1. MINISTERNS ÖVERSIKT. Ledningens översikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. MINISTERNS ÖVERSIKT. Ledningens översikt"

Transkript

1

2 1. MINISTERNS ÖVERSIKT Ledningens översikt Årets höjdpunkt för ministeriet och ministrarna var EUordförandeskapet. Det inofficiella ministermötet i Uleåborg utgjorde startskottet för unionens framtida jordbrukspolitiska utvecklingslinjer. Målet är att stärka jordbrukets konkurrenskraft. Finland tog upp frågan om problemen i ogynnsamma områden. Finland som fungerade som ordförande för EU rådet för jordbruk drev lyckat igenom förordningen om energigrödor och reformen av banansektorn. Samförståndet nåddes också i frågor om gäller definition och märkning av vodka. Besluten om de årliga fiskkvoterna togs på tre möten och enighet nåddes även i frågan om Medelhavets fiskestadga. Rådet godkände konklusionerna om djursjukdomsstrategin och enade med Ryssland om export av kött. EU:s handlingsprogram för skogsfrågor godkändes, likaså de gemensamma målen för FN: s skogsforum. Beslutet om landsbygdens utvecklingsprogram för åren var det viktigaste beslutet inom jordbruket. Under dessa år bygger kompensationsbidraget, miljöstödet, landsbygdens företagsstöd och projektfinansiering på detta program. Med hjälp av programmet är det också möjligt att trots reducerad EU finansiering hålla resurserna för utvecklingen av landsbygden minst på samma nivå som tidigare. I november godkände statsrådet sockerreformens strukturstöd. Målet är att Finland får ha kvar en fabrik och att verksamhetsbetingelserna är tryggade. I slutet av året diskuterades jordbruksstödens offentlighet livligt. Regeringen åtog sig att revidera registerlagen vilket innebär att jordbruksstöden blir offentliga och uppgifterna om stöden lättare tillgänglig. Ministeriet framhävde att vid sidan om penningfrågorna ska man också diskutera jordbrukets lönsamhet. Avsikten med stöden är att stödja jordbruksproduktion. Årets andra stora fråga var bioenergi. Ministern tillsatte en arbetsgrupp som fick i uppdrag att bygga grunden till landsbygdsprogrammets stödbidrag. En annan arbetsgrupp studerade bioenergins produktionspotential under de närmaste åren. Framtidsutsikten ser positiv ut. Arbetet med det nationella skogsprogrammet fortsatte och ministeriet utgav skogssektorns framtidsöversikt. Skogsrådet har som mål att öka leveransen av inhemskt virke med 10 miljoner kubikmeter. Detta kräver extra insatser i skogsvården. Vid utvärderingen av programmet METSO konstaterades att möjligheterna för de nya naturskyddsåtgärderna är bra. Programmet har visat sig vara en succé. Regeringen lämnade till riksdagen en proposition med förslag till ny lag om skogsbrukets finansiering. Lagen som träder i kraft i början av år 2008 fokuserar på åtgärderna i plantskogar. Regeringen lämnade också en proposition med förslag till omorganisering av skogscentralernas myndighetsverksamhet. Rysslands avsikt att höja importtullarna för virke ingav farhågor. En ny lag om livsmedel trädde i kraft i början av mars. Lagen effektiviserar kontrollen och harmoniserar kraven. Regeringen lämnade till riksdagen en redogörelse om livsmedelssäkerheten som fick en väldigt positiv mottagning. Finland undgick fågelinfluensan men var också bra berett för bekämpning av sjukdomen. Lagen om djurtransporter reviderades och ett nytt licenssystem för djurförsök infördes. Årets tredje viktiga diskussionsämne var vargen. Förvaltningsplanen gav riktlinjerna för verksamheten men kommissionen avstod inte från talan även om Finland förväntade sig detta. I enlighet med förvaltningsplanen uppnådde Finland den hållbara nivån för vargstammen. Året präglades av sommartorkan. Förberedelserna inför 141 förhandlingarna och arbetet med att inrätta landsbygdsverket inleddes. Ministeriets anställda behandlade också andra svåra frågor under året och förtjänar ett stort tack!

3 Jord och skogsbruksministeriet ÅRSBERÄTTELSE 2006 Framsidan Ministerns översikt 1 Utveckling av landsbygden 3 Jordbruk 4 Lönsamheten sjönk en aning 4 Gårdsstöd bidrog till att antalet gårdar slutade sjunka 5 Klart större husdjursgårdar under EU-medlemsskapet 6 Stora investeringar i jordbruket under EU-medlemskapet 7 Kraftigt sänkta jordbruksinkomster under de senaste åren Strukturutveckling i samma takt som i konkurrentländerna Livsmedlens säkerhet och kvalitet 10 Livsmedlen fortsatt säkra 10 Många förberedelser för fågelinfluensan 11 Reformer för att förbättra djurens hälsa och välbefinnande Bra växthälsa 11 Kontrollen av tvärvillkoren inleddes 11 Fiske, vilt och renskötsel 12 Rekordartad fångst av strömming i Bottenviken 12 Nytt system för ansökan, tilldelning och kontroll av medel för främjande av fiskerihushållningen Större stammar av stora rovdjur 14 Bättre producentpriser inom renskötseln 14 Vattenhushållning 15 Utvecklad hantering av översvämningsrisker och vattentjänster Skogsbruk 16 Avverkningsmängden på samma nivå som tidigare 16 Det nationella skogsprogrammet ses över 17 Förändringar i samhället ökar behovet av rådgivning 17 Råd om biodiversitet och skogsenergi 18 Hjälp till virkeshandeln från skogsvårdsföreningar 19 Satsningar på skogsvården 20 Lantmäteri och geografisk information 21 Fastighetsregistret uppdaterat, effektivare användning av datalager Geodetiska institutets prioriteringar 21 Administration och organisationsförändringar 22 Affärsverksamhet och fonder utanför statsbudgeten

4 2. UTVECKLING AV LANDSBYGDEN Diversifierad företagsstruktur och ökat antal företag Effektivitetsmålen: landsbygdens livskraft bevaras på ett hållbart sätt utvecklingen av landsbygdsområdena är balanserad i förhållande till utvecklingen av hela landet Vid utgången av år 2006 bodde ca 2,2 miljoner finländare, dvs. 41 procent, på landsbygden. Invånarantalet har stabiliserat sig men befolkningsstrukturen är snedvriden. Jämfört med föregående år minskade invånarantalet på glesbygden med ca 1,27 procent och på kärnlandsbygden med ca 0,16 procent. Landsbygdens näringsstruktur har diversifierats och antalet mikro och småföretag har ökat i synnerhet på landsbygden nära städer. Även gårdsbruksenheterna har mer företagsverksamhet. Skillnaden mellan utvecklingen på landsbygden nära städer, glesbygden och kärnlandsbygden har dock fortsatt ökat i någon mån. De regionala programmen för utveckling av landsbygden (ALMA, ELMA, Mål 1, Leader+ och Pomo+) har bromsat upp försämringen av landsbygdens livskraft. Programmen har bidragit till att i slutet av juni 2006 hade man grundat närmare nya företag, skapat över arbetstillfällen och vidareutbildat över personer. När det gäller nya företag och vidareutbildning överträffades målen, nya arbetstillfällen uppstod enligt målen. Utöver jordbruket har projekten kring träenergi, turism och livsmedels och servicebranschen en betydande inflytande på den positiva trenden. Med hjälp av projekten har man kunnat stödja utvecklingsarbetet på glesbygden och kärnlandsbygden: över 60 procent av de nya företagen och över 65 procent av de nya arbetstillfällena beräknas ligga inom dessa områden. Därutöver har man utarbetat byplaner i hela landet vilket överträffade målet. Prioriteringarna inom forskningen; Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi 1. landsbygdspolitikens förhållande till jordbruks- och regionpolitiken 2. forskning som stödjer den nationella landsbygdspolitiken 3

5 3. JORDBRUK Lönsamheten sjönk en aning Effektivitetsmålen: jordbrukets verksamhetsbetingelser garanteras konsumenter får fortsatt högkvalitativa livsmedel näringsbelastningen från jordbruket minskar åkrarna bevaras i odlingsbart skick och energiproduktionens åkerareal ökar Enligt förhandsuppgiften sjönk jordbrukets lönsamhet en aning år Cirka åtta procent av gårdarna uppnådde målet, dvs. avkastningen på investerat kapital var minst fem procent och lönen för det egna arbetet motsvarade jordbruksarbetarnas medellön. Lönsamhetsskillnaderna kan dock vara stora mellan gårdarna. Orsaken till den försämrade lönsamheten berodde bland annat på höjda energipriser. Producentpriserna har inte höjts i samma takt med kostnaderna. Många produkter har ett lägre pris än i EU länderna i genomsnitt. Stöden till jordbruket och trädgårdsskötseln uppgick till cirka 1 950,3 miljoner euro, vilket är ca 8,2 procent mer än året innan. Ökningen beror i huvudsak på att EU inkomststöd utbetalades för såväl år 2005 som år Stödens andel av jordbrukets totalintäkter gick upp till 47 procent. Jordbruksinkomsterna sjönk till 893 miljoner euro. Under åren har den nominella jordbruksinkomsten varierat mellan miljoner euro. Även enligt bokföringsgårdarnas uppgifter har jordbruksinkomsten sjunkit en aning, dvs. till euro/gård. Jämfört med år 2000 har inkomsten sjunkit med cirka 30 procent. Under samma tid har den genomsnittliga storleken på dessa gårdsbruksenheter växt med ca sju hektar. Prioriteringarna inom forskningen; Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi forskning som stödjer utarbetandet av landsbygdens utvecklingsprogram , t.ex. forskning kring miljöstöd minskning av växthusgaser samt jordbrukets och livsmedelsekonomins belastning på vattendrag, Östersjöns tillstånd och framtid anpassning till klimatförändringen och bevarande av mångfalden i landsbygdsmiljön energibalansen vid produktion av bioetanol och biodiesel koordinering av nationella växtgenetiska och animaliska genetiska resurser jordbrukets framtidsutsikter, försörjningsberedskap 4

6 Gårdsstöd bidrog till att antalet gårdar slutade sjunka År 2006 fick ca gårdsbruksenheter stöd. Jämfört med föregående år sjönk antalet gårdar med ca 0,4 procent. Under de senaste åren har antalet minskat med ca tre procent per år vilket innebär en något snabbare takt än i EU länderna i genomsnitt. Orsaken till att minskningen bromsades var att man införde systemet med gårdsstöd och fastställde stödrättigheter för gårdarna enligt odlingsarealen år Produktionen av gris och fjäderfäkött ökade i någon mån jämfört med år Den inhemska produktionen av mjölk, griskött, fjäderfäkött och ägg var tillräcklig för att täcka konsumtionen. Av den totala åkerarealen låg 11 procent (ca hektar) i träda eller sköttes som icke odlad åker. Energiproduktionens åkerareal omfattade hektar, vilket innebär en tillväxt på 73 procent jämfört med föregående år. Andelen utgör 0,8 procent av den odlad åkerarealen. Spannmålsskörden täckte det inhemska behovet, bortsett från råg. Produktionen är fokuserad i de mest gynnade områdena. Andelen ekologiskt odlad åkerareal var 6,7 procent av hela åkerarealen och antalet husdjursgårdar 3,18 procent av alla gårdarna. Målet i kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomin var att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft och samhällsansvar samt att sprida information om sunda matvanor bland konsumenter, i synnerhet bland barn och unga. Även om jordbrukets fosfor och kvävebelastning på vattendrag fortfarande är kännbar kan man redan se att miljöstödssystemet ger resultat, dvs. näringsämnen används mindre och näringshalten i åkermark har således minskat. Risken för att fosforbelastningen i avrinningsvatten från åkerodling ökar, ser ut att minska. Under de senaste tio åren har kvävebalansen klart sjunkit. Ändringarna sker dock långsamt. Jordbrukets växthusgaser fortsatte att minska. 5

7 Klart större husdjursgårdar under EU-medlemsskapet Under åren har antalet gårdsbruksenheter minskat med 28 procent eller 3,2 procent per år. Produktionen av jordbruksprodukter och den odlade åkerarealen ligger nästan på samma nivå som förut. Åkerarealen är drygt 2,2 miljoner hektar stor. Antalet gårdar med över 50 hektar mark har ökat i jämn takt. Husdjursgårdar har minskat i antal kraftigare än växtodlingsgårdar, dvs. ner till ca procent jämfört med år År 2005 utbetalades stöd till allt som allt husdjursgårdar. Antalet gårdar med värphöns var år 2006 endast en femtedel av 1995 års nivå. Under den tiden som Finland har varit EU medlem har husdjursgårdar växt i storlek avsevärt. En allt större del av husdjursproduktionen kommer från stora gårdar. Tolv procent av kor ingår i boskap som omfattar minst 50 kor. Antalet köttsvin är i genomsnitt 193. I 2,3 procent av enheterna fanns det redan år köttsvin. Antalet suggor var i genomsnitt 86. Hönsgårdarna hade ca hönor år Hönsgårdarna har växt i storlek exceptionellt fort jämfört med andra EUländerna och ligger i spetsen inom EU. Trots den snabba takten är hönsgårdarna i Finland mindre än i de stora producentländerna inom EU. Storleken på gårdsbruksenheter i EUländerna EU ländernas uppgifter från år 2003, Finlands från år 2005, tillväxtprocenten 1995 inom parentes. Åkerareal i genomsnitt, ha Antalet kor i genomsnitt EU 15 20,5 (+17%) EU (+48%) Sverige 47 (+34%) Sverige 41 (+52%) Danmark 55 (+38%) Danmark 75 (+70%) Finland 32 (+43%) Finland 19 (+58%) 6

8 Stora investeringar i jordbruket under EU-medlemskapet I jordbruket investeras relativt mycket, ca 900 miljoner euro per år. Investeringarna motsvarar i stort sett behovet av ersättningsinvesteringar inom hela jordbruket. Under åren låg totalinvesteringarna under många år på en klart högre nivå. När antalet gårdar sjunker måste de gårdar som fortsätter verksamheten göra stora investeringar för att hålla kvar jordbrukets produktionskapacitet. Jordbrukets strukturstöd är avsedda för investeringar och unga jordbrukare som inleder jordbruksverksamheten. Investeringsstöd beviljas i synnerhet till byggande av produktionsbyggnader. Strukturstöden finansieras delvis med medel ur statsbudgeten (räntestödslån) och delvis med medel ur Gårdsbrukets utvecklingsfond Makera (understöd och statslån). År 2004 höjdes strukturstöden för husdjurshushållning och trädgårdsodling upp till de maximibelopp som EUbestämmelserna tillåter enligt 141 lösningen med kommissionen. Inom dessa sektorer utgör investeringsstödet 50/60 procent av godkända maximikostnader. Unga jordbrukare får ett förhöjt stöd. Inom andra sektorer såsom mjölkboskap, köttboskap, får och getter, är stödets andel 65/70 procent. Projektspecifikt kan stöd beviljas för kostnader som uppgår till högst euro men i samprojekt som bedrivs av tre företagare, kan kostnaden multipliceras med två. Under Finlands EU medlemskap har det årliga strukturstödet varierat. Mest stöd har beviljats under åren År 2005 beviljades sammanlagt 504 miljoner euro i strukturstöd (159 miljoner euro i understöd och 345 miljoner euro i räntestödslån). År 2006 uppgick stödbeloppet till 461 miljoner euro (142 och 319 miljoner euro). Det är svårt att uppskatta hur stor del stöden utgör av jordbrukets investeringskostnader eftersom investeringar kan genomföras under flera år. År 2005 investerades totalt 460 miljoner euro i jordbruksbyggnader (understöd 101 miljoner euro, räntestödslån ca 139 miljoner euro och statslån ca 4,7 miljoner euro). 7

9 Kraftigt sänkta jordbruksinkomster under de senaste åren Utgående från bokföringsgårdarnas resultat beräknar MTT Taloustutkimus vägda ekonomiska nyckeltal för de ca största gårdarna som producerar drygt 90 procent av jordbruksprodukterna i Finland. Den genomsnittliga jordbruksinkomsten, dvs. ersättningen för det egna arbetet var högst under åren ( euro per gård). Därefter har inkomsten sjunkit kraftigt i synnerhet på grund av höjda kostnader. Inkomstutvecklingen kan också vara ett tecken på en ökad externalisering, i synnerhet när det gäller spannmålsgårdar. Även husdjursgårdarnas genomsnittliga inkomst har sjunkit under de senaste åren. År 2005 var svingårdarnas genomsnittliga inkomst exceptionellt hög, dvs euro, medan övriga husdjursgårdars inkomst varierade mellan euro. Det beräknas att jordbruksinkomsten inom husdjurshushållningen också år 2006 är klart mindre, för kostnaderna steg i en raskare takt än försäljningsintäkterna och stöden. Den genomsnittliga lönsamhetskoefficienten har sjunkit under de senaste åren. År 2000 var koefficienten 0,67, år 2005 sjönk den till 0,44 och år 2006 beräknas koefficienten vara 0,36. De bästa företagen (11 procent av företagen) hade en större koefficient än 1,0 men å andra sidan hade ca 18 procent av företagen en negativ koefficient, dvs. de fick ingen ersättning för det egna arbetet eller kapitalet. På grund av en olönsam spannmålsodling var lönsamheten i Södra Finland sämre än i Mellersta och Norra Finland. I jämförelse med små gårdar var lönsamheten inom de flesta driftsinriktningarna på stora gårdar klart bättre. Trots den svaga lönsamhetsutvecklingen var företagens självförsörjningsgrad eller andel eget kapital av hela kapitalet, fortfarande tämligen hög, dvs. 73 procent. Gårdarna har undvikit skuldsättning genom att investera eget kapital i jordbruket (skogsinkomster, löneinkomster, investeringsunderstöd osv.). Produktiviteten inom det finländska jordbruket ökade med ca 1,1 procent per år vilket är en aning lägre än i Europa under åren Produktiviteten har stigit mest på husdjursgårdar medan spannmålsgårdarnas produktivitet ligger på en tämligen anspråkslös nivå. 8

10 Strukturutveckling i samma takt som i konkurrentländerna Trots strukturutvecklingen har jordbrukets lönsamhet inte utvecklats tillfredsställande under de senaste åren. Företagsstorleken måste fortsatt växa på samma sätt som i Sverige och Danmark. Ytterligare berörs jordbrukets inkomststöd av tryck från WTO och det är inte säkert att 141 stödet får fortsättning. Skalfördelar kan också nås genom ett intensivare samarbete och samföretag. Strukturutvecklingen borde få samma fart under vingarna som i våra konkurrentländer. Egentligen borde vi knappa in på försprånget. Till följd av en snabb strukturutveckling faller brukbara investeringar för tidigt bort, vilket orsakar privat och nationalekonomiska förluster. Detta kan undvikas om totalproduktionen kan växa under en snabb strukturutveckling. Att få totalproduktionen att växa är problematiskt med tanke på bland annat att befogenheterna är begränsade i anslutning till inkomststöd. För att vi ska kunna trygga en jämlik strukturutveckling har jordbrukets strukturstöd sedan år 2000 varit lika stort i hela landet. På detta sätt inverkar företagets etableringsort inte på stödet. mellan ansökta stöd och tillgängliga resurser har snabbt tillspetsats. I början av år 2007 motsvarade anslagsbristen ett belopp som normalt beviljas under cirka 1,5 år. Enligt prognoserna kommer bristen att bli allt större mot slutet av året. När det gäller den pågående fondperioden revideras jordbruksstrukturen i början av perioden, dvs. stödansökan kommer sannolikt att mattas av under årtiondets sista år. För att säkra konkurrensförutsättningarna är man tvungen att allokera ett permanent strukturstöd för många driftsinriktningar inom jordbruket. Detta kräver antagligen stora anslag också i framtiden. Finansieringssystemet ses över under år 2007 i samband med revideringen av lagstiftningen om jordbruksfinansiering. Då försöker man på ett bättre sätt harmonisera behovet av finansiering och de tillgängliga medlen. Även arbetet med att lösa frågan om stödet enligt artikel 141 i anslutningsfördraget inverkar på utvecklingen av finansieringssystemet. Då fäster man också vikt vid harmoniseringen av investerings och inkomststöden. Enligt 141 avtalet har Finland under perioden beviljat husdjurs och växthussektorerna ett extraordinärt strukturstöd enligt det maximibelopp som stipuleras i EG:s rättsakter. I vissa fall har stödet även varit större. Obalansen 9

11 4. LIVSMEDLENS SÄKERHET OCH KVALITET Livsmedlen fortsatt säkra Effektivitetsmålen: djurens och växternas hälsa samt säkerheten och kvaliteten hos jordbrukets produktionsinsatser fortsätter att vara på god nivå djurens välbefinnande förbättras sjukdomar som sprids via livsmedel och från djur till människor minskar och halten främmande ämnen i livsmedel ligger på samma nivå som i dag märkningen om ursprung och produktionssätt är tillförlitlig ibruktagande av genmodifierade produkter är behärskat Riskerna för livsmedelsäkerhet var små och det förekom inte några speciella marknadsstörningar i produktionskedjan. Antalet sjukdomar som sprids via livsmedel till människor låg på samma nivå som året innan. De allmännaste smittspridarna orsakade sjukdomsfall och de allvarligaste 60 sjukdomsfall. Salmonellaläget hos animalieproduktionsdjur, livsmedel och foder var fortsatt bra i Finland. Resthaltsprogrammet för animaliska livsmedel och foder visade att användningen av veterinärmedicinska läkemedel är behärskad och att halten miljöföroreningar i finsk mat är låg. 0,33 procent av de undersökta proverna från animaliska livsmedel innehöll mer resthalter än det är tillåtet. 10

12 Många förberedelser för fågelinfluensan Läget med djursjukdomar var fortsatt bra. Förberedelserna för fågelinfluensan innebar höjd bekämpningsberedskap och i synnerhet iakttagande av vilda fåglar. Ministeriet utfärdade en förordning om att fjäderfä hålls inomhus under fåglarnas flyttning på våren. De allmänna bestämmelserna om att skydda fjäderfägårdarna mot sjukdomar fortsatte också att gälla efter våren. Det påträffades inte några fall av fågelinfluensa i Finland. Det påvisades två fall av Scrapie. Virussjukdomen VHS hos fisk konstaterades på 10 anläggningar på Åland. Kontrollen av tvärvillkoren inleddes Enligt Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik inleddes kontrollen av tvärvillkoren som gäller växtskyddsmedel, foder, livsmedelssäkerhet och anmälan om djursjukdomar, i februari I syfte att säkra produktionsinsatsernas kvalitet reviderade man lagarna om gödselfabrikat, växtskyddsmedel och foder. Reformer för att förbättra djurens hälsa och välbefinnande Ministeriet inledde tillsammans med näringen arbetet med att revidera lagstiftningen som gäller hälsokontroll för avelssvin och vattenbruksdjurens hälsa. Det inleddes också en lagstiftningsprocess som gäller djurens identifieringssystem. Djurskyddsmyndigheterna kontrollerade på samma sätt som under de tidigare åren att bestämmelserna om djurens välbefinnande följdes. Lagens bestämmelser om hållning, hantering och transport av djur iakttogs tämligen väl. För att förbättra djurens välbefinnande stiftade man en lag om djurförsöksverksamhet och djurtransporter. Bra växthälsa Växthälsan samt säkerheten och kvaliteten hos jordbrukets produktionsinsatser var fortsatt bra. Virussjukdomssituationen hos potatis var det enda som blev sämre. Till produktionsinsatser hör bland annat foder, gödselmedel och växtskyddsmedel. Nya farliga skadegörare påträffades inte i vårt land. 11

13 5. FISKE, VILT OCH RENSKÖTSEL Rekordartad fångst av strömming i Bottenviken Effektivitetsmålen: fisk- och viltstammar utnyttjas på ett hållbart och mångsidigt sätt fiskerihushållningens lönsamhet förbättras fritidsfisket främjas enligt principen om hållbar användning fiskevatten sköts effektivt, målmedvetet och enligt behov ökning av de viltstammar som orsakar skada, regleras med beaktande av såväl de nationella målen som de internationella skyldigheterna lönsam renhushållning dimensionerad enligt hållbar användning av betesmarker Europeiska unionens råd tilldelade fångstkvoter för de viktigaste fiskarterna i Östersjön år Finlands kvoter var tillräckligt stora. Fångsten av strömming i Bottenviken uppgick till ca ton. Det är den största fångsten i Bottenviken under EUmedlemskapet. Nyttjandegraden av laxfiskkvoten i Bottenviken och huvudbassängen sjönk till 35 procent medan Finska vikens nyttjandegrad steg till 67 procent. Fiskerihushållningens lönsamhet ändrades inte märkbart år Man försökte förbättra lönsamheten genom att inom strukturprogrammen bevilja stöd i synnerhet för investeringsprojekt. Projekten syftade till att diversifiera och effektivisera produktionen, höja förädlingsgraden hos produkter, utveckla infrastrukturen och förbättra hygienen. 12

14 Nytt system för ansökan, tilldelning och kontroll av medel för främjande av fiskerihushållningen År 2006 utvärderade ministeriet det arbete som fiskeribranschens rådgivningsorganisationer har utfört. Efter utvärderingen inleddes utvecklingsarbetet utifrån resultaten. Därtill påbörjades arbetet med att ta fram ett nytt system för ansökan om samt tilldelning och kontroll av medel för främjande av fiskerihushållningen. Just nu finns det rikligt med fisk i våra fiskevatten. Detta är en av orsakerna att man på nytt har sett över skötseln av fiskebestånden. På sistone har fokusen legat på reglering av fisket och ett så effektivt utnyttjande av fiskarnas naturliga förökning. Det behövs planteringar fortfarande men en speciell uppmärksamhet har fästs vid att planteringarna utförs planmässigt. Under de senaste åren har flera arbetsgrupper diskuterat förbättring av kvaliteten hos sättfiskar. Det har gjorts undersökningar och getts anvisningar om odling, transport och plantering av fiskar. 13

15 Större stammar av stora rovdjur Älgstammen har minskat under de senaste åren. Detta går att se i att antalet anmälda skador år 2006 minskade. Kompensationen för älgskador uppgick till 3,9 miljoner euro. Stammarna av stora rovdjur fortsätter att växa. Kommissionens övervakningsförfarande har begränsat ministeriets handlingsmöjligheter. Enligt förvaltningsplanen för vargstammen i Finland som blev färdig i slutet av år 2005 fick det förebyggande arbetet mer medel än tidigare. Det är allt skäl att satsa på detta för habitatdirektivets stränga bestämmelser försvårar jakten efter stora rovdjur. Detta har lett till ökade skador. Bättre producentpriser inom renskötseln Producentpriserna fortsatte att utvecklas positivt. Inom hela renskötselområdet har antalet levande renar varit under det högsta tillåtna. En grundläggande förutsättning för en fortsatt och lönsam renskötsel är att de lavbevuxna områdena är i ett tämligen bra skick. Inom det södra renskötselområdet, i synnerhet i Kajanaland, har rovdjursskadorna ökat avsevärt. Inom detta område har jakten efter stora rovdjur varit aktivare. 14

16 6. VATTENHUSHÅLLNING Utvecklad hantering av översvämningsrisker och vattentjänster Effektivitetsmålen: vattenhushållningen är ekologiskt och ekonomiskt hållbar och hanteringen av särskilda situationer är säkrad På grund av tämligen gynnsamt väder och lyckade vattenprognoser samt översvämningsbekämpningsinsatser var de skador som översvämningarna orsakade på våren och i början av vintern, rätt små. De åtgärder för hantering av översvämningsrisker som tidigarelades på grund av exceptionella översvämningar år 2005, utfördes effektivt. Sommartorkan avslöjade brister i vattentjänsternas funktionssäkerhet. Dessa brister ger upphov till ökad finansiering under de närmaste åren. Det regionala samarbetet, beredskapen inför särskilda situationer samt landsbygdens vattentjänster förbättrades genom att man bidrog till finansiering av nya vattentäkter samt överföringsavlopps och förbindelseledningsprojekt. Med hjälp av stödåtgärder fick närmare hushåll på lands och glesbygden tillgång till högkvalitativt och tillräckligt vatten. Även avloppsvattenhanteringen togs hand om. Säkerhetsklassificeringen av Finlands vattentjänstverk uppdaterades enligt den nya nationella anvisningen. Arbetet med att revidera författningarna om kompensation för skador orsakade av exceptionella översvämningar pågår. Målet är att man bygger upp ett försäkringsbaserat ersättningssystem som är klart och enkelt och gör ersättningshandläggningen snabbare. Revideringen av lagstiftningen som rör dammsäkerhet, är också under arbete. Beredskapen för dammolyckor förbättrades under en landsomfattande katastrofövning som arrangerades i Rovaniemi i september. 15

17 7. SKOGSBRUK Avverkningsmängden på samma nivå som tidigare Effektivitesmålen: skogarnas virkesproduktion är god nyttjandegraden av skogarnas virkesproduktion är hög skogsbruket är lönsamt Skogarnas tillväxt möjliggör en avsevärt större virkesanvändning än under de senaste åren. Även om virkespriserna har stigit, växte avverkningsmängden inte år 2006 för skogsindustrin tömde sina rekordstora lager. Avverkningsmängden uppgick till 59,0 miljoner kubikmeter varav markandsavverkningen för industrins behov utgjorde 52,9 miljoner kubikmeter. Mängden energivirke uppgick till ca sex miljoner kubikmeter. Regnfall och mild höst orsakade drivnings och transportsvårigheter vilket också sänkte avverkningsmängden. Virkesimporten uppgick till 20,7 miljoner kubikmeter, dvs. importen var något mindre än rekordåret Skogssektorns sysselsättning var fortsatt stabil på grund av den positiva utvecklingen inom träproduktindustrin, skogsvårdsarbetena och energianvändningen. Skogsbruket sysselsatte direkt ca personer. Exportvärdet av träproduktindustrin ökade med 11 procent, dvs. till 2,7 miljarder euro. Privatskogsbrukets reella lönsamhet (nettoresultat) låg på samma nivå som under de tidigare åren. Staten finansierade skogsvårds och skogsförbättringsarbeten i privata skogar med sammanlagt 61,2 miljoner euro. Skogsförbättringsarbetenas kvantitativa och kvalitativa mål uppnåddes tämligen bra. 16

18 Det nationella skogsprogrammet ses över I september 2006 godkände skogsrådet att Skogssektorns framtidsöversikt används som grund till regeringsprogrammet och Det nationella skogsprogrammet Avsikten är att statsrådet i slutet av år 2007 kan godkänna det reviderade skogsprogrammet och fortsättningen på Biodiversitetsprogrammet för skogarna i Södra Finland (METSO) som anknyter till skogsprogrammet. Det nationella skogsprogrammet 2015 som nu ses över kommer att ersätta det gällande skogsprogrammet Enligt uppföljnings och utvärderingsrapporten om programmet METSO har programmet genomförts i enlighet med statsrådets beslut och man har kunnat ta fram nya kostnadseffektiva och fungerande sätt att trygga mångfalden. Skogsforskningsinstitutets prioriteringar var företags och näringsverksamhet baserad på skogar samt forskning som stödjer skogarnas samhälleliga betydelse. Forskningskunnandet kopplades intensivare ihop med sektorns utvecklingsverksamhet. Förändringar i samhället ökar behovet av rådgivning I det nationella skogsprogrammet 2010 (KMO) framhävdes skogsägarnas utbildning och rådgivning. Detta fick också en viktig roll i skogscentralernas och skogsvårdsföreningarnas verksamhet. Utbildning och rådgivning intar en nyckelställning när det gäller skogsvård, ekologisk hållbarhet och virkesmarknad. Med hjälp av utbildning och rådgivning kan skogsägarna bygga sina beslut på kunskap och kunnande. Det är skogsägarstrukturen i vårt land som ger upphov till rådgivning och utbildning. Av skogsarealen ägs 60 procent av privatpersoner. Det finns ca privata skogsbruksenheter med en medelstorlek på ca 24 hektar. I Finland finns närmare en miljon skogsägare om även delägare av samfällda skogsbruksenheter räknas med. Närmare en femtedel av befolkningen äger således skog. Finska skogsbruksenheter är små: enheter har högst fem hektar skogsmark och antalet enheter som äger över fem hektar skogsmark är ca Förändringarna i samhället urbanisering, högre levnadsstandard, minskat fysiskt arbete, åldrande befolkning berör också skogsägare. Skogsägarna åldras: de är allt oftare pensionärer och stadsbor och deras antal ökar medan antalet jordbrukare minskar under de följande tio åren. Målen för skogsägande blir varierande och skogarnas betydelse som inkomstkällor minskar. Vidare minskar uppdelningar till följd av generationsväxlingar storleken på skogsbruksenheterna och försvårar bedrivandet av ett ekonomiskt lönsamt skogsbruk. Rådgivning behövs också därför att tidsspannet för virkesproduktionsinvesteringar är särskilt långt. Utan samhällets insatser skulle privata skogsägare investera mindre än det ur samhällets perspektiv är önskat. 17

19 Råd om biodiversitet och skogsenergi På 1990 talet började man fästa mer uppmärksamhet på att trygga och öka mångfalden i ekonomiskogar. Enligt skogspolitikens allmänna mål ska ekonomiskogar skötas och användas på ett sådant sätt att skogarna bevaras livskraftiga och mångfaldiga och att de säkrar en hållbar virkesproduktion. Naturens mångfald är emellertid en kollektiv nyttighet som producenten inte får någon ersättning för. Detta gör att skogsägare och skogsexperter behöver råd i frågor som gäller mångfald. Rådgivningen är en del av de skyldigheter som ingår i författningarna och det är möjligt att ge markägare kompensation för att de tryggar skogsnaturens mångfald. Under de senaste åren har främjandet av förnybara naturresurser, som ligger i linje med Finlands klimat och energipolitik, också ställt nya krav på skogsrådgivningen. Användningen av skogsenergi ökas genom att man förbättrar skogsägarnas, värmeföretagarnas och de övriga aktörernas kunnande i frågor kring skogsenergi. Att erbjuda skogsägare råd och tjänster är skogscentralernas och skogsvårdsföreningarnas lagstadgade uppgift. För detta arbete får skogscentralerna ett årligt anslag i statsbudgeten. I statsbudgeten finns inget anslag för skogsvårdsföreningar men föreningarna har en lagbaserad rätt att ta ut en skogsvårdsavgift av skogsägare. Under de senaste åren har skogscentralerna använt 6 7 miljoner euro i statsunderstöd vilket är ca 15 procent av skogscentralerna understödsbelopp. Skogscentralerna och jord och skogsbruksministeriet avtalar om rådgivningens innehåll och prestationer i samband med det årliga resultatavtalet. Skogsvårdsföreningarnas rådgivning finansieras med skogsvårdsavgifter och de expeditionsavgifter som föreningarna tar ut av skogsägare. Skogsvårdsavgifterna har uppgått till ca 28 miljoner euro under de senaste åren. Skogscentralernas och skogsvårdsföreningarnas rådgivning sker också via EU projekt. För dessa projekt har skogscentralerna använt årligen ca 1,5 miljoner euro. Av denna summa kommer merparten från EU. Även skogsindustriföretag, skogsserviceföretag, föreningar för skogsbruksenhetsägare, 4H föreningar och skogsinstitut ger råd till skogsägare. 18

20 Hjälp till virkeshandeln från skogsvårdsföreningar Skogscentralernas rådgivning består i huvudsak av föreläsningar, utbildningar, kurser och meddelanden. Skogsvårdsföreningarna fokuserar däremot på personlig rådgivning. Även rådgivningens innehåll och målgrupper är olika. Skogsvårdsföreningarna ger i allmänhet praktiska råd och yrkeshjälp till föreningsmedlemmar, inte till privata skogsägare, i frågor som gäller till exempel virkeshandel, skogsvård eller beskattning. Skogscentralernas rådgivning ligger på en allmännare nivå. Skogscentralerna ser till att nya i lag föreskrivna åtaganden och andra rekommendationer införs samt ger råd till och utbildar förutom skogsägare även skogsexperter, dvs. till exempel skogsvårdsföreningarnas och virkesanskaffningsorganisationernas funktionärer. Skogscentralernas personliga rådgivning består av att centralerna utarbetar skogsplaner för sina kunder. Rådgivning når fyra skogsägare av fem Till exempel i slutet av 1990 talet, när det gäller en femårsperiod, hade fyra skogsägare av fem anlitat personlig skogsrådgivning minst en gång. Detta motsvarar närmare 90 procent av skogsarealen. Rådgivningen handlade i huvudsak om virkeshandel, skötsel av plantskog och skogsförnyelse. I grupprådgivning deltar skogsägarna inte så ofta. Ett av rådgivningens viktigaste mål är främjande av virkesproduktionsinvesteringar. Enligt forskningsresultaten ökar investeringarna i skogsvården avsevärt om skogsägare deltar i såväl den personliga rådgivningen som grupprådgivningen. Vidare visar resultaten att den mest fungerande metoden för en aktivare skötsel av plantskogar och ungskogar är att rådgivningen och det direkta offentliga stödet, dvs. stödet enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, kombineras. Lyckade EU-projekt Alla de olika projekt som har finansierats genom EU program har lyckats väl. Utöver personliga besök har skogsägare erbjudits olika kurser, utbildningar och utflykter. Till exempel i samband med Birkalands skogscentrals projekt "Huomisen metsät hoitoon ja hallintaan" som inleddes våren 2004, ordnades 14 skogsvårds/röjningssågskurser. Ett körkort för röjningssåg fick 318 skogsägare. Det utfördes 42 gårdsbesök som ledde till arbetsorder som omfattar 569 hektar. År 2005 ordnades 80 kurser med deltagare. Samma år utfördes 100 avgiftsfria gårdsbesök som resulterade i att skogsägare åtog sig att låta utföras eller utförde själva avverknings och skötselarbeten på ett ca hektar stort område. Projekttiden löpte ut våren 2006 och man ansåg att projektet avsevärt ökade antalet skogsvårdsarbeten samt bidrog till utvecklingen av skogsägarstrukturen i Birkaland. Rådgivningen i frågor kring biodiversitet har också gett goda resultat: skogsägarnas kunskaper i och attityder till främjande av mångfalden har förbättrats. Antalet sparträd som är viktiga med tanke på biodiversiteten, har dock inte nämnvärt ökat i skogsförnyelseområdena. 19

21 Satsningar på skogsvården Rådgivningen har gett goda resultat: skogsresurserna har växt och tryggandet av skogsnaturens mångfald är ett viktigt element inom skogsbruket. Inventeringen av landets skogar ger dock vid handen att skogsbeståndets tillstånd med hänsyn till skogsvården har försämrats under de senaste tio åren. Detta beror på ogjorda skogsvårdsarbeten för de årliga arbetsmålen som gäller plantskogsskötsel, första gallring och dikesröjning, har inte uppnåtts. För att man ska kunna förbättra skogsbeståndets tillstånd och öka virkesproduktionen eller åtminstone hålla den kvar på dagens nivå, kräver en kännbart större mängd skogsvårdsarbeten. Detta beaktas också i det nya nationella skogsprogrammet (KMO 2015). 20

22 8. LANTMÄTERI OCH GEOGRAFISK INFORMATION Fastighetsregistret uppdaterat, effektivare användning av datalager Effektivitetsmålen: fastighets- och landskapsinformationssystemet tryggar att det privata ägandet av mark består och att landskapsinformationen är korrekt fastighets- och landskapsinformationen är landstäckande, uppdaterad och används i vid utsträckning i samhället (antalet sök minst tre procent större än året innan) en mångsidig användning av datalagren underlättar medborgarnas vardag, effektiviserar administrationen och stärker näringslivets konkurrenskraft Landskapsinformationen täckte på A nivå 94 procent av hela landet. Enligt den kvalitetstestning som utfördes av en utomstående, uppfylldes kvalitetsmålet. Datalagren användes mer än året innan (+2,3 procent). Geodetiska institutets prioriteringar År 2006 fokuserade Geodetiska institutet på det landsomfattande koordinatsystemet EUREF FIN och höjdsystemet. Dessa system gör det möjligt att Finland har exakta och uppdaterade landsomfattande koordinatsystem för kartläggningens, geografiska informationens och navigeringens behov. Detta ligger som en grund till ett fungerande datasamhälle och utvecklingen av dess tjänster i Finland samt möjliggör ett aktivt samarbete med andra länder. Fastighetsregistret och fastighetsregisterkartan uppdaterades regelbundet. Syftet med den pågående förbättringen av fastighetsregistret är ett effektivare register och elektronisk informationstjänst som bygger på registret. Närmare lantmäteriförrättningar slutfördes. 21

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Skogarna och skogsbruket i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Det gröna guldets land Finland ett mycket grönt land sett ur ett fågelperspektiv. Jämfört med de andra europeiska länderna finns det mest

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 19 september 2001 Nr 794 798 INNEHÅLL Nr Sidan 794 Statsrådets förordning om ändring av 1 statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om

Läs mer

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Vad är det frågan om? Lantbukets energiprogram är ett energieffektivitetsavtal inom ramen för jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde under perioden

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Utkast 27.11.2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgiftsbelagda prestationer vid Finlands skogscentrals enhet för offentliga tjänster Utfärdad i Helsinfors den december 2014 I enlighet

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 207/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet

Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet Statsrådets förordning om främjande av livsmedelskedjans verksamhet I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 i statsunderstödslagen (688/2001) och 7 c i lagen om statsbudgeten (423/1988),

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning LAGFÖRSLAG I enlighet med riksdagens beslut upphävs i livsmedelslagen (23/2006) 3 4 mom., sådant det lyder i lag 352/2011, ändras 3 1 mom. 19 punkten, 6 28 och 29 punkten, 9 4 mom., 22, 30 9 punkten, 34

Läs mer

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro.

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro. EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 23.01.2001 SG(2001) D/ 285315 Ärende: Statligt stöd - Finland Stöd nr N 43/2000 Investeringsstöd för renhushållning och naturnäring Herr Minister, Jag har äran att meddela

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande:

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande: EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 21.12.2001 C(2001)4748 Ärende: Statligt stöd nr N 649/00 Finland Undantag från skatt vid köp av fast egendom Herr Minister, Jag har äran att informera Er att kommissionen

Läs mer

KONKURRENSKRAFTEN HOS DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN INOM SKOGS- OCH TRÄVARUINDUSTRIN OCH SKOGSBRUKET

KONKURRENSKRAFTEN HOS DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN INOM SKOGS- OCH TRÄVARUINDUSTRIN OCH SKOGSBRUKET Arbets- och näringsministeriet Strategiska programmet för skogsbranschen KONKURRENSKRAFTEN HOS DEN INHEMSKA PRODUKTIONEN INOM SKOGS- OCH TRÄVARUINDUSTRIN OCH SKOGSBRUKET Behandlades 11.9.2009 på konkurrenskraftsarbetsgruppens

Läs mer

Utkast till lagar 3.7.2015

Utkast till lagar 3.7.2015 Utkast till lagar 3.7.2015 Lag om ändring av lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 december 2014 1187/2014 Lag om ändring av lagen om strukturstöd till jordbruket Utfärdad i Helsingfors den 19 december 2014 I enlighet med riksdagens

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN 1. Konsumentens förtroende och den finländska matens anseende 5 2. Den finländska matkedjans konkurrenskraft 6 3. Den finländska matkedjans konkurrensfördelar 6 3.1 Spårbarhet

Läs mer

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

RP 54/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 54/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (RP 72/2008 rd) PROPOSITIONENS

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 163/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Företagsstöden Målet är att öka försörjningsmöjligheterna och arbetstillfällena på landsbygden

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om strukturstöd till jordbruket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om strukturstöd

Läs mer

Statligt stöd N 310/2005 - Sverige Åtgärder i samband med stormen i södra Sverige den 8-9 januari 2005.

Statligt stöd N 310/2005 - Sverige Åtgärder i samband med stormen i södra Sverige den 8-9 januari 2005. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 07.XII.2005 K(2005)4686 slutig Ärende: Statligt stöd N 310/2005 - Sverige Åtgärder i samband med stormen i södra Sverige den 8-9 januari 2005. Fru Minister, Kommissionen

Läs mer

Revisionsverkets ställningstaganden

Revisionsverkets ställningstaganden Revisionsverkets ställningstaganden Exportfinansiering Exporten spelar en viktig roll för nationalekonomin och därmed även för statsfinanserna. Exportens värde har varit cirka 40 procent i förhållande

Läs mer

GÅRDSSTÖD OCH MODULERING 2009

GÅRDSSTÖD OCH MODULERING 2009 GÅRDSSTÖD OCH MODULERING 2009 Anna Myréen / Mavi Helsingfors 17.2.2009 Obs. Bara gällande rättsakter och författningar är officiella källor. PRESENTATIONENS INNEHÅLL Huvudpunkterna i presentationen Stödberättigande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 102/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om strukturstöd till jordbruket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat

Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat Argumentbank Syftet med denna argumentbank är att göra det lättare för företag i livsmedelskedjan att identifiera, utveckla och förbättra de ekologiska

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 136/00 Dnr 4590/522/2000 22.12.2000

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 136/00 Dnr 4590/522/2000 22.12.2000 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 136/00 Dnr 4590/522/2000 22.12.2000 Giltighetstid 2.1.2001- tills vidare Bemyndigande Lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1059/1994)

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 243/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 58 lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar samt 68 skoltlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 52/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om höjda avskrivningar på investeringar inom utvecklingsområdet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015

Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 14. Kompensationsersättning Nytt 2015 Ettårig ersättning (ingen förbindelse) Gårdsspecifika begränsningar för trädesareal och betalningsbelopp Kompensationsersättningen

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH

Läs mer

Ta bort blinkers: Sammanfattning. Hälsa och välbefinnande hos europeiska hästdjur 2015. En rapport om World Horse Welfare och Eurogroup for Animals

Ta bort blinkers: Sammanfattning. Hälsa och välbefinnande hos europeiska hästdjur 2015. En rapport om World Horse Welfare och Eurogroup for Animals Ta bort blinkers: Hälsa och välbefinnande hos europeiska hästdjur 2015 Sammanfattning En rapport om World Horse Welfare och Eurogroup for Animals Sammanfattning och kommentarer Denna rapport syftar till

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 200/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 lagen om avträdelsepension och 25 lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014

ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014 ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014 Av Österbottens förbunds finansieringsram står 880 000 euro EU-stöd att sökas hos Birkalands förbund för utvecklingsprojekt som faller under

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning

Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning Utbildning för förvaltningen om ansökan om stöd till jordbrukare Våren 2015 Merja Uusi-Laurila Mavi, enheten för djur- och specialstöd Sida 1 Presentationens innehåll

Läs mer

Närmat upphandlingens ABC

Närmat upphandlingens ABC Närmat upphandlingens ABC Kommunmarknaden 12.-13.9.2012 Kommunmarknaden 13.09.2012 Jonna Törnroos jurist Närmatens definition Lagen känner inte till begreppen närmat eller närproducerad mat. Rapporten

Läs mer

ANVISNING 159886 1 (11)

ANVISNING 159886 1 (11) ANVISNING 159886 1 (11) 27.3.2015 Dnr 788/55/2015 JORDBRUKSRÅDGIVNING ANVISNING TILL RÅDGIVAREN 2 (11) Bästa rådgivare Du bekantar dig som bäst med rådgivningsanvisningen för Råd 2020-gårdarnas system

Läs mer

STÖD TILL UNGA JORDBRUKARE (EU) ÅTERBETALNING AV FINANSIELL DISCIPLIN

STÖD TILL UNGA JORDBRUKARE (EU) ÅTERBETALNING AV FINANSIELL DISCIPLIN STÖD TILL UNGA JORDBRUKARE (EU) ÅTERBETALNING AV FINANSIELL DISCIPLIN Våren 2015 Seinäjoki. Allmänt Direktstöd Definitionen av aktiv jordbrukare Finansiell disciplin Tvärvillkoren Direktstödens nedre gräns

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13-05-2003 C(2003)1471fin Ärende: Statligt stöd N 591/2002 - Finland CIRR - system för finansiering av fartyg Herr Minister, (1) Efter att ha granskat de upplysningar

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 18.3.2015 2014/2210(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Familjeföretag i Europa (2014/2210(INI)) Utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnvera Abp Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND KYRKSLÄTTS KOMMUN 303/103/2008 STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND Innehållsförteckning 1 Fondens syftemål...2 2 Fondens kapital...2 3 Fondens avkastning (Ändr. Fge 31.1.2008 7)...2

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan.

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan. Motion 1 Till Familjejordbrukarnas Riksförbund. ~' Tillämpningen av djurskyddet i Sverige har urartat så långt att många djurskyddshandl~ggare och länsveterinärer utövar ren terror mot landets djurägare.

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Reglering av Finnveras finansieringsverksamhet 11.5.2012

Reglering av Finnveras finansieringsverksamhet 11.5.2012 Reglering av Finnveras finansieringsverksamhet 11.5.2012 Innehåll 1. Finnveras relation till staten 2. Finnveras finansieringsverksamhet regleras av författningsramarna 3. Finnveras lagstadgade uppgifter

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat

Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat Föredragande Lehtolainen Sida/sidor 1 / 6 Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat 1 Vad är egenkontroll Egenkontroll är aktörens egen verksamhet som säkerställer att de gödselfabrikat

Läs mer

Eviras anvisning 16031/1/sv. Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar som skall åtfölja fiskeriprodukter

Eviras anvisning 16031/1/sv. Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar som skall åtfölja fiskeriprodukter Eviras anvisning 16031/1/sv Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar som skall åtfölja fiskeriprodukter Sida/sidor 1 / 6 Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER

UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER Rapport från Institute for European Environmental Policy för GD Jordbruk och landsbygdsutveckling November 2006

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Nr 51 Nr 51 LANDSKAPSLAG om Ålands skogsvårdsförening Föredragen för Republikens President 1) den 24 augusti 2001 Utfärdad i Mariehamn den 27 september 2001 I enlighet med

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer