KALLELSE till sammanträde

Transkript

1 Styrelse Kommunförbundet Norrbottens styrelse KALLELSE till sammanträde Ordinarie ledamöter i Kommunförbundet Norrbottens styrelse kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 22 mars klockan Plats: Videosammanträde (För instruktioner, se litet längre fram i detta dokument ) Ordförande, föredragande och kanslipersonal finns i Räddningstjänstens lokaler i Luleå. Föredragningslista med tillhörande handlingar bifogas. Handlingarna finns även tillgängliga på webbplatsen Delgivningar redovisas endast på webbplatsen enligt styrelsens beslut. Ledamot som inte kan närvara kallar sin ersättare och meddelar detta till Kommunförbundet Norrbottens kansli på telefon eller e-post: kahn@bd.komforb.se KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN Karl Petersen Ordförande /Kjell-Åke Halldén

2 Styrelse Föredragningslista 1. Val av justerare 2. Föredragningslista 3. Rapport, Projekt Låt Vildlaxen vandra hem Muntlig information av projektledare Glenn Douglas 4. Förstudie Digitala trygghetslarm Muntlig information av Tony Blomqvist, VD, IT Norrbotten Bilagor: a) PM, b) Förslag från IT Norrbotten, c) Förstudie enligt rubrik. 5. Samverkan mot våld Muntlig information av projektledare Annika Stävenborg-Vennberg. Bilaga: Förslag till genomförandeplan för Projekt Samverkan mot våld 6. Årsredovisning 2011 Bilagor: a) PM, b) Årsredovisning Verksamhetsplan och budget 2012 Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik, c) Förslag på utveckling av strategiskt folkhälsoarbete för Norrbotten. 8. Rapport, Hemsjukvårdsutredningen Muntlig information av Ingrid Carlenius, kansliet 9. Hastighetsbegränsningar i kommunerna Bilaga: PM. 10. Revidering av arvodesreglemente Bilagor: a)pm, b) Förslag enligt rubrik, c) Förteckning över arvoden i kommuner och landsting. 11. Förbundsfullmäktige 2012 Bilaga: PM. 12. Motion om undertecknande av CEMR- deklarationen Bilagor: a) PM, b) Motion enligt rubrik 13. Dator till varje elev Bilaga: PM. 14. Förslag om ytterligare ledamot i styrgruppen för Konstmuseet i norr Bilaga: PM. 15. Extra styrelsesammanträde Bilaga: PM 16. Plats för styrelsesammanträde

3 Styrelse Bilaga: PM 17. Val Bilaga: PM. 18. Rapporter Rapport från Tillväxtberedningen Rapport från Kommunikationspolitiska rådet Rapport från Barn- och utbildningsberedningen Rapport från Socialberedningen Rapport från Kulturberedningen Direktörens rapport 19. Delgivningar 20. Övriga frågor

4 Instruktion för videosammanträde För att delta i videosammanträde så startar ni Polycom CMA Desktop. När programmet startat så skriver ni in rumsnumret i den avlånga rutan under den röda luren. Tryck sedan på den röda luren (Call) för att ringa upp. Rumsnummer till Räddningstjänstens stabsrum i Luleå är: Ni som inte har Polycom CMA installerat på er dator ska använda någon av nedanstående metoder: Använder du ett externt Polycomsystem så ringer du in på videoin.nll.se## Har du Tandbergsystem så ringer du in på @videoin.nll.se Har du inget av ovanstående så ringer du in på videoin.nll.se extension Vi har fått besked från kommunernas IT-ansvariga att alla styrelsens ledamöter kan delta i videosammanträden av detta slag. För frågor om teknik ombeds ni kontakta IT-ansvarig i respektive kommun. För tekniska problem under sammanträdet hänvisas till landstingets teknikakut på nummer Ordföranden, övriga politiker från Luleå, kansliets personal och föredragande finns i räddningstjänstens stabsrum i Luleå. Ordföranden och stabsrummet kan nås via sekreteraren på nedanstående telefonnummer. Kjell-Åke Halldén Sekreterare Mobiltelefon:

5 Plats för noteringar: Ärende 4

6 Förstudie Digitala trygghetslarm Styrelsen har , 69, beslutat Att Att IT Norrbotten får uppdraget att utreda förutsättningarna för ett gemensamt system för trygghetslarm i Norrbotten utredningen finansieras inom IT Norrbottens ordinarie verksamhet IT Norrbotten har inlämnat förstudien och föreslår styrelsen besluta Att IT Norrbotten får i uppdrag att genomföra upphandling av ett gemensamt system för trygghetslarm i Norrbottens kommuner. Socialcheferna från samtliga kommuner i länet har under ett möte diskuterat frågan. Socialcheferna delar IT Norrbottens åsikt beträffande de problem som förändringen i näten för telekommunikation skapar för traditionella trygghetslarm/telefoner baserade på analog teknologi. IT Norrbotten har också föredömligt fångat den utökade komplexitet med blandning av de tre tekniska miljöer som vi i dagsläget befinner oss i. Socialcheferna delar även uppfattningen om behov av att få fram kravspecifikationer för trygghetslarm/trygghetstelefon med syftet att få fram gemensamma normer inom området. Det är av största vikt att få en bra och funktionsduglig utveckling så att en gemensam standard uppnås. IT Norrbotten är en viktig part i detta arbete. Socialcheferna har dock en annan uppfattning om en gemensam larmcentral vilket inte heller ingår i uppdraget. I nuläget ställer sig socialcheferna inte bakom en upphandling av en gemensam larmcentral. Socialcheferna anser att IT norrbotten ska vara behjälplig med Kravspecifikationer Testa trygghetslarmens funktionalitet Genomföra upphandling av trygghetslarm/trygghetstelefoner och teckna ramavtal för avrop. Socialberedningen har berett ärendet och beslutat föreslå styrelsen ge IT Norrbotten följande uppdrag Att genomföra upphandling av trygghetslarm/trygghetstelefoner och teckna ramavtal för avrop Att testa trygghetslarmens funktionalitet Att utarbeta kravspecifikationer för trygghetslarmen

7 Till Kommunförbundet i Norrbottens styrelse Sävast/Boden Vid kommunförbundets styrelsemöte den fick IT Norrbotten i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett gemensamt system för trygghetslarm i Norrbotten. Med anledning av detta tillsattes en projektgrupp med representanter från kommuner, landsting och IT Norrbotten för att utreda frågan. I projektgruppen har det ingått representanter från såväl socialtjänst, vård som itfunktion. IT Norrbotten överlämnar nu sin rapport till Kommunförbundets styrelse. Utifrån den regionala projektgruppens arbete, IT Norrbottens deltagande i regeringens arbete kring Trygghetslarm, tekniktester utförda av IT Norrbotten samt remiss av förstudie till samtliga socialchefer i Norrbotten så föreslår IT Norrbotten: - Att IT Norrbotten får i uppdrag att genomföra upphandling av ett gemensamt system för trygghetslarm i Norrbotten. IT Norrbotten rekommenderar därför Kommunförbundet i Norrbottens styrelse att ge IT Norrbotten i uppdrag att genomföra upphandling av trygghetstelefoner och gemensam larmcentral för Norrbottens kommuner. Med vänliga hälsningar IT Norrbotten AB Tony Blomqvist, VD IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

8 Process för att upphandla trygghetstelefoner och gemensam larmcentral för Norrbottens kommuner. 1. Uppdrag Vid kommunförbundets styrelsemöte den 11 mars 2010 fick IT Norrbotten i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett gemensamt system för trygghetslarm i Norrbotten. Med anledning av detta tillsattes en projektgrupp med representanter från kommuner, landsting och IT Norrbotten för att utreda frågan. I projektgruppen har det ingått representanter från såväl socialtjänst, vård som IT-funktion. IT Norrbotten överlämnar nu sin rapport till Kommunförbundets styrelse. 2. Beslut Kommunförbundet i Norrbottens styrelse beslutade den 22 mars 2012 att rekommendera kommunerna i Norrbotten att ge IT Norrbotten i uppdrag att genomföra upphandling av trygghetstelefoner och gemensam larmcentral för Norrbottens kommuner. 3. IT Norrbotten begär fullmakt för upphandling IT Norrbotten kommer att gå ut till samtliga kommuner i Norrbotten och begära att få en juridisk fullmakt för att genomföra följande upphandlingar. A. Digitala trygghetstelefoner B. Innovationsupphandling omfattande nya modeller för trygghetstelefoner såsom smarta telefoner, smarta plattor för att b.la. möjliggöra bild och ljudinformation via video, larm i hemmet samt utanför hemmet. C. Larmcentral som kan ta emot larm avseende samtliga redovisade tekniker enligt bilaga 1, d.v.s. fast telefoni, mobil telefoni, fast alternativt mobilt bredband. För larmcentralen ser vi två olika lösningar: 1. Larmcentralen köps som tjänst från befintlig aktör på marknaden. 2. Gemensam larmcentral byggs upp i Norrbotten och därför inhandlas teknik för att skapa en sådan central. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

9 Sida 2 av 3 Genom upphandlingen utvärderas den bästa lösningen utifrån fastställda kriterier. Detta för att synliggöra de två alternativens ekonomiska - och funktionella fördelar. OBS 1. Genom ovanstående förfaringssätt tas en helhetslösning fram för ett system enligt bilaga 1. Olika tekniker samt Larmkedja OBS 2. Upphandling B och C kommer att genomföras enligt LOU principen konkurrenspräglad dialog. 4. Nominering av upphandlingsgrupp IT Norrbotten kommer att gå ut med en inbjudan till samtliga kommuner och be att få in nomineringar till Upphandlingsgruppen som förutom representanter från IT Norrbotten ska bestå av representanter från socialtjänst, IT avdelning samt upphandlings avdelning. 5. Nuvarande regionala projektgrupp Den nuvarande regionala projektgruppen för digitala trygghetslarm i Norrbotten med koppling till kontaktpersoner i kommunerna övergår till att bli en referensgrupp till Upphandlingsgruppen. 6. Kommunförbudets sociala beredningsgrupp Ordförande i socialnämnderna för nedanstående kommuner föreslås bilda en styrgrupp till projektet: Luleå, Piteå,Boden, Överkalix samt Gällivare. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

10 Sida 3 av 3 BILAGA 1: Olika tekniker samt larmkedja OLIKA TEKNIKER - TRYGGHETSLARM Fast telefoni (analog) - Bristande standard - Bristande trygghet - Begränsad funktionalitet Mobil telefoni (GSM) - Bristande standard - Bristande trygghet - Begränsad funktionalitet Fast bredband Mobilt bredband (IP) - Standard - Säkrare larm - Ökad funktionalitet - Kommunerna återtar kontrollen I dagsläget befinner vi oss i tre tekniska miljöer, såväl analog, mobilt/gsm som bredband (IP). Detta skapar en utökad komplexitet med en blandning av olika miljöer avseende såväl trygghetstelefoner som larmcentraler. Larmkedja IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

11 DIGITALA TRYGGHETSLARM I NORRBOTTEN Förstudie IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

12 2 (39) 1 Sammanfattning Förändringar i näten för telekommunikation skapar problem för traditionella trygghetstelefoner baserad på analog teknologi. Näten förändras genom att ny teknik införs och i vissa fall ersätts traditionella telefoninät med nya digitala IP-baserade nät av kostnadsskäl. Exempel på detta är nyproduktion av bostäder och nedmontering av föråldrade telefonväxlar samt medföljande teleledningsstolpar. OLIKA TEKNIKER - TRYGGHETSLARM Fast telefoni (analog) - Bristande standard - Bristande trygghet - Begränsad funktionalitet Mobil telefoni (GSM) - Bristande standard - Bristande trygghet - Begränsad funktionalitet Fast bredband Mobilt bredband (IP) - Standard - Säkrare larm - Ökad funktionalitet - Kommunerna återtar kontrollen I dagsläget befinner vi oss i tre tekniska miljöer, såväl analog, mobil/gsm som bredband (IP). Detta skapar en utökad komplexitet med en blandning av olika miljöer avseende såväl trygghetslarm, trygghetstelefoner som larmcentraler. Utifrån denna bakgrund fick IT Norrbotten i uppdrag från Kommunförbundet i Norrbotten att utreda förutsättningarna för ett gemensamt system för trygghetslarm i Norrbotten. Samtidigt genomför Hjälpmedelsinstitutet, på uppdrag av regeringen, ett program, Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer, med utvecklings- och informationsinsatser som syftar till att stödja kommunerna i att stärka säkerheten i trygghetslarmtjänsterna i samband med det pågående införandet av digital teknik inom teleområde. I Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdrag deltar IT Norrbotten. IT Norrbotten har även fått i uppdrag att inom ramen för programmet Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer genomföra teknikstudier. Kommunerna har idag trygghetstelefoner som bygger på analog teknik. Denna förstudie visar på hur problematiken kring övergång från analog IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

13 3 (39) teknik till digital teknik avseende trygghetstelefoner, trygghetslarm och larmcentraler skall lösas samt vilka nya möjligheter som skapas. Denna förstudie behandlar endast larm i ordinärt boende. Förstudien avgränsas till Norrbotten. I denna förstudie konstateras att med de framtida digitala larmen/larmcentralerna erbjuds bättre möjligheter vad avser leverantörsoberoende, ökad robusthet samt nya möjligheter avseende tjänster och larmenheter. Genom att samordna en upphandling av trygghetstelefoner/trygghetslarm samt en gemensam larmcentral i länet så ges det bättre möjligheter till koordinering över kommungränserna. Ett möjligt hot för att införa digitala trygghetslarm som identifierats är brist på bredband i vissa geografiska områden i länet. IT Norrbotten har tillsammans med Norrbottens kommuner startat projektet Bredband till alla. Målsättningen med projektet är att kommunerna identifierar vilka hushåll och företag i Norrbotten som saknar möjlighet att teckna bredbandsabonnemang om minst 1 Mbit/s. Vi ser att de kommande bredbandsbaserade (IP) trygghetslarmen med dess kopplingar till bildfunktion (video)kommer att kräva minst 1 Mbit/s symmetriskt för att uppnå s.k. HD-kvalitet på bilden. De nya kommunikationsmöjligheterna genom bredband möjliggör skapandet av nya tjänster avseende nytta för både samhälle, företag och individ. Dagens trygghetstelefoner övergår till att bli en tjänstepalett av enskilt valbara möjligheter att skapa sin egen förstärkta trygghet och sociala närvaro med både grannar, vänner och släkt, såväl lokalt som internationellt. Tjänstepalettens honnörsord är integrering av redan befintliga tjänster som kopplas samman genom IT standards och mänskliga behov, helt enligt den digitala agendans målbild IT i människans tjänst. Framtidens trygghetslarm med dess utökade möjligheter för integration med e-tjänster, nya sensorer m.m. kan ge brukaren möjlighet att bo hemma längre än vad som är möjligt idag. Detta ger ett utökat mervärde för brukaren i form av bättre och tryggare livsmiljö samtidigt som kommunen minskar sina kostnader för särskilt boende. En digital infrastruktur innebär att man i högre grad än tidigare kontinuerligt kan övervaka att trygghetslarm är inkopplade, har ström och att kommunikationsvägen från trygghetslarmen till larmcentralen inte är överbelastad eller bruten. Att nu ta nästa steg kring en gemensam plattform för digitala trygghetslam/larmcentral ger nya möjligheter avseende kostnadsbesparingar och effektivitetsvinster. Dessutom kan vi ytterligare förstärka våra kommuninvånares känsla och upplevelser kring god omsorg och vård inom regionen utifrån en gemensam digital omsorgs- och vårdstrategi för både omsorgstagare, anhöriga och personalgrupper. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

14 4 (39) Under en övergångsperiod kommer det att parallellt finnas såväl analoga, GSM som IP-baserade trygghetstelefoner. Det innebär att larmcentralerna under en begränsad tidsperiod kommer att behöva kunna ta emot såväl analoga, GSM som IP-baserade larm. En testmiljö har byggts upp hos IT Norrbotten som gör det möjligt att testa olika leverantörers lösningar av digitala trygghetslarm, och hur dessa påverkas av yttre omständigheter, som tålighet mot störningar i förbindelsen till larmcentralen, stresstester, och leverantör av Internetförbindelse. Syftet med testerna har varit att dra lärdom om funktion och robusthet i dagens digitala trygghetslarm. Målet för den regionala projektgruppen för Digitala Trygghetslarm i Norrbotten är att ta fram upphandlingsunderlag, vilket säkerställer utvecklandet av världens bästa trygghetslarm (enligt målbilder från Regeringens digitala agenda) larm med integration av sociala digitala nätverk såsom t.ex. Facebook, bild och ljud, ökad funktionalitet för brukare, anhöriga, personal i omsorg och sjukvård, handenheter såsom smarta telefoner, läsplattor m.m. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

15 5 (39) 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND SYFTE MÅL AVGRÄNSNINGAR PROJEKTORGANISATION DEFINITIONER ENKÄT TELIAS RIVNING AV DET ANALOGA NÄTET LÖSA DET AKUTA PROBLEMET PROCESS TRYGGHETSLARM (RIVNING) GRÅA- OCH VITA FLÄCKAR TEKNIKTRENDER FAST TELEFONI INTE LÄNGRE INTRESSANT FRAMTIDA TJÄNSTERS KRAV PÅ NÄTET PROJEKT BREDBAND TILL ALLA VARFÖR ÖVERGÅ TILL NY TEKNIK Ökad säkerhet Ökad funktionalitet E-hälsa Hemsjukvård SAMMANFATTNING TEKNIKTRENDER TRYGGHETSLARMSKEDJA TRYGGHETSLARM/TRYGGHETSTELEFON KOMMUNIKATIONSKEDJA LARMCENTRALENS KOPPLING TILL LARMTELEFONEN REGERINGENS DIGITALA AGENDA FRAMTIDEN HÄR OCH NU FRÅN ANALOGT TILL DIGITALT NULÄGE FASTA TELEFONNÄTET GSM MOBIL TELEFONI HELDIGITALT/IP-BASERAT INSTALLATIONSPROBLEMATIK FREKVENT FUNKTIONSÖVERVAKNING/HEARTBEAT LARMCENTRALER NULÄGE BÅDE ANALOGT OCH DIGITALT IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

16 6 (39) 16.3 ÖVERGÅNG TILL HELT DIGITAL LARMMOTTAGNING Regional gemensam databas - Länsnod Larmmottagning VERKSAMHETSSYSTEM EKONOMI KOSTNADER I SAMBAND MED TELIAS TEKNIKSKIFTE KOSTNADER FÖR BREDBANDS-BASERADE LARM OMSORGSACCESS VEM ÄR ANSVARIG FÖR BREDBANDSABONNEMANGET? TEKNIKTESTER FÄLTTESTER HAPARANDA KOMMUN Resultat fälttest Haparanda kommun LABBMILJÖ HOS IT NORRBOTTEN Resultat test i labbmiljö hos IT Norrbotten UTVÄRDERING AV TRYGGHETSTELEFONERS SIGNALERING VIA GSM Resultat REKOMMENDATIONER FÖR FORTSATT TESTVERKSAMHET FORTSATT TESTVERKSAMHET SWOT STANDARDISERING LAGSTIFTNING BRANSCHORGANISATION UPPHANDLING KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE LARM KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE LARMCENTRAL ATT UTREDA REFERENSER OCH BILAGOR IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

17 7 (39) 3 Bakgrund Förändringar i näten för telekommunikation skapar problem för traditionella trygghetstelefoner. Näten förändras genom att ny teknik införs och i vissa fall ersätts traditionella telefonnät med nya digitala IP-baserade nät av kostnadsskäl. Exempel på detta är nyproduktion av bostäder och nedmontering av gamla telefonväxlar samt medföljande teleledningsstolpar. Förändringen har skapat tveksamhet hos kommuner, installatörer och larmcentraler samt att det vid tester visat sig att larm inte alltid kommer fram. På marknaden finns numera trygghetstelefoner konstruerade för den digitala infrastrukturen men erfarenheten av deras installation, funktionalitet och användning är begränsad. Idag, i Sverige, finns inte heller larmcentraler som kan ta emot ip-baserad datatrafik från digitala larm. Utifrån denna bakgrund fick IT Norrbotten i uppdrag från Kommunförbundet i Norrbotten att utreda förutsättningarna för ett gemensamt system för trygghetslarm i Norrbotten. Samtidigt genomför Hjälpmedelsinstitutet, på uppdrag av regeringen, ett program med utvecklings- och informationsinsatser som syftar till att stödja kommunerna i att stärka säkerheten i trygghetslarmtjänsterna i samband med det pågående införandet av digital teknik inom teleområde. I Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdrag deltar IT Norrbotten. IT Norrbotten har även fått i uppdrag att inom ramen för programmet Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer genomföra teknikstudier. 4 Syfte Syftet med detta projekt är att säkerställa att trygghetslarmen i Norrbotten fungerar vid övergången från analog till digital teknik. I första skeendet gäller det den akuta situationen med TeliaSoneras avveckling av den fasta telefonin. Viktigt är också att säkerställa att Norrbottens invånare har tillgång till säkra och framtidsinriktade trygghetslarm i en digital miljö. Syftet med tekniktesterna är att utvärdera hur nya digitala trygghetslarm fungerar i en digital infrastruktur, samt hur de fungerar med olika operatörer och utrustning för elektronisk kommunikation. 5 Mål Målen med projektet är att: - Säkerställa att TeliaSoneras nedläggning av fast telefoni inte påverkar funktionen för nuvarande brukare av trygghetslarm. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

18 8 (39) - Ta fram ett underlag som kan ligga till grund för ett beslut om en eventuell framtida gemensam upphandling av gemensamt system för trygghetslarm i Norrbotten. - Genom tekniktester utvärderat hur de nya digitala trygghetstelefonerna fungerar med olika operatörer och utrustningar för elektronisk kommunikation. 6 Avgränsningar Denna förstudie behandlar endast larm i ordinärt boende. Förstudien avgränsas till Norrbotten 7 Projektorganisation IT Norrbotten fick i uppdrag från Kommunförbundet i Norrbotten att utreda förutsättningarna för ett gemensamt system för trygghetslarm i Norrbotten. Med anledning av detta tillsattes en gemensam projektgrupp med representanter från kommuner, landsting och IT Norrbotten för att utreda frågan. I projektgruppen ingår representanter från såväl verksamhetssida som IT-enheter. DELTAGARE I PROJEKTORGANISATIONEN: Tony Blomqvist IT Norrbotten, ordförande Catherine Melby IT Norrbotten, regional projektledare Anders Sjödin IT Norrbotten, teknisk projektledare IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

19 9 (39) Christina Hansson Anders Skoglund Carina Kapraali Rolf Sannebjörk Anna-Lena Andersson P-E Halvardsson Ingegerd Wettainen Markus Mäkitaavola Lars Ekman Ulf Gustafsson Stig Söderström Bertil Pettersson Per-Erik Simma Oskar Jonsson Gällivare kommun, socialtjänsten Gällivare kommun, it-avdelningen Haparanda kommun, socialtjänsten Haparanda kommun, it-avdelningen Luleå kommun, socialtjänsten Luleå kommun, it-avdelningen Pajala kommun, socialtjänsten Pajala kommun, it-avdelningen Piteå kommun, socialtjänsten Piteå kommun, it-avdelningen Älvsbyns kommun, socialtjänsten Älvsbyns kommun, it-avdelningen Norrbottens Läns Landsting Hjälpmedelsinstitutet, Programledare regeringsprogram Digitala Trygghetslarm KONTAKTPERSONER I KOMMUNERNA: Bengt Isaksson Arjeplogs kommun, socialtjänsten Catrin Höglander Arvidsjaurs kommun, socialtjänsten Sissel Lundman Arvidsjaurs kommun, socialtjänsten Carola Johansson Bodens kommun, socialtjänsten Helena Samuelsson Bodens kommun, socialtjänsten Christina Hansson Gällivare kommun, socialtjänsten Kristina Larsson Gällivare kommun, socialtjänsten Carina Kapraali Haparanda kommun, socialtjänsten Ingela Östlund Jokkmokks kommun, socialtjänsten Christina Karlsson Kalix kommun, socialtjänsten Stefan Wikström Kiruna kommun, socialtjänsten Anna-Lena Andersson Luleå kommun, socialtjänsten Monika Lund Pajala kommun, socialtjänsten Ingegerd Wettainen Pajala kommun, socialtjänsten Lars Ekman Piteå kommun, socialtjänsten Stig Söderström Älvsbyns kommun, socialtjänsten Jan-Erik Nilsson Överkalix kommun, socialtjänsten Carina Kemppainen Övertorneå kommun, socialtjänsten Katarina Wälimaa Övertorneå kommun, socialtjänsten IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

20 10 (39) 8 Definitioner Benämning Analog Analog trygghetstelefon Automatiskt testlarm CPE Digital Digital trygghetstelefon DTMF Frekvent funktionsövervakning Full-Rate GPRS GSM Half-Rate Heartbeat HTTPs Beskrivning Objekt som inte är digitalt. Är en trygghetstelefon, byggd på analog teknik, vars larm och röst skickas och mottages analogt till larmmottagaren. Detta kan ske via det analoga traditionella telenätet, mobilnät eller via en IP-telefon (VoIP) eller annan konverteringsbox. Larmet initierat automatiskt. Larmtelefonen ringer upp larmcentral enligt förinställt schema Customer Placed Equipment, vanliga kundplacerade konsumentroutrar och switchar. Objekt baserat på diskreta storheter. Är en trygghetstelefon, byggd på digital teknik, vars larm och röst skickas och mottages digitalt till larmmottagaren. Dual Tone Multi Frequency, signalering över analoga telefonnätet där två frekvenser tillsammans unikt identifierar en specifik signal, såsom exempelvis en siffra på telefonen. Se heartbeat. Talkodare som används i GSM med 13 kbit/s bithastighet och som förkortas FR. General Packet Radio Services - teknik för dataöverföring via GSM-nätet. Global System for Mobile communication andra generationens mobiltelefonisystem. Ett andra generationens (2G) mobiltelefonisystem, det vill säga ett digitalt system som används för överföring av tal och data. Talkodare som används i GSM med 6,5 kbit/s bithastighet och som förkortas HR. Trygghetstelefonen skickar med jämna mellanrum ut ett livstecken till en övervakande dator. Kallas också frekvent funktionsövervakning. HTTPS (Hypertext Transfer Protocol Secure) är ett protokoll för krypterad transport av data via httpprotokollet. HTTPS-anslutningar används ofta för betalningsöverföringar på internet och för känsliga överföringar inom företag. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

21 11 (39) Benämning Internet IP IP trygghetstelefon IP-adress IP-telefoni Jitter Manuellt provlarm Proxy server PSTN SIP Beskrivning Ett stort antal datorer sammanlänkade med en gemensam kommunikationsmetod, det så kallade Internetprotokollet (IP). Internet Protocol, det kommunikationsprotokoll (det vill säga en regelsamling) som används för överföring av information i datornätverket Internet. Ibland används istället termen TCP/IP, där man också nämner IP-protokollet Transmission Control Protocol, som utnyttjas för en stor del av IP-tillämpningarna, såsom för e-post (smtp) och webben (http). Är ett uttryck för en trygghetstelefon vars larm och röst skickas och mottages via ett IP-baserat nätverk till larmmottagaren men anger inte om trygghetstelefonen är byggd med digital eller analog teknik. En IP-adress, ett IP-nummer (eng. Internet Protocol address) är ett nummer som används som adress för enskilda datapaket i IP-standarden, den grundläggande standarden för trafik på Internet. För mer detaljer se exempelvis Wikipedia genom följande länk - Är överföring av röstsamtal och liknande via datornätverk baserade på internetprotokollet (IP). Till skillnad från traditionell telefoni sker överföringen uppdelad i datapaket. IP-telefoni kallas ibland webbtelefoni eller bredbandstelefoni, engelskans VoIP (Voice over IP). Variation i fördröjning mellan IP-paket (max fördröjning min fördröjning). Påverkar hur mycket data som måste buffras i exempelvis trygghetstelefonerna för att tal ska låta bra. Larm initierat manuellt av personal eller brukare/användare En server som agerar mellanhand för förfrågningar från klienter som söker resurser från andra servrar Det publika telefonnätet (PTN), på engelska Public Switched Telephone Network (PSTN), är ett världsomspännande nätverk bestående av kretskopplade telefonväxlar och förbindelser som levererar traditionella telefonitjänster till allmänheten, s.k. plain old telephone service (POTS). Benämns i förstudien såsom analoga nätet. Session Initiation Protocol (SIP) är ett protokoll utvecklad av IETF och numera en godtagen standard för initiering, ändring och avslutning av interaktiva sessioner som innefattar multimedia såsom video, ljud, spel och virtual reality. Speciellt är SIP känt för möjligheten till telefoni och även video-samtal. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

22 12 (39) Benämning TCP/IP Transportlagret, TCP och UDP Trygghetslarm Trygghetstelefon Beskrivning TCP/IP är en arkitektur för datakommunikation över nätverk med en struktur som delas upp i olika lager. För mer detaljer se exempelvis Wikipedia genom följande länk Transportlagret hanterar kommunikation mellan datorers portar där TCP är säkrare på bekostnad av hastighet jämfört med UDP. TCP är det mest använda transportlagersprotokollet på Internet eftersom det kan hantera de fyra olika fel som kan inträffa vid paketöverföring i IP-nätverk. För mer detaljer se exempelvis Wikipedia genom följande länk Trygghetslarm kallas larm som är avsedda att användas av äldre, personer med funktionsnedsättning eller andra personer i situationer där de kan uppleva otrygghet. Inom äldrevården har man ofta trygghetslarm som används för att sända larmsignaler till vårdpersonalen, när brukaren behöver hjälp. Oftast behövs ett samtal för att fastställa larmnivån och oftast används då en larmtelefon istället. Trygghetstelefon är det samma som trygghetslarm men med skillnaden att det även kan upprättas en talförbindelse mellan mottagare och sändare som då ger en bättre kommunikation med den larmande. I dagligt tal används ofta trygghetslarm även för en trygghetstelefon vilket kan skapa osäkerhet. 9 Enkät För att kunna få en uppfattning om nuläget avseende trygghetslarm så genomfördes en enkätundersökning hos samtliga kommuner i Norrbotten. I enkäten fanns frågor såsom: vilket trygghetslarm man använder i kommunen, hur många larm man har, hur många av dessa som är kopplade till en GSM-modul, övriga tillbehör, avtal samt larmmottagning. Utifrån enkäten framkom det att det finns ca larm i länet som används, nästan 350 larm finns som reserver. Det finns larm från i princip tre olika larmleverantörer representerade; Tunstall, CareTech och STT Condigi. Det finns ett antal olika varianter på vilken larmmottagning som används. 10 Telias rivning av det analoga nätet Idag finns det ca telestationer i Sverige och i stort sett alla hushåll har kopparnät. Det kopparbaserade nätet bärs upp av cirka två miljoner telefonstolpar. Cirka en miljon av dessa stolpar nyttjas av de kunder som framförallt bor i glesbygd. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

23 13 (39) TeliaSonera har bedömt att kostnaderna för dessa kunder inte är rimliga i förhållande till intäkterna och vill i samband med detta byta ut den fasta telefonin i kopparnätet till fast mobil telefoni dvs. gå från en analog teknik till en digital teknik. Detta medför att de analoga trygghetslarmen måste bytas till digitala larm. Enligt vår uppfattning innebär detta att trygghetslarmsbyten måste gå i fas med nedläggningar och införande av ny teknik. TeliaSonera har inlett ett arbete, projekt Teknikskifte, som innebär att delar av det fasta nätet, långa stolplinjer och små telestationer, ersätts med fast mobil telefoni. Det gäller nät med stort renoveringsbehov och som inte är tekniskt eller ekonomiskt möjligt att underhålla. Arbetet är planerat att pågå i ungefär fem år med start 2010 och berör cirka hushåll och företag i Sverige. I Norrbotten berörs samtliga 14 kommuner Lösa det akuta problemet Problematiken idag är att kommunerna har trygghetstelefoner som bygger på den analoga tekniken vilken i framtiden kommer att ersättas av bredband, såväl fast som trådlös. Men fram till att bredband finns tillgängligt till alla hushåll så gäller det att lösa det akuta problemet, d.v.s. Telias nedläggning av det analoga telenätet, vilket görs genom att hitta lösningar som bygger på mobilteknik (GSM, GPRS, CDMA) som bärare av larmen fram till larmcentralen. I ett första steg måste en identifiering av berörda trygghetslarm göras. Detta innebär att det måste till en samordning mellan den information TeliaSonera har om vilka orter som är berörda och den information som kommunernas socialtjänst har över vilka trygghetslarmsabonnenter man har på berörda orter Process trygghetslarm (rivning) I och med att TeliaSonera påbörjade nedläggningarna uppstod problem med att identifiera vilka trygghetstelefoner som kommer att vara berörda. Det är viktigt att kommunerna i god tid får vetskap om detta så att de hinner förbereda installation av ersättnings larm. Som en följd av detta togs i Norrbotten, i samverkan med TeliaSonera och kommunernas socialtjänster, en process fram för att säkerställa att informationsöverföringen fungerar så effektivt som möjligt. Bland de problem som löstes genom processen finns: - Sekretess avseende abonnenter hos TeliaSonera - Sekretess avseende vårdtagare hos kommunen - Behöriga mottagare av information - Behörigt sätt att delge information - Åtgärder efter information erhållits För kompletterande information se bilaga 1, Process för identifiering av berörda Trygghetslarms användare I det här arbetet har vi sett att det är ett informationsproblem att berörda människor inte får rätt information. Det är också viktigt hur information når berörda trygghetslarmsabonnenter. Dessa är många IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

24 14 (39) gånger äldre personer som inte förstår teknikskiftet och som dessutom lätt kan bli oroade Gråa- och Vita fläckar Det finns områden som helt saknar såväl GSM-täckning som bredbandstäckning vilka måste identifieras. När det gäller bredbandsfrågan i Sverige idag brukar vi tala om vita och gråa fläckar. Vita fläckar är områden där det inte finns något bredband överhuvudtaget. Grå fläckar är områden där det finns viss form av datakommunikation, dock med mindre än 2 Mbit/s uppströms respektive nedströms. I IT Norrbottens rapport Slutrapport Inventering av Vita- och Gråa fläckar konstateras att utifrån de olika utredningar som lyfts fram i rapporten så är tillgången till bredband varierande över länet. På hastigheter upp till 1 Mbit/s är tillgången god i hela länet. Det finns dock områden där tillgång till bredband helt saknas. I de inventeringar som kommunerna gjort med en målbild på bredband omfattande överföringshastigheter med minst 2 Mbit/s symmetriskt så finns ett utbyggnadsbehov inom regionen identifierat. 11 Tekniktrender 11.1 Fast telefoni inte längre intressant En pågående trend är att hushåll i allt större utsträckning väljer att avveckla sin fasta telefoni och övergår i första hand till mobiltelefoni och i andra hand IP-telefoni. Samtidigt så sker ingen nybyggnation av analoga kopparnät vid nybyggnation av fastigheter Framtida tjänsters krav på nätet Vi ser att de kommande bredbandsbaserade (IP) trygghetslarmen med dess kopplingar till bildfunktion (video)kommer att kräva minst 1 Mbit/s symmetriskt för att uppnå s.k. HD-kvalitet på bilden. För att kunna använda sig av bredbandsbaserat (IP) trygghetslarm utan bildfunktion så kan en hastighet på mindre än 1 Mbit/s nyttjas. För att möjliggöra talfunktion, med god kvalitet så behöver talet vara prioriterat dvs. tal måste gå före data. Strömtillförsel till den elektroniska utrustningen måste vara stabil, för att inte få dataförluster som kan medföra avbrott i datakommunikationen. Alternativ redundans dvs. att kommunikationen kan ta nya vägar vid ev. avbrott måste undersökas. En viktig paramenter är möjligheten till frekvent funktionsövervakning av digitala trygghetslarm vilket medför att man snabbt kan få korrekt information om vilka hushåll och områden som är drabbade vid strömavbrott Projekt Bredband till alla IT Norrbotten har tillsammans med Norrbottens kommuner startat projektet Bredband till alla. Målsättningen med projektet är att kommunerna identifierar vilka hushåll och företag i Norrbotten som saknar möjlighet att teckna bredbandsabonnemang om minst 1 Mbit/s. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

25 15 (39) Alla hushåll och företag som saknar möjlighet att teckna bredbandsabonnemang har rätt att stå med på en lista, som Post- och telestyrelsen sammanställer. Regeringen har som mål att ett grundläggande behov av bredband om 1Mbit/s skall vara täckt i hela Sverige tom Denna målsättning ska ej blandas samman med regeringens målsättning om 90 procentig täckning av en bredbandshastighet om 100 Mbit/s år Grundtanken från regeringens sida är att den ordinarie telekommarknaden skall kunna täcka samtliga hushåll och företag i Sverige. För de hushåll eller företag som ej kan erhålla detsamma har Net4Mobility (samverkansbolag mellan Tele2 och Telenor) fått en generell rabatt om 300 miljoner kronor vid en frekvensauktion som genomfördes av PTS 2010, för att nyttjas vid bredbandsutbyggnad, dit ordinarie marknad inte kan nå. Fördelen är att Net4Mobility bygger ut sitt nät med både 4G samt mobiltelefoni. Hastigheterna för 4G beräknas med dagens teknologi till Mbit/s. Dock finns det fortfarande behov av utbyggnad av den kommunala bredbandsinfrastrukturen genom lokala insatser från kommunen/stadsnätet inte minst för att nå regeringens mål på 100 Mbit/s till 90 procent av alla hushåll Varför övergå till ny teknik Den digitala infrastruktur som nu byggs i Sverige innebär nya möjligheter för trygghetsskapande lösningar. Svenska företag är världsledande på digitala kommunikationssystem för trygghet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Flera system är utvecklade i samarbete med svenska kommuner och tjänsteföretag och är exempel på samarbete mellan företag och samhälle. Med endast en enda teleoperatör på marknaden och en enda analog infrastruktur var det enkelt att förlita sig på hög driftsäkerhet, samtidigt var det inte oproblematiskt att i praktiken till en rimlig kostnad kontrollera trygghetslarmens kommunikationsväg och funktion mer än en gång per dygn. En digitalisering av trygghetslarmen är en anpassning till den moderna infrastruktur som växer fram. En faktor som driver på utvecklingen är att medborgarna i allt högre utsträckning väljer digital kommunikation Ökad säkerhet En digital infrastruktur innebär att man i högre grad än tidigare kontinuerligt kan övervaka att trygghetslarm är inkopplade, har ström och att kommunikationsvägen från trygghetslarmen till larmcentralen inte är överbelastad eller bruten. Fördelarna är många men kräver samtidigt mer övervakning av funktion och kommunikation eftersom den digitala infrastrukturen i vissa avseenden är sårbarare än den tidigare infrastrukturen för fast traditionell telefoni Ökad funktionalitet Nya digitala trygghetslarm och skilda valfria trygghetstjänster som exempelvis larm från brandvarnare, fallarm och inaktivitetslarm kan IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

26 16 (39) med digital teknik ges en möjlighet att övervakas med ett kortare intervall och administreras på ett effektivare sätt Brukare För trygghetslarmsabonnenten skulle en ökad funktionalitet kunna innebära minskade resor till vårdcentral. Detta då man istället skulle kunna genomföra enklare rutinkontroller via den digitala tekniken t.ex. blodtryckskontroller. En annan möjlighet är att döva teckenspråkiga skulle kunna kommunicera med larmmottagningen via video Anhöriga En tre-betygs uppsats vid Linnéuniversitetet i Växjö, 2011, belyser de anhörigas situation vid vård av strokepatienter i hemmet. Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar hos vuxna och är den diagnos som kräver flest vårddagar på sjukhus och i hemmet. Det finns beräkningar på att över personer vårdar sina anhöriga i hemmet. En av slutsatserna i uppsatsen är att anhöriga mår psykiskt dåligt av sin nya helt omstrukturerade livssituation och en effektivare hjälp från sjukvård/omsorg var önskvärd. Stöd efterfrågas i form av avlastning och kontinuitet i vården/omsorgen. Här skulle den nya digitala tekniken med bild och ljud kunna integreras med både de anhörigas och vård/omsorgstagande personens behov E-hälsa IT Norrbotten administrerar, förvaltar och utvecklar tillsammans med Norrbottens läns landsting och Norrbottens kommuner en gemensam videokonferensplattform som nyttjas bl.a. för olika e-hälsotjänster. Exempel på detta är diagnostik av hudåkommor på distans, sjukgymnastik och vårdplanering. Dagens brukare av trygghetslarm/trygghetstelefoner nyttjar redan idag kommunernas omsorgstjänster och/eller sjukvårdens vårdande tjänster. Genom de digitala trygghetslarmens integrering med e-hälsotjänster med ljud och bild kan nya integrerade tjänster erbjudas på distans genom en sampaketering en s.k. tjänstepalett Hemsjukvård Inom förstudiens ram har en analys genomförts avseende eventuell koppling mellan det nu pågående hemsjukvårdsprojektet mellan Norrbottens kommuner och Norrbottens läns landsting. Trygghetslarmen berörs inte direkt av hemsjukvårsprojektet. Dock kan vi konstatera att en digital kontakt med hemsjukvårdspatienterna kan vara av intresse Sammanfattning tekniktrender Den nya digitala tekniken med utgångspunkt från bredband (IP) skapar helt nya möjligheter att koppla samman olika och skilda behov utifrån Norrbottens geografiska och demografiska förutsättningar ur ett stads, landsbygds- och glesbygdsperspektiv. I Norrbotten har vi även en fördel av att vi skapat en gemensam modell för att mötas på distans med ljud och bild, videokonferens. Denna möjlighet har skapat nya tjänster inom bl.a. e-hälsoområdet samt nya IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

27 17 (39) kunskaper och erfarenheter. Den digitala tekniken innebär kostnadsbesparingar, tidsvinster samt effektivitetshöjande åtgärder. Att nu ta nästa steg kring en gemensam plattform för digitala trygghetslam/larmcentral ger nya möjligheter avseende kostnadsbesparingar och effektivitetsvinster. Dessutom kan vi ytterligare förstärka våra kommuninvånares känsla och upplevelser kring god omsorg och vård inom regionen utifrån en gemensam digital omsorgs- och vårdstrategi för både omsorgstagare, anhöriga och personalgrupper. 12 Trygghetslarmskedja I den kartläggningen som är gjord så har det varit viktigt att se vilka funktioner och tekniker som blir berörda av teknikförändringen. Ex. på detta är trygghetslarmstelefonen, trygghetslarmscentralen, kommunikationsvägen, se bild nedan. Trygghetslarmskedjan 12.1 Trygghetslarm/Trygghetstelefon Trygghetslarm kallas larm som är avsedda att användas endast för larm där man behöver snabbt tillkalla hjälp. Används lämpligen av äldre, personer med funktionsnedsättning eller andra personer i situationer där de kan uppleva otrygghet eller ej är förmögna att kommunicera verbalt via larmet. Den andra formen av larm kallas för trygghetstelefon, används oftast av äldre som kan kommunicera via larmet och meddela sin status till omsorgsgivaren innan val av insats görs. Trygghetslarm i ordinärt boende beviljas utifrån Socialtjänstlagen. Biståndet kan vara ett traditionellt bistånd, förenklat bistånd eller en service utifrån kunds behov. Den främsta kundgruppen består av äldre personer men även yngre personer kan vara i behov av trygghetslarm. Trygghetslarmets uppdrag är korta punktinsatser när det fallerar i hemmet. Varje kommun har egna rutiner om verkställighet och dessa kan variera i landet. Gemensamt är att de utgår från socialtjänstlagen och har sin verkställighet i det lagrummet. Skulle ett larm föranleda medicinska bedömningar kan trygghetslamet förmedla den kontakten till sjukvården om trygghetslarmskund medgiver detta. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

28 18 (39) 12.2 Kommunikationskedja Sättet att överföra information/larm från trygghetslarmet till larmcentralen kallas kommunikationskedja. Kommunikationskedjan är beroende av vilka möjligheter till anslutning som finns. Oavsett teknik och operatör är det viktigt att operatörens nät är öppet för den kommunikation som görs av trygghetstelefonen, dvs. funktionskontroll och larm över datakanal med möjlighet till röstsamtal vid larm från brukaren. För att säkerställa att larmkedjan fungerar genomförs olika åtgärder. Personalen eller brukare genomför ett manuellt provlarm och pratar med larmcentral. Det är även möjligt att programmera trygghetstelefonen att genomföra ett automatiskt testlarm exempelvis 1 gång/dygn. Avseende digitala trygghetslarm är det möjligt att med en frekvent funktionskontroll (på minutnivå) övervaka larmtelefonerna genom s.k. heartbeats. Heartbeats innebär att trygghetstelefonen med jämna mellanrum skickar ut ett livstecken till en övervakande dator Larmcentralens koppling till larmtelefonen En larmcentral är den enhet som mottar information/larm från trygghetslarmet. Sättet att ta emot larm från larmtelefoner varierar mellan kommunerna. Larmmottagare kan vara offentliga eller privata och variera från centraler med fast personal till några personer inom hemtjänsten som svarar på larm i mobilen. För att ta emot larm krävs utrustning för att identifiera och ta emot larminformation från en trygghetstelefon. Kommunikationen från trygghetstelefonerna har hitintills i huvudsak skett analogt, dvs. ett antal toner har skickats till en mottagningsenhet som tolkar dessa efter frekvens, sekvens och varaktighet enligt ett så kallat protokoll. Vid ett larm måste åtgärd vidtas av larmmottagaren beroende på tillgänglig information och kommunens rutiner. Det är väsentligt att kommunen har rutiner för hur ett larm skall hanteras och åtgärder vidtas anpassade till behoven i kommunen. I en digital larmtelefon sker motsvarande genom att datapaket skickas till en dator som tolkar larminformationen digitalt. Den digitala larmningen kan innehålla mer information än den analoga och lämpar sig även för en automatiserad frekvent funktionskontroll, jämförbart med hur mobiltelefonen signalerar till mobilnätet att mobiltelefonen är tillgänglig. Trygghetstelefoner har kunnat lämna viss information om sitt tekniska tillstånd, exempelvis behov av nytt batteri. Med digital teknik utvidgas denna möjlighet väsentligt. Utöver larm initierade av brukaren kan en digital larmtelefon även larma om sin tekniska status i större omfattning än analoga. Med nya larmmöjligheter följer även behovet av nya rutiner för åtgärd av dessa. Beroende på typ av larmcentral och operatör kan olika tjänster och prismodeller finnas tillgängliga vilket ger möjlighet för kommunen att välja en passande modell. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

29 19 (39) Med införandet av digitala larm, där frekvent funktionskontroll och mottagande av digitala larm kan ske automatiskt, utökas möjligheten att erhålla statistik för analys, uppföljning och förbättring av verksamheten. 13 Regeringens digitala agenda Sveriges regerings digitala agenda tar sin utgångspunkt från EU:s strategi, Europa En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Vid den förra finansiella krisen tappade stora delar av Europa sin konkurrenskraft i förhållande till andra regioner såsom USA och Asien. Inom EU:s medlemsländer diskuterades den uppkomna situationen och en ny strategi togs fram för att stärka Europas konkurrenskraft, Europa Strategin betonar bl.a. vikten av bredbandsutbyggnad för att främja social integration och konkurrenskraft inom EU. Undersökningar har visat på att en satsad Euro på bredbandsinfrastruktur ger 1.5 Euro tillbaks i ökad tillväxt (enligt Acreos rapport Bredbandstestbädd för säker access av Samhällstjänster). Bredband och IT är en viktig faktor för Europas och den enskildes framtid och utveckling. I samband med detta tog EU fram en digital agenda som sedan skall avspegla sig inom respektive medlemsland. Den 6:e oktober lanserade IT- och energiminister Anna-Karin Hatt Sveriges Digitala Agenda. Inom den digitala agendan har följande mål satts upp att: - Sverige skall ha bredband i världsklass procent av alla hushåll och fasta verksamhetsställen bör ha tillgång till 100 Mbit/s senast senast 2013 ska alla i Sverige ha tillgång till grundläggande bredband, vilket motsvaras av 1 Mbit/s enligt Lag om Elektronisk Kommunikation (LEK). Ett nytt mål har även satts upp för IT politiken. Sverige ska vara ledande vad gäller att använda IT för att nå politiska mål för tillväxt i alla delar av landet, social välfärd, demokrati och klimatförbättringar. Den digitala agendan anger vidare en IT i människans tjänst. Målet för IT politiken ger framtidsbilden att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och ta fram tjänster som skapar nytta. 14 Framtiden här och nu De nya kommunikationsmöjligheterna genom bredband möjliggör att skapa tjänster avseende nytta för både samhälle, företag och individ. Dagens trygghetstelefoner övergår till att bli en tjänstepalett av enskilt valbara möjligheter att skapa sin egen förstärkta trygghet och sociala närvaro med både grannar, vänner och släkt, såväl lokalt som internationellt. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

30 20 (39) Tjänstepalettens honnörsord är integrering av redan befintliga tjänster som kopplas samman genom IT standards och mänskliga behov, helt enligt den digitala agendans målbild IT i människans tjänst. Målet för den regionala projektgruppen för Digitala Trygghetslarm i Norrbotten är att ta fram upphandlingsunderlag, vilket säkerställer utvecklandet av världens bästa trygghetslarm (enligt målbilder från Regeringens digitala agenda) larm med integration av sociala digitala nätverk såsom t.ex. Facebook, bild och ljud, ökad funktionalitet för brukare, anhöriga, personal i omsorg och sjukvård, handenheter såsom smarta telefoner, läsplattor m.m. 15 Från analogt till digitalt 15.1 Nuläge Vi är idag på väg att lämna den analoga tekniken i samhället för att istället övergå till en digital teknik. Detta gäller i hög grad för telefoni och trygghetslarm. Exempel på detta är TeliaSoneras nedläggning av det analoga telefonnätet. I dagsläget befinner vi oss i tre tekniska miljöer (se efterföljande bild), såväl analog, mobilt/gsm som bredband (IP). Detta skapar en utökad komplexitet med en blandning av olika miljöer avseende såväl trygghetslarm/trygghetstelefoner som larmcentraler. OLIKA TEKNIKER - TRYGGHETSLARM Fast telefoni (analog) - Bristande standard - Bristande trygghet - Begränsad funktionalitet Mobil telefoni (GSM) - Bristande standard - Bristande trygghet - Begränsad funktionalitet Fast bredband Mobilt bredband (IP) - Standard - Säkrare larm - Ökad funktionalitet - Kommunerna återta kontrollen 15.2 Fasta telefonnätet Det fasta telefonnätet har fram tills idag varit ett analogt nät. I alla fall de delar som är närmast kund. Från att TeliaSonera varit den ende operatören så finns det idag ett flertal operatörer. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

31 21 (39) Fram till idag så har kommunikationsvägen för trygghetslarm varit det analoga telenätet. Det har saknats en standard för informationsöverföring mellan trygghetstelefon och larmcentral. Varje leverantör av trygghetstelefoner har haft sitt eget kommunikationsprotokoll och därmed har det varit svårt för kommunerna att byta leverantör. När det gäller funktion så har den analoga tekniken medfört att utvecklingen begränsats. Larmen har också varit svåra att funktionstesta på ett enkelt sätt GSM Mobil telefoni För att kunna hantera övergången från analog teknik till digital teknik så har larm utvecklats som använder GSM som bärare för kommunikationen. Men i hög grad så är de lösningar som tagits fram baserade på de analoga larmen när det gäller funktion och begränsningar. Värt att notera är att man nyttjar endast talkanalen i GSM och via den använder man DTMF signalering för larmöverföring. När det gäller funktion så har man i mångt och mycket samma problem som vid helt analoga larm. Men till skillnad från analoga larm så kan man få tillgång till frekvent funktionell övervakning av larmet Heldigitalt/IP-baserat Genom att övergå till en helt digital teknik erhålls en mängd nya möjligheter. Nya funktioner såsom sensorer för blodtryck och puls mm. kan i framtiden kopplas ihop med trygghetslarmen och ge helt nya möjligheter att bo kvar hemma. Frekvent funktionsövervakning kan ske på ett smidigt sätt vilket leder till bättre kontroll på status avseende larmkedjan Installationsproblematik Före avreglering av telemarknaden installerades larm enkelt via fasta telenätet. Trygghetslarmet installerades i el och teleuttag och larm gick sen till larmcentralen. Vid driftfel var felsökning enkel och snabb, lätt att felanmäla till telebolaget. Idag kan kunden ha fler olika lösningar för telefoni och det är inte alltid att brukaren själv vet vad de har. I vissa fall är det en anhörig som ordnat med telefonin. Det är dessutom varierande kvalité på den utrustning som finns ute bland brukarna. Vid försök att använda analoga larm tillsammans med triple-play (internet, ip-telefoni, ip-tv) lösningar har en utökad komplexitet tillkommit utan att det innebär nya funktioner. Larm baserade på den nya tekniken (GSM) har gjort att själva installationen tar längre tid bl.a. beror detta på att mycket tid går åt till att verifiera täckning. Felsökning tar ofta lång tid och kan vara komplicerad. Det är svårt att felanmäla och bolagen tar lång tid på sig att åtgärda felet. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

32 22 (39) Vid installation av IP-larm som går direkt till en helt digital larmcentral så installeras larmet direkt i nätverksuttaget och kontakt med larmcentral sker utan några mellanhänder. Installationen är då enklare än via GSM. De nya larmen kommer att kräva mer av teknikkunskap än de analoga larmen. Därför är det viktigt att det finns upparbetade relationer mellan it-avdelningen och socialtjänsten vid införande av de nya trygghetslarmen Frekvent funktionsövervakning/heartbeat Med nuvarande analog teknik får man i bästa fall reda på om ett larm är ur funktion inom ett dygn men i många fall tar det betydligt längre än så. Många gånger upptäcks problem dessutom först vid manuella provlarm. I vissa kommuner görs dessa provlarm max en gång/månad. Tack vare den nya tekniken, IP-baserad kommunikation, erhålls bättre kontroll över att larmen fungerar och är nåbara. Genom att använda frekvent funktionsövervakning (heartbeat) kan trygghetstelefonen regelbundet meddela sin funktionsstatus, t.ex. status om batterinivå och tillbehör. Ett uteblivet heartbeat indikerar på att problem har uppstått i kommunikationen med trygghetslarmet. Frågor som uppkommer hos kommunerna genom den ökade information är: - Hur länge ska ett larm få vara ur funktion eller ej nåbart utan att någon vet om det? - Hur snabbt efter ett uteblivet heartbeat ska åtgärd sättas in? - Vilka rutiner ska finnas för att hantera ovanstående? - Vad är acceptabelt? Dessa frågeställningar m.fl. måste ytterligare belysas. 16 Larmcentraler 16.1 Nuläge I dagsläget i Sverige finns bara analoga larmcentraler att tillgå, dvs. larmcentraler vars larm kommer via det analoga telenätet. Signaleringstekniken för att överföra larmen bygger på DTMFsignalering via analog telefoni och GSM. Larm via GSM möjliggör att man kan skicka heartbeats digitalt via GPRS dock sker i dag mottagningen av dessa inte hos larmcentralen utan i separata system. För att kunna få en mer enhetlig och enklare lösning för framtiden så måste larmcentralerna kunna ta emot IP-baserade larm Både analogt och digitalt Under en övergångsperiod kommer det att parallellt finnas såväl analoga, GSM som IP-baserade trygghetstelefoner. Det innebär att IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

33 23 (39) larmcentralerna under en begränsad tidsperiod kommer att behöva kunna ta emot såväl analoga, GSM som IP-baserade larm Övergång till helt digital larmmottagning Inom några år så ser vi framför oss ett scenario med helt digitala larmcentraler där både ut och in trafik sker via IP-nätet. Vår hypotes är att förändringen kommer att ske i flera steg. Steg 1 innebär att man, förutom dagens möjlighet att ta emot analoga larm också kan ta emot larm via IP-protokollet. Denna situation kommer att gälla under ett antal år, ända fram till dess att alla analoga larm är avvecklade. Det innebär att parallellt till den nuvarande analoga mottagningen av larm via det analoga telefonnätet kommer också larm behöva kunna tas emot via IP-nätet (Internet). Det nya sättet kommer att kräva utökat fokus på säkerhet, vilket innebär bl.a. behov av brandväggar. Genom att ta emot larm som är IP-baserade kommer mer innehåll/data att kunna överföras till larmcentralerna vilket möjliggör nya tjänster. Steg 1. Både analog och IP-baserad larmmottagning I steg 2 tar man nästa steg med digitaliseringen av larmcentralen och använder Internet (IP) även för den utgående trafiken. På detta sätt kan man exempelvis förmedla larmet/samtalet vidare via ip-telefoni till hemtjänsten. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

34 24 (39) Steg 2. Utgående telefon IP-baserad I steg 3 så är alla analoga larm utbytta till IP-baserade larm och därmed så kan den analoga mottagningen av larm avvecklas och därmed är larmcentralen helt digitaliserad. Steg 3. Fullt digital, allt IP-baserat s IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

35 25 (39) En viktig aspekt avseende larmcentralen är funktioner för att kunna hantera olika krav på säkerhet. Möjlighetet att ha två parallella centraler där information är gemensam är en sådan funktion (redundans av information). Larmdata, loggar m.m. överförs mellan centralerna kontinuerligt för att möjliggöra att om den ena larmcentralen går ned ska den andra larmcentralen kunna ta över larmmottagningen fullt ut. Här ligger också krav på att kunna hantera olika hot från internet. För att säkerställa att den information som finns i larmcentralen är korrekt bör även möjligheten att hämta information från en gemensam databas för kommunen/länet etableras Regional gemensam databas - Länsnod I det nationella projektet för e-hälsa som drivs av SKL är syftet att ta fram ett nationellt lösningsförslag för tillhandahållande av elektroniska identitetsuppgifter (Folkbokföringsdata från Skatteverket) till olika verksamhetsregister, där uppgifterna behövs som kvalitetssäkrat material i form av en regional knutpunkt. Ansatsen är att undvika en stuprörslösning oavsett verksamhet och att vara en länsnod för gemensam hantering av information mellan kommuner och landsting samt privata aktörer inom vård och omsorg. Viktigt är att länsnoden skall klara all försörjning av folkbokföringsuppgifter till så många typer av register som möjligt. Syftet med ett regionalt register är att skapa en grund för framtida e-tjänster för medborgarna. Dessa tjänster kan se olika ut, t.ex. kan det vara; - att medborgare kan göra sina ärenden hos olika myndigheter via internet, t ex göra bygglovsansökan, sophämtning, ansöka om förskoleplats, försörjningsstöd o.d. - få tillgång via en portal till information om hälso- och sjukvårdsupplysningar, jämförelse om olika förskolor/skolor i hemkommunen, service- och tjänsteutbud inom kommun o.s.v. - att kunna få del av sina vårduppgifter och dylikt hos myndigheter, t.ex. provsvar, läkemedelsordination, boka tid hos läkare, få del av sina journaler hos socialtjänsten, info om barnens skolgång o.s.v. En länsnod skulle även kunna serva kommuner och landstinget med de tjänster som kommuner och landstinget nu köper via sina leverantörer till verksamhetssystem, såsom uppgifter från Försäkringskassan, Skatteverket o.s.v. En länsnod skulle innebära att dessa kostnader skulle kunna minskas Larmmottagning En mycket viktig del i all larmmottagning är möjligheten till talkommunikation med den som larmar. Statistik från Piteå kommun visar att ca 40 procent av alla larm innebär en utryckning. Det innebär IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

36 26 (39) att majoriteten av larmen kan lösas av larmmottagande personal utan att utryckning krävs. En viktig del i en framtida larmcentral är att den tillåter olika arbetssätt för hur man förmedlar larmet till berörd personal. Variation och önskemål avseende larmmottagning som finns i länet är något som måste tas hänsyn till vid upphandlings-tillfället. 17 Verksamhetssystem Runt trygghetslarmen finns ett antal verksamhetssystem, t.ex., Procapita, Mobipen och Nyckelfri hemtjänst. Hur dessa ska samverka med trygghetslarmen behöver analyseras inför upphandlingen. Här skiljer sig kraven och förutsättningarna mellan kommunerna. 18 Ekonomi Framtidens trygghetslarm med dess utökade möjligheter för integration med e-tjänster, nya sensorer mm. ger brukaren möjlighet att bo hemma längre än vad som är möjligt idag. Detta ger ett utökat mervärde för brukaren i form av bättre och tryggare livsmiljö samtidigt som kommunen minskar sina kostnader för särskilt boende. Utöver kostnadsreducering kan man även via frekvent funktionsövervakning få kontroll om larmens status och därmed tryggt kunna larma vid behov Kostnader i samband med Telias teknikskifte Det pågående teknikskiftet som Telia genomför med nedläggning av delar av det analoga telenätet har väckt frågor kring kostnader för kommunikationen. Idag med analoga larm så får abonnenten bära både abonnemangs och trafikkostnader. I ett övergångsskede när GSM används hamnar kostnaden för telekommunikationen hos kommunerna. Kommunerna måste också inköpa/hyra en GSM-box för att anslutna analoga trygghetslarm eller alternativt köpa/hyra ett GSM baserat trygghetslarm. Följande kostnader beräknas: Inköp av GSM-box/GSM-baserat trygghetslarm kostar mellan kr. Med nuvarande mobiltelefoniavtal så kostar ett GSM-abonnemang 9 kr/mån, dvs. 108 kr/år. Om man antar att man har 30 provlarm/testlarm under en månad som varar i 1 minut ger detta med nuvarande trafiktaxor en kostnad på cirka 5,4 kr/mån. Utöver detta tillkommer kostnader för eventuella larm. Om man har ett larm som skickar heartbeats så skulle man kunna ta ett tilläggs abonnemang som kostar 25 kr/mån, vilket inkluderar datatrafik om 50 Mbyte/månad. De skulle innebära en totalkostnad för abonnemang och datatrafik på 473 kr/år. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

37 27 (39) Kostnad (kr) Via PSTN Via GSM Via Bredband Exempel inköp trygghetstelefon (ca pris) Abonnemang (per år) 0* 108** O alt *** Trafikkostnad - 300** 0 data # (per år) Trafikkostnad tal 0* 65** 0 (per år) Summa (per år) 0* 473** 0 alt1548 *** Förklaringar till noteringar i tabellen: * Kostnaden bärs av brukaren ** Kostnaden bärs av kommunen *** Kostnaden bärs av kommunen eller av brukaren # Om man kör heartbeat Ett automatiskt testlarm om en minut varje dag Se punkt Kostnader för bredbands-baserade larm När det gäller de framtida bredbands-baserade larmen så krävs att det finns ett internetabonnemang. Kostnad för ett Internet abonnemang ligger för närvarande (1/1-2012) från 129 kr/mån och uppåt (gäller för 1 Mbit/s). Kostnader kommer även att uppstå för inköp av larm som går att använda över bredbandet Omsorgsaccess IT Norrbotten undersöker för närvarande, tillsammans med stadsnätet i Luleå (Lunet), möjligheterna att etablera en särskild omsorgsaccess/omsorgsinternet. Denna tjänst skulle ta särskilt hänsyn till behoven för omsorgstjänster såsom trygghetslarm och e- hälsotjänster avseende ökad säkerhet vad avser strömförsörjning, redundans m.m. En tryggare tjänst kopplad till en bra prismodell Vem är ansvarig för bredbandsabonnemanget? Är det brukaren eller kommunen som skall stå för bredbandsabonnemanget? Frågor som uppstår kring detta ämne är: - Vem är ansvarig för att det finns ett abonnemang som fungerar? - Om kommunen står för abonnemanget, hur försäkrar man sig att abonnenten inte använder abonnemanget till något annat om så inte är önskvärt - än själva omsorgsfunktionen? - M.m. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

38 28 (39) Det är viktigt att belysa dessa och liknande frågor samt att reda ut ansvarsrollen. Detta kommer dock inte att göras inom ramen för denna förstudie. 19 Tekniktester IT Norrbotten har från Hjälpmedelsinstitutet fått i uppdrag att för regeringsuppdragets räkning studera och ta fram rapporter om hur nya digitala trygghetslarm fungerar med olika operatörer och utrustningar för elektronisk kommunikation. I dag finns indikationer på att oförutsedda problem uppstår för brukaren av trygghetslarm vid byte eller val av operatör. Det kan handla om utrustning i hemmet, kommunikationsnätet eller att operatören tillhandahåller en viss tjänst, abonnemangsform eller tekniklösning som försvårar och begränsar kundens möjlighet att använda ett digitalt trygghetslarm, eller att viss utrustning orsakar en ökad sårbarhet i systemet. Tester och utvärdering av helt digitala trygghetslarmssystem och vad som kan anses vara rimlig robusthet för elektroniska kommunikationssystem ska göras. Eventuella hinder som operatörstjänster och tekniklösningar kan skapa för digitala trygghetslarmssystem i den allmänna kommunikations-infrastrukturen studeras. Resultaten från teknikstudierna kan ligga till grund för informationsinsatser inom projektet eller exempelvis allmänna råd och standarder Fälttester Haparanda kommun IT Norrbotten har tillsammans med Haparanda kommun genomfört tester av trygghetslarmens funktion under olika typer av förutsättningar i en verklig driftsmiljö. Fem testenheter placerades ut i Haparanda, Keräsjänki, Säivis, Karungi, samt Luleå/Boden och anslutning via Net1 har testats. Fyra typer av tester har genomförts: - Robusthet/stabilitet vid normal drift. - Tålighet mot tillfälliga avbrott i kommunikation och strömmattning. - Förmåga att använda reservväg då avbrott uppstår. - Tålighet mot störningar i kommunikation Resultat fälttest Haparanda kommun Inom denna fallstudie har tester genomförts av digitala trygghetslarm från CareTech kopplade till dataförbindelser från operatören Net1, med syftet att dra lärdom om funktion och robusthet i dagens digitala trygghetslarm i en typisk glesbygdsmiljö. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

39 29 (39) Slutsatser: - De digitala trygghetslarmen visade på god funktion och robusthet både vid normal drift, och vid olika typer av stresstester, avseende att larmen gick fram till larmcentralen. - Testerna visade dock på stora problem med samtalskvalitén vilket i många fall gjorde det omöjligt att kommunicera med larmaren. Att kontrollera IP-förbindelsernas samtalskvalitet på förhand är därför rekommenderat. - Värt att notera. Vid kontakter med Net1 har de informerat oss om att de kommer att införa prioritering av ip-telefonitrafik i sitt nät from jan/feb Det kommer att positivt påverka möjligheten att nyttja Net1 för trygghetslarm. Men givetvis bör detta verifieras. - Testerna av reservvägen via kretskopplad GSM-anslutning visade på bättre resultat än via Net Labbmiljö hos IT Norrbotten En testmiljö har byggts upp hos IT Norrbotten som gör det möjligt att testa olika leverantörers lösningar av digitala trygghetslarm, och hur dessa påverkas av yttre omständigheter, som tålighet mot störningar i förbindelsen till larmcentralen, stresstester, och leverantör av Internetförbindelse. Syftet med testerna är att dra lärdom om funktion och robusthet i dagens heldigitala trygghetslarm vad gäller: 1. Robusthet/stabilitet vid normal drift. 2. Tålighet mot tillfälliga avbrott i kommunikation och strömmatning. a. Förmåga att använda reservväg vid avbrott. 3. Tålighet mot störningar i IP-kommunikationen. 4. Internetleverantörernas påverkan på larmens funktion. 5. Vanliga hemmaroutrars/cpe:ers påverkan på larmens funktion Resultat test i labbmiljö hos IT Norrbotten Nedan beskrivs en sammanställning av resultaten från de tester som genomförts i testmiljö av tre larmleverantörers digitala larmlösningar. Syftet med testerna har varit att dra lärdom om funktion och robusthet i dagens digitala trygghetslarm. Larmlösningarna har testats såväl vid normala förhållanden som vid störningar i IP-kommunikation och strömmatning. Vidare har tester genomförts av påverkan på trygghetslarmens funktion då vanliga hemmaroutrar belastas samtidigt som larm genomförs, detta för att förstå hur utrustning i en typisk hemmamiljö kan påverka trygghetslarmen. Vid testerna har testuppställningarna skilt sig åt så till vida att för två av de tre testade digitala larmlösningar har inte en digital larmmottagning funnits att tillgå. I dessa fall har larmen kopplats via en PSTN-gateway till en larmcentral utvecklad för traditionell fast telefoni. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

40 30 (39) Den frekventa funktionsövervakningen, via så kallade heartbeats, av trygghetslarmsenheterna har inte testats i denna studie. Testgruppens bedömning och slutsatser utifrån resultaten från testerna är: - Alla larmlösningar som testades hade god stabilitet och funktion vid normala förhållanden. - Korta strömavbrott och korta avbrott i IP-kommunikationen hanterades på ett tillfredställande sätt. Dock noterades behov av omstart av trygghetstelefoner vid ett antal tillfällen, något som kan ställa till problem under verkliga driftsförhållanden. - Robusthet/stabilitet skiljde sig mellan de olika leverantörernas lösningar vid störningar i IP-kommunikationen, såsom vid höga nivåer av IP-paketförluster, fördröjningar och jitter. Det är testgruppens bedömning att vissa leverantörer behöver förbättra förmågan hos sina larmlösningar att hantera dessa typer av störningar, eftersom det har stor inverkan på stabiliteten i larmfunktionen. - Minst en av larmlösningarna uppvisade hög känslighet vid volym och ljudinställningar, där fel inställningar gjorde det omöjligt att föra ett samtal med den som larmat. - Testerna visade på viss skillnad mellan de olika larmlösningarna avseende kvaliteten på det samtal som kopplades upp. Vid vissa av testerna noterades dålig hörbarhet och klippningar i samtalen vid längre monologer från larmcentral mot trygghetstelefon och då båda sidor pratade samtidigt. - Val av konsumentrouter som används i hemmet hos brukaren kan ha stor påverkan på larmens funktion, då larm inte alltid går fram om routern belastas samtidigt av annan trafik. - Mätningen av internetförbindelsernas påverkan på samtalskvalitet och på larmens funktion visade på vissa störningar samt avbrott vid ett par enstaka tillfällen. Avbrott är allvarligt ur trygghetslarmsperspektiv vilket gör att orsaken, samt hur vanligt detta är, borde utredas närmare. Störningarna och avbrotten som förekommit bedöms dock vid närmare granskning inte ha påverkat testresultaten i denna studie. - Flera av de nya larmen ger möjlighet att använda GSM/GPRS som alternativ larmväg om larmet av någon anledning inte går fram via IP-nätet. Detta bör övervägas för att öka robustheten i den digitala larmlösningen Utvärdering av trygghetstelefoners signalering via GSM Rapporter från kommuner angav att man hade problem med överföring av larm via GSM. En hypotes som angavs var att de problem som uppstått för trygghetstelefonerna berodde på att de mobila GSM-näten använder olika typer av komprimering av talkanalen, som i sin tur förvanskar trygghetstelefonernas tonbaserade DTMF-signalering som skickas via talkanalen. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

41 31 (39) Resultat Texten nedan beskriver en sammanställning av resultaten från de tester som genomförts i testmiljö hos Telenor av fem larmleverantörers larmlösningar via GSM. Syftet med studierna har varit att testa om GSM operatörernas val att använda olika talkodare påverkar funktionen hos olika larmleverantörers lösningar. Larmlösningarna har testats vid två olika varianter av talkodare, Full- Rate (FR) respektive Half-Rate (HR). Testgruppens bedömning och slutsatser utifrån resultaten från testerna: Flertalet trygghetstelefonlösningar, dock inte alla, får problem om Half-Rate används. Hur stor negativ inverkan detta har på trygghetstelefonens funktion generellt beror på bland annat: 1. Hur ofta som mobiloperatörernas nät försöker initiera Half-Rate. 2. Om trygghetstelefonerna tillåter Half-Rate eller inte. 3. Hur ofta och under hur lång tid mobiloperatörernas nät blir så belastade att ett trygghetslarm inte kopplas upp om trygghetstelefonen är programmerad att endast tillåta Full-Rate. Att endast använda talkodaren Full-Rate innebär att larm kommer fram och tolkas rätt av larmcentralen i normalfallet, men när GSM-nätet endast har kapacitet kvar för Half-Rate kan det innebära att larm blockeras. För att kunna ge allmänna riktlinjer om hur larmen bör ställas in avseende Full- Rate/Half-Rate för att minimera risken för problem i teleoperatörernas GSM-nät så krävs mer kunskap om samtliga punkter ovan. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

42 32 (39) 19.4 Rekommendationer för fortsatt testverksamhet Som ett av resultaten från de genomförda testerna ser vi ett behov av fortsatta tester. Bland det vi ser behöver göras är att: - Tester görs med en helt digital larmmottagning för de larmlösningar som inte kunde testas helt digitalt vid tidpunkten för dessa tester. - Tester görs av den frekventa funktionsövervakningen via heartbeats för samtliga testade digitala larmlösningar. - Genomföra utökade tester av trygghetstelefoner via GSM för att erhålla djupare kunskap om hur GSM som bärare fungerar tillsammans med larmleverantörernas lösningar. - Upprätta en testspecifikation för digitala trygghetslarm, inklusive kriterier för godkänt respektive underkänt resultat. Idag saknas en tydlig kravbild vilket inte är bra. - Bilda ett nationellt testcenter för IP-baserade trygghetslarm som kan kvalitetssäkra såväl nya larm som ska introduceras på den svenska marknaden som nya mjukvaror. - Påbörja ett arbete via testcentret att testa och publicera godkända trygghetslarm som stöd för upphandlande kommuner runt om i Sverige. - Upprätta en rekommendation avseende egenskaper och funktioner i IP-nät som ska bära trygghetslarmstjänster. - Genomför utökade mätningar avseende stabilitet och kvalitet över olika leverantörers internetförbindelser. Detta då de mätningar som genomförts har visat på enstaka avbrott som ibland sträckt sig över flera timmar, något som har mycket negativ påverkan på trygghetslarmstjänsten. - Genomföra en studie i samarbete med mobiloperatörerna med målet att kunna ge riktlinjer kring inställningar i trygghetstelefonerna avseende FR/HR. - Genomföra en studie med syftet att klargöra framtida förbättringsmöjligheter, som exempelvis att använda GSM:s signaleringskanal, GPRS och att säkerställa att trygghetstelefonens krav på mobilnätens funktionalitet tas tillvara i pågående standardiseringsarbete Fortsatt testverksamhet IT Norrbotten har fått i uppdrag att under första halvåret 2012 fortsätta med testverksamheten. Fokus för dessa tester är system för frekvent funktionsövervakning samt helt digitala larmmottagningssystem. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

43 33 (39) 20 SWOT Vid SWOT-analys (Strength, Weakness, Opportunitie, Threat) av den digitala larmkedjan framkom följande: Styrkor - Gemensam upphandling -> minskade trafikkostnader -> högre kompetens - Standarder -> valfrihet (leverantörsoberoende) - Ökad säkerhet/robusthet (teknik) - Högre kompetens upphandling gemensamhet - Nya leverantörer - Bättre kontroll övervakning av system/kommunikation - Samordning i Norrbotten - Högre kvalitet för brukaren Möjligheter - Utökade tjänster (video, e-hälsa, mm) - Samverkan med NLL - Gränsnära/överskridande samverkan - 4G nätet transparent - Nya leverantörer - Fler funktioner (video, e-hälsa mm) - Statistik - utdata - Gemensam larmmottagning (språk, etnicitet) - Gemensamt lager/samordning utrustning - Möjlighet att larma/bli positionerad utanför hemmet - Nya typer av advices, t.ex. smarta telefoner, paddar m.m. - Gemensamt lager av enheter - Gemensam utbildning över video - Fördela utryckningsteam över kommunala fysiska gränser - Digital servicedesk, gemensam kunskapsdatabas, bra att veta - Nyttja best practice - FAQ frågor och svar digitalt - Varumärket Norrbotten stärks, best in class Svagheter - Mobiltäckning nu och sedan - Elförsörjning - Utrustning i hemmen av varierande skick och kvalitet - Svårare felsöka - Kostnader ny teknik - Ny teknik -> ny kompetens - Infrastrukturen (avsaknad av bredband) - Många aktörer Hot - Utbyggnadstakten på bredbandsnäten - Lagstiftning avseende bl. a samverkan, konkurrenslagstiftning - Leverantörer slås ut (gemensam upphandling) - Intrång/säkerhet - Marknaden - Ingen standard - Bristande säkerhetskunskap hos leverantör IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

44 34 (39) Utifrån ovanstående SWOT-analys kan man konstatera att med de framtida digitala larmen/larmcentralerna erbjuds bättre möjligheter vad avser leverantörsoberoende, ökad robusthet samt nya möjligheter avseende tjänster och larmenheter. Genom att samordna en upphandling så ges även bättre möjlighet till samordning över kommungränser. Ett möjligt hot är brist på bredband i vissa geografiska områden i länet. Vidare kan man konstatera att det kommer att krävas utbildning och information kring den nya tekniken. Dock kan man konstatera att en regional samordning kan ske med hjälp av videokonferensplattformen avseende utbildning. 21 Standardisering Hjälpmedelsinstitutet har bildat en standardiseringsgrupp bestående av leverantörer av trygghetslarm. Gruppen ska ta fram en öppen standard för kommunikation mellan trygghetstelefon och larmcentral genom det digitala IP-baserade telenätet. Kommunikationsstandarden (protokollet) är avsett för IP via fast anslutet bredband och mobilt bredband - via exempelvis 450-nätet (Net1) och 4G (fjärde generationens mobilnät). Kommunikationsstandarden är exempelvis inte avsett för 2,5G (GSM och GPRS) på grund av att datakanalen GPRS inte erbjuder tillräcklig bandbredd för att förmedla tal. Fördelarna med en öppen standard är att leverantörerna tydligt vet hur kraven ser ut och vilken teknik de ska satsa på och att kommunerna inte blir uppbundna om de skulle vilja byta leverantör av trygghetstelefoner eller upphandlad larmmottagning. Standarden följer och använder sig av redan etablerade internetstandarder som används av telekomoperatörer, och omfattar så väl att skicka övervakningsmeddelande (heartbeats), larmkoder, talkommunikation som möjlighet till videokommunikation, kryptering och IPv6. Standardiseringen genomförs inom ITS - Informationstekniska standardiseringen och är ett svenskt initiativ med företag som är verksamma i Sverige. Dessa företag är också verksamma på den Europeiska marknaden. Strategin är att ta fram en standard i Sverige för att sedan föreslå den som Europastandard. Den svenska standardiseringsgruppen följer även andra aktiviteter i Europa och världen som exempelvis: NowIP som drivs av Telecare Services Association - TSA i Storbritannien, den globala industriorganisationen Continua Health Alliance, standardisering inom Svensk Elstandard SEK och olika EU-projekt inom EU:s AAL-program (AAL - Ambient Assisted Living). IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

45 35 (39) Illustration över digitalt anslutet trygghetslarm via IP. I bilden ovan ges en illustration över digitalt anslutet trygghetslarm via IP där Internetprotokollen SIP och HTTP(s) används för att koppla upp samtal, skicka larmkoder och övervakningsmeddelande (heartbeat). Möjlighet ges även att larmet ska kunna tas emot via det traditionella fasta telefonnätet (PSTN) och då också via GSM. Detta kan exempelvis förekomma då hemtjänstpersonal agerar larmmottagare via en mobiltelefon. 22 Lagstiftning Lagstiftningssituationen behöver belysas vad avser koppling till övervakning, video samt den enskildes intigritet. Denna analys kommer dock inte att göras inom ramen för denna rapport. 23 Branschorganisation I Hjälpmedelsinstitutets uppdrag ingår att stimulera till bildande av en branschorganisation för trygghetslarm/trygghetstelefon. Ett arbete pågår för närvarande och ett första möte har genomförts. På detta möte deltog representanter från såväl larmtillverkare som operatörer, larmmottagning och kommuner. Syftet med en Branschorganisation är att få fram gemensamma riktlinjer inom området. Att skapa en plattform för krav och upphandling vilket möjliggör bättre konkurrens och därmed bättre produkter. Tanken är att få med så många larmföretag, teleföretag och larmmottagare som möjligt i en gemensam sektorgrupp. Sektorgruppen skall genomföra möten tillsammans med organisationer som inte finns inom Branschorganisationen men som ändå är viktiga för utvecklingen av trygghetslarm/trygghetstelefoner. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

46 36 (39) Genom ovanstående konstellation kan man påverka utvecklingen av bra och funktionsdugliga larm som bygger på gemensam standard. 24 Upphandling Utifrån den regionala projektgruppens arbete, IT Norrbottens deltagande i regeringens arbete kring Trygghetslarm, tekniktester utförda av IT Norrbotten samt remiss av förstudie till samtliga socialchefer i Norrbotten så föreslår IT Norrbotten: - Att IT Norrbotten får i uppdrag att genomföra upphandling av ett gemensamt system för trygghetslarm i Norrbotten. IT Norrbotten rekommenderar därför Kommunförbundet i Norrbottens styrelse att ge IT Norrbotten i uppdrag att genomföra upphandling av trygghetstelefoner och gemensam larmcentral för Norrbottens kommuner Kravspecifikation avseende larm Nedan redovisas översiktligt de krav som projektgruppen hitintills identifierat. Komplett kravlista tas fram i samband med beslutad upphandling. - Göra det så enkelt som möjligt att installera - Följa beslutade och kommande standarder - God ljudkvalitet - Robusthet mot såväl strömavbrott som nätavbrott - God tålighet mot jitter, paketförluster och fördröjningar - Enkelt att konfigurera larmenhet - Enkelt att uppdatera programvara - Lätt att genomföra uppdateringar på distans via nätet - Krav på tillbehör - Räckvidd radio - Positionering - Fungera utomhus - Option/Framtida tjänster. Video, e-hälsa - Kommunikationsredundans - Frekvent funktionskontroll (heartbeats) 24.2 Kravspecifikation avseende larmcentral Nedan redovisas översiktligt de krav som projektgruppen hitintills identifierat. Komplett kravlista tas fram i samband med beslutad upphandling. - Följa beslutade och kommande standarder - Hantera både analoga (DTMF-signalering), GSM- och bredbands larm - Möjlighet att, på skilda sätt, genomföra larmmottagning/larmvidarebefordring utifrån identifierade behov - Krav på säkerhet, yttre hot, drift, redundans, dubbla uppsättningar, samt olika fysiska platser - Option på koppling mot olika stödsystem IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

47 37 (39) - Krav på informationssäkerhet o Konfidentialitet - Kommunikationen ska ej kunna röja vårdtagarens identitet, ej heller gå att avlyssna kommunikationen o Riktighet - Informationen som skickas ska ej kunna förvanskas o Autenticitet - säkerställa att det är rätt källa och mottagare av informationen o Tillgänglighet - Säkerställa att kommunikationen fungerar med t.ex. redundans via andra kommunikationsvägar och fungerande larmfunktioner finns om kommunikationen fallerar o Spårbarhet - Att det finns loggar som registrerar händelseförlopp och åtgärder samt identifierar vem som gjort vad o Larmcentralen ska lämna statistikrapport t.ex. månadsvis till socialtjänsten. T.ex. antalbrukare, antal aktiva brukare, antal larm, antal larm per brukare, antal larm och klockslag, antal larm som ledde till utryckning. 25 Att utreda Nedan har vi identifierat ett antal frågeställningar som bör belysas men som inte ryms inom ramen för denna förstudie. De digitala larmen är beroende av bredbandsuppkoppling och därmed aktualiseras frågor om vem som ansvarar för vad. - Är det brukaren eller kommunen som skall stå för bredbandsabonnemanget? - Vem är ansvarig för att det finns ett abonnemang som fungerar? - Om kommunen står för abonnemanget, hur försäkrar man sig att abonnenten inte använder abonnemanget till något annat om så inte är önskvärt - än själva omsorgsfunktionen? Lagstiftningssituationen behöver belysas vad avser koppling till övervakning, video samt den enskildes intigritet. Behov på utbildning och information kring den nya tekniken behöver utredas. (Här ser vi dock att en regional samordning avseende utbildning kan ske med hjälp av den länsgemensamma videokonferensplattformen.) Frågor som uppkommer hos kommunerna avseende frekvent funktionsövervakning såsom: - Hur länge ska ett larm få vara ur funktion eller ej nåbart utan att någon vet om det? - Hur snabbt efter ett uteblivet heartbeat ska åtgärd sättas in? - Vilka rutiner ska finnas för att hantera ovanstående? - Vad är acceptabelt? IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

48 38 (39) Runt trygghetslarmen finns ett antal verksamhetssystem. Hur dessa ska samverka med trygghetslarmen behöver analyseras inför upphandlingen. Dessa frågeställningar m.fl. måste ytterligare belysas. Delar av frågeställningarna kommer att utredas i samband med framtagande av upphandlingsunderlag. Andra frågor är sådana som måste hanteras av kommunkollektivet. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

49 39 (39) 26 Referenser och bilagor Programbeskrivning: Digitala Trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer. Regeringsuppdrag till Hjälpmedelsinstitutet. Förstudie för Sjuhärad inom projekt Ny teknik i nya infrastrukturer Sjuhärad. Författare Johnny Leidegren. Slutrapport Vita/Gråa fläckar. Delprojekt inom projekt Plattform Lumiora 2011:03 Boden. Författare IT Norrbotten. När livet tar en u-sväng. Anhörigas upplevelser av att vårda strokedrabbade och deras upplevelser av sjukvården. En tre-betygs uppsats vid Linnéuniversitetet i Växjö, 2011, med författarna Christian Blomqvist och Ville Otranen. It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Näringsdepartementet 2011/342/ITP Stockholm oktober 2011 En fallstudie i programmet Digitala Trygghetslarm (IT Norrbotten). Rapport inom projekt Teknikstudier Digitala Trygghetslarm. 2011:06 Boden. Författare Catherine Melby, Anders Sjödin, Rolf Sannebjörk och Marcus Jonsson. Utvärdering av digitala trygghetslarm (IT Norrbotten). Slutrapport för projekt Teknikstudier Digitala Trygghetslarm. 2011:10 Boden. Författare Catherine Melby, Anders Sjödin, Rolf Sannebjörk och Marcus Jonsson. Utvärdering av trygghetstelefoners signalering via GSM (IT Norrbotten). Rapport inom projekt Teknikstudier Digitala Trygghetslarm. 2011:12 Boden. Författare Catherine Melby, Anders Sjödin, Rolf Sannebjörk och Marcus Jonsson. Bilaga 1. Process avseende identifiering av berörda trygghetslarm i samband med Telias rivning av telefonistationer 2010/2011 (IT Norrbotten). Upprättad av den Regionala projektgruppen för Digitala Trygghetslarm i Norrbotten. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

50 Bilaga 1 (ver ) Process avseende identifiering av berörda trygghetslarm i samband med Telias rivning av telefonistationer För att säkerställa att ingen trygghetslarmsabonnent hamnar i situationen av att larmet slutar fungera p.g.a. att Telia omstrukturerar sitt nät från en analog till en digital lösning så har följande rutin tagits fram: 1. Telia informerar IT Norrbotten om vilka stationer som man beslutat ska migreras om till mobila lösningar. I Telias information ingår ort och postnummer. 2. IT Norrbotten lägger ut informationen på projektwebben. I samband med att denna information läggs ut kommer ett mail att skickas till berörd kommuns kontaktperson. Observera att all information är sekretessbelagd. IT Norrbotten informerar Telia vem som är utsedd kontaktperson hos respektive kommun. Det är endast dessa personer som kommer att få ut information från Telia. IT Norrbotten tillhandahåller en Telia lista med aktuella kontaktpersoner på kommunerna. Det är varje kommuns skyldighet att se till att IT Norrbotten informeras vid eventuella förändringar avseende kontaktpersoner. 3. Kontaktpersonen loggar in på webbplatsen, går igenom informationen och jämför med vilka trygghetslarmsabonnenter som finns på berörda stationer. Kontaktpersonen tar fram telefonnummer till dessa trygghetslarmsabonnenter. Det är av ytterst vikt att den som skall hantera trygghetslarmsfrågan när det gäller Telias nedläggningar är medveten om sitt ansvar. Allt för att ingen trygghetsabonnent ska hamna i situationen av att hans/hennes larm inte fungerar. 4. Kontaktpersonen kontaktar sedan Telia via mail, teknikskiftelandsbygd@teliasonera.com. I detta mail skriver kontaktpersonen ned telefonnumret på de trygghetslarmsabonnenter som kan påverkas av Telias nedläggningar inom kommunens geografiska område. 5. Inom 5 arbetsdagar svarar Telia på om angivna telefonnummer är berörda av nedläggningen. Telia kommer även att meddela om det är annan operatör än Telia. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

51 6. Om Telia är operatör så ringer kontaktpersonen SNARAST Telias accesscenter på telefon för att få information om vilken telefonlösning abonnenten valt samt när omkoppling ska ske. Innan information lämnas ut motringer Telias accesscenter till kontaktpersonen för att säkerställa att det är behörig person som får informationen. Observera att denna punkt kan behöva upprepas ett antal gånger. Det är också viktigt att kontaktpersonen har kontakt med trygghetslarmsabonnenten alternativt dennes anhörig i denna fråga. 7. Efter att larmen identifierats och information erhållits om när omkoppling av telefoni ska ske tar kommunens ansvarige för trygghetslarm kontakt med IT Norrbottens projektgrupp avseende trygghetslarm för diskussion om alternativa lösningar. Kontaktperson är Catherine Melby, , catherine.melby@itnorrbotten.se. 8. I de fall Telia meddelar att de inte är operatör så behöver kontakt tas med trygghetslarmsabonnent alternativt anhörig för att utreda frågan. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

52 Plats för noteringar: Ärende 5

53 Genomförandeplan för fortsatt utveckling Samverkan mot våld Mäns våld mot kvinnor och barn i nära relation

54 Vision Samverkan mot våld har många vinster och sträcker sig över flera områden; All våldsandvändning minskar, vilket leder till att färre barn växer upp i miljöer med våld. Den våldsutsattes behov tillgodoses med stöd och skydd för denne och dennes anhöriga. Utsattas trygghet ökar genom fler strukturerade riskanalyser och mer omfattande stöd och behandling. Fler ärenden leder till åtal då polisens förstahandsåtgärder och utredningars kvalitet förbättras. Färre män använder våld, då gärningspersonen i större utsträckning lagförs och erbjuds adekvat behandling. Mörkertalet minskar då anmälningsbenägenheten ökar. Målgrupper Kvinnor över 18 år som blivit utsatta för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Minderåriga barn och ungdomar som utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld eller som varit vittne till våld. Män som på eget initiativ söker stöd för ett aggressivt beteende och/eller anmälts för våldsbrott. Mål för utvecklingsarbete Den politiska styrgruppen för Samverkan mot våld och Länsstyrgruppen har konstaterat ett behov av en långsiktig strategi och struktur för samverkan mot våld i länet. Då projekt Samverkan mot våld förlängs kommer projektet att utgå från ursprunglig projektplan med samma målsättning, målgrupp, och syfte. I projektets andra fas kommer fyra fokusområden att prioriteras samt att två specialistgrupper kopplas till utvecklingsarbetet. En grupp bestående av personal från länet som i sitt uppdrag har att samordna myndigheter vid våld i nära relation ska bl.a. arbeta med att utveckla gemensamma riktlinjer för samverkan mellan myndigheter, verka för samverkan mellan kommunerna samt analysera behov av kompetensutveckling.

55 Den andra gruppen, som bidragit med sin kunskap och erfarenhet från projektets början, består av frivilligorganisationerna Brottsofferjouren, kvinnojouren, Rädda barnen och Handikappförbundet. RFSL är inbjudna att delta. Gruppen är särskilt viktig för att lyfta fram brukarens perspektiv och samverkan mellan frivilligorganisationer och myndigheter. Båda grupperna ska delta vid utvecklingen av en webbportal om våld i nära relation som riktas till våldsutsatta, våldsutövare och anhöriga samt till yrkesverksamma i form av ett kompetenscentrum. Fyra fokusområden Samverkansmyndigheternas efterlevnad av basnivå Samverkansmyndigheterna har upprättat varsin basnivå om vad våldsutsatta kan förvänta sig gällande rättsäkerhet, skydd, råd, stöd och behandling i Norrbotten. Projektet kommer att stödja utveckling och efterlevnad av basnivån som fyller två viktiga funktioner; dels som en garanti för att myndigheternas insatser vid våld i nära relation håller god kvalitet oavsett var brottet aktualiseras i länet, dels att varje myndighet identifierar sitt ansvar och uppdrag vilket är en förutsättning för fungerande samverkan. Utveckling av beprövade rutiner för myndighetssamverkan. I projektet har funktioner istället för hus blivit ett begrepp som beskriver hur målsättningen om ett centrum mot våld utvecklats till att istället handla om funktioner, personella resurser spridda i länet, med uppdrag att stödja och koordinera myndigheternas insatser vid våld i nära relation. Projektet har under det första året sökt och prövat metoder med påvisat goda effekter för att utveckla myndighetssamverkan. Vi kommer att fortsätta utveckla de beprövade samverkansrutinerna för myndigheternas initiala insatser dels då barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp i likhet med det arbete som sker i ett barnahus, dels då polisanmälan om våld i nära relation upprättats med målsägande över 18 år med inspiration av Relationsvålds centrum (RVC). Projektet kommer att stödja de verksamheter som finns etablerade och de som byggs upp i länet för att ge stöd till barn och kvinnor utsatta för våld och övergrepp. Vi kommer även att arbeta för att Ickevåldsmottagningen utvecklas och att dess tillgänglighet ökar. Alla som utsatts för våld i nära relation och/eller sexuella övergrepp kan behöva få krisbearbetning och det är viktigt att socialtjänsten, primärvården, barn-och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin samverkar i vårdkedjan, och att det finns en insatskedja så att utsatta som lever/levt med våld i sin familj får adekvat hjälp. Projektet kommer därför att verka för att kommunernas och landstingets resurser samordnas för att möta, bedöma och behandla psykisk ohälsa hos både våldsutsatta och våldsutövare. Då flertalet myndigheter har ett ansvar för målgrupperna samt är beroende av varandras insatser, bör det skrivas överenskommelser mellan myndigheterna om samordnade insatser, uppföljning och utvärdering etc. Överenskommelser mellan myndigheterna är också en förutsättning för kontinuitet och hållbarhet.

56 Webbportal som kompetenscentrum och informationsstrategi Projektet kommer att utveckla en webbportal i länet om våld i nära relation riktad dels till våldsutsatta, våldsutövare samt anhöriga, dels till berörd personal hos samverkansmyndigheter och organisationer. Webbportalen ska ge kunskap om våld i nära relation samt ge en samlad bild av myndigheternas, särskilda verksamheter och frivilligorganisationers ansvarsområde och uppdrag. Webbportalen ska ge vägledning med lokal information om resurser och rutiner inom respektive kommun. För att sprida information och för att öka webbportalens tillgänglighet ska det finnas en gemensam våldsknapp i Norrbotten. Denna våldsknapp ska finnas väl synlig på varje myndighets hemsida och direkt leda till webbportalen med samlad information. Webbportalen ska ge förutsättning till gemensam kompetensutveckling genom webbutbildningar, streamade förläsningar etc. om mäns våld mot kvinnor samt om särskilt sårbara grupper; personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, hbt - personer, kvinnor med funktionsnedsättning, unga och äldre kvinnor, kvinnor med missbruksproblem, kvinnor med annan etnicitet samt kvinnor i trafficking eller prostitution. Webbportalen kan även utvecklas så att den kan användas som en virtuell arbets-och mötesplats för att öka förutsättningarna för nära samverkan, samsyn och erfarenhetsutbyte mellan personal och myndigheter i länet. Kartläggning av våldets förekomst och myndigheters insatser Projektet kommer att under genomföra en upprepad kartläggning i länet om våldets omfattning och av myndigheternas insatser och samverkan vid våld i nära relation. För att kunna undersöka våldets förekomst ska projektet stödja myndigheterna att anpassa sina system så att de kan dokumentera antalet våldsutsatta/våldsutövare de möter i sin verksamhet med sökbarhet och tillförlitlighet. Befintlig kartläggning kommer att kompletteras med frågor om adekvat kompetens och erfarenhet inom myndigheterna och frågor om myndigheters samverkan med frivilligorganisationer kommer att förtydligas. Kartläggningen blir även en uppföljning för att se eventuella resultat av det pågående förbättringsarbetet. Vill du veta mer Samverkan mot våld är ett spännande myndighetssamarbete mellan Norrbottens läns kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten Norrbotten och Åklagarmyndigheten och det finns mycket att berätta. Kontakta gärna projektledare Annika Stävenborg Vennberg genom att mejla till annika.stavenborg@bd.komforb.se eller ringa på Du hittar mer information och all dokumentation om projektet på

57 Plats för noteringar: Ärende 6

58 Årsredovisning 2011 Föreligger förslag till årsredovisning för 2011 för Kommunförbundet Norrbotten. Revision sker Resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse föreläggs förbundsfullmäktige vid sammanträdet Under förutsättning att revisionen inte finner något att anmärka på föreslår kansliet Att Att förslag till Årsredovisning 2011 bifalles Årsredovisning 2011 föreläggs förbundsfullmäktige för beslut Under förutsättning att revisionen inte finner något att anmärka på föreslår presidiet styrelsen besluta Att Att förslag till Årsredovisning 2011 bifalles Årsredovisning 2011 föreläggs förbundsfullmäktige för beslut

59 ÅRSREDOVISNING 2011

60 Årsredovisning 2011 Innehåll Årsredovisning Inledning Sammanfattning Uppdraget Vision Verksamhetsidé Övergripande mål Uppgifter Prioriterade uppgifter Hållbar tillväxt och utveckling Infrastruktur Socialtjänst Barn- och utbildning FoU Norrbotten/Kompetensplattform Regionfrågan Skatteutjämningen Media Center Norrbotten Projekt Folkhälsa Kunskapsutveckling inom socialtjänsten Koh-I-Noor Kunskap till praktik utvecklingsarbete inom riskbruk, missbruk och beroendeområdet Hospitering med utbildningsinslag, kartläggning av utbildningsbehov för långsiktig utbildningsplan Samverkan mot våld IT-samverkan inom vård och omsorg Låt vildlaxen vandra hem Vattensamverkan Norr II Uppföljning Styrelsens prioriterade uppgifter Nätverksträffar Kurser och konferenser Resfria möten Bilaga: 1. Ekonomisk redovisning 2. Utlåningsstatistik vid MediaCenter Norrbotten 1

61 1. Inledning Detta dokument utgör Kommunförbundet Norrbottens årsredovisning per Redovisningen utgår ifrån givna uppdrag och resurser i Verksamhetsplan och budget Kommunförbundet Norrbotten är en fristående intresseorganisation som ägs av länets 14 kommuner. Syftet med förbundets verksamhet är att tillvarata kommunernas/medlemmarnas intressen, främja deras samverkan och att tillhandahålla service. Ett övergripande mål är att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Kansliets övergripande uppdrag är att under styrelsen ansvara för förbundets administration och löpande verksamhet. Vår region har både stora utmaningar och möjligheter. Den regionala tillväxtpolitiken utgår från EU:s strategier och den nationella strategin vilket ställer krav på politiker att finnas på olika arenor för delaktighet och påverkan. Därför är det viktigt att politiker och tjänstemän än mer deltar på internationella arenor och i olika nationella nätverk med syftet att främja utveckling och tillväxt. Kommunförbundet Norrbotten företräder kommunerna i bland annat det regionala utvecklingsarbetet och deltar därvid med både politiker och tjänstemän i bland annat det Regionala partnerskapet. Inom partnerskapet utarbetas ett länsgemensamt strategidokument, Regionalt utvecklingsprogram (RUP), vilket under slutet av året, enligt ett nationellt uppdrag, har vidareutvecklats till Regionala utvecklingsstrategier (RUS). RUS, är ett övergripande strategidokument för Norrbottens fortsatta utveckling. Innehållet är väl förankrat på ledningsnivå i kommunerna men under 2012 kommer ett fördjupat förankringsarbete att genomföras för att också nå verksamhetsnivåerna. 1.1 Sammanfattning Styrelsen har sammanträtt fem gånger under året. Styrelsemötet i oktober genomfördes som videokonferens (Ö 6). Förbundsfullmäktige genomfördes i Luleå. Styrelsen och fullmäktige har beslutat att förbundet under mandatperioden ska stärkas genom ett antal åtgärder. För att förbättra informationen om förbundet och för att utveckla dialogen med medlemmarna har under hösten fem kommuner besökts (Ö 2). Återstående kommuner kommer att besökas under Arbetet för att organisera FoU Norrbotten Ny pågår (Ö 3). Förankringen hos medlemmarna har påbörjats och beslut i styrelsen kommer att tas under Styrelsen och fullmäktige har beslutat om en medlemsavgift från för förbundets samlade verksamheter. Ett möte med länets riksdagsledamöter genomfördes i början av januari 2012 (Ö 2). Inom regional utveckling har på uppdrag av Regionala partnerskapet processen med revidering av Regionala utvecklingsprogrammet (RUP) genomförts under året bl.a. genom olika dialogmöten med företrädare för offentliga, akademin och näringslivet samt fyra kommunhearings. Ett 2

62 förslag på en regional utvecklingsstrategi (RUS) för länet presenterades för regionala partnerskapet och antogs i december. Politiker från kommunförbundet har varit aktiva i olika nätverk för att påverka kommande strukturfondsperiod och sammanhållningspolitik. Under året har kommunerna och landstinget utifrån ny lagstiftning from inom kollektivtrafikområdet processat fram bildandet av en ny gemensam kollektivtrafikmyndighet. Under året har omfattande kompetensutveckling för anställda inom socialtjänsten pågått för att utveckla strukturer för fortlöpande kompetensutveckling och lärande, till exempel Koh-I-Noor, Kunskaper i evidensbaserad praktik, Kvalitetsregister och Kunskap till praktik. Förberedande arbete har pågått under året med Umeå universitet för att få igång socionomutbildningen med start ht Efter många års diskussioner har en överenskommelse uppnåtts med landstinget om sjukvårdsinsatser i ordinärt boende. Inom barn och utbildningsområdet har 2011 i huvudsak handlat om att erbjuda informations- och kompetensutvecklingsinsatser gällande alla nya skolreformer. Hela utbildningsområdet reformeras i allt från övergripande lagstiftning och styrdokument till betygssystem, kraven på rätt lärarkompetens i form av lärarlegitimation mm. Nätverksmöten med ansvariga politiker, skolchefer m fl har uteslutande handlat om kommunernas planeringsarbete för kommande reformer. Arbetet med lärarlegitimationer har varit krävande för kommunerna som måste göra sina egna behörighetskartläggningar över anställda lärare. Kommunerna har med andra ord haft ett stort omställningsarbete inom utbildningsområdet där nya styrdokument och regelverk börjar gälla i en parallellprocess då gamla fasas ut. Under 2011 har vi också ingått nytt samverkansavtal mellan Norrbottens läns landsting och kommunerna gällande naturbruksprogrammet. Utlåningen via MediaCenter Norrbotten fortsätter att utvecklas positivt. Under året har antalet utlånade/nyttjade artiklar ökat med ca 42 %, från till Samtliga kommuner har ökat sina lån. Ökningen är generellt proportionerlig mot kommunstorleken (Luleå och Arjeplog + 59). Antalet genomförda nätverksträffar, kurser och konferenser samt deltagandet vid dessa fortsätter att öka. Under året nåddes All time high. Totalt har 185 aktiviteter genomförts med deltagande av 7877 medarbetare ute i kommunerna. För att kvalitetssäkra IT-systemen vid förbundet har vi under året sett över vår IT-struktur. Serverparken är nu baserad på virtuell teknik vilket har medfört att antalet servrar har kunnat halveras vilket ger ökad säkerhet i systemen och kräver mindre resurser för drift och underhåll. Vidare så har vi flyttat delar av våra känsliga program till en tjänsteleverantör för att säkra upp driften på dessa tjänster. Kurs- och konferensprogrammet samt vår e-post ligger idag utlokaliserat hos en tjänsteleverantör som garanterar en acceptabel driftsäkerhet samt åtkomsttid. 3

63 Det ekonomiska resultatet per visar ett underskott om ca kr. I resultatet ingår finansiering av särskilda beslut om ca kr (LTU 40 år, Hemsjukvårdsutredningen, Regnbågsdagen m fl) och en extra inbetalning till pensionsstiftelsen om ca kr. 1.2 Uppdraget Vision En samordnad struktur för en politiskt styrd utveckling i regionen är etablerad. Det primärkommunala samarbetet har utvecklats med fokus på god service till medborgare och näringsliv Verksamhetsidé Kommunförbundet Norrbotten ska företräda och stödja kommunerna i deras samarbete för en positiv och hållbar regional utveckling i såväl ett nationellt- som internationellt perspektiv Övergripande mål Kommunförbundet Norrbotten är kommunernas naturliga regionala arena. Mandaten och resurserna utgår idag från att förbundet är en intresseförening. Erfarenheterna från den gångna mandatperioden, och en utblick mot framtiden, visar att kraven på att ytterligare utveckla samordning och samarbete mellan kommuner och mellan kommuner och landstinget ökar. Som en följd av detta behöver förbundet stärkas och ett antal steg bör därför tas under mandatperioden för att utveckla och tydliggöra förbundets roll, internt och externt. Stärk Kommunförbundet Norrbotten genom att: Utveckla och bredda det politiska företrädarskapet (Ö 1) Utveckla dialogen inom styrelsen, mellan styrelsen och beredningar, med medlemmarna, riksdagspolitiker med flera nyckelgrupper (Ö 2) Utveckla en långsiktigt hållbar struktur för evidensbaserad kunskapsutveckling i de kommunala verksamheterna (Ö 3) Utarbeta, i nära samarbete med kommunerna och näringslivet, en strategi och en handlingsplan för att på sikt klara kompetensförsörjningen (Ö 4). Utveckla samarbetet och samordningen mellan kommunerna i syfte att effektivisera och anpassa verksamhet och ekonomi (Ö 5). Utveckla verksamheten vid förbundet så att möjligheter med ny teknik mm ger bästa möjliga utfall för både kvalitet och ekonomi (Ö 6). 4

64 2. Uppgifter Styrelsen har indelat uppdraget i prioriterade - och generella uppgifter. I detta dokument redovisas endast de prioriterade uppgifterna, våra viktigaste projekt och MediaCenter Norrbotten. 2.1 Prioriterade uppgifter Hållbar tillväxt och utveckling Kommunförbundet Norrbotten är tillsammans med Länsstyrelsen och Landstinget huvudaktörer i det regionala strategiarbetet. Det regionala partnerskapet i Norrbotten är, under länsstyrelsens ledning, till viss del ett formaliserat samarbete mellan myndigheter, landsting, kommuner, organisationer och näringsliv. Syftet är att kraftsamla och samordna resurser i det regionala tillväxtarbetet. Inom partnerskapet finns en överenskommelse om att varje organisation har ett eget ansvar att bidra till genomförandet av strategier. Sammanhållningspolitiken, med fokus på Europa 2020, samt den nationella strategin utgör grund för det regionala utvecklingsprogrammet. Östersjöstrategin, vilken syftar till att genomföra politiska mål på makroregional nivå, är även betydelsefull för vår regions utveckling. Det är viktigt att det politiska ledarskapet har en framskjuten och aktiv roll i allt strategiarbete och är med och påverkar på olika nivåer utifrån en gemensam politisk plattform. Kommunförbundet Norrbotten är en aktiv part inom Europaforum Norra Sverige för att påverka politiskt ställningstagande på EU-nivå samt nationellt i syfte att stärka förutsättningar för utveckling och tillväxt i regionen. Tillsammans med norra Norge och norra Finland har Europaforum tagit fram en framtidsstudie NSPA, Northern Sparsely Populated Area, med fokus på våra utmaningar och tillgångar samt vår investering till det europeiska mervärdet. Förbundets styrelse och ansvariga tjänstemän ska genom sin representation i bland annat det Regionala partnerskapet, Strukturfondspartnerskapet, Tillväxtberedningen och det Kommunikationspolitiska rådet bidra till att åtgärder och insatser för tillväxt och utveckling i enlighet med prioriteringarna i regionala utvecklingsprogrammet (RUP) förverkligas. Kommunförbundet, Länsstyrelsen och landstinget har prioriterat energi- och klimatfrågan och den nu fastlagda regionala energistrategin samt åtgärdsplanen syftar till energieffektivisering, effektivt nyttjande av förnybara energikällor samt hållbar utveckling. Indikatorer Kommunikation och beslut inom Tillväxtberedningen banar väg för att de politiska prioriteringarna får genomslag i det regionala partnerskapets arbete. Påverkan på den framtida sammanhållningspolitiken genom strategiarbete på nationell, makroregional och EU-nivå. Strukturfondspartnerskapet är tydligt i sina prioriteringar så att satsningar görs i enlighet med de beslutade tillväxt- och utvecklingsområdena i RUP. Norrbotten är en regional aktör i strategiska allianser nationellt och internationellt. Kommunerna bidrar till förverkligandet av den regionala energi- och klimatstrategin. 5

65 Nyckelaktiviteter Aktivt delta i arbetet för revidering av det Regionala utvecklingsprogrammet, RUP, blivande Regional utvecklingsstrategi (RUS). Förankringsarbetet sker systematiskt genom nätverk och aktiviteter för kommunerna. Delta i genomförande och uppföljning av de regionala programmen. Delta i aktiviteter för att påverka den framtida sammanhållningspolitiken och strukturfonderna med koppling till Europa Tillsammans med övriga berörda aktörer genomföra konferenser och uppvaktningar på europeisk-, nationell- och regional nivå för att stärka regionens konkurrenskraft. Argumentera för NSPA, Northern Sparsely Populated Area, dvs. delta i aktiviteter för att synliggöra den politiska positionen och studien i olika sammanhang på EU- och nationell nivå. Delta på internationella arenor, i olika nationella nätverk med syftet att främja utveckling och tillväxt. Ett exempel är Nationellt forum som är regeringens dialog med regionala politiker om tillväxtpolitiken. Nordkalottrådet är exempel på en arena i Barentsområdet. Stödja och utveckla Sweden/Emelia-Romagna nätverket för att främja transnationellt samarbete/projekt i kommunerna. Fortsätta förankringsprocessen med det regionala energistrategiarbetet i kommunerna och bland annat nyttja Nenets resurser och stödja projektriggning för att supporta kommunerna. Vidtagna åtgärder: Ordförande och ansvarig tjänsteman deltog vid dialogmöte den 14 januari avseende regionala tillväxtfrågor med IT-regionminister Anna-Karin Hatt som besökte Norrbotten. Olika politiker och tjänstemän har deltagit och gjort inspel kopplat till sammanhållningspolitiken vid näringsdepartementets hearing, SKL;s konferens och politikerdialogmöte samt Nationellt forum. Deltagit aktivt i Europaforum Norra Sveriges arbete med att påverka framtida sammanhållningspolitik. Svarat på femte sammanhållningsrapporten. Även bevakat och påverkat på nationell nivå och EU-kommissionen inför TEN-T revideringen samt nu parlamentet inför beslut. Arbetet sker i nära samarbete med vårt North Sweden kontor i Bryssel. Varit delaktig i framtagande av en svensk version Stark, unik och lovande och fortsatt förankring av NSPA-studien Strong, Specific and Promising samt den politiska NSPApositionen från Sverige, Finland och Norge. Via Europaforum, tillsammans med representanter från Norge och Finland, fortsatt kontakten med Dirk Ahner DG-Regio, EU-kommissionen som öppnat upp för en fortsatt dialog om NSPA-områdets möjligheter inför Europa 2020 och nästa strukturfondsperiod. Deltagit i Tillväxtverkets nationella nätverk för tillväxt. 6

66 Deltagit i arbetet med revidering av RUP- det regionala utvecklingsprogrammet. Ordförande och ansvarig tjänsteman har tillsammans med Länsstyrelsen genomfört 4 st kommunhearings kopplat till revideringen av regionala utvecklingsprogrammet. Deltagit i Regionala Partnerskapet och i Tillväxtberedningen för förverkligande av regionala strategier och prioriteringar. Den 30 november diskuterade tillväxtberedningen blivande RUS vision, mål, prioriteringar samt övriga åtgärder för inspel till regionala partnerskapet. Dialog om det regionala tillväxtarbetet har förts med kommunernas ansvariga. Innehaft ordförande- och sekreterarposten i Tillväxtberedningen. Deltagit i Nordkalottrådet och fokuserat på Nordområdes - och Barentsfrågor. Varit partner i samarbetsprojekt för att främja transnationellt samarbete inom Sweden Emilia Romagna nätverket (SERN) för att främja kommunernas deltagande. Deltagit i strategiarbetet inom klimat-miljö-energi som Länsstyrelsen ansvarar för. Genomfört träffar med näringslivs/tillväxtchefer. Remissyttrande om placering av fjärde migrationsdomstolen Infrastruktur Historiskt visar utvecklingen att tillgängligheten till fungerande kommunikationer har varit avgörande för länets tillväxt och utveckling. Därför är väl fungerande hållbara gods- och persontransporter, med förbättringar både inom väg- och järnvägsnätet, sjöfart och IT-kommunikationer likväl som bra flygförbindelser avgörande för vår regions konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt. Fortsatta satsningar på Norrbotniabanan och Botniska korridoren med koppling till Northern Axis ska särskilt uppmärksammas. Kommunikationsrådet ska arbeta för gemensamma ställningstagande och prioriteringar i transport- och infrastrukturfrågor för att än mer argumentera kraftfullt för infrastrukturinvesteringar i Norra Sverige. Indikatorer Agerandet för genomförande av för regionen avgörande infrastruktursatsningar sker samordnat. Regionen får genomslag för mer resurser till ett utvecklat sammanhållet hållbart transportsystem. Nyckelaktiviteter Aktivt arbeta för att Norrbotniabanans etapp Piteå-Skellefteå kommer igång genom att en järnvägsplan tas fram. Delta i olika aktiviteter tillsammans med andra för att argumentera för Botniska korridoren. Aktivt påverka genom remissyttranden på nationell nivå och konsultationer samt grönböcker på EU nivå. Agera för angelägna satsningar utifrån näringslivets konkurrenskraft. 7

67 Vidtagna åtgärder: Innehaft ordförande- och sekreterarposten i det Kommunikationspolitiska rådet (KPR) och aktivt agerat i transport- och infrastrukturfrågor. Arbetat för att sprida information samt ta fram beslutsunderlag för bildande av en ny kollektivtrafikmyndighet. Tillika igångsättande av myndigheten. KPR;s yttrande över samrådshandling Norrbotniabanan, järnvägsutredning 150, Piteå Luleå (södra Gäddvik). KPR;s yttrande över rapport Samverkande system av busstrafik. KPR;s yttrande över delrapport om kapacitetsutredningen tillsammans med länsstyrelsen och de fem nordliga länen. KPR;s yttrande över delbetänkandet Medfinansiering av transportsystemet (SOU 2011:12). Bevakat den fortsatta processen avseende IMO:s nya regler för svavel i fartygsbränsle som snedvrider konkurrensen i norra Sverige samt TEN-T revideringen. Bevakat och stött processen med TEN-T revideringen. Kommunikationspolitiska rådet har deltagit i SKL:s årliga transportkonferens i november Socialtjänst Inom socialtjänsten finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla och samarbeta inom. Inte minst gränssnittet och samverkan med Norrbottens läns landsting är avgörande för utvecklingen av rationalitet och kvalitet i verksamheten. Styrelsen vill särskilt framhålla värdet av insatser inom nedanstående områden Barn och ungdomar Ett gemensamt arbete är genomfört kring gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och ungdomar som har behov av utredning, stöd, vård och behandling från flera samhällsaktörer. Även gemensamma riktlinjer för kostnadsfördelning vid placeringar har utarbetats. Behov av förebyggande och tidiga insatser för barn och ungdomar och deras familjer har aktualiserats i länet. Socialtjänsten har till uppgift att erbjuda barn och unga stöd och skydd med utgångspunkt från barnens bästa. En av de mest ingripande insatserna socialtjänsten har att tillgå är placering utanför det egna hemmet. Behov av en gemensam upphandling av hem för vård eller boende (HVB) har efterfrågats. 8

68 Indikatorer Stärkt samverkan mellan social- och barn och utbildningsberedningarna Samtliga kommuner inom socialtjänsten och skolan samt berörda verksamheter inom landstinget har fått nödvändiga förutsättningar och kan tillämpa de riktlinjer för samverkan kring barn och ungdomar som har behov av stöd, vård och behandling samt om kostnadsfördelning vid placeringar. Arbetet för utveckling av förebyggande och tidiga insatser vid alla berörda myndigheter har kommit igång. Upphandling av hem för vård eller boende (HVB) med krav på innehåll i verksamheten och krav på utförarens företag är genomförd. Förbättringsarbete kring uppföljning av dygnsvård av barn och unga är påbörjad. Nyckelaktiviteter Förankra så att personal är väl insatt i tillämpningen av riktlinjerna i länets alla kommuner och i berörda verksamheter i landstinget. Informations och utbildningsinsatser ges kring förebyggande och tidiga insatser. Politiker och tjänstemän från samtliga kommuner i länet har deltagit vid en samverkanskonferens med fokus på barn och unga. Samverkansdagar för barn och utbildning, socialtjänst och landstinget genomförs. Vidtagna åtgärder: Gemensamma beredningar med social- och barn och utbildning är genomförda Ständig dialog pågår med landstinget inom bl a länsstyrgruppen för att ytterligare förbättra samverkansområdena Implementering Norrbus pågår kring de gemensamma riktlinjerna. Kartläggning av placeringar av barn och ungdom år är genomförd. Utvecklingsmedel för barn och ungdom är sökt från SKL. Projektet modellområde är igång i Östra Norrbotten för att ytterligare stärka samarbetet kring barn och ungdom. Syftet är att barn och ungdomars hälsa ska mötas med en helhet Samverkan inom service, omsorg och vård Människor med behov av omfattande insatser från flera samhällsaktörer ska kunna få ett samlat erbjudande om hjälp och behandling, rehabilitering samt service och stöd som utgår från det individuella behovet. En fungerande samverkan mellan olika huvudmän och organisationer måste fungera. Lagförändringar har skett, föreskrifter och nationella gemensamma riktlinjer inom flera områden har kommit eller är på gång. Statliga medel utgår för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. 9

69 Indikatorer En gemensam handlingsplan för arbetet med kunskapsutveckling inom äldreområdet har framtagits. Samverkan mellan länets kommuner och landsting kring behov av kompetensutveckling för personal som arbetar med personer som har behov av insatser från båda huvudmännen har startats. Stödja en brukarorienterad organisationskultur. Främja utvecklingen kring gränsöverskridande vård- och omsorgsflätor. Stödja en gemensam kompetensutveckling för personal inom socialtjänsten. Medverka i det gemensamma arbetet med de mest sjuka äldre. Ett gemensamt planeringssystem med IT-stöd utvecklas. Följa utvecklingen av egenvårdsinsatser/hälso- och sjukvårdsinsatser inom socialtjänsten. Aktivt samarbete i kommunala nätverk. Nyckelaktiviteter Aktivt följa utvecklingen inom området hemsjukvård. Samordna och stödja kommunerna i processen med att åstadkomma en god kvalitet i socialtjänsten. Gemensamma informations- och utbildningsinsatser ska ges till personal inom länets kommuner och landstingets hälso- och sjukvård kring samordnad individuell planering och informationsöverföring. Initiera till förbättrade individuella planer för personer med omfattande behov så att rutinerna kan tillämpas i det dagliga arbetet. Formulera ett gemensamt uppdrag för arbetet med övertagande av hemsjukvården från landstinget till kommunerna. Nätverksträffar genomförs för erfarenhetsutbyte. Uppföljning av de gemensamma riktlinjerna genomförs. Stödja och stimulera brukarmedverkan inom socialtjänsten. Vidtagna åtgärder: Dialog kring fortsatta och stärkta samverkansformer pågår med landstinget Kontinuerliga möten med landstingets divisionschefer och socialchefer är genomförda med fokus på samverkan kring gemensamma utvecklingsfrågor. Ett gediget arbete kring enklare sjukvårdsavtalet är genomfört. En överenskommelse kring sjukvårdsinsatser i ordinärt boende är beslutad. Ett gemensamt uppdrag är beslutat för processen med att överföra ansvaret för hemsjukvården från landstinget till kommunerna. 10

70 Gemensamma informations- och utbildningssatsningar är genomförda kring samverkansriktlinjer samt riktlinjer för samordnad individuell planering. En gemensam handlingsplan med landstinget för arbetet med kunskapsutveckling inom äldreområdet är beslutad. De prioriterade områdena är stroke, demens, palliativ vård, förebyggande arbete samt de mest sjuka äldre. Ett gemensamt arbete med landstinget för att förbättra den samordnade individuella planering för enskilda har påbörjats. Informationsöverföringen via Meddix SVP har ytterligare förbättrats och fler användare kan nyttja systemet. Utbildningsinsatser om lagar, föreskrifter och riktlinjer kring egenvård är genomförda. Nätverksträffar för förtroendevalda och chefer är genomförda. Dialog pågår med Umeå universitet kring utvecklingen av socionomutbildningen i Norrbotten. Samverkan med LTU kring utvecklingen av verksamhetsförlagd praktik och utbildning pågår. Aktivt arbete pågår med att förbättra samverkan med brukarföreträdare Barn- och utbildning Inom Barn- och utbildningsområdet finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla och samarbeta kring. Det som främst påverkar förutsättningarna för en hög kvalitet inom barn och utbildning under de kommande åren är tillgången till behöriga lärare, förändringen av elevvolymer, det stora antalet skolreformer och konkurrensen från de fristående skolornas etableringar. Styrelsen vill särskilt framhålla värdet av insatser inom nedanstående områden Barn och ungdomar Ungdomar i behov av särskilt stöd omfattas av insatser inom både skolans och socialtjänstens verksamheter. Arbetet med att stärka kunskapen om skolans uppdrag avseende insatser för barn och unga i behov av särskilt stöd behöver ständigt utvecklas. Indikatorer Stärkt samverkan mellan social- och barn och utbildningsberedningarna. Samtliga kommuner inom socialtjänsten och skolan samt berörda verksamheter inom landstinget har fått nödvändiga förutsättningar och kan tillämpa de riktlinjer för samverkan kring barn och ungdomar som har behov av stöd, vård och behandling samt för kostnadsfördelning vid placeringar. 11

71 Arbetet för utveckling av förebyggande och tidiga insatser vid alla berörda myndigheter har kommit igång. Ökad kunskapsspridning kring barn och unga i behov av särskilt stöd. Nyckelaktiviteter Förankra så att personal är väl insatt i tillämpningen av riktlinjerna i länets alla kommuner och i berörda verksamheter i landstinget. Informations- och utbildningsinsatser ges kring förebyggande och tidiga insatser. Politiker och tjänstemän från samtliga kommuner i länet har deltagit vid en samverkanskonferens med fokus på barn och unga. Samverkansdagar för barn och utbildning och socialtjänst samt landstinget genomförs Vidtagna åtgärder: Gemensamma beredningar med social- och barn och utbildning är genomförda Ständig dialog pågår med landstinget inom bl a länsstyrgruppen för att ytterligare förbättra samverkansområdena Genomfört samverkansdag för socialchefer, barn och utbildningschefer samt landstingets divisionschefer och regionchefer med fokus på gemensamma samverkansområden kring barn och ungdomar. Implementering Norrbus pågår kring de gemensamma riktlinjerna. Projektet modellområde är igång i Östra Norrbotten för att ytterligare stärka samarbetet kring barn och ungdom. Syftet är att barn och ungdomars hälsa ska mötas med en helhet. Se Förskola, grundskola och gymnasieskolan i framtiden En skola i utveckling präglas av kompetens och goda kunskaper om förutsättningarna att bedriva en skola med hög kvalitet. Detta förutsätter samarbete inom kommunerna och över kommungränserna i Norrbotten. Vi ska bidra till att samverkansdialoger genomförs och att det stora antalet skolreformer blir kända i kommunerna samt ge råd och stöd i implementeringsarbetet. Våra ungdomar ska möta ett brett utbildningsutbud i gymnasieskolan med hög kvalitet. Vi ska bidra till dialog om gemensamma lösningar kring samverkan om gymnasieutbildningar. Samarbetet måste utvecklas för att vi ska optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten. Indikatorer Ökad dialog i länet om samverkansformer inom grund- och gymnasieskolan, samverkansavtal mm. Ökad kompetens om de kommande skolreformerna. 12

72 Ökat samarbete kring information och marknadsföring av gymnasieutbildningar i Norrbotten. Nyckelaktiviteter Samverkans- och dialogkonferenser efter behov i länet. Kurs och konferenser om aktuella skolreformer. Utveckla information och marknadsföring av gymnasieutbildningar i Norrbotten. Vidtagna åtgärder: Dialog kring fortsatta samverkansformer har genomförts vid nätverksträffar med skolchefer, gymnasiechefer, ansvariga politiker mm. Samverkanskonferens om bland annat projektet Samverkan mot våld Genomförda konferenser i Luleå och Gällivare om nya Läraravtalet i samverkan med Sveriges kommuner och landsting samt de fackliga organisationerna. Genomförda konferenser om den nya Skollagen i Luleå Genomförd konferens om Nya gymnasiesärskoleutredningen samt Skolinspektionsgranskningar av placeringar i särskolan. Genomförd konferens om Skollagen - Kommunallagen Förvaltningslagen Marknadsföring av Norrbottens gymnasieutbildningar på Kommunförbundet Norrbottens webbplats Bevakning av det fortsatta reformarbetet i samverkan med Sveriges kommuner och landsting samt Skolverket Eftergymnasial utbildning Vi verkar för en utvecklad vuxenutbildning genom samarbete mellan olika parter i Norrbotten. Våra studerande ska möta ett brett utbildningsutbud med hög kvalitet. Samarbete med näringsliv och övriga myndigheter i syfte att möta efterfrågan på kompetens i länet. Samarbetet måste utvecklas för att optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten. Vuxenutbildningen behöver också utveckla sin organisation i kommunerna i syfte att möta och anpassa sin verksamhet till olika satsningar inom området. Indikatorer Utvecklad dialog om vuxnas lärande i länet. Ökad kompetens om reformer kring vuxnas lärande. Ökad kunskap om individers och näringslivets behov av kompetensutveckling inom vuxnas lärande. 13

73 Nyckelaktiviteter Dialogmöten i samtliga samverkansområden i länet. Kurs och konferenser om aktuella skolreformer inom vuxnas lärande. Bidra i utveckling av prognosunderlag för att kartlägga individers och näringslivets behov av kompetensutveckling inom vuxnas lärande Vidtagna åtgärder: Genomförd konferens om Nya skollagen gällande vuxenutbildningen. Genomförd samverkanskonferens om Vuxnas lärande med fokus på vuxna med särskilda behov. I nätverket för Vuxnas lärande fokuseras på samverkansfrågorna och de olika myndigheternas och kommunernas uppdrag och ansvar för eftergymnasial utbildning. I samverkan med Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Luleå tekniska universitet m.fl planera för dialog kring utveckling av prognosunderlag för att kartlägga individers behov av kompetensutveckling och näringslivets behov av kompetensförsörjning. Påbörjat kartläggning av Vuxnas lärande i Norrbotten Bevakning av nya reformer för den eftergymnasiala utbildningen FoU Norrbotten/Kompetensplattform FoU Norrbotten har sedan 2002 funnits inom Kommunförbundet Norrbotten och har ett delat ledarskap, där individ- och familjeomsorg/psykiatri har en verksamhetsansvarig på 50 procent och där äldreomsorg har en verksamhetsansvarig på deltid, kombinerat med ansvaret att vara handläggare för socialtjänstfrågor. En översyn av struktur, bemanning och kompetens behöver göras, bland annat utifrån ökade krav från nationellt håll om vikten av att utveckla socialtjänsten till en kunskapsbaserad praktik. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har träffat överenskommelser om strategiska och långsiktiga satsningar, en nationell kompetensplattform. En viktig del av plattformsarbetet är att skapa långsiktigt hållbara regionala stödstrukturer för socialtjänsten och angränsande områden inom landstingen. På längre sikt kan delar av skolans verksamhet och av kommunernas folkhälsoarbete vara lämpliga områden för FoU Norrbotten. Under 2011 ska översyn av FoU Norrbotten genomföras med målet att en ny struktur är klar till Indikatorer FoU Norrbotten är en integrerad del av Kommunförbundet Norrbotten; inte längre ett projekt. FoU Norrbotten har en struktur som stödjer kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. 14

74 Överenskommelser finns med FoU vid Norrbottens läns landsting och andra FoU-miljöer samt med Luleå tekniska universitet och Umeå universitet om forsknings- och utvecklingsarbete. Nyckelaktiviteter Ansvaret för regionens åtaganden för utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst tydliggörs. Regionala aktiviteter inom kompetensplattformen fortsätter och nya initieras med aktiviteter som utbildningar, metodstöd etc. Forskningsprojekt inom socialtjänsten planeras. Vidtagna åtgärder: Inom kansliet, tillsammans med styrelsen och med bland andra kommunchefsnätverket har tankarna runt FoU Norrbotten Ny processats. Ett förslag till uppdrag, organisation och resurser kommer att utarbetas och förankras under Regionfrågan Under verksamhetsåret ska den av Sveriges kommuner och landsting (SKL) initierade processen i Regionfrågan följas. Därutöver ska en analys, avseende det primärkommunala samarbetet, kopplat till den kommande regiongeografin, påbörjas. Indikatorer Vi följer noga frågan om regionkommunindelningen och har beredskap för att vid behov återuppta frågan om att bilda Region Norrbotten som ett kommunalt samverkansorgan. Ett nätverk är etablerat med kommuner i Västerbotten/Region Västerbotten för att diskutera det primärkommunala samarbetet i en eventuell ny geografi. Nyckelaktiviteter Såväl styrelseledamöter som tjänstemän följer och deltar i SKL aktiviteter kopplat till regionfrågan. Anpassade åtgärder vidtas efterhand som utvecklingen så kräver, alternativ så medger. Vidtagna åtgärder: Deltagit vid av SKL anordnade seminarier/möten angående regionfrågan och hållit styrelsen informerad Följt Norrstyrelsens arbete Har öppnat en dialog med Region Västerbotten angående framtida samarbete mellan kommuner i regionen 15

75 2.1.7 Skatteutjämningen Under verksamhetsåret ska Utjämningskommitténs fortsatta arbete följas. Kommande förslag och eventuella åtgärder med anledning av dessa ska beredas inom Skogslänsgruppen. Nyckelaktiviteter Utsedda ledamöter och direktören deltar i Skogslänsgruppens möten, tar del av information och förmedlar förbundets ståndpunkter. Vidtagna åtgärder: Skogslänsgruppens sommarmöte ställdes in men ett antal kommuner har svarat på den remiss som utjämningskommittén utsänt under våren Media Center Norrbotten MediaCenter är en del av Kommunförbundet Norrbotten. Våra kunder är i första hand länets kommuner, där vi servar samtliga förvaltningar, men särskilt utbildningssektorn. Andra kunder är Luleå Tekniska Universitet, Norrbottens läns landsting, folkhögskolor, friskolor, studieförbund och utbildningsföretag, som tecknar egna avtal med MediaCenter. Vår verksamhet ska i huvudsak stödja pedagoger, ledare och annan personal inom skolan och stötta deras arbete i att uppnå de olika målen, samt att främja individers olika inlärningssätt med användandet av media i skolan, som ett komplement till litteraturen. Fördelarna med att använda sig av film och andra medier i skolan är många, då man har möjlighet att beröra flera sinnen samtidigt. MediaCenter arbetar kontinuerligt med att tipsa våra låntagare om hur bild och ljud kan användas i undervisningen, och tar fram materiel inom områden som är aktuella eller viktiga att belysa. Våra kunder erbjuds ett rikt och aktuellt utbud av undervisningsmedia, i form av DVD och VHS med färdigt arbetsmateriel samt möjligheten att se filmerna på webben, via streaming/strömmande media. Utbudet uppdateras dagligen, och man kan se hela utbudet via strävan är att hålla en hög nivå på service, vårt utbud och tillgängligheten till detta. Ett fundament är att vi genom vår verksamhet hjälper skolan att använda media och teknik i skolan, och att MediaCenter följer de upphovsrättsliga lagar och avtal som finns, för att utbildningssektorn på ett enkelt sätt ska kunna ha tillgång till media i undervisningen. Indikatorer att fortlöpande kunna erbjuda ett förbättrat kvantitativt och kvalitativt utbud, när det gäller undervisningsfilmer, men också genom att fortsätta erbjuda den nya tekniken i form av streaming/strömmande media. Nyckelaktiviteter Utbudet av streaming/strömmande media utökas ytterligare under Kompletteringen av DVD-filmer, som ska ersätta de gamla VHS-kassetterna, fortsätter. 16

76 Arbetet med att ta fram pedagogiskt arbetsmateriel till undervisningsfilmerna fortskrider. Detta för att underlätta för lärarna, men också för att kunna presentera ett färdigt koncept, för en förenklad och förbättrad undervisning. Att följa aktuella samhällshändelser och köpa in filmer inom aktuellt område, samt efter pedagogernas önskemål. Fler kurser och inspirationsdagar i samarbete med Utbildningsradion. Initiativ till bildandet av nätverk för att föra samman den nya streamingtekniken och pedagogiken. Studiebesök hos MediaCenter Västerbotten genomförs. Fler nyhetsbrev och temablad till lärarna skickas ut, främst för att presentera undervisningsfilmer inom aktuella områden i samhället. Vidtagna åtgärder: Nya spelfilmer samt program för SO-ämnen, bl.a. samhällskunskap, historia och religion har prioriterats att köpas in. Fler filmer/program finns tillgängliga som streaming/strömmande media, och utökas varje vecka vilket är huvudförklaringen till den utökade utlåningen (se bilaga 2) Hemsidan har fått en tydligare roll, både vad det gäller information och utseende. Antal besökare har ökat markant. Elevinloggning har tagits i bruk, vilket även ger eleverna möjlighet till att se filmer via streaming/strömmande media. Nyhetsbrevet har gått ut oftare, och har gett stor respons. Samarbetet med lärarna har utökats, bland annat när det gäller tips/önskemål på filmer som MediaCenter ska tillhandahålla i sitt sortiment. 3. Projekt 3.1 Folkhälsa Projektet ska i första hand verka som inspirationskälla/bollplank i ett processinriktat arbete i kommunerna för att skapa ett hållbart strategiskt folkhälsoarbete. I andra hand ska projektet stödja Norrbottens folkhälsopolitiska råd i uppdraget att strukturera samverkan mellan de regionala aktörerna inom folkhälsoområdet. Indikatorer Länets samtliga kommuner har utvecklat eller tagit första stegen mot ett strategiskt tänkande inom folkhälsoområdet. Länsaktörerna inom folkhälsoområdet har funnit en modell för samverkan inom området. 17

77 Nyckelaktiviteter Besök i länets samtliga kommuner för diskussioner på kommunledningsnivå om förutsättningarna för utveckling av ett strategiskt folkhälsoarbete. Arrangera utbildning och fortbildning inom folkhälsoområdet Genom diskussion med länsaktörerna skapa en gemensam plattform för det regionala folkhälsoarbetet. Vidtagna åtgärder: Samtliga kommuner har besökts för diskussioner kring strategiskt tänkande inom folkhälsoområdet. Lokala utbildningsinslag har genomförts i de flesta av länets kommuner och träffar på länsnivå vid ett flertal tillfällen. Det regionala folkhälsoarbetet drivs genom NFR Norrbottens folkhälsopolitiska råd där också länsstyrelse och polis deltagit för att utveckla arbetet. Community Readiness är erbjuden alla kommuner och deltagande kommuner har fått återkoppling med möjlighet att med stöd arbeta vidare med resultaten. 3.2 Kunskapsutveckling inom socialtjänsten Norrbottens kommuner har tillsammans med landstinget antagit en gemensam avsiktsförklaring med målet att få en långsiktigt hållbar struktur för en lärande organisation som stöd för kommunerna och angränsande områden inom hälso- och sjukvården. Indikatorer Utveckla en hållbar struktur som långsiktigt ska kunna försörja välfärdsområdet i Norrbotten med evidensbaserad kunskap genom forskning och utveckling. Utveckla ett praktiskt stöd och samtidigt utgöra en arena för att samla kunskap och kompetens inför lokala och regionala prioriteringar och strategier. Skapa förutsättningar för att stärka brukarperspektivet och synliggöra brukarnas kunskaper. Nyckelaktiviteter Alla förtroendevalda, chefer, handläggare och HSL-personal inom socialtjänsten i Norrbottens kommuner utbildas i en evidensbaserad praktik. Utvecklingsledarna ansvarar för att ge utbildning och stöd till ett nätverk bestående av två av socialchefen utsedda kontaktpersoner i varje kommuns socialtjänst. Stödet ska vara en hjälp för kommunerna att göra nödvändiga anpassningar för att nå målet om en lärande organisation. 18

78 Utvecklingsledarna deltar av SKL anordnade nätverk till stöd för kunskapsutvecklingen. Alla kommuner ska rapportera till palliativa registret och senior alert. Utvecklingsledarna ansvarar på länsnivå för uppföljning av kvalitetsregister som t ex Senior Alert, Svenska Palliativa registret samt öppna jämförelser. Vidtagna åtgärder: Samtliga kommuner är anslutna till kvalitetsregistren senior alert och palliativa registret. Utvecklingsledarna har besökt 12 socialförvaltningar i länets kommuner för att informera om överenskommelsen mellan staten och SKL samt Norrbottens avsiktsförklaring från 2010 som är grunden för det kommande arbetet Anordnat studiebesök för Äldresamordnaren och medarbetare som besökte länet i mars Nätverk av kommunala kontaktpersoner evidensbaserad praktik (EBP) bildat. Utvecklingsledare har deltagit i SKL s nätverk för Regionala stödstrukturer, samt Bättre liv för sjuka äldre. Professor Lars Oscarsson föreläste om EBP för socialtjänstens förtroendevalda och tjänstemän i Norrbottens kommuner. FoU har utbildat i EBP socialnämndsordförande och vice, socialchefer samt verksamhetschefer. Seminariedagar om öppna jämförelser genomfördes i augusti. Genomfört spridningsmöten på tre orter i länet med representanter från Senior alert. I samarbete med NLLs utvecklingsledare för vårdprevention utarbetat ett webbaserat kunskapstest som utmynnar i ett s k Vårdpreventionskörkort vid godkänt. 3.3 Koh-I-Noor Kommunförbundet Norrbotten har tillsammans med tio av länets kommuner beviljats medel av Europeiska sociala fonden för kompetensutveckling av enhetschefer, baspersonal samt hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar inom särskilda boenden, LSS. Syftet är att den grund för lärande som byggts upp inom ramen för projektet ska leda till, fler och mer resurseffektiva kompetensutvecklingsinsatser, tillfällen för dialog, förbättrad hälsa och minskad risk för långtidssjukskrivningar bland personalen, öka arbetsplatsernas attraktivitet och bidrar till ökad jämställdhet inom de särskilda boendena samt generera positiva effekter för brukarna. 19

79 Indikatorer Hitta varaktiga metoder för långsiktig kompetensutveckling av personal som arbetar inom särskilda boenden LSS, för att få igång en lärande organisation. Bygga nätverk mellan länets kommuner för att stärka, utbyta och ta tillvara gemensam kompetensutveckling och kunskap som finns bland personal som arbetar inom särskilda boenden LSS. Ett ökat kunskapsbyggande för att göra arbetet attraktivare, minska sjuktalen och underlätta nyrekryteringen. Arbeta för jämställdhet och tillgänglighet. Nyckelaktiviteter Gemensamma utbildningar efter kartlagt behov, till personal som arbetar inom särskilda boenden LSS. Där olika utbildningsmetoder prövas och utvärderas. Nätverksträffar på kommun- och länsnivå för erfarenhetsutbyte i utvecklingsarbetet. Samverkan med FoU Norrbotten för stöd, uppföljning och implementering av evidensbaserad praktik i verksamheten. Transnationella nätverksträffar för att utbyta erfarenheter mellan olika länder. I alla aktiviteter som genomförs väva in jämställdhetsperspektivet och tillgänglighetsfrågor. Vidtagna åtgärder: Plan är gjord för genomförandefasens utbildningar. Två av dessa fem utbildningstillfällen är genomförda under 2011, den ena med traditionell föreläsning, den andra en webbaserad utbildning. Övriga tre kommer att genomföras under Utbildningsdel tre består av en inspelad föreläsning, del fyra som blir en föreläsning, är under upphandling samt del fem är under planering. Inplanerade nätverksträffar där samtalsledarna och cheferna arbetar i grupparbeten med kollegor från andra gruppbostäder och andra kommuner. Projektet deltar dessutom i nätverksträffar på regional och nationell nivå. Nära samarbete med projektets utvärderare och FoU Norrbottens representanter. Uppföljning och utvärderingsverktyg är utarbetade tillsammans med samtalsledarna. Efter varje utbildningstillfälle sammanställs alla utvärderingar och ett analysseminarie genomförs. Delta i de planerade aktiviteter angående evidensbaserad praktik som planeras i länet. Transnationellt erfarenhetsutbyte kommer att genomföras 7-11 maj 2012 till Rimini, Italien Varje deltagande kommun kommer att ha minst en representant med på resan, totalt kommer 20 personer att delta. 20

80 Utbildning i jämställdhet och tillgänglighet har genomförts för alla enhetschefer som arbetar inom särskilt boende LSS. Vid upphandling av utbildningar är det ett krav att den som får uppdraget har jämställdhets och tillgänglighetsperspektivet. 3.4 Kunskap till praktik utvecklingsarbete inom riskbruk, missbruk och beroendeområdet Socialstyrelsen publicerade 2007 riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Riktlinjerna är gemensamma för socialtjänst och hälso- och sjukvård. Med anledning av de gemensamma riktlinjerna beslutade länets kommuner och Norrbottens läns landsting hösten 2007 att inleda ett gemensamt arbete för att implementera de nationella riktlinjerna och höja kompetensen hos personal som i sitt arbete möter personer med riskbruk, missbruk eller beroende. Syftet med insatserna har varit att med ökat samarbete mellan aktörerna och ett arbete baserat på evidensbaserade metoder höja kvaliteten inom missbruks- och beroendevården och göra den tillgänglig för alla med vårdbehov inom detta område. För utvecklingsarbetet inom riskbruk, missbruk- och beroendeområdet, Kunskap till praktik, har Sveriges kommuner och landsting, SKL, årligen beviljat bidrag till en processledare och utbildningsinsatser. Finansiering av detta utvecklingsarbete via SKL har upphört vid årsskiftet 2011/2012. I januari 2011 gjorde regeringen och SKL en överenskommelse om att utvecklingsarbetet inom riskbruk, missbruk och beroendeområdet inkluderas i de regionala stödstrukturerna för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och det finns en förväntan att huvudmännen från och med år 2012 tar fulla ansvaret för detta utvecklingsområde. Indikatorer Att huvudmännen tagit beslut om ett länsövergripande styrdokument för ett gemensamt kompetenscentrum inom missbruks- och beroendeområdet. Att huvudmännen beslutat om en gemensam vårdenhet för missbruks- och beroendevård på länsnivå. Att fortsatt utvecklingsarbete i ännu större utsträckning utgår ifrån de individuella behoven som personer med riskbruk, missbruk eller beroende har. Att samtliga kommuner och landstinget har fastställt gemensamma rutiner för samverkan på lokal nivå kring personer med riskbruk, missbruk eller beroendeproblematik. Att huvudmännen använder samordnade individuella planer vid vårdplanering. Att utvecklingsarbetet i form av kompetensutveckling och samverkan mellan aktörer befästes i verksamheterna. Att utvecklingsarbetet för att ta fram metoder för lokal uppföljning har fått fäste i länet. Nyckelaktiviteter Gemensamma utbildningar i olika arbetsmetoder för personal från socialtjänst och hälso- och sjukvård. Nationell baskurs i Riskbruk, missbruk och beroende samt fördjupningsutbildningar i de olika specialområdena genomförs i länet. 21

81 Nätverksträffar genomförs på nationell- och länsnivå för erfarenhetsutbyte i utvecklingsarbetet. Implementering av individuella planer i verksamheter. Utarbetandet av verktyg för verksamhetsuppföljning. Utarbetandet/revidering av samverkansrutiner både internt och mellan huvudmännen. Förankring av länsövergripande styrdokument för missbruks- och beroendevården i länet. Planering av en länsgemensam vårdenhet. Vidtagna åtgärder: Gemensamma utbildningar i olika arbetsmetoder för socialtjänst och hälso- och sjukvård har genomförts i länet. 241 personer har deltagit i utbildningarna. Nätverksträffar har genomförts på nationell- och länsnivå för erfarenhetsutbyte i utvecklingsarbetet En organisation för att försäkra kompetensförsörjning i arbetsmetoder i länet på lång sikt har förankrats i Kommunförbundets FoU-miljö. Ett nätverk och forum för metodstöd för utbildarna i de fyra nordligaste länen är skapat och en gemensam ram för utbildaruppdraget är framtagen. Rutiner för användandet av individuella planer för gemensam vårdplanering är framtagna och ett webbaserat verktyg är utvecklat. En utvärdering av implementeringsarbetet i länet i samverkan mellan SKL och FoU-enheterna inom Kommunförbundet och Norrbottens läns landsting är avslutad. Rutiner för samverkan kring personer med riskbruk, missbruk eller beroende har tagits fram i 11 av länets 14 kommuner. Rutinerna berör samverkan i kommuner och landstinget både internt och mellan huvudmännen. Länspolicy för riskbruk, missbruk- och beroendevården har i maj 2011 godkänts av länsstyrgruppen och antagits av landstingsstyrelsen. Sociala beredningen har i augusti 2011 godkänt länsstrategin och underlaget har skickats ut till socialnämnder i länets kommuner för handläggning. 3.5 Hospitering med utbildningsinslag, kartläggning av utbildningsbehov för långsiktig utbildningsplan. Samverkan psykisk funktionsnedsättning Kommunförbundet Norrbotten har tillsammans med Norrbottens Läns landsting beviljats medel av Socialstyrelsen för kompetensutveckling av personal som i sitt dagliga arbete möter personer som har en psykisk funktionsnedsättning. Medlen avser åren

82 Indikatorer 2011 Stärka samverkan mellan länets kommuner och landsting kring behov av gemensam kompetensutveckling för personal som arbetar med personer med psykiska funktionsnedsättningar. Fortsatt kartläggning av utbildningsbehov för långsiktig kompetensförsörjning. Nyckelaktiviteter Organisera och genomföra en mellan huvudmännen gemensam utbildningssatsning som innehåller både hospitering och återkommande utbildningsinslag. Tillvarata brukares, anhörigas och personals erfarenhet och kompetens vid utbildningar. Under hösten och vintern 2011 är utbildningssatsning med samordnad hospitering planerad att genomföras i Norrbotten Östra och Boden. Vidtagna åtgärder Information om projektet har via e-post och personliga besök lämnats till Norrbottens läns landstings psykiatriverksamhet, primärvården, socialtjänsten samt till NSPH. Referensgrupper med representanter från samverkansparterna har bildats. Utbildning med föreläsningar och samordnad hospitering har under våren 2011 genomförts i Gällivare. Personal från Jokkmokk, Kiruna och Pajala deltog i utbildningen. I Piteå älvdal har utbildning med föreläsningar och hospitering planerats och genomförts under hösten och vintern Personal från Piteå, Arjeplog, Arvidsjaur och Älvsbyn har deltagit. Planering och genomförande har skett i samarbete med Division Vuxenpsykiatrins metodutvecklare i Norrbottens läns landsting. Föreläsare till utbildningen har anlitats från det geografiska närområdet. Attitydambassadörer och representanter från brukarorganisationerna NSPH, Attention, RSMH och RFHL har presenterat verksamhet och upplevelser av egna erfarenheter. Kontakt har etablerats med landstingets och kommunernas samverkanspartners inför fortsatt utbildningssatsning i Östra Norrbotten och Boden. 3.6 Samverkan mot våld Den som utsatts för våld i nära relation och dennes närstående har rätt till ett samlat och effektivt samhällsstöd som ska tillgodoses av åklagare, polis, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt frivilliga organisationer. Samverkan mot våld ska, utifrån den våldsutsattes behov, tillskapa dels en samord- 23

83 ningsstruktur där myndigheterna fullgör sina åtaganden, dels specifika verksamheter som erbjuder barn och kvinnor som utsatts för våld och övergrepp erforderligt stöd, skydd och behandlingsinsatser samt våldsutövande män lämplig och effektiv behandling. Indikatorer En fungerande samverkan mellan berörda myndigheter och organisationer, i ett länsperspektiv, som gör att all personal som möter våldsutsatta kvinnor och deras barn vet hur de själva ska agera eller till vem man skall vända sig. Verksamheter mot våld finns tillgängliga där man på ett professionellt sätt erbjuder våldsutsatta kvinnor och barn samlade myndighetsinsatser i form av rådgivning, socialt stöd, behandlingsinsatser, riskanalys med anpassade skyddsåtgärder samt polisanmälan och utredning. Män som söker på eget initiativ pga. aggressionsproblem och/eller anmälts för våldsbrott erbjuds rådgivning, stöd och behandling. Dessa verksamheter mot våld fungerar också som kunskapscentrum. Att våldets omfattning i länet kartläggs löpande. Inventera behovet av särskilda insatser för våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning, missbruksproblem, annan etnicitet, äldre kvinnor samt personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och inordna detta stöd inom verksamhetens ram så att alla våldsutsatta från dessa grupper får rätt hjälp. Även behovet av insatser kring våld i samkönade relationer ska inventeras. Samverkan mot våld planeras på ett sådant sätt att den fungerar även vid person- och organisationsförändringar. Nyckelaktiviteter Stödja samverkansmyndigheterna och hälso- och sjukvården i processen att åstadkomma god kvalitet i den egna verksamheten. Att skapa fungerande råd- och stödverksamheter för kvinnor och barn som utsatts för våld och övergrepp och för barn som bevittnat våld i Norrbotten. Män som söker på eget initiativ pga. aggressionsproblem och/eller anmälts för våldsbrott ska erbjudas rådgivning och stöd. Att skapa en rutin för att våldets omfattning i länet kartläggs löpande. Specifikt inventera behovet av särskilda insatser för våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning, missbruksproblem, annan etnicitet, äldre kvinnor samt personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Även inventera behov av insatser kring våld i samkönade relationer. Skapa förutsättningar för att socialnämndernas ansvar för att erbjuda tillfälligt boende kan uppfyllas i hela länet. 24

84 Vidtagna åtgärder: 1 februari 2011 startade projektet Samverkan mot våld. Respektive samverkansmyndighet inleder arbetet med att skapa eller följa upp sin interna struktur och insatser vid våld i nära relation. En dialog med länets folkhälsostrateger om våld i nära relation som ett folkhälsoproblem samt möte med Luleås brottsförebyggande och folkhälsoråd i samma syfte. Dialog med projektledning för NORRBUS om att barn som utsatts för våld i nära relation har utsatts för ett brott. Den 18 och 19 maj 2011 genomfördes en Kickoff för kraftsamling mot våld i nära relation. 13 av länets 14 kommuner deltog under dagarna med personal och beslutsfattare från samtliga samverkansmyndigheter samt representanter från berörda frivilligorganisationer och politiker. I anslutning till Kickoffen påbörjades en kartläggning av våldets omfattning och myndigheternas insatser vid våld i nära relation. Frågeformuläret ska besvaras av respektive kommuns samtliga samverkansmyndigheter. Frågeformuläret kan även ses som målsättning om att skapa en garantinivå gällande myndigheters insatser vid våld i nära relation för att säkra en likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd och behandling oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras. Luleå kommun har tillsammans med Piteå kommun och Bodens kommun beviljats utvecklingsmedel från Norrbottens länsstyrelse avseende samordnande och behandlande personal för en öppenvårdsmottagning samt skyddat boende riktad till dem som utsätts för våld i nära relation. Norra Lappland beviljas utvecklingsmedel av Norrbottens länsstyrelse avseende en samordnare för våld i nära relation. Piteå kommun skapar en samrådsgrupp med berörda myndigheter för att samordna de initiala insatserna då barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp. Samverkan mot våld tar del av kunskap och erfarenhet från Relationsvåldscentrum, Västerort Stockholm, där man har ett nära samarbete mellan polismyndighet och socialtjänst då polisanmälan om våld i nära relation mottagits. Samverkan mot våld arbetar för att Mansmottagningens verksamhet ska stabiliseras och utvecklas tillsammans med övrig råd, stöd och behandlingsverksamhet riktad mot våld. Under pågående projekt träffar projektledare regelbundet frivilliga organisationer, Rädda barnen, Kvinnojouren, Brottsofferjouren, Handikappförbundet, för att både ta del av deras samlade erfarenhet och kunskap samt föra en dialog kring det aktuella förbättringsarbetet. Det är även önskvärt att RFSL deltar i förbättringsarbetet. 25

85 Samverkan mot våld inleder ett samarbete med Rädda barnen i syfte att skapa metoder för våldsutsatta barns delaktighet under de följande utredningsprocesserna. Ett samarbete som framledes även kan inkludera Luleå tekniska universitet. Augusti 2011 lämnar Samverkan mot våld en delrapport med förslag på dels struktur och åtgärder för länets fortsatta arbete rörande våld i nära relation dels uttrycker rapporten utvecklingsområden som behöver fortsatt bearbetning för att vi ska nå en lösning. 3.7 IT-samverkan inom vård och omsorg På nationell nivå pågår ett intensivt arbete för att förverkliga intentionerna i IT-strategin inom vård och omsorg, vilket idag benämns nationell ehälsa. Man arbetar inom tre prioriterade områden - verksamhet, information och teknik. Från Norrbotten ingår deltagare i alla arbetsgrupper och i styrgrupp på nationell nivå. För att stimulera arbetet på läns-/regionnivå har regeringen beviljat stimulansbidrag. På länsnivå arbetar kommunerna och landstinget i en gemensam arbetsgrupp i frågor som berör vård och omsorg. Inom vård och omsorg har informationsåtkomst över huvudmannagränserna till aktuell information om de gemensamma vårdtagarna prioriterats. Gruppens fortsatta arbete riktar sig på att ta fram lösningar som underlättar samverkan mellan huvudmännen kring de gemensamma vårdtagarna. Här finns t ex behovet av en långsiktig lösning för ett säkert inloggningsförfarande i varandras verksamhetssystem och att skapa åtkomst till varandras personalregister. För att få en helhetsbild av de olika aktiviteterna inom området i länet och för att dra nytta av de pågående utvecklingsarbeten och därmed även få fram en gemensam strategi för fortsatt utvecklingsarbete i länet finns ett stort behov av samordning. Kommunerna i länet har olika förutsättningar att förverkliga de förväntningar som strategin för den nationella ehälsan ställer, t ex möjlighet för medborgarna att kunna göra ärenden via webb, få service och tjänster utförda genom nätet samt få åtkomst till sin egen vårdinformation. En samordning av insatserna skulle möjliggöra att länets medborgare skulle få tillgång till samma service och e-tjänster oavsett var man bor i länet. Indikatorer En regional samverkan mellan Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottens läns landsting och IT Norrbotten i gemensamma frågor. Bevakning av och deltagande i arbetet med den nationella IT-strategin. Informationen från kommunerna om den enskilde som är i behov av sjukvård hos landstinget når berörd personal hos landstinget på ett säkert sätt. Landstinget och kommunerna använder telefon- och videoteknik i större utsträckning vid sina möten. En strategi för utvecklingsarbetet inom IT-området i länet är fastställd. 26

86 Nyckelaktiviteter Representanter från utvalda kommuner och Kommunförbundet deltar i utvecklingsarbetet på nationell nivå. En samordnare anställs för att samordna arbetet med genomförandet av den länsövergripande strategin för IT-utveckling. En länsövergripande teknisk lösning för informationsutbyte från kommuner till landstinget införs. Utredning av behov av att skapa en gemensam HSA-katalog inom vård och omsorg startas Arbetet med att ta fram systemoberoende tekniska lösningar mellan vårdgivarna fortsätter. Syftet är att långsiktigt garantera ett säkert informationsutbyte mellan vårdgivarna. Vidtagna åtgärder: Länets kommuner har tre representanter utöver Kommunförbundets representant i det nationella utvecklingsarbetet inom området. Rekrytering av en samordnare för förankring och tillämpning av den nationella strategin för ehälsa och esamhället i länet är genomförd och samordnaren har tillträtt tjänsten den 1 september. En uppföljning av användandet av den länsövergripande tekniska lösningen för informationsåtkomst i landstingets VAS är genomförd under våren En pilot av teknisk lösning för informationsåtkomst i kommuners hälso- och sjukvårdsjournaler är genomförd på en vårdcentral i Luleå. En ansökan till SKL om stimulansbidrag till gemensam IT-utveckling inom vård och omsorg är gjord och bidrag är beviljat. En ansökan om projektmedel till driftsättning av ett länsgemensamt befolkningsregister är beviljat av SKL och projektplan och tidsplan är upprättade. Arbetet kommer att ske i samverkan med Västerbotten. Arbetet för att implementera säkra inloggningsrutiner inom vård och omsorg i form av HSA-katalog (hälso- och sjukvårdens adressregister) och SITHS-kort (säkerhetskort för inloggning) är påbörjat. 3.8 Låt vildlaxen vandra hem Under 2009 påbörjades projektet Låt vildlaxen vandra hem. Målet är att utveckla besöksnäring baserad på Norrbottens vildlaxälvar. Projektet ska arbeta med att maximera antalet vildlaxar som återvandrar till sina hemälvar, i syfte att säkra vildlaxens fortlevnad och samtidigt stimulera sportfisketurism genom ökad tillgång på vuxen lax. Projektet förväntas skapa nya lönsamma företag, arbetstillfällen och medverka till förnyelse av Norrbottens landsbygd. Låt vildlaxen vandra hem är ett treårigt EU projekt och medfinansieras av Kommunförbundet Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Norrbottens läns landsting. 27

87 Indikatorer Inom 3 år har antalet årsarbeten inom fisketurism ökat med 10 %, på sikt med 25 %. Inom 5 år ska Norrbotten vara etablerat som ett av de mest intressanta turistmålen för vildlaxfiske. Kompetensen bland befintliga och blivande entreprenörer inom fisketurism har påtagligt höjts. Norrbotten har erhållit direkt eller indirekt representation inom Östersjöns Rådgivande Nämnd (BS RAC). Nyckelaktiviteter Informera beslutsfattare inom fiskeförvaltning, om behovet av att skapa en mer hållbar och rättvis fördelning av laxresursen. Sprida information om sportfiskebaserad besöksnäring. Entreprenörsutbildningar inom sportfiskebaserad besöksnäring. Vidtagna åtgärder 2011: Europeiska Unionen har under våren 2011 lämnat ett förslag till långsiktig förvaltningsplan för Östersjölax. Projektet har därför utfört riktade informationsinsatser mot beslutsfattare inom fiskeförvaltning med syfte att informera om vildlaxens potential som tillväxtmotor för besöksnäring och hur det föregående förvaltningssystemet hindrade utveckling av besöksnäringen. Informationsinsatser i form av bl.a. uppvaktningar, remissyttrande, brev, konferenspresentationer och mötesdeltagande har varit riktade till bl.a. EU Kommissionens organisation för förvaltning av fisk DG Mare, Jordbruksdepartementet, Östersjöns rådgivande nämnd för fiskefrågor (BS RAC) och Hav- och Vattenmyndigheten (HaV). Vidare har informationsträffar skett med övriga organisationer t.ex. Lapin Liitto, Finlands Fritidsfiske förbund, European Angling Alliance, och WWF. Gemensamma mål och insatser för att uppnå dessa har skapats och utförts tillsammans med övriga organisationer. Information och samarbete med organisationer som styr förvaltning av vildlax i Östersjön och övriga intressegrupper sker kontinuerligt under projektets gång. Två konferenser och utbildningsdagar har anordnats för intressegrupper, allmänheten och entreprenörer med totalt 195 deltagare. Utöver utbildningar har kvällsseminarier anordnats. En laxportal med information om Norrbottens laxälvar håller på att utvecklas och ska sjösättas Under 2011 har flera av projektets mål delvis eller helt uppnåtts inom fiskeförvaltning. HaV myndigheten (f.d. Fiskeriverket) ska fr.o.m. 1 januari 2013 förbjuda det svenska havsfisket efter lax. Det Polska tjuvfisket där laxfångster rapporteras som öring för att kringgå kvotrestriktioner för lax har aktualiserats och behandlas nu av EU kommissionen. Under 2012 kommer kommissionen att föreslå att lax ska ingå i det nya kontroll och inspektionsprogrammet för östersjöfiske. 28

88 Dessa åtgärder och förändringar inom fiskeförvaltning kommer att leda till ett mer biologiskt korrekt fiske på enskilda älvbestånd istället för det tidigare fisket på blandade laxbestånd. Projektets informationsinsatser har bidragit till dessa förändringar. 3.9 Vattensamverkan Norr II Projektet syftar till att ge stöd åt de 13 bildade vattenråden i Bottenvikens vattendistrikt så att de utgör en resurs för att ta vara på lokal kunskap och kan vara en arena för delaktighet och samverkan i vattenförvaltningen. Projektet syftar även till att sprida information om vattenförvaltningen och bygga upp kunskap kring vattenfrågorna. Indikatorer Vattenråden är stabila i sin organisation och upplevs som den lokala nivåns verktyg i frågor rörande vatten. Nyckelaktiviteter Bidra med stöd i vattenrådens utveckling, utformat efter varje råds behov. Arrangera fortbildning för vattenråden Underlätta kommunikationen mellan Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen och Vattenråden. Vidtagna åtgärder: Vattenråden har besökts kontinuerligt för information och diskussion i aktuella frågor. Fortbildning för vattenråden vattenrådsdagar arrangerades i år i Skellefteå med bra uppslutning. Projektet och Vattenmyndigheten arrangerar s.k samverkansträffar med deltagande från Vattenråden. 4. Uppföljning Nedanstående verksamheter ska löpande följas under verksamhetsåret och redovisas i delårsredovisningen per och i årsredovisningen. Ansvarig: Roger Kempainen 4.1 Styrelsens prioriterade uppgifter Åtgärder och effekter av insatser definierade i form av indikatorer och nyckelaktiviteter under varje prioriterad uppgift ska dokumenteras. 29

89 4.2 Nätverksträffar I likhet med tidigare år har Kommunförbundet Norrbotten genomfört ett stort antal nätverksträffar inom skilda befattningsområden såsom, kommunchefer, socialchefer, barn- och utbildningschefer, personalchefer m.fl. Även träffar på handläggarnivå har genomförts. Träffarna fyller ett stort behov för erfarenhetsutbyte kollegor emellan. 4.3 Kurser och konferenser Under året har vi genomfört 185 st kurser/konferenser med totalt 7877 deltagare vilket är all-timehigh. Flest aktiviteter har genomförts inom socialtjänstens område, detta med anledning av att ett flertal projekt bedrivs inom området. Bland övriga arrangemang kan nämnas trygghetskonferensen Tryggare kan ingen vara, ett samarbete med polisen, landstinget och länsstyrelsen, ett antal utbildningar med anledning av ny Plan- och Bygglag samt flertalet aktiviteter inom skolans område. 4.4 Resfria möten Nyttjandet av videokonferenssystemet ökar kontinuerligt. Regelbundna konferenser genomförs inom flera nätverk, till exempel med kommun- och ekonomichefer. Styrelsemötet i oktober genomfördes som videokonferens med ett lyckat utfall. 30

90 Kommunförbundet Norrbotten Org nr Resultaträkning Belopp i kr Not Kommunernas förbundsavgifter Fakturerade intäkter Övriga anslag/bidrag Rörelsens kostnader Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av inventarier Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper som är anläggningstillgång Ränteintäkter Resultat efter finansiella poster Resultat före skatt Skatt på årets resultat - - Årets resultat

91 Kommunförbundet Norrbotten Org nr Balansräkning Belopp i kr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

92 Kommunförbundet Norrbotten Org nr Balansräkning Belopp i kr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

93 Kommunförbundet Norrbotten Org nr Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i kr om inget annat anges Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. I de fall det saknas ett allmänt råd från Bokföringsnämnden har i förekommande fall vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendation. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och avskrivs på 5 år. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Skatt Redovisningsrådets rekommendation BFNAR 2001:1 Inkomstskatter tillämpas. Det finns inga väsentliga uppskjutna skatteskulder. Not 1 Intäkter och rörelseresultat per rörelsegren Allmän verksamhet/kansliet Kommunernas förbundsavgifter Fakturerade intäkter Övriga anslag/bidrag Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Finansiella intäkter Resultat, exkl jämförelsestörande poster samt administrationsbidrag mellan kansliet/mediacenter

94 Kommunförbundet Norrbotten Org nr MediaCenter Kommunernas förbundsavgifter Fakturerade intäkter Övriga anslag/bidrag Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Resultat, exklusive jämförelsestörande poster samt administrationsbidrag mellan kansliet/ MediaCenter Not 2 Anställda och personalkostnader Könsfördelning styrelsen, ledande poster samt anställda Antal styrelseledamöter Varav män Direktör 1 1 Varav män 1 1 Medelantalet anställda Varav män 9 12 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och direktör Övriga anställda Summa Sociala kostnader (varav pensionskostnader) Kommentar avseende pensionsstiftelsen Anställda hos Kommunförbundet Norrbotten har pensionsrätt enligt avtalet KPA-KL. Förbundets pensionsutfästelse är tryggad genom att medel har avsatts till en pensionsstiftelse vilken förvaltas av Svenska Kommunförbundet. Direktörens pension regleras via premier inbetalade till SPP. Inbetalt belopp under 2011 är kr. Länsförbundets tillgångar i pensionsstiftelsen var vid årsskiftet kr.

95 Kommunförbundet Norrbotten Org nr Enligt kollektivavtal ska länsförbundets tillgångar i pensionsstiftelsen minst uppgå till samma belopp som pensionsreserven. Enligt KPAs beräkningar uppgår länsförbundets pensionsskuld till kr (inklusive individuella delen som är beräknad till kr). Tillgångarna i pensionsstiftelsen är alltså kr lägre än pensionsreserven. Den individuella delen utbetalas i mars Kommunförbundet Norrbottens del av pensionsstiftelsens tillgångar har haft en negativ avkastning på -6,1 % efter skatt under Utbetalda pensioner Individuella delen Gottgörelse från pensionsstiftelse Redovisad kostnad (+), intäkt (-) för pensioner i bokföringen (exkl premiebaserade pensioner) Ingen del är redovisad som finansiell kostnad Kapitalvärdet av gjorda pensionsutfästelser enligt beräkning från KPA Värde av pensionsstiftelsens tillgångar enligt beräkning från Svenska Kommunförbundet varav orealiserade över-/undervärden Not 3 Resultat från värdepapper som är anläggningstillgång Utdelning, Penningmarknadsfond MEGA Värdereglering, värdepapper Swedbank AB VAR PCT Not 4 Inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Planenligt restvärde vid årets slut

96 Kommunförbundet Norrbotten Org nr Not 5 Långfristiga värdepappersinnehav Bokfört värde vid årets början Tillkommande tillgångar Bokfört värde vid årets slut Bokfört värde Marknadsvärde andelar, Penningmarknad Mega Värdepapper Swedbank AB VAR PCT Not 6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Hyra Rekvirerade medel från Länsstyrelsen Rekvirerade medel från jordbr.fond/reg.utv.fond m m Rekvirerade medel från SKL/kommunerna/landstinget Rekvirerade medel AMV Pensionsstiftelsen - - Övrigt (serviceavgifter m m) Not 7 Eget kapital Fritt eget kapital Vid årets början Årets resultat Vid årets slut Not 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Beviljade, ej utbetalda projektmedel Särskild löneskatt Semesterlöneskuld Arbetsgivaravgifter Ej förbrukade projektmedel Beviljat bidrag Pensionsstiftelsen

97 Kommunförbundet Norrbotten Org nr Luleå Karl Petersen Ordförande Britta Flinkfeldt-Jansson 1:e vice ordförande Lars Alriksson 2:e vice ordförande Jerry T Johansson Torbjörn Lidberg Tommy Nyström Gunnel Simu Stefan Andersson Ellinor Söderlund Kristina Zakrisson Kurt Wennberg Peter Roslund Bill Nilsson Birgitta Persson Roland Kemppainen Majvor Sjölund Thomas Olofsson Kenneth Sandberg Margareta Henriksson Helen Lindbäck Anna Hövenmark Roger Kempainen Direktör Vår revisionsberättelse har avgivits Lennart Wiklund Bengt Ek Ylva Strutz Auktoriserad revisor

98 Bilaga 2 MediaCenter Norrbotten - utlåningsstatistik 2011jämfört med DVD Ped. Data UR-ljud URvideo VHS Stream Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå SUMMA: DVD Ped. Data UR-ljud URvideo VHS Stream Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå SUMMA: Totalt antal fysiska lån 2011: st. Totalt antal fysiska lån 2010: st. Totalt antal Strömmande Media/Streaming 2011: st. Totalt antal Strömmande Media/Streaming 2010: st. 31

99 Plats för noteringar: Ärende 7

100 Verksamhetsplan och budget Föreligger omarbetat förslag till Verksamhetsplan och budget 2012 enligt styrelsen beslut , 78. Omarbetad text är markerad med rött i bilagt förslag. Styrelsen behandlade då ärendet enligt följande: Direktören föredrar ärendet för styrelsen. Föredragningen genomförs så att synpunkterna presenteras var och en för sig varefter styrelsen diskuterar respektive synpunkt. Under diskussionen om förbundets vision framför ledamoten Helena Stenberg, (s), Piteå, synpunkten att ordet nya ger intrycket att Norrbotten inte också tidigare skulle ha varit en förutsättning för välfärd och tillväxt i Sverige och Europa. Helena Stenberg, med bifall av Kristina Zakrisson, (s), Kiruna, Anna Hövenmark, (v), Jokkmokk, Birgitta Persson, (s), Överkalix och Kenneth Sandberg (mp), Kalix föreslår därför att ordet nya stryks. Ledamoten Gunnel Simu, (s), Haparanda, framför synpunkten att det finns ett värde i att Kommunförbundet Norrbotten har samma formulering som det Regionala partnerskapet och att det skett en allmän attitydförändring i vårt län så att ordet nya är relevant. Gunnel Simu, med bifall av Thomas Olofsson, (fp), Luleå, föreslår därför att ordet nya ska finnas med i visionen. Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att styrelsens förslag är att ordet nya stryks ur förslaget till vision. Ledamoten Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog, föreslår att Kultur ska vara ett prioriterat område. Ordföranden frågar om Kultur ska föreslås vara ett prioriterat område för Kommunförbundet Norrbottens fortsatta arbete och finner att detta är styrelsens mening. Ordföranden frågar om kansliet ska ges uppdraget att inarbeta övriga synpunkter i det förslag till Verksamhetsplan och budget 2012 som behandlas av styrelsen och finner att detta är styrelsens mening. Styrelsen beslutade därmed Att Att föreslå Förbundsfullmäktige att Kommunförbundet Norrbottens vision ska vara Norrbotten - en förutsättning för välfärd och tillväxt i Sverige och Europa förslå Förbundsfullmäktige att Kultur ska vara ett prioriterat område i Verksamhetsplan och budget

101 Att kansliet får uppdraget att inarbeta övriga synpunkter i det förslag till Verksamhetsplan och budget 2012 som behandlas av styrelsen Kansliet föreslår Att förslaget till Verksamhetsplan och budget 2012 bifalles och tillställs förbundsfullmäktige för beslut Presidiet föreslår styrelsen besluta Att förslaget till Verksamhetsplan och budget 2012 bifalles och tillställs förbundsfullmäktige för beslut 2

102 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2012

103 Verksamhetsplan och budget 2012 Innehåll Verksamhetsplan och budget Inledning Uppdraget Vision Verksamhetsidé Övergripande mål Uppgifter Prioriterade uppgifter Hållbar tillväxt och utveckling Socialtjänst Barn- och utbildning Folkhälsa FoU Norrbotten Kultur Regionfrågan Skatteutjämningen Media Center Norrbotten Projekt Koh-I-Noor Kunskap till praktik utveckling av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruk och beroendeområdet Nationell ehälsa inom vård och omsorg Utveckling av evidensbaserad praktik inom den sociala barn- och ungdomsvården Kommunaliserad hemsjukvård Samverkan mot våld Låt vildlaxen vandra hem Uppföljning Styrelsens prioriterade uppgifter Nätverksträffar Kurser och konferenser Resfria möten Bilaga: Budgetsammanställning

104 1. Inledning Detta dokument utgör Kommunförbundet Norrbottens Verksamhetsplan och budget för Dokumentet bygger på den Inriktning som antogs av styrelsen och av förbundsfullmäktige Av denna framgår en tydlig inriktning för mandatperioden men också att förbundet fortsatt ska arbeta över en stor bredd i de kommunala verksamheterna. Kommunförbundet Norrbotten är en fristående intresseorganisation som ägs av länets 14 kommuner. Syftet med förbundets verksamhet är att tillvarata kommunernas/medlemmarnas intressen, främja deras samverkan och att tillhandahålla service. Ett övergripande mål är att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Kansliets övergripande uppdrag är att under styrelsen ansvara för förbundets administration och löpande verksamhet. Vår region har både stora utmaningar och möjligheter. Den regionala tillväxtpolitiken utgår från EU:s strategier och den nationella strategin vilket ställer krav på politiker att finnas på olika arenor för delaktighet och påverkan. Därför är det viktigt att politiker och tjänstemän än mer deltar på internationella arenor, i olika nationella nätverk och på EU-nivån med syftet att påverka samt främja utveckling och tillväxt. EU;s nya strategi för sammanhållningspolitiken, Europa 2020, är en sysselsättnings- och tillväxtstrategi. Genom smart, hållbar och inkluderande tillväxt ska ekonomiska, sociala och territoriella skillnader mellan länder utjämnas. De regionala utvecklingsstrategierna ska ta sin utgångspunkt i Europa 2020 och inom vårt Regionala partnerskap har en revidering pågått av det länsgemensamma strategidokumentet, Regionalt utvecklingsprogram (RUP). Kommunförbundet Norrbotten företräder kommunerna i det regionala utvecklingsarbetet och deltar med både politiker och tjänstemän i det Regionala partnerskapet. RUP, blivande Regional utvecklingsstrategi (RUS), är ett övergripande strategidokument för Norrbottens fortsatta utveckling. Det hittillsvarande programmet tar sitt avstamp i tre grundläggande utmaningar vilka omsätts i utvecklingsinsatser inom fem områden för hållbar utveckling. Slutsatser, processutvärderingar och analyser från tidigare länsprogram, strategier samt den Politiska plattformen, vilket är ett gemensamt ställningstagande mellan Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens län landsting, har legat till grund för inriktningen av programmet. Den regionala utvecklingsstrategin är vår överenskommelse om samverkan och prioriteringar för att utveckla Norrbotten (citat ur strategin). I den reviderade RUP som från ikraftträdandet 2012 benämns RUS (Regional utvecklingsstrategi) har visionen omformulerats till: Norrbotten för attraktiva livsmiljöer och hållbar tillväxt i Sverige och Europa 2

105 Parterna har vidare konstaterat att länets framtid ligger i våra egna händer. Vi måste själva fortsätta att göra vägval, utveckla det vi är bra på och se möjligheter för den hållbara utvecklingen. I den regionala utvecklingsstrategin (RUS) kommer fokus att ligga på genomförande med utgångspunkt i de identifierade utmaningarna för länet. Strategier och prioriterade åtgärder formuleras utifrån indelningen i fem utvecklingsområden: Livsmiljöer Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftutbud Strategiskt gränsöverskridande samarbete Regionala partnerskapet har även pekat ut ett antal tydliga tillväxtområden som grund för Norrbottens fortsatta näringslivsutveckling: Test- och övningsverksamhet Upplevelsenäring Energi och miljöteknik Basindustri förädling Kunskapsintensiva tjänster 2. Uppdraget 2.1 Vision Norrbotten för attraktiva livsmiljöer och hållbar tillväxt i Sverige och Europa 2.2 Verksamhetsidé Under mandatperioden ska verksamheten vid förbundet bidra till: Att det primärkommunala samarbetet utvecklas med fokus på god service till medborgare och näringsliv. Kompetensutveckling, i ett samspel mellan vetenskap och praktik, för såväl politiker som tjänstemän 2.3 Övergripande mål Kommunförbundet Norrbotten är kommunernas naturliga regionala arena. Mandat och resurser utgår idag från att förbundet är en intresseförening. Erfarenheter under senare år och en utblick mot framtiden, visar att kraven på att ytterligare utveckla samordning och samarbete mellan kommuner och mel- 3

106 lan kommuner och landstinget ökar. Som en följd av detta behöver förbundet stärkas och styrelsen har formulerat sex övergripande mål: Utveckla och bredda det politiska företrädarskapet (Ö 1) Utveckla dialogen inom styrelsen, mellan styrelsen och beredningar, med medlemmarna, riksdagspolitiker med flera nyckelgrupper (Ö 2). Utveckla en långsiktigt hållbar struktur för evidensbaserad kunskapsutveckling i de kommunala verksamheterna (Ö 3). Utarbeta, i nära samarbete med kommunerna och näringslivet, en strategi och en handlingsplan för att på sikt klara kompetensförsörjningen (Ö 4). Utveckla samarbetet och samordningen mellan kommunerna i syfte att effektivisera och anpassa verksamhet och ekonomi (Ö 5). Utveckla verksamheten vid förbundet så att möjligheter med ny teknik mm ger bästa möjliga utfall för både kvalitet och ekonomi (Ö 6). 3. Uppgifter Styrelsen har indelat uppdraget i prioriterade - och generella uppgifter. I detta dokument redovisas endast de prioriterade uppgifterna, våra viktigaste projekt och verksamheten vid MediaCenter Norrbotten. 3.1 Prioriterade uppgifter Styrelsen har prioriterat nedanstående verksamhetsområden under mandatperioden: Hållbar tillväxt och utveckling Socialtjänst Barn och utbildning Folkhälsa FoU Norrbotten Kulturfrågor Regionfrågan Skatteutjämningen Nedan beskrivs vad som ska åstadkommas under verksamhetsåret, inom respektive område Hållbar tillväxt och utveckling Kommunförbundet Norrbotten är tillsammans med Länsstyrelsen och Landstinget huvudaktörer i det regionala strategiarbetet. Det regionala partnerskapet i Norrbotten är, under länsstyrelsens ledning, till viss del ett formaliserat samarbete mellan myndigheter, landsting, kommuner, organisationer och 4

107 näringsliv. Syftet är att kraftsamla och samordna resurser i det regionala tillväxtarbetet. Inom regionala partnerskapet finns en överenskommelse om att varje organisation har ett eget ansvar att bidra till genomförandet av strategierna. Sammanhållningspolitiken, med fokus på Europa 2020, reformprogrammet samt den nationella strategin utgör grund för revideringen av det regionala utvecklingsprogrammet. Östersjöstrategin, vilken syftar till att genomföra politiska mål på makroregional nivå, är betydelsefull även för vår regions utveckling. Det är viktigt att det politiska ledarskapet har en framskjuten och aktiv roll i allt strategiarbete och är med och påverkar på olika nivåer utifrån en gemensam politisk plattform. Kommunförbundet Norrbotten är en aktiv part inom Europaforum Norra Sverige för att påverka politiska ställningstaganden på EU- nivå samt nationellt i syfte att stärka förutsättningar för utveckling och tillväxt i regionen. Tillsammans med norra Norge och norra Finland har Europaforum tagit fram en framtidsstudie NSPA, Northern Sparsely Populated Area, med fokus på våra utmaningar och tillgångar samt vår investering till det europeiska mervärdet. Förbundets styrelse och ansvariga tjänstemän ska genom sin representation i bland annat det Regionala partnerskapet, Strukturfondspartnerskapet, Tillväxtberedningen och det Kommunikationspolitiska rådet bidra till att åtgärder och insatser för tillväxt och utveckling i enlighet med prioriteringarna i regionala utvecklingsstrategin (RUS) förverkligas. Kommunförbundet, Länsstyrelsen och landstinget har prioriterat energi- och klimatfrågan, den regionala klimat- och energistrategin samt åtgärdsplanen vilken syftar till energieffektivisering, effektivt nyttjande av förnybara energikällor samt hållbar utveckling. Indikatorer Kommunikation och beslut inom Tillväxtberedningen banar väg för att de politiska prioriteringarna får genomslag i det regionala partnerskapets arbete. Påverkan på EU;s sammanhållningspolitik och regelverk för strukturfonderna genom strategiarbete på nationell, makroregional och EU-nivå. Strukturfondspartnerskapet är tydligt i sina prioriteringar så att satsningar görs i enlighet med de beslutade tillväxt- och utvecklingsområdena i RUS. Norrbotten är en regional aktör i strategiska allianser nationellt och internationellt. Kommunerna bidrar till förverkligandet av den regionala klimat- och energistrategin. Nyckelaktiviteter Aktivt delta i arbetet med genomförande av den Regionala utvecklingsstrategin(rus). Förankringsarbetet sker systematiskt genom nätverk och aktiviteter för kommunerna. Genomför Norrbottenskonferensen för bred politisk delaktighet. Delta i genomförande och uppföljning av de regionala programmen. Delta inom Europaforum i aktiviteter för att påverka EU;s sammanhållningspolitik och strukturfonder med koppling till Europa Tillsammans med övriga berörda aktörer genomföra konferenser och uppvaktningar på europeisk-, nationell- och regional nivå för att stärka regionens konkurrenskraft. 5

108 Argumentera för NSPA, Northern Sparsely Populated Area, dvs. delta i aktiviteter för att synliggöra den politiska positionen och studien i olika sammanhang på EU- och nationell nivå. Delta på internationella arenor, i olika nationella nätverk med syftet att främja utveckling och tillväxt. Ett exempel är Nationellt forum som är regeringens dialog med regionala politiker om tillväxtpolitiken. Nordkalottrådet är exempel på en Nordisk arena inom Barentsområdet. Stödja och utveckla Sweden/Emelia-Romagna nätverket för att främja transnationellt samarbete/projekt i kommunerna. Fortsätta förankringsprocessen med det regionala energistrategiarbetet i kommunerna och bland annat nyttja Nenets resurser och stödja projektriggning för att supporta kommunerna Infrastruktur Historiskt visar utvecklingen att fungerande kommunikationer har varit avgörande för länets tillväxt och utveckling. Därför är väl fungerande och hållbara gods- och persontransporter, med förbättringar både inom väg- och järnvägsnätet, sjöfart och IT-kommunikationer likväl som bra flygförbindelser avgörande för vår regions konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt. Fortsatta satsningar på Norrbotniabanan och Botniska korridoren (BK) med koppling till Northern Axis ska särskilt uppmärksammas. Kommunikationsrådet ska arbeta för gemensamma ställningstagande och prioriteringar i transport- och infrastrukturfrågor för att än mer argumentera kraftfullt för infrastrukturinvesteringar i Norra Sverige. Indikatorer Agerandet för genomförande av för regionen avgörande infrastruktursatsningar sker samordnat. Regionen får genomslag för mer resurser till ett utvecklat sammanhållet hållbart transportsystem. Agerande för BK och malmbanan/northern Axis finns i TEN-T programmet. Stödja igångsättande av kollektivtrafikmyndigheten. Nyckelaktiviteter Kraftsamla kring yttrandet över kapacitetsutredningen som ska utgöra underlag inför kommande proposition och revidering av nationella planen. Aktivt arbeta för att Norrbotniabanans etapp Piteå-Skellefteå kommer igång genom att en järnvägsplan tas fram. Delta i olika aktiviteter för att påverka regeringen, ministerrådet och EU parlamentet tillsammans med andra aktörer för att Botniska korridoren, malmbanan med koppling till Northern Axis fortsättningsvis kvarstår som prioriterat i transportnätet inom TEN-T (Core Network) enligt EU-Kommissionens förslag. Bevaka fortsatta aktiviteter kring Motorways of the Sea. Aktivt påverka genom remissyttranden på nationell nivå och konsultationer samt grönböcker på EU nivå. Följa och påverka via Europaforum implementeringen av IMO svaveldirektiv. Agera för angelägna satsningar utifrån näringslivets konkurrenskraft. Delta i processen med uppstart av den nya kollektivtrafikmyndigheten. 6

109 3.1.2 Socialtjänst Inom socialtjänsten finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla och samarbeta inom. Inte minst gränssnittet och samverkan med Norrbottens läns landsting är avgörande för utvecklingen av rationalitet och kvalitet i verksamheten. Styrelsen vill särskilt framhålla värdet av insatser inom nedanstående områden Barn och ungdomar Ett gemensamt arbete är genomfört kring gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och ungdomar som har behov av utredning, stöd, vård och behandling från flera samhällsaktörer. Även gemensamma riktlinjer för kostnadsfördelning vid placeringar har utarbetats. Behov av förebyggande och tidiga insatser för barn och ungdomar och deras familjer har aktualiserats i länet. Socialtjänsten har till uppgift att erbjuda barn och unga stöd och skydd med utgångspunkt från barnens bästa. En av de mest ingripande insatserna socialtjänsten har att tillgå är placering utanför det egna hemmet. Behov av en gemensam upphandling av hem för vård eller boende (HVB) har efterfrågats. Indikatorer Stärkt samverkan mellan social- och barn och utbildningsberedningarna. Samtliga kommuner inom socialtjänsten och skolan samt berörda verksamheter inom landstinget har fått nödvändiga förutsättningar och kan tillämpa de riktlinjer - Norrbus för samverkan kring barn och ungdomar som har behov av stöd, vård och behandling samt om kostnadsfördelning vid placeringar. Arbetet för utveckling av förebyggande och tidiga insatser vid alla berörda myndigheter har kommit igång. Förbättringsarbete kring uppföljning av heldygnsvård av barn och ungdomar är påbörjad. Stärka samverkan kring behovet av stöd och hjälp till unga vuxna. Nyckelaktiviteter Förankra så att personal är väl insatt i tillämpningen av riktlinjerna Norrbus i länets alla kommuner och i berörda verksamheter i landstinget. Informations och utbildningsinsatser ges kring förebyggande och tidiga insatser. Politiker och tjänstemän från samtliga kommuner i länet har deltagit vid en samverkanskonferens med fokus på barn och ungdomar. Samverkansdagar för barn och utbildning, socialtjänst och landstinget genomförs. Med ett gemensamt aktivt arbete hitta lösningar och modeller för att förbättra situationen för unga vuxna. Implementera om förbättrad uppföljning av barn och ungdomar i heldygnsvård Samverkan inom service, omsorg och vård Människor med behov av omfattande insatser från flera samhällsaktörer ska kunna få ett samlat erbjudande om hjälp och behandling, rehabilitering samt service och stöd som utgår från det individuella behovet. En fungerande samverkan mellan olika huvudmän och organisationer måste nås. Lagföränd- 7

110 ringar har skett, föreskrifter och nationella gemensamma riktlinjer inom flera områden har kommit eller är på gång. Statliga medel utgår för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Indikatorer Politisk styrgrupp inom vård, skola och omsorg mellan kommuner och landsting har inrättats. En gemensam utvecklingsplan för arbetet med de mest sjuka äldre har framtagits. Uppföljning av gemensamma områden mellan kommun och landsting har beslutats. Respektive huvudman har tagit beslut om överföring av ansvaret för hemsjukvården från landstinget till kommunerna. I samarbete med landstinget förbättras IT-systemet för utskrivningsklara personer. Samverkan mellan länets kommuner och landsting kring behov av kompetensutveckling för personal som arbetar med personer som har behov av insatser från båda huvudmännen har förstärkts. Stödja en brukarorienterad organisationskultur. Främja utvecklingen kring gränsöverskridande vård- och omsorgsflätor. Stödja en gemensam kompetensutveckling för personal inom socialtjänsten. Följa utvecklingen av egenvårdsinsatser och sjukvårdsinsatser inom socialtjänsten. Aktivt samarbete i kommunala nätverk. Nyckelaktiviteter Utsedda ledamöter har möten kring aktuella samverkansfrågor. Aktivt arbeta med hemsjukvårdens huvudmannaskapsförändring. Förankra så att personal är väl insatt i tillämpningen av samordnad individuell plan i alla kommuner och i berörda verksamheter i landstinget. Gemensamma aktiviteter för de mest sjuka äldre har kommit igång och anpassade åtgärder vidtas efterhand som utvecklingen medger. Formulerade mål och avgränsade gemensamma uppföljningsområden är fastställda. Samordna och stödja kommunerna i processen med att åstadkomma en god kvalitet i socialtjänsten. Initiera till förbättrade individuella planer för personer med omfattande behov så att rutinerna kan tillämpas i det dagliga arbetet. Nätverksträffar genomförs för erfarenhetsutbyte. Uppföljning av de gemensamma riktlinjerna genomförs. Stödja och stimulera brukarmedverkan inom socialtjänsten Barn- och utbildning Inom Barn- och utbildningsområdet finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla och samarbeta kring. Det som främst påverkar förutsättningarna för en hög kvalitet inom barn- och utbildningsområdet under de kommande åren är förmågan att implementera det stora antalet skolreformer, tillgången till behöriga lärare, förändringen av elevvolymer och konkurrensen från de fristående skolornas etableringar. 8

111 Alla som arbetar inom barn- och utbildningsområdet behöver vara i nära kontakt med forskning och utveckling. Forskningen behöver därför få ta större plats i verksamheterna för att bland annat eleverna bättre ska kunna nå målen. När relevant forskning finns, sprids och används i verksamheterna, då vilar skolan på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Styrelsen vill särskilt framhålla värdet av insatser inom nedanstående områden: Barn och ungdomar Ungdomar i behov av särskilt stöd omfattas av insatser inom både skolans och socialtjänstens verksamheter. Arbetet med att stärka kunskapen om skolans uppdrag avseende insatser för barn och unga i behov av särskilt stöd behöver ständigt utvecklas. Indikatorer Stärkt samverkan mellan social- och barn och utbildningsberedningarna. Samtliga kommuner inom socialtjänsten och skolan samt berörda verksamheter inom landstinget har fått nödvändiga förutsättningar och kan tillämpa de riktlinjer för samverkan kring barn och ungdomar som har behov av stöd, vård och behandling samt för kostnadsfördelning vid placeringar. Arbetet för utveckling av förebyggande och tidiga insatser vid alla berörda myndigheter har kommit igång. Ökad kunskapsspridning kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Stärka samverkan kring behovet av stöd och hjälp till unga vuxna. Nyckelaktiviteter Förankra så att personal är väl insatt i tillämpningen av riktlinjerna för samverkan, Norrbus, i länets alla kommuner och i berörda verksamheter i landstinget. Informations- och utbildningsinsatser ges kring förebyggande och tidiga insatser. Politiker och tjänstemän från samtliga kommuner i länet har deltagit vid en samverkanskonferens med fokus på barn och unga. Samverkansdagar för barn och utbildning, socialtjänst samt landstinget genomförs. Med ett gemensamt aktivt arbete hitta lösningar och modeller för att förbättra situationen för unga vuxna Förskola, grundskola och gymnasieskolan i framtiden En skola i utveckling präglas av kompetens och goda kunskaper om förutsättningarna att bedriva en skola med hög kvalitet. Detta förutsätter samarbete inom kommunerna och över kommungränserna i Norrbotten. Vi ska bidra till att samverkansdialoger genomförs och att det stora antalet skolreformer blir kända i kommunerna samt ge råd och stöd i implementeringsarbetet. Därutöver ska vi initiera byggandet av en plattform för skolforskning i ett kommunalt perspektiv. Vi ska också initiera att Elevhälsan, som är oerhört viktig för att eleverna ska må bra och lyckas i skolan, får fokus under

112 Våra ungdomar ska möta ett brett utbildningsutbud i gymnasieskolan med hög kvalitet. Vi ska bidra till dialog om gemensamma lösningar kring samverkan om gymnasieutbildningar. Samarbetet måste utvecklas än mer för att vi ska optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten. Indikatorer Ökad dialog i länet om samverkansformer inom grund- och gymnasieskolan, samverkansavtal mm. Ökad kompetens om de kommande skolreformerna. Ökat samarbete kring information och marknadsföring av gymnasieutbildningar i Norrbotten. Ökad medvetenhet inom skolan om vikten av en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Ökad medvetenhet i skolan om elevhälsans betydelse för att eleverna ska må bra och lyckas i skolan Nyckelaktiviteter Samverkans- och dialogkonferenser efter behov i länet. Kurs och konferenser om aktuella skolreformer. Utveckla information och marknadsföring av gymnasieutbildningar i Norrbotten. Initiera byggandet av en plattform för skolforskning i ett kommunalt perspektiv i samverkan med Regionalt utvecklingscentrum/luleå tekniska universitet. Kartlägga och utvärdera Elevhälsans roll och betydelse för hur elever mår och lyckas i skolan Eftergymnasial utbildning Vi verkar för en utvecklad vuxenutbildning genom samarbete mellan olika parter/aktörer i Norrbotten. Våra studerande ska möta ett brett utbildningsutbud med hög kvalitet. Vi ska genom samverkan med näringsliv och övriga myndigheter bidra till att möta efterfrågan på kompetens i länet. Samverkan måste utvecklas än mer för att optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten. Vuxenutbildningen behöver också utveckla sin organisation, ledning och styrning i kommunerna i syfte att möta och anpassa sin verksamhet till ny lagstiftning och olika satsningar inom området. Därutöver behöver vuxenutbildningen koppla sina resultat till en ökad medvetenhet om forskning och beprövad erfarenhet på området. Indikatorer Utvecklad dialog om vuxnas lärande i länet. Ökad kompetens om reformer kring vuxnas lärande. Ökad kunskap om individers och näringslivets behov av kompetensutveckling inom vuxnas lärande. En tydlig bild över förutsättningar, organisation, ledning och styrning av vuxnas lärande i Norrbotten. Ökad medvetenhet inom vuxnas lärande om vikten av en vuxenutbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 10

113 Nyckelaktiviteter Dialogmöten i samtliga samverkansområden i länet. Kurs och konferenser om aktuella skolreformer inom vuxnas lärande. Bidra i utveckling av prognosunderlag för att kartlägga individers och näringslivets behov av kompetensutveckling inom vuxnas lärande. Kartläggning av förutsättningar, organisation, ledning och styrning av Vuxnas lärande i Norrbotten. Initiera byggandet av en plattform för skolforskning i ett kommunalt perspektiv Folkhälsa Att främja hälsa bygga på det friska har visat sig vara en av de viktigaste vägarna till ett hållbart samhälle. Kommunförbundets vision och verksamhetsidé, att företräda och stödja kommunerna till en positiv och hållbar utveckling, innebär att aktivt arbeta för att utveckla den sociala, ekonomiska och ekologiska uthålligheten i samarbete med andra aktörer. Betydelsen av socioekonomiska, kulturella och miljömässiga faktorer för hälsonivån i samhället är större än vad som tidigare ansetts. Det finns därför flera skäl för kommunerna att ta ett tydligare folkhälsoansvar då dessa står som huvudman för de flesta lokala verksamheter som är förebyggande exempelvis boende, förskola, skola, kultur och fritid och sysselsättning. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kräver dessutom att folkhälsoaspekterna integreras i de verksamheter som redan i dag bedrivs i kommunerna och att förutsättningar skapas för ett mer konkret arbete. För att kunna göra detta krävs kunskaper om kvalitetssäkring, kunskapsunderlag som hjälper de kommunala företrädarna att fatta beslut samt övergripande kunskap om folkhälsopolitikens genomförande och uppföljning. Det handlar om att skapa en kapacitet för folkhälsoarbetet genom en integrerad och stabil struktur vad gäller ansvar, resurser, aktörer, samverkan, kunskap och metoder samt kompetens. En god hälsa, ekonomisk tillväxt och en sund, säker och hälsosam miljö är faktorer som är ömsesidigt beroende av varandra och är förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Insatser för att främja och förbättra folkhälsan är därför av stor betydelse för samhällsutvecklingen. På vilket sätt folkhälsa beaktas i regionala styr- och planeringsdokument, om folkhälsa betraktas som en utvecklingsfråga och hur det strategiska och operativa arbetet faktiskt bedrivs är faktorer som påverkar folkhälsoarbetet i länen. Kommunförbundet bidrar i samverkan med andra aktörer till att utveckla ett strategiskt folkhälsoarbete i länet vilket är en viktig faktor i ett socialt uthålligt samhälle där ett stort humankapital är en av hörnpelarna. Kommunförbundet är också en aktör som kan bidra till en överbryggning mellan social-, ekonomisk- och ekologisk uthållighet på politisk- och tjänstemannanivå. Indikatorer Länets samtliga kommuner har utvecklat eller tagit första stegen mot ett strategiskt tänkande inom folkhälsoområdet. Länets samtliga kommuner arbetar aktivt för att utveckla social-, ekonomisk- och ekologisk uthållighet. Länsaktörerna inom folkhälsoområdet har funnit en modell för samverkan. 11

114 Flera kommuner har beslutat om att tillskapa utvecklingsmedel för främjande och förebyggande satsningar. Länets alla kommuner har deltagit i förbundets utbildningssatsningar. Nyckelaktiviteter Fördjupa samarbetet med regionala och nationella aktörer i syfte att utveckla strategiskt folkhälsoarbete i länet. Utveckla nätverk för tvärsektoriell samverkan i det kommunala uthållighetsarbetet. Utveckla nätverk för politiker inom strategiskt folkhälsoarbete. Utbilda berörda i socioekonomiska beräkningsmodeller. På plats i kommunerna erbjuda konkret stöd för analys, planering, genomförande och uppföljning FoU Norrbotten FoU är en forsknings-och utvecklingsmiljö som arbetar för en kunskapsbaserad socialtjänst inom individ och familjeomsorg, omsorg och vård om personer med funktionsnedsättning och omsorg och vård om äldre. FoU miljön ska med utgångspunkt i aktuell och framtida samhällsutveckling stödja samverkan mellan forskning och praktisk verksamhet. Detta för att stärka förutsättningarna för en långsiktig kunskapsutveckling och möta aktuella och framtida behov inom hela socialtjänsten. Indikatorer Etablera och stödja FoU projekt. Skapa arenor och former för utveckling och utbyte av kunskap, erfarenheter och idéer. Verka för samordning och samverkan mellan forskning och verksamheter. Medverka till långsiktig kunskapsutveckling och lärande. Sprida information och resultat. Nyckelaktiviteter Stödja länets kommuner i utvecklings- och kvalitetsarbete. Bygga broar mellan kommuner, viss landstingsverksamhet och universitet. Medverka i olika nätverk. Handleda och medverka i olika utvecklingsarbeten. Vara en länk mellan olika intressenter för utveckling av kunskap och dess omsättning i praktisk handling. Kunskapsstöd i evidensbaserad praktik för förtroendevalda, chefer, handläggare och HSL personal inom socialtjänsten. Synliggöra brukarperspektivet. 12

115 3.1.6 Kultur Norrbotten är ett mångfasetterat län med olika förutsättningar både kulturellt och geografiskt. Varje del av länet har sin unika prägel och måste utvecklas utifrån sina egna villkor. Styrkan i länets utveckling och i kulturarbetet är att med länets olikheter som tillgång skapa en stark gemensam och hållbar utveckling för hela länet. Indikatorer Ökad tillgänglighet till kultur genom en stabilare infrastruktur som ger möjlighet att ta del av och delta i ett brett kulturutbud fördelat över hela länet. Genom kulturpolitiska insatser bidra till regioners utveckling och tillväxt, förtydliga kulturens roll och förstärka visionen om ett bra liv i Norrbotten. Ge barn och ungdomar ökad delaktighet och möjlighet att påverka kulturutbudet i länet. Nyckelaktiviteter I samarbete med landstinget genomföra träffar med kommunernas kulturtjänstemän. Följa arbetet med genomförandet av länets kulturplan. Aktivt delta och stödja den politiska konstellationen kulturberedningen. Vid behov och/eller önskemål anordna konferenser inom kulturområdet Regionfrågan Under verksamhetsåret ska den av Sveriges kommuner och landsting (SKL) initierade processen i Regionfrågan följas. Indikatorer Vi följer noga frågan om regionkommunindelningen och har beredskap för att vid behov återuppta frågan om att bilda Region Norrbotten som ett kommunalt samverkansorgan. Nyckelaktiviteter Såväl styrelseledamöter som tjänstemän följer och deltar i SKL aktiviteter kopplat till regionfrågan. Anpassade åtgärder vidtas efterhand som utvecklingen så kräver, alternativ så medger Skatteutjämningen Under verksamhetsåret ska effekterna av det reviderade utjämningssystemet följas. Eventuella åtgärder med anledning av dessa ska beredas inom Skogslänsgruppen. Nyckelaktiviteter Utsedda ledamöter och direktören deltar i Skogslänsgruppens möten, tar del av information och förmedlar förbundets ståndpunkter. 13

116 3.1.9 Media Center Norrbotten Media Center i Norrbottens län är en del av Kommunförbundet Norrbotten. Våra kunder är i första hand länets kommuner, där vi servar samtliga förvaltningar, men särskilt utbildningssektorn. Andra kunder är Luleå Tekniska Universitet, Norrbottens läns landsting, folkhögskolor, friskolor, studieförbund och utbildningsföretag, som tecknar egna avtal med MediaCenter. Vår verksamhet ska i huvudsak stödja pedagoger, ledare och annan personal inom skolan och i deras arbete för att uppnå de olika målen, samt att främja individers olika inlärningssätt med användandet av media i skolan, som ett komplement till litteraturen. Fördelarna med att använda sig av film och andra medier i skolan är många, då man har möjlighet att beröra flera sinnen samtidigt. MediaCenter arbetar kontinuerligt med att tipsa våra låntagare om hur bild och ljud kan användas i undervisningen, och tar fram material inom områden som är aktuella eller viktiga att belysa. Våra kunder erbjuds ett rikt och aktuellt utbud av undervisningsmedia, i form av DVD och VHS med färdigt arbetsmateriel samt möjligheten att se filmerna på webben, via streaming/ strömmande media. Utbudet uppdateras dagligen, och man kan se hela utbudet på Vår strävan är att hålla en så hög nivå som möjligt på service, vårt utbud och tillgängligheten till detta. Ett fundament är att vi genom vår verksamhet hjälper skolan att använda media och teknik i skolan, och att MediaCenter följer de upphovsrättsliga lagar och avtal som finns, för att utbildningssektorn på ett enkelt sätt ska kunna ha tillgång till media i undervisningen. Indikatorer MediaCenter fortsätter att stärka sin roll som pedagogisk mediaresurs. Bland annat genom att fortlöpande kunna erbjuda ett förbättrat kvantitativt och kvalitativt utbud, när det gäller undervisningsfilmer, men också genom att kunna erbjuda den nya tekniken i form av streaming/strömmande media. Streamingen har mer än fördubblats sedan starten, och ger pedagogerna nya möjligheter i sin undervisning. Det senaste är streaming/strömmande som tillgång för eleverna via elevinloggning. Det öppnar ytterligare nya möjligheter och arbetssätt eftersom eleverna kan få i uppgift att se och arbeta kring filmer på skolan eller i det egna hemmet. Nu finns även möjligheter till att ladda ner en så kallad App. för att se streaming/strömmande från MediaCenter Norrbotten, via Iphone eller Ipad (surf/läsplatta) Arbete pågår för att göra detta tillgängligt även för androidtelefoner. Nyckelaktiviteter Utbudet av Streaming/Strömmande media utökas ytterligare under Kompletteringen av DVD-filmer och Streamingfiler, som ska ersätta de gamla VHSkassetterna, fortsätter. Arbetet med att ta fram pedagogiskt arbetsmaterial till undervisningsfilmerna fortskrider. Att följa speciella och aktuella samhällshändelser och köpa in filmer inom aktuellt område, efter pedagogernas önskemål. Genomföra fler kurser och inspirationsdagar i samarbete med Utbildningsradion. 14

117 Ta initiativ till bildandet av nätverk för att föra samman den nya streamingtekniken och pedagogiken. Fler nyhetsbrev och temablad till lärarna skickas ut, främst för att presentera undervisningsfilmer inom aktuella händelser i samhället. 4. Projekt 4.1 Koh-I-Noor Kommunförbundet Norrbotten har tillsammans med elva av länets kommuner beviljats medel av Europeiska sociala fonden för kompetensutveckling av enhetschefer, baspersonal samt hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar inom särskilda boenden LSS. Syftet är att den grund för lärande som byggts upp inom ramen för projektet ska leda till, fler och mer resurseffektiva kompetensutvecklingsinsatser, tillfällen för dialog, förbättrad hälsa och minskad risk för långtidssjukskrivningar bland personalen, öka arbetsplatsernas attraktivitet och bidar till ökad jämställdhet inom de särskilda boendena samt generera positiva effekter för brukarna. Indikatorer Hitta varaktiga metoder för långsiktig kompetensutveckling av personal som arbetar inom särskilda boenden LSS, för att få igång en lärande organisation. Bygga nätverk mellan länets kommuner för att stärka, utbyta och ta tillvara gemensam kompetensutveckling och kunskap som finns bland personal som arbetar inom särskilda boenden LSS. Ett ökat kunskapsbyggandet för att göra arbetet attraktivare, minska sjuktalen och underlätta nyrekryteringen. Arbeta för jämställdhet och tillgänglighet Nyckelaktiviteter Gemensamma utbildningar efter kartlagt behov, till personal som arbetar inom särskilda boenden LSS. Där olika utbildningsmetoder prövas och utvärderas. Utbildningssatsning tre, fyra och fem kommer att genomgöras under Nätverksträffar på kommunal- och länsnivå för erfarenhetsutbyte i utvecklingsarbetet. Samverkan med FoU norrbotten för stöd, uppföljning och implementering av evidensbaserad praktik i verksamheten. Transnationella nätverksträffar för att utbyta erfarenheter mellan olika länder är planerat till maj I alla aktiviteter som genomförs väva in jämställdhetsperspektivet 15

118 4.2 Kunskap till praktik utveckling av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruk och beroendeområdet Länets kommuner och Norrbottens läns landsting har sedan våren 2008 bedrivit ett gemensamt utvecklingsarbete inom riskbruk, missbruk och beroendeområdet i syfte att implementera de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har årligen beviljat bidrag till detta utvecklingsarbete som avslutas vid årsskiftet 2011/2012. Regeringen vill fortsatt stödja barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning eller där våld förekommer och vill därför träffa ytterligare en överenskommelse med SKL om att utvidga det stöd till utveckling av missbruks- och beroendevården som genomförs inom Kunskap till praktik till att under åren omfatta insatser för att förstärka barn- och föräldraperspektivet. Det övergripande målet för Kunskap till praktiks utökade stöd för att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården är att barn i dessa familjer ska erbjudas ett ändamålsenligt stöd. Delmål för Kunskap till praktik är: Indikatorer att kunskapen på länsnivå om hur många barn som lever i dessa familjer ska tydliggöras, även deras kön och ålder, att stöd i föräldrarollen ska vara en integrerad del inom missbruks- och beroendevården, att mentorskap i föräldrarollen ska vara utvecklad inom några brukarorganisationer, att de inom landstingets missbruks- och beroendevård beaktar barns behov av information, råd och stöd, att barnen ska erbjudas ålders-, köns- och behovsrelaterat stöd. Nyckelaktiviteter Kartläggning av om de personer som är i vård har barn, om personerna i vård erhållit något föräldrastöd. Kartläggningen inleds under våren Utbildning av metodstödjare och utbildare när det gäller att utbilda i och stödja implementeringen av metoder för stöd i föräldrarollen för vuxna inom missbruks- och beroendevården Utveckling av arbete med brukarorganisationer för mentorskap i föräldrarollen till föräldrar med missbruk- och beroendeproblematik Samarbete med FoU-verksamheterna gällande kartläggning och studiematerial. 4.3 Nationell ehälsa inom vård och omsorg På nationell nivå pågår ett intensivt arbete för att förverkliga intentionerna i den nationella strategin för ehälsa. Fokus i strategin är nyttan för invånare, personal och beslutsfattare. Samtidigt har kommunernas och socialtjänstens betydelse i strategin utvecklats. På länsnivå finns den gemensamma arbetsgruppen för kommunerna och landstinget inom vård och omsorg som tillsattes redan För att få en helhetsbild av de olika aktiviteterna inom området i 16

119 länet och för att dra nytta av de pågående utvecklingsarbetena och därmed även få fram en gemensam strategi för fortsatt utvecklingsarbete i länet har en samordnare tillsatts i september Inom vård och omsorg har informationsåtkomst över huvudmannagränserna till aktuell information om de gemensamma vårdtagarna prioriterats. Ett elektroniskt verktyg för samordnad vårdplanering infördes i Norrbotten redan 2005 och under 2010 infördes tittarfunktion för kommunernas legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal i landstingets primärvårdsjournal. Verktyget för samordnad vårdplanering har effektiviserat vårdplaneringen och förkortat vårdtiderna inom sluten vård vilket även minskat kommuners kostnader. Informationsåtkomst i primärvårdsjournal ger kvalitetssäkrad vård, säkrare bedömningsunderlag för kommuners sköterskor, sparar tid hos båda huvudmännen och ger åtkomst till en aktuell och sammanhållen medicinlista. Under våren 2012 kommer alla dosrecept att flyttas över till ett nationellt dosregister hos Apotekens Service AB vilket innebär att det krävs att kommunernas legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal är registrerade i HSA-katalogen (hälso- och sjukvårdsadministrativt personalregister) och kan logga in på ett säkert sätt, d v s med SITHS-kort för att få åtkomst till edos. Under 2012 kommer även Socialstyrelsen att ställa samma krav på säker inloggning för personal som arbetar mot kvalitetsregister, såsom Senior Alert och palliativregistret. Parallellt med ovanstående frågeställningar kommer det att finnas behov av att införa ett länsgemensamt befolkningsregister för att lägga grunden till framtida e-tjänster inom kommunal förvaltning. Kommunerna i länet har olika förutsättningar att förverkliga de intentioner som finns i strategin för ehälsa och esamhälle, t ex möjlighet för medborgarna att kunna göra ärenden via webb, få service och tjänster utförda via nätet samt få åtkomst till sin egen vårdinformation. En samordning av insatserna skulle möjliggöra att länets medborgare skulle få tillgång till samma service och e-tjänster oavsett var man bor i länet. Indikatorer En regional samverkan är etablerad mellan länets kommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottens läns landsting och IT Norrbotten i gemensamma frågor. Bevakning av och deltagande i arbetet med den nationella strategin för ehälsa. Införandet av HSA/SITHS -lösning för säker inloggning för kommuners hälso- och sjukvårdspersonal. Informationsåtkomst över huvudmannagränser är tillgänglig för legitimerad personal beträffande de gemensamma vårdtagarna. En gemensam plattform för framtida e-tjänster upprättas. Nyckelaktiviteter Representanter från utvalda kommuner och Kommunförbundet deltar i utvecklingsarbetet på nationell nivå. Ett brett förankringsarbete angående utvecklingsarbetet i olika nyckelgrupper i kommuner sker löpande. 17

120 En länsövergripande teknisk lösning för ömsesidigt informationsutbyte mellan kommuner och landstinget införs. En gemensam HSA-katalog inom vård och omsorg införs. Ett länsgemensamt befolkningsregister upprättas. 4.4 Utveckling av evidensbaserad praktik inom den sociala barn- och ungdomsvården Som en del i överenskommelsen mellan SKL och regeringen om stöd för en kunskapsbaserad socialtjänst har medel avsatts för regional utvecklingsledare från hösten 2011 till och med år Från början ligger fokus på systematisk och kontinuerlig uppföljning av placerade barn och unga. Indikatorer En tydlig bild finns på länsnivå vilka livsområden för placerade barn och unga, som behöver följas upp, systematiskt och kontinuerligt Kommunernas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården stödjer kunskap om de placerade barnen och ungdomarna Uppföljnings- och förbättringsarbete pågår inom kommunernas barn och ungdomsvård Nyckelaktiviteter Kartlägga de placerade barnens hälsa och skolgång Utveckla metoder och system för systematisk och kontinuerlig uppföljning av placerade barn Stöd till kommunerna i förbättringsarbete genom möten, utbildning, företrädesvis i BBICnätverken 4.5 Kommunaliserad hemsjukvård Under våren 2011 gav Kommunförbundet Norrbottens styrelse och landstingsstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för en kommunaliserad hemsjukvård från En gemensam utredningsorganisation mellan kommunerna och landstinget arbetar sedan hösten 2011 med projektet. Syftet med kommunaliseringen är att få en sammanhållen vård i hemmen med kommunerna som huvudman för hemtjänst, hemsjukvård och särskilda boenden. Erfarenheterna från de län som genomfört kommunaliseringen är goda, då man inom kommunernas ansvarsområden ännu bättre än idag kan anpassa stöd och hjälpinsatser till individens olika behov. Socialstyrelsen skriver i sin rapport Hemsjukvård i förändring att "patienterna har bättre och mer kontinuerlig tillgång till hälso- och sjukvård när hemsjukvårdsansvaret i ordinärt och särskilt boende samordnas i ett huvudmannaskap". Kommunerna utför sedan tidigare hälso- och sjukvårdinsatser i ordinärt boende genom hemtjänsten. Distriktssköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster i en kommunal organisation tillsammans med 18

121 hemtjänsten ger förutsättningar för att styra och leda verksamheten med större säkerhet och ökad effektivitet. Parallella organisationer undviks. Mål för hemsjukvårdsutredningen Utredningen ska ha patientfokus Förslagen ska utformas så att största möjliga samhällsnytta uppnås Parallella organisationer ska undvikas Förutsättningar för uppdraget Överenskommelsen ska ge förutsättningar för en god hemsjukvård, dygnet runt, i kommunal regi och även ge förutsättningar att bedriva en god hälso- och sjukvård dygnet runt i landstingets primärvård. Verksamhetsöverföringen avser ej barn- och mödrahälsovård. Verksamhetsöverföringen gäller hemsjukvård från 18 år och äldre Utgångspunkten för verksamhetsöverföringen är tröskelprincipen. Det innebär att de patienter som själva eller med stöd kan ta sig till vårdcentralernas mottagningar ska få sin hälso- och sjukvård där. I ekonomiskt avseende ska överföringen ske genom skatteväxling mellan landstinget och kommunerna per den 1 januari Skatteväxlingen ska baseras på kostnader för överförd verksamhet i bokslut 2010 uppräknat till utgången av 2012 års nivå Under hösten och vintern 2011/2012 har projektet arbetat med gränsdragningar mellan landstinget och kommunerna och utifrån gränsdragningarna beräkningar av volymer personal och kostnader. Tidplan för återstående arbete 22 februari extra politisk styrgrupp. 15 mars samverkansdag landstingsråd, gruppledare, kommunalråd och socialnämndsordförande 29 mars politisk styrgrupp. 30 mars länsträff socialnämndsordföranden och landstingsråd. 26 april extra Kommunförbundsstyrelse i samband med förbundsfullmäktige. Maj augusti beslut i kommunernas Fullmäktigeförsamlingar. 31 maj Landstingsstyrelsen Juni landstingsfullmäktige. Senast sista september skickas underlag för skatteväxling till finansdepartementet 19

122 skatteväxling praktisk övergång av verksamheten Eftersom skatteväxlingen sker från 1 januari regleras tiden 1/1-1/ i en ekonomisk uppgörelse mellan kommunerna och landstinget i särskild ordning. 4.6 Samverkan mot våld Samverkan mot våld är ett samverkansarbete mellan länets kommuner, landstinget, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Samverkansmyndigheterna har upprättat varsin basnivå om vad våldsutsatta kan förvänta sig gällande rättsäkerhet, skydd, råd, stöd och behandling i Norrbotten. Projektet kommer att stödja utveckling och efterlevnad av basnivån som fyller två viktiga funktioner; dels som en garanti för att myndigheternas insatser vid våld i nära relation håller god kvalitet oavsett var brottet aktualiseras i länet, dels att varje myndighet identifierar sitt ansvar och uppdrag vilket är en förutsättning för fungerande samverkan. Indikatorer All våldsandvändning minskar, vilket leder till att färre barn växer upp i miljöer med våld. Den våldsutsattes behov tillgodoses med stöd och skydd för denne och dennes anhöriga. Utsattas trygghet ökar genom fler strukturerade riskanalyser och mer omfattande stöd och behandling. Fler ärenden leder till åtal då polisens förstahandsåtgärder och utredningars kvalitet förbättras. Färre män slår, då gärningspersonen i större utsträckning lagförs och erbjuds adekvat behandling. Mörkertalet minskar då anmälningsbenägenheten ökar. Nyckelaktiviteter Samverkansmyndigheternas efterlevnad av basnivån. Utveckling av beprövade rutiner för myndighetssamverkan. Webbportal som kompetenscentrum och informationsstrategi. Kartläggning av våldets förekomst och myndigheters insatser. 4.7Låt vildlaxen vandra hem Under 2009 påbörjades projektet Låt vildlaxen vandra hem. Målet är att utveckla besöksnäringen baserad på Norrbottens vildlaxälvar. Projektet ska arbeta med att maximera antalet vildlaxar som återvandrar till sina hemälvar, i syfte att säkra vildlaxens fortlevnad och samtidigt stimulera sportfisketurism genom ökad tillgång på vuxen lax. Projektet förväntas skapa nya lönsamma företag, arbetstillfällen och medverka till förnyelse av Norrbottens landsbygd. Låt vildlaxen vandra hem är ett treårigt EU projekt och medfinansieras av Kommunförbundet Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Norrbottens läns landsting. Inom projektstyrgruppen finns representanter för Kommunförbundet, Länsstyrelsen, 20

123 sportfiskarna (Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund), kustkommuner (Kalix kommun) och älvdals organisationer (Pite älv eko. för.). Mål Inom 3 år har antalet årsarbeten inom fisketurism ökat med 10 %, på sikt med 25 %. Inom 5 år ska Norrbotten vara etablerat som ett av de mest intressanta turistmålen för vildlaxfiske. Kompetensen bland befintliga och blivande entreprenörer inom fisketurism har påtagligt höjts. Norrbotten har erhållit direkt eller indirekt representation inom Östersjöns Rådgivande Nämnd (BS RAC). Indikatorer Projektkontoret är av myndigheter sett som ett självklart val för information och som remissinstans för sportfiskesynpunkter, laxförvaltning och utveckling av besöksnäring baserade på sportfiske efter lax. EU s långsiktiga laxförvaltningsplan har tillämpats och Norrbottens synpunkter har haft inflytande på utformningen av denna. Nyckelaktiviteter Deltagande och representation inom Östersjöns Rådgivande Nämnd (BS RAC) och BS RAC Lax och öring arbetsgrupp. En ny långsiktig laxförvaltningsplan har godkänts av EU parlamentet och rådet och vi har informerat om planens påverkan på norrbottens laxbestånd. Detta genom uppvaktning av remissinstanser på Hav och vatten myndigheten och landsbygdsdepartementet. Utbildningsdagar för befintliga sportfiskeentreprenörer genomförs inom Norrbotten. Syftet är att informera och utbilda om fiskevård och entreprenörskap efter lax. Seminarium för intressegrupper med syfte att informera om hur den nya laxförvaltningsplanen påverkar Norrbottens laxfiske. Deltagande tillsammans med Hav och vatten myndigheten om utformning och tillämpning av den nya nationella laxplanen för att uppnå mål i den nya EU laxförvaltningsplanen. En studieresa tillämnad för Hav och vatten myndigheten och landsbygdsdepartementet med syfte att informera om svårigheter för laxfiske vid kust och älv. Samarbete med länets turistorganisation med syfte att skapa en länsstrategi angående sportfisketurism efter lax. Gransöverskridande samarbete med Finlands fritidsfiskes centralorganisation för att skapa en samsyn om framtida laxförvaltning i Norrbotten- och Österbottens älvar. Laxportalen med information från de olika laxälvarna i Norr och Västerbotten ska sjösättas. Kunskap om den nya laxportalen kommer att ges genom information och annonsering. Portalen kommer att bli den enda tjänsten där laxfisket i norr presenteras på ett sammanhållet sätt och där den sportfiskebaserade besöksnäringen får en bra plattform att visa upp sig för marknaden. Gruppen för laxälvar i samverkan kommer att fungera som referens för kvalitetssäkring av information. 21

124 5. Uppföljning Nedanstående verksamheter ska löpande följas under verksamhetsåret och redovisas i delårsredovisningen per och i årsredovisningen. Ansvarig: Roger Kempainen 5.1 Styrelsens prioriterade uppgifter Åtgärder och effekter av insatser definierade i form av indikatorer och nyckelaktiviteter under varje prioriterad uppgift ska dokumenteras. 5.2 Nätverksträffar Antalet nätverksträffar med antal deltagare och bedömda eller på annat sätt definierade effekter ska löpande dokumenteras under ansvar av respektive handläggare. 5.3 Kurser och konferenser Antalet kurser/konferenser med antal deltagare och bedömda eller på annat sätt definierade effekter ska löpande dokumenteras under ansvar av respektive handläggare. 5.4 Resfria möten Kansliet följer och redovisar utfallet av utvecklade åtgärder för resfria möten. 22

125 Kommunförbundet Norrbotten Bilaga 1 till Verksamhetsplan 2012 Sammanställning av budget 2012 Kostnader Budget 2012 Budget Styrelse och au *) Revision Kansli **) Direktören Socialtjänst Barn- och utbildning Miljö o samhällsbyggnad Eu och internationalisering Tillväxt/regional utveckling Personalfrågor Övriga uppgifter FoU Ifo FoU Äo UR/Film Kurser/konferenser Summa Intäkter 10 Intäkter kurs/konferens Finansiering Summa Resultat 0 0 *) Styrelsen har fattat beslut om medfinansering för 2012 enligt följande: North Sweden kr, Kris och kompetenscentrum kr, RFSL kr. Totalt kr (ingår i styrelsens budget). Därutöver finns styrelsebeslut om medfinansiering avseende Hemsjukvården kr samt Folkhälsa kr, sammanlagt kr som tas ur eget kapital. **) FoU verksamhet ingår med "fasta kostnader". Verksamhetskostnader för FoU finns på separata resultatenheter.

126 Plats för noteringar: Ärende 9

127 Hastighetsbegränsningar i kommunerna Peter Roslund, (s), Piteå föreslår att Kommunförbundet Norrbotten utarbetar rekommendationer för hastighetsregleringar i tätort. Kommunerna arbetar just nu med att anpassa sin trafikplanering till de nya reglerna för hastighetsbegränsningar och det vore önskvärt med gemensamma riktlinjer för hur omställningen bör hanteras. Styrelsen beslutade , 75 att presidiet i samråd med ledamoten Peter Roslund får uppdraget att till nästa styrelsesammanträde presentera ett förslag till rekommendation Peter Roslund har utarbetat följande förslag: 90 km/h Utgår 80 km/h Tillfartsleder, Ringleder eller liknande. Exempel Timmerleden i Piteå (exkl. förbi själva centrumpassagen), Norra ringen. 70 km/h Utgår 60 km/h Genomfartsleder genom tätbebyggt område. Vägar utan direktutfarter från t.ex. bostäder. Exempel: Timmerleden förbi Piteå C, Svartuddsvägen osv. 50 km/h Utgår 40 km/h Ersätter generellt sett den gamla 50-skyltningen, d.v.s. inom tätbebyggt område med direktutfarter. Exempel: Bostadskvarter, stadscentrum och byacentrum. 30 km/h Förbehålles passage av skolor och förskolor under termins- och skoltid. I andra fall enbart efter särskilda skäl. <30 km/h Enbart i synnerliga fall, t.ex. ytor som samtidigt används av gående och bilar. Motiveras särskilt. Kansliet föreslår Att ledamoten Peter Roslund ges tillfälle att redogöra för förslaget och att styrelsen därefter diskuterar frågan Presidiet föreslår Att ledamoten Peter Roslund ges tillfälle att redogöra för förslaget och att styrelsen därefter diskuterar frågan

128 Plats för noteringar: Ärende 10

129 Revidering av arvodesreglemente Kansliet erfar att nuvarande arvodesreglemente är svårt att tolka vad avser normalt och förhöjt sammanträdesarvode. I föreliggande förslag finns endast en nivå för deltagande i sammanträde, oavsett antal sammanträden den aktuella dagen. Nuvarande reglemente reglerar enbart arvoden för sammanträden, inte andra uppdrag som förtroendevalda utför åt förbundet. I föreliggande förslag kan förtroendevalda arvoderas också för annat än deltagande i sammanträden. Arvoden i Kommunförbundet Norrbotten, med undantag av revisorernas arvoden, indexregleras sedan några år tillbaka. I föreliggande förslag till reviderat arvodesreglemente är även revisorernas arvoden indexreglerade. Ett förtydligande i förslaget gäller vem som har rätt att fatta beslut om uppdrag och sammanträden. Enligt förslaget kan förtroendevalda få uppdrag direkt av Kommunförbundet Norrbottens förbundsfullmäktige eller styrelse. Uppdrag kan också ges av det politiska organ eller den person som via delegering har rätt att fatta ett sådant beslut. Ett sådant organ kan vara en beredning. En person som getts denna beslutsrätt kan vara exempelvis styrelsens ordförande eller direktören. Styrelsen har diskuterat det förslag som då förelåg, varvid följande synpunkter framkom: Förslaget bör förtydligas i fråga om vad som menas med arvode för sammanträde och arvode för övriga uppdrag. Förslaget bör förtydligas i fråga om vad som ingår i ett årsarvoderat uppdrag och vad som är uppdrag utöver detta. Förslaget bör förtydligas i fråga om huruvida restid ingår i den tid som arvoderas. Därutöver kommenteras det faktum att alla förtroendevalda har rätt till arvode för uppdrag i Kommunförbundet Norrbotten. Om medlemskommuner har arvodesregler som begränsar rätten till arvoderade uppdrag utanför den egna kommunen så hanteras denna fråga av respektive kommun. 1

130 Styrelsen har , 85, beslutat att kansliet får uppdraget att inarbeta ovanstående synpunkter i förslaget till arvodesreglemente och att ärendet tas upp till ny behandling under sammanträdet den 22 mars Förslaget är omarbetat enligt ovanstående synpunkter. Ändringar är markerade med rött. Revisorerna har i samband med revisionen diskuterat arvodesreglementet och föreslår att inget traktamente ska utbetalas. Motivet är att det låga beloppet inte motsvarar den administrativa insats som krävs. Föreliggande förslag reglerar därför enbart utlandstraktamente. Kansliet föreslår Att Att förslaget till revidering av arvodesreglemente bifalls förslaget överlämnas till förbundsfullmäktige för beslut 2

131 Arvodesreglemente för Kommunförbundet Norrbotten (förslag till styrelsen ) Ombud och tjänstgörande ersättare för ombud i förbundsfullmäktige utses direkt av medlemskommunerna. Arvoden och ersättningar till dessa förtroendevalda utbetalas därmed av respektive kommun enligt respektive arvodesreglemente. 1 Principer för arvodering Arvodes- och ersättningsreglerna för förtroendevalda i Kommunförbundet Norrbotten ska vara utformade så att den förtroendevalde inte förlorar ekonomiskt på att ha ett politiskt uppdrag inom förbundet. Arvodesreglerna ska vara transparenta. Samtliga ersättningar och villkor ska redovisas. Förtroendevald som har årsarvode för ett uppdrag är inte samtidigt berättigad till annat arvode för samma uppdrag. Förtroendevald som har årsarvode för ett uppdrag har rätt till arvode för annat uppdrag. 2 Förtroendevald som omfattas av reglementet Reglementet gäller för förtroendevald som utsetts av Kommunförbundet Norrbottens förbundsfullmäktige eller styrelse. Reglementet gäller också för förtroendevald som utsetts genom beslut som förbundsfullmäktige eller styrelse delegerat till annat politiskt organ eller person. Arvodesberättigade ledamöter vid sammanträden och övriga möten är normalt de som kallats till sammanträde. Ersättare är arvodesberättigad endast då vederbörande deltar som tjänstgörande ersättare för ordinarie ledamot. Undantag från ovanstående kan beslutas av förbundsfullmäktige, av styrelse och av politiskt organ eller person som har via delegation har rätt att fatta sådant beslut 3 Uppdrag som omfattas av reglementet Reglementet gäller för uppdrag som beslutats av Kommunförbundet Norrbottens förbundsfullmäktige eller styrelse. Reglementet gäller också i de fall då förbundsfullmäktige eller styrelse delegerat beslutsrätten till annat politiskt organ eller person. 4 Arvodesnivå Arvoden baseras på basbelopp enligt nedan. Arvoden omräknas enligt gällande prisbasbelopp den 1 januari varje år. 5 Sammanträdesarvode För deltagande i ett eller flera sammanträden samma dag utgår ett dagsarvode oavsett sammanträdets eller sammanträdenas längd. I sammanträdesarvodet ingår förberedelsetid, restid, tid för inläsning av handlingar med mera. Dagsarvodet är 0,25 prisbasbelopp (1070 kronor för 2012)

132 6 Arvode för övriga uppdrag För uppdrag, utöver sammanträden, längre än fyra timmar utgår ett helt dagsarvode. För uppdrag, utöver sammanträden, kortare än fyra timmar utgår ett halvt dagsarvode. Undantag från ovanstående kan beslutas av Kommunförbundet Norrbottens förbundsfullmäktige eller styrelse. 7 Årsarvoden Det ställs särskilda krav på förbundets ordförande och på dess 1:e och 2:e vice ordförande när det gäller ansvarstagande, företrädarskap och tillgänglighet, varför dessa uppdrag arvoderas årsvis. Samma förhållanden gäller också ordföranden i Socialberedningen samt Barn- och utbildningsberedningen. Om förtroendevald som uppbär fast arvode avslutar sitt uppdrag eller är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för tid som överstiger två månader ska arvodet minskas i motsvarande grad. Årsarvode till styrelsens ordförande 2/3 prisbasbelopp ( kronor för 2012) Årsarvode till styrelsens första vice ordförande, 1/3 prisbasbelopp ( kronor för 2012) styrelsens andra vice ordförande, Socialberedningens ordförande samt Barn- och utbildningsberedningens ordförande 8 Arvode till revisor Ordinarie förtroendevald revisor inom Kommunförbundet Norrbotten uppbär ett årsarvode på 0,06 prisbasbelopp. (2 640 kronor för 2012). Därutöver utgår arvode för deltagande i sammanträden enligt ovan. 9 Ersättning för resor Förtroendevald har rätt till ersättning för redovisade resekostnader som är nödvändiga för uppdraget. Resor skall ske på billigaste sätt, i första hand med kollektivtrafik. Samåkning ska ske då så är möjligt. Färdtidsersättning utbetalas inte. Utlandstraktamente utbetalas enligt Skatteverkets allmänna råd. 10 Förlorad arbetsinkomst Förtroendevald i Kommunförbundet Norrbotten har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. För att ersättning för förlorad arbetsinkomst skall utgå krävs:

133 1) att den förtroendevalde har förlorat arbetsinkomst på grund av förrättning som föranletts av uppdraget samt 2) att beslut om uppdraget fattats av Kommunförbundet Norrbottens förbundsfullmäktige eller styrelse direkt eller genom beslut som förbundsfullmäktige eller styrelse delegerat till annat politiskt organ eller person. 3) att den förtroendevalde kan styrka sin förlust med intyg från arbetsgivare Ersättning för förlorad arbetsinkomst avser faktiskt förlorad arbetsförtjänst i sin helhet. Intyg från arbetsgivare krävs. För egen företagare ska årligt intyg från revisor lämnas. 11 Övriga villkor Övriga villkor för förtroendevalda, exempelvis teknikstöd, beslutas i förekommande fall av förbundsfullmäktige eller styrelse. 12 Tidsgräns för utbetalning av arvoden och ersättningar Anspråk på arvode och ersättningar ska inlämnas till Kommunförbundet Norrbottens kansli senast sex månader efter förrättning. 13 Att begära ersättning För att få ersättning enligt ovan ska den förtroendevalde skriftligen rapportera sina förluster eller kostnader senast sex månader efter att förrättning skett. Kostnader ska styrkas med originalkvitton. Arvodesblanketter finns tillgängliga i sammanträdeslokalerna, på Kommunförbundet Norrbottens kansli och på Kommunförbundet Norrbottens webbplats: Se Politisk organisation Till dig som är förtroendevald. 14 Tolkning av bestämmelserna Frågor om tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser avgörs av styrelsen. 15 Utbetalning Årsarvoden utbetalas i december. Övriga arvoden och ersättningar betalas ut en gång per månad.

134 Arvoden i Norrbottens kommuner och landsting (januari 2012) Nedanstående är en översiktlig förteckning över normala dagsarvoden för sammanträden. Utöver dessa finns i vissa kommuner särskilda arvoden, exempelvis för justeringssammanträde. I vissa fall utbetalas också traktamente och resetillägg. Organisation Arvode Arjeplogs kommun Heldagsarvode är 900 kronor oavsett antal sammanträden. Kortare än fyra timmar 450 kronor. Styrkt förlorad arbetsinkomst ersätts med faktisk förlust. Arvidsjaurs kommun Heldagsarvode är 900 kronor oavsett antal sammanträden. Kortare än fyra timmar 450 kronor. Styrkt förlorad arbetsinkomst ersätts med faktisk förlust. Bodens kommun Heldagsarvode är 750 kronor. Kortare än fyra timmar 500 kronor. Styrkt förlorad arbetsinkomst ersätts med faktisk förlust. Gällivare kommun Heldagsarvode är 819 kronor, halvt dagsarvode 546 kronor och förrättningsarvode 102 kronor per timme. Styrkt förlorad arbetsinkomst ersätts med faktisk förlust. Haparanda kommun Heldagsarvode är 440 kronor oavsett antal och längd på sammanträdena. För sammanträden under fyra timmar utgår ersättning för förlorad arbetsinkomst för endast en halv dag och över fyra timmar utgår heldagsersättning. Förlorad arbetsinkomst ersätts med styrkt faktiskt belopp. Jokkmokks kommun Dagsarvode är 750 kronor. Kortare än fyra timmar ersätts med halvt arvode. Styrkt förlorad arbetsinkomst ersätts med faktisk förlust upp till en maximigräns. Kalix kommun Dagsarvode är 880 kronor. Kortare än fyra timmar ersätts med halvt arvode. Förlorad arbetsförtjänst ersätts mot styrkt belopp, max kr/dag eller schablonersättning beräknad på senast fastställda sjukpenningen per dag. Maximibelopp för arvode och förlorad arbetsförtjänst är kronor per dag. Kiruna kommun Dagsarvode är 280 kronor plus ett schablonbelopp på 820 kronor för förlorad arbetsinkomst oavsett sammanträdenas antal och längd. Alla ledamöter i vissa politiska organ erhåller därutöver ett årsarvode mellan 4368 och kronor. Till detta kommer årsarvoden för ordförandeskap mm. Styrkt förlorad arbetsinkomst utöver schablonbeloppet ersätts med faktisk förlust. Luleå kommun Arvodet är 330 kronor för första timmen. Därutöver 68 kronor per påbörjad halvtimme. Maximalt arvode för en dag är 942 kronor. Styrkt förlorad arbetsinkomst ersätts med faktisk förlust. Pajala kommun Dagsarvode är lägst 175 kronor. För sammanträde över tre timmar utgår 45 kronor per timme, dock högst 550 kronor per dygn oavsett antal sammanträden. Styrkt förlorad arbetsinkomst ersätts med faktisk förlust. Piteå kommun Dagsarvode är 531 kronor plus ett schablonbelopp för förlorad inkomst på 666 kronor. För vissa sammanträden utgår halvt arvode och ett halvt schablonbelopp för förlorad arbetsinkomst. Det finns även en nivå på ¼ arvode och ¼ schablonbelopp. Styrkt förlorad arbetsinkomst utöver schablonbeloppet ersätts med faktisk förlust upp till ett maxbelopp. Älvsbyns kommun Dagsarvode är 616 konor. För sammanträden mindre än fyra timmar utgår 440 kronor. Styrkt förlorad arbetsinkomst ersätts med faktisk förlust.

135 Överkalix kommun Övertorneå kommun Landstinget Norrbotten Arvodet är 123 kronor per dag plus 94 kronor per timme i maximalt åtta timmar. Styrkt förlorad arbetsinkomst ersätts med faktisk förlust. Heldagsarvodet är 880 kronor plus schablonbelopp för förlorad arbetsinkomst på 655 kronor. För sammanträden under fyra timmar utgår ett arvode på 660 kronor plus ett schablonbelopp för förlorad arbetsinkomst på 327 kronor. Styrkt förlorad arbetsinkomst utöver detta ersätts med faktisk förlust upp till en maximigräns. Arvodet är 750 kronor för första sammanträdet en dag. För ytterligare ett sammanträde samma dag utgår ett halvt arvode. För fler sammanträden samma dag utgår inget extra arvode. Styrkt förlorad arbetsinkomst ersätts med faktisk förlust.

136 Plats för noteringar: Ärende 11

137 Förbundsfullmäktige 26 april 2012 Kansliet har utarbetat nedanstående förslag förbundsfullmäktiges sammanträde 2012: Plats: Arvidsjaur, Hotell Laponia, lokal Norrsken PROGRAM Kaffe, thé och smörgås står framdukat i restaurangen Välkommen till Arvidsjaur! Jerry. T. Johansson, kommunstyrelsens ordförande i Arvidsjaur, hälsar välkommen Inledning Karl Petersen, styrelsens ordförande Information från Sveriges Kommuner och Landsting Stefan Ackerby, biträdande chefekonom på SKL, informerar om SKL:s prioriterade områden och redovisar hur organisationen ser på det ekonomiska läget i kommunerna, riket och världen Lunch Förbundsfullmäktiges sammanträde Föredragningslista: A. Upprop B. Val av mötesordförande C. Val av två justerare D. Föregående protokoll E. Årsredovisning 2011 F. Revisionsberättelse 2011 G. Ansvarsfrihet H. Verksamhetsplan och budget 2012 I. Kommunernas avgifter 2013 J. Reviderat arvodesreglemente K. Val av revisorer och ersättare L. Val av valberedning M. Motioner och interpellationer Årsredovisning 2011, Verksamhetsplan och budget 2012, Reviderat arvodesreglemente samt Motion om undertecknande av CEMR- deklarationen behandlas separat under detta sammanträde.

138 Revisionsberättelse kommer att föreligga till förbundsfullmäktiges sammanträde. Presidiet föreslår styrelsen besluta Att Att förslaget till program och föredragningslista bifalls valberedningen får i uppdrag att föreslå mötesordförande, mötessekreterare, mötesjusterare och revisorer Kansliet föreslår styrelsen föreslå förbundsfullmäktige Att Att upprop genomförs så att listan för inregistrering till sammanträdet ska utgöra närvaroförteckning. föregående protokoll, med godkännande, läggas till handlingarna Att medlemmarnas avgifter till Kommunförbundet Norrbotten för år 2013 ska vara oförändrade, vilket innebär1,45 promille av medlemmarnas samlade skatter och bidrag

139 Plats för noteringar: Ärende 12

140 Motion om undertecknande av CEMR- deklarationen Ombuden Helena Stenberg (s) Piteå, Yvonne Stålnacke (s) Luleå och Birgitta Persson (s) Överkalix har inlämnat bifogad motion till förbundsfullmäktige. SKL har ställt sig bakom den europeiska deklarationen för jämställdhet och rekommenderar kommuner, landsting och regioner att underteckna. Idag är det två kommuner i Norrbotten, Piteå och Övertorneå, och 77 kommuner i landet som undertecknat deklarationen. Norrbottens läns landsting har också undertecknat. Sveriges Kommuner och Landsting skriver bland annat följande om CEMRdeklarationen: CEMR-deklarationen är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Avsikten är att se till att diskrimineringslagstiftningen efterlevs och att principer reglerade i internationella avtal omsätts i praktik på lokal och regional nivå. Det är i vardagen som jämställdhet skapas eller ojämställdhet vidmakthålls. Genom sin närhet till invånarna kan kommuner, landsting och regioner direkt medverka till att beslut som främjar jämställdhet får effekt i människors vardag. Information om detta finns på Klicka på den orange rutan Vi arbetar med och gå in på rubriken Jämställdhet Internationellt. Motionärerna föreslår förbundsfullmäktige besluta Att Kommunförbundet Norrbotten uppmanar kommunerna i Norrbotten att underteckna CEMR:s jämställdhetsdeklaration. Presidiet föreslår styrelsen Att föreslå förbundsfullmäktige att bifalla motionen

141 Motion om undertecknande av CEMR Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet för alla och ett omistligt värde i en demokrati. För att denna rättighet ska förverkligas är det nödvändigt, inte endast att den erkänns i lag, utan också att den tillämpas effektivt på alla områden, såväl politiska, ekonomiska och sociala som kulturella. Så står det i CEMR:s (de europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation) deklaration för jämställdhet. SKL har ställt sig bakom den europeiska deklarationen för jämställdhet och rekommenderar kommuner, landsting och regioner att underteckna. Idag är det två kommuner i Norrbotten, Piteå och Övertorneå, och 77 kommuner i landet som undertecknat deklarationen. Norrbottens läns landsting har också undertecknat. Att underteckna deklarationen innebär att kommunen sätter fokus på jämställdhetsarbetet, tar sig an ett antal åtaganden och får ett verktyg för att följa och förbättra arbetet. Norrbotten som län har många utmaningar framför sig. Vi behöver kraftsamla kring regional utveckling och tillväxt och i det arbetet är jämställdhet en nyckelfråga där alla kommuner behöver göra insatser. Vi yrkar Att Kommunförbundet Norrbotten uppmanar kommunerna i Norrbotten att underteckna CEMR:s jämställdhetsdeklaration. Helena Stenberg (s) Piteå Yvonne Stålnacke (s) Luleå Birgitta Persson (s) Överkalix

142 Plats för noteringar: Ärende 13

143 Dator till varje elev Ledamoten Jerry T. Johansson väcker fråga enligt rubrik. Undrar om vi inför kommande styrelsemöte kunde ta upp frågan om en dator till varje elev. Som enligt vissa uttydare av nya skollagen är ett krav. Här kanske en fördjupad kunskaps översikt behövs och en gemensam länssamverkan kan behövas för att klara utmaningen - både pedagogiskt /kunskapsmässigt o ekonomiskt! Jerry T. Johansson Kommunalråd Arvidsjaurs kommun Kansliet föreslår Att ledamoten Jerry T. Johansson ges tillfälle att redogöra för frågeställningen och att styrelsen därefter diskuterar frågan Presidiet föreslår Att ledamoten Jerry T. Johansson ges tillfälle att redogöra för frågeställningen och att styrelsen därefter diskuterar frågan 1

144 Plats för noteringar: Ärende 14

145 Val av ytterligare en ledamot i styrgruppen för Konstmuseet i norr Styrgruppen för Konstmuseet i Norr består av representanter för Norrbottens museum, Norrbottens läns landsting, Kiruna kommun och Kommunförbundet Norrbotten. Kommunförbundet Norrbottens representant är Karl Petersen. Elisabeth Lax, chef för division Kultur, Norrbottens läns landsting, föreslår att styrgruppen för Konstmuseet i Norr utökas med ytterligare en ledamot representerande länets kommuner. I nuvarande kulturplan finns en satsning på konst, där Havremagasinet i Boden är en del. Lax bedömer att det därför är lämpligt att den tillkommande kommunrepresentanten är politiskt engagerad i Bodens kommun. Kansliet föreslår Att styrelsen väljer en politiskt vald representant för Bodens kommun som ledamot till Styrgruppen för Konstmuseet i Norr Presidiet föreslår Att styrelsen väljer en politiskt vald representant för Bodens kommun som ledamot till Styrgruppen för Konstmuseet i Norr 1

146 Plats för noteringar: Ärende 15

147 Extra styrelsesammanträde Hemsjukvårdsutredningen och kommunernas ställningstagande i frågan ska överlämnas till finansdepartementet i september. Slutrapporten bedöms vara klar den 29 mars och därefter ska ärendet behandlas av Kommunförbundet Norrbottens styrelse och samtliga kommunfullmäktige i Norrbotten. Kansliet bedömer att ett extra styrelsesammanträde är nödvändigt för att alla beslut ska kunna tas i tid. Lämplig tidpunkt för det extra styrelsesammanträdet kan vara den 26 april, klockan efter förbundsfullmäktiges sammanträde i Arvidsjaur. De ledamöter som inte finns på plats kan erbjudas att delta via telefonkonferens. Kansliet föreslår Att Att extra styrelsesammanträde hålls den 26 april klockan på Hotell Laponia i Arvidsjaur ledamöter som inte kan delta på plats erbjuds att delta via telefonkonferens Presidiet föreslår styrelsen besluta Att Att extra styrelsesammanträde hålls den 26 april klockan på Hotell Laponia i Arvidsjaur ledamöter som inte kan delta på plats erbjuds att delta via telefonkonferens

148 Plats för noteringar: Ärende 16

149 Plats för styrelsesammanträde Dagens sammanträde, , hålls som videosammanträde och styrelsen har tidigare beslutat att även sammanträdet ska hållas som videosammanträde. Det medför att styrelsens ledamöter inte skulle träffas mellan sammanträdet och sammanträdet , alltså under en period på mer än åtta månader. Styrelsen har också uttalat en ambition att i samband med sammanträdena erbjuda ledamöterna fördjupad information om aktuella ämnen. Detta sker även då styrelsen har videosammanträde men vissa frågor är svårare än andra att diskutera via video, varför fysiska möten är att föredra vid dessa tillfällen. Med hänvisning till ovanstående föreslår presidiet Att ledamöterna kallas till Luleå för styrelsens sammanträde

150 Plats för noteringar: Ärende 17

151 Val efter Linda Ylivainio, (c ), Övertorneå Linda Ylivainio, tidigare ordinarie ledamot i styrelsen, har avsagt sig uppdragen i Kommunförbundet Norrbotten. Styrelsen har , 87, beslutat Att Att Att Att Att styrelsen utser Helena Stenberg, (s), Piteå, till ledamot i Kolarctic ENPI CBC efter Linda Ylivainio Majvor Sjölund, (c), Piteå, får uppdraget att i samråd med styrelsens övriga borgerliga representanter till nästa styrelsesammanträde nominera ersättare i Tillväxtberedningen och det Regionala partnerskapet efter Linda Ylivainio styrelseledamöterna som representerar Pajala, Övertorneå och Haparanda kommuner får uppdraget att tillsammans utse ledamot i Kulturberedningen efter Linda Ylivainio paragrafen förklaras omedelbart justerad kansliet får uppdraget att omedelbart meddela valet av Helena Stenberg, (s), Piteå som ledamot i Kolarctic ENPI CBC till länsstyrelsen i Norrbottens län Gunnel Simu, (s), Haparanda, Roland Kemppainen, (s), Övertorneå och Kurt Wennberg, (s), Pajala meddelar Att Kurt Wennberg utsetts som ledamot i Kulturberedningen efter Linda Ylivainio Majvor Sjölund, (c), Piteå, i samråd med styrelsens övriga borgerliga representanter föreslår Att Att Majvor Sjölund, (c), Piteå utses till ersättare i Tillväxtberedningen efter Linda Ylivainio Matilda Wiklund, (c), Älvsbyn, utses till ersättare i det Regionala partnerskapet efter Linda Ylivainio 1

152 Plats för noteringar: Ärende 18

153 Direktörens rapport mars 2012 Jag har i samråd med kommuncheferna bildat en arbetsgrupp för att bereda frågan om hur vi i länet ska ta oss an ett gemensamt arbete med utgångspunkt i Digital Agenda och Strategi för esamhället. Arbetsgruppen består, förutom av mig själv, av Anne Karlenius och Anders Granström Luleå, Maria Henriksson Överkalix och Patrik Oja Haparanda. Vi planerar att besöka Karlstad/Värmland och Stockholms stad för att ta del av deras erfarenheter. Målet är att vi till kommunchefsmötet i mitten av september ska ha ett förslag till road map för det fortsatta arbetet. Vid presidieberedningen beslutades att frågan om att tillsammans med landstinget bilda en politisk styrgrupp kopplat till länsstyrgruppen ska hänskjutas till styrelsemötet i juni. Bakgrunden är att social- och barn- och utbildningsberedningen under sitt sammanträde diskuterat förslaget och beslutat att utse en arbetsgrupp med uppdrag att utreda förslaget och därefter redovisa resultatet till styrelsen. Beredningarnas bedömning är att detta kan ske under styrelsens sammanträde Arbetsgruppen består av Birgitta Persson (s), Roger Suup (s), Inga-Lis Samuelsson (c), Bill Nilsson (s), Margareta Bladfors (s), Carola Liden (c), Ingrid Carlenius och Marita Björkman, kansliet. Regeringen har via Socialstyrelsen sedan 2009 satsat medel för att höja kompetensen hos baspersonal i kommuner och landsting som i sitt arbete möter personer med psykisk funktionsnedsättning. Kommunförbundet Norrbotten har varit huvudman för ett projekt Hospitering med utbildningsinslag vilket har pågått sedan maj 2009 och avslutades vid årsskiftet. Projektet har nått 1225 personal från kommuner och landstinget i utbildningssatsningar, och c:a 50 har hospiterat hos varandra. Utvärderingarna visar på överlag goda resultat. Modellen med att varva utbildning och praktik har visat sig vara framgångsrik, men också konjunkturkänslig. Omorganisationer, personalbyten och inte minst vaccinationskampanjer har bidragit till att just praktikperioderna varit svåra att få genomslag för. Försök har gjorts att använda modern teknik för att spara tid och pengar, framförallt för resor, men tyvärr har det inte fungerat friktionsfritt i hela länet. Roger Kempainen