1. MINISTERNS ÖVERSIKT. Ledningens översikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. MINISTERNS ÖVERSIKT. Ledningens översikt"

Transkript

1

2 1. MINISTERNS ÖVERSIKT Ledningens översikt Årets höjdpunkt för ministeriet och ministrarna var EUordförandeskapet. Det inofficiella ministermötet i Uleåborg utgjorde startskottet för unionens framtida jordbrukspolitiska utvecklingslinjer. Målet är att stärka jordbrukets konkurrenskraft. Finland tog upp frågan om problemen i ogynnsamma områden. Finland som fungerade som ordförande för EU rådet för jordbruk drev lyckat igenom förordningen om energigrödor och reformen av banansektorn. Samförståndet nåddes också i frågor om gäller definition och märkning av vodka. Besluten om de årliga fiskkvoterna togs på tre möten och enighet nåddes även i frågan om Medelhavets fiskestadga. Rådet godkände konklusionerna om djursjukdomsstrategin och enade med Ryssland om export av kött. EU:s handlingsprogram för skogsfrågor godkändes, likaså de gemensamma målen för FN: s skogsforum. Beslutet om landsbygdens utvecklingsprogram för åren var det viktigaste beslutet inom jordbruket. Under dessa år bygger kompensationsbidraget, miljöstödet, landsbygdens företagsstöd och projektfinansiering på detta program. Med hjälp av programmet är det också möjligt att trots reducerad EU finansiering hålla resurserna för utvecklingen av landsbygden minst på samma nivå som tidigare. I november godkände statsrådet sockerreformens strukturstöd. Målet är att Finland får ha kvar en fabrik och att verksamhetsbetingelserna är tryggade. I slutet av året diskuterades jordbruksstödens offentlighet livligt. Regeringen åtog sig att revidera registerlagen vilket innebär att jordbruksstöden blir offentliga och uppgifterna om stöden lättare tillgänglig. Ministeriet framhävde att vid sidan om penningfrågorna ska man också diskutera jordbrukets lönsamhet. Avsikten med stöden är att stödja jordbruksproduktion. Årets andra stora fråga var bioenergi. Ministern tillsatte en arbetsgrupp som fick i uppdrag att bygga grunden till landsbygdsprogrammets stödbidrag. En annan arbetsgrupp studerade bioenergins produktionspotential under de närmaste åren. Framtidsutsikten ser positiv ut. Arbetet med det nationella skogsprogrammet fortsatte och ministeriet utgav skogssektorns framtidsöversikt. Skogsrådet har som mål att öka leveransen av inhemskt virke med 10 miljoner kubikmeter. Detta kräver extra insatser i skogsvården. Vid utvärderingen av programmet METSO konstaterades att möjligheterna för de nya naturskyddsåtgärderna är bra. Programmet har visat sig vara en succé. Regeringen lämnade till riksdagen en proposition med förslag till ny lag om skogsbrukets finansiering. Lagen som träder i kraft i början av år 2008 fokuserar på åtgärderna i plantskogar. Regeringen lämnade också en proposition med förslag till omorganisering av skogscentralernas myndighetsverksamhet. Rysslands avsikt att höja importtullarna för virke ingav farhågor. En ny lag om livsmedel trädde i kraft i början av mars. Lagen effektiviserar kontrollen och harmoniserar kraven. Regeringen lämnade till riksdagen en redogörelse om livsmedelssäkerheten som fick en väldigt positiv mottagning. Finland undgick fågelinfluensan men var också bra berett för bekämpning av sjukdomen. Lagen om djurtransporter reviderades och ett nytt licenssystem för djurförsök infördes. Årets tredje viktiga diskussionsämne var vargen. Förvaltningsplanen gav riktlinjerna för verksamheten men kommissionen avstod inte från talan även om Finland förväntade sig detta. I enlighet med förvaltningsplanen uppnådde Finland den hållbara nivån för vargstammen. Året präglades av sommartorkan. Förberedelserna inför 141 förhandlingarna och arbetet med att inrätta landsbygdsverket inleddes. Ministeriets anställda behandlade också andra svåra frågor under året och förtjänar ett stort tack!

3 Jord och skogsbruksministeriet ÅRSBERÄTTELSE 2006 Framsidan Ministerns översikt 1 Utveckling av landsbygden 3 Jordbruk 4 Lönsamheten sjönk en aning 4 Gårdsstöd bidrog till att antalet gårdar slutade sjunka 5 Klart större husdjursgårdar under EU-medlemsskapet 6 Stora investeringar i jordbruket under EU-medlemskapet 7 Kraftigt sänkta jordbruksinkomster under de senaste åren Strukturutveckling i samma takt som i konkurrentländerna Livsmedlens säkerhet och kvalitet 10 Livsmedlen fortsatt säkra 10 Många förberedelser för fågelinfluensan 11 Reformer för att förbättra djurens hälsa och välbefinnande Bra växthälsa 11 Kontrollen av tvärvillkoren inleddes 11 Fiske, vilt och renskötsel 12 Rekordartad fångst av strömming i Bottenviken 12 Nytt system för ansökan, tilldelning och kontroll av medel för främjande av fiskerihushållningen Större stammar av stora rovdjur 14 Bättre producentpriser inom renskötseln 14 Vattenhushållning 15 Utvecklad hantering av översvämningsrisker och vattentjänster Skogsbruk 16 Avverkningsmängden på samma nivå som tidigare 16 Det nationella skogsprogrammet ses över 17 Förändringar i samhället ökar behovet av rådgivning 17 Råd om biodiversitet och skogsenergi 18 Hjälp till virkeshandeln från skogsvårdsföreningar 19 Satsningar på skogsvården 20 Lantmäteri och geografisk information 21 Fastighetsregistret uppdaterat, effektivare användning av datalager Geodetiska institutets prioriteringar 21 Administration och organisationsförändringar 22 Affärsverksamhet och fonder utanför statsbudgeten

4 2. UTVECKLING AV LANDSBYGDEN Diversifierad företagsstruktur och ökat antal företag Effektivitetsmålen: landsbygdens livskraft bevaras på ett hållbart sätt utvecklingen av landsbygdsområdena är balanserad i förhållande till utvecklingen av hela landet Vid utgången av år 2006 bodde ca 2,2 miljoner finländare, dvs. 41 procent, på landsbygden. Invånarantalet har stabiliserat sig men befolkningsstrukturen är snedvriden. Jämfört med föregående år minskade invånarantalet på glesbygden med ca 1,27 procent och på kärnlandsbygden med ca 0,16 procent. Landsbygdens näringsstruktur har diversifierats och antalet mikro och småföretag har ökat i synnerhet på landsbygden nära städer. Även gårdsbruksenheterna har mer företagsverksamhet. Skillnaden mellan utvecklingen på landsbygden nära städer, glesbygden och kärnlandsbygden har dock fortsatt ökat i någon mån. De regionala programmen för utveckling av landsbygden (ALMA, ELMA, Mål 1, Leader+ och Pomo+) har bromsat upp försämringen av landsbygdens livskraft. Programmen har bidragit till att i slutet av juni 2006 hade man grundat närmare nya företag, skapat över arbetstillfällen och vidareutbildat över personer. När det gäller nya företag och vidareutbildning överträffades målen, nya arbetstillfällen uppstod enligt målen. Utöver jordbruket har projekten kring träenergi, turism och livsmedels och servicebranschen en betydande inflytande på den positiva trenden. Med hjälp av projekten har man kunnat stödja utvecklingsarbetet på glesbygden och kärnlandsbygden: över 60 procent av de nya företagen och över 65 procent av de nya arbetstillfällena beräknas ligga inom dessa områden. Därutöver har man utarbetat byplaner i hela landet vilket överträffade målet. Prioriteringarna inom forskningen; Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi 1. landsbygdspolitikens förhållande till jordbruks- och regionpolitiken 2. forskning som stödjer den nationella landsbygdspolitiken 3

5 3. JORDBRUK Lönsamheten sjönk en aning Effektivitetsmålen: jordbrukets verksamhetsbetingelser garanteras konsumenter får fortsatt högkvalitativa livsmedel näringsbelastningen från jordbruket minskar åkrarna bevaras i odlingsbart skick och energiproduktionens åkerareal ökar Enligt förhandsuppgiften sjönk jordbrukets lönsamhet en aning år Cirka åtta procent av gårdarna uppnådde målet, dvs. avkastningen på investerat kapital var minst fem procent och lönen för det egna arbetet motsvarade jordbruksarbetarnas medellön. Lönsamhetsskillnaderna kan dock vara stora mellan gårdarna. Orsaken till den försämrade lönsamheten berodde bland annat på höjda energipriser. Producentpriserna har inte höjts i samma takt med kostnaderna. Många produkter har ett lägre pris än i EU länderna i genomsnitt. Stöden till jordbruket och trädgårdsskötseln uppgick till cirka 1 950,3 miljoner euro, vilket är ca 8,2 procent mer än året innan. Ökningen beror i huvudsak på att EU inkomststöd utbetalades för såväl år 2005 som år Stödens andel av jordbrukets totalintäkter gick upp till 47 procent. Jordbruksinkomsterna sjönk till 893 miljoner euro. Under åren har den nominella jordbruksinkomsten varierat mellan miljoner euro. Även enligt bokföringsgårdarnas uppgifter har jordbruksinkomsten sjunkit en aning, dvs. till euro/gård. Jämfört med år 2000 har inkomsten sjunkit med cirka 30 procent. Under samma tid har den genomsnittliga storleken på dessa gårdsbruksenheter växt med ca sju hektar. Prioriteringarna inom forskningen; Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi forskning som stödjer utarbetandet av landsbygdens utvecklingsprogram , t.ex. forskning kring miljöstöd minskning av växthusgaser samt jordbrukets och livsmedelsekonomins belastning på vattendrag, Östersjöns tillstånd och framtid anpassning till klimatförändringen och bevarande av mångfalden i landsbygdsmiljön energibalansen vid produktion av bioetanol och biodiesel koordinering av nationella växtgenetiska och animaliska genetiska resurser jordbrukets framtidsutsikter, försörjningsberedskap 4

6 Gårdsstöd bidrog till att antalet gårdar slutade sjunka År 2006 fick ca gårdsbruksenheter stöd. Jämfört med föregående år sjönk antalet gårdar med ca 0,4 procent. Under de senaste åren har antalet minskat med ca tre procent per år vilket innebär en något snabbare takt än i EU länderna i genomsnitt. Orsaken till att minskningen bromsades var att man införde systemet med gårdsstöd och fastställde stödrättigheter för gårdarna enligt odlingsarealen år Produktionen av gris och fjäderfäkött ökade i någon mån jämfört med år Den inhemska produktionen av mjölk, griskött, fjäderfäkött och ägg var tillräcklig för att täcka konsumtionen. Av den totala åkerarealen låg 11 procent (ca hektar) i träda eller sköttes som icke odlad åker. Energiproduktionens åkerareal omfattade hektar, vilket innebär en tillväxt på 73 procent jämfört med föregående år. Andelen utgör 0,8 procent av den odlad åkerarealen. Spannmålsskörden täckte det inhemska behovet, bortsett från råg. Produktionen är fokuserad i de mest gynnade områdena. Andelen ekologiskt odlad åkerareal var 6,7 procent av hela åkerarealen och antalet husdjursgårdar 3,18 procent av alla gårdarna. Målet i kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomin var att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft och samhällsansvar samt att sprida information om sunda matvanor bland konsumenter, i synnerhet bland barn och unga. Även om jordbrukets fosfor och kvävebelastning på vattendrag fortfarande är kännbar kan man redan se att miljöstödssystemet ger resultat, dvs. näringsämnen används mindre och näringshalten i åkermark har således minskat. Risken för att fosforbelastningen i avrinningsvatten från åkerodling ökar, ser ut att minska. Under de senaste tio åren har kvävebalansen klart sjunkit. Ändringarna sker dock långsamt. Jordbrukets växthusgaser fortsatte att minska. 5

7 Klart större husdjursgårdar under EU-medlemsskapet Under åren har antalet gårdsbruksenheter minskat med 28 procent eller 3,2 procent per år. Produktionen av jordbruksprodukter och den odlade åkerarealen ligger nästan på samma nivå som förut. Åkerarealen är drygt 2,2 miljoner hektar stor. Antalet gårdar med över 50 hektar mark har ökat i jämn takt. Husdjursgårdar har minskat i antal kraftigare än växtodlingsgårdar, dvs. ner till ca procent jämfört med år År 2005 utbetalades stöd till allt som allt husdjursgårdar. Antalet gårdar med värphöns var år 2006 endast en femtedel av 1995 års nivå. Under den tiden som Finland har varit EU medlem har husdjursgårdar växt i storlek avsevärt. En allt större del av husdjursproduktionen kommer från stora gårdar. Tolv procent av kor ingår i boskap som omfattar minst 50 kor. Antalet köttsvin är i genomsnitt 193. I 2,3 procent av enheterna fanns det redan år köttsvin. Antalet suggor var i genomsnitt 86. Hönsgårdarna hade ca hönor år Hönsgårdarna har växt i storlek exceptionellt fort jämfört med andra EUländerna och ligger i spetsen inom EU. Trots den snabba takten är hönsgårdarna i Finland mindre än i de stora producentländerna inom EU. Storleken på gårdsbruksenheter i EUländerna EU ländernas uppgifter från år 2003, Finlands från år 2005, tillväxtprocenten 1995 inom parentes. Åkerareal i genomsnitt, ha Antalet kor i genomsnitt EU 15 20,5 (+17%) EU (+48%) Sverige 47 (+34%) Sverige 41 (+52%) Danmark 55 (+38%) Danmark 75 (+70%) Finland 32 (+43%) Finland 19 (+58%) 6

8 Stora investeringar i jordbruket under EU-medlemskapet I jordbruket investeras relativt mycket, ca 900 miljoner euro per år. Investeringarna motsvarar i stort sett behovet av ersättningsinvesteringar inom hela jordbruket. Under åren låg totalinvesteringarna under många år på en klart högre nivå. När antalet gårdar sjunker måste de gårdar som fortsätter verksamheten göra stora investeringar för att hålla kvar jordbrukets produktionskapacitet. Jordbrukets strukturstöd är avsedda för investeringar och unga jordbrukare som inleder jordbruksverksamheten. Investeringsstöd beviljas i synnerhet till byggande av produktionsbyggnader. Strukturstöden finansieras delvis med medel ur statsbudgeten (räntestödslån) och delvis med medel ur Gårdsbrukets utvecklingsfond Makera (understöd och statslån). År 2004 höjdes strukturstöden för husdjurshushållning och trädgårdsodling upp till de maximibelopp som EUbestämmelserna tillåter enligt 141 lösningen med kommissionen. Inom dessa sektorer utgör investeringsstödet 50/60 procent av godkända maximikostnader. Unga jordbrukare får ett förhöjt stöd. Inom andra sektorer såsom mjölkboskap, köttboskap, får och getter, är stödets andel 65/70 procent. Projektspecifikt kan stöd beviljas för kostnader som uppgår till högst euro men i samprojekt som bedrivs av tre företagare, kan kostnaden multipliceras med två. Under Finlands EU medlemskap har det årliga strukturstödet varierat. Mest stöd har beviljats under åren År 2005 beviljades sammanlagt 504 miljoner euro i strukturstöd (159 miljoner euro i understöd och 345 miljoner euro i räntestödslån). År 2006 uppgick stödbeloppet till 461 miljoner euro (142 och 319 miljoner euro). Det är svårt att uppskatta hur stor del stöden utgör av jordbrukets investeringskostnader eftersom investeringar kan genomföras under flera år. År 2005 investerades totalt 460 miljoner euro i jordbruksbyggnader (understöd 101 miljoner euro, räntestödslån ca 139 miljoner euro och statslån ca 4,7 miljoner euro). 7

9 Kraftigt sänkta jordbruksinkomster under de senaste åren Utgående från bokföringsgårdarnas resultat beräknar MTT Taloustutkimus vägda ekonomiska nyckeltal för de ca största gårdarna som producerar drygt 90 procent av jordbruksprodukterna i Finland. Den genomsnittliga jordbruksinkomsten, dvs. ersättningen för det egna arbetet var högst under åren ( euro per gård). Därefter har inkomsten sjunkit kraftigt i synnerhet på grund av höjda kostnader. Inkomstutvecklingen kan också vara ett tecken på en ökad externalisering, i synnerhet när det gäller spannmålsgårdar. Även husdjursgårdarnas genomsnittliga inkomst har sjunkit under de senaste åren. År 2005 var svingårdarnas genomsnittliga inkomst exceptionellt hög, dvs euro, medan övriga husdjursgårdars inkomst varierade mellan euro. Det beräknas att jordbruksinkomsten inom husdjurshushållningen också år 2006 är klart mindre, för kostnaderna steg i en raskare takt än försäljningsintäkterna och stöden. Den genomsnittliga lönsamhetskoefficienten har sjunkit under de senaste åren. År 2000 var koefficienten 0,67, år 2005 sjönk den till 0,44 och år 2006 beräknas koefficienten vara 0,36. De bästa företagen (11 procent av företagen) hade en större koefficient än 1,0 men å andra sidan hade ca 18 procent av företagen en negativ koefficient, dvs. de fick ingen ersättning för det egna arbetet eller kapitalet. På grund av en olönsam spannmålsodling var lönsamheten i Södra Finland sämre än i Mellersta och Norra Finland. I jämförelse med små gårdar var lönsamheten inom de flesta driftsinriktningarna på stora gårdar klart bättre. Trots den svaga lönsamhetsutvecklingen var företagens självförsörjningsgrad eller andel eget kapital av hela kapitalet, fortfarande tämligen hög, dvs. 73 procent. Gårdarna har undvikit skuldsättning genom att investera eget kapital i jordbruket (skogsinkomster, löneinkomster, investeringsunderstöd osv.). Produktiviteten inom det finländska jordbruket ökade med ca 1,1 procent per år vilket är en aning lägre än i Europa under åren Produktiviteten har stigit mest på husdjursgårdar medan spannmålsgårdarnas produktivitet ligger på en tämligen anspråkslös nivå. 8

10 Strukturutveckling i samma takt som i konkurrentländerna Trots strukturutvecklingen har jordbrukets lönsamhet inte utvecklats tillfredsställande under de senaste åren. Företagsstorleken måste fortsatt växa på samma sätt som i Sverige och Danmark. Ytterligare berörs jordbrukets inkomststöd av tryck från WTO och det är inte säkert att 141 stödet får fortsättning. Skalfördelar kan också nås genom ett intensivare samarbete och samföretag. Strukturutvecklingen borde få samma fart under vingarna som i våra konkurrentländer. Egentligen borde vi knappa in på försprånget. Till följd av en snabb strukturutveckling faller brukbara investeringar för tidigt bort, vilket orsakar privat och nationalekonomiska förluster. Detta kan undvikas om totalproduktionen kan växa under en snabb strukturutveckling. Att få totalproduktionen att växa är problematiskt med tanke på bland annat att befogenheterna är begränsade i anslutning till inkomststöd. För att vi ska kunna trygga en jämlik strukturutveckling har jordbrukets strukturstöd sedan år 2000 varit lika stort i hela landet. På detta sätt inverkar företagets etableringsort inte på stödet. mellan ansökta stöd och tillgängliga resurser har snabbt tillspetsats. I början av år 2007 motsvarade anslagsbristen ett belopp som normalt beviljas under cirka 1,5 år. Enligt prognoserna kommer bristen att bli allt större mot slutet av året. När det gäller den pågående fondperioden revideras jordbruksstrukturen i början av perioden, dvs. stödansökan kommer sannolikt att mattas av under årtiondets sista år. För att säkra konkurrensförutsättningarna är man tvungen att allokera ett permanent strukturstöd för många driftsinriktningar inom jordbruket. Detta kräver antagligen stora anslag också i framtiden. Finansieringssystemet ses över under år 2007 i samband med revideringen av lagstiftningen om jordbruksfinansiering. Då försöker man på ett bättre sätt harmonisera behovet av finansiering och de tillgängliga medlen. Även arbetet med att lösa frågan om stödet enligt artikel 141 i anslutningsfördraget inverkar på utvecklingen av finansieringssystemet. Då fäster man också vikt vid harmoniseringen av investerings och inkomststöden. Enligt 141 avtalet har Finland under perioden beviljat husdjurs och växthussektorerna ett extraordinärt strukturstöd enligt det maximibelopp som stipuleras i EG:s rättsakter. I vissa fall har stödet även varit större. Obalansen 9

11 4. LIVSMEDLENS SÄKERHET OCH KVALITET Livsmedlen fortsatt säkra Effektivitetsmålen: djurens och växternas hälsa samt säkerheten och kvaliteten hos jordbrukets produktionsinsatser fortsätter att vara på god nivå djurens välbefinnande förbättras sjukdomar som sprids via livsmedel och från djur till människor minskar och halten främmande ämnen i livsmedel ligger på samma nivå som i dag märkningen om ursprung och produktionssätt är tillförlitlig ibruktagande av genmodifierade produkter är behärskat Riskerna för livsmedelsäkerhet var små och det förekom inte några speciella marknadsstörningar i produktionskedjan. Antalet sjukdomar som sprids via livsmedel till människor låg på samma nivå som året innan. De allmännaste smittspridarna orsakade sjukdomsfall och de allvarligaste 60 sjukdomsfall. Salmonellaläget hos animalieproduktionsdjur, livsmedel och foder var fortsatt bra i Finland. Resthaltsprogrammet för animaliska livsmedel och foder visade att användningen av veterinärmedicinska läkemedel är behärskad och att halten miljöföroreningar i finsk mat är låg. 0,33 procent av de undersökta proverna från animaliska livsmedel innehöll mer resthalter än det är tillåtet. 10

12 Många förberedelser för fågelinfluensan Läget med djursjukdomar var fortsatt bra. Förberedelserna för fågelinfluensan innebar höjd bekämpningsberedskap och i synnerhet iakttagande av vilda fåglar. Ministeriet utfärdade en förordning om att fjäderfä hålls inomhus under fåglarnas flyttning på våren. De allmänna bestämmelserna om att skydda fjäderfägårdarna mot sjukdomar fortsatte också att gälla efter våren. Det påträffades inte några fall av fågelinfluensa i Finland. Det påvisades två fall av Scrapie. Virussjukdomen VHS hos fisk konstaterades på 10 anläggningar på Åland. Kontrollen av tvärvillkoren inleddes Enligt Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik inleddes kontrollen av tvärvillkoren som gäller växtskyddsmedel, foder, livsmedelssäkerhet och anmälan om djursjukdomar, i februari I syfte att säkra produktionsinsatsernas kvalitet reviderade man lagarna om gödselfabrikat, växtskyddsmedel och foder. Reformer för att förbättra djurens hälsa och välbefinnande Ministeriet inledde tillsammans med näringen arbetet med att revidera lagstiftningen som gäller hälsokontroll för avelssvin och vattenbruksdjurens hälsa. Det inleddes också en lagstiftningsprocess som gäller djurens identifieringssystem. Djurskyddsmyndigheterna kontrollerade på samma sätt som under de tidigare åren att bestämmelserna om djurens välbefinnande följdes. Lagens bestämmelser om hållning, hantering och transport av djur iakttogs tämligen väl. För att förbättra djurens välbefinnande stiftade man en lag om djurförsöksverksamhet och djurtransporter. Bra växthälsa Växthälsan samt säkerheten och kvaliteten hos jordbrukets produktionsinsatser var fortsatt bra. Virussjukdomssituationen hos potatis var det enda som blev sämre. Till produktionsinsatser hör bland annat foder, gödselmedel och växtskyddsmedel. Nya farliga skadegörare påträffades inte i vårt land. 11

13 5. FISKE, VILT OCH RENSKÖTSEL Rekordartad fångst av strömming i Bottenviken Effektivitetsmålen: fisk- och viltstammar utnyttjas på ett hållbart och mångsidigt sätt fiskerihushållningens lönsamhet förbättras fritidsfisket främjas enligt principen om hållbar användning fiskevatten sköts effektivt, målmedvetet och enligt behov ökning av de viltstammar som orsakar skada, regleras med beaktande av såväl de nationella målen som de internationella skyldigheterna lönsam renhushållning dimensionerad enligt hållbar användning av betesmarker Europeiska unionens råd tilldelade fångstkvoter för de viktigaste fiskarterna i Östersjön år Finlands kvoter var tillräckligt stora. Fångsten av strömming i Bottenviken uppgick till ca ton. Det är den största fångsten i Bottenviken under EUmedlemskapet. Nyttjandegraden av laxfiskkvoten i Bottenviken och huvudbassängen sjönk till 35 procent medan Finska vikens nyttjandegrad steg till 67 procent. Fiskerihushållningens lönsamhet ändrades inte märkbart år Man försökte förbättra lönsamheten genom att inom strukturprogrammen bevilja stöd i synnerhet för investeringsprojekt. Projekten syftade till att diversifiera och effektivisera produktionen, höja förädlingsgraden hos produkter, utveckla infrastrukturen och förbättra hygienen. 12

14 Nytt system för ansökan, tilldelning och kontroll av medel för främjande av fiskerihushållningen År 2006 utvärderade ministeriet det arbete som fiskeribranschens rådgivningsorganisationer har utfört. Efter utvärderingen inleddes utvecklingsarbetet utifrån resultaten. Därtill påbörjades arbetet med att ta fram ett nytt system för ansökan om samt tilldelning och kontroll av medel för främjande av fiskerihushållningen. Just nu finns det rikligt med fisk i våra fiskevatten. Detta är en av orsakerna att man på nytt har sett över skötseln av fiskebestånden. På sistone har fokusen legat på reglering av fisket och ett så effektivt utnyttjande av fiskarnas naturliga förökning. Det behövs planteringar fortfarande men en speciell uppmärksamhet har fästs vid att planteringarna utförs planmässigt. Under de senaste åren har flera arbetsgrupper diskuterat förbättring av kvaliteten hos sättfiskar. Det har gjorts undersökningar och getts anvisningar om odling, transport och plantering av fiskar. 13

15 Större stammar av stora rovdjur Älgstammen har minskat under de senaste åren. Detta går att se i att antalet anmälda skador år 2006 minskade. Kompensationen för älgskador uppgick till 3,9 miljoner euro. Stammarna av stora rovdjur fortsätter att växa. Kommissionens övervakningsförfarande har begränsat ministeriets handlingsmöjligheter. Enligt förvaltningsplanen för vargstammen i Finland som blev färdig i slutet av år 2005 fick det förebyggande arbetet mer medel än tidigare. Det är allt skäl att satsa på detta för habitatdirektivets stränga bestämmelser försvårar jakten efter stora rovdjur. Detta har lett till ökade skador. Bättre producentpriser inom renskötseln Producentpriserna fortsatte att utvecklas positivt. Inom hela renskötselområdet har antalet levande renar varit under det högsta tillåtna. En grundläggande förutsättning för en fortsatt och lönsam renskötsel är att de lavbevuxna områdena är i ett tämligen bra skick. Inom det södra renskötselområdet, i synnerhet i Kajanaland, har rovdjursskadorna ökat avsevärt. Inom detta område har jakten efter stora rovdjur varit aktivare. 14

16 6. VATTENHUSHÅLLNING Utvecklad hantering av översvämningsrisker och vattentjänster Effektivitetsmålen: vattenhushållningen är ekologiskt och ekonomiskt hållbar och hanteringen av särskilda situationer är säkrad På grund av tämligen gynnsamt väder och lyckade vattenprognoser samt översvämningsbekämpningsinsatser var de skador som översvämningarna orsakade på våren och i början av vintern, rätt små. De åtgärder för hantering av översvämningsrisker som tidigarelades på grund av exceptionella översvämningar år 2005, utfördes effektivt. Sommartorkan avslöjade brister i vattentjänsternas funktionssäkerhet. Dessa brister ger upphov till ökad finansiering under de närmaste åren. Det regionala samarbetet, beredskapen inför särskilda situationer samt landsbygdens vattentjänster förbättrades genom att man bidrog till finansiering av nya vattentäkter samt överföringsavlopps och förbindelseledningsprojekt. Med hjälp av stödåtgärder fick närmare hushåll på lands och glesbygden tillgång till högkvalitativt och tillräckligt vatten. Även avloppsvattenhanteringen togs hand om. Säkerhetsklassificeringen av Finlands vattentjänstverk uppdaterades enligt den nya nationella anvisningen. Arbetet med att revidera författningarna om kompensation för skador orsakade av exceptionella översvämningar pågår. Målet är att man bygger upp ett försäkringsbaserat ersättningssystem som är klart och enkelt och gör ersättningshandläggningen snabbare. Revideringen av lagstiftningen som rör dammsäkerhet, är också under arbete. Beredskapen för dammolyckor förbättrades under en landsomfattande katastrofövning som arrangerades i Rovaniemi i september. 15

17 7. SKOGSBRUK Avverkningsmängden på samma nivå som tidigare Effektivitesmålen: skogarnas virkesproduktion är god nyttjandegraden av skogarnas virkesproduktion är hög skogsbruket är lönsamt Skogarnas tillväxt möjliggör en avsevärt större virkesanvändning än under de senaste åren. Även om virkespriserna har stigit, växte avverkningsmängden inte år 2006 för skogsindustrin tömde sina rekordstora lager. Avverkningsmängden uppgick till 59,0 miljoner kubikmeter varav markandsavverkningen för industrins behov utgjorde 52,9 miljoner kubikmeter. Mängden energivirke uppgick till ca sex miljoner kubikmeter. Regnfall och mild höst orsakade drivnings och transportsvårigheter vilket också sänkte avverkningsmängden. Virkesimporten uppgick till 20,7 miljoner kubikmeter, dvs. importen var något mindre än rekordåret Skogssektorns sysselsättning var fortsatt stabil på grund av den positiva utvecklingen inom träproduktindustrin, skogsvårdsarbetena och energianvändningen. Skogsbruket sysselsatte direkt ca personer. Exportvärdet av träproduktindustrin ökade med 11 procent, dvs. till 2,7 miljarder euro. Privatskogsbrukets reella lönsamhet (nettoresultat) låg på samma nivå som under de tidigare åren. Staten finansierade skogsvårds och skogsförbättringsarbeten i privata skogar med sammanlagt 61,2 miljoner euro. Skogsförbättringsarbetenas kvantitativa och kvalitativa mål uppnåddes tämligen bra. 16

18 Det nationella skogsprogrammet ses över I september 2006 godkände skogsrådet att Skogssektorns framtidsöversikt används som grund till regeringsprogrammet och Det nationella skogsprogrammet Avsikten är att statsrådet i slutet av år 2007 kan godkänna det reviderade skogsprogrammet och fortsättningen på Biodiversitetsprogrammet för skogarna i Södra Finland (METSO) som anknyter till skogsprogrammet. Det nationella skogsprogrammet 2015 som nu ses över kommer att ersätta det gällande skogsprogrammet Enligt uppföljnings och utvärderingsrapporten om programmet METSO har programmet genomförts i enlighet med statsrådets beslut och man har kunnat ta fram nya kostnadseffektiva och fungerande sätt att trygga mångfalden. Skogsforskningsinstitutets prioriteringar var företags och näringsverksamhet baserad på skogar samt forskning som stödjer skogarnas samhälleliga betydelse. Forskningskunnandet kopplades intensivare ihop med sektorns utvecklingsverksamhet. Förändringar i samhället ökar behovet av rådgivning I det nationella skogsprogrammet 2010 (KMO) framhävdes skogsägarnas utbildning och rådgivning. Detta fick också en viktig roll i skogscentralernas och skogsvårdsföreningarnas verksamhet. Utbildning och rådgivning intar en nyckelställning när det gäller skogsvård, ekologisk hållbarhet och virkesmarknad. Med hjälp av utbildning och rådgivning kan skogsägarna bygga sina beslut på kunskap och kunnande. Det är skogsägarstrukturen i vårt land som ger upphov till rådgivning och utbildning. Av skogsarealen ägs 60 procent av privatpersoner. Det finns ca privata skogsbruksenheter med en medelstorlek på ca 24 hektar. I Finland finns närmare en miljon skogsägare om även delägare av samfällda skogsbruksenheter räknas med. Närmare en femtedel av befolkningen äger således skog. Finska skogsbruksenheter är små: enheter har högst fem hektar skogsmark och antalet enheter som äger över fem hektar skogsmark är ca Förändringarna i samhället urbanisering, högre levnadsstandard, minskat fysiskt arbete, åldrande befolkning berör också skogsägare. Skogsägarna åldras: de är allt oftare pensionärer och stadsbor och deras antal ökar medan antalet jordbrukare minskar under de följande tio åren. Målen för skogsägande blir varierande och skogarnas betydelse som inkomstkällor minskar. Vidare minskar uppdelningar till följd av generationsväxlingar storleken på skogsbruksenheterna och försvårar bedrivandet av ett ekonomiskt lönsamt skogsbruk. Rådgivning behövs också därför att tidsspannet för virkesproduktionsinvesteringar är särskilt långt. Utan samhällets insatser skulle privata skogsägare investera mindre än det ur samhällets perspektiv är önskat. 17

19 Råd om biodiversitet och skogsenergi På 1990 talet började man fästa mer uppmärksamhet på att trygga och öka mångfalden i ekonomiskogar. Enligt skogspolitikens allmänna mål ska ekonomiskogar skötas och användas på ett sådant sätt att skogarna bevaras livskraftiga och mångfaldiga och att de säkrar en hållbar virkesproduktion. Naturens mångfald är emellertid en kollektiv nyttighet som producenten inte får någon ersättning för. Detta gör att skogsägare och skogsexperter behöver råd i frågor som gäller mångfald. Rådgivningen är en del av de skyldigheter som ingår i författningarna och det är möjligt att ge markägare kompensation för att de tryggar skogsnaturens mångfald. Under de senaste åren har främjandet av förnybara naturresurser, som ligger i linje med Finlands klimat och energipolitik, också ställt nya krav på skogsrådgivningen. Användningen av skogsenergi ökas genom att man förbättrar skogsägarnas, värmeföretagarnas och de övriga aktörernas kunnande i frågor kring skogsenergi. Att erbjuda skogsägare råd och tjänster är skogscentralernas och skogsvårdsföreningarnas lagstadgade uppgift. För detta arbete får skogscentralerna ett årligt anslag i statsbudgeten. I statsbudgeten finns inget anslag för skogsvårdsföreningar men föreningarna har en lagbaserad rätt att ta ut en skogsvårdsavgift av skogsägare. Under de senaste åren har skogscentralerna använt 6 7 miljoner euro i statsunderstöd vilket är ca 15 procent av skogscentralerna understödsbelopp. Skogscentralerna och jord och skogsbruksministeriet avtalar om rådgivningens innehåll och prestationer i samband med det årliga resultatavtalet. Skogsvårdsföreningarnas rådgivning finansieras med skogsvårdsavgifter och de expeditionsavgifter som föreningarna tar ut av skogsägare. Skogsvårdsavgifterna har uppgått till ca 28 miljoner euro under de senaste åren. Skogscentralernas och skogsvårdsföreningarnas rådgivning sker också via EU projekt. För dessa projekt har skogscentralerna använt årligen ca 1,5 miljoner euro. Av denna summa kommer merparten från EU. Även skogsindustriföretag, skogsserviceföretag, föreningar för skogsbruksenhetsägare, 4H föreningar och skogsinstitut ger råd till skogsägare. 18

20 Hjälp till virkeshandeln från skogsvårdsföreningar Skogscentralernas rådgivning består i huvudsak av föreläsningar, utbildningar, kurser och meddelanden. Skogsvårdsföreningarna fokuserar däremot på personlig rådgivning. Även rådgivningens innehåll och målgrupper är olika. Skogsvårdsföreningarna ger i allmänhet praktiska råd och yrkeshjälp till föreningsmedlemmar, inte till privata skogsägare, i frågor som gäller till exempel virkeshandel, skogsvård eller beskattning. Skogscentralernas rådgivning ligger på en allmännare nivå. Skogscentralerna ser till att nya i lag föreskrivna åtaganden och andra rekommendationer införs samt ger råd till och utbildar förutom skogsägare även skogsexperter, dvs. till exempel skogsvårdsföreningarnas och virkesanskaffningsorganisationernas funktionärer. Skogscentralernas personliga rådgivning består av att centralerna utarbetar skogsplaner för sina kunder. Rådgivning når fyra skogsägare av fem Till exempel i slutet av 1990 talet, när det gäller en femårsperiod, hade fyra skogsägare av fem anlitat personlig skogsrådgivning minst en gång. Detta motsvarar närmare 90 procent av skogsarealen. Rådgivningen handlade i huvudsak om virkeshandel, skötsel av plantskog och skogsförnyelse. I grupprådgivning deltar skogsägarna inte så ofta. Ett av rådgivningens viktigaste mål är främjande av virkesproduktionsinvesteringar. Enligt forskningsresultaten ökar investeringarna i skogsvården avsevärt om skogsägare deltar i såväl den personliga rådgivningen som grupprådgivningen. Vidare visar resultaten att den mest fungerande metoden för en aktivare skötsel av plantskogar och ungskogar är att rådgivningen och det direkta offentliga stödet, dvs. stödet enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, kombineras. Lyckade EU-projekt Alla de olika projekt som har finansierats genom EU program har lyckats väl. Utöver personliga besök har skogsägare erbjudits olika kurser, utbildningar och utflykter. Till exempel i samband med Birkalands skogscentrals projekt "Huomisen metsät hoitoon ja hallintaan" som inleddes våren 2004, ordnades 14 skogsvårds/röjningssågskurser. Ett körkort för röjningssåg fick 318 skogsägare. Det utfördes 42 gårdsbesök som ledde till arbetsorder som omfattar 569 hektar. År 2005 ordnades 80 kurser med deltagare. Samma år utfördes 100 avgiftsfria gårdsbesök som resulterade i att skogsägare åtog sig att låta utföras eller utförde själva avverknings och skötselarbeten på ett ca hektar stort område. Projekttiden löpte ut våren 2006 och man ansåg att projektet avsevärt ökade antalet skogsvårdsarbeten samt bidrog till utvecklingen av skogsägarstrukturen i Birkaland. Rådgivningen i frågor kring biodiversitet har också gett goda resultat: skogsägarnas kunskaper i och attityder till främjande av mångfalden har förbättrats. Antalet sparträd som är viktiga med tanke på biodiversiteten, har dock inte nämnvärt ökat i skogsförnyelseområdena. 19

21 Satsningar på skogsvården Rådgivningen har gett goda resultat: skogsresurserna har växt och tryggandet av skogsnaturens mångfald är ett viktigt element inom skogsbruket. Inventeringen av landets skogar ger dock vid handen att skogsbeståndets tillstånd med hänsyn till skogsvården har försämrats under de senaste tio åren. Detta beror på ogjorda skogsvårdsarbeten för de årliga arbetsmålen som gäller plantskogsskötsel, första gallring och dikesröjning, har inte uppnåtts. För att man ska kunna förbättra skogsbeståndets tillstånd och öka virkesproduktionen eller åtminstone hålla den kvar på dagens nivå, kräver en kännbart större mängd skogsvårdsarbeten. Detta beaktas också i det nya nationella skogsprogrammet (KMO 2015). 20

22 8. LANTMÄTERI OCH GEOGRAFISK INFORMATION Fastighetsregistret uppdaterat, effektivare användning av datalager Effektivitetsmålen: fastighets- och landskapsinformationssystemet tryggar att det privata ägandet av mark består och att landskapsinformationen är korrekt fastighets- och landskapsinformationen är landstäckande, uppdaterad och används i vid utsträckning i samhället (antalet sök minst tre procent större än året innan) en mångsidig användning av datalagren underlättar medborgarnas vardag, effektiviserar administrationen och stärker näringslivets konkurrenskraft Landskapsinformationen täckte på A nivå 94 procent av hela landet. Enligt den kvalitetstestning som utfördes av en utomstående, uppfylldes kvalitetsmålet. Datalagren användes mer än året innan (+2,3 procent). Geodetiska institutets prioriteringar År 2006 fokuserade Geodetiska institutet på det landsomfattande koordinatsystemet EUREF FIN och höjdsystemet. Dessa system gör det möjligt att Finland har exakta och uppdaterade landsomfattande koordinatsystem för kartläggningens, geografiska informationens och navigeringens behov. Detta ligger som en grund till ett fungerande datasamhälle och utvecklingen av dess tjänster i Finland samt möjliggör ett aktivt samarbete med andra länder. Fastighetsregistret och fastighetsregisterkartan uppdaterades regelbundet. Syftet med den pågående förbättringen av fastighetsregistret är ett effektivare register och elektronisk informationstjänst som bygger på registret. Närmare lantmäteriförrättningar slutfördes. 21

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC r.f.

SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC r.f. SLC:s målsättningar inför regeringsprogrammet 2011-2015 Jordbruk Jordbruksstöd och näringens finansiering Den finländska jordbrukspolitikens roll och regeringens målsättning är att förbättra lönsamheten

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket

Läs mer

Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja

Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Statsrådets skrivelse till Riksdagen om förslag till riktlinjer och kommissionens förordning (revidering av bestämmelserna om statligt stöd till jordbrukssektorn) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Vilket landsbygdsprogram? Ett delvis EU finansierat utvecklingsprogram, EU andelen betalas ur landsbygdsfonden - Har förverkligats

Läs mer

Aktuellt om projektstöden

Aktuellt om projektstöden Aktuellt om projektstöden Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 Petri Svanbäck och Sirkku Wacklin 3.11.2016 Positiva beslut om projektstöd 11.10.2016 NTM-centralen Leader

Läs mer

RP 30/2008 vp. 141 betalts i södra Finland inom stödområdena

RP 30/2008 vp. 141 betalts i södra Finland inom stödområdena Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om nationella

Läs mer

Lag. om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk

Lag. om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk Lag om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk I enlighet med riksdagens beslut upphävs i den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015) 14, ändras 3 3

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling Lag om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014) 8 3 mom. och 67, ändras 5 24 och 30 punkten

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 19 september 2001 Nr 794 798 INNEHÅLL Nr Sidan 794 Statsrådets förordning om ändring av 1 statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om

Läs mer

Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu!

Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu! Eviras strategi 2014 2020 Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu! Förändringar i verksamhetsmiljön Den globala handeln, befolkningen och klimatförändringen Den globala

Läs mer

RP 244/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning

RP 244/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning LAGFÖRSLAG I enlighet med riksdagens beslut upphävs i livsmedelslagen (23/2006) 3 4 mom., sådant det lyder i lag 352/2011, ändras 3 1 mom. 19 punkten, 6 28 och 29 punkten, 9 4 mom., 22, 30 9 punkten, 34

Läs mer

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Skogarna och skogsbruket i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Det gröna guldets land Finland ett mycket grönt land sett ur ett fågelperspektiv. Jämfört med de andra europeiska länderna finns det mest

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Lantbrukspolitiskt program

Lantbrukspolitiskt program Lantbrukspolitiskt program 2007 Trygga lantbruket! Det finländska lantbruket är till sin karaktär småskaligt och använder miljövänliga produktionsmetoder. Finländarna skall ha rätt till en trygg inhemsk

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Innehållsförteckning Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket...

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om verkställighet av jordbruksstöd

Lag. om ändring av lagen om verkställighet av jordbruksstöd Lag om ändring av lagen om verkställighet av jordbruksstöd I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) 8 1 mom. 6 punkten, ändras 6 2 mom., 11 1 mom.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 37/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 20 lagen om statliga affärsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att övergångsbestämmelsen

Läs mer

RP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet

RP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om skydd för växters sundhet ändras

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Allmänna principer för jordbruksrådgivningssystemet Råd 2020

Allmänna principer för jordbruksrådgivningssystemet Råd 2020 Allmänna principer för jordbruksrådgivningssystemet Råd 2020 Inledande utbildning för Neuvo 2020-rådgivare Seinäjoki 2.-3.12.2014 Seinäjoki 4.-5.12.2014 Träskända 9.-10.12.2014 Sida 1 Råd 2020-rådgivningsteman

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 207/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

RP 38/2016 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 38/2016 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om inlösen till staten av fastigheter, som skola säljas på exekutiv auktion PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

Finansieringsstatistik för Landsbygden 2015

Finansieringsstatistik för Landsbygden 2015 Finansieringsstatistik för Landsbygden 2015 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten Landskapet Österbotten I Österbotten gjordes flest beslut gällande investeringsstöd Landsbygdsenheten vid

Läs mer

Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet

Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 i statsunderstödslagen (688/2001) och 7 c i lagen om statsbudgeten (423/1988),

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Utkast 27.11.2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga tjänster Utfärdad i Helsinfors den december 2014 I enlighet

Läs mer

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Vad är det frågan om? Lantbukets energiprogram är ett energieffektivitetsavtal inom ramen för jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde under perioden

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 11/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA VIII UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för

Läs mer

Fortbildning inom skogsbranschen 2012-2014

Fortbildning inom skogsbranschen 2012-2014 Projektplan för Fortbildning inom skogsbranschen 2012-2014 Skogsaktörer och värmeföretagare Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Lag. om statsborgen för gårdsbruksenheter under åren 2016 och Lagens syfte

Lag. om statsborgen för gårdsbruksenheter under åren 2016 och Lagens syfte Lag om statsborgen för gårdsbruksenheter under åren 2016 och 2017 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens syfte Syftet med denna lag är att trygga jordbrukets verksamhetsförutsättningar genom

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 december 2014 1176/2014 Lag om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling Utfärdad i Helsingfors den 19 december 2014 I enlighet

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.II.2008 K(2008)460 slutlig Ärende: Statligt stöd nr N 130a/2007 - Finland Stöd till skogsbruket Herr Minister, Kommissionen vill med denna skrivelse informera Finland

Läs mer

Huvudtitel 30 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 30 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Huvudtitel 30 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde omfattar jord- och skogsbruket, trädgårdsodlingen, fiskeri-,

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO säkrar mångfalden Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen kan ägaren få betalt

Läs mer

SLC:s miljöprogram UTKAST

SLC:s miljöprogram UTKAST SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande:

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande: EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 21.12.2001 C(2001)4748 Ärende: Statligt stöd nr N 649/00 Finland Undantag från skatt vid köp av fast egendom Herr Minister, Jag har äran att informera Er att kommissionen

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

FORESKRIFT Nr 32/16 Ärendenr 920/ / Giltighetstid Betalningstid

FORESKRIFT Nr 32/16 Ärendenr 920/ / Giltighetstid Betalningstid FORESKRIFT Nr 32/16 Ärendenr 920/03.03.00/2016 30.05.2016 Giltighetstid 31.5-14.10.2016 Betalningstid 3.6.-14.10.2016 Bemyndigande: Lag om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) 19 2 mom. Motsvarande

Läs mer

Statsrädets förordning om ändring av statsrädets förordning om föreskrivna

Statsrädets förordning om ändring av statsrädets förordning om föreskrivna utkast 8.12.2016 Statsrädets förordning om ändring av statsrädets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven pä god jordbrukshävd

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

FLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN

FLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN FLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN Hälsoinspektörernas svenskspråkiga utbildningsdagar 6.10.2015 Tammerfors livsmedelsöverinspektör Anna Lemström Jord- och skogsbruksministeriet Harmoniserad EU-lagstifning

Läs mer

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande "Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd Statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande "Halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken" Till stora utskottet INLEDNING

Läs mer

Miljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015

Miljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015 Miljöstöd och naturvårdsprojekt Martin Sjölind 2015 Miljöstöd inom ramen för Kemerafinansiering Miljöstöd kan beviljas när man vid åtgärder för att vårda eller använda skogen beaktar mångfalden i större

Läs mer

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2012 Mjölk, Mjölkkor Mjölkinvägning På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-11-07 Mjölk Läget i den svenska

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden Programmet ska ge: lönsamma och livskraftiga företag aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande

Läs mer

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Ett delvis EU finansierat utvecklingsprogram, EU andelen betalas ur landsbygdsfonden

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.10.2002 KOM(2002) 561 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utvidgning av Seitseminen nationalpark PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen syftar till att Seitseminen nationalpark, som inrättades

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder. Innehållsförteckning

Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder. Innehållsförteckning Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder Innehållsförteckning Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder... 1 Beskrivning av delåtgärd 1.1, Stöd till yrkesutbildnings- och

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet 1(9) Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet 29-30 maj 2013 Lägesrapport per den 31 mars 2013 Highlights Totalt utbetalt 28 378 mnkr sedan programstart 654 mnkr utbetalt 2013 Q1 86 procent

Läs mer

Kontaktperson till vem beslutet skickas Finlands viltcentrals anteckningar: 600, 601, 610. Koordinater:

Kontaktperson till vem beslutet skickas Finlands viltcentrals anteckningar: 600, 601, 610. Koordinater: Sökandens namn (om det är en privatperson, måste det vara samma som är kontaktperson) Kontaktperson till vem beslutet skickas Finlands viltcentrals anteckningar: 600, 601, 610 Adress Jvf nr Datum / 20

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2001 rd

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2001 rd JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2001 rd Statsrådets utredning med anledning av Finlands EU-mål under Belgiens ordförandeskap Till stora utskottet INLEDNING Remiss Stora utskottet sände den

Läs mer

Huvudtitel 30 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 30 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Huvudtitel 30 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde omfattar jord- och skogsbruket, trädgårdsodlingen, fiskeri-,

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014

ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014 ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014 Av Österbottens förbunds finansieringsram står 880 000 euro EU-stöd att sökas hos Birkalands förbund för utvecklingsprojekt som faller under

Läs mer

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR 1.1.2007 8b/2006 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Enligt Europeiska kommissionens

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

2. Stödvillkor som hänför sig till stödrättigheterna och grundstödet

2. Stödvillkor som hänför sig till stödrättigheterna och grundstödet 1 (5) UTBILDNING I ANSÖKAN OM JORDBRUKARSTÖD HÖSTEN 2014 STÖD TILL UNGA JORDBRUKARE (EU) Tankesmedja 9: Unga jordbrukare och Tvärvillkoren 1. Allmänt Stödet till unga jordbrukare är ett av EU:s direktstöd.

Läs mer

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av djurskyddslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av djurskyddslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av djurskyddslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att djurskyddslagen ändras så att de bestämmelser

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 203/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet rör Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG) PROPOSITIONENS

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.6.2016 COM(2016) 384 final 2016/0181 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag inom

Läs mer

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND Finland HELA FINLAND ÄR STARKT SKOGBEVÄXT Skogen* utgör 86 % av landets markareal. Om impedimenten** inte inräknas, är skogens andel av markarealen 67 %.

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Forststyrelsens skogsbruk: Hur jobbar vi med planering, laserskanning och övrig teknik. Umeå 10.2.2015 Tore Högnäs

Forststyrelsens skogsbruk: Hur jobbar vi med planering, laserskanning och övrig teknik. Umeå 10.2.2015 Tore Högnäs Forststyrelsens skogsbruk: Hur jobbar vi med planering, laserskanning och övrig teknik Umeå 10.2.2015 Tore Högnäs Forststyrelsen Forststyrelsen är ett statligt affärsverk som förvaltar drygt 12 miljoner

Läs mer

Utkast till lagar 3.7.2015

Utkast till lagar 3.7.2015 Utkast till lagar 3.7.2015 Lag om ändring av lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar

Läs mer

RP 108/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands

RP 108/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands skogscentral PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att övergångsbestämmelsen

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 27 december 2013 1117/2013 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd;

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer