granskning av kunskapsmål. Motionärerna anser bl. a. att utbildningsförvaltningen ska behandla sin verksamhetsplan för att kritiskt granska om kunskapsmålen är tillräckligt ambitiöst satta. Vidare föreslår motionärerna att kommunfullmäktige ger utbildningsförvaltningen i uppdrag att återigen behandla verksamhetsplanen 2014 för att kritiskt granska om kunskapsmålen är tillräckligt ambitiöst satta, samt att kommunfullmäktige ger utbildningsförvaltningen i uppdrag att, om målen inte bedöms vara tillräckligt ambitiösa, återkomma med förslag på åtgärder och justerade kunskapsmål. Utbildningsnämnden har yttrat sig över motionen Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering Utbildningsnämnden avstyrker motionen. Nämnden anför att målen redan är tillräckligt ambitiösa och att de stämmer väl överens med forskning och beprövad erfarenhet, samt utgår från enheternas inlämnade kvalitetsredovisningar och av förvaltningsledningen genomförda kvalitetsdialoger.

126 MOTION Kommunfullmäktige Kritisk granskning av kunskapsmål Svenska elevers skolresultat har försämrats kraftigt visar den senaste Pisa-rapporten. Detta resultat har kommit chockartat i Sverige och lett till en skarp debatt både vad gäller den nationella utbildningspolitiken och inte minst frågan om hur kommunerna fullgör sitt huvudmannaskap. På nationell nivå har alla sin egen förklaring till vad som behöver göras i skolan. Kommunaliseringen, det fria skolvalet, friskolereformen, olika betygsmodeller och vinstintresset är bara några av de aspekter som debattörer brukar lyfta fram. Dessa analyser tar dock ofta utgångspunkt i ideologi snarare än forskning och tidigare erfarenheter. Det är givetvis naivt att tro att några enskilda åtgärder skulle lösa alla skolans problem. Därför måste vi på kommunal nivå se bortom de ideologiska resonemangen och blicka framåt. Vi måste fokusera på vad som är bäst för Botkyrkas invånare istället för att orientera efter en ideologisk kompass. Mycket tyder på att en av de viktigaste faktorerna till goda skolresultat är att föräldrar och elever tar skolarbetet på allvar genom ökat elevfokus och stort föräldraengagemang (andra viktiga faktorer är t ex lärares arbetsförhållanden). Det handlar alltså om en attityd som innebär höga krav från föräldrar och elever som tar sitt samhällsansvar och bidrar till att vända trenden. Pisa-rapporten understryker att alla med ett direkt intresse i skolan måste vara inkluderade i arbetet. För att skapa goda förutsättningar för barn och föräldrar måste Botkyrka gå i bräschen och ta ansvar genom att säkerställa att kunskapsmålen är på en tillräckligt hög nivå samt har rätt innehåll och fokus. Vi anser därför att utbildningsförvaltningen åter skall behandla verksamhetsplanen 2014 för att kritiskt granska om kunskapsmålen är tillräckligt ambitiöst satta. Om resultaten från Pisa-rapporten hade varit kända före behandlingen av verksamhetsplanen så hade kunskapsmålen (meritvärde, andel behöriga till gymnasiet) sannolikt sett annorlunda ut genom högre och skärpta krav ställt på åtgärdsplaner och uppföljning. Till bilden hör att 2013 har varit ett speciellt år för Botkyrkas utbildningsförvaltning. Förvaltningschefen avgick och förvaltningen har sedan dess letts av en tillförordnad chef samtidigt som sökprocess efter ny skolchef har pågått. Ännu mer avgörande har förmodligen varit att förvaltningen hela året har kämpat med att komma till rätta med det stora budgetunderskottet från 2012, som annars automatiskt hade rullat vidare till Både på förvaltningen och ute på enheterna har kraft och tid använts för att genomföra kostnadsreduktioner samtidigt som många förändringar i den nationella skolpolitiken (betygssystem, förste lärare, lärarlegitimation mm) har hanterats. Vi vill, med hänvisning till ovanstående anförda skäl, att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

127 göra en kritisk granskning av verksamhetsplanen enligt ovan och återkomma till nämnden med förslag på åtgärder och justerade mål. Vårt önskemål är att det blir en process som även engagerar hela utbildningsnämnden innan ett eventuellt majoritetsförslag läggs fram. Kommunalpolitik är speciell, den är ofta mer praktisk än ideologisk. Skillnaden i skolfrågan mellan Botkyrkas partier är för liten för att prestige och ideologiska låsningar ska hindra att vi kommer överrens. Botkyrkas skolungdomar förtjänar en kritisk granskning av kunskapsmålen som grundas i praktiska lösningar framför ideologiska låsningar till höger eller vänster. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att återigen behandla verksamhetsplanen 2014 för att kritiskt granska om kunskapsmålen är tillräckligt ambitiöst satta, samt utbildningsförvaltningen får i uppdrag att, om målen inte bedöms vara tillräckligt ambitiösa, återkomma med förslag på åtgärder och justerade kunskapsmål. Anders Thorén (TUP) Therese Lind (TUP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

128 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:725 Referens Erik Sahlin Mottagare Kommunstyrelsen Motion - Kritisk granskning av kunskapsmål (TUP) Ärendet Anders Thorén och Therese Lind (TUP) har vid kommunfullmäktiges sammanträde lämnat en motion Kritisk granskning av kunskapsmål. Motionärerna anser bl. a. att utbildningsförvaltningen ska behandla sin verksamhetsplan för att kritiskt granska om kunskapsmålen är tillräckligt ambitiöst satta. Vidare föreslår motionärerna att kommunfullmäktige ger utbildningsförvaltningen i uppdrag att återigen behandla verksamhetsplanen 2014 för att kritiskt granska om kunskapsmålen är tillräckligt ambitiöst satta, samt att kommunfullmäktige ger utbildningsförvaltningen i uppdrag att, om målen inte bedöms vara tillräckligt ambitiösa, återkomma med förslag på åtgärder och justerade kunskapsmål. Utbildningsnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Utbildningsnämnden avstyrker motionen. Nämnden anför att målen redan är tillräckligt ambitiösa och att de stämmer väl överens med forskning och beprövad erfarenhet, samt utgår från enheternas inlämnade kvalitetsredovisningar och av förvaltningsledningen genomförda kvalitetsdialoger. XX Kommundirektör Johan Holgersson tf Kanslichef Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

129 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Utbildningsnämnden DnrUF/2014:1 / 40 Yttrande över motion (TUP) - Kritisk granskning av kunskapsmål (UF/2014:1) Beslut Utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen och lämnar förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt yttrande. Yrkanden (TUP) yrkar bifall för motionen samt lämnar in särskilt yrkande. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden bifaller ordförandeförslaget. Reservationer (TUP) reserverar sig mot förslaget. Sammanfattning Tullingepartiet har lämnat in en motion som handlar om att få föräldrar att ta sitt samhällsansvar och att bidra till att vända trenden med sjunkande resultat i skolorna i Botkyrka. Partiet vill att utbildningsnämnden ska ge förutsättningar för detta genom att säkerställa att kunskapsmålen är på en tillräckligt hög nivå och att de har rätt innehåll och fokus. Utbildningsförvaltningen anser att målen redan är tillräckligt ambitiösa och att de stämmer väl överens med forskning och beprövad erfarenhet, samt utgår från enheternas inlämnade kvalitetsredovisningar och av förvaltningsledningen genomförda kvalitetsdialoger.

130 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [2] Utbildningsförvaltningen Utvärderings- och utvecklingsenheten UF/ 2014:1 Referens Gunilla Wirström Nilsson Mottagare Utbildningsnämnden Yttrande över motion Kritisk granskning av kunskapsmål (KS/2013:725) Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen och lämnar förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt yttrande. Sammanfattning Tullingepartiet har lämnat in en motion som handlar om att få föräldrar att ta sitt samhällsansvar och att bidra till att vända trenden med sjunkande resultat i skolorna i Botkyrka. Partiet vill att utbildningsnämnden ska ge förutsättningar för detta genom att säkerställa att kunskapsmålen är på en tillräckligt hög nivå och att de har rätt innehåll och fokus. Utbildningsförvaltningen anser att målen redan är tillräckligt ambitiösa och att de stämmer väl överens med forskning och beprövad erfarenhet, samt utgår från enheternas inlämnade kvalitetsredovisningar och av förvaltningsledningen genomförda kvalitetsdialoger. Ärendet Tullingepartiet har till kommunfullmäktige inlämnat en motion med anledning av de sjukande resultaten i senaste Pisaundersökningen. De förklaringar som framkommit på nationell nivå (kommunalisering, det fria skolvalet, friskolereformen med flera) anser Tullingepartiet vila mer på ideologi än på forskning och tidigare erfarenhet. I motionen framhålls kommunens huvudansvar likväl som föräldrarnas engagemang. För att få föräldrar att ta sitt samhällsansvar och bidra till att vända trenden vill Tullingepartiet se en attityd som innebär höga krav från föräldrar. För att skapa förutsättningar för detta vill partiet att utbildningsnämnden ska säkerställa att kunskapsmålen är på en tillräckligt hög nivå samt har rätt innehåll och fokus. Tullingepartiets förslag är att Kommunfullmäktige beslutar att Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att återigen behandla verksamhetsplanen 2014 för att kritiskt granska om kunskapsmålen är tillräckligt ambitiöst satta UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

131 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [2] Barn- och ungdomsförvaltningen Utvärderings- och utvecklingsenheten :171 Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att, om målen inte bedöms vara tillräckligt ambitiösa, återkomma med förslag på åtgärder och justerade kunskapsmål Yttrande I Skolverkets kunskapsöversikt Vad påverkar resultaten i svensk skola? (2009) lyfts att orsaker till förändrade resultat i grundskolan är komplexa och följden av att en rad faktorer på olika nivåer samverkar, faktorer som samhällsförändringar, reformer, resurser och skolans inre arbete. Tullingepartiet menar att de många förklaringar som finns till de sjunkande skolresultaten i PISA och analyser av vad som behöver göras, mer bygger på ideologi än forskning och tidigare erfarenheter. Utbildningsförvaltningen delar åsikten om vikten av att basera åtgärder på forskning och beprövad erfarenhet. Med detta som bas och med utgångspunkt i de konstaterade utvecklingsbehoven genom kvalitetsredovisningar och kvalitetsdialoger - har förvaltningen inför läsåret 2014/2015 valt att fokusera på utvecklingen av undervisningen. Särskilt betonas användande av digitala verktyg, språkutvecklande och inkluderande arbetsätt i alla skolformer samt stöd till enheterna i arbetet med att analysera och utvärdera på lokal nivå. Dessa fokusområden stämmer väl överens med forskning och tidigare erfarenheter. Att lärarförväntningar påverkar elevernas prestationer är ett resultat som bekräftas i Skolverkets studier såväl som i internationella studier (Jenner, 2004; Hattie, 2009) Sambanden mellan individfaktorer som social bakgrund (föräldrarnas utbildningsnivå, kulturella kapital, etc) påverkar deras skolresultat. Andra betydelsefulla faktorer för elevernas resultat är föräldrarnas förväntningar på och ambitioner för sina barn, liksom att föräldrarna är involverade i skolarbetet och har kännedom om skolans språk. Detta finns det starka belägg för i såväl svensk som internationell forskning. Förvaltningen anser att de mål och intentioner som finns i Ettårsplanen för 2014 väl stämmer överens med forskning och beprövad erfarenhet och att de har rätt fokus. I exempelvis mål 6:5 är målet att Undervisningen i förskolor och skolor utvecklas för att ge alla barn möjligheter att nå högre måluppfyllelse är andemeningen att alla barn/elever ska lyckas och att det inte ska finnas något tak för hur långt de kan nå. Det är ett ambitiöst mål, menar förvaltningen. Ann-Chatrin Norrevik Förvaltningschef Kristina Gustafsson Chef för utvärderings- och utvecklingsenheten

132 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:564 Svar på medborgarförslag - Bygg en simhall i Rikstens friluftsstad (KS/2013:564) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Ärendet Kommunfullmäktige mottog ett medborgarförslag - Bygg en simhall i Rikstens Friluftsstad. Förslagsställaren föreslår att kommunen anlägger en traditionell simhall, gärna med vattenland för barnen och stor utomhuspool för nyttjande under sommarmånaderna. Simhallen föreslås ligga i Rikstens friluftsstad med motiveringen att det inom ett friluftsområde behöver finnas möjligheter till att simma. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig över förslaget Tekniska nämnden har yttrat sig över förslaget Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Nämnden anför att baden i Botkyrka kommun, Fittjabadet och Storvretsbadet, har som främsta uppgift att tillhandahålla tjänster för att främja ett aktivt motionsliv och göra det möjlig för föreningar och skolor att bedriva verksamhet samt att erbjuda simskolor för ökad simkunnighet hos barn och vuxna. Kulturoch fritidsnämndens prioritering är därför att underhålla och utveckla anläggningar som redan finns i kommunen. Tekniska nämnden avstyrker medborgarförslaget. Nämnden hänvisar till att Botkyrka kommuns kultur- och fritidsförvaltning ska utreda framtida behov av olika typer av idrottsanläggningar. Uppdraget och planen för utredningen

133 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:564 är att få en helhetsbild och ett helhetsgrepp över vad Botkyrkaborna efterfrågar och är i behov av. Badanläggningar är dyra investeringar och dyra att förvalta. Fastighetsdriften är dyr men även underhållet av en badanläggning kostar mycket varje år. Fler mindre badanläggningar blir dyrare att driva än ett fåtal större anläggningar. Om kultur- och fritidsförvaltningens utredning pekar på att ökad yta för sim- och träningsaktiviteter behövs, så kommer utredningen inte exakt att peka på i vilken kommundel anläggningen ska vara placerad. Det blir ett senare ställningstagande för kultur- och fritidsnämnden. Kommunstyrelsen delar förslagsställarens åsikt att det ska finnas goda möjligheter till friluftsliv på Riksten. År 2006 fattade kommunfullmäktige beslut om ett inriktningsprogram för Lida och Riksten med syfte att utveckla ett tillgängligt och attraktivt friluftsområde.

134 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Caroline Druse Förslag: Bygg en simhall i Rikstens Friluftsstad. Jag tänker mig en traditionell simhall, gärna med vattenland för barnen och stor utomhuspool för sommarmånaderna. Tänk om man kunde bygga en bassäng som en konstgjord sjö med strand ute på något av fälten, för att smälta in i omgivningarna. Det tror jag vore en dröm för oss boende i Riksten och alla andra i Tullinge. Ett inomhusgym vore också trevligt och varför inte ett spa med varma bubbelpooler utomhus för kalla vinterdagar. Motivering Jag tycker att det saknas en simhall i Tullinge. Vi är fler och fler som flyttar hit och de boende i här omkring måste åka till Huddinge eller Tumba för simskola etc. Och var vore en bättre plats att anlägga en sådan än i Riksten? För vad är ett friluftsområde utan simmöjligheter? ;o)

135 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:564 Referens Erik Sahlin Mottagare Kommunstyrelsen Medborgarförslag - Bygg en simhall i Rikstens Friluftsstad Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Ärendet Kommunfullmäktige mottog ett medborgarförslag - Bygg en simhall i Rikstens Friluftsstad. Förslagsställaren föreslår att kommunen anlägger en traditionell simhall, gärna med vattenland för barnen och stor utomhuspool för nyttjande under sommarmånaderna. Simhallen föreslås ligga i Rikstens friluftsstad med motiveringen att det inom ett friluftsområde behöver finnas möjligheter till att simma. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig över förslaget Tekniska nämnden har yttrat sig över förslaget Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Nämnden anför att baden i Botkyrka kommun, Fittjabadet och Storvretsbadet, har som främsta uppgift att tillhandahålla tjänster för att främja ett aktivt motionsliv och göra det möjlig för föreningar och skolor att bedriva verksamhet samt att erbjuda simskolor för ökad simkunnighet hos barn och vuxna. Kulturoch fritidsnämndens prioritering är därför att underhålla och utveckla anläggningar som redan finns i kommunen. Tekniska nämnden avstyrker medborgarförslaget. Nämnden hänvisar till att Botkyrka kommuns kultur- och fritidsförvaltning ska utreda framtida behov av olika typer av idrottsanläggningar. Uppdraget och planen för utredningen är att få en helhetsbild och ett helhetsgrepp över vad Botkyrkaborna efterfrågar och är i behov av. Badanläggningar är dyra investeringar och dyra att förvalta. Fastighetsdriften är dyr men även underhållet av en badanläggning kostar mycket varje år. Fler mindre badanläggningar blir dyrare att driva än ett fåtal större anläggningar. Om kultur- och fritidsförvaltningens utredning Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

136 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:564 pekar på att ökad yta för sim- och träningsaktiviteter behövs, så kommer utredningen inte exakt att peka på i vilken kommundel anläggningen ska vara placerad. Det blir ett senare ställningstagande för kultur- och fritidsnämnden. Mattias Jansson Kommundirektör Johan Holgersson tf Kanslichef

137 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Tekniska nämnden Dnrsbf/2013:477 8 Yttrande över medborgarförslag - Bygg en simhall i Rikstens Friluftsstad (sbf/2013:477) Beslut Medborgarförslaget avstyrks. Sammanfattning Botkyrka kommuns kultur- och fritidsförvaltning ska utreda framtida behov av olika typer av idrottsanläggningar. Uppdraget och planen för utredningen är att få en helhetsbild och ett helhetsgrepp över vad Botkyrkaborna efterfrågar och är i behov av framöver. Badanläggningar är dyra investeringar och dyra att förvalta. Fastighetsdriften är dyr men även underhållet av en badanläggning kostar mycket varje år. Fler mindre badanläggningar blir dyrare att driva än ett fåtal större anläggningar. Om kultur- och fritidsförvaltningens utredning pekar på att ökad yta för sim- och träningsaktiviteter behövs, så kommer utredningen inte exakt att peka på i vilken kommundel anläggningen ska vara placerad. Det blir ett senare ställningstagande för kultur- och fritidsnämnden. Ärendet Tekniska nämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag om att bygga en simhall i Rikstens Friluftsstad. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunstyrelsen Maude Andersson Pekkanen

138 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:477 Referens Maude Andersson Pekkanen Mottagare Tekniska nämnden Begäran om yttrande över medborgarförslag - Bygg en simhall i Rikstens Friluftsstad Förslag till beslut Medborgarförslaget avstyrks. Ärendet Tekniska nämnden fick i uppdrag av kommunfullmäktige att yttra sig över ett medborgarförslag om att bygga en simhall i Riksten. Förslagsställaren anser att det behövs ett nytt bad med tillhörande gym, SPAavdelning och utomhusbassäng formad som en sjö med tillhörande strand. Sammanfattning Simhallarna i Botkyrka kommun, Fittjabadet och Storvretsbadet, har som främsta uppgift att tillhandahålla tjänster för att främja ett aktivt motionsliv, göra det möjlig för föreningar och skolor att bedriva verksamhet samt att erbjuda simskolor för ökad simkunnighet hos barn och vuxna. Botkyrka kommun, kultur- och fritidsförvaltningen ska utreda framtida behov av olika typer av idrottsanläggningar. I arbetet utreds behovet av att bygga om/bygga till befintliga anläggningar, snarare än att bygga ytterligare simhallar. Uppdraget och planen för utredningen är att få en helhetsbild och ett helhetsgrepp över vad Botkyrkaborna efterfrågar och är i behov av framöver. Badanläggningar är dyra investeringar och dyra att förvalta. Fastighetsdriften är dyr men även underhållet av en badanläggning kostar mycket varje år. Fler mindre badanläggningar blir dyrare att driva än ett fåtal större anläggningar. Om kultur- och fritidsförvaltningens utredning pekar på att ökad yta för simoch träningsaktiviteter behövs, så kommer utredningen inte exakt att peka på i vilken kommundel anläggningen ska vara placerad. Det blir ett senare ställningstagande för kultur- och fritidsnämnden. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

139 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:477 I sammanhanget kan det nämnas att denna typ av anläggning finns med i det privata initiativet om en eventuellt utbyggnad av Hågelbyparken. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Maude Andersson Pekkanen Fastighetschef Expedieras till Kommunfullmäktige

140 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden DnrKF/2013:228 6 Yttrande över medborgarförslag - Bygg en simhall i Rikstens Friluftsstad (KF/2013:228) Beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag av kommunfullmäktige att yttra sig över medborgarförslaget Bygg en simhall i Riksten. Förslagsställaren anser att det behövs ett nytt bad med tillhörande gym, SPAavdelning och utomhusbassäng formad som en sjö med tillhörande strand. Sammanfattning Baden i Botkyrka kommun, Fittjabadet och Storvretsbadet, har som främsta uppgift att tillhandahålla tjänster för att främja ett aktivt motionsliv och göra det möjlig för föreningar och skolor att bedriva verksamhet samt att erbjuda simskolor för ökad simkunnighet hos barn och vuxna. Kultur- och fritidsnämndens prioritering är att underhålla och utveckla anläggningar som redan finns i kommunen. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse

141 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:228 Referens Roger Vintemar Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande på medborgarförslag - Bygg en simhall i Riksten. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag av kommunfullmäktige att besvara ett medborgarförslag Bygg en simhall i Riksten. Förslagsställaren anser att det behövs ett nytt bad med tillhörande gym, SPAavdelning och utomhusbassäng formad som en sjö med tillhörande strand. Sammanfattning Baden i Botkyrka kommun, Fittjabadet och Storvretsbadet, har som främsta uppgift att tillhandahålla tjänster för att främja ett aktivt motionsliv och göra det möjlig för föreningar och skolor att bedriva verksamhet samt att erbjuda simskolor för ökad simkunnighet hos barn och vuxna. Kultur- och fritidsnämndens prioritering är att underhålla och utveckla anläggningar som redan finns i kommunen. Yttrande I ett arbete med en strategisk lokalförsörjningsplan som just nu utreds, ska Botkyrka kommuns presentera förslag till kommande behov av olika typer av idrottsanläggningar. I arbetet utreds behovet av att bygga om/bygga till befintliga anläggningar, snarare än en inriktning mot att bygga ytterligare simhallar. Uppdraget och planen för utredningen är att få en helhetsbild och ett helhetsgrepp över vad Botkyrkaborna efterfrågar och är i behov av framöver. Att anlägga nya anläggningar blir ofta mer kostsamt än att rusta upp och utveckla befintliga anläggningar. Fler mindre simhallar är energimässigt och kostnadsmässigt dyrare att bemanna och driva än att ha ett fåtal anläggningar som rymmer en större kapacitet och ett bredare utbud. Om utredningen pekar på att mer yta för sim- och träningsaktiviteter behövs, så kommer utredningen inte exakt att peka på i vilken kommundel an- Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

142 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:228 läggningen då ska vara placerad. Det blir ett senare ställningstagande för Kultur- och fritidsnämnden. I sammanhanget kan det nämnas att denna typ av anläggning finns med i det privata initiativet i Hågelbyparken. Pernilla Hellman Kultur- och fritidschef Roger Vintemar Verksamhetschef Idrott och anläggning Expedieras till Förslagsställaren Kommunledningsförvaltningen

143 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:54 Svar på medborgarförslag - Promenadspår i Brantbrinks friluftsområde - för hundägare med okopplade hundar - skyltat för allas kännedom (KS/2014:54) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Ärendet Kommunfullmäktige mottog ett medborgarförslag Promenadspår i Brantbrinks friluftsområde för hundägare med okopplade hundar skyltat för allas kännedom. Förslagsställaren menar på att om kommunen avsätter/utmärker ett spår där motionärer får vara beredda på att det förekommer löst springande hundar, kan konflikter mellan hundägare och andra motionärer undvikas. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering I kommunens lokala ordningsföreskrifter (15 ) finns i dag ett kopplingstvång inom tätbebyggelsen i kommundelarna Norsborg, Hallunda, Eriksberg, Fittja, Slagsta, Alby, Tumba, Vårsta och Tullinge samt i park eller vid plantering, på samtliga torg, på kommunala skolgårdar, inom angiven del av Lida Friluftsgård och på av kommunen anlagda samt utmärkta motionsspår, skidspår och skidbackar samt på Sörmlandsleden. Enligt förarbetena till ordningslagen kan lokala föreskrifter om hundar avse bl.a. kopplingstvång och förbud mot att låta hundar vistas på vissa platser. Lösa hundar kan vålla olägenheter för allmänheten, t.ex. genom att skrämma förbipasserande eller utgöra en fara för trafiken. För att hindra ordningsstörningar har kommunen därför infört lokala föreskrifter om hållande av hundar. Vidare framgår av lagen om tillsyn över hundar och katter att hundar

144 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:54 och katter ska hållas under sådan tillsyn att de inte orsakar skador eller avsevärda olägenheter. Kommunen har således av ordningsskäl infört kopplingstvång i tätbebyggda områden och andra områden som är avsedda för allmänheten att röra sig fritt i. Att införa ett motionsspår för löst springande hundar i Brantbrinks friluftsområde skulle således strida mot de lokala ordningsföreskrifterna och dess bakomliggande syften. Kommunledningsförvaltningen anser därför inte att det är möjligt att tillmötesgå medborgarförslaget.

145 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Promenadspår i Brantbrinks friluftsområde - för hundägare med okopplade hundar - skyltat för allas kännedom Agneta Hasselqvist Agneta Hasselqvist Föreslår att kommunen avsätter/utmärker (med skyltar) ett spår för oss hundägare där vi kan gå /motionera våra hundar och där de motionärer som gå i detta spår får vara beredda på att det förekommer lösa hundar där,givetvis med strikt ägaransvar och efter naturskyddslagen. För att undvika konflikter mellan hundägare och andra motionärer! Vi är många hundägare i Tullinge som promenerar med våra hundar i Brantbrinks friluftsområde, ofta är vi många som träffas varje dag vid bestämda tidpunkter och då ibland många hundar som leker och jagar varandra. Detta ses ofta med oblida ögon av motionärer/cyklister/skidåkare som inte kan acceptera våra glada hundar.

146 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:54 Referens Jannica Ifström Mottagare Kommunstyrelsen Medborgarförslag - Promenadspår i Brantbrinks friluftsområde - för hundägare med okopplade hundar - skyltat för allas kännedom Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget Ärendet Kommunfullmäktige mottog ett medborgarförslag Promenadspår i Brantbrinks friluftsområde för hundägare med okopplade hundar skyltat för allas kännedom. Förslagsställaren menar på att om kommunen avsätter/utmärker ett spår där motionärer får vara beredda på att det förekommer löst springande hundar, kan konflikter mellan hundägare och andra motionärer undvikas. Yttrande I kommunens lokala ordningsföreskrifter (15 ) finns i dag ett kopplingstvång inom tätbebyggelsen i kommundelarna Norsborg, Hallunda, Eriksberg, Fittja, Slagsta, Alby, Tumba, Vårsta och Tullinge samt i park eller vid plantering, på samtliga torg, på kommunala skolgårdar, inom angiven del av Lida Friluftsgård och på av kommunen anlagda samt utmärkta motionsspår, skidspår och skidbackar samt på Sörmlandsleden. Enligt förarbetena till ordningslagen kan lokala föreskrifter om hundar avse bl.a. kopplingstvång och förbud mot att låta hundar vistas på vissa platser. Lösa hundar kan vålla olägenheter för allmänheten, t.ex. genom att skrämma förbipasserande eller utgöra en fara för trafiken. För att hindra ordningsstörningar har kommunen därför infört lokala föreskrifter om hållande av hundar. Vidare framgår av lagen om tillsyn över hundar och katter att hundar och katter ska hållas under sådan tillsyn att de inte orsakar skador eller avsevärda olägenheter. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

147 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:54 Kommunen har således av ordningsskäl infört kopplingstvång i tätbebyggda områden och andra områden som är avsedda för allmänheten att röra sig fritt i. Att införa ett motionsspår för löst springande hundar i Brantbrinks friluftsområde skulle således strida mot de lokala ordningsföreskrifterna och dess bakomliggande syften. Kommunledningsförvaltningen anser därför inte att det är möjligt att tillmötesgå Agneta Hasselqvists förslag. Mattias Jansson Kommundirektör Johan Holgersson tf Kanslichef

148 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:624 Svar på medborgarförslag - Laglig graffitivägg på planket utmed tunnelbanedepåarbetsplatsen längs Hallundavägen i Norsborg (KS/2013:624) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Ärendet Kommunfullmäktige mottog ett medborgarförslag - Laglig graffitivägg på planket utmed tunnelbanedepåarbetsplatsen längs med Hallundavägen i Norsborg. Förslagsställaren föreslår att planket som åsyftas i förslaget ska bli en laglig graffitivägg och därmed bidra till en trevligare utemiljö i området. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig över medborgarförslaget Samhällbyggnadsnämnden har yttrat sig över medborgarförslaget Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Nämnden anför att platsen som anges i förslaget inte är kommunens fastighet och därför kan beslut inte fattas i frågan. Vidare hänvisar nämnden till den lagliga graffitiväggen som finns i Alby, vid Hangaren, som tillhör Subtopias verksamhet. Samhällsbyggnadsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Nämnden håller med förslagsställaren om att det aktuella planket kan behöva färgläggas, men marken längs med tunnelbanedepån ägs inte av Botkyrka kommun utan av landstinget. Samhällsbyggnadsnämnden anser att marken inte är lämplig

149 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2013:624 för graffiti med hänsyn till trafiken på Hallundavägen. Nämnden vill också i detta sammanhang hänvisa till att det redan idag finns en laglig graffitivägg vid Subtopia i Alby.

150 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Laglig graffitivägg på planket utmed tunnelbanedepåarbetsplatsen längs med Hallundavägen Nina Johansson Nina Johansson Laglig graffitivägg Det borde bli en laglig graffitivägg på det långa, grå o trista planket utmed tunnelbanedepåarbetsplatsen längs Hallundavägen. Med färg o mönster skulle denna vägg kunna bli riktigt fin. Det skulle åter bli en trevlig promenadväg att gå till o från tunnelbanan/ Kärsbyskolan/ centrum. Även bilisterna tror jag skulle uppskatta lite färg o liv. Vore skam om vi ska behöva se detta gråa o trista plank hela den långa byggtiden. Trevligare utomhusmiljö för alla! Sätter färg på tillvaron. Gör graffiti laglig inom denna vägg! Kreativitet hos unga lockas fram Unga oerfarna målare o proffs kan samsas o lära av varandra

151 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:624 Referens Erik Sahlin Mottagare Kommunstyrelsen Medborgarförslag - Laglig graffitivägg på planket utmed tunnelbanedepåarbetsplatsen längs med Hallundavägen i Norsborg Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Ärendet Kommunfullmäktige mottog ett medborgarförslag - Laglig graffitivägg på planket utmed tunnelbanedepåarbetsplatsen längs med Hallundavägen i Norsborg. Förslagsställaren föreslår att planket som åsyftas i förslaget ska bli en laglig graffitivägg och därmed bidra till en trevligare utemiljö i området. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig över medborgarförslaget Samhällbyggnadsnämnden har yttrat sig över medborgarförslaget Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Nämnden anför att platsen som anges i förslaget inte är kommunens fastighet och därför kan beslut inte fattas i frågan. Vidare hänvisar nämnden till den lagliga graffitiväggen som finns i Alby, vid Hangaren, som tillhör Subtopias verksamhet. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

152 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2013:624 Samhällsbyggnadsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Nämnden håller med förslagsställaren om att det aktuella planket kan behöva färgläggas, men marken längs med tunnelbanedepån ägs inte av Botkyrka kommun utan av landstinget. Samhällsbyggnadsnämnden anser att marken inte är lämplig för graffiti med hänsyn till trafiken på Hallundavägen. Nämnden vill också i detta sammanhang hänvisa till att det redan idag finns en laglig graffitivägg vid Subtopia i Alby. Mattias Jansson Kommundirektör Johan Holgersson tf Kanslichef

153 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2013: Medborgarförslag - Laglig graffitivägg på planket utmed tunnelbanedepåarbetsplatsen längs Hallundavägen i Norsborg (sbf/2013:524) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget avslås. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden håller med förslagsställaren om att det aktuella planket kan behöva färgläggas, men platsen längs med tunnelbanedepån ägs inte av Botkyrka kommun utan av landstinget. Vi anser dock att platsen inte är så lämplig för graffiti, med tanke på trafikeringen av Hallundavägen. Vi vill också i detta sammanhang hänvisa till att det redan idag finns en laglig graffitivägg vid Subtopia i Alby. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag av Nina Johansson om att uppföra en laglig graffitivägg i form av ett plank längs med tunnelbanedepån i Norsborg. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Yrkande Ordförande yrkar avslag på medborgarförslaget. Stefan Dayne (KD) bifaller ordförandens yrkande på avslag. Expedieras till Kommunfullmäktige Ulrika Persson Anna Metzelius Olov Lindquist

154 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:524 Referens Anton Anander Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Laglig graffitivägg på planket utmed tunnelbanedepåarbetsplatsen längs Hallundavägen i Norsborg Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget anses besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag av Nina Johansson om att uppföra en laglig graffitivägg i form av ett plank längs med tunnelbanedepån i Norsborg. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen kan hålla med förslagsställaren om att det aktuella planket kan behöva färgläggas, men platsen längs med tunnelbanedepån ägs inte av Botkyrka kommun utan av landstinget. Förvaltningen anser dock att platsen inte är så lämplig för graffiti, med tanke på trafikeringen av Hallundavägen. Gående passerar i direkt anslutning förbi arbetsplatsområdet vid depån och i den trånga sektionen skulle den föreslagna aktiviteten innebära problem både för framkomlighet och trafiksäkerhet. Vi vill också i detta sammanhang hänvisa till att det redan idag finns en laglig graffitivägg vid Subtopia i Alby. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

155 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden DnrKF/2013:261 7 Yttrande över medborgarförslag - Laglig grafittivägg (KF/2013:261) Beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att yttra sig över medborgarförslaget för en laglig grafittivägg. Förslagsställaren föreslår att grafittiväggen ska vara på ett plank som löper utmed tunnelbanedepån längs Hallundavägen i Norsborg. Platsen som anges är inte kommunens fastighet därför kan beslut inte fattas i frågan. Botkyrka kommun är positiva till lagliga grafittiväggar och det finns en i Alby vid Hangaren som tillhör Subtopias verksamhet. Subtopiaväggen är 90 meter lång, se för öppettider.

156 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:261 Referens Agata Lundberg Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande på medborgarförslag - Laglig grafittivägg på planket utmed tunnelbanedepåarbetsplatsen längs Hallundavägen i Norsborg. (KS/2013:624) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att yttra sig över medborgarförslaget för en laglig grafittivägg. Förslagsställaren föreslår att grafittiväggen ska vara på ett plank som löper utmed tunnelbanedepån längs Hallundavägen i Norsborg. Platsen som anges är inte kommunens fastighet därför kan beslut inte fattas i frågan. Botkyrka kommun är positiva till lagliga grafittiväggar och det finns en i Alby vid Hangaren som tillhör Subtopias verksamhet. Subtopiaväggen är 90 meter lång, se för öppettider. Pernilla Hellman Kultur- och fritidschef Andreas Dahlgren Administrativ chef Expedieras till Förslagsställaren Kommunledningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

157 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:449 Kommunstyrelsens delårsrapport 2 (KS/2014:449) Beslut Kommunstyrelsen godkänner delårsrapport för januari till augusti 2014 för kommunledningsförvaltningen och exploateringsverksamheten, samt förslaget att fördela ut det prognosticerade överskottet inom verksamhetsområdet IT/-e på 2,5 miljoner kronor till de köpande förvaltningarna. Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen och exploateringsverksamheten har upprättat delårsrapporter för perioden januari till och med augusti I delårsrapporten för kommunledningsförvaltningen finns en ekonomisk redovisning av periodens resultat och ett prognostiserat utfall för året. Prognosen för kommunledningsförvaltningen visar ett överskott mot budget på cirka kronor, varav kronor avser verksamhetsblocket förvaltningen och kronor verksamhetsblocket politik. Kommunstyrelsen beslutar att fördela ut IT-stöds prognosticerade överskott på 2,5 miljoner kronor till berörda nämnder. I rapporten finns även en uppföljning av kommunstyrelsens åtaganden. Delårsrapporten för exploateringsverksamheten hanterar prognos för aktuellt skede i projekten. Exploateringsverksamheten redovisar ett överskott mot driftbudgeten för året på 16,6 miljoner. Den beräknade nettovinsten för året uppgår till 26,6 miljoner medan budgeten ligger på 10,0 miljoner. Av den beräknade nettovinsten avser 21,7 miljoner tomtförsäljningar inom projekt Tegelstenen. Intäkterna från försäljningen av tomterna var beräknade till 2015, men har inträffat nu under augusti och september. I övrigt beror överskottet på att ett antal projekt ska avslutas under året. Det gäller Eriksberg/Hantlangaren, Koborg, Sjöudden, Skjutshållet, Tornbergsskolan, Stenbron 1 och Centrala Riksten etapp 2.

158 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:449 Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

159 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:449 Referens Magnus Eriksson Mottagare Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens delårsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner delårsrapport för januari till augusti 2014 för kommunledningsförvaltningen och exploateringsverksamheten, samt förslaget att fördela ut det prognosticerade överskottet inom verksamhetsområdet IT/-e på 2,5 miljoner kronor till de köpande förvaltningarna. Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen och exploateringsverksamheten har upprättat delårsrapporter för perioden januari till och med augusti I delårsrapporten för kommunledningsförvaltningen finns en ekonomisk redovisning av periodens resultat och ett prognostiserat utfall för året. Prognosen för kommunledningsförvaltningen visar ett överskott mot budget på cirka kronor, varav kronor avser verksamhetsblocket förvaltningen och kronor verksamhetsblocket politik. Kommunstyrelsen beslutar att fördela ut IT-stöds prognosticerade överskott på 2,5 miljoner kronor till berörda nämnder. I rapporten finns även en uppföljning av kommunstyrelsens åtaganden. Delårsrapporten för exploateringsverksamheten hanterar prognos för aktuellt skede i projekten. Exploateringsverksamheten redovisar ett överskott mot driftbudgeten för året på 16,6 miljoner. Den beräknade nettovinsten för året uppgår till 26,6 miljoner medan budgeten ligger på 10,0 miljoner. Av den beräknade nettovinsten avser 21,7 miljoner tomtförsäljningar inom projekt Tegelstenen. Intäkterna från försäljningen av tomterna var beräknade till 2015, men har inträffat nu under augusti och september. I övrigt beror överskottet på att ett antal projekt ska avslutas under året. Det gäller Eriksberg/Hantlangaren, Koborg, Sjöudden, Skjutshållet, Tornbergsskolan, Stenbron 1 och Centrala Riksten etapp 2. Anna Giotas Sandquist Chef kommunledningsförvaltningens stab Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

160 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:449 Expedieras till - Controller Monica Blommark, kommunledningsförvaltningen - Enhetschef Anna Giotas Sandquist, kommunledningsförvaltningen - Controller Magnus PG Eriksson, kommunledningsförvaltningen - Controller Cagri Hayran, kommunledningsförvaltningen - Ekonom Suzana Milosavljevic, kommunledningsförvaltningen - Exploateringschef Heléne Hill, kommunledningsförvaltningen

161 Delårsrapport 2 ks 2014

162 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner delårsrapport för januari till augusti 2014 för kommunledningsförvaltningen och exploateringsverksamheten, samt förslaget att fördela ut det prognosticerade överskottet inom verksamhetsområdet IT/-e på 2,5 miljoner kronor till de köpande förvaltningarna.

163 3 delar Delårsrapport 2 Redogörelse för exploateringsverksamheten kommer i separat utskick v. 38 Bilaga: - Statusrapport för NKI75-projektet

164 Ekonomisk prognos 2014 sammanfattning I jämförelse mot budget: Prognosen 2014 för ks/klf visar ett överskott mot budget på totalt 5,0 mnkr. Klf:s anslagsfinansierade verksamheter uppskattar ett överskott på 2,4 mnkr och resultatenheterna med 2,6 mnkr.

165 Ekonomisk prognos avvikelser mot budget Kd/klf-stab: Överskott tkr för minskade konsultkostnader Överskott + 1,1 mnkr till följd av lägre hyreskostnaderna för arkivverksamhet. Överskottet redovisat under kd/klf-stab och internbudget 2014 för VO kansli och juridik minskad med motsvarande belopp. Kansli och juridik: Överskott + 70 tkr till följd av lägre personalkostnader och +300 tkr till följd av högre statsbidrag än beräknat till valnämnden.

166 Ekonomisk prognos avvikelser mot budget (1) Medborgarservice: Överskott tkr till följd av lägre personal- och driftskostnader för kommunens tryckeriverksamhet. Upphandling: Överskott på tkr efter framför allt lägre drifts- och personalkostnader.

167 Ekonomiskt utfall avvikelser, fortsättning (2) IT-stöd: Överskott på + 2,5 mnkr (utöver det redan utdelade överskottet på + 3,3 mnkr). Överskottet kommer att delas ut till förvaltningarna. Effekten av överföringen medräknad i prognosen som därför inte visar någon budgetavvikelse. Ny prismodell och tjänstekatalog inför 2015.

168 Ekonomiskt utfall avvikelser, fortsättning (3) Teknik och logistik: Överskott + 2,6 mnkr till följd av både ökad försäljning och lägre kostnader. En mild vinter gav både lägre driftskostnader och högre försäljning av framför allt utomhusarbeten, såsom vägarbeten och byggnationer. Försäljningen har därtill varit högre även för verkstadsarbeten, fordonshyror och för transportcentralen.

169 Ekonomiskt utfall avvikelser, fortsättning (4) Städservice: Överskott tkr till följd av både ökad försäljning och lägre kostnader. Ökade volymer i befintliga uppdrag tillsammans med nya uppdrag har lett till ökad försäljning. Kostnadseffektivisering och lägre timvikariekostnad under sommaren har lett till lägre kostnader. Överskottet kommer om det är motiverat att delas ut till förvaltningarna. Effekten av överföringen medräknad i prognosen som därför inte visar någon budgetavvikelse.

170 Mätbara mål och åtaganden (antal mål / antal åtaganden) uppföljning 31/8? Medborgaren i centrum (7 / 1) Framtidens jobb (4 / 1) Välfärd med kvalitet (8 / 1) Grön stad i rörelse (1 / 1) Kultur och kreativitet (0 / 3) Effektiv o kreativ org. (13 / 2) TOTALT

171 Mätbara mål och åtaganden (antal mål / antal åtaganden) prognos helår Medborgaren i centrum (7 / 1) Framtidens jobb (4 / 1) Välfärd med kvalitet (8 / 1) Grön stad i rörelse (1 / 1) Kultur och kreativitet (0 / 3) Effektiv o kreativ org. (13 / 2) TOTALT (80 %) (10 %) (10 %) Förra prognosen 95 % 0 % 5 %

172 Delårsrapport 2, september 2014 Kommunstyrelsen/kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

173 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Delårsrapport 2, Ekonomi sammanfattning... 3 Investeringar... 6 Verksamhetsuppföljning... 7 Målområde - Medborgarnas Botkyrka... 7 Målområde - Framtidens jobb Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Målområde - Grön stad i rörelse Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation [27]

174 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Delårsrapport 2, 2014 Ekonomi sammanfattning Verksamhet Bokslut Utfall jan-aug Budget Prognos Budgetavvikelse Mnkr Intäkter (+) 336,0 188,4 267,9 277,7 9,7 Kostnader (-) -601,0-359,4-548,6-553,3-4,7 Netto -265,0-171,0-280,7-275,6 5,0 Investeringar -25,4-7,6-25,3-24,3 1,0 Budgetutfall på verksamhetsnivå Bokslut Utfall Budget Prognos Avvikelse Verksamhet i tkr 2013 jan-aug Politiska organ intäkter kostnader netto Kommunledn förvaltn intäkter kostnader netto Bidrag, avg, ersättn intäkter kostnader netto Totalt intäkter kostnader netto [27]

175 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Ekonomi per verksamhetsområde Verksamhet (tkr) Utfall Ack Budget Helår Kommundirektör och Klf-stab Kansli och juridik Ekonomi och styrning HR IT och E-utveckling Kommunikation Samhällsutveckling Demokrati och mänskliga rättigheter Näringsliv Upphandling Medborgarservice Trygghet och säkerhet 443 IT-stöd 445 Städservice 446 Teknik och logistik Total för förvaltningen Prognos Helår Avv Prog- Budg Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto [27]

176 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Beskrivning och analys av utfall Kommunledningsförvaltningens ekonomiska prognos för andra delåret ligger över budget med totalt 5,0 miljoner kronor. Kommunledningsförvaltningens anslagsfinansierade verksamheter uppskattar ett överskott på 2,4 miljoner kronor och resultatenheterna med 2,6 miljoner kronor. Överskottet beror på att hyreskostnaderna för kommunens arkivverksamhet blir 1,1 miljoner kronor lägre än beräknat. Överskottet står redovisat under kommundirektör och kommunledningsförvaltningens stab. Den budgeterade kostnadsramen för verksamheten kansli och juridik har 2014 minskats med motsvarande belopp. Kommundirektör och kommunledningsförvaltningens stab visar ytterligare överskott på kronor för lägre konsultkostnader och kansli och juridik på kronor till följd av lägre personalkostnader och kronor för ökade statsbidrag till valnämnden. Sistnämnda överskott redovisas under förvaltningens politiska verksamhetsblock. Kommunens upphandlingsverksamhet väntar ett överskott på kronor efter framför allt lägre drifts- och personalkostnader. Medborgarservice beräknar ett överskott på kronor efter nedskärningar i kommunens tryckeriverksamhet, trots högre driftskostnader för städtjänster och porto. Det finns fortsatt en hög efterfrågan på IT-tjänster från verksamhetsområde IT/eutveckling. Ett förslag till ny tjänstekatalog och prismodell och har utarbetats för införande från och med Målet är mer träffsäker prissättning och transparens samt bättre styrning. Verksamhetsområdet prognosticerar ytterligare överskott på 2,5 miljoner kronor. Det uppkomna överskottet kommer under kommande period att delas ut till de köpande förvaltningarna. Effekten av överföringen är medräknad i verksamhetens prognos som därmed inte visar någon avvikelse mot budget. Teknik och logistik prognosticerar ett överskott med 2,6 miljoner kronor till följd av både ökad försäljning och lägre kostnader. En mild vinter sänkte driftskostnaderna och ökade försäljningen av utomhusarbeten, såsom vägarbeten och byggnationer. Försäljningen har därtill varit högre även för verkstadsarbeten, fordonshyror och för transportcentralen. Städservice väntar ett överskott med kronor till följd av kostnadseffektivisering och ökad efterfrågan på städtjänster. Överskottet föreslås emellertid inte att delas ut i nuläget på grund av ett antal osäkerhetsfaktorer. Om den positiva prognosen kvarstår kommer dock överskottet att fördelas. Effekten av en förväntad överföring är därför medräknad i verksamhetens prognos, som därför inte avviker mot budget. 5 [27]

177 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Investeringar Projekt, miljoner kronor Kommunledningsförvaltningen Bokslut 2013 Utfall janaug 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Avv Prog- Budg IT investeringar -8,5-4,3-8,1-7,1 1,0 Kommunportal -1,6-1,5-1,5 Kommunarkiv -0,5-0,4-0,4 Digitala skärmar -0,2-0,2 Inventarier m.m. -0,5-0,5 Lokaler, plan 4-3,0-0,2 Näringslivsbutik -0,3-0,2-0,2 Renovering medborgarkontoren -0,1-0,1 Ökad sysselsättningsgrad -5,5-5,5 Minskad fossilbränsleanvändning -1,1-1,1 Resultatenheterna Inköp av fordon och maskiner -9,8-1,5-4,2-4,2 Investeringar IT stöd -2,0-1,3-3,5-3,5 Summa -25,4-7,6-25,3-24,3 1,0 Beskrivning och analys av utfall Investeringsprognosen för 2014 ligger en miljon kronor under budget och hamnar på 24,3 miljoner kronor. Från 2013 har 4,1 miljoner kronor ombudgeterats, vilket 2014 ger en total investeringsram på 25,3 miljoner kronor. Medlen för IT-investeringar avser fortsatt arbete med att utveckla kommunens IT-miljö, såsom utveckling av mobil åtkomst till verksamhetssystem och automatisering av hantering av användarkonton, till exempel vid nyanställning eller när nya elever skrivs in i våra skolor. Avsatta medel för fordon avser inköp av fossilbränslefria fordon. Arbetet med införande av lösning för säker åtkomst/inloggning har genomförts inom socialförvaltningen, vård och omsorg och fortsätter för övrig verksamhet. Ombudgeteringar har också gjorts med 2,1 miljoner kronor för laddningsstolpar och infrastruktur för elbilar. Upphandling pågår. Inom kommunens arkivverksamhet har kronor ombudgeterats för att avsluta pågående förbättringsarbete. Till ombyggnationen av näringslivskontoret har ombudgeterats kronor och till medborgarkontorens renovering kronor. Investeringsanslaget för IT-investeringar på 8,1 miljoner kronor beräknas ge ett överskott på en miljon kronor då investeringstakten hittills varit lägre än beräknat. 6 [27]

178 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Verksamhetsuppföljning Målområde - Medborgarnas Botkyrka Kommunstyrelsen har sammanlagt tre nämndmål, sju mätbara nämndmål och ett åtagande under målområdet. Kommunledningsförvaltningens bedömning av möjligheterna att uppnå målen och genomföra åtagandet framgår av tabellerna nedan. Mätbara mål 31/8 Prognos 2014 Uppnått 0 6 Uppföljning 6 0 möjlig först vid årsbokslutet Inte uppnått 1 1 Åtaganden 31/8 Prognos 2014 Genomförts 0 Delvis genomförts 0 1 Inte genomförts 1 0 Uppföljning och slutsatser Arbete pågår enligt plan under alla mål och kommunledningsförvaltningen bedömer att merparten av de mätbara målen kommer att uppnås och åtagandet delvis genomföras under året. Ett undantag är det mätbara målet om att andelen skolor som fyllt sina platser i Botkyrka ungdomsfullmäktige 2014 ska vara lägst 75 procent. Andelen uppgår endast till 70 procent, vilket innebär att målet inte är uppnått. Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Kommunstyrelsens mål 1:1a: Flickor och pojkar, kvinnor och män i alla stadsdelar deltar aktivt i lokalsamhället och den lokala demokratin Kommunstyrelsens mätbara mål Mätbart mål Utfall 2006 Utfall 2010 Mål 2014 Utfall ökar Botkyrkabornas deltagande i riksdagsvalet mer än riksgenomsnittet. (%- e.h.) 1 (Valmyndigheten) 0,43-0,87 Ökning högre än riksgenoms nittet. - 1 Kan ej redovisas könsuppdelat. 7 [27]

179 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Ökning valdeltagande Riksgenomsnitt Ökning valdeltagande - Botkyrka kommun 1,88 2,64 2,31 1, Mätbart mål Valdeltagande 2006 Valdeltagande 2010 Utfall 2010 Mål 2014 Utfall ökar deltagandet i kommunalvalet i samtliga stadsdelar och är som lägst 60 %. 2 (Valmyndigheten) Alby 57,9 58,3 0,5 Fittja 58,0 58,0 0,0 Hallunda/Norsborg 65,4 62,7-2,7 Storvreten 61,2 59,9-1,4 Tullinge 82,8 85,7 3,0 Tumba 77,8 79,3 1,5 - Ökning i alla stadsdelar - Minst Mätbart mål 2014 ska andelen invånare, som upplever att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem, ligga på lägst samma nivå som 2012 i alla stadsdelar (%). (MBU Botkyrka) Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Utfall Kvinnor Som lägst Män Som lägst ska andelen skolor som fyllt sina platser i Botkyrka ungdomsfullmäktige vara 75 %. (Klf) Uppföljning Merparten av de mätbara målen kommer att kunna följas upp först i årsredovisningen. Ett undantag är det mätbara målet om att andelen skolor som fyllt sina platser i Botkyrka ungdomsfullmäktige 2014 ska vara lägst 75 procent. Målet är inte uppnått, då andelen endast uppgår till 70 procent. Kommunstyrelsen har inget mål för deltagandet i valet till Europaparlamentet, men kommunledningsförvaltningen bedömer ändå att resultatet är relevant att redovisa. Valdeltagandet till Europaparlamentet ökade med en dryg procentenhet jämfört med valet från 43,5 procent 2009 till 44,7 procent i årets val. I landet som helhet ökade deltagande från 45,5 procent till 51 procent, vilket innebär att kommunen trots särskilda insatser inte lyckades höja valdeltagandet mer än riksgenomsnittet. Orsakerna är sannolikt flera och en analys kommer under hösten att belysa möjliga orsaker. Då kommer också resultaten och en analys av valdeltagandet i de allmänna valen den 14 september att redovisas. 2 Kan ej redovisas könsuppdelat. 8 [27]

180 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Vidare genomförs en rad olika aktiviteter för att öka andelen invånare, som upplever att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem. Exempel på det är Rådet för unga med kognitiva funktionsnedsättningar, finsk förvaltning och nationella minoriteter, barnhearings, liksom det fortsatta arbetet med dialogforum, medborgarpaneler, antirykteskampanjen och andra samarbeten med lokala aktörer. Botkyrka ungdomsfullmäktige genomför under hösten också en mängd aktiviteter för att bygga broar, bland annat med ungdomsrådet för unga med kognitiva funktionshinder, Fittja is Peace, Sveriges Ungdomsråd, LSU, Ungdomsmottagningen, Nätverksgrupper, Röda Korset och Antiryktesnätverket.. Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter Kommunstyrelsens mål 1:2a Botkyrka har en god interkulturell, jämlik och jämställd samhällsutveckling Kommunstyrelsens mätbara mål Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 Vid utgången av 2014 ska minst 75 % av kommunens enheter haft en eller flera deltagare i någon form av kompetensutveckling i interkulturell kunskap är den uppmätta tillgängligheten till den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet lägst 70 %. 3 (Tillgänglighetsdatabasen) Kommunstyrelsens åtagande Kommunstyrelsen åtar sig att leda och samordna strategiska insatser för att ett interkulturellt förhållningssätt senast 2015 ska känneteckna verksamheten och bemötandet från chefer och medarbetare i kommunen Uppföljning Arbete pågår för att uppnå samtliga mål och genomföra åtagandet. Som en grund har en strategisk grupp just bildats med förvaltningarnas processledare för ett jämställt interkulturellt Botkyrka. En första uppgift kommer att bli att utifrån kommunfullmäktiges strategier inför den nya mandatperioden ta fram ett förslag till handlingsplan för ett jämlikt, jämställt, interkulturellt Botkyrka. Båda dessa aktiviteter är dock försenade på grund av sjukskrivning. En annan viktig grund för arbetet är utvecklingen av en kommungemensam webbutbildning för en jämlik, jämställd, interkulturell verksamhet. Också den har försenats på grund av sjukskrivning och beräknas vara klar vid årsskiftet. 3 Mäts enbart vartannat år. 9 [27]

181 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Projektet mot hedersrelaterat våld följer projekt- och tidplan. Arbetet med att förbereda för implementering i ordinarie verksamhet pågår. Under våren har vi ägnat tid till spetskompetensuppdraget och hur det kan stärkas och spridas i förvaltningarna. En rad interna insatser pågår för att öka fokus på medborgarna och platsen Botkyrka i kommunens verksamheter. En av dem är att med stöd av Mångkulturellt centrum sätta ord på vad ett interkulturellt förhållningssätt betyder konkret i det kommunala uppdraget, ett annat är framtagandet av en interkulturell katalog med olika fortbildningsinsatser som lokala aktörer i Botkyrka erbjuder chefer och medarbetare i kommunen. Vidare pågår ett utbildningssamarbete med kultur- och fritidsförvaltningen i barnkonventionen samt i att hantera konspirationsteorier riktad till fritidsgårdspersonal. Inom området finskt förvaltningsområde och nationella minoriteter byggs ett förtroende med gruppen då området tidigare varit eftersatt. I juni bjöd vi in det interreligiösa rådet för en dialog om hur religiösa samfund deltar i arbetet för fred och mot olika former av våld samt hur kommunen och samfunden kan samverka i detta för ett gott samhälle. Under hösten inleds den första delen i utvärdering av den interkulturella strategin i enlighet med kommunfullmäktigebeslut från För att uppnå tillgänglighetsmålet har en utbildning i tillgänglighetsdatabasen genomförts med stöd av representanter från Västragötalandsregionen. Här är samhällsbyggnadsförvaltningen en nödvändig samarbetspartner. Arbetet med tillgänglighetsdatabasen står i likhet med förra året stilla och inventeringarna kommer inte bli genomförda Ett samarbete har inletts mellan kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen för att synliggöra luckor i ansvarsfördelning och andra strukturella hinder. En konkret insats under året är de förenklade tillgänglighetsinventeringar av vallokalerna som genomfördes av externa aktörer Inför EU-valet. En milstolpe är etableringen av Unesco LUCS i Botkyrka (Fittja) i samarbete med Malmö, Eskilstuna, Borlänge och Svenska Unescorådet. Unesco LUCS är en nationell plattform för kommuner, civilsamhälle och forskning i samverkan för social jämlikhet och sammanhållning, platsidentitet, interkulturell- och interreligiös dialog. Botkyrka och övriga medlemskommuner arbetar med piloterprojekt i samverkan med lokala aktörer och platsförankrad forskning. Botkyrkas första pilot är Antirykteskampanjen Botkyrka fördomsfritt. Just nu planeras nya piloter, bland annat om förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism, om jämlikhetsdata samt om idrott: Ge Rasism rött kort. Slutsatser och analys Under sommaren har regeringen tagit beslut om att bristande tillgänglighet blir ny diskrimineringsgrund från 1/ Detta kommer att kräva ytterligare fokus från Botkyrka kommun för att säkra att vi lever upp till lagstiftningen. Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Kommunstyrelsens mål 1:3a: Hälsoläget i Botkyrka förbättras och skillnaderna i hälsa minskar mellan olika grupper 10 [27]

182 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsens mätbara mål Mätbara nämndmål Mätbart mål Utfall 2010 Mål 2014 Utfall förbättras den självskattade hälsan för alla, men särskilt i den socioekonomiska gruppen med lägst självskattad hälsa. 4 (Landstingets hälsoenkät) 0,67 0, Kvinnor 0,64 0, Män 0,69 0,77 - Uppföljning Grunden för att uppnå målen är att följa hälsoutvecklingen i olika grupper och att analysera deras livsvillkor, vanor och levnadsförhållanden. I nästa steg handlar det om att omsätta denna kunskap till handling i en övergripande strategi för att samverka förvaltningsöverskridande. Här är det också viktigt att bygga vidare på erfarenheter från andra kommuner och organisationer. Botkyrka har de senaste åren deltagit aktivt i SKLs utvecklingsarbete för att minska hälsoskillnader och har nu gått med i SKL:s och Folkhälsomyndighetens nya medlemsform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte Mötesplats för social hållbarhet - minska skillnader i hälsa. Under året kommer flera nya mätningar och undersökning att ge underlag för fortsatt arbete. En är SKL:s Öppna jämförelser Folkhälsa, där vi deltagit i planering och val av indikatorer. Vidare har vi upphandlat och samordnat skolornas genomförande av ungdomsenkäten bland gymnasielever. Resultatet kommuniceras under hösten till berörda inom kommunen. Planeringen av landstingets hälsoenkät pågår också och resultatet kommer vid årsskiftet. Målområde - Framtidens jobb Kommunstyrelsen har sammanlagt ett nämndmål, fyra mätbara nämndmål och ett åtagande under målområdet. Kommunledningsförvaltningens bedömning av möjligheterna att uppnå målen och genomföra åtagandet framgår av tabellerna nedan. Mätbara mål 31/8 Prognos 2014 Uppnått 0 3 Uppföljning 3 0 möjlig först vid årsbokslutet Inte uppnått Mäts som kvot mellan socioekonomiska grupper, där värdet 1 betyder att det inte finns någon skillnad mellan grupperna. Inom parentes anges lägsta respektive högsta värde bland stadsdelarna, avrundat till heltal. 11 [27]

183 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Åtagande 31/8 Prognos 2014 Genomförts 0 0 Delvis genomförts 0 1 Inte genomfört 1 0 Uppföljning och slutsatser Arbete pågår enligt plan under alla mål och kommunledningsförvaltningen bedömer att merparten av de mätbara målen kommer att uppnås och åtagandet genomföras under året. Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande Kommunstyrelsens mätbara mål Mätbart mål Mål 2014 Utfall erbjuder kommunledningsförvaltninge n minst 110 antal sommarjobb i sina verksamheter. (Klf) Kvinnor Män 55 - Kommunstyrelsens åtagande Kommunstyrelsen åtar sig att följa upp i vilken utsträckning kommunens upphandling och samarbete med den sociala ekonomin skapar arbetstillfällen för Botkyrkaborna Uppföljning Målet om att kommunledningsförvaltningens skulle erbjuda minst 110 sommarjobb i sina olika verksamheter, uppfylldes med råge. Totalt fick 138 unga feriepraktik i kommunledningsförvaltningens verksamheter. Flest fick sommarjobb inom städ, men också verksamhetsområdet Demokrati och mänskliga rättigheter kunde erbjuda många unga arbete. De tog emot totalt 28 sommarjobbare. Genom en överenskommelse med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen tillföll hälften av dessa sommarjobb ungdomar som är aktiva i ungdomsfullmäktige. De agerade brobyggare och stöttade övriga sommarjobbare parvis under sin tid i kommunen. För att genomföra åtagandet var planen att revidera och vidareutveckla lotsmodellen för företag inom den sociala ekonomin, samtidigt som alla stödfunktioner som berörs av lotsmodellen skulle utbildas. Någon regelrätt uppföljning kommer på grund av tidsbrist inte att kunna genomföras i år, men en analys genomförs av möjligheten att skapa arbetstillfällen genom kommunens upphandlingar. I nuläget finns åtta traineeplatser upphandlade hos externa entreprenörer. Samhällsbyggnadsförvaltningen har på grund av brister i leveranser beslutat att inte förlänga ett av av- 12 [27]

184 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen talen. Det innebär att verksamhetområdet Upphandlings eget mål med totalt tio platser under 2014 inte kommer att nås. Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar Kommunstyrelsens mål 2:5a: Senast 2017 tillhör Botkyrka de 30 främsta kommunerna i riket när det gäller företagsklimat Kommunstyrelsens mätbara mål Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Utfall tillhör Botkyrka de 120 främsta kommunerna i riket när det gäller företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs mätning har Botkyrka ett Nöjd- Kund-Index bland företagare på 70 i undersökningen INSIKT. (SBA) Nästa mätning 2015, med mål finns 20 hektar planlagd kommunägd mark för företagsetableringar. (hektar) Uppföljning En rad aktiviter pågår för att förbättra näringslivsklimatet. Målet var att Botkyrka i år skulle tillhöra de 120 främsta kommunerna i riket när det gäller företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs mätning, vilket vi inte uppnådde. Botkyrka landade på plats 159, vilket innebär att vi nu fördjupar det arbete som redan inletts och samtidigt ser över kommunens näringslivsplan. För att uppnå målet att kommunen har ett Nöjd-Kund-Index bland företagare på 70 i undersökningen INSIKT, genomförs projektet om förbättrad företagsservice "NKI 75". Enligt senaste mätningen blev vårt nöjd-kund-index 66. En rad andra aktiviteter genomförs utifrån den nuvarande näringslivsplanen. samtidigt som vi reviderar den. Den nya näringslivsplanen beräknas vara klar och implementerad senare i höst. Exempel på pågående insatser är nya åtgärder för företagsservice, uppdatering av näringslivssidorna på webben och servicemätningar. Vi tar också fram en åtgärdsplan för företagshantering hos kontaktcenter. Vidare pågår arbete för att uppnå målet om att det 2014 ska finnas 20 hektar planlagd kommunägd mark för företagsetableringar. I nuläget finns 11 hektar mark för detta. 13 [27]

185 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Målområde - Välfärd med kvalitet för alla Kommunstyrelsen har sammanlagt två nämndmål, sju mätbara nämndmål och ett åtagande under målområdet. Kommunledningsförvaltningens bedömning av möjligheterna att uppnå målen och genomföra åtagandet framgår av tabellerna nedan. Mätbara mål 31/8 Prognos 2014 Uppnått 0 6 Uppföljning 6 0 möjlig först vid årsbokslutet Inte uppnått 1 1 Åtagande 31/8 Prognos 2014 Genomförts 0 0 Delvis genomförts 0 1 Inte genomförts 1 Uppföljning och slutsatser Arbete pågår för att uppnå målen, men på grund av resursbrist kommer inte alla planerade delar i förbättringen av kommunens resultatstyrning att kunna genomföras. Huvudfokus under hösten ligger på förberedande arbete kring mål och indikatorer inför nästa års flerårsplan. Inte heller arbetet med att samordna och stödja förvaltningarna utifrån SKL:s jämförelse Kommunernas Kvalitet i Korthet (KKiK) kommer att kunna genomföras Det innebär att vi i dagsläget räknar med att bara delvis nå det första kommunstyrelsemålet. Vi räknar dock med att nå de övriga målen. På grund av tidsbrist kommer vi bara delvis att kunna genomföra åtagandet om värdegrund i år. Kommunstyrelsens mål 3:a: Botkyrka kommuns styrsystem bidrar till en positiv utveckling av verksamheternas resultat och kvalitet för båda könen i alla stadsdelar 3:b Kommunens verksamheter präglas av god service, bra bemötande och hög tillgänglighet i alla kontakter Kommunstyrelsens åtagande Kommunstyrelsen åtar sig att med utgångspunkt från befintliga kommungemensamma styrdokument tydliggöra och inleda genomförandet av en samlad värdegrund för kommunen 14 [27]

186 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsens mätbara mål Mätbara nämndmål kommunstyrelsens mål 3:a Mätbart mål 2014 har kommunen i jämförelse med 2012 förbättrat sina resultat i Resultatvisaren med avseende på: - resultat och effektivitet - politisk styrning och kontroll - medborgarinformation om resultat. 5 (%) (SKL: Resultatvisaren) 2014 förbättrar kommunen sina resultat i SKL:s jämförelse Kommunernas Kvalitet i Korthet (KKiK) jämfört med (%) - Andel indikatorer med goda resultat - Andel indikatorer med medelgoda resultat - Andel indikatorer med mindre goda resultat (SKL: KKiK) 2014 förbättrar kommunen sitt resultat när det gäller service och verksamhetsutveckling med stöd av IT enligt SKL:s jämförelse- och självskattningsverktyg eblomlådan. 6 (SKL: eblomlåda) Fr.o.m följs 90 % av alla individbaserade indikatorer och nyckeltal upp med kön som övergripande indelningsgrund från nämnd till enhetsnivå. (%) (Klf) Utfall Utfall Mål 2014 Bättre än 2012 Bättre än Bättre än Utfall Mätbara nämndmål kommunstyrelsens mål 3:b Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Utfall ökar andelen kvinnor och män som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen och är minst 47 % i alla stadsdelar. %) (MBU, Botkyrka) Kvinnor 50 (46/55) - Män 44 (36/56) 2014 är tillgängligheten vid telefonkontakt med kommunen lägst 60 %. (SKL: KKiK) 2014 får 100 % av dem som lämnar in synpunkter och klagomål på kommunens verksamheter ett första svar från ansvarig handläggare inom 10 dagar. (%) 53 (50/56) 51 (44/55) 55 (45/61) 51 (44/60) 55 (52 %) 53 (47 %) I Resultatvisaren anges den procentuella andelen poäng kommunen uppnår i förhållande till den maximala (100 %) för varje område. Varje område innehåller flera delar. I indikatorn redovisas det lägsta och det högsta värdet inom området. 6 Botkyrkas genomsnittliga värde baserat på 141 blomlådeindikatorer (skala 1-3). 7 Inom parantes anges lägsta respektive högsta värde bland stadsdelarna, avrundat till heltal. 15 [27]

187 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Uppföljning och slutsatser För att nå målet om förbättrat resultat i SKL:s Resultatvisare jämfört med 2012 är en rad insatser planerade. Exempel är att inleda ett flerårigt resultatstyrningsprojekt med flera delprojekt kring bland annat indikatorer, ekonomi- och styrningskommunikation, kvalitetsutveckling, samt översyn av kommunövergripande styrdokument som grund för att ta fram och implementera riktlinjer för styrdokument. På grund av resursbrist kommer bara ett fåtal delar i resultatstyrningsprojektet att kunna genomföras Det gäller exempelvis benchmarking via webben. Intresset för att komma vidare i resultatstyrningsarbetet är dock stort bland förvaltningarna och vi diskuterar möjliga vägar att komma vidare. Under hösten pågår ett arbete tillsammans med förvaltningarna för att ta fram underlag till fullmäktige för att kunna fastställa mål och indikatorer inför nästa mandatperiod. Detta får stor betydelse för kommunens styrning kommande år. En kartläggning av kommunens styrdokument är genomförd och arbetet med att ta fram riktlinjer pågår. Sedan 2012 har flera förbättringar genomförts i styrningen och i dokument som ettårsplan och årsredovisning. Utöver en tydligare årsredovisning har dock inga betydande förbättringar skett vad gäller medborgarinformation om resultat. Bedömningen är att målet delvis kommer att nås För att nå målet att kommunen 2014 förbättrar sina resultat i SKL:s jämförelse KKiK jämfört med 2013, har kommunledningsförvaltningens ambition varit att tydligare samordna och stödja förvaltningarnas deltagande. För närvarande saknas emellertid projektledning för vissa delar av arbetet. Det är också tveksamt på vilket sätt detta i sig kan bidra till förbättring av verksamhetsresultaten. I stället bör vi prioritera andra åtgärder såsom att utveckla styrsystemet och budgetprocessen. Däremot behöver kommunikationen till medborgarna förbättras, framförallt via webben. Förändringarna i ettårsplanen mot en mer resultatinriktad styrning väntas bidra positivt, men det är ändå osäkert om vi når målet En ny Resultatvisar-utvärdering genomförs under senhösten av SKL. För att uppnå målet att kommunen 2014 förbättrar sitt resultat när det gäller service och verksamhetsutveckling med stöd av IT enligt SKL:s jämförelse- och självskattningsverktyg eblomlådan, pågår ett förvaltningsövergripande samordningsarbete inför årets mätningar. Det mätbara målet att 90 procent av alla individbaserade indikatorer och nyckeltal ska följas upp med kön som övergripande indelningsgrund från nämnd- till enhetsnivå går endast att följa upp på nämndnivå. Målet uppnås inte på denna nivå då endast 64 procent av de individbaserade indikatorerna i kommunens ettårsplan är könsuppdelade. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har bara en indikator, som i likhet med merparten av nämndens mätbara mål och mått, är könsuppdelad Spännvidden bland övriga nämnder är samtidigt stor och varierar från 88 procent för vård- och omsorgsförvaltningen till inga könsuppdelade individbaserade indikatorer alls för samhällsbyggnadsoch miljö- och hälsoskyddsnämnden. För att uppnå målet och säkerställa att nämnderna synliggör resultat, kvalitet och resursfördelning uppdelat på kön, behöver nämnderna efterfråga könsuppdelad redovisning i större utsträckning samtidigt som kommunledningsförvaltningen fortsatt behöver stödja övriga förvaltningar i arbetet. Det handlar om både konsultativt stöd och redskap som de nya könsuppdelade mallarna för ettårsplanerna. 16 [27]

188 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsens mål 3:b Kommunens verksamheter präglas av god service, bra bemötande och hög tillgänglighet i alla kontakter Uppföljning En rad insatser pågår för att öka andelen kvinnor och män i alla stadsdelar som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen. Arbetet med att nå målet om lägst 60 procent tillgänglighet vid telefonkontakt med kommunen fortsätter. Bland annat genomförs den nya telefonpolicyn med särskilt fokus på de verksamheter som har många externa samtal. Vidare kan vi nu genom att följa telefonstatistiken på kontaktcenter varje dag göra justeringar i bemanningen för att nå en så hög tillgänglighet som möjligt för inkommande samtal. I den senaste uppföljningen besvarades 75 procent av alla inkommande samtal inom en minut. I höst kommer också Teletal att införas i kontaktcenter vilket ökar tillgängligheten ytterligare för vissa målgrupper. Parallellt genomförs en utbildning på kontaktcenter för att förbättra bemötande. En särskild mätning genomförs under september-december där de som ringer in till kommunen får ange hur de upplever bemötande, engagemang och kunskap. Bedömningen är att vi kommer uppnå målet. Våra medborgare får ytterligare en kanal där de kan kontakta kommunen då vi lanserar medborgarservice via Facebook i oktober. Det ökar tillgängligheten, vilket också den nya Botkyrka-appen som lanseras i september kommer att göra. Där kan man göra felanmälan, lämna synpunkter och medborgarförslag. För att nå målet om att 100 procent av dem som lämnar in synpunkter och klagomål på kommunens verksamheter får ett första svar från ansvarig handläggare inom tio dagar, har ett förslag till synpunktspolicy tagits fram och beslut beräknas fattas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i september. Tillsammans med övriga förvaltningar har också nya riktlinjer tagits fram som beskriver flödet. Förankring av policy och riktlinjer startar i oktober och det är först i slutet av året som vi kommer kunna se en förändring. Det är osäkert om vi når målet om 100 procent redan i år Målområde - Grön stad i rörelse Kommunstyrelsen har sammanlagt två nämndmål, ett åtagande och ett mätbart nämndmål under målområdet. Kommunledningsförvaltningens bedömning av möjligheterna att uppnå målen och genomföra åtagandet framgår av tabellerna nedan. Mätbara mål 31/8 Prognos 2014 Uppnått 0 1 Uppföljning 1 0 möjlig först vid årsbokslutet Inte uppnått [27]

189 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Åtagande 31/8 Prognos 2014 Genomförts 0 1 Delvis genomförts 0 0 Inte genomförts 1 0 Uppföljning och slutsatser Kommunledningsförvaltningen bedömer att vi kommer att uppnå kommunstyrelsens mål och genomföra åtagandet. Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva Kommunstyrelsens mål 4:8a. Botkyrka som plats är fossilbränslefritt år 2030 Kommunstyrelsens åtagande Kommunstyrelsen åtar sig att under 2014 i samarbete med interna och externa aktörer ta fram en handlingsplan som bidrar till att Botkyrka är fossilbränslefritt senast 2030 Uppföljning Handlingsplanen för ett fossilbränslefritt Botkyrka 2030 kommer upp för beslut i kommunstyrelsen under hösten. Arbetet med att sprida, förankra och genomföra den kommer att fortgå under flera år. En del kommer att vara utvecklingsarbetet kring "Klimatsmarta Tullinge", vilket också är ett led i genomförandet av Tullinge utvecklingsprogram. Den kartläggning som skett av fossilbränsleanvändningen inom kommunen pekar på att trafiken och transporterna är de stora förbrukningsområdena. Annan användning av fossila bränslen, till exempel för av bostäder, är försvinnande liten och fasas ut utan insatser från kommunen. För att uppnå målet om att Botkyrka som plats ska vara fossilbränsle fri 2030 behöver vi därför arbeta med att minska transporter, föra över resande från bil till gång, cykel och kollektivtrafik, samt fasa ut fossilt bränsle. Årets Earth Hour genomfördes tillsammans med en bredd av aktörer inom det lokala förenings- och näringslivet. Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer Kommunstyrelsens mål Kommunstyrelsens mål 4:9 a: I Botkyrka finns årligen 550 byggstartklara bostäder för att uppnå den långsiktiga ambitionen om nya bostäder [27]

190 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsens mätbara mål Mätbart mål Utfall 2011 Utfall 2012 Mål ökar andelen kvinnor och män som upplever att det är tryggt i deras närområde och är minst 40 % i alla stadsdelar. 8 (%) (MBU, Botkyrka) Kvinnor Män Uppföljning Arbete pågår för att uppnå målet att öka andelen kvinnor och män som upplever att det är tryggt i deras närområde så att det är minst 40 procent i alla stadsdelar. Bland annat undersöker kommunledningsförvaltningen förutsättningarna för att genom upphandling skapa arbetstillfällen som samtidigt stärker trygghet och attraktivitet i bland annat Hallunda-Norsborg, Också det våldspreventiva samarbete som diskuteras med organisationen Män för Jämställdhet har fokus på Hallunda-Norsborg, vilket skulle ge ytterligare kraft. Samtidigt utvecklar vi "grannsamverkan" och "grannstödskonceptet", särskilt i flerbostadshus. Vidare planerar vi att vidareutveckla metoder för att mäta trygghetskänslan. I samband med delårsrapport 1 fick kommunstyrelsen 2 miljoner kronor för att satsa på trygghetsskapande projekt. Pengarna är nu fördelade på bland annat trygghetsvandringar i alla stadsdelar, projekt för att förebygga våld, extra resurser till nattvandring och så kallade fältare och mycket annat. Kommunledningsförvaltningen bedömer att den nya översiktsplanen samt de många bostäder som detaljplanen för Tumba medger, kommer att bidra till att vi når målet om 550 byggstartklara bostäder årligen. Vi har också inlett arbetet med en strategisk inriktning för miljonprogrammets förnyelse, liksom arbetet med att påverka statens infrastrukturplanering så att kapacitetsbrist i det statliga vägsystemet inte hindrar bostadsbyggande. Vidare har vi inlett arbetet med ett nytt detaljplaneprogram för Slagsta strand och för Brunna i Hallunda. Det pausade arbetet för en fördjupad översiktsplan för Flemingsberg har ännu inte återupptagits, men vi har fått signaler från Huddinge kommun att de är redo att återuppta arbetet i slutet av året. Vi arbetar mycket med marknadsföring och kontakter med byggbolag och vi märker att intresset för Botkyrka har ökat. Vi har också genomfört en enkätundersökning bland nyinflyttade på Fittjateassen och i Norsborg. Denna visade bland annat att flertalet av de nyinflyttade redan bodde i Botkyrka och att deras val av bostadsområde i stor utsträckning har styrts av att få närhet till släkt och vänner. Alby stadsbyggnadsidé beslutade kommunfullmäktige i mars och en första markanvisningstävling genomfördes i Alby i somras. Utvärdering av förslagen pågår. Vidare är detaljplaneprogrammet för Kagghamra-Eldtomta-Sibble klart. Slutsatser för framtiden 2014 går vi i mål med flera övergripande långsiktiga planer, bland annat översiktsplanen och Alby stadsbyggnadsidé. Samtidigt ökar marknadsintresset för att bygga i Botkyrka, också i våra miljonprogramsområden. Sammantaget ökar det möjligheten att gå vidare med detaljplaner för bostäder. 8 Det redovisade utfallet gäller den stadsdel som hade lägst utfall. 19 [27]

191 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Vi står i startgroparna för flera bostadsprojekt i Alby och Fittja. För att fylla på i projektbanken behöver vi under kommande år ta fram stadsbyggnadsidéer eller motsvarande för Hallunda, Norsborg och Storvreten. Vi behöver också få bättre rutiner för markanvisningar. Samtidigt behöver vi förbättra beredskapen för ett ökat bostadsbyggande i kommunen - hur möter vi befolkningsökningen med kommunal service och hur matchar vi med klok investeringsplanering? Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft Kommunstyrelsen har sammanlagt ett nämndmål och tre åtagande under målområdet. Kommunledningsförvaltningens bedömning av möjligheterna att uppnå målen och genomföra åtagandet framgår av tabellerna nedan. Åtaganden 31/8 Prognos 2014 Genomförts 0 1 Delvis genomförts 3 1 Inte genomfört 0 1 Uppföljning och slutsatser Kommunledningsförvaltningen bedömer att vi delvis kommer att genomföra samtliga åtaganden. Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap Kommunstyrelsens mål 5:10 a: Kommunen stimulerar och tar tillvara kreativitet och initiativ Kommunstyrelsens åtaganden Kommunstyrelsen åtar sig att leda genomförandet av strategin Kreativa Botkyrka med ett särskilt fokus på att stödja nya insatser inom talangutveckling, aktivering av platser och attraktivitet Kommunstyrelsen åtar sig att stärka profileringen av Botkyrka som plats, bland annat genom ett arbete som syftar till att alla kommunala verksamheter, helägda bolag och stiftelser tydligt ska profilera sig som en del av Botkyrka Uppföljning och slutsatser Kommunfullmäktige har antagit strategin Kreativa Botkyrka som nu ska implementeras tillsammans med nämnder, bolag och stiftelse som en del av arbetet med ettårsplanen inför 2015 och flerårsplanearbetet Vi har bland annat coachande möten med berörda förvaltningar, bolag och stiftelse och ser över deras styrande dokument. Vi har även genomfört en lyckad andra utlysning av Kreativa fonden med högt söktryck. Nu behöver vi arbeta vidare med nya former för Kreativa fonden, liksom utvärdering där 20 [27]

192 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen vi har anlitat en extern konsult. Vi behöver också bli bättre på uppföljning av det kreativa klimatet i Botkyrka och en mer samlad kommunikation om våra satsningar på kreativitet och entreprenörskap. Som ett led i att genomföra Kreativa Botkyrka med särskilt fokus på talangutveckling, aktivering av platser och attraktivitet har vi börjat arbetet med att skala upp Kreativa fonden och Expedition Botkyrka som en del av Entreprenörskapsakademin. Kommunens filmsatsning samordnas för att locka nya filminspelningar, öka attraktiviteten i omvärlden och stimulera Botkyrkaborna att använda film och rörlig bild som samhällsförändrande verktyg. Vi har också börjat utvecklingen av tomma lokaler på Riksteatern för kulturella och kreativa aktörer. Vi har även inlett ett projekt för att stärka profileringen av Botkyrka som plats. Som ett del uppdraget att stärka profileringen av Botkyrka som plats har ett nytt skyltprogram tagits fram. Ett omskyltningsprojekt planeras nu för de kommande åren. Vi har även genomfört festivalen Vi är Botkyrka som gick av stapeln i tre dagar på fyra olika platser i Botkyrka. Festivalen lockade över 4000 besökare, både Botkyrkabor och besökare från andra delar av Stockholmsregionen. En stor mängd lokala artister uppträdde tillsammans med både internationella och kända svenska artister. Botkyrka har också funnits på plats i Almedalen med konceptet Oväntade möten. Syftet var att visa upp Botkyrka som en interkulturell mötesplats fylld av kontraster. Arrangemanget genomfördes i form av ett möteslotteri. Bland de medverkande i samtalen fanns en rad intressanta personer från politik, näringsliv och ideell sektor som vanligtvis är svåra att få till ett möte med. Cirka 70 till 100 besökare kom till Botkyrkas oväntade möten Mål 11. Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur Kommunstyrelsens åtagande Kommunstyrelsen åtar sig att genomföra en analys av Botkyrkabornas samlade deltagande i kommunkoncernens aktiviteter för att uppleva och skapa kultur Uppföljning Under hösten börjar vi en analys av Botkyrkabornas samlade deltagande i kommunkoncernens aktiviter för att uppleva och skapa kultur. För närvarande diskuterar vi möjligheten att göra ett mer sammanhållet analysarbete tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen, Upplev Botkyrka AB och Mångkulturellt centrum. 21 [27]

193 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation Kommunstyrelsen har sammanlagt tre nämndmål, tretton mätbara nämndmål och två åtaganden under målområdet. Kommunledningsförvaltningens bedömning av möjligheterna att uppnå målen och genomföra åtagandena framgår av tabellerna nedan. Mätbara mål 31/8 Prognos 2014 Uppnått 0 13 Uppföljning 13 0 möjlig först vid årsbokslutet Inte uppnått 0 0 Åtaganden 31/8 Prognos 2014 Genomförts 0 2 Delvis genomförts 2 0 Inte genomförts 0 0 Uppföljning och slutsatser Kommunledningsförvaltningen bedömer att vi kommer att uppnå kommunstyrelsens mål och genomföra samtliga åtaganden. Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens Kommunstyrelsens mål 6.12a: Botkyrka kommun är en konkurrenskraftig och föredömlig arbetsgivare Kommunstyrelsens mätbara mål Mätbart mål 2014 har Botkyrka högre medianvärde i SKL:s jämförelse av hållbart medarbetarengagemang än övriga kommuner i Stockholms län (%) 9. (MU, SKL) Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Mål (78) 78 (78) Högre än övriga kommuner i länet Utfall SKL:s index för hållbart medarbetarengagemang omfattar frågor kring motivation, ledarskap och styrning. Syftet är att möjliggöra jämförelser mellan kommuner och analyser av kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Se: Medelvärdet för länets kommuner anges inom parentes. 22 [27]

194 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen - Kvinnor 77 (80) 78 (80) Se ovan - - Män 76 (77) 76 (77) Se ovan upplever lägst 70 % av kommunens medarbetare att de har möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör deras arbetsplats (%). (MU) Kvinnor Män ska alla kvinnor och män som önskar en högre sysselsättningsgrad upp till heltid har fått ett erbjudande om det (%). (MU) Kvinnor Män Uppföljning och slutsatser En rad insatser pågår för att uppnå målet att Botkyrka 2014 har högre medianvärde i SKL:s jämförelse av hållbart medarbetarengagemang än övriga kommuner i Stockholms län. Vidare har vi inlett upphandling både av ledarutvecklingsinsatser och kandidatbedömning för att säkerställa att vi anställer ledare med rätt resurser. För att nå målet att lägst 70 procent av kommunens medarbetare upplever att de har möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör deras arbetsplats pågår projektet "ökad upplevd delaktighet". Vi har också inlett arbetet med att införa en kreativ och resultatorienterad modell för medarbetar- och lönesamtal för att stärka verksamhetsstyrningen. För att nå målet att alla kvinnor och män som önskar en högre sysselsättningsgrad upp till heltid 2014 ska ha erbjudits det, pågår projektet "rätt till heltid" för att minska det ofrivilliga deltidsarbetet. En principiell diskussion med Kommunal har lett till att vi nu är överens om vilka arbetstidsmodeller som ska tillämpas för att öka sysselsättningsgraden. För att möjliggöra de nya arbetstidsmodellerna krävs att vi upphandlar kompletterande schemaläggningssystem. Kommunstyrelsen har nu fattat beslut om investeringsmedel inför upphandlingen som påbörjas under hösten. Utbildningsförvaltningen har också visat intresse för att införa det kompletterande systemet för sina förskolor. Värt att uppmärksamma är att reformen kan komma att leda till omställningar också inom andra verksamheter i kommunen, exempelvis städverksamheten. Skälet är att utökningen i skolorna i första hand kommer att kombineras med städtjänster. Sammanfattningsvis medför projektet förändringar som kommer att påverka flera delar av kommunorganisationen. Personalutskottet har beslutat om en modell för arbetsgivarerbjudande och under hösten inleds ett omfattande och resurskrävande arbete med att uppdatera, komplettera och kommunicera kommunens varumärke och karriärvägar. Kommunstyrelsens mål 6.12b: Kommunens stödprocesser, organisation och system är ett effektivt stöd för förvaltningarnas arbete 23 [27]

195 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsens åtagande Kommunstyrelsen åtar sig att stärka internkontrollen av nämndernas verksamhet Uppföljning och slutsatser Kommunledningsförvaltningen genomförde i början av året för första gången en enkätundersökning riktad till alla kommunens chefer. Syftet är att följa upp hur de upplever kommunens stödprocesser, organisation och system. På det stora hela ger cheferna lågt betyg för de processer och system som togs upp i enkäten. Den visade bland annat att endast: 30 procent av cheferna upplever att deras medarbetare har de IT- respektive telefonitjänster som de behöver för att utföra sitt arbete på ett bra sätt. 28 procent av cheferna upplever att beslutstödssystemet är ett effektivt hjälpmedel i deras arbete 32 procent av cheferna är nöjda med kommunens ekonomiadministration. 18 procent av cheferna upplever att HRM-systemet fungerar på ett bra (effektivt) sätt för den egna verksamhetens behov. 19 procent av cheferna upplever att kommunens ärendesystem LEX fungerar på ett bra (effektivt) sätt för den egna verksamhetens behov. 18 procent av cheferna upplever att intranätet Botwebb fungerar på ett bra (effektivt) sätt för den egna verksamhetens behov. 21 procent av cheferna är nöjda med det sätt som vi jobbar med projekt i kommunen. Ett omfattande arbete pågår inom IT/e för att förbättra leveranser och service. Exempel på det är en omfattande omorganisation inom verksamheten, mer moderna arbetsprocesser och nya stödsystem som införs under hösten. Vidare pågår ett arbete tillsammans med förvaltningarna för att ta fram och säkerställa en verksamhetsdriven styrning av IT. Vi tar också fram en ny tjänstekatalog och prissättningsmodell för att öka begripbarheten i vad vi levererar och till vilken kostnad. Ett annat förbättringsområde är internkontroll, där vi har inlett ett kommungemensamt projekt för att stärka internkontrollen av nämndernas verksamhet. Som ett första steg har vi gjort ett utvecklingsarbete med förvaltningarna vilket lett till ett mer likartat sätt att genomföra internkontroll. Vissa förbättringar kommer dock att ha genomförts av alla först nästa år. Vi har också genomfört internkontroll utifrån kommunstyrelsens övergripande ansvar. Den visade på flera väsentliga brister, till exempel i hanteringen av representation. Kommunledningsförvaltningen kommer därför att genomföra ytterligare kontroller under året för återrapportering till kommunstyrelsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att kommunledningsförvaltningen behöver fortsätta prioritera att skapa ordning och reda med effektiva processer som svarar mot förvaltningarnas behov. Som grund för det prövar kommunledningsförvaltningen bland annat ett nytt upplägg av arbetet med ettårs- och verksamhetsplanen 2015, som bygger på en närmare dialog med förvaltningarna. Kommunstyrelsens mål 6.12c: Kommunledningsförvaltningen är en effektiv och kreativ organisation 24 [27]

196 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsens mätbara mål Mätbart mål 2014 har kommunledningsförvaltninge n högre genomsnitt för hållbart medarbetarengagemang än kommungenomsnittet. (%) (MU) - Kvinnor - Män 2014 känner minst 70 % av förvaltningens medarbetare till vilka mål de styrs av och hur deras verksamhet bidrar till de övergripande målen. (%) (MU) - Kvinnor - Män 2014 är andelen klfmedarbetare som förstår sitt uppdrag högre än kommungenomsnittet. (%) (MU) - Kvinnor - Män 2014 ska andelen motiverade medarbetare på kommunledningsförvaltningen vara högre än kommungenomsnittet. (%) (MU) Utfall 2012 Utfall 2013 Mål (77) 78 (78) Högre än kommungen omsnittet Utfall Se ovan Se ovan (85) 84 (85) Högre än kommungen omsnittet Se ovan Se ovan - 75 (78) 77 (78) Högre än kommungen omsnittet - Kvinnor 71 (78) - Se ovan - - Män 81 (76) - Se ovan upplever minst 70 % av medarbetarna att de har möjlighet att vara delaktiga i de beslut som rör den egna arbetsplatsen. (%) (MU) 67 (66) 73 (67) Kvinnor 62 (66) 73 (67) Män 75 (67) 73 (69) är minst 60 % av medarbetarna positiva till 54 (61) arbetskraven på förvaltningen. (%) (MU) - Kvinnor 46 (60) Män 67 (64) är andelen chefer som tar vara på medarbetarnas engagemang högre än kommungenomsnittet. (%) (MU) 74 (77) - Högre än kommungen omsnittet - Kvinnor 70 (77) - Se ovan - - Män 81 (76) - Se ovan tycker minst 60 % av medarbetarna att deras närmaste chef tar tillvara kreativitet och nytänkande. (%) (MU) Ej jämförbart Kvinnor Ej jämförbart Män Ej jämförbart [27]

197 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Uppföljning och slutsatser Kommunledningsförvaltningens samtliga verksamheter arbetar internt för att uppnå de mätbara nämndmålen. Till stöd för arbetet bildades vid årsskiftet en stab med uppdraget att genom effektiva processer, god service och väl fungerande system stödja verksamheterna, så att planering och uppföljning av förvaltningens ekonomi och verksamhet, HR, kommunikation, nämndadministration, registratur, säkerhetsarbete, it/telefoni och lokalförsörjning fungerar väl. Under det första kvartalet har ett antal interna mål slagits fast som grund för att förbättra processerna på kommunledningsförvaltningen. Ett exempel rör förvaltningens ekonomistyrning där vi genomfört en utredning som grund för insatser, bland annat i form av kompetensutveckling. Fokus ligger på att skapa ordning och reda, ett arbete vi bedömer leder till att vi vid årets slut har lagt en bra grund för en mer effektiv verksamhet. Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015 Kommunstyrelsens mätbara mål Mätbart mål 2014 är inköpt energi till kommunens lokaler i form av värme och el 12 % lägre än (%) (Klf) 2014 är alla befintliga byggnader i det kommunala fastighetsbeståndet (250 m m2) energideklarerade. (%) (Klf) Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Mål Utfall Kommunstyrelsens åtagande Kommunstyrelsen åtar sig att under 2014 införa väl fungerande digitala lösningar för resfria möten Uppföljning och slutsatser Arbetet pågår med att leda genomförandet, uppföljningen och uppdateringen av kommunens handlingsplan för energieffektivisering. Bland annat har vi börjat ta fram ny statistik kopplat till målen om ett fossilbränslefritt Botkyrka både som organisation och plats. Utfasningen av kommunens fordon som drivs med bensin och diesel pågår. En upphandling av en extern bilpool för kommunens medarbetare, förtroendevalda och invånare har genomförts. Vidare pågår planeringen för att införa en intern kommunal bilpool för kommunens verksamheter. Ytterligare en upphandling pågår för laddstolpar till kommunhusets parkering. En upphandling av digitala system för uppföljning i kommunens fordonsflotta är under planering. Botkyrka kommun har tillsammans med övriga Södertörns kommuner genomfört en upphandling för att samordna varutransporter. Under hösten påbörjas genomförandet av transportlösningen som på sikt kommer att minska antalet transporter med lastbil som 26 [27]

198 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen sker till kommunens verksamheter. Kravet på att fordonen från driftstart ska drivas med RME och Biogas är till 50 procent uppfyllt av det upphandlade transportföretaget. Sammanfattningsvis är utsikterna goda att uppnå målet om en fossilbränslefri kommunal organisation Både vår uppvärmning och vår elanvändning är fossilbränslefri. Vidare är andelen av våra fordon som kan drivas med fossilfria bränslen troligen 100 procent För att uppnå målet måste dock betydande beteendeförändringar ske, eftersom alltför många medarbetare fortfarande tankar fossila bränslen i fordonen. 27 [27]

199 1 [2] Referens Susanne Ek Mottagare Ks sbn son mhn Statusrapport för NKI-75 projektet, tertial Utbildningspaket Etapp 1 i NKI 75-projektet genomförs som ett utbilningspaket som omfattar berörda chefer och handläggare. (vår och höst 2014). Målet med utbildningspaketet är att ge insikter och kunskaper kring företagsservice samt en förankrad handlingsplan för förbättringsarbete (Åtgärderna i handlingsplanen genomförs i projektets etapp 2 eller löpande där det är möjligt) Utbildningspaketet följer det koncept som SKL och Tillväxtverket har arbetat fram under konceptnamnet Förenkla helt enkelt. Vi genomför det dock i egen regi. Just nu pågår upphandling av serviceutbildare som ska ge verktyg till handläggare att förbättra servicen. Löpnade mätning av service med Nöjd Kund Index är igång Löpande mätning av nöjdheten med vår service genomförs av Sweco som vi tecknat avtal med. Redovisning ske med så kallad nöjd-kund-index. Uppnådda resultat Huvuddelen av de handläggare som ger service direkt till företag har fått kunskap om kommunens näringslivssatsning samt jobbat tillsammans en dag med att ta fram lösningar som ska ge bättre service till företagen. Det finns ett mycket gott engagemang för att utveckla vår service till företagen. Vi har ännu inte fått de första resultatet av servicemätningen SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

200 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Administrativa enheten [2] Projektets nyttomål Att effektivisera vår näringslivsservice genom ett kommungemensamt systematiserat och medvetet förbättringsarbete. Att uppnå ett NKI på 70 enligt 2015-års servicemätning. (2013 har Botkyrka ett NKI på 66.) Att uppnå ett NKI på 75 enligt 2017-års servicemätning Mål för projektets resultat En nulägesanalys gällande information, bemötande, effektivitet, kompetens, rättssäkerhet och tillgänglighet. En kommungemensam förändringsplan med konkreta åtgärder som är förankrad i berörda verksamheter. Överrenskomna förändringar som genomförs i verksamheterna. Uppföljningar, mätningar och kvalificerade beskrivningar av vår näringslivservice som kommunicerar resultat både internt och externt. Rapportering Projektet lämnar statusrapporter i samband med tertialredovisning till de nämnder som medverkar i projektet; ks, sbn, mhn och son Muntlig presentation för nämnder kan göras för de som önskar.

201 Kommunledningsförvaltningen 1 [14] Referens Heléne Hill Mottagare Kommunstyrelsen Uppföljning av exploateringsverksamheten tertialbokslut 2, KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Direkt Mobil Org.nr Bankgiro Fax Webb

202 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 2 [14] Kommunledningssförvaltningen Förslag till åtgärder Uppföljningen hanterar prognos för aktuellt skede i projektet. Programskedet omfattar kostnader för framtagande av programmet. Detaljplaneskedet omfattar kostnader för att få fram en detaljplan liksom kostnader av föregående programarbete. I genomförandeskedet omfattar budget kostnader och intäkter för hela projektet från program till och med att allmänna anläggningar har byggts ut och marken har sålts. Sammanställning av projektens budget och prognoser För en översiktlig bild av projektens budgetar och prognoser, se bilaga 1. Beslut om avslut av projekt Följande projekt ska avslutas under Eriksberg/Hantlangaren 9115 Koborg 9130 Sjöudden 9149 Skjutshållet 9153 Tornbergsskolan 9156 Stenbron Centrala Riksten etapp 2 Beslut om utökad budget för detaljplaneskeden Följande detaljplaneprojekt behöver beslut om utökad budget: Aktiva exploateringsprojekt Budget Prognos Totalt Beslut om ny totalbudget enligt för detta utfall 2014 ks-beslut skede DETALJPLANESKEDE Tkr Tkr Tkr Tkr Ökning/ Avvikelse budget prognos Tkr 9103 Fittja Villor på Vatten Rotemannen Solskensvägen Vårsta Centrum Rikstens företagspark Summa detaljplaner Fittja villor på vatten Kostnadsökningen beror på kravet att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning Rotemannen Projektet har ändrat inriktning under hand och gått ifrån bostäder till verksamhetsområde. Just nu är projektet vilande i väntan på att fatta nytt beslut om planläggning

203 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 3 [14] Kommunledningssförvaltningen och planindelning utifrån Stadsbyggnadsidén för Alby. Beslut beräknas komma under första halvan av Solskensvägen En markanvisning gick ut med inriktning för studentbostäder. Nytt försök att få till markansvisning skall genomföras under hösten 2014 och med inriktningen ungdomsbostäder så att ungdomar kan kombinera studier och arbete på ett friare sätt än studentbostäder 9150 Vårsta C Utredningar och tiden för att ta fram detaljplanen har ökat dels på grund av resursbrist hos kommunen. 500 tkr bekostad av centrumägaren och resterande del beräknas kunna avräknas mot en framtida markförsäljning för kommunens mark till centrumägaren om vi lyckas få fram en detaljplan som vinner laga kraft Riksten företagspark Kostnaderna för planen kommer att öka pga att utredning av VA inte är tillräckliga En förstudie för hur området ska försörjas samt hur dagvatten ska tas om hand behöver omgående tas fram. Tidigare lösningar fungerar troligen inte när vi nu fått underlag för Riksten i samband med etapp 4 och de utredningar som görs med hydralist modell mm.

204 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 4 [14] Kommunledningssförvaltningen Beskrivningar av projekten och kommentarer av avvikelser från budget 9101 Slagsta strand Beskrivning: Programarbete som tar fram förutsättningarna för att utveckla en attraktiv stadsdel med bostadsbebyggelse. Målsättning runt 500 nya bostäder. Budget: tkr Beräknat utfall: tkr Tidplan: 2013 Beräknad klart: 2015 Kommentarer: Programmet finns i stort sett klart. Samtal pågår om värmeverkets skyddsavstånd och krav för att komma vidare Villor på vatten Beskrivning: Projektet avser att pröva möjligheten att etablera villor på vatten vid Fittja udde. Ramavtal och plankostandsavtal har tecknats med exploatör. Utredningsbehov och förberedande arbete för att upprätta ett samrådsförslag pågår. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) måste tas fram innan detaljplanen kan godkännas. Avvaktar beslut om vi ska gå vidare med projektet eller ej. Budget: -800 Beräknat utfall: Tidplan: Detaljplan: nov 2014 Beräknad klart: april 2016 Genomförande: Beräknat klart: Kommentar: Avvikelserna för detaljplanen beror på att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) måste tas fram vilket påverkar både budget och tidplan. Projektet avvaktar ett beslut om att gå vidare eller ej Fittja triangeltomten Beskrivning: Projektet avser skapa möjligheter att komplettera och utveckla Fittja genom nya bostäder. Projektet vilar, avvaktar övriga projekt i Fittja. Budget: -800 tkr Beräknat utfall: tkr Beräknad klart:? Kommentarer: Projektet avvaktar beslut om inriktning för området. Äldreboende och bostäder är det som är mest aktuellt Hantlangaren Beskrivning: Projektet har genom planläggning gjort det möjligt att försälja ytterligare arbetsplatsmark i Eriksberg. Budget: tkr Beräknat utfall: tkr Tidplan: Klart 2014 Beräknad klart: juni 2014

205 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 5 [14] Kommunledningssförvaltningen Kommentar: Projektet kommer att avslutas under 2014 genom särskilt beslut i kf Loviseberg 2 Beskrivning: Projektet avser framtagande av tomter för industri genom detaljplaneläggning och utbyggnad av gata. Utbyggnad av allmänna anläggningar klara december Återstår att sälja tomterna. Budget: tkr Beräknat utfall: tkr Tidplan: 2018 Beräknat klart: 2018 Kommentarer: Projektet beräknas gå något bättre än budget när tomterna är sålda och byggrätterna fullt utnyttjade. Just nu pågår intresseanmälningar och förhandlingar med intressenter Koborg (Tuna Gårdsväg) Beskrivning: Projektet avser framtagande av 3 tomter för industrimark vid Tuna Gårdsväg. Budget: tkr Beräknat utfall: tkr Tidplan: 2014 Beräknad klart: 2014 Kommentarer: Samtliga fastigheter har avyttrats. Projektet beräknas ger ett positivt netto Fittjaterrassen Beskrivning: Projektet avser att omdana en skoltomt med 54 bostäder främst radhus. Slutbesiktning av de allmänna anläggningarna gjordes i våras och slutredovisning sker under senhösten i år. Budget: tkr Beräknat utfall: tkr Tidplan: 2014 Beräknad klart: 2014 Kommentarer: Detta projekt tillhör de som inte fick en budget som innehöll några kostnader för intern ränta ( tkr) dessutom var anbudet på gatuoch parkentreprenaden högre än budget ( tkr) Rotemannen Beskrivning: Projektet avser detaljplanering för att ge planmässiga försättningar för upplevelsesatsningen i Subtopia i Alby. Samråd kring planförslag skedde våren Oklarheter i hur marken ska utvecklas har lett till större planeringskostnader än normalt. Projektets formella omfattning bör omdefinieras. För tillfället vilande. Budget (dpl): tkr Beräknat utfall (dpl):? (upparbetat: tkr) Tidplan:? Beräknat klart (dpl):? Kommentar: Projektet omfattning behöver ändras för att slutföras. Kan kanske tas med i planläggning längs Albyvägen 2015.

206 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 6 [14] Kommunledningssförvaltningen Centrala Hallunda Beskrivning: Programuppdrag att utveckla området kring Hallunda Centrum. Projektet innehåller omfattande investeringar i allmänna anläggningar liksom utbyggnad av nya handelsytor, kontor och bostäder. Budget: tkr Beräknat utfall:-1618 tkr t o m augusti 2014 Tidplan: Beräknad klart: Kommentarer: Vilande. Centrumbolaget har satts i konkurs. Förhandlingar pågår med kreditgivarna. Utfallet kring detta är oklart och kommunen avvaktar resultatet av dessa förhandlingar innan fortsatt planering. Nya avtal bör tecknas med en ny fastighetsägare Tumba Centrum Beskrivning: Projektet avser utveckling av centrum med handel och bostäder.ett exploateringsavtal antogs under sommaren 2014 och ett beslut om antagande av detaljplan förväntas tas i september Budget: tkr Tidplan: Beräknat utfall: tkr Beräknad klart: 2014 antagen detaljplan Kommentar: Efter att planen har antagits och vunnit laga kraft skall Citycon först fatta ett investeringsbeslut innan genomförandet tar vid. De har 2 år på sig att fatta beslutet ABC-tomten Beskrivning: Projektet avser utveckling av området kring ABC-husen i Tumba för verksamheter och om möjligt bostäder. Rivning av befintliga hus har genomförts under 2011 och 2012 till lägre kostnad än ursprunglig kalkyl. Projektet bör för att genomföras ge ett visst överskott trots att det belastas av kostnader för rivning. Budgeten är osäker, då Trafikverket kräver åtgärder avseende Huddingevägen vid utfarten. En avstämning mot marknaden sker när slutlig profil för området klargjorts. Budget: tkr Tidplan:2014 Beräknat utfall: tkr Beräknad klart:2014 (detaljplanen) Kommentarer: Förhandlingar inför en direktanvisning pågår med aktör för livsmedel. Även idrottsverksamhet kan bli aktuell på del av tomten. Detaljplanen har delats i två delar. Den del som ligger närmast Willys beräknas antas under vintern 2014/2015. Avtal har tecknats med Trafikverket Torpängen Beskrivning: Genomförande av detaljplan för 43 villatomter i sydöstra Tumba. Budget: tkr Beräknat utfall: tkr Tidplan: 2018 Beräknad klart: 2018 Kommentarer: Prognostiserat överskott ligger något lägre än budgeterat på grund av att projektet belastas med internränta. Försäljning av tomter kom-

207 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 7 [14] Kommunledningssförvaltningen mer att pågå ytterligare några år. Idag återstår två av kommunens tomter att sälja. Även DeLaval har ett antal tomter som ännu inte blivit sålda Dynamiten Beskrivning: Genomförande av detaljplan för 18 villatomter och ett gruppboende i sydvästra Tumba. Budget: tkr Beräknat utfall: tkr Tidplan: 2017 Beräknad klart: 2017 Kommentarer: Samtliga tomter är sålda och gruppboendet är klart. Projektet går sämre än budget på grund av högre kostnader för VA- ledningar samt kostnader för kommunens energibidrag som ligger utanför budget. Gårdsgatan skall anläggas då villorna är uppförda Sjöudden Beskrivning: Kommunstyrelsen gav i mars 2004 dåvarande byggnadsnämnd i uppdrag att planlägga det av DeLaval ägda området vid Tullingesjöns västra strand för tillskapande av ca 200 småhusbostäder. Budget: - tkr Beräknat utfall: tkr Tidplan: - Beräknad klart: - Kommentarer: Projektet har lagts ner då DeLaval ändrat fokus för vad man ska ägna sig åt. Projektet kommer under hösten att formellt avslutas via särskilt beslut i kf Skårdal Beskrivning: Projektet avser en förtätning i samband med utbyggnad av vatten- och avlopp samt vägar. Kommunen kommer att ta ut gatukostnader. Planen är godkänd i samhällsbyggnadsnämnden augusti Beslut i KS har tagits om att avvakta med godkännande av detaljplan och gatukostnadsutredning och genomförande av Skårdal tills utfallet av lagrådsremissen om gatukostnader klargjorts. Budget: tkr Beräknat utfall: Tidplan: oklart Genomförande oklart Kommentar: I avvaktan på antagande belastas projektet med kapitalkostnader. I prognosen finns det bara för ett år Solskensvägen Beskrivning: Planläggning för ungdomsbostäder på del av kommunens fastighet Tullinge 19:282. Budget: -500 tkr Beräknat utfall: -590 tkr Tidplan: detaljplan antagen 2015 Beräknad klart: 2016 Kommentarer: Markanvisningstävling för studentbostäder påbörjades 2013 men avbröts. Under 2014 genomförs markanvisningstävling för ungdomsbostäder. Ramavtal beräknas kunna tecknas senast i början av 2015.

208 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 8 [14] Kommunledningssförvaltningen Östliden Beskrivning: Projektet syfte är att skapa förutsättningar för ca 145 bostäder i flerfamiljshus i Tullinge. Utbyggnad av allmänna anläggningar och bostäderna pågår parallellt. Budget: tkr Beräknat utfall: tkr Tidplan: ca 2011 Beräknad klart: 2015 Kommentarer: Projektet är flera år försenat beroende dels på överklagad detaljplan och svag konjunktur Sandstugan (Uttran Lindhov) Beskrivning: Projektet avser att tillskapa bostadsbebyggelse om ca 300 bostäder kring Uttrans sjukhem. Ramavtal med de privata markägarna finns för att reglera åtaganden under planeringsskedet. Förhandlingar pågår med en intressent om kommunens mark. När ramavtal finns för det mesta av marken bör erhållen budget ge ett överskott. Budget: tkr* Beräknat utfall: tkr Tidplan: (dp) början2012 Beräknad klart: (dp) hösten 2014 Kommentarer: Underskottet beror på att förprojektering av gatorna inte har ingått i detta skede men måste göras för att veta att detaljplanen blir genomförbar. Tidplanen har skjutits framåt då täkttillståndet för Uttrans grustag är slut först mitten 2014.*Ändrad budget i samband med bokslutet för Hallunda gård Beskrivning: Projektet avser en utveckling av området kring Hallunda gård. Programarbete har avvaktat markägarens ställningstagande kring försäljning av markområdet. Ingen överenskommelse bedöms vara möjlig i dagsläget. Avvikelsen från budget beror främst på omfattande bearbetning av programförslaget och utdragna förhandlingar med markägaren. Budget: -700 tkr Tidplan: Beräknat utfall: (upparbetat: tkr) Beräknat klart: Kommentar: Projektet är vilande Familjeparken Hågelby Beskrivning :Projektet avser en utveckling av området kring Hågelby Gård med en familjepark. Den tänkta exploatören har hoppat av, varför projektet för närvarande vilar. Budget: tkr Tidplan: oklart Kommentar: KLF har en egen budget för advokatkostnader avseende avtalsförhandlingar och överklagande av avtal.

209 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 9 [14] Kommunledningssförvaltningen Skjutshållet Beskrivning: Projektet avser möjliggöra en etablering av en snabbmatsrestaurang. Därför har detaljplanen ändrats så att fastigheten kan avstyckas. Detaljplanen har vunnit laga kraft och genomförandet är avslutat. Budget: 0 tkr Beräknat utfall: 83 tkr Tidplan:2013 Beräknad klart: 2014 Kommentarer: Projektet kommer att formellt avslutas under hösten Vårsta Centrum Beskrivning: Projektet syftar till att pröva möjligheterna för bostadsbyggande på centrumfastigheten. Budget: -500 tkr Beräknat utfall: -915 tkr Tidplan: Detaljplan antagen 2015 Beräknad klart: Kommentarer: Ramavtal är träffat med 500 tkr som är takkostnad. Planläggning pågår och samråd har genomförts under juni Projektet går med vinst när markregleringen genomförs Tegelstenen Beskrivning: Projektet avser utveckling av området öster om Tegelängsvägen i Slagsta med 19 villatomter. I dagsläget är det en stor efterfrågan på tomterna, med ca 100 intresseanmälningar. Kostnader för återsättning av gata kan uppkomma och toppbeläggning kvarstår innan projektet kan avslutas. Budget:8,8 Mkr Beräknat utfall: 20,8 Mkr Tidplan: Försäljning klar. Beräknas slutredovisning Tullinge Trädgårdsstad Beskrivning: Projektet avser ca 80 tillkommande bostäder främst radhus och villor. Detaljplanen är antagen och lagakraftvunnen. Utbyggnad av allmänna anläggningar pågår. Budget: tkr Beräknat utfall: tkr Tidplan: Beräknad klart: 2014 Kommentarer: Kommunen har träffat exploateringsavtal med alla exploatörer inom detaljplanen. Dessa avtal reglerar åtaganden och ekonomin. Utgångspunkten har varit att göra underskottet så litet som möjligt men tidigare beslut finns om att kommunen ska stå för ca 50 % av både va och gatukostnaden som är att anse som generalplanekostnader. Kostnadsutvecklingen vid genomförandet har inte varit positiv då Körsbärsparken överskred sin del med ca 2,5 mkr beroende på att samordningen med förskolan gav en tidspress och sämre massbalans. Budget erhölls innan beslut om att internräntor skulle ingå vilket gör en ökad kostnad på ca 5,5 mkr. Skanska har nu hoppat av sin del då vi inte kunnat få fram en detaljplan för ena kvarteret som gör det ekonomiskt genomförbart för deras del. Till detta kommer något

210 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 10 [14] Kommunledningssförvaltningen fördyrade upphandlingar gentemot budget, ca 1,0 mkr samt att en toppbeläggning som tillhör etapp 2 även belastats här, 0,7 mkr. Den ena tomten som Skanska återlämnade har gått ut på markanvisningsförfrågan. En intressent har nu anmält intresse Tornbergsskolan Beskrivning: Projektet möjliggör etableringen av ett äldreboende och ett antal bostäder i form av radhus och mindre flerfamiljshus. Bostäderna byggs av BoKlok. Budget: tkr Beräknat utfall: tkr Tidplan: 2014 Beräknat klart: 2014 Kommentar: Avvikelse från budget beror på att budget från detaljplaneskedet även innefattade rivning av Tornbergsskolan. Budgeten justerades ej till genomförandet Norsborgsdepån Beskrivning: Projektet möjliggör etablering av en depå för tunnelbanevagnar inne i berget under Eriksbergsåsen. Detaljplanen har vunnit laga kraft. Budget: tkr Beräknat utfall: tkr Tidplan: 2017 Beräknad klart: 2017 Kommentar: Projektet bedöms som helhet att gå med ett nettoöverskott då exploatören står för samtliga kostnader och ersätter kommunen för åtkomst av bergrummet och andra markområden Rödstuhage-Björkhaga skola Kommentar: Projektet ligger för tillfället vilande. Crane har sålt marken och det är nu möjligt för kommunen att inleda processen för att starta upp planarbetet Stenbron Beskrivning: En lagerbyggnad har byggts vid infarten till Eriksberg. Kvar är slutbesiktning, sedan ska projektet avslutas. Budget:+ 500 Beräknat utfall: Tidplan: 2014 Beräknad klart: 2014 Kommentar: Kan komma att gå med mindre vinst än prognos om det blir mer arbete med besiktning är beräknat Hotelletablering i Hallunda Beskrivning: Projektet avser dels att möjliggöra hotelletablering på mark som kommunen äger dels att möjliggöra restaurantverksamhet på den fastighet som OKQ8 innehar med tomträtt. Detaljplanen beräknas antas i september Budget: -500 tkr Tidplan: Beräknat utfall: -750 tkr

211 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 11 [14] Kommunledningssförvaltningen Detaljplan 2011 Beräknad klart: 2014 Genomförande Beräknad klart: 2018 Kommentar: Budgeten gäller planläggningen för hotelltomten, ramavtal tecknas för den södra tomten samt att exploatören får stå för tillkommande kostnader. På grund av planens komplexitet har planarbetet tagit mer tid än planerat. Projektets hela netto är vinst i och med markförsäljning Hammersta Beskrivning: Projektet avser planläggning för friliggande villabostäder och eventuellt gruppboenden i södra Norsborg. Området ligger precis intill det område som den nya tunnelbanedepån i Norsborg ska byggas ut, vilket leder till att detta projekt beräknas vara färdigt Tidplan: En försäljning bör kunna ske under slutet av Budget: 500 tkr för detaljplanearbetet. Beräknat utfall: 500 tkr. Kommentar: Projektet bedöms även som helhet ge ett överskott efter försäljning 9161 Rågången Beskrivning: Projektet avser planläggning för friliggande villabebyggelse i Södra Alby, inom ett befintligt radhusområde. Tidplan: Detaljplanen är antagen men överklagad. Budget: 750 tkr för detaljplanearbetet. Kommentar: Totalt sett bedöms projektet dock som helhet ge ett överskott vid försäljning Bergfoten Beskrivning: Projektet avser planläggning för ungdomsbostäder. Detaljplanen är antagen och vann lagakraft Budget dp: -650 tkr Beräknat utfall dp:729 tkr Budget tot: 643 tkr Beräknat utfall tot:643 tkr Tidplan: Detaljplan: januari 2014 Beräknat klart: januari 2014 Genomförande: Beräknat klart: 2015 Kommentar: Byggstart i höst. Marken är upplåten med tomträtt. Positivt utfall beroende på att VA- intäkt större än kostnad. Ingen intäkt för försäljningen på grund av tomträtt Tornet 1 (Lövkojan) Beskrivning: Projektet avser utbyggnad av ett mindre antal villatomter. I detaljplanen ingår även ett gruppboende. Detaljplanen är antagen. Budget: -250 tkr Beräknat utfall: - 3 tkr Tidplan: Genomförande: Beräknat klart: 2016

212 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 12 [14] Kommunledningssförvaltningen Kommentar: Svårigheter med att hitta en entreprenör som kan bygga gatan och VA har förskjutit projektet. En ny förfrågan till en entreprenör har gått ut och projektet avvaktar svar Lugnet Beskrivning: Projektet avser utbyggnad av tre privata villatomter samt ett gruppboende, alternativt ytterligare två-tre villatomter, på kommunal mark i Norsborg. Budget: -275 tkr Beräknat utfall: tkr Tidplan: Detaljplan klar 2015 Beräknat klart: 2015 Kommentar: Detaljplanearbetet pågår. Samråd beräknas kunna ske under hösten Komministern Beskrivning: Botkyrkabyggen har option på del av kommunens mark för att ta fram en detaljplan för 20 ungdomsbostäder. Planen går ut på samråd i november och beräknas att antas 2014/2015. Budget: 0 tkr Tidplan:2014 Beräknat utfall: 700 t kr minus plankostnad Beräknat klart:2015 Kommentar: Botkyrkabyggen står kostnaden för planarbetet som avräknas mot markförsäljningen Riksten etapp 4 Beskrivning: Projektet avser utveckling av området för ca 250 bostäder och en förskola. Detaljplanen var utställd sommaren Budget plan tkr Beräknat utfall: tkr Tidplan: Detaljplan 2013 Beräknad klar: 2014 Genomförande 2015 Beräknad klart: 2018 Kommentar: Kommunen har i och med denna etapp övertagit ansvaret för utbyggnaden och behöver ta fram aktuella systemhandlingar, exempelvis hydraulisk modell, och kostnaden berör egentligen flera etapper. I planskedet har förprojektering av allmänna anläggningar påbörjats som ska belasta en genomförandebudget med ca 900 tkr Riksten etapp 3 Beskrivning: Utveckling av området för bostäder och skola. Genomförande av detaljplan pågår och resterande del av infrastrukturen beräknas att utföras under Budget: tkr Beräknat utfall: tkr Tidplan: 2014 Beräknad klart: 2016

213 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 13 [14] Kommunledningssförvaltningen Kommentar: Avvikelsen beror dels på att VA-kostnad för Skvattramsledningen inte fanns med i budgeten dels att vi delat upp etappen i 4 delområden vilket lett till ökade kostnader för granskning och deltagande på byggmöten. Det finns heller inte i budget kostnad för internränta. Kapitalkostnaderna (internränta) borde inte belasta projektet eftersom motsvarande intäkt för gatukostnad kommit in samtidigt och räntan för denna borde ta ut kapitalkostnaden Riksten etapp 2 Beskrivning: Projektet innehåller totalt ca 300 bostäder med blandand upplåtelse. All mark är såld till olika byggherrar. Merparten av infrastruktur är genomförd och kvarstående planteringar och gc-vägar beräklnas slutföras under Budget: tkr Beräknat utfall: tkr Tidplan: 2012 Beräknad klart: 2014 Kommentar: Avvikelse av budget beror till stor del på generalplanekostnader som ska belasta alla etapper, det vi betalade till RFAB för del i stationer mm. En mindre del beror på byte av teknisk standard efter exploateringsavtalets tecknande. Kapitalkostnader fanns inte med i budgeten och hur stor den posten blir beror på när projektet avslutas. Kapitalkostnaderna borde inte belasta projektet eftersom motsvarande intäkt för gatukostnad kommit in samtidigt och räntan för denna borde ta ut kapitalkostnaden Rikstens företagspark Beskrivning: Projektets syfte är att utveckla byggrätter för verksamhetslokaler på mark nordost om Rikstens friluftsstad. Program för hela företagsparken antogs Detaljplan 1 har varit ute på ny utställning. Projektet omfattar stora väginvesteringar. Rullstensvägen om 22,5 mkr slutredovisades I projektet ingår också ombyggnad av Pålamalmsvägen för i storleksordningen 17 mkr, för att förbättra trafiksäkerhet och frigöra mark för exploatering. Den första detaljplanen kommer inte att ge intäkter för att täcka uträtning av Pålamalmsvägen utan förutsätter en fortsatt planläggning av området som helhet Budget (plan): tkr Beräknat utfall (plan): tkr Beräknat utfall (totalt): tkr Tidplan: Detaljplan 1 Beräknad klar: årsskiftet 2014 Detaljplan 2 Beräknad klart: Detaljplan (totalt) Beräknat klart: Genomförande dp1 Beräknat klart: Genomförande dp2 Beräknat klart: Genomförande (totalt) Beräknat klart: Kommentar :Total projektprognos är osäker, +13 milj innefattar schabloner för kostnader och byggrätter, kapitalkostnader om ca 18 milj och markvärden på 700 kr/kvm i snitt. Avvikelsen i detaljplanebudget beror på att en del om ca 4,2 miljoner av markköpet från Stockholm har beslutats att belasta projektet i detaljplaneskedet.

214 BOTKYRKA KOMMUN UPPFÖLJNING EXPLOATERING 14 [14] Kommunledningssförvaltningen Syrisk- ortodoxa kyrkan, Norsborg Beskrivning: Projektet gör det möjligt att bygga samlingslokaler i anslutning till kyrkan. Budget: 700 tkr Tidplan: vilande Beräknat utfall: 819 tkr Beräknad klart: Kommentarer: Församlingen har avbrutit projekteringen av kostnadsskäl, men kommunen har fått full betalning för fastigheten under När byggnationen är avslutad skall kommunen uppföra nytt stängsel kring fastigheten.

215 Aktiva exploateringsprojekt Bostäder Industri Budget Prognos Avvikelse Totalt Prognos Totalt enligt för detta budget- utfall 2014 PROGRAMSKEDE Stadsdel Villor Radhus Lägenheter Bostäder Ha mark kf-beslut skede Prognos Helår 9101 Slagsta strand Slagsta Hallunda Centrum Hallunda Hallunda gård Hallunda DETALJPLANESKEDE 9102 Tullinge torg Tullinge Fittja Villor på Vatten Fittja Triangeltomten Fittja Rotemannen Alby Tumba C. Tumba ABC-tomten Tumba Sjöudden Tumba Skårdal Tumba Solskensvägen Tullinge Sandstugan Tumba Familjeparken Hågelby Tumba Vårsta Centrum Vårsta Rödstu Hage Tumba Hotelletablering Hallunda Hallunda 0 0, Hammersta villatomter Hallunda Lugnet Norsborg Komministern 5 Tumba Riksten etapp 4 Riksten Rikstens företagspark Riksten 21, GENOMFÖRANDESKEDE 9109 Eriksberg kv Hantlangaren Eriksberg 1, Loviseberg 2 Tumba Koborg Tumba Fittjaterrassen/Ängsskolan Fittja Torpängen Tumba Dynamiten Tumba Östliden - Tullinge C Tullinge Skjutshållet Slagsta Tegelstenen Slagsta T:e Trädgårdsstad etapp 3 Tullinge Tornbergsskolan Norsborg Norsborgsdepån Norsborg Stenbron 1 Eriksberg Rågången villatomter Alby Bergfoten Tumba Lövkojan Norsborg Rikstens friluftsstad - etapp 3 Riksten Rikstens friluftsstad - etapp 2 Riksten Syrisk-ortod. k:an Norsb Norsborg

216 ,4

217 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:492 Tjänsteresa utanför EU - Konferens med tema barnkonventionen i Istanbul (KS/2014:492) Beslut Kommunstyrelsen godkänner att Ewa Hollén barnombudsman på enheten för demokrati, mänskliga rättigheter och interkulturell utveckling, kommunledningsförvaltningen medverkar på konferens i Istanbul, Turkiet november Sammanfattning Svenska konsulatet i Istanbul arbetar med att sprida barnkonventionen i Turkiet och de vill visa på goda exempel. Barnombudsmannen i Botkyrka är inbjuden av Svenska institutet i Istanbul till Istanbul för att berätta om hur Botkyrka kommun arbetar med barnkonventionen och dess spridning. Detta i samband med att konventionen fyller 25 år. På konferensen presenteras Botkyrkas arbete med barnkonventionen och hur barnombudsmannens arbete med att ge barn och unga ökade kunskaper om sina rättigheter. Det finns relevans att bidra till en utveckling av barnrättsfrågorna i Turkiet, det är ett sätt att bygga förtroende och skapa tillit och dialog med den turkiska gruppen i Botkyrka. Kommunledningsförvaltningens bedömning är att Botkyrkas medverkan på denna konferens får positiv effekt för platsen Botkyrka, och ger en starkare röst i Botkyrkas arbete med barnkonventionen. Övriga deltagare från Sverige är Bris och myndigheten Barnombudsmannen från Sverige. Svenska konsulatet i Istanbul står för alla kostnader. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

218 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Demokratiberedning Utbyte i barnrättsarbete Botkyrka- Istanbul/Svenska Institutet (KS/2014:492) Beslut - Demokratiberedningen föreslår kommunstyrelsen att Ewa Hollén barnombudsman på enheten för demokrati, mänskliga rättigheter och interkulturell utveckling, kommunledningsförvaltningen, medverkar på konferens i Istanbul, Turkiet november 2014.

219 TJÄNSTESKRIVELSE 1[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:492 Referens Ewa Hollén Mottagare Kommunstyrelsen Medverkan på konferens i Istanbul 16 november 19 november 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner att Ewa Hollén barnombudsman på enheten för demokrati, mänskliga rättigheter och interkulturell utveckling, kommunledningsförvaltningen medverkar på konferens i Istanbul, Turkiet november Sammanfattning Svenska konsulatet i Istanbul arbetar med att sprida barnkonventionen i Turkiet och de vill visa på goda exempel. Barnombudsmannen i Botkyrka är inbjuden av Svenska institutet i Istanbul till Istanbul för att berätta om hur Botkyrka kommun arbetar med barnkonventionen och dess spridning. Detta i samband med att konventionen fyller 25 år. På konferensen presenteras Botkyrkas arbete med barnkonventionen och hur barnombudsmannens arbete med att ge barn och unga ökade kunskaper i sina rättigheter. Det finns relevans att bidra till en utveckling av barnrättsfrågorna i Turkiet, det är ett sätt att bygga förtroende och skapa tillit och dialog med den turkiska gruppen i Botkyrka. Kommunledningsförvaltningens bedömning är att Botkyrkas medverkan på denna konferens får positiv effekt för platsen Botkyrka, och ger en starkare röst i Botkyrkas arbete med barnkonventionen. Övriga deltagare från Sverige är Bris och myndigheten Barnombudsmannen från Sverige Svenska konsulatet i Istanbul står för alla kostnader Mattias Jansson Kommundirektör Helena Rojas Verksamhetschef Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

220 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:492 Bilaga 1. Inbjudan från Svenska konsulatet. 2. Program november Expedieras till

221 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:492 Bilaga 1

222 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:492

223 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:492 Bilaga 2 SYMPOSIUM ON CHILDREN S RIGHTS MAKING THE CHILD RIGHTS A REALITY: OMBUDSPERSONS FOR CHILDREN November, 2014 TENTATIVE PROGRAM Day 1 Monday, November 17, Registration Opening Ceremony The Consul General of Sweden Amb. Jens Odlander The Foundation for the Advancement of Counselling in Education (YÖRET) Ms. Sibel ERENEL Istanbul Bilgi University Child Studies Unit (ÇOÇA) Session 1 Keynote Addresses: Children s Rights: Gains and Challenges Mr. Thomas HAMMARBERG-Former EU High Commissioner for Human Rights, Sweden Ms. Nüket ATALAY- Past President YÖRET Foundation,Turkey 11: Coffee Break :45 Session 2 Child Policies, Systems and Practices for Protection and Implementation of Children s Rights in Sweden Karin FAGERHOLM Lawyer/Thematic Advisor Child Rights Governance at Save the Children Child Policies, Systems and Practices for Protection and Implementation of Children s Rights in Turkey Adem Arkadaş - THIBERT- Child/Human Rights Programme Officer International Children s Center (ICC)

224 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:492 12:45 13:30 Lunch 13:30 15:15 Session 3 Ombudsperson Office for the Protection and Realization of Children's Rights Dr. Frederick MALMBERG Ombudsman for Children in Sweden The European Network of Ombudpersons - TBA Swedish Model- Ms. Eva HOLLEN Ombudsperson at Botkyrka municipality 15:15 15:30 Break 15:30 17:00 Session 4 The Status of Ombudsperson of Children Rights in Turkey: Ombudsperson Office for the Protection and Promotion of Child Rights Ombudsperson Office: Serpil ÇAKIN - Ombudsperson of Children Rights Local government representative from Union Municipalities of Turkey or a representative of a Turkish Municipality TBA University study on the Status of the Ombudsmen Offıce in Turkey- Prof. Kerem ALTIPARMAK-TBA Local Level: Report on the Situation in local administrations - Survey report on Municipalities in Istanbul - YÖRET FOUNDATION Youth Group Members Day 2 Tuesday, November 18, Working Group Registration Session 5 Strengthening the Function of the Ombudsperson Office for the Protection and Promotion of Child Rights in Turkey Ombudsperson of Children s Rights (Session Director) Ms. Serpil ÇAKIN Ministry of Family and Social Policies- Children s

225 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[7] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:492 11: Breaks Division. Representative-TBA NGO Perspective: Ms.Feray SALMAN Human Rights Joint Platform (IHOP) Chair Media's Role in the Protection and Promotion of Children s rights Ms.Belma AKÇURA Millyet Newspaper Realization of Child s Rights: Children s Report Bilgi University Child Studies Unit (ÇOÇA) Working Groups Parallel Sessions Group 1 Local Administrations role in the Realization of the Children s Rights Ms. Eva HOLLEN Botkyrka municipality/ Neşe Şahin -Facilitator Group 2 Media s Role in Promoting the Function of Ombudsperson Office for Children s Rights- Belma AKÇURA Newspaper Group 3 Role of the Public Sector and NGO s in the Establishment and Realization of the Children s Rights- Mr.Adem Arkadaş - THIBERT ICC Group 4 Child Participation in the Realization of the Child Rights - / ÇOÇA Group 5 Children's Views on the Implementation of Child Rights: The mechanisms needed for the Realization of Child Rights-ÇOÇA/ YÖRET 13: Lunch Session 6 (Reports, Conclusions from working Groups and Children Groups Representatives) 16: Break 16: Closing Remarks 16: Concert by Music for Peace

226 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:423 Svar på remiss - IT-forums framtida inriktning (KS/2014:423) Beslut Kommunstyrelsen lämnar kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse som kommunens yttrande över remissen IT-forums framtida inriktning Sammanfattning Kommunförbundet Stockholms län (KSL) har lämnat möjlighet för länets kommuner att yttra sig över ett förslag till inriktning för det regionala samverkansorganet IT-forum. Förslaget syftar till att höja ambitionsnivån i det regionala samarbetet. Botkyrka kommun ställer sig i stort bakom förslaget och är mycket positiv till ett tydligt regionalt samverkansorgan inom e- utvecklingsområdet. Vi ser gärna att IT-forum får ett ännu tydligare uppdrag att verka för en mer integrerad region. Vi efterlyser också utveckling av former för ökad delaktighet av medlemskommunerna i det gemensamma regionala arbetet så att den samlade effekten i regionen kan breddas och snabbas upp. Botkyrka föreslår också att IT-forums stödjande roll stärks ytterligare genom att former för att underlätta och stödja realisering av regiongemensamma lösningar i de enskilda kommunerna utvecklas. Kommunledningsförvaltning redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

227 TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:423 Referens Lars Svantesson Mottagare Kommunstyrelsens Remiss från KSL - IT-forums framtida inriktning (2015-) (KSL/14/0038-5) Förslag till beslut Kommunstyrelsen lämnar kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse som kommunens yttrande över remissen IT-forums framtida inriktning Sammanfattning Kommunförbundet Stockholms län (KSL) har lämnat möjlighet för länets kommuner att yttra sig över ett förslag till inriktning för det regionala samverkansorganet IT-forum. Förslaget syftar till att höja ambitionsnivån i det regionala samarbetet. Botkyrka kommun ställer sig i stort bakom förslaget och är mycket positiv till ett tydligt regionalt samverkansorgan inom e- utvecklingsområdet. Vi ser gärna att IT-forum får ett ännu tydligare uppdrag att verka för en mer integrerad region. Vi efterlyser också utveckling av former för ökad delaktighet av medlemskommunerna i det gemensamma regionala arbetet så att den samlade effekten i regionen kan breddas och snabbas upp. Botkyrka föreslår också att IT-forums stödjande roll stärks ytterligare genom att former för att underlätta och stödja realisering av regiongemensamma lösningar i de enskilda kommunerna utvecklas. Bakgrund Ärendet gäller hur regional samverkan kring e-utveckling ska organiseras, styras och finansieras i Stockholms län efter 31 december 2014, då det treåriga samverkansavtal som reglererar IT-forums verksamhet går ut. IT-forum är ett regionalt samarbete sedan 1996 där samtliga kommuner i länet ingår tillsammans med landstinget och Gotlands kommun. IT-forum är formellt en enhet inom Kommunförbundet Stockholms län (KSL) och är en nätverksorganisation för erfarenhetsutbyte och samverkan. Man driver också utvecklingsaktiviteter inom tex e-hälsa, skolan i e-samhället, förutsättningar för e-förvaltning, öppna data mm. IT-forum har hittills finansierats via avgifter från medlemmarna och har en budget på drygt 2 mkr/år. Utöver detta Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

228 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:423 har man både förfogat över och förmedlat nationella stimulansmedel inom området. IT-forum samverkar med Sveriges kommuner och landstings (SKL) enhet CeSam (Center för esamhället) i genomförandet av SKL:s strategi för e-samhället i Stockholmsregionen. På uppdrag från IT-forums styrgrupp har ett förslag om framtida inriktning tagits fram. Detta förslag är nu på remiss till medlemskommunerna. Öka ambitionsnivån Förslaget syftar till att öka ambitionsnivån i det regionala samarbetet för att effektivisera kommunernas och landstingets arbete med att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. IT-forum bör enligt förslaget inriktas på samverkan kring gemensamma frågor och förutsättningar för e-förvaltning med livshändelseperspektiv i fokus. IT-forum föreslås: vara en länk mellan den nationella och den lokala nivån samverka med SKLs arbete inom digitalisering vara mottagare av nationella stimulansbidrag som utbetalas till regional nivå företräda stockholmsregionen genomföra omvärldsbevakning arbeta med att skapa gemensamma förutsättningar ta fram gemensamma kravställningar ta fram gemensamma ramverk och principer stödja implementering och genomförande arbeta med uppföljning i syfte att följa e-utvecklingen Det regionala samarbetet inom e-hälsoområdet, föreslås vara fortsatt prioriterat och bör ske i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Verksamhetsplaneringen bör också vara gemensam för kommunerna och landstinget och utmynna i en gemensam handlingsplan. KSL föreslås även fortsättningsvis vara hemvisten för IT-forum och att man styrs av tjänstemän på ledande nivå. Den mellankommunala samverkan föreslås finansieras genom KSLs ordinarie medlemsavgift. Botkyrkas yttrande Länets invånare ser sig ofta som invånare i Stockholmsregionen snarare än i enskilda kommuner. De förväntar sig att de offentligt finansierade välfärdstjänsterna ska fungera sömlöst, utan att de som medborgare ska möta organisatoriska och administrativa gränser. Detta gäller i mycket hög grad i den

229 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:423 digitala världen där en dåligt utvecklad samverkan riskerar medföra att medborgaren möter ett stort antal olika lösningar på samma fråga/tjänst/problem beroende på var man befinner sig i förhållande till olika kommungränser. Detta är särskilt viktigt nu när digitalisering är en förutsättning för nästan all verksamhet och verksamhetsutveckling och frågorna som rör e-/it-utveckling spänner över alla verksamhetsområden. Det är därför angeläget att vi har ett välfungerande samarbetsorgan. Botkyrka kommun välkomnar därför att IT-forums framtida inriktning tydliggörs vilket ökar möjligheten till ökad effektivitet och mervärde för medlemmarna och i slutändan medborgaren. Som vi ser det får IT-forums styrgrupp med utgångspunkt från detta förslag och inkomna remisser nu en bra möjlighet att fatta ett välgrundat inriktningsbeslut. Botkyrka ställer sig i stort bakom innehållet i förslaget till IT-forums framtida inriktning. Vi ställer oss också bakom förslagen till arbetsformer, organisation och styrning av IT-forum. Vi delar uppfattningen om vikten av fortsatt prioritering av e-hälsofrågorna och ett fortsatt och uthålligt gemensamt arbete inom detta område. En fråga som vi vill lyfta fram inom detta område är att regionala riktlinjer för tillgänglighet för funktionshindrade även inom den digitala världen bör tas fram. IT-forum har en viktig roll i att på kommunernas uppdrag vara en mötesplats för gränsöverskridande frågor och lösning av gemensamma problem, kunskapsuppbyggnad och arbete med länsgemensamma processer som passar för gemensamma insatser och stordrift. De allra flesta e-lösningarna behövs i alla kommuner och det finns stora nyttoeffekter vad gäller service till medborgarna men också effektiviseringsvinster i kronor och ören att hämta hem genom ökad samverkan. Botkyrka ser därför gärna att IT-forum får ett ännu tydligare uppdrag att verka för en mer integrerad region än vad som nu framgår av förslaget. Exemplet från Värmlands län där man lyckats etablera ett konkret och lyckat samarbete mellan kommunerna i e-frågor kan fungera som en ledstjärna. Botkyrka föreslår också att IT-forum verkar för framtagandet av en referensarkitektur som grundbult i en mer samordnad och samverkande region En sådan arkitektur kan tjäna som referensram till exempel vid upphandlingar, utveckling, strategiska vägval etc. Mot bakgrund av IT-forums begränsade resurser och bredden i föreslaget syfte och mål ser Botkyrka ett behov av fokusering och konkretisering av vad IT-forum de facto ska uppnå under de kommande åren. Risken är annars att det blir lite av mycket och inte tillräckligt djup i effekten för oss medlemmar. För att minska den risken föreslår Botkyrka att möjligheten till delaktighet

230 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:423 från medlemskommunerna utvecklas. Det finns redan ett engagemang och intresse bland medlemmarna att bistå vilket är glädjande. Samtidigt har varje kommun sin egen resa in i e-samhället, en resa som ofta innebär omfattande insatser på hemmaplan och för att lösa det kommunala livspuzzlet och öka den samlade effekten i regionen tror vi att fler morötter behövs. Föreningen Sambruk som organiserar ca 100 kommuner har metoder och erfarenheter av hur gemensam utveckling med många parter inblandade kan bedrivas och finansieras som kan vara en inspirationskälla här. När det gäller kommunernas egna resa in i e-samhället är det viktigt att ITforum både fortsätter och utvecklar sin stödjande roll och funktion. Under de gångna åren finns många goda exempel där IT-forum underlättar och stödjer en sådan utveckling t ex genom regiongemensamma principer och riktlinjer. Botkyrka föreslår att IT-forum ytterligare stärker denna roll genom att även utarbeta former för att underlätta och stödja realisering av regiongemensamma lösningar i de enskilda kommunerna. Vi vill också passa på att poängtera vikten av förvaltning av de regiongemensamma lösningarna som tas fram så att hållbarhet över tid säkras. Slutligen tycker vi att det är bra att en regional digital agenda tas fram med koppling till de nationella målen och att IT-forum har en roll i det. Agendan påverkar rimligtvis IT-forums uppdrag vilket gör att det känns något olyckligt att utredningen om IT-forums inriktning ligger före. Vi tycker också att formuleringen att IT-forum ska samordna kommunerna bör förtydligas. Mattias Janson Kommundirektör Lars Svantesson IT-chef Expedieras till Text

231 REMISS Dnr KSL/14/ Kommunstyrelserna i Stockholms Län IT-forums framtida inriktning (2015-) KSLs beslut Styrelsen beslutade vid sitt sammanträde att remittera Förslag till regional samverkan kring e-utveckling till medlemskommunerna. Sammanfattning Ärendet gäller hur regional samverkan kring e-utveckling ska organiseras, styras och finansieras i Stockholms län efter 31 december 2014, då det 3-åriga samverkansavtal som reglerar IT forums verksamhet går ut. E-utvecklingsfrågorna föreslås bli en del av KSLs ordinarie verksamhet och finansieras inom KSLs budget. Förslaget är en ambitionshöjning och kopplingen till det nationella arbetet inom SKLs sektion CeSam förtydligas. Samverkan mellan landstinget och länets kommuner regleras i en överenskommelse mellan KSL och SLL. Diskussioner inleds med Gotland om avtal om fortsatt deltagande i samverkan. E-utvecklingsfrågorna föreslås behålla en tjänstemannastyrgrupp. Förslaget är en samordnad styrgrupp för både den verksamhet som bedrivs inom KSL och den verksamhet som regleras i avtal. Svarsperiod Remissen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i KSLs styrelse. Svar önskar senast den 31 oktober 2014 med e-post till Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax E-post Hemsida Organisationsnummer

232 KOMMUNFÖRBUNDET REMISS STOCKHOLMS LÄN Dnr KSL/14/ Frågor och information Frågor med anledning av detta besvaras av: Karin Bengtsson, Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Elisabeth Gunnars Madeleine Sjöstrand 1:e vice ordförande Förbundsdirektör Bilaga Rapport, Förslag till regional samverkan kring e-utveckling 2

233 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Rapport 2014 IT-forums framtida inriktning Jens Lindh/Karin Bengtsson

234 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Innehållsförteckning Uppdrag och bakgrund... 2 Syfte... 3 IT-forums historia... 3 Nationella och regionala styrdokument... 4 Nationell, regional och lokal e-utveckling... 4 Den nationella utvecklingen... 4 Sveriges kommuner och landsting... 5 Stockholmsregionen... 5 Kommunerna i Stockholms län... 6 IT-forums framtida inriktning... 7 Vad bör IT-forum göra?... 8 Hur bör IT-forum arbeta?... 8 Förslag Syfte och mål Inriktning Organisation och arbetsformer Finansiering IT-forums framtida inriktning 1(12)

235 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Uppdrag och bakgrund IT-forums nuvarande avtalsperiod avslutas den 31 december ITforums styrgrupp beslutade att ta fram ett förslag till framtida inriktning för IT-forum. I uppdraget ingick att arbetet ska koordineras med framtagandet av Regional digital agenda för Stockholms län. Regeringen presenterade i oktober 2011 den digitala agendan för Sverige, IT i människans tjänst. En viktig del i den är att man på regional nivå tar fram regional digitala agendor. Uppdraget att ta fram en regional agenda för Stockholms län har Länsstyrelsen, och arbetet sker i samverkan med IT-forum. I regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning preciseras bland annat de mål och strategiska ställningstaganden som uttrycks i den digitala agendan för Sverige. Flera andra viktiga nationella styrdokument finns som underlag för att effektivisera e-förvaltningsarbetet bland annat SKL:s Strategi för e- Samhället från 2011 och SKL:s handlingsplan för e-samhället , Digitala vägen till morgondagens välfärd. Även på lokal nivå finns flera viktiga styrdokument om den framtida inriktningen på digital förnyelse. I slutet av 2013 inleddes arbetet med förslag till IT-forums framtid genom framtagandet av en beskrivning av IT-forums verksamhet under perioden (bilaga 1). Beskrivningen kompletterades med en omvärldsanalys av de relevanta internationella, nationella och regionala styrdokument som påverkar IT-forums verksamhet. Omvärldsanalysen genomfördes av konsultbolaget Governo med stöd av en regional arbetsgrupp (bilaga 2). Under januari och februari 2014 genomfördes ett antal workshopar under ledning av Governo. Vid workshoparna diskuterades förväntningar och krav på den regionala nivån, samt prioriterade regionala samverkansområden. Governo presenterade en delrapport för IT-forums styrgrupp den 21 februari Styrgruppen gav uppdraget till Karin Bengtsson och Jens Lindh att med utgångspunkt från det tidigare arbetet, och med stöd av representanter från styrgruppen, ta fram underlag för beslut avseende ITforums framtida inriktning. Underlaget ska presenteras på IT-forums styrgrupp Parallellt kommer ett förankringsarbete genomföras. Den slutgiltiga rapporten ska presenteras för KSL:s styrelse i juni 2014 och utgör underlag för beslut avseende rekommendation om IT - forums framtida inriktning. Denna rapport är disponerad enligt följande. I det första avsnittet redogörs kortfattat för IT-forums historia. Efter detta följer en genomgång av den nationella, regionala och lokala e-utvecklingen, samt en sammanfattning av IT-forums framtida inriktning 2(12)

236 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN viktiga trender inom området. Avsnittet IT-forums framtida inriktning innehåller en diskussion kring IT-forums framtida uppdrag och verksamhet. Rapporten avslutas med ett förslag till beslut. Syfte Syftet med den här rapporten är att presentera ett underlag för beslut avseende IT-forums framtida inriktning. IT-forums historia IT-forum Stockholms län är ett regionalt samarbete vars administrativa hemvist är Kommunförbundet i Stockholms Län, KSL. Juridiskt och ekonomiskt är IT forum en sluten resultatenhet inom KSL. IT-forum består av Stockholms läns landsting (SLL), Gotlands kommun och kommunerna i Stockholms län. Samarbetet har pågått sedan IT-forum styrs av en styrgrupp som består av representanter från medlemsorganisationerna. IT-forum finansieras genom avgifter enligt avtal och statliga stimulansbidrag för regionalt arbete med e-hälsa. IT-forums hemvist flyttades 2006 från länsstyrelsen till KSL och samarbetet inriktades från bredband och infrastrukturfrågor mot verksamhetsutveckling. Under perioden prioriterades införandet av den Nationella e-hälsostrategin för vård och omsorg. Under den nuvarande avtalsperioden har uppdraget utvidgats till det regionala åtagandet vid genomförandet av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) strategi för esamhället. Arbetet sker i nära samverkan med SKL. IT-forum samverkar för att nå målen: Enklare vardag för privatpersoner och företag. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten IT-forum är en arena och en nätverksorganisation för erfarenhetsutbyte och samverkan. Nätverk och projekt drivs inom flera områden t.ex. e-hälsa, skolan i e-samhället, förutsättningar för e-förvaltning, öppna data i syfte att främja e-utvecklingen i Stockholms län. IT-forum finansieras med avgifter som regleras i de avtal som tecknas inför varje treårig samarbetsperiod. Avgiften uppgick till 2,2 miljoner/år. Budgeten för IT-forum har under de senaste åren utökats med de nationella stimulansmedel som SKL har förmedlat till regionalt samarbete kring e- hälsa (2,3 2,6 miljoner/år). Dessutom har IT-forum under de senaste två åren fått stimulansmedel med ca 10 miljoner/år till utpekade aktiviteter IT-forums framtida inriktning 3(12)

237 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN inom e-hälsoområdet. Från 2015 utbetalas inga nationella stimulansmedel för samordning. Nationella och regionala styrdokument Det regionala arbetet påverkas av ett antal styrdokument på internationell och nationell nivå, som har tagits fram de senaste åren. Governo har i sitt uppdrag analyserat innehållet i nationella och regionala styrdokument (bilaga 2). De nationella styrdokumenten är varierande i sin karaktär och består av nationella strategier, strategier med fokus på vissa områden, lagstiftning och vägledningar. Slutsatserna är att man kan se ett skifte i fokus från IT som ett medel för att åstadkomma effektivisering till vikten av att också fokusera på medborgarnas nytta av tjänster. Det som händer nu är en framväxande förståelse för vikten av att utgå från privatpersoners och företags situation och behov i livshändelser oavsett hur offentlig sektor har valt att organisera uppgifter och ansvar. En analys av innehållet i styrdokumenten visar på en bred samstämmighet i form av fyra återkommande teman: Medborgarfokus Öppenhet och transparens Effektivt resursutnyttjande Infrastruktur och interoperabilitet 1. Dessa teman bör tillsammans med innovation och delaktighet vara centrala i utformningen av det framtida regionala samarbetet. Nationell, regional och lokal e-utveckling Den nationella utvecklingen Sedan slutet av 1990-talet har det nationella arbetet inriktats på elektroniskt förvaltning i invånarnas tjänst, s.k. e-förvaltning. Staten har på olika sätt organiserat utvecklingsarbetet. E-delegationen inrättades 2009 och har uppdraget att planera, samordna och driva utvecklingen av e- förvaltning inom de statliga myndigheterna. Samverkan med kommuner och landsting understryks av att SKL finns representerat i e-delegationen. Nationellt pågår, under 2014, arbete med att etablera en struktur som stödjer samverkan mellan samtliga parter inom offentlig sektor. SKL har i sin samverkansutredning föreslagit dels att medel avsätts från de generella statsbidragen, dels att en taktisk nivå etableras. Den taktiska nivån ska säkerställa genomförandet av en sammanhållen digital service. 1 Interoperabilitet är förmågan hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra. IT-forums framtida inriktning 4(12)

238 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Sveriges kommuner och landsting SKL inledde arbetet med kommunal e-hälsa 2008 genom att formulera en handlingsplan för kommunernas e-hälsoarbete. Ett par år senare vidgades SKL uppdrag till att omfatta hela den kommunala sektorns e- förvaltningsutveckling. Detta ledde till att Center för E-samhället (CeSam) inrättades 2012 inom SKL med uppdrag att samordna och driva utvecklingen inom området. Under 2013 inkluderades det kommunala e- hälsoarbetet i CeSam och under 2014 kommer även landstingen att ingå. Resultatet är en nationell kraftsamling inom området. Den nationella nivån pekar tydligt ut den regionala nivån som en viktig möjliggörare för att nå målet om e-samhället. Landets landsting och regioner samarbetar sedan 2007 i Centret för e-hälsa i samverkan (CeHis). CeHis uppgift har varit att realisera den nationella ITstrategin för vård- och omsorg. Inom CeHis har ett antal nationella e- hälsotjänster tagits fram. Processen pågår inom SKL för samla e-hälsa inom CeSam med arbetsnamnet Svensk e-hälsa. Vårt regionala samarbete kommer att ske i samarbete med CeSam. Stockholmsregionen De workshopar som genomförts inom ramen för arbetet med IT-forums framtid visar att det finns önskemål om att stärka IT-forums roll som regional arena, och att det viktigt att behålla och utvidga det unika regionala samarbete som finns mellan länets kommuner och Stockholms läns landsting. Dessutom önskas ett bredare deltagande och samarbete med flera aktörer både i regionen och nationellt. Inom stockholmsregionen finns ett flertal delregionala och regionala samverkansgrupper inom Information and Communication Technology, ICT, och exempel på några av dessa beskrivs i det följande. Stockholm ITregion är ett samarbetsprojekt mellan ett antal offentliga aktörer i syfte att stärka konkurrenskraften för IT-branschen i regionen. Kista Science City är ett område norr om Stockholm, där många av världens främsta (ICT) företag finns samlade för att dra fördel av Sveriges starka position inom mobil kommunikation. Kista Science City är ett av världens ledande högteknologiska kluster. Kista Science city AB är ett helägt dotterbolag till stiftelsen Electrum. I styrelsen för Electrum finns både näringslivet, akademin och offentliga aktörer (Stockholms stad) representerade. Kista Science City AB arbetar konkret i projekt för att stärka tillväxten i branschen. Det innebär bland annat att marknadsföra Kista som etableringsort, och verka för ett starkt samarbete mellan de statliga, kommunala och privata aktörerna i området. IT-forums framtida inriktning 5(12)

239 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Exempel på delregionala samarbeten är det etablerade samarbete som finns inom Södertörn t ex inom upphandlingsområdet och GIS-samverkan. Skärgårdskommunerna (Värmdö, Vaxholm och Österåker) samarbetar kring bredband och telefoni, och Nacka, Täby och Upplands-Väsby samverkar kring sociala välfärdssystem. Etablerade regionala samarbeten finns i många andra delar av Sverige. Värmlandskommunerna har skapat en gemensam e-nämnd som hanterar drift och utveckling av e-tjänster. Detta samarbete innebär att ett antal kommuner delar kostnader för drift och implementering av tekniska lösningar vilket bl a möjliggör för små kommuner att utveckla sin digitala förmåga. Jönköpings läns kommuner har etablerat ett e-råd som fattar beslut i gemensamma kommunala frågor. Det regionala samarbetet i Stockholms län, inom ramen för IT-forum, utmärker sig nationellt genom att omfatta både verksamhets- och teknisk utveckling. Bland kommunerna i Stockholms län är det vanligt med outsourcing och tjänsteköp inom IT-drift och en del kommuner har genomfört samordnade upphandlingar. Stockholmsregionen kännetecknas också av mångfalden av utförare, som tillsammans med regionens storlek skapar en komplexitet, och samtidigt erbjuder många möjligheter till att utveckla nya innovativa tjänster. Stockholmsregionen är också en tillväxtregion både ekonomiskt och demografiskt. Närheten till viktiga universitet, högskolor och företag skapar också möjligheter för den regionala utvecklingen, och för samverkan mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer. Kommunerna i Stockholms län Kommunerna i Stockholms län har varierande storlek, dock är många med svenska mått stora, och länet omfattar 22 % av Sveriges befolkning. Inom länet finns det goda förutsättningar för utveckling av digital service då vi har Sveriges bästa bredbandstillgång och ett dynamiskt och innovativt näringsliv. Kommunerna tar tillvara dessa förutsättningar ligger relativt långt fram i den digitala utvecklingen, även om det finns skillnader i utvecklingstakt och förutsättningar. IT-forum har under 2013 genomfört en uppföljning av e-utvecklingen i länets kommuner. Resultatet visar att många kommuner i Stockholms län har kommit långt i sin digitala utveckling men också att kommunerna står inför olika utmaningar. Kommunerna har infört digital teknik för att effektivisera i verksamheten. De har antagit principer, styrdokument och kvalitetsmål inom IT-området och tekniska lösningar för säkerhet och e- tjänster är införda. Invånarservice är centralt i kommunernas och landstingets utvecklingsarbete. Det finns kommuner som infört många digitala invånartjänster inom all kommunal verksamhet, andra kommuner IT-forums framtida inriktning 6(12)

240 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN har börjat inom områdena barn och elever, kultur och fritid samt allmänna frågor. Landstinget har det nationella ansvaret för 1177/Vårdguiden. Även om de flesta kommuner aktivt arbetar med den digitala utvecklingen står de inför många utmaningar i arbetet med e-utveckling under de närmaste åren. Den snabba teknikutvecklingen ställer ständigt ökande krav på att använda digitaliseringens möjligheter och att kommunerna utvecklar förmågan att realisera nyttan. Många av utmaningarna följer inte de traditionella organisationsgränserna utan är gränsöverskridande till sin natur. Ett område är interoperabilitet, inom detta område står offentlig sektor inför utmaningar som kräver gemensam planering och samarbete. I kommunerna finns också en efterfrågan på regional samverkan utifrån invånarens fokus. Regional samverkan kan bidra till att effektivisera det interna arbetet genom att dela resurser, erfarenheter och teknik, och kan förbättra servicen för invånare i en allt mer integrerad region där invånaren rör sig över kommun- och organisationsgränser. IT-forums framtida inriktning Under den senaste avtalsperioden har förväntningarna på regional samverkan ökat i Stockholms län. Det beror dels på IT-forums vidgade åtagande, dels på den nationella utvecklingen och ett ökat fokus på invånarperspektivet. Utvecklingen ställer ökade krav på IT-forum vad gäller samverkan, omvärldsbevakning och aktivt deltagande på nationell nivå. Den regionala nivån utgör också en viktig länk mellan nationell och lokal nivå. IT-forum har från 2013 allt mer integrerats i KSL:s ordinarie verksamhet och struktur vilket gett IT-forum bättre förutsättningar att driva och stödja utvecklingen i KSL:s ordinarie kanaler. Det är även en anpassning till att digitaliseringen idag är en förutsättning för nästan all verksamhet, och att frågor som berör e-utveckling finns inom alla KSL:s verksamhetsområden. Medlemmarna har under åren uttryckt att det är önskvärt att samarbeta kring gemensamma förstudier, kravställningar, vägledningar och policyskapande aktiviteter. För den enskilda medlemmen är det en utmaning att hålla sig informerad när utvecklingen går snabbt. Det är därför en viktig uppgift för det regionala samarbetet att genomföra strukturerad omvärldsbevakning och att det finns arenor för erfarenhetsutbyte. I de workshops som genomförts med stöd av Governo, våren 2014, framkommer en samstämmighet kring behovet av regionalt stöd i omvärldsbevakning och ett regionalt erfarenhetsutbyte. IT-forums framtida inriktning 7(12)

241 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Vad bör IT-forum göra? Under arbetet med IT-forums framtida inriktning har ett antal behov identifierats. Omvärldsanalysen har visat de trender och förutsättningar som påverkar länets kommuner och landstinget. Med utgångspunkt från det ovanstående har vi identifierat följande prioriterade områden. IT-forum ska: vara en länk mellan den nationella och den lokala nivån samverka med SKL:s arbete inom digitalisering vara mottagare av nationella stimulansbidrag som utbetalas till regional nivå företräda stockholmsregionens perspektiv genomföra omvärldsbevakning arbeta med att skapa gemensamma förutsättningar ta fram gemensamma kravställningar ta fram gemensamma ramverk och principer stödja implementering och genomförande arbeta med uppföljning i syfte att följa e-utvecklingen Hur bör IT-forum arbeta? Som tidigare har konstaterats är en av IT-forums styrkor den etablerade samverkan mellan kommunerna, och mellan kommuner och landstinget. IT-forum har också ett fokus på verksamhetsutveckling, och har ett regionalt arbetssätt som innebär att principer och ramverk tas fram gemensamt. Under de närmaste åren kommer behovet av samverkan och gemensamma principer att bli allt mer avgörande för kommunerna och landstinget. De enskilda aktörerna är beroende av varandra för att kunna ger en fullständig invånarservice och för att effektivisera verksamheten. Sammantaget bedömer vi att samverkan i Stockholms län ska bygga på de förutsättningar som regionen har och att vi ska värna om det regionala samarbete som inkluderar landstinget. Med utgångspunkt från den analys som gjort inom ramen för arbetet med IT-forums framtida inriktning kan vi konstatera att det behövs en arena för digital samverkan i Stockholms län. Inom den arenan går det att urskilja tre huvudsakliga samverkansområden: Samverkan mellan länets kommuner Samverkan kring e-hälsa - tillsammans med kommuner, landstinget och privata vårdgivare Samverkan mellan regionens aktörer: kommun, landsting, länsstyrelse, näringsliv och akademin IT-forums framtida inriktning 8(12)

242 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Kommunal samverkan Kommunal samverkan utgår från kommunernas behov av en regional samverkansnivå och omfattar under närmaste åren följande delar: förutsättningar för e-förvaltning skolan i e-samhället samhällsbyggnad Med förutsättningar för e-förvaltning avses de grundläggande ramverk, tekniska lösningar och informationssäkerhet som krävs för att realisera e- förvaltning och e-utveckling. IT-forum bör även fortsatt vara en länk mellan nationell och lokal nivå, vilket inkluderar att omvärldsbevaka och förbereda medlemmarna på de förändringar som sker inom e-utvecklingen. IT-forum bör föra länets kommuners talan för att säkerställa att gjorda investeringar tillvaratas och för att beakta de förutsättningar som råder i Stockholms län (mångfald av utförare, starkt ICT-kluster, innovativ region, god tillgång till kompetens, tjänsteköp och outsourcing). IT-forum bör stödja kommunerna i förberedelser och införande av nationella ramverk, nationella bastjänster och andra samverkansfrämjande lösningar. Genom regelbundna uppföljningar av e-utvecklingen i Stockholms län bidrar IT-forum till att ge underlag för politiker, kommunledning och verksamhetsledningar. Samverkan kring e-hälsa tillsammans med kommuner, landsting och privata vårdgivare Området e-hälsa bör ses ur ett sammanhållet individ- och livshändelseperspektiv, och det är därför önskvärt att samordna arbetet. Det finns inom IT-forum ett etablerat samarbete mellan kommunerna och landstinget som det är viktigt att bevara och utveckla. De privata vårdgivarna behöver inkluderas i detta arbete. Inom e-hälsoområdet finns idag ett antal tjänster som alla vårdaktörer gemensamt behöver finansiera och använda. Bakgrunden är att landstingen inom CeHis, på nationell nivå, tagit fram gemensamma digitala system/tjänster och tekniska lösningar. Vår bedömning är att SKL kommer att etablera affärsmodeller kring dessa lösningar på ett sådant sätt att det blir enkelt för kommuner och privata vårdgivare att ansluta sig. Regionalt samarbete kommer att behövas för att säkerställa implementeringen av gemensamma tjänster. IT-forums framtida inriktning 9(12)

243 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Vi föreslår därför ett utökat regionalt samarbete inom e-hälsoarbetet. E- hälsoarbetet bör ha följande uppdrag: stödja det kommunala utvecklingsarbetet och samverkan mellan kommunerna samarbete kring gemensamma frågor mellan landsting, kommuner och privata vårdgivare med fokus på grundläggande informationsutbyte och livshändelseperspektivet, vara en länk mellan det lokala och nationella arbetet inom SKL, CeSam Regional arena samverkan mellan kommun, landsting, länsstyrelse, näringsliv och akademin Under de workshopar som genomförts inom ramen för arbetet med ITforums framtid så har vikten av att skapa en stark regional arena betonats, och att en huvudarbetsuppgift för den arenan bör vara genomförandet och uppföljningen av regional digital agendan för Stockholms län. Uppdraget att ta fram en regional agenda för Stockholms län har Länsstyrelsen, och arbetet sker i samverkan med IT-forum. Den regionala digitala agendan förväntas vara klar i oktober Vår bedömning är därför att IT-forums uppdrag inom detta är beroende av inriktningen på den regionala digitala agendan. IT-forum bör ha rollen att samordna kommunerna. Förslag Syfte och mål Syftet är att öka ambitionsnivån i det regionala samarbetet för att effektivisera kommunernas och landstingets arbete med att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Det regionala arbetet ska ske i nära samarbete med SKL, CeSam, och målsättningen är att skapa nytta för länets invånare. Stockholms län ansluter sig till de nationella målsättningarna: Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Inriktning IT-forum bör inriktas på samverkan kring gemensamma frågor och förutsättningar för e-förvaltning där livshändelseperspektivet är i fokus. IT-forum ska: IT-forums framtida inriktning 10(12)

244 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN vara en länk mellan den nationella och den lokala nivån samverka med SKLs arbete inom digitalisering vara mottagare av nationella stimulansbidrag som utbetalas till regional nivå företräda stockholmsregionen genomföra omvärldsbevakning arbeta med att skapa gemensamma förutsättningar ta fram gemensamma kravställningar ta fram gemensamma ramverk och principer stödja implementering och genomförande arbeta med uppföljning i syfte att följa e-utvecklingen De ovanstående punkterna ska vara utgångspunkten för den årliga verksamhetsplanen där gemensamma åtaganden och aktiviteter prioriteras och konkretiseras. Det regionala samarbetet inom e-hälsoområdet, är prioriterat och bör ske i samarbete med CeSam. Verksamhetsplaneringen bör vara gemensam för kommunerna och SLL och bör utmynna i en gemensam handlingsplan. Särskilt fokus behöver läggas på samarbetet mellan kommuner och landstinget. Organisation och arbetsformer KSL bör vara hemvisten för IT-forum, och KSL bör ta ansvaret för bemanning av området. Bemanningen bör bestå av e-strateger som har i uppgift att leda och samordna arbetet inom följande områden: samverkan mellan länets kommuner samverkan kring e-hälsa - tillsammans med kommuner, landstinget och privata vårdgivare Eftersom IT-forum enligt detta förslag blir en del av KSLs verksamhet behöver inget separat avtal tecknas med kommunerna. Fortsatt samverkan som regleras i avtal mellan landstinget och länets kommuner är av största strategiska vikt för arbetet inom e-hälsa. Ett avtal behöver tecknas mellan kommuner och landstinget för att reglera samarbetet. Den föreslagna organisationen och arbetsformerna är en del av en fortsatt integrering i KSLs verksamhet. Det är även en anpassning till att digitaliseringen idag är en förutsättning för nästan all verksamhet och verksamhetsutveckling, och att frågor som berör e-utveckling finns inom alla KSL:s verksamhetsområden. IT-forum bör även fortsatt vara en länk mellan nationell och lokal nivå, vilket inkluderar att omvärldsbevaka och förbereda medlemmarna på de förändringar som sker inom e-utvecklingen. I detta har IT-forum också en IT-forums framtida inriktning 11(12)

245 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN viktig funktion som nätverksorganisation. IT-forum bör representera länets kommuner för att säkerställa att gjorda investeringar tillvaratas och för att beakta de förutsättningar som råder i Stockholms län. IT-forum bör stödja kommunerna i förberedelser och införande av nationella ramverk, nationella bastjänster och andra tekniska lösningar. Inom e-hälsoområdet bör IT-forum stödja det kommunala utvecklingsarbetet och samverkan mellan kommunerna, och stödja samarbete kring gemensamma frågor mellan landsting, kommuner och privata vårdgivare med fokus på grundläggande informationsutbyte och livshändelseperspektivet. Styrning IT-forum bör även fortsättningsvis styras av tjänstemän på ledande nivå. IT-forums uppdrag indelas enligt detta förslag i två delar; en för samverkan i primärkommunala frågor och en för samverkan mellan kommunerna och landstinget, två parallella uppdrag som även finansieras olika. Den mellankommunala samverkan föreslås finansieras genom KSLs medlemsavgift. Samverkan med landstinget finansieras av landstinget och KSL gemensamt enligt särskilt avtal. I båda uppdragen kan statlig finansiering bli aktuell genom olika nationella satsningar. Av formella skäl behövs en separat styrgrupp kopplat till respektive uppdrag och dess finansiering. Vi ser det dock som angeläget att ha en samlad styrning av e- frågorna vilket gör att vi föreslår att de två styrgruppernas arbete samordnas. För kommunernas del föreslås därför personunion mellan de två styrgrupperna. För den mellankommunala styrgruppen utser KSLs styrelse kommundirektörer eller motsvarande från medlemsorganisationerna, samt förbundsdirektören för KSL. Till den andra styrgruppen utses för KSLs del samma representanter. Landstinget utser sin representation. IT-forums verksamhetsplan avseende kommunal samverkan ingår i KSLs årliga verksamhetsplan som beslutas av KSLs styrelse. Fastställelse av verksamhetsplan för samverkan med landstingets beslutas i särskild ordning enligt avtal. Finansiering Förslaget innebär sammantaget en höjd ambitionsnivå mot bakgrund av kommunernas identifierade behov i kombination med en allt mer omfattande digitalisering av hela samhället. Efter att ha drivit IT-forum under flera år genom ett särskilt avtal föreslår IT-forums nuvarande styrgrupp att verksamheten knyts närmare KSLs övriga uppdrag och att finansiering från och med 2015 sker genom ordinarie medlemsavgifter. IT-forums framtida inriktning 12(12)

246 IT-forum

247 Innehåll Nulägesbeskrivning IT-forum... 3 Bakgrund... 3 Finansiering... 3 Organisation... 4 Samarbetsformer... 4 Kommunikation med medlemmar... 5 Avtalsperiod Slutsatser... Fel! Bokmärket är inte definierat. Avtalsperiod Realisering av e-samhället på regionalnivå Fel! Bokmärket är inte definierat. Förutsättningar för e-samhället... 8 Öppna data... 8 Skolan i e-samhället... 9 ehälsa... Fel! Bokmärket är inte definierat. Samverkan Kommuner och landstinget... 9 Samhällsbyggnad... 9 Redovisning av genomlysningar av IT-forum Målbild för arbetet med e-hälsa (Governo 2011) IT-forums utvidgade uppdrag- Intervjuer med länets kommuner (intern) Uppföljning införande HSA/SITHS (Bearing point) Nulägesbeskrivning av eutvecklingen i länet Erfarenheter...12 Förbättringsmöjligheter... Fel! Bokmärket är inte definierat. Aktuella frågor kring framtida arbetsformer Samarbetsformer... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

248 Nulägesbeskrivning IT-forum Inledning IT-forum är en beskrivning av den verksamhet som bedrivits inom IT-forum under den senaste avtalsperioden. Nulägesbeskrivningen är framtagen som en del av det underlag som ska användas i arbetet med att ta fram förslag till framtida inriktning för ITforum. Bakgrund IT-forum startade som ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen och Stockholms stad. Samarbetet startade 1996 med Stockholms stad och SLL och har sedan successivt utvidgats med samtliga kommuner i länet och Gotland. IT-forums hemvist från starten och fram till 2008 var Länsstyrelsen. Efter detta flyttades IT-forums juridiska hemvist till Kommunförbundet Stockholms län (KSL). IT-forum är en sluten resultatenhet inom KSL. Syftet med IT forum var initialt teknik och infrastruktur, att främja tillväxt genom att skapa nytta, mervärde och kostnadseffektiva samhällstjänster för medborgare, organisationer och företag inom Stockholmsregionen ändrades inriktningen mot samarbete kring gemensam processutveckling och effektiviseringar samt gemensamma upphandlingar. Under den perioden genomfördes bl. a. gemensamma telefoniupphandlingar. Från 2007 prioriterades införandet av den Nationella IT strategin för vård och omsorg. Under nuvarande avtalsperiod ( ) är inriktningen att samverka kring SKL:s strategi för e-samhället för att nå målen: Enklare vardag för privatpersoner och företag. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Under avtalsperioden prioriteras arbetet med: E-hälsa IT i skolan Samhällsbyggnad Finansiering IT-forum finansieras med medlemsavgifter totalt ca 2.2 miljoner/år. Medlemsavgiften regleras i de avtal som tecknas kring varje treårig samarbetsperiod. Budgeten har utökats med de nationella stimulansmedel som SKL har förmedlat till regionalt samarbete kring e- Hälsa (ca 2,2 miljoner kr/år samt för 2013 dessutom 10.3 miljoner till bestämda aktiviteter) 3

249 Organisation Politisk nivå Politiskt finns IT-forum under KSL:s styrelse med de frågor som berör helhet och under respektive beredning i frågor som gäller: Social välfärd Utbildning Samhällsbyggnad Tjänstmanna nivå På tjänstemannanivå ser organisationen ut så här: IT-forums arbete styrs av en styrgrupp med representanter från kommunerna och Stockholms läns landsting. Styrelsen för Kommunförbundet Stockholms Län utser de kommunala representanterna. Två e-strateger har i uppgift att leda och samordna det regionala arbetet. Respektive kommun har utsett dels en e-hälsosamordnare och en IT-beslutsfattare som ingår i de regionala nätverken. Projektstyrgrupper för projekt Ett strategiskt IT-råd tillför expertkunskap KSL styrelse och beredningar IT-forums styrgrupp e-strateger ITbeslutsfattare Förbundsdirektör ehälsosamordnare Styrgrupp e-hälsa Strategisk e-samverkan Projektstyrgrupper Samarbetsformer Inom Stockholms län har samarbetet utformats utifrån ett verksamhetsperspektiv. Nedanstående samarbetsformer har använts. 4

250 1. Gemensamma upphandlingar eller utveckling, i IT-forums regi eller i verksamheten: Gymnasieintagningen - en gemensam elevdatabas, ett antagningssystem och en regional digital presentation av skolornas kvalitet. (GSI) En gemensam e-tjänst för tillståndshantering färdtjänst har utvecklats(it-forum) Origo (Länsstyrelsen) 2. Gemensamma policydokument som kompletteras med vägledningar och checklistor för lokalt genomförande: 16 principer för samverkan Vägledande principer för Öppna data 3. Gemensamma förstudier som underlag för beslut i respektive organisation eller regionalt: Peng-analys Nationell Patient Översikt (NPÖ) Förstudie regional samverkan kring Socialtjänsten på nätet (IT-forum) e-arkiv Nulägesbeskrivning Skolan i e-samhället 4. Regional gemensam projektledare som bistår de lokala projektledarna: HSA/SITHS införandet via SLL Nationell Patientöversikt (regional projektledare som stöd till den lokala projektledaren) 5. Regionala projekt, Projekt som beställs och genomförs regionalt: Tillit, Regionalt federationsprojekt 6. Praktiskt stöd i genomförande av ny teknik: Tillståndshantering färdtjänst, Task force Kommunikation med medlemmar Kommunikationen med medlemmar sker regelbundet och verksamheten är mötestät. Exempel på kommunikation: Hemsidan Möten med kommundirektörer, förvaltningschefer, IT-chefer etc Nyckelpersoner inbjuds till nätverk och temaseminarier Besök i kommuner 2010 och Governo intervjuade 2010 rapport

251 Avtalsperiod Under avtalsperioden prioriterades området e-hälsa. Ambitionen var att skapa en gemensam webbplats för vård och omsorg. Arbetet skedde i nära samarbete med Vårdguiden (nuvarande 1177/Vårdguiden). Under perioden skedde regionalt utvecklingsarbete, men resultaten motsvarade inte den fastlagda ambitionsnivån. Landstingen samarbetade dock framgångsrikt nationellt kring information och gemensamma invånartjänster för den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården. Det fanns inte, under den här perioden, något nationellt intresse för att involvera den kommunala verksamheten i Tidigt identifierades processen för Tillståndshantering för färdtjänst som ett bra område att skapa en gemensam lösning för. Bakgrunden till tjänsten var de långa ledtiderna som gjorde att den enskilde fick vänta upp till fem veckor på sitt färdtjänsttillstånd har en gemensam tjänst levererats. Det vi lyckats med gemensamt inom arbetet med att skapa en gemensamwebbplats är. Artiklar om kommunala områden publicerades Länkning mellan kommunernas webplatser och Vårdguiden och mellan Vårdguiden och kommunerna skapades. Länkarna var avancerade på det sättet att de länkade till relevant sida hos den andra aktören Kontaktinformation publicerades till sex kommuners myndighetsutövning till äldreomsorg/funktionshinder De verksamheter som samverkar mellan kommun och landsting finns idag på 1177: beroendemottagningar och ungdomsmottagningar. Fyra kommuner anslöts till Mina Vårdkontakter 2011 beslutades att förändra samarbetsformen och arbeta tillsammans i avgränsade projekt. En viktig fråga inom länet är att kunna utbyta information mellan aktörer på ett säkert sätt. För att främja digital samverkan och bistå kommunerna med stöd i sin utveckling togs 16 principer för samverkan fram. KSL:s styrelse rekommenderade kommunerna att anta principerna vilket samtliga kommuner gjorde under Värt att notera är att det inte fanns någon tidsplan för implementeringen av 16 principer för samverkan genomfördes fortsatt satsning på implementering av 16 principer för samverkan. Det togs bl. a fram: Checklistor och vägledningar för att underlätta implementeringen av 16 principer för samverkan Mallar för informationssäkerhetspolicy och informationsklassning samt ett konsekvensverktyg genomfördes två SKL finansierade projekt kring federation och kryptering av information. Ett antal utbildningstillfällen anordnades för implementering av 16 principer för samverkan. 6

252 En central fråga under avtalsperioden blev kraven på att kommunerna skulle ansluta sig till landstingens säkerhetslösningar HSA-ID och SITHS-kort. Efter många diskussioner kom länets kommuner och IT-forums styrgrupp fram till att införa HSA/SITHS som en kortsiktig lösning då systemen som krävde detta var verksamhetskritiska. Kommunerna i Stockholms län var tvungna att använda SLL:s lösning. Under 2010 togs alla förutsättningar fram och våren 2011 genomfördes anslutningen till EK (HSA) och SITHS kort infördes. Ett gemensamt arbete med förberedelser för kravställning och upphandling av e-arkiv genomfördes under Alla kommuner i länet (exkl. Stockholm som redan hade e- arkiv) var intresserade av att delta i kravställningen. SKL tog sedan över frågan om gemensam upphandling. Upphandlingen har nu slutförts och i verksamhetsplanen 2014 för IT-forum finns stöd till kommunerna vid avrop och införande. Under perioden etablerades regionala nätverk för e-hälsosamordnare och IT-beslutsfattare. En arkitekturledningsgrupp och en verksamhetsgrupp e-hälsa skapades. Under avtalsperioden etablerades även IT-forum som en medlemsorganisation med uppdrag att arbeta med verksamhetsutveckling. Verksamheten var känd i kommunernas ledning, socialtjänst och hos IT-beslutsfattare. Medlemmarna deltog på olika sätt och i varierad omfattning i samverkan. Även om e-hälsa var huvuduppdraget aktualiserades allt fler gemensamma frågor inom samarbetet. Vid slutet av avtalsperioden var samtliga medlemmar var positiva till att förlänga samarbetet till Avtalsperiod IT-forums uppdrag vidgades inför avtalsperioden och innehåller det regionala åtagandet för realisering av SKL:s handlingsplan för e-samhället. Det innebär att IT-forums uppdrag från 2012 vidgats både genom att fler områden inkluderats i åtagandet och att omfattningen av det pågående åtagandet kring e-hälsoarbetet har ökat. Prioriterade områden för IT-forum är : E-hälsa Skolan i e-samhället Samhällsbyggnad Den regionala nivån har från nationellt håll, departementen och i SKL:s handlingsplan, fått ett uttalat ansvar för utveckling av e-samhället. IT-forum utökade 2013 sin bemanning med ytterligare en e-strategtjänst. E-utveckling är numera inkluderat i KSL:s ordinarie verksamhet. Detta ger e-frågorna ökad legitimitet genom tydligare politisk förankring. Under avtalsperioden har IT-forum tydliggjort vilka mål och aktiviteter som ligger inom åtagandet. Kvaliteten på och ambitionen i den årliga verksamhetsplanen har ökat. I linje med det har uppföljningen fått ökad prioritet. Länets kommundirektörer har involverats i den årliga verksamhetsplaneringen. 7

253 Parallellt med detta har samhällsutvecklingen bidragit till att e-frågorna prioriterats högre på medlemskommunernas agendor och medlemmarnas förväntningar på den regionala nivån blir allt större. Inom e-hälsoområdet har vi regionalt en sammanhållen organisation med Stockholms läns landsting (SLL). Samarbetet mellan kommuner och landstinget inom en sammanhållen organisation är en kärna i det regionala arbetet. Den utveckling vi ser framför oss är att mer och mer hälso- och sjukvård kommer att utföras i hemmen samtidigt som invånarnas krav på service utifrån sin livssituation ökar. Vi ser samverkan mellan kommuner och landsting som fortsatt central. Det är värt att påtala att faktumet att samverkan ser olika ut nationellt och regionalt är en komplicerande faktor. Inför ny avtalsperiod har arbete med IT-forums framtida inriktning påbörjats. Under våren 2014 tas förslag fram och förankras kring IT-forums framtida inriktning. Underlaget ska bli beslutsunderlag för framtida ambitionsnivå och samverkansformer. Förutsättningar för e-samhället För att få informationstillgången att hanteras säkert och organisationsoberoende krävs det infrastruktur och informationssäkerhet som fungerar för alla inblandade parter, kommuner, landsting, privata vårdgivare och invånare. Inom länet är vi överens om grundläggande principer för elektronisk samverkan, 16 principer för samverkan. Till principerna finns praktiska handledningar framtagna. Under 2013 har användandet av principerna följts upp, uppföljningen visar att vi är på väg mot att skapa en gemensam infrastrukturell grund. Men att det behövs fortsatta investeringar för att möta behovet av säkert informationsutbyte. Närmare hälften av länets kommuner har inte ett ledningssystem för informationssäkerhet (något som är en grundläggande komponent för säker informationshantering). Vi förordar i 16 principer för samverkan federativa lösningar och arbetar för realisering av dessa. E-tjänsten för tillståndshantering för färdtjänst har federativinloggning. Nationella federationer etableras bl. a. inom skola och vård. I länet arbetar vi tillsammans med Apoteket service och SKL med införande och användning av federationerna. SKL och CeHis genomför en gemensam upphandling av vissa infrastrukturtjänster som huvudsakligen är tänkta att användas inom hälsa, vård och omsorg men som påverkar kommunernas hela verksamhet. Länet är representerat i styrgruppen och i arbetsgrupper. svåröverblickbar. Utmaningen är att bidra till att de upphandlade tjänsterna i slutändan är kostnadseffektiva och användningsbara samt att även kommunala investeringar tas tillvara. Öppna data IT-forum har i samarbete med SKL och pwc tagit fram nationellt ramverk för kommunernas och landstingens arbete med Öppna Data. Stockholms stad har sedan 2011 en handlingsplan för öppna data och har idag över 100 datakällor publicerade. Arbetet med att initiera öppna data i övriga av länets kommuner har påbörjats, men ännu har inga datakällor publicerats. Stockholms stad har vid två tillfällen genomfört app- och innovationstävlingen Open Stockholm Award, 2012 och Under 2014 är it-forum KSL samarbetspartner och länets kommuner har bjudits in att publicera sina öppna data. 8

254 Under 2014 är inriktningen att införandet av öppna data ska genomföras i flera kommuner och det nationella ramverket ska testas. Skolan i e-samhället Regional samverkan kring skolan i e-samhället är prioriterat under avtalsperioden. Det är ett komplext område, där det pågår en mängd olika initiativ både lokalt, regionalt och nationellt. Under 2012 gjordes intresseinventering från kommunerna vilket resulterade till 2013 års arbete. En nulägesbeskrivning har tagits fram. Resultatet av nulägesbeskrivningen visar att det finns stora variationer i införandetakt och kvalitet när det gäller förmågan att införa digitalt stöd i skolan. Den visar även att många kommuner saknar en strategi för IT i skolan. Den regionala utmaningen är att på bästa sätt bidra till digitaliseringen i skolan med de begränsade resurser som IT-forum har. E-Hälsa IT-forum har sedan 2008 arbetat med utveckling av e-hälsa på regional nivå. Utgångspunkten är att en genomtänkt och långsiktig satsning inom Stockholms län och Gotlandsregionen på samverkan ger förutsättningar för en säkrare och mer tillgänglig vård och omsorg satsade Socialdepartementet på e-hälsa inom programområdet evidensbaseradpraktik. KSL och SKL har tecknat en överenskommelse kring genomförande av e-hälsa. KSL har åtagit sig att samordna e-hälsoarbetet i länet vilket inkluderar riktat stimulansmedel till aktiviter i kommunerna. I 2014 års budgetproposition framgår att samma målsättningar gäller för nästa år men det framgår inte i vilken omfattning Stimulansmedel kommer att utbetalas för Stimulansmedlen ger IT-forum och länets kommuner möjlighet att satsa extra på e-hälsa. Under avtalsperioden har vi regionalt satsat på samordning med landstinget kring ledning och styrning, regional organisation, införandet av nationell patientöversikt har startat, vi har realierat e-tjänst för tillståndshantering färdtjänst mm. Samverkan Kommuner och landstinget Den samverkan som finns inom IT-forum mellan kommunerna och landstinget är central för den utveckling inom e-hälsoarbetet som pågår i länet. Idag finns det inom e-hälsoområdet ett bra samarbetsklimat mellan kommunerna och Stockholms läns landsting. Det innebär att IT-forum är med i Landstingets organsation och landstinget är med i IT-forum. Utvecklingen i samarbetet fortsätter och ambitionen i framtiden är att alla delar att känna till varandra och förstå varandras uppdrag. Hälsa, vård och omsorg utvecklas med hjälp av digital teknik och i framtiden kommer invånaren allt oftare att ha behov av sammanhållen service från sektorn. Samhällsbyggnad Inom samhällbyggnadsområdet samarbetar vi med SKL kring en sammanhållen bygglovsprocess. 9

255 Redovisning av genomlysningar av IT-forums arbete Målbild för arbetet med e-hälsa (Governo 2011) Slutsatser i rapporten är att IT-forum behöver ta nästa steg genom att förfina en handlingsplan och precisera uppsatta mål, prioritera och tidsätta olika aktiviteter samt bemanna olika delprojekt efter behov. IT-forums utvidgade uppdrag- Intervjuer med länets kommuner (intern) Avtalsperioden startade med att Karin Bengtsson erbjöd alla medlemsorganisationer ett personligt besök för att diskutera regional samverkan. Frågor som diskuterades var: Var är e-utvecklingen 2015? Vilka är era största e-utmaningar inom Skola, samhällsbyggnad och övrigt? Vad vill ni att IT-forum bidrar med Alla kommuner är eniga om att utvecklingen av e-samhället fortsätter. Det innebär att 2015 räknar vi med att e-samhället har etablerats och att verksamheterna effektiviserats med stöd av IT samtidigt som invånarna har bra digital service. Kommunerna var eniga om att det är vinster med samverkan. Inom skola, e-hälsa och samhällsbyggnadsområdet fanns önskemål om gemensamma aktiviteter och det fanns många olika önskemål om samverkansområden och konkreta projektförslag. Kring övriga områden identifierades vägledningar kring Öppna data som ett intressant område att samverka kring. Följande synpunkter framfördes kring IT-forums fortsatta arbete: Former för samverkan Viktigt att utveckla samverkan mellan SKL och IT-forum (Regionen) Önskemål om att regionalsamverkan utformas så att den minskar respektive kommuns investeringskostnader. Önskemål om samverkan kring dagsaktuella frågor och strategier för framtiden. Gärna i Nätverk. IT-forums mandat Viktigt att IT-forum har mandat och kan vara påtryckare mot beslutsfattare Viktigt att IT-forum behåller spets och kvalitet Viktigt att IT-forum står för flexibla lösningar och öppenhet gärna genom policyskapande aktiviteter Slutsatserna togs om hand inför arbetet med verksamhetsplan för Uppföljning införande HSA/SITHS (Bearing point) 2012 genomfördes en uppföljning av det regionala arbetet med införandet av HSA/SITHS. 10

256 Uppföljningen syftade till att tydliggöra lärdomar från införandet av SITHS-kort och administration av medarbetare i Ek-katalogen i Stockholms läns kommuner. Införandet av SITHS-kort och Ek i kommunerna kringgärdades av en hel del förvirring och oklarheter, både vad gäller ansvar, tidsplan och detaljfrågor. Med hjälp av det stöd som SLL IT bidrog med och den samordnade roll som IT-forum tog lyckades dock kommunerna reda ut de hinder som fanns och står i dagsläget med vad som kan anses vara ett lyckat införande av bakom sig. Det fanns faktorer som försvårade arbetet med införandet. Dessa var huvudsakligen: Bristande framförhållning gällande förändringar i tidsplan. Avsaknad av tydliggörande av ansvarsfördelning mellan medverkande organisationer. I vissa fall bristande kommunikation och ansvarsfördelning inom kommunerna. Initialt bristande förståelse för att kommunernas verklighet skiljer sig från landstingets i den kommunikation som gjordes. Ett antal huvudsakliga framgångsfaktorer har även identifierats: De forum för samverkan som IT-forum anordnade. Den sammanhållande specialist som stöttade kommunerna i detaljfrågor och som bidrog till att likrikta kommunernas arbete. Den stöd- och utbildningsinsats som SLL IT bidrog med, särskilt gällande SITHSkort. Nulägesbeskrivning av e-utvecklingen i länet 2013 Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har under 2013 kartlagt e-utvecklingen i Stockholms län. Kartläggningen har skett genom att länets kommuner använt eblomlådan, som är ett verktyg för självvärdering av service och verksamhetsutveckling med stöd av IT. Nio medlemmar har inte deltagit i självvärderingen, konsekvensen blir att underlaget är bristfälligt. Utöver eblomlådan har medlemsorganisationerna fyllt i en enkät kring 16 principer för samverkan. Resultatet av e-blomlådan visar att de deltagande kommunerna har kommit långt i arbetet med att införa principer, styrdokument och kvalitetsmål inom IT-området, samt att de har infört tekniska lösningar för säkerhet och e-tjänster. Resultatet visar också att kommunerna är bättre på att använda digitaliseringens möjligheter internt i organisationerna än till att förbättra servicen till invånarna. Störst utvecklingspotential finns inom e-hälsa, det vill säga invånarna erbjuds sällan kommunala digitala välfärdstjänster inom området äldre och omsorg. Målsättningen med de 16 principerna för samverkan är att bygga den tillit som behövs för att möjliggöra ett säkert informationsutbyte över internet. Uppföljningen visar att informationssäkerhetsarbete pågår inom de deltagande organisationerna. Idag behöver varje större organisation ett styrande dokument kring informationssäkerhet men resultatet visar att nära hälften saknar en informationssäkerhetspolicy. Dessutom saknar nära hälften av kommunerna en utpekad ansvarig för området. 11

257 Värt att notera är att endast fem medlemsorgansationer regelmässigt kravställer federation vid upphandlingar. Flera av principerna är dock beroende av nationella initiativ för att få genomslag och för att ge fullständig nytta för medlemmarna. Erfarenheter Erfarenheterna från de sista två avtalsperioderna kan sammanfattas så här: Efterfrågan på regional samverkan ökar. Detta gäller hela utvecklingen av e-samhället. De nationella förväntningarna är stora på oss som huvudstadsregion. Utvecklingen går fort och invånarna förväntar sig sammanhållen service. Inom e-hälsoområdet är den regionala arenan central då vi går mot en allt mer integrerad region där privata aktörer agerar över huvudmannagränser vilket ökar behovet av samordnade lösningar. Samverkan mellan kommuner och landstinget är central och viktig att behålla i framtiden. Här bör även privata vårdgivare i ökad omfattning bjudas in till samarbete. IT-forums mandat som regional aktör är viktig och behöver stärkas. Omvärlden förändras. Den regionala nivån stärks i många delar av Sverige. Stockholms län behöver hitta sin form för ett utvidgat regional samarbete. Ambitionsnivån i det gemensamma arbetet måste anpassas till de resurser som avsatts och det som mandat IT-forum har. Samverkan med många inblandade parter ställer stora krav på struktur och tydlighet, det behövs tydliga mål och aktiviteter kopplade till målen. För att möta detta har IT-forum integrerats i KSL:s ordinarie verksamhet och struktur vilket ger: Ökad legitimitet Förbättrade förutsättningar att driva och stödja utvecklingen i inarbetade former. Tydlighet med målsättningar och aktiviteter kopplade till målen behövs. Ett sätt vore att använda en etablerad projektstyrningsmodell och projektportfölj. Digitaliseringen påverkar idag de flesta utvecklingsfrågor. IT-forum kan inte äga alla dessa utan måste hitta sin roll och arbetsformer som stödjer regional utveckling. Gemensamma lösningar har tagits fram när verksamhetensbehov bäst har tillgodosetts med gemensamma lösningar. Gemensmamma förstudier, kravställningar, vägledningar och policyskapande aktiviteter har tagits emot positivt i länet. Medlemmarna har många gånger uttryckt att det är ett önskvärt sätt att samarbeta. Det är svårt att gå från ord till handling. Erfarenheten säger att det ofta är svårt att omsätta gemensamma överenskommelser till praktiskt genomförande i kommunerna. Medlemmarna efterfrågar hjälp i genomförandet. Gemensamma projektledare är framgångsrikt inom e- hälsoområdet. 12

258 Det är svårt för enskilda medlemmar att hålla sig informerade i en snabb utveckling. Strukturerad omvärldsbevakning behöver genomföras och arenor för erfarenhetsutbyte behöver finnas. Det är svårt att få med alla medlemmar i arbetet. Idag når IT-forum alla kommuner men alla är inte aktiva. Det finns många tongivande kommuner och IT-forum behöver aktivt arbeta för ökad delaktighet hos alla kommuner. Att arbeta med verksamhetsutveckling som stöds av IT är att tänka nytt. I det regionala arbetet behöver vi skapa samverkansytorna mellan verksamhet och IT. Kommunikation kan en regionalaktör aldrig göra tillräckligt. Utöver ett ständigt förbättringsarbete kring kommunikation bör digitala kommunikationsmöjligheter, forum, video osv införas och användas. Aktuella frågor kring framtida arbetsformer Omfattning av samarbete Finansiering av samarbete Styrning av samarbete Vad ska vara regionalt/gemensamt? o Drift o Kravställning/upphandling o Support o Administration e-arkiv Befolkningsuppgifter Kataloger Ekonomisystem HR system Något annat? Ska vi byta namn? Namnet IT-forum, är visserligen ett starkt varumärke men leder tankarna fel till teknik istället för verksamhetsutveckling. e-frågorna rör sig snabbt och det finns många aktörer, IT-forum har ett viktigt uppdrag i omvärldsbevakning och behöver parallellt med långsiktigt arbete i VP vara lättrörligt. 13

259 Bilaga 1 Styrgruppen är bemannad med representanter från länets kommuner och Stockholms läns landsting(sll). KSL:s styresle utser de kommunala representanterna. Medlemmarna är Staffan Ingvarsson Stockholms stad Ordförande Anette Holm Stockholms stad Vesna Jovic Huddinge Katarina Kämpe Sollentuna Lena Dahlstedt Nacka Martin Andreae Södertälje Patrik Hansson SLL Susanne Bayard SLL Anette Scheibe Lorenzi Länsstyrelsen adjungerad Madeleine Sjöstrand KSL adjungerad 14

260 Vägen mot en digital agenda för Stockholm Förslag till ny inriktning för IT-forum Carin Forest Anders Persson Caroline Andersson Mars 2014

261 Vägen mot en digital agenda för Stockholm Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund till projektet Kort om IT-forum Syfte, mål och avgränsningar Metod Disposition Omvärldsanalys Nationell strategikarta Regional strategikarta Utvecklingsområden för regionen Förslag på ny inriktning Målbild Prioriterade insatser Förutsättningar för att realisera prioriterade insatser Regionala förutsättningar för digitalisering för att uppnå världsklass Vägledande principer för IT-forums framtida organisation Vägledande principer för finansiering Beroenden till insatser på andra nivåer Sammanfattande reflektioner Bilagor Bilaga 1 Intervjupersoner Bilaga 2 Intervjuguide Bilaga 3 Nationell strategikarta Bilaga 4 Regional strategikarta Bilaga 5 Målgrafer Bilaga 6 Kartlagda insatser med påverkan på regionens aktörer 2

262 Vägen mot en digital agenda för Stockholm Sammanfattning IT-forum är ett regionalt samverkansorgan inom Kommunförbundet i Stockholms Län (KSL) där kommunerna i Stockholms län, Stockholms läns landsting och Gotlands kommun ingår. IT-forum ska bidra till genomförandet av SKL:s strategi för e-samhället genom att medverka till utveckling och införande av e-samhällets mål i Stockholmsregionen. Mot denna bakgrund har IT-forum en ambition att ta fram en ny inriktning för verksamheten under de närmaste åren. Detta uppdrag syftar till att utifrån den nulägesbeskrivning som ITforum gjort (IT-forum ) och en omvärldsanalys skapa en samsyn kring vilka frågor som är viktiga att samverka kring i Stockholms Län. Målet med uppdraget är att dessa frågor ska kunna ligga till grund för den nya inriktningen för verksamheten i IT-forum. Tanken är att arbetet även ska kunna tjäna som utgångspunkt för framtagandet av den regionala digitala agendan, som Länsstyrelsen ansvarar för. Syftet med denna rapport är att skriva fram IT-forums nya inriktning i en första version, vilken sedan kommer att vidareutvecklas och förankras genom att itereras i olika forum med avsikt att fastställas en slutversion före sommaren Initialt genomfördes en omvärldsanalys där en kartläggning av pågående insatser och projekt i regionen genomfördes (se bilaga 6). Parallellt genomfördes en analys av centrala strategidokument vilka resulterade i en nationell och en regional strategikarta, se bilaga 3 och 4. Dokumentanalysen visade stor samstämmighet mellan strategidokumenten där fyra genomgående målteman kunde identifieras. Detta innebär en samstämmighet i dokumenten på EU-nivå, på nationell nivå och inom SKL. Genom samstämmigheten blir de därmed även indirekt styrande för den nya inriktningen för IT-forum och har fått skapa struktur för delar av denna rapport. Vidare genomfördes en GAP-analys för att tydliggöra aktuella utvecklingsområden för regionen. Detta genom att studera skillnaderna mellan de pågående insatserna och det önskade läget i styrdokumenten som mer detaljerat dokumenterats i form av målgrafer för de fyra identifierade måltemana (se bilaga 5). Några av de utvecklingsområden som framträdde var ett outvecklat livshändelseperspektiv, potential för ökad digital delaktighet och digital demokrati liksom potential för utveckling av öppna data. Vidare synliggjordes komplexa ärendeprocesser med svag insyn från privatpersoner och företag samt effektiviseringspotential exempelvis genom möjligheten att dela lösningar, källkod och utveckling mellan olika offentliga aktörer. Utifrån omvärlds- och GAP-analysen har en ny inriktning för IT-forum tagits fram. Arbetet förbereddes genom ett antal intervjuer med ledande personer inom IT-forum (se bilaga 1), varvid ett internat med bred representation från aktörer i regionen genomfördes tillsammans med en kompletterande workshop med strategiska IT-rådet. Tidsperioden för den föreslagna inriktningen är , där en årlig aktualitetsprövning kring beslutade insatser förordas. Målgruppen för den nya inriktningen är samtliga större intressenter som på olika vis verkar för digitalisering i Stockholmsregionen vilket därmed innefattar såväl kommuner, Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen, näringslivet som akademin. Utgångspunkten i den nya inriktningen är en målbild, vilken beskriver det tillstånd regionen vill uppnå med digitaliseringen som möjliggörare. Målbilden tar fasta på den nationella digitala agendans ambitionsnivå internationellt samt dess ansats när det gäller att skapa enkelhet i vardagen för medborgarna. Samtidigt betonas Stockholmsregionens expansiva tillväxtresa med inriktning på både innovation och hållbarhet. Avslutningsvis tydliggörs IT-forums övergripande roll som en drivande och samverkande aktör i detta arbete. Målbilden har i sin tur brutits ner i ett antal insatsområden för regionens digitaliseringsarbete. Utgångspunkten är en gemensam kraftsamling utifrån livshändelseperspektivet, med en sammanhållen utveckling av service och tjänster där livshändelserna hanteras i viss ordning. Insatser har arbetats fram inom de fyra måltemana: medborgarens fokus, öppenhet och transparens, effektivt resursutnyttjande samt interoperabilitet och infrastruktur. Här blir Stockholmregionens höga ambitionsnivå kring digitalisering tydlig, både när det gäller mängden 3

263 Vägen mot en digital agenda för Stockholm insatser som prioriterats och den omfattning av samverkan som är nödvändig bland deltagande aktörer. Därför behöver ett antal prioriteringar göras i det fortsatta arbetet, som förutom prioritering mellan livshändelserna även omfattar principer som prioriterar tjänster med stor potential för automatiserade moment och/eller processer samt insatser med stor potential för många aktörer, privatpersoner och företagare att utveckla såväl kvalitet som effektivitet. Vidare har ett antal förutsättningar för att realisera prioriterade insatser identifierats. Det handlar dels om regionala förutsättningar i form av en SWOT-analys, dels om vägledande principer för organisatoriska förutsättningar. En ytterligare fråga har varit att identifiera centrala vägledande principer för finansiering av den breda och djupa samverkan som insatserna förutsätter definierats, liksom beroenden till insatser som pågår på nationell och lokal nivå. Efter genomförd analys konstateras att regionen och dess aktörer har kommit långt inom många områden. Samtidigt återstår en hel del arbete för att hantera utmaningar för att uppnå den föreslagna målbilden. Nu handlar det om att fokusera på insatser som binder samman olika aktörer i regionen med varandra, liksom med statliga myndigheter i deras respektive åtaganden. Viktigt blir också att påverka den nationella nivån (riksdag, regering, SKL) att ta sitt ansvar för frågor som på olika sätt utgör gemensamma hinder i digitaliseringen. I det fortsatta arbetet inom IT-forum gäller det att dra nytta av den goda samverkan som finns mellan organisationens olika medlemmar och av den kraftsamling som gjorts. Detta gäller inte minst genom den breda ansatsen i detta projekt, för att gemensamt kunna ta nästa steg i förverkligandet av en regional digital agenda i form av konkreta insatser. 4

264 Vägen mot en digital agenda för Stockholm 1 Inledning 1.1 Bakgrund till projektet IT-forum är ett regionalt samverkansorgan inom Kommunförbundet i Stockholms Län (KSL) där kommunerna i Stockholms län, Stockholms läns landsting och Gotlands kommun ingår. IT-forum ska bidra till genomförandet av SKL:s strategi för e-samhället genom att medverka till utveckling och införande av e-samhällets mål i Stockholmsregionen. Mot denna bakgrund har IT-forum en ambition att ta fram en ny inriktning för verksamheten under de närmaste åren. Parallellt pågår arbete med projektstart för framtagandet av en regional digital agenda, som drivs av Länsstyrelsen och där IT-forum har en viktig roll. Tanken är att det arbete som gjorts vad gäller IT-forums inriktning även kan bidra till den kommande regionala digitala agendan. 1.2 Kort om IT-forum Under de senaste avtalsperioderna har ett antal insatsområden fokuserats inom IT- forum och en bred samverkan har etablerats inom olika områden. I stort kan sägas att arbetet både har haft ett mer tekniskt orienterat perspektiv och samtidigt omfattat ett verksamhetsperspektiv, med IT som en given del i utvecklingen. Framförallt har e-hälsa varit ett prioriterat område under de senaste avtalsperioderna. Prioriterade frågor kring infrastruktur och informationssäkerhet har hanterats bland annat genom framtagandet av 16 principer för samverkan och tillits- och behörighetsfederationer. Arbete har även bedrivits avseende initiativ kring öppna data där ITforum har samverkat med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Andra frågor som prioriterats är specifikation kring e-arkivlösning, skolan i e-samhället samt stadsbyggnadsområdet. Inom flera områden har samverkan med SKL varit en central del. IT-forum leds av en styrgrupp bestående av representanter från Stockholms stad (ordförande), övriga kommuner och Stockholms Läns Landsting. Styrelsen för KSL utser de kommunala representanterna. Vid IT-forums kansli arbetar för närvarande två e-strateger, Karin Bengtsson och Jens Lindh. Basen för IT-forums verksamhet är de medlemsavgifter om 2,2 miljoner per år som betalas in av medlemmarna. Denna avgifts storlek regleras i de avtal som tecknas för varje samverkansperiod om tre år. Till dessa medel har det tillkommit resurser i form av nationella stimulansmedel som förmedlats av SKL. Dessa har uppgått till 2,2 miljoner samt för 2013 ytterligare 10,3 miljoner för bestämda aktiviteter. En viktig del i IT-forums verksamhet är även de resurser som medlemmarna avsätter till gemensamma projekt genom framförallt sitt eget deltagande. Läs gärna mer i nulägesbeskrivningen IT-forum Syfte, mål och avgränsningar Syftet med projektet är att utifrån nulägesbeskrivningen och en omvärldsanalys skapa en samsyn kring vilka frågor som är viktiga att samverka kring i Stockholms Län. Målet med uppdraget är att dessa frågor ska kunna ligga till grund för en ny inriktning för verksamheten i IT-forum. Tanken är att arbetet även ska kunna tjäna som utgångspunkt för framtagandet av den regionala digitala agendan, som Länsstyrelsen ansvarar för. I uppdragets omvärldsanalys har hänsyn tagits till de enligt vår bedömning mest centrala styrdokumenten på europeisk, nationell och regional nivå ambitionen har därmed inte varit att ge en heltäckande översikt. Detsamma gäller den kartläggning som gjorts av pågående insatser i regionen. Syftet med denna rapport är att skriva fram IT-forums nya inriktning i en första version. Denna kommer sedan att itereras, vidareutvecklas och förankras i olika forum med avsikt att fastställas före sommaren

265 Vägen mot en digital agenda för Stockholm 1.4 Metod Uppdraget har genomförts under perioden december 2013 till februari 2014 och indelats i ett antal faser enligt nedan. Projektstart Omvärldsanalys Ny inriktning Rapport och projektavslut Avstämningsmöte Workshop/internat Styrgruppspresentation I projektstarten har uppdraget planerats, inläsning av relevant dokumentation skett, såsom verksamhetsplaner och den nulägesbeskrivning som IT-forum själva tagit fram. Analysarbetet inleddes med en kartläggning av pågående insatser som påverkar aktörer i regionen och som har en påverkan på den framtida inriktningen, (se bilaga 6). Kartläggningen omfattade insatser, projekt och aktiviteter som sker på såväl nationell, regional och lokal nivå och som på olika vis påverkar kommuner, landstinget, andra aktörer i regionen samt regionen som helhet. Därefter har en omvärldsanalys skett där strategiska styrdokument analyserades och sammanställdes i strategikartor på två nivåer en nationell och en regional. Vid dokumentanalysen framträdde fyra målteman som centrala och som, även om exakta formuleringar skiljer sig åt en aning, återfinns i alla de mest centrala dokumenten inom både EU, på nationell nivå samt från SKL. Därmed blir de indirekt styrande också för den nya inriktningen för IT-forum och har fått skapa struktur för delar av denna rapport. Dessa fyra målteman är: Medborgarens fokus Öppenhet och transparens Effektivt resursutnyttjande Infrastruktur och interoperabilitet För att förtydliga och veckla ut dessa temans innehåll arbetades målgrafer fram. Målgraferna beskriver vilka underliggande digitaliseringsvärden som aktörerna bakom strategidokumenten fäster särskild vikt vid. Dessa synliggjorde vilka möjliga insatser som konkret skulle behöva genomföras för att utveckla digitaliseringen inom respektive tema. Avslutningsvis genomfördes inom ramen för omvärldsanalysen en GAP-analys för att tydliggöra aktuella utvecklingsområden för regionen. Detta gjordes genom att studera skillnaderna mellan de pågående insatserna och det önskade läget i styrdokumenten, som beskrivits i styrdokument och målgrafer. 6

266 Vägen mot en digital agenda för Stockholm Som inledning till arbetet med ny inriktning för IT-forum genomfördes fem intervjuer med personer som har ledande roller i IT-forum. Intervjupersoner och intervjuguide framgår av bilaga 1 och 2. Därefter planerades och genomfördes ett internat med bred sammansättning av deltagare från IT-forum, Länsstyrelsen, kommuner, landsting, näringsliv och akademi. Deltagarna på internatet var utvalda av uppdragsgivaren för att ge en spridning mellan olika roller som till exempel verksamhetschefer, IT-strateger och IT-chefer. Fokus för internatet var att utifrån omvärlds- och GAP-analys arbeta fram insatser och viktiga förutsättningar för IT-forums nya inriktning. Resultaten från internatet har sedan förankrats och utvecklats i en workshop med ITforums strategiska IT-råd. Avslutningsvis har vidare analys gjorts och en slutrapport tagits fram som sammanfattar arbetet och den nya inriktningen, samt de förutsättningar som bedöms krävas för ett lyckosamt genomförande. 1.5 Disposition Denna rapport är disponerad enligt följande. I kapitel 2 redogörs kortfattat för den omvärldsanalys som lett fram till de strategiska kartorna på nationell och regional nivå, liksom en summering av GAP-analysen. I kapitel 3 beskrivs den nya inriktningen för IT-forum i form av en målbild och prioriterade insatser. Förutsättningar som krävs för ett lyckosamt förändringsarbete beskrivs i kapitel 4 i form av principer för framtida organisation och finansiering, liksom beroenden till insatser på nationell och lokal nivå. Kapitlet inleds med en SWOT-analys kopplat till regionens förutsättningar att uppnå målbilden. 7

267 Vägen mot en digital agenda för Stockholm 2 Omvärldsanalys För att få inspel till den IT-forums nya inriktning har en omvärldsanalys gjorts, som resulterat i dels en nationell och regional strategikarta, dels i ett GAP mellan genomförda insatser i regionen och de ambitioner som styrdokumenten anger. 2.1 Nationell strategikarta Med utgångspunkt i en tidigare kunskapsöversikt upprättad av Governo för Länsstyrelsens räkning har en översiktlig karta av relevanta aktörer, strategiska dokument (EU, nationellt, SKL), lagstiftning, satsningar och övergripande trender tagits fram. PSIdirektivet (EU) 2003 Nationell handlingsplan för e- förvaltning (RK) 2008 Nationell ITstrategi för vård & omsorg (RK) 2006 Bredbandsstrategi 2009 Ministerial declaration of e-government (EU) 2009 Strategi för myndigheterna SOU (edelegationen) 2009 e-government action plan (EU) 2010 Grön IT 2010 Digital agenda for Europe (EU) 2010 Så enkelt som möjligt... SOU (e-delegationen) 2010 Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (RK) 2010 Under konstruktion SOU (e- Delegationen) 2010 PSI-lagen (2010) Strategi för esamhället (SKL) 2011 Vägen till effektivare e- förvaltning (e-del) 2011 En bit på väg SOU (e- Delegationen) 2011 Med medborgaren i centrum (RK) 2012) Digital agenda (RK) 2011 Att tänka nytt för att göra nytta (Innovationsråd et) 2012 Den mjuka infrastrukturen på väg (e-del) 2012 Samordning och digital samverkan (e-del) 2013 Förstärkt Organisering Digitala vägen samordning av av framtidens till förvaltningsgem e-förvaltning morgondagens ensamma (e-delegationen välfärd tjänster 2013) (SKL) 2013 (e-del) 2012 Förutsättningar för digital samverkan (SKL) 2013 Nationellt ramverk för öppna data (SKL) 2013 Strategidokument Bredband (3 st satsningar) Strategiska e-förvaltningsprojekt ( ) Nationella satsningar Hem-PC ( ) Effektivisering 1.0 medborgarnytta medskapare livshändelser 4.0 Trender 24 h-delegationen (Statskontoret) Vägledning VERVA (Finansdepartementet) Samordna e-delegationen (Finans- och Näringsdepartementet) Vägleda, Samordna och Följ upp E-legitimationsnämnden ( ) Avdelningen för digitalisering: CeSam/CeHis ( ) SKL - Avdelningen för digitalisering CeSam samt CeHis ( ) Strukturella satsningar Det kan konstateras att det under de senaste åren har tagits fram ett stort antal strategidokument på internationell och nationell nivå, som på olika sätt påverkar arbetet i regionen. Strategidokumenten varierar i sin karaktär nationella strategier, strategier med fokus på vissa områden, lagstiftning, vägledningar m.m. Man kan även se ett skifte i fokus från IT som ett medel för att åstadkomma effektivisering till vikten av att fokusera på medborgarnas nytta av tjänster. Nu finns en framväxande förståelse för vikten av att utgå från privatpersoners och företags situation och behov i livshändelser oavsett hur offentlig sektor har valt att organisera uppgifter och ansvar. De aktörer som på olika sätt påverkat utvecklingen har också varierat i sin karaktär, från rådgivande grupperingar till mer operativa funktioner. Kartan redogörs för i detalj i bilaga Regional strategikarta Utifrån den nationella kartan, togs en motsvarande karta fram med fokus på Stockholmsregionens digitalisering. Samma struktur användes, för att underlätta förståelsen. 8

268 Vägen mot en digital agenda för Stockholm Inriktning avtalsperiod , IT-forum (2009) Koncerngemen sam IT-strategi för Stockholms läns landsting, SLL (2010) Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS) (2010) Regional utvecklinsplan (RUP) LST (2010) Strategisk inriktning , LST (2012) Stockholmsregi onens innovationsstrategi, LST (2012) Inriktning avtalsperiod , IT-forum (2012) Kommunala verksamhetsplaner Verksamhetsplaner, IT-forum 16-principer för samverkan, IT-forum (2012) IT-policy inom Stockholms läns landsting, SLL (2012) Kommunala utvecklingsplaner Strategi för arbete med ITfrågor och ehälsa inom Stockholms läns landsting, SLL (2012) Kommunala e-strategier Full fart framåt 2014, LST (2013) Kommunala ITstrategier Strategidokument KSL avtalsperiod KSL avtalsperiod e-hälsa, tex HSA/SITHS-kort Infrastruktur och informationssäkerhet Vägledningar, checklistor inom t ex Öppna data, 16 principer för samverkan Nätverk och erfarenhetsutbyte IT i Skolan, Stadsbyggnad Regionala satsningar Tillstånd för färdtjänst 24 h-delegationen (Statskontoret) Vägledning VERVA (Finansdepartementet) Samordna e-delegationen (Finans- och Näringsdepartementet) Vägleda, Samordna och Följ upp KSL, IT-Forum (2008 -) E-legitimationsnämnden ( ) SKL - Avdelningen för digitalisering CeSam samt CeHis ( ) Strukturella satsningar Några skillnader som framträdde var att det regionalt blev ett tydligt fokus på den gemensamma nivån och därmed de satsningar och insatser som genomförts inom ramen för IT-forum. Under ITforums två avtalsperioder har det genomgående fokuserats på vissa insatsområden, såsom e- hälsa och informationssäkerhet, samt specifika format som vägledningar och checklistor. Därtill finns stor aktivitet inom enskilda kommuner och mellan vissa kommuner i specifika projekt. Den regionala kartan har även den en mångfald aktörer som på olika sätt styr eller faciliterar utvecklingen. Kartan redogörs för i detalj i bilaga Utvecklingsområden för regionen En analys av innehållet i styrdokumenten i ovan nämnda strategikartor visar på en bred samstämmighet i form av fyra återkommande teman: Medborgarens fokus Öppenhet och transparens Effektivt resursutnyttjande Infrastruktur och interoperabilitet Dessa teman kommer vara styrande för den nya inriktningen. För att analysera dessa har en GAPanalys gjorts mellan pågående regionala insatser och det önskade läget/målet enligt strategidokumenten. Nedan beskrivs dessa fyra teman kortfattat tillsammans med identifierade GAP. I bilagan beskrivs det önskade läget/målen mer detaljerat i form av målgrafer (bilaga 5) liksom de kartlagda insatserna (bilaga 6). 9

269 Vägen mot en digital agenda för Stockholm Medborgarens fokus Medborgarfokus handlar om att sätta medborgaren i centrum och bedriva verksamhets- och ITutveckling med privatpersoners och företags intressen för ögonen. Det handlar också om att bedriva utvecklingen genom direkt samverkan med medborgarna. Ett antal områden framträder där insatser saknas alternativt kan utvecklas (GAP). Livshändelseperspektivet outvecklat Det finns en stor potential kring att involvera näringsliv och medborgare i tjänsteutveckling, inte minst där privatpersoner och företagare har ärendeprocesser som går över huvudmannagränser. Detta dels för att svara upp mot medborgarnas allt större förväntningar och dels för att insatser inom exempelvis e-tjänsteutveckling ska nå den potential som finns kring användning av e- tjänsterna. Det finns potential att identifiera en gemensam metodik samt göra gemensamma kartläggningar av medborgarnas syn på och behov av utveckling kring interaktionen med offentlig förvaltning inom ramen för medborgarorienterad tjänstedesign. Stor potential kring delning av kunskap och erfarenheter, även om processer inte nödvändigtvis likriktas. Potential för ökad digital delaktighet Även om många aktörer i Stockholms län har varit aktiva och fortsätter att vara aktiva inom området finns, efter att kampanjen Digidel avslutades 2013, utrymme att diskutera ett regionalt nästa steg. Svårt att hitta och göra rätt Utveckla en mer enhetlig utformning och kvalitet på kommunernas webbinformation utifrån kartläggningar av medborgarnas behov och var problemen uppstår i interaktionen med förvaltningarna. Klargöra hur kommunerna ställer sig till att beskrivning av processer och eventuellt även kundinteraktioner styrs om till nationella portaler vid vidareutveckling och nyutveckling av dessa. Stor utvecklingspotential för regionens aktörer, exempelvis på grund av oklarheter kring kommunal medverkan i det nationella samarbetet kring detta. Öppenhet och transparens Öppenhet och transparens handlar om flera olika delar. Dels om öppenhet som grund för ansvarsutkrävande, dels om transparens när det gäller administrativa processer där medborgarna bör beredas möjlighet att kunna följa de ärenden som de är berörda av. Även om en stor mängd insatser pågår för att skapa öppenhet och transparens, framträder också ett antal områden där insatser saknas eller kan utvecklas (GAP). Detta såväl i relation till möjliga insatsområden ovan och i relation till den nationella digitala agendan. Öppna data på riktigt Mycket arbete återstår kring öppna data men i regionen finns även ett nationellt föredöme i Stockholms stads arbete att bygga vidare på. Stor potential finns även när det gäller öppna data avseende att utveckla gränssnitt, definiera data samt förstå nyttan. Dessa nyttor gäller även internt när verksamheter mer strukturerat börjar arbeta med sina data. Svag digital demokrati och påverkansmöjligheter Få insatser av större omfattning har identifierats, även om sociala medier liksom andra former för medborgardialog används i varierad utsträckning (bland kommunerna). 10

270 Vägen mot en digital agenda för Stockholm Möjligheter finns att vidareutveckla området regionalt genom SKLs opensource-lösningar eller genom regionala insatser kring lösningar för medborgardialog. Krångliga ärendeprocesser med bristande insyn Det finns en generell svaghet kring att beskriva och frilägga ärendeprocesser samt göra dessa transparenta för privatpersoner och företagarare genom möjlighet att följa sina ärenden från start till mål. Ett utvecklingsbehov finns inte minst kring organisationsövergripande livshändelser som skär över huvudmannagränser men även inom ramen för ärendeprocesser som skär över huvudmannagränser. Insatserna i kommunerna riskerar att bli redundanta med nationella insatser inom området risk att kravställningen i e-delegationen inte tar höjd för kommunernas behov. Effektivt resursutnyttjande Detta tema handlar primärt om resursutnyttjande; dels genom att dela lösningar och därmed kostnader för utveckling, drift och förvaltning, dels genom automatisering av processer och tillgång till grunddata från ursprungskällan, och till sist genom effektivisering av arbetssätt och processer med stöd av IT. Även om en stor mängd insatser pågår för att bidra till ett mer effektivt resursutnyttjande, framträder också ett antal områden där insatser saknas eller kan utvecklas (GAP). Arbetet kring effektivisering av resursutnyttjandet är inte heller ett arbete som blir färdigt här krävs kontinuerligt förbättringsarbete. Bristande lokalt perspektiv Risk att nationella projekt inte blir tillräckligt anpassade för regionala aktörer. Ett exempel är att arbetet kring företagens uppgiftslämnande inte höjd för kommunernas behov. En tydlig talan behöver föras från regionens perspektiv gentemot e-delegationen (samtidigt som Sveriges Kommuner och Landsting). Ovilja till större, processmässiga förändringar Ett kontinuerligt behov av fortsatt arbete för effektivisering av ärendeprocesser genom att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Ett kontinuerligt behov av ökad automatisering av ärendeprocesser och att arbeta med förutsättningarna för detta genom att t ex föreslå lagstiftningsförändringar som behövs för att förändra processerna i grunden. Organisatoriska gränser hämmar samverkan Att dela lösningar, källkod och utveckling mellan olika offentliga aktörer ligger i sin linda. I regionen finns en hel del gemensamma tjänster som bygger på gemensamma insatser men arbetet kan intensifieras genom att inte minst arbeta med förutsättningarna för detta inom ramen för LoU, befintliga avtal etc. Digitala service- och bemötandefrågor i sin linda Avsaknad av generell konceptualisering och generella lösningar kring digitala medborgarkontakter. Stora skillnader mellan kommuner kring bemötande. Ovanligt med tjänster för mötesbokning på kommunal nivå. Interoperabilitet och infrastruktur Interoperabilitet och informationssäkerhet handlar om möjligheterna att utbyta information på ett säkert sätt och som samtidigt ger nytta för verksamheterna samt privatpersoner och företag. Hela detta tema blir en form av möjliggörare för att kunna arbeta med övriga insatsområden i 11

271 Vägen mot en digital agenda för Stockholm samverkan över organisationsgränser. Ytterst handlar interoperabilitet om att organisationer ska kunna utveckla förmågan att verka tillsammans. En central förutsättning för detta är möjligheten att kunna utbyta information. Generellt sett har regionen en väl utvecklad regional samverkan att bygga vidare på vilket innebär att det finns bra strukturer inom organisatorisk interoperabilitet, vilket generellt sett är det mest problematiska området. När det gäller interoperabilitetsfrågorna pågår vissa insatser med avseende på informationssäkerhet samt de tekniska och semantiska aspekterna av interoperabilitet inom området e-hälsa. Generellt har den organisatoriska interoperabiliteten hanterats av IT-forum dels genom utvecklingen av den regionala samverkan och dels genom arbetet med 16 principer för samverkan. Historiskt har regionen fokuserat mycket på arbete för att bland annat inom ramen för 16 principer för samverkan utveckla grundförutsättningarna för samverkan genom informationssäkerhet och gränsöverskridande behörighetshantering genom behörighets- och tillitsfederationer. Samtidigt framträder också ett antal områden där insatser saknas eller kan utvecklas (GAP). Organisatorisk interoperabilitet Väl utvecklad samverkan inom regionen som behöver fördjupas och utvecklas. Viktig att utveckla detta regionalt, inte minst när det gäller att ta tillvara på regionens storlek gentemot den nationella nivån (e-delegationen och statliga myndigheter). Regionen och IT-forum kan vara en tydligare röst mot SKL, e-delegationen och regeringen. Många frågor behöver lösas nationellt genom sektorsvis samverkan mellan lokala och regionala aktörer, statliga myndigheter och nationella aktörer. Juridisk interoperabilitet Behöver hanteras nationellt men viktigt att regionen lyfter utmaningarna till regeringskansliet (edelegationen) i syfte att skapa gemensamma lösningar på återkommande juridiska problem. Semantisk interoperabilitet Arbetet med standardisering av begrepp och informationsstruktur är i sin linda och inom flertalet samhällssektorer saknas arbete, exempelvis inom skolan. Mognadsnivån varierar bland länets aktörer och arbetet är fragmenterat. Teknisk interoperabilitet Outvecklat område på nationell nivå och hanteras därför fragmenterat inom olika verksamhetsområden vilket blir kostnadsdrivande. Mognadsgraden varierar mellan regionens aktörer. Behov av modeller och metoder för lokal implementering Modeller och metoder för hur nationella insatser ska implementeras saknas. Oklart hur den kommunala sektorn ska förhålla sig till e-legitimationsarbetet problem med exempelvis privata utförare. 12

272 Vägen mot en digital agenda för Stockholm 3 Förslag på ny inriktning Utifrån omvärlds- och GAP-analys har en ny inriktning för IT-forum tagits fram. Tidsperioden är , för att skapa en tydligare koppling till mandatperioderna samt till den ordinarie styrningen inom KSL. Dock är det viktigt att säkerställa en årlig översyn och aktualitetsprövning av beslutade insatser, vilket bör göras i anslutning till uppföljning av genomförda insatser. Målgruppen för den nya inriktningen är samtliga större intressenter som på olika vis verkar för digitalisering i Stockholmsregionen. Detta innefattar såväl kommuner, Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen, näringslivet och akademin. Utgångspunkter är att agendan efter beslut i berörda instanser ska formuleras i en populärversion för bred spridning, även gentemot privatpersoner och företagare. 3.1 Målbild Utgångspunkten i den nya inriktningen är en målbild, som beskriver det tillstånd regionen vill uppnå med digitaliseringen som möjliggörare: Målbilden tar fasta på den nationella digitala agendans ambitionsnivå internationellt samt dess ansats när det gäller att skapa enkelhet i vardagen för medborgarna. Samtidigt betonas Stockholmsregionens expansiva tillväxtresa med inriktning på både innovation och hållbarhet. Avslutningsvis tydliggörs IT-forums övergripande roll som en drivande och samverkande aktör i detta arbete. 3.2 Prioriterade insatser Målbilden har i sin tur brutits ner i ett antal insatsområden för regionens digitaliseringsarbete. Tidshorisonten för insatsernas genomförande är, precis som IT-forums inriktning som helhet, Utgångspunkten är en gemensam kraftsamling utifrån livshändelseperspektivet, med en sammanhållen utveckling av service och tjänster där livshändelserna hanteras i viss ordning. 13

BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE. 200 Ramavtal och plankostnadsavtal Fittja centrum. 201 Redovisning av obesvarade medborgarförslag

BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE. 200 Ramavtal och plankostnadsavtal Fittja centrum. 201 Redovisning av obesvarade medborgarförslag KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Kommunstyrelsen 2014-09-26 Tid 2014-10-06, Kl 16:00 Plats Kommunalhuset i Tumba, 2:3 Ärenden Justering BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 198 Kommunens delårsrapport 2 199

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE. 175 Kommunfullmäktiges sammanträdesordning 2016. 177 Redovisning obesvarade medborgarförslag

BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE. 175 Kommunfullmäktiges sammanträdesordning 2016. 177 Redovisning obesvarade medborgarförslag KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [3] Kommunstyrelsen 2015-09-25 Tid 2015-10-05, Kl 16:00 Plats Kommunalhuset 2:3 Ärenden Justering Informationsärende: Ulf Andersson-Greek berättar om film- och medieverksamhet

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport 2015:1 - perioden januari-april - prognos för helåret

Delårsrapport 2015:1 - perioden januari-april - prognos för helåret Delårsrapport 2015:1 - perioden januari-april - prognos för helåret 1 SAMMANFATTNING DELÅRSBOKSLUTET Nettokostnaderna för kommunens verksamheter uppgick till 1 570 miljoner under årets första fyra månader.

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

115 Delårsrapport 1 (KS/2015:435)

115 Delårsrapport 1 (KS/2015:435) PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen 2015-06-08 Dnr KS/2015:435 115 Delårsrapport 1 (KS/2015:435) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige har behandlat delårsrapport

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening Årsredovisning för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening 769622-6120 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013.

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 1 207,0 216,5 201,5 Verksamhetens kostnader 2-1 067,1-1 000,9-971,2 Avskrivningar 3-35,9-35,5-36,3 Verksamhetens nettokostnader -896,0-819,9-806,0 Skatteintäkter

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Brf Assessorerna Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01--2010-12-31. Innehåll - förvaltningsberättelse - resultaträkning - balansräkning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 31201 Såld vård, sjukhusvård övrigt, externt 38933

Läs mer

Delårsrapport 2006. januari - augusti

Delårsrapport 2006. januari - augusti Delårsrapport 2006 januari - augusti VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 31 augusti 2006 Periodens resultat + 135 Mkr Prognostiserat helårsresultat + 99 Mkr Realisationsvinst vid försäljning av Centrumfastigheterna

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Bilaga till Revisionsrapport Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Östersunds kommun 8 april 2009 Hans Stark Anneth Nyqvist Erik Palmgren Innehållsförteckning Tillgångar...3 1.1 Materiella anläggningstillgångar...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32 Årsredovisning för Brf Fiskaren 32.1' Räkenskapsåret 2007 1(7) Styrelsen får BrfFiskaren 32 rar härmed avge årsredovisning får räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har till

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

Årsredovisning. Apollo nr 2, Bostadsrättsförening

Årsredovisning. Apollo nr 2, Bostadsrättsförening Årsredovisning för Apollo nr 2, Bostadsrättsförening 783800-0045 Räkenskapsåret 2010 07 01 2011 06 30 Org.nr 783800-0045 1 (9) Styrelsen för Apollo nr 2, Bostadsrättsförening får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Resultaträkning Not 2011-12-31 2010-12-31 Nettoomsättning 1 8 077 988 7 573 717 Fastighetskostnader Drift 2-4

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand Årsredovisning för Brf Kvarngatan 9 Marstrand 769611-5034 Räkenskapsåret 2013 1 (8) Styrelsen för Brf Kvarngatan 9 Marstrand får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370 Resultaträkningar Kommentarer till de första två tertialen, verksamhetsåret 2013/2014 Ackumulerat rörelseresultat efter 8 månader 55 MSEK (föregående år 13 MSEK) Stabila volymer och marknadsandelar Positiv

Läs mer

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874 1(7) Årsredovisning för Fjällbete i Åredalens ek förening 76968-9874 Styrelsen får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 212-1-1-212-12-31. Innehållsförteckning Sida

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2009 2008

RESULTATRÄKNING 2009 2008 6(15) RESULTATRÄKNING 2009 2008 Nettoomsättning Not 1 2 176 558 2 147 487 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -123 230-173 395 Drift Not 2-767 052-710 885 Administrationskostnader Not 2-116

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Smyrna 716426-2763

Bostadsrättsföreningen Smyrna 716426-2763 RESULTATRÄKNING 1 JANUARI - 31 DECEMBER RÖRELSENS INTÄKTER Årsavgifter och hyror Not 1 6 844 970 6 570 505 Övriga rörelseintäkter 7 153 118 161 6 852 123 6 688 666 RÖRELSENS KOSTNADER Not 2 Fastighetsskötsel

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011a01a01 a 2011a12a31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011a01a01 a 2011a12a31 1 (12) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011a01a01 a 2011a12a31 Styrelsen för Borås Golfklubb avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Brf Nya Hettemarkshuset

Brf Nya Hettemarkshuset Brf Nya Hettemarkshuset Årsredovisning 2013 BRFNyaHettemarkshusetorgnr76961497672 ÅRSREDOVISNING avseenderäkenskapsåret1januari 31december2013 Förvaltningsberättelse Föreningsinformation Bostadsrättsföreningenregistrerades2006307313undernamnetStIlian9:1,namnändradessedantill

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2013. Revisjonsrapport 2013 Genomford på uppdrag av revisorerna September 2013

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2013. Revisjonsrapport 2013 Genomford på uppdrag av revisorerna September 2013 Sundbybergs stad Granskning av delårsbokslutet 2013 Revisjonsrapport 2013 Genomford på uppdrag av revisorerna September 2013 Building a better Øuildinq a better Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING BRF SOLREGNET Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2001 Styrelsen för Brf Solregnet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2001. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHET Föreningen har till ändamål

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143 Delårsrapport, Fortsatt fokus på att öka antalet kunduppdrag Under tredje kvartalet 2014 visade Vendator ett negativt resultat. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till -3,2 procent och rörelseresultatet

Läs mer

Årsredovisning. Brf Knoppen 21

Årsredovisning. Brf Knoppen 21 Årsredovisning för Brf Knoppen 21 Räkenskapsåret 2007 Brf Knoppen 21 1(9) Styrelsen för Brf Knoppen 21 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Verksamhet Fastighet:

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 1 (8) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Styrelsen för Borås Golf AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31 Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006 Hyresbostäders hemsida har vunnit priset Guldvivan för bästa webbplats 2005. (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger verkställande

Läs mer

Delårsrapport 2010:2. - perioden januari-augusti 2010 - prognos för helåret

Delårsrapport 2010:2. - perioden januari-augusti 2010 - prognos för helåret Delårsrapport 2010:2 - perioden januari-augusti 2010 - prognos för helåret 1 SAMMANFATTNING DELÅRSBOKSLUTET Utfallet för perioden januari-augusti innebär ett positivt resultat med 236 miljoner. Resultatet

Läs mer

Delårsrapport 2011:2 - perioden januari-augusti 2011 - prognos för hela året

Delårsrapport 2011:2 - perioden januari-augusti 2011 - prognos för hela året Delårsrapport 2011:2 - perioden januari-augusti 2011 - prognos för hela året SAMMANFATTNING DELÅRSBOKSLUTET JANUARI-AUGUSTI Utfallet för perioden januari-augusti innebär ett positivt resultat med 278 miljoner.

Läs mer

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69 Finansiella rapporter 2003 Resultaträkning 66 Balansräkning 67 Förändring av eget 68 Kassaflödesanalys 69 Redovisningsprinciper och noter 70 65 Resultaträkning Mkr 2003 2002 2003 2002 Hyresintäkter Not

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer