Ett formativt arbetssätt i NVämnen MALIN NILSSON, KRC

Transkript

1 Ett formativt arbetssätt i NVämnen MALIN NILSSON, KRC

2 Lågt intresse - fundera över Kunskapssyn Vad står i läroplan och kursplan? Vilka begrepp och laborationer är egentligen viktiga? Våga rensa!

3 Använd NV-språket formativt Öppna uppgifter Mallar och exempel/standards Feedback och revidering efter feedback Tid för reflektion och självvärderingar

4 Ordlista = kursbok = prov Enzym Omättade fetter Elevens svar Lärarens feedback Elevens svar Lärarens feedback Späda Eppendorfrör Elevens svar Lärarens feedback Elevens svar Lärarens feedback

5 EPA? Tankefrågor, t ex Vad menas med naturliga tillsatser? Enskilt/ Ensam: Jag tror att. Par: Min kompis tror att. Så då kom vi tillsammans fram till att. Alla: De olika grupperna trodde att. Så vi kom gemensamt i klassen fram till att.

6 Reflektera För- och nackdelar Sortera Samla argument Olikheter och likheter Olika metoder Vilka begrepp/bilder/ ämnen hör ihop? Etiska ställningstaganden Olika forskningsrapporter Vetenskapligt och ovetenskapligt Rangordna efter t ex ph eller löslighet Larmrapporter Förr och nu Motivera svaren!

7 Concept cartoons Nej, självklart inte! De behövs för att maten ska hålla längre och smaka gott. De skulle inte få användas om de var farliga Ja, men tillsatser kanske i vissa fall inte kan uteslutas för att få den smak om vi är vana med eller för att maten annars lätt skulle kunna bli angripna av bakterier eller skadedjur Är alla tillsatser i livsmedel farliga? Nej, troligtvis inte. Men det finns både dåliga och bra tillsatser så man bör vara observant Ja! Tillsatser ska inte få finnas i livsmedel! Naturliga och obehandlade råvaror är bäst för hälsa och miljö. Tänk t ex på alla allergiska människor!

8 Den grymma sanningen Larmrapport om vatten

9 Kemins karaktär och arbetssätt Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller Planering och genomförande av experiment, samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån kemiska modeller, till exempel frågor om hållbar utveckling Vad kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning

10 Öppna laborationer Stärker självförtroendet Motiverar analys och progressions -tänkande Språkutvecklande Motiverar tänkande och reflektion Gynnar samarbeten

11 Att tänka på som lärare vid öppna laborationer Mål och syfte? Hur klargöra ramarna? Hur ge tid för självvärdering och reflektion? Exempel? Ämnesinnehåll? Hur se till att alla har samma grundförutsättningar? När och hur = bedömning? Hur och när använda återkoppling? Begrepp och förmågor? Hur dokumentera? Utvärdera undervisningen?

12 Bedömning av praktiska förmågor Planering med hänsyn till yttre förhållanden Säkerhetstänkande (föra, under och efter) Kommunikation (före, under och efter) Flexibilitet och kontinuerligt resonemang - laborationsteknik Användandet av NVbegrepp i rätt sammanhang Tolkning och analys eventuell redigering, samt föreslår förbättringar Använder utrustningen på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt Dokumentation på ett genomtänkt sätt av observationer, resultat och reflektioner Bygga på teorier/information som källkritiskt granskats

13 Bedömningsverktyg ska vara uppgiftsspecifik! Begreppsförståelse Planering och frågeställning Dokumentation Laborationsteknik E (bra) C (bättre) A (bäst) Översiktligt, med viss säkerhet, exemplifiera Viss planering med stöd, relevanta metoder Viss struktur, motiverar och förtydligar delvis Viss säkerhet (med stöd) vid hantering av utrustning och av kemikalier. Kan med stöd välja metod kan med stöd hitta alternativa metoder i stunden Utförligt, med viss säkerhet, exemplifiera Noggrann planering med visst stöd, relevanta metoder med backup, tid och säkerhet Tydlig struktur, motiverar och förtydligar genomgående Stor säkerhet i hantering av kemikalier och utrustning, samt vid val av metod, kan självständigt hitta alternativa metoder i stunden Utförligt och nyanserat, med säkerhet, generalisera Noggrann och självständig, relevanta metoder med backup, tid, säkerhet och flöde Mycket tydlig och genomtänkt, motiverar och förtydligar genomgående, hänsyn till felkällor Mycket stor säkerhet i hantering av kemikalier och utrustning, samt vid val av metod, kan självständigt hitta relevanta alternativa metoder i stunden, tar hänsyn till och vägleder grupp-medlemmar

14 Vad jag kommer att titta på och bedöma Olika aspekter av laborationen: Frågeställning (genomförbarhet) Planering av tid och säkerhet Val av metod och utrustning och deras hantering Val av kemikalier och deras hantering Samarbete i gruppen Förmåga att tänka om och revidera Kommunikation (före, under och efter) Dokumentation Kontinuerlig analys Avfallshantering Omdöme (1-10): Tips:

15 Hur kan exempel på praktisk förmåga ges? Demonstrationslaboration (live eller film) Utforma planering framför eleverna Gå igenom gammal planering och diskutera för- och nackdelar Ta hjälp av äldre elever beskriver hur och ger tips Youtube, UR Gå igenom gamla, filmade elevlaborationer (olika bedömningsnivåer)

16 Min laboration före försöket Frågor: Varför har jag valt att göra denna laboration? Vad behöver jag kunna för begrepp? Vad behöver jag för utrustning och kemikalier? Vilka säkerhetsaspekter måste jag tänka på? Vad förväntar jag mig för resultat? Varför förväntar jag mig dessa resultat? Vilka steg i laborationen tror jag är mest känsliga? Hur ska jag observera och dokumentera resultat? Vad är viktigt att observera och när i laborationen kan detta observeras? Mina tankar och svar: Alternativt kan en checklista användas

17 Hur bedöma flera grupper samtidigt? Be elever filma sina laborationer Låt elever göra demonstrationer (efter feedback) för klassen Gör ett en strukturell checklista eller matris att kryssa i samtidigt som laborationen pågår Be elever föra laborationsbok där alla reflektioner och observationer samlas

18 Förslag på teman till öppna laborationer Hur är det Vilka maträtter innehåller mest fett? Innehåller mjölk eller sojabönor mest protein? Hur fungerar värktabletter och hur tas de upp? Hur kan bakterier påverkas av olika kemikalier? Kan vi göra ett eget nagellack? Vad är det för skillnad mellan Cola och Cola light? Varför rostar bilar olika mycket/snabbt?

19 Elevplanering (bakterier) Vad är bakteriens älsklingsmat: 1. Vi vill se vad bakterien kan växa på för mat och vad de inte gillar. Vi tar näringspulver och blandar med vatten som vi gjorde på lektionen. Sen ska lösningen värmas och smälta ihop. Sen häller vi den i plattorna och låter stelna. Vi valde att testa en gummibjörn, en bit ägg, lite köttfärs och en bit äpple. På den andra plattan tog vi saker som vi tror att bakterier inte gillar. Det är medicin, handsprit, tvål och diskmedel. Eftersom dessa är flytande måste de fångas upp av filterpapper. Vi klipper bitar (0,5x0,5) som man droppar det som förväntas avskräcka bakterierna på och sedan måste man vänta i en vecka. 2. Det vi tror att bakterierna kommer gilla är ägg och köttfärs för dom innehåller näringsämnen, främst proteiner, som de behöver för att leva, växa och föröka sig. Eftersom det inte brukar växa mögel på frukt tror vi inte att de kommer gilla äpplet. Godis borde inte attrahera då sockret är så hårt bundet - men eftersom hål i tänderna är ett resultat av bakterier kanske de gillar det. Bakterierna tror vi kommer dra sig bort från alla dom saker vi valt eftersom vi använder dessa ämnen för att göra rent på oss själva, i hemmet, samt för att behandla infektioner. Störst negativ effekt tror vi handsprit har eftersom de torkar ut bakterierna.

20 Återkoppling i form av frågor Kan ni använda fler av relevanta NV-begrepp och ett naturvetenskapligt språk? Ni skriver att ni ska använda medicin vad menar ni med det? Ni har tydligt förklarat vilka ämnen ni tror att bakterierna kommer att gilla/inte gilla. Kan ni hitta förklaringar i boken eller på nätet som kan stödja de teorier ni har? Hur tänker ni ange källor? Hur mycket (koncentration/massa/volym) ni tog när ni gjorde agarplattorna och av de olika ämnena ni valde? Beskriv beräkningar och motivera era val Hur tillförde ni bakterierna? Vilka bakterier kommer ni att använda? Hur tänker ni runt säkerheten före, under och efter laborationen? Hur kan ni göra era resultat mer statistiskt säkra? Kommer ni ha en kontroll? Har ni en plan för hur ni ska dokumentera era observationer och resultat? Vilket/vilka steg i laborationen tror ni är känsligast? Hur ska ni agera då? Kan ni förtydliga ert flödesschema så att det är tydligt vad ni behöver för utrustning och kemikalier? T ex hur och när ska ni läsa av bakterietillväxten?

21 Komplettering= Mer detaljerad, strukturerad Testa bakterier i saliv: Tillverka plattor (6 st) med näringsmedium + agar (10 g/l). För att statistisk säkra resultaten upprepas de båda försöken 3 gånger (se beräkningar av koncentrationer på separat papper) 1. Spotta saliv på plattan och sprid ut med botten av ett provrör (volymen samma på varje platta, ca 0,25 ml) Fördela plattan i fyra delar med något potentiellt attraherande (gummibjörn, äpple, köttfärs och ägg) i varje del, markera och förslut plattan med parafilm (om tid finns kan vi lösa upp respektive livsmedel och testa ) Avläs efter 3-6 dagar och se var tillväxten är störst (mät med linjal och räkna antal kolonier), dokumenteras med mobilkamera, samt mätvärden i en tabell vid tre tillfällen (dag 3, 5 och 6) Efter avslutad laboration destrueras petriskålarna med konc. HCl eller autoklavering 2. Tillsätt bakterier från saliv enligt punkt 1 Sätt ett ämne som ska fungera rengörande/bakteriedödande och därmed repellerande; handsprit, tvål, diskmedel (Yes) och upplöst antibiotika (på filterpapper), markera på plattan och förslut med parafilm Avläs efter 3-6 dagar och se var tillväxten är minst (mät med linjal och räkna kolonier) enligt punkt 1 3. Undersökningen kan utvecklas genom att testa bakterier i omgivningen, t ex skolmaten och på bestick i skolmatsalen. Ett annat alternativ är att fastställa vid vilka koncentrationer av respektive repellent/attraktant som störst bakterierörelse kan noteras, samt att utgå från endast 1 bakteriestam (då saliv kan bestå av flera)

22 Självvärdering eget projekt Vad lyckades du bäst med? Vilka laborationstekniker tar du med dig? Hittade ni ett bra sätt att dokumentera? Vad är nästa steg? Vilka begrepp var nya? Vad var svårast och varför? Vilka begrepp var viktigast och i vilka sammanhang kan de användas

23 Checklista - kunskapsfokus Påstående: Ja/Nej: Nej men jag vet hur jag ska ta reda på det: Jag kan bereda lösningar av olika koncentration Jag förstår vad det innebär att ha en negativ kontroll Jag kan identifiera några bakteriekolonier Jag vet vad snabba kolhydrater innebär Jag vet vad kemotaxi är Jag har viss förståelse för hur bakterier kommunicerar

24 Ämnesövergripande vinster! Genom att planera tillsammans med lärare i andra ämnen kan bättre uppgifter som täcker flera områden skapas Eleverna får en helhetsbild av skolämnena vilket mer liknar den verklighet de kommer att möta Samplanering kan leda till sambedömning som ger mer likvärdiga betyg, samt reducerar mängden rättningsobjekt

25 Utvärdera lärandet Fundera (gärna med dina kollegor) på Motsvarade elevernas resultat de förväntningar ni lärare hade? Gav uppgiften eleverna möjlighet att uppnå de eftersträvade målen? Kunde alla nivåer av kunskapskraven uppnås genom uppgiften? Kan ni samla in exempel på olika bedömningsnivåer för att diskutera närmare? Kan ni skapa ett feedbackprotokoll? Fanns det missförstånd och fel som flera elever uppvisade? Vilka moment verkade kritiska för lärande?

26 Formativa prov? Börja med ett prov som är öppet med få större frågor Ge feedback med punkter om vad eleven kan och vad som kan utvecklas Nästa lektion; Ge eleven t ex 20 minuter att gå igenom sin feedback Gör provdel 2 där feedbacken från prov 1 direkt kan användas för att klara prov 2

27 Formativa prov del 1 Provfråga 1: Simon har nyss fått körkort och kör ca 4 mil varje dag till och från skolan (5 dagar i veckan). Bilen drar ca 1,2 l per mil och priset för bensinen är 15 kr/l. I skolan har Simon lärt sig att 1 l bensin ger 2,28 kg koldioxid. Hur mycket koldioxid släpper han genom sin bilkörning ut i veckan? Hur mycket försvinner som vattenånga vid reaktionen varje dag? Vad är det för reaktion som har skett och vad har detta för effekt på miljön? Kan han göra något för att minska sin påverkan på miljön? Om han vill minska sitt utsläpp av koldioxid till 45 kg i veckan hur ska han göra då? I denna fråga kan vi förenkla formeln för bensin till C8H18

28 Feedbacksprotokoll Vad förväntar vi oss för svar? Viktiga kunskaper/förmågor: Skriva reaktionsformel för förbränning av bensin (förenklad) och balansera denna Beräkna hur många kg koldioxid som släpps ut i veckan Beräkna mängd vatten (massa) som bildas per dag Miljöanalys och ge exempel på alternativa bränslen Beräkna mängd bensin som ger 45 kg koldioxid, reflektera över antal mils körning detta motsvarar och reflektera över alternativa bränslen eller transportsätt Viktiga begrepp: Förbränning Växthuseffekt Alternativa bränslen, t ex etanol, biogas Utbyte vid reaktioner och energiinnehåll Balansera formler

29 Bedömning E C A Begrepp Kan övergripande och till största delen korrekt förklara begreppen växthuseffekt, förbränning, kolets kretslopp. Använder till största delen begreppen i rätt sammanhang Kan genomgående korrekt förklara begreppen växthuseffekt, förbränning, kolets kretslopp. Använder begreppen i rätt sammanhang Kan genomgående korrekt och nyanserat förklara begreppen växthuseffekt, förbränning, kolets kretslopp. Kan använda flera ämnesspecifika begrepp. Använder begreppen i rätt sammanhang Beräkning (mängd vatten/dag) Beräknar utbytet av vatten delvis korrekt genom att visa viss förståelse för molförhållanden och sambandet mellan M, m och n Beräknar utbytet av vatten korrekt genom att visa förståelse för molförhållanden. Beräkningarna är tydliga/lätta att följa. Beräknar utbytet av vatten korrekt genom att visa förståelse för molförhållanden. Beräkningarna är tydliga, lätta att följa och tydligt motiverade.

30 Bedömning E C A Reflektion Kan övergripande reflektera över växthusgaser och grön koldioxid Kan genomtänkt reflektera över växthusgaser och grön koldioxid Kan genomtänkt och nyanserat reflektera över växthusgaser och grön koldioxid Reflekterar delvis över olika energikällors /bränsleformers påverkan på vår miljö Kan delvis reflektera över förbränning under bildande av koldioxid och vatten. Visar därmed viss förståelse över att inget försvinner bara omvandlas Reflekterar över olika energikällors/bränslefor mers påverkan på vår miljö Reflekterar över förbränning under bildande av koldioxid och vatten. Visar därmed djup förståelse över att inget försvinner bara omvandlas Reflekterar över olika energikällors/bränslefor mers påverkan på vår miljö som visar på en djup förståelse för både olikheter i utbytet av reaktioner, så väl som ekonomiska aspekter Reflekterar nyanserat över förbränning under bildande av koldioxid och vatten. Visar därmed djup förståelse över att inget försvinner bara omvandlas

31 Formativt prov del 2 Provfråga 2: Tänk er att ni i klassen diskuterade olika typer av bränslen för bilar, samt för och nackdelar med dessa. En faktor ni skulle ta hänsyn till var utsläpp av koldioxid, en annan kostnad, och en tredje inverkan på miljön och vår hälsa. De ämnen er lärare gav er att jämföra var etanol (C2H5OH), bensin (C8H18) och diesel (C14H30). Om ni tänker er att ni har en bil med en tank som rymmer 30 liter och er bil drar 0,8 liter bensin/mil, 0,45 liter diesel/mil eller 0,91 liter etanol/mil hur skulle utsläppet av koldioxid skilja sig mellan de olika bränslena?

32 Snabb återkoppling = snabba resultat Wonderwall Självrättande prov Exit tickets Trafikljus Mentometrar Checklistor Små whiteboards

33 Snabb klassrumsfeedback Molntjänster, t ex Google Drive eller olika skolplattformar där rättning sker i realtid och dokument kan delas Självrättande prov på nätet t ex Socrative är en app som är utformad för att elever ska kunna ge respons på olika påståenden via mentometrar, spel och övningar för smartphones, laptops, and surfplattor Via Voto eller Mentimeter kan du göra omröstningar i klassrummer för att skapa diskussioner eller känna av förståelsen/kunskapsnivån eller etiska åsikter

34 Tack för er uppmärksamhet!