Research inför nationell katalog

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Research inför nationell katalog"

Transkript

1 Research inför nationell katalog Citaten kommer från intervjuer med följande bibliotek/intressenter: Gävle stadsbibliotek - 4 intervjuer Arboga bibliotek - 6 intervjuer Sunne bibliotek - 3 intervjuer Oxelösunds bibliotek - 2 intervjuer Alby bibliotek - 1 intervju Niclas Lindberg - Svensk biblioteksförening Gunilla Herdenberg - Kungl. Biblioteket Marie- Louise Riton - Uppsala stadsbibliotek Bilden av den nationella katalogen (33) Den användargrupp som skulle ha mest nytta av den nationella katalogen är studenterna, som är beroende av snabba fjärrlån. En positiv känsla för en nationell katalog. Nationell katalog är ett utvidgat Libris och en plats för fjärrlån. Lokal profilering i en nationell katalog med logga/design känns inte så viktigt. Däremot lokal profilering innehållsmässigt. Vision 2015: En katalog, ett lånekort i hela landet, även cirkulation ska ingå. Man beställer och hämtar på valfritt ställe, ska kunna ladda ner. Nationell katalog = en katalog där alla datoriserade bibliotek är med. Svårighet att man måste rensa poster för mycket information. En katalog där vi hittar allt som finns samlat i Sverige, positivt att få allt samlat i en bas. Alla bibliotek med offentlig huvudman finns i samma katalog. Alla ska få samma tillgång till service och få det de behöver. Slutanvändarperspektiv på nationell katalog: Den lilla människan ska kunna bryta igenom och tillägna sig eget tänkande. Vision 2015: Hoppas slutanvändarna har bra bibliotek i närheten, söker och beställer i Libris och hämtar på valfritt ställe. Låntagaren ska inte behöva tänka så mycket. Svårigheterna förmodligen mindre än vad många tror. Bra att folkbibliotek kommer med i Libris, antagligen en hel del nytt som kommer in. Mer rationellt resursutnyttjande där Libris kan utgöra nyckeln. Varför köpa poster när det finns allmänna medel? Resursutnyttjandet. Kostnaderna minskar. Det handlar om allmänna medel som vi ska förvalta och inte bara tänka på vad som är bekvämt för oss. Nyttan kan bli mindre dubbelarbete. Effektivisera framtida/kommande tjänsteproduktion. Libris leverera grunddata till olika aktörer som vill bygga tjänster på det. En nationell katalog ska innehålla alla medier. Ekonomisk nytta. Libris blir en nyckel för användarna, var de än befinner sig [ ] Den som har speciella önskemål som inte kan tillgodoses där de är ska enkelt kunna få hjälp. Sökbarhet så att man kan klicka sig fram, utan att göra om sökningen. Det handlar inte enbart om ekonomin, vi har ett nationellt ansvar. Alla har rätt till samma service, detta oberoende av om man bor i en rik eller fattig kommun. Tveksam till Arena, som Selma- biblioteken lanserar. Hade föredragit en Värmlandswebb istället. 1

2 Nationell katalog = Libris (tidigare Libris + BURK). Nationell katalog ska innehålla både metadata och själva resurserna t.ex. ljudfiler, även om metadata kanske är steg 1. En nationell katalog ska vara något som varje svensk ska veta om, det är där man söker kunskap. Tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande. Snabbhet, utveckling. NatKat = en gemensam funktion som effektiviserar det samlande biblioteksväsendets postförsörjning. Sverige är för litet för två kataloger. Cirkulationssystem - har inte uppfattat att det är det man ropat på eller har behov av. Visa vad det öppnar för möjligheter. Hitta aktörer som hindrats. Synliggöra hindrandet för att förstå vad det är man frigör. Vem är slutanvändaren? (14) Studenterna vill ha mer kurslitteratur och låna (fjärrlåna) från folkbiblioteket, en månad istället för 7 dagar. Många vill använda sitt lokala bibliotek, även om de studerar på annan ort. farligt att slentrianmässigt placera äldre och ungdomar i samma fack. Mindre referensfrågor, folk googlar. Kvinnor som vill läsa: romaner, deckare, övrigt. Studenter, ofta distansstuderande, söker kurslitteratur, fjärrlån allt ska gå fort. I Sunne ganska många som söker svår, smal, litteratur. [Användarna har] problem med att snabbt få tag på boken. Problem när 20 personer ska ha samma bok. Användarna vill ha hjälp att använda katalogen. Frågor och inköpsförslag kommer via mejl. Informationssökningen ändras hela tiden, vi måste alltid kunna visa. Det som ökar att rekommendera en bok. Facklitteratur praktiskt hur gör jag (angående vad slutanvändare behöver hjälp med) Ungdomar läser mindre idag, men de vistas i biblioteket. Mest nytta: studerande. Viktigt att man även på en liten ort kan nå allt. Det ska vara lättillgängligt. Huvuddelen av besökarna är barn, barnfamiljer och äldre människor. En del studenter, distandsstudenter. Gränssnitt slutanvändaren (15) Att ha allt på en och samma webbsida är både bra och dåligt. Webbsök är bra, men det är jobbigt när den ändras. Senast var det klickvägen till fjärrlånedelen som ändrades och gjorde det svårt att hitta. Hemsidan är väldigt viktig ur marknadsföringssynpunkt. Ett mera låntagarvänligt sätt. Gå mot det mer användarstyrda. Smart om man kunde söka på ett ställe, se om boken var inne. Lånestatus i Libris är jättebra. Jätteviktigt att det publika gränssnittet/opac är användarvänligt. Om det är angivet var man kan hitta böckerna som är knutna till katalogposterna är det en jättevinst för användarna om de får den insynen Ett enkelt gränssnitt känns modernt och logiskt. Vi planerar en integrerad plattform: SOPAC, CS Library, Arena. Skulle gärna se en mobilwebb i stil med SSB:s. Vi (Libra- biblioteken) hoppar över Arena, vilket är positivt. Istället kan alla Libra- bibliotek komma med i Libris. OPAC känns förlegat. Använder alltid Libris som ingång när hon visar låntagare. 2

3 Bra använda Libris som OPAC. Vill hellre jobba med Libris än med lokal community som Arena. OPAC:en måste bli bättre, men innehållet i Burken är bra. Om det (gränssnittet) ska riktas till användarna måste det kännas snyggt och modernt. Tillgänglighet för slutanvändaren (9) Användarna ska ha ett ställe de kan gå till för bra hjälp att hitta allt material från de svenska biblioteken. göra gränssnittet så tillgängligt som möjligt för en bredare grupp. Det är att få tag på resurserna enkelt som är intressant för användaren, inte vilket bibliotek som har dem. Fler användare kan själva söka och finna den information de behöver. [Biblioteken] kan ägna mer tid åt det personliga mötet. Det som är bra för användarna är också bra för biblioteken. Vi ska kunna ge trygghet till användaren, så att hon för det hon behöver. [- - - ] här kan vi täcka in en nisch som inte Google har. Det är många studenter på folkbiblioteken, det kan lärosätena inte blunda för. Fokus på att samla material kommer att minska, istället blir förmedling och självbetjäning viktigare. Den lokala katalogen är jätteviktig eftersom man slipper leta bland andra bibliotek. Bibliotekets roll (4) Vill inte bli en allmän mötesplats för ungdomar. Vi ska vara ett bibliotek. Vi måste lära oss verktygen och lära ut till användarna vid behov. Libra, lönesystem, bokningssystem, datorbokningar, speldator för barn, Internet- och studiedatorer, flytvästar, möteslokaler, fyrväktarbostad, Femöresfortet, museum Samarbeta med fritidsgård med filmstudie, digitala filmtips. Ekonomiska resurser (11) Av de 9 miljoner KB fått har arbetet med den nationella katalogen fått ca 80 %. Tillräckligt med pengar/resurser, tydligt tala om vad man kan få för de pengarna. Viktigt att dialogen med departementen ska vara tydlig med vad arbetet med den nationella katalogen kostar. Kanske möjligt att få utökade anslag om politiken ser att det händer något. KB:s roll är en enorm möjlighet, men gnäll inte över att saknas pengar! Visa visioner. Förväntar mig även resurser i form av engagemang och insatser från enskilda bibliotek. Principer/Nytta 3: Var och en får ta sina kostnader. Utmaning att tävla med det googlifierade samhället. Är bibliotekens system värde pengarna vi lägger ut på dem? Biblioteksföreningen kan tänka sig diskutera ekonomiskt stöd om KB beskriver vad man får för pengarna. SKL = diskuterar insatser. SUHF = inga egna pengar. Om ett folkbibliotek vill ha projektpengar får de gå ihop med ett forskningsbibliotek och göra en ansökan ihop. Det är viktigt att vara tydlig mot biblioteken med att resursrena är begränsade och att det inte finns löften om mer resurser från statsmakten. Leverantörsoberoende/öppenhet (16) KB:s roll = ansvar för fri information som kan ge leverantörsoberoende. Att KB och biblioteken själva äger frågan är en viktig framgångsfaktor. Det ska vara möjligt att välja vilken information man är beredd att betala för. Nyttan finns [också] i den totala öppenheten, den fria tillgången till information och poster och att alla ska kunna använda informationen. 3

4 Den öppna datan (I Libris) är en tillgång, vi hindrar inte någon att använda den. Principer/Nytta 1: En post en gång sedan fri. Principer/Nytta 2: Leverantörsoberoende. Att BTJ äger poster är inte bra. Less på att vara fast i en affärsmodell med inlåsta poster. AdLibris/Bokus är möjliggörare. Viktigt med pragmatiskt förhållningssätt till den nationella katalogen (angående BTJ mfl). Viktigt att inte göra politik av samarbeten med externa aktörer, t.ex. BTJ, utan se till nyttan och vad de faktiskt kan tillföra. Medieleverantörer pratar inte alltid med systemleverantörer. Malmö som hoppade av BTJ är ett föredöme. Att vara leverantörsberoende är ett elände. De yngre har vuxit upp med fildelning, de vill ha fri tillgång till så mycket som möjligt, accepterar inte fastlåsning hos leverantören. Vi är för uppbundna till leverantören. De vill sälja fast oss. Såg vilken skatt det var att äga sina poster. Leverantörer (13) Viktigt att kunna ta ut enkla listor (författare och titel). Libra köptes in var det ännu inte sjösatt. De (Axiell) skriver om kända fel på sin hemsida, FAQ, annars får man inget gratis. Axiell är vår leverantör. Vi ställer krav och betalar. Allt dyrt! Book- IT gammalt och omodernt. Borde vara mer klickbart, flexibelt, sömlöst. Delar OPAC server och Book- It med Köping och Kungälv. Freelib- de flesta på skolorna kan det, men det mejlar mig listor på poster de vill att jag ska importera från Libris. Axiell har inte mycket konkurrens, hyggliga, men arbetar protektionistiskt och är lite väl näriga. Vi kan aldrig få något gratis. Vill verkligen varna för Freelib, man tvingas göra felaktiga poster. Libra.se har haft frustrerande många buggar, men blir bättre och bättre. Ett tag var det svårt att importera icke- validerade poster från Libris. Dessutom släpande barn- och ungdomsposter efter. Freelib: svårt att få en ansvarig på varje skola. Jättebra relation med Axiell. Jag är ny men man får lära sig. Enkelt bra system, Libra är lätt att lära sig. Erik Örn [ ] skrev en rapport där alla problem dokumenterades, något Axiell inte alls tog tillvara. Arbetsfördelning vem ska katalogisera? (11) Lägger in sånt som hon vet att studenterna kommer att fråga efter t.ex. Skolverkets pdf, i Micromarc. Vi kan inte ha en katalogiseringsavdelning [ ] kan inte tänka mig att det finns resurser till det. Vi katalogiserar fortfarande skivor, men där har BTJ ryckt upp sig enormt. Inköp, import, registrering och koppling till ekonomisystem tar mycket tid och är utspritt på flera personer. Många felkällor. Det borde vara samma person som köper in och importerar. Nu blir det lätt fel, handskrivna lappar kan komma bort, är svårlästa, glöms bort. Tidigare såg man lite ner på oss som katalogiserade själva. Det finns ingen här som katalogiserar. Det är en person som katalogiserar lite grand. Jag tror inte på att folkbiblioteken ska katalogisera. Jag tyckte inte om BTJ förut, men nu är de mer i framkanten. Jag är jättenöjd med BTJ och deras katalogposter. Det finns nästan inga katalogiseringskunniga på biblioteken. Bra uppdateringar. 4

5 Vissa av arbetsmomenten vill man slippa. Med Bokus är det momentet importera. Hoppas det görs direkt. Jag gillar att jobba snabbt, inte så omständligt. Är glad över att inte behöva göra alla arbetsmoment själv. KB:s övergripande roll (4) KB:s ansvar att öppna upp Libris för alla. Hjälpa till med att göra upphandlingar. Nationell samverkan har intentionen med ett användarperspektiv, men sedan finns det bra människor som är skickade att praktiskt arbeta med frågorna. KB:s uppdrag och resurser kommer från två departement. Jag förutsätter att det bara är ett övergångsskede. KB:s samordningsansvar (8) KB borde jobba för att få till stånd samarbeten i olika frågor. Bristande samordning. Ansvar för samordning. KB skulle kunna skapa en arena för biblioteken att hitta samarbetspartners, även internationellt. Folkbiblioteken borde kunna ha samma avtalsvillkor som forskningsbiblioteken. Nuvarande modell för samverkan i form av Libris- avtal kommer vara viktigt även framöver. Ser gärna att expertgrupperna är ohierarkiska. KB:s kunskapsspridning är viktig. Identifiera bibliotek/biblioteksstrukturer. Sammanställa den typen av kunskap och sprida. KB som ägare av frågan (4) en samlande part kan ta på sig ansvaret för att leda utvecklingen av biblioteksväsendet. Nu splittrat Lånecentralerna sitter på 15 miljoner. KB skulle kunna ge dem ett nytt uppdrag. Bra att KB har kommandot. Vi kan behöva skrämma upp länsbiblioteken lite. De borde vara engagerande i den nationella katalogen. KB:s kommunikation (6) Vi måste arbeta tillsammans med andra, inte hålla arbetet internt. Fallgrop: Att man inte lyckas beskriva vad (natkat) kommer att innebära i praktiken. Biblioteken vet inte vad Libris erbjudande består av. Att tala om vad vi ska åstadkomma. Att en folkbibliotekschef kan se exakt vad KB- modellen erbjuder. Framgångsfaktorer: Tydligt tala om vad det handlar om/inte handlar om. Mandat för kommuner/folkbibliotek (i det nationella samarbetet) (3) KB:s process för inhämtande av expertis från biblioteken. SUHF (biblioteks?) och SKL. Hur få representanter som kan delta med mandat? Hitta system för representativitet ex. diskussion med SKL om forum för folkbibliotekschefer. Vem har mandat att fatta beslut i de här frågorna? SKL? SUHF? Annan instans? 5

6 Kompetens (7) Farhågor är att KB inte ska lyckas behålla eller rekrytera personer med rätt kompetenser. [ ] Gäller speciellt utvecklare med överblickskompetens. Systematiserad kunskap. Jmf Socialstyrelsen och sjukvården. Begära poster vid upphandling och bli starkare förhandlare. Folkbibliotekschefer måste börja intressera sig för katalogfrågor. Vi har förlorat katalogiseringskompetens till BTJ. Det skulle kännas bakvänt för oss att börja med katalogisering igen. Jag tror inte vi ska undervärdera folkbiblioteken, ibland tar vi onödigt mycket hänsyn. Det har hänt mycket med folkbiblioteken och olika kompetenser de senaste åren. Förhållanden inom kommunen, lokala förutsättningar (17) Den lokala profileringen upplevs som viktig, eftersom folkbiblioteken ska vara förankrade i sitt lokalsamhälle. Kommunen sköter IT- miljön, svårt att påverka. Dålig dialog och dålig förståelse för bibliotekens behov. Kommunen har stort kontrollbehov och har en bild av biblioteken som inte alltid stämmer överens med bibliotekens egen bild. Kommunala organisationer är tröga. Kommunen IT- system är omgärdade av säkerhetssystem. Sedan IT- teknikerna gått en kurs i hur Al- Quaida planerar sina attacker från svenska bibliotek, får vi inte längre har ordbehandlingsprogram på surfdatorerna. Samarbetet med kommunens IT- avdelning fungerar rätt bra. IT- personalen måste komma till oss för att åtgärda. Inköpen går via kommunen. Bra relation med IT- avdelningen, men det är jobbigt att inte kunna göra något själv. Först ringa IT- avdelningen och så får de komma och installera. Vi har många lokala samarbetspartners, framför allt föreningar i Botkyrka. Bra kontakt med kommunens IT- avdelning, de sitter nära, på biblioteket kan vi inte göra något själva. Man får slåss för att få plats och resurser i kommunen, speciellt nu i den digitala tidsåldern finns inte allt redan på nätet (?) Folkbibliotek kommer ingå i större organisationer. Samarbetet med kommunens IT- avdelning fungerar bra och snabbt. Biblioteket har egen utvecklarkompetens, men eftersom kommunens IT- avdelning är som den är blir biblioteket bakbundet. Vet att många [bibliotek] är i konflikt med IT- avdelningen (kommunens). De betonar att det är säkerhetstänkande som hämmar det biblioteken vill göra. Vi betalar mycket till kommunerna och skulle kunna köpa tjänster billigare, men är bundna av kommunernas upphandlingar. Vi samarbetar mycket med länets kommuner, men skulle kanske samarbeta mer med de större biblioteken i landet. Det finns många uppslag till samarbeten, men det kan vara svårt att enas. När en chef går till sin uppdragsgivare är det svårt att komma med något annat än att vi sparar resurser och arbetet sker i samverkan (resurser vs principer). Biblioteket samarbetar med (4) Hela huset samarbetar! Vi har en dialog med de andra biblioteken i landet och främst inom stockholmsregionen. Biblioteksföreningen kring statistik och nyckeltal. Samarbetar med Librabibliotek och alla bibliotek i Värmland, även de som har Book- IT. 6

7 Länsbibliotek (4) Beroende av länsbiblioteket för fortbildning och nätverksträffar. EU- projekt, kompetenshöjning, Kompobib. Vi samarbetar med länsbiblioteket om KULDA databaser och e- böcker. Libra- biblioteken och Selma- biblioteken samarbetar nu genom länsbiblioteket (angående poster). Postflöde (16) Tekniska förutsättningar för smidigare flöden. Flytande bestånd etc. Natkat = gemensam funktion som effektiviserar det samlade biblioteksväsendets postförsörjning. Kataloginfrastruktur först sedan tjänster. Alla har fullt upp med den dagliga verksamheten. Postförsörjningen ska bara funka. Lokalt handlar nationell katalog mycket om postförsörjning. Vilka aktörer kan folkbiblioteken anlita för hjälp med katalogisering och uppdateringar? Utväxt på Libris som kan kommunicera med systemleverantörerna. Vi har hela tiden importerat poster, nu är det enkelt och gratis. Det är det vi tycker är bra med bibliografisk service. BTJ är bra på det och det blir enkelt. BTJ är suveräna på att leverera poster på utländska språk. Kopplingen mellan katalog och inköpsmodul är viktig. Via BTJ kommer posterna in automatiskt. Med Adlibris måste jag importera posterna manuellt. Vid import från Adlibris finns posten i katalogen efter en dag. Vid import från BTJ finns den direkt i den lokala katalogen. Jag betalar gärna för bibliografisk service. Frustrerande när poster inte finns. Tidigare skickade vi kopior på omslagen till BTJ och det tog lång tid att få posten katalogiserad av BTJ. [Beskrivning av olika steg vid importering av poster]går in i Book- IT, väljer BTJ och aktuell lista. Posterna kommer automatiskt och syns i OPAC nästa dag. Markerar under inköp/beställd. Om beställningen kräver utförlig katalogisering i Book- It gör hon det. Posternas kvalitet och innehåll allmänt (19) Bristande gemensamma standarder. Standardnivån får inte bli för låg. Viktigt att undersöka och klargöra: Nivå på poster/snabb tillgång. KB definierar standard/miniminivå för katalogen. Det gäller att få med folkbiblioteken i definitionen av LIBRIS- nivån. Det gäller att hitta en balans i postens innehåll, så att de passar både folk- och forskningsbibliotek. BTJ överproducerar. Hur hanterar Libris det BTJ kallar mervärdet i posterna (förenklad katalogisering av skönlitteratur, servicekvaliteterna, fortsättningsarbeten). Det finns en misstro mellan folk- och forskningsbibliotek vad gäller postens innehåll, kvalitet och mervärde. Kvalitetsdiskussion (poster) behövs med/på folkbiblioteken. Bra med artiklar i Libris önskvärt med fler. Nuförtiden är det ofta 6 media per titel: bok, talbok, ljudbok, etc. Det gör att budgeten räcker till färre titlar. Lokala samlingar måste förstås också finnas. Det här med utländska språk, där ser jag ett problem om vi inte får den informationen. I informationsarbetet borde det vara lättare att få tag på artiklar. För omständligt, många väljer bort det idag. Det syns utåt om vi gör fel, men vi hittar. Det är mest petitesser bland felen. 7

8 Önskelista bibliotekspost: ISBN, titel, författare, ämnesord (det är det som gör att det blir sökbart), medietyp, årtal. Ser inte postkvalitén som ett problem. Skillnaden mellan BTJ och Libris är överdriven. Ingen oklanderlig katalog, men vinsterna med detta arbetssätt överväger d.v.s. att alla kan göra katalogposter. Samordningen kan bli ett problem vad gäller svårigheter och underhållsarbete. Posternas kvalitet och innehåll ämnesord (6) Mycket ämnesord behövs. Önskar mer och bättre ämnesord i posterna, inte minst på skönlitteraturen. BTJ har inte mycket ämnesord, mest automatgenererat från klassning. Ämnesorden upprepas ofta i en post (i Libris). Det är konstigt. Ämnesord är viktigt i informationsarbetet. Libris katalog är överlag bra, men det finns konstigheter, t.ex. ämnesorden incest och familjeproblem på en pekbok. Man kan samarbeta kring ämnesorden. Posternas kvalitet och innehåll korta poster (6) Fler än vi som har hemsnickrade kataloger. Kan bli rörigt om en katalogpost hos oss inte är riktigt klar, kanske stör Vet inte hur mycket som går att städa bort. Kortposter används för att lägga på reservationer och göra de sökbara. Om posten inte finns i Libris snickrar man egna poster med hjälp av formatmallar i Libra.se. Vi är ganska slarviga och behöver städa i katalogen. Gör kort post vid beställning. Viktigt att det blir rätt hylla så att vi hittar boken. Det är det allvarligaste felet som kan uppstå. Bra med avancerad sökning, men man bör kunna se enkel bibliotekspost (titel, författare, ISBN). Det räcker för studenterna. Libris är ett kollektiv och poster får förbättras vid behov. Jmf med Wikipedia. Posternas kvalitet och innehåll Dewey (3) Positiv till Dewey det är inte självklart med SAB och det finns behov av en standard i Sverige. Internationellt system, viktigt med enhetligt sätt att söka. I och med Dewey så blir ämnesorden viktigare. E- böcker (12) Vi har inte e- böcker, det är för dyrt, 20 kr per lån. E- böcker kostar mycket för biblioteket. Man kan fundera på om biblioteket ska förse alla med e- böcker. Om låntagarna ska hitta e- böckerna, så måste de finnas i katalogen. E- böcker inget intresse från låntagarna idag. Det är inte bra att läsa på en datorskärm och ipad är inte så stort än, inte här. Låntagarna ska inte behöva gå till ett speciellt ställe för att se e- böckerna. E- böcker har vi via E- lib, men man ser det knappt i det dagliga arbetet. Det händer väl att man får en fråga, men det är väldigt sällan. Större intresse för e- böcker sedan ipad kom. Det vore kul att göra motsvarande för e- böcker (profilera utifrån det lokala uppdraget) E- böcker via E- lib. Försöker få in e- boksposter i OPAC. Snart byter vi till Arena. Då hoppas vi att vi får in alla e- böcker i OPAC då att folk hittar dem. Ett nationellt E- lib där alla bibliotekarier är med och jobbar hade känts ok. 8

9 Fjärrlån (10) Låntagaren gör själv fjärrlånet. Biblioteket fungerar bara som ett uthämtningsställe. Det är ett problem att det inte finns ett centralt omlån för fjärrlån. Beslut om fjärrlån tas direkt vid disken, en annan person beställer sedan, oftast samma dag. Libris är räddaren i nöden. Enkelt, snabbt fjärrlån, bra. Nu mer inköp, mindre fjärrlån till studenterna (portokostnaderna). Jättenöjd med Libris och fjärrlånefunktionen, men vi kan inte importera poster från Libris, något tekniskt problem men ingen kan hitta var felet ligger. Hämtar fjärrlånebeställningar från Libris till Book- IT fjärrlånemodul via importfunktion i Libris. Behöver bara lägga in uppgifter en gång (i Libris), det fungerar mycket bra. Samarbetar med landstinget om boktransporter. Fjärrlånesamarbete Närke och Västmanlands förbund för länsbibliotek Fjärrlånekedjan har inget berättigande. Länsbiblioteken är på utdöende med kämpar med näbbar och klor för att hålla sig kvar. Förvärv (9) DVD- filmer kan vi inte köpa in från andra leverantörer än BTJ p.g.a. rättigheter. Jag orkar inte med fler leverantörer. Om vi får förslag via mejl meddelar vi om vi inte köper in boken, annars sätter vi personen på reservation. Använder främst Adlibris och BTJ. Kompletteringsköp via Adlibris. Men vi har nytt avtal från 1 mars med Bokus. Biblioteket har ersatt BTJ:s tryckta listor med digitala. Billigare, kompetenshöjande, köper på efterfrågan. Kan snabbare ge låntagaren det som efterfrågas. Vi köper ganska ofta från BTJ. De levererar ju en katalogpost med sina medier. Köper vi från någon annan importerar vi posten från BTJ, köper den eller katalogiserar själva. Det gäller främst medier på andra språk. BTJ- häftet är bas, särskilt för facklitteratur, nya upplagor och utländsk litteratur. Det är svårt utan listorna. Vi köper in nästan allt som är kurslitteratur på högskolan. För att belägga inköp av utländsk barnlitteratur använder [ ] IB:s katalog eller vänder sig direkt till olika förlag. Talböcker (5) Talboksnedladdningar det är suveränt! Daisyböcker är mycket viktiga och nu arbetar biblioteket mycket med att sprida kunskap om Daisy direkt. Vill man söka fler titlar är det bättre att söka i TPB:s katalog. Där finns ca titlar. Talböcker syns inte bra i lokala katalogen, det är bättre att titta i TPB:s katalog. Frågor som måste lösas är streaming av ljudböcker och gränssnitt anpassade efter detta. 9

GÖTABIBLIOTEKEN. För FörlagEtt: Kom ihåg att klicka på lägga in din order i Book-IT i sista steget av beställningen

GÖTABIBLIOTEKEN. För FörlagEtt: Kom ihåg att klicka på lägga in din order i Book-IT i sista steget av beställningen Manual för inköp A. Inköp från AdLibris, BTJ och FörlagEtt. Beställ från leverantörerna som vanligt, de levererar poster via Libris. En katalogpost skapas automatiskt vid köpet om det inte redan finns

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

GÖTABIBLIOTEKEN. PM för katalogansvariga i Göta

GÖTABIBLIOTEKEN. PM för katalogansvariga i Göta PM för katalogansvariga i Göta Att vara katalogansvarig Katalogansvarig är en nyckelperson som fungerar som en länk mellan det enskilda biblioteket och metadatagruppen. En av de viktigaste uppgifterna

Läs mer

Orderbekräftelse Rev 2012-11-22

Orderbekräftelse Rev 2012-11-22 Orderbekräftelse Rev 2012-11-22 Övergripande beskrivning När du beställer medier från vissa leverantörers webbplatser kan du få orderbekräftelser skickade direkt till ditt inköp i BOOK-IT. Därmed skapas

Läs mer

Libris för folkbiblioteken!

Libris för folkbiblioteken! Libris för folkbiblioteken! - mot en Nationell katalog Hilda Androls 2013-04-10 Sidnummer 1 Uppdraget Myndigheten ska ha en nationell överblick över biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling

Läs mer

SLUTRAPPORT - FÖRSTUDIE. Inköp med Librisposter. Postadress: Besöksadress: Tel: Fax: Epost: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

SLUTRAPPORT - FÖRSTUDIE. Inköp med Librisposter. Postadress: Besöksadress: Tel: Fax: Epost: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro: SLUTRAPPORT - FÖRSTUDIE Inköp med Librisposter Postadress: Besöksadress: Tel: Fax: Epost: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro: 2 (11) Lägesrapport Bakgrund Utgångspunkten i projektet var att förenkla och effektivisera

Läs mer

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek.

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek. Sammanställning av enkätsvaren angående förslag om ändrad praxis för katalogisering av flerbandsverk för biblioteken inom LIBRIS samkatalog februari 2008 1. Vad anser ni om förslaget? Är det bra att stå

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Svensk Biblioteksförenings skriftserie På väg mot en starkare biblioteksnation DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Om LIBRIS som en möjlighet för folkbiblioteken Därför nationell bibliotekskatalog är den

Läs mer

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,

Läs mer

Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek?

Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek? Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek? Kultur- och fritidsförvaltningen Ann-Charlotte Fandén Datum: 2014-07-16 2 (10) Innehållsförteckning Bakgrund s. 3 Folkbibliotekens

Läs mer

Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014

Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014 Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014 Närvarande: Hilda Androls, Kungl. biblioteket Madelein Enström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral,

Läs mer

Medlemskap i Libris beslutsunderlag

Medlemskap i Libris beslutsunderlag Medlemskap i Libris beslutsunderlag Att bli medlem i Libris är ett förändringsarbete som kräver förberedelse några månader före övergång. Den görs delvis i samarbete med Libris. Alla götabiblioteken måste

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Övergripande beskrivning

Övergripande beskrivning Axiell ehub 1 Innehåll Övergripande beskrivning... 4 Koppling mot Elib... 5 Katalogposter... 5 Katalogposter från BTJ... 5 Katalogposter från LIBRIS... 6 Inställningar i BOOK-IT för posthämtning från LIBRIS...

Läs mer

Vision KB:s syfte, vision och målbild

Vision KB:s syfte, vision och målbild Vision 2025 KB:s syfte, vision och målbild Regeringen Syfte Vision 2025 Målbild 2020 Aktiviteter KB:s styrkedja KB får sitt uppdrag från regeringen i instruktion och regleringsbrev etc. Myndigheten omsätter

Läs mer

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog.

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog. Handledning för BIBBLAN bibliotekssystem BIBBLAN är ett svensktutvecklat biblioteksprogram helt webbaserat, som innebär att man endast behöver en uppkopplad dator mot nätet. Man slipper dessutom tänka

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Övergripande beskrivning

Övergripande beskrivning Axiell ehub 1 Innehåll Övergripande beskrivning... 4 Koppling mot Elib... 5 Katalogposter... 5 Katalogposter från BTJ... 5 Katalogposter från LIBRIS... 6 Inställningar i BOOK-IT för posthämtning från LIBRIS...

Läs mer

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

Hur folkbiblioteken arbetar med mångspråkiga medier sedan 2014

Hur folkbiblioteken arbetar med mångspråkiga medier sedan 2014 Hur folkbiblioteken arbetar med mångspråkiga medier sedan 2014 Sammanställning av enkätsvaren och inventering av stödbehov Junko Söderman, Internationella biblioteket 2015-10-07 Om enkäten 2014 Nya bibliotekslagen

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Medlemsmöte 9 november

Medlemsmöte 9 november Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag

Läs mer

Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm

Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm En dag i november 2015 lämnade delar ur personalen på Gagnefs kommunbibliotek Dalarna för att åka till huvudstaden och besöka Internationella biblioteket

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Länsbiblioteket Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Ingalill Walander Olsson, Länsbiblioteket i Värmland Oktober 2010 Uppdraget Librabiblioteken i Värmland är initiativtagare till projektet. Projektarbetet

Läs mer

Verksamhetsplan Nationella uppdraget

Verksamhetsplan Nationella uppdraget Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2015 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Dewey som klassifikationssystem

Dewey som klassifikationssystem Dewey som klassifikationssystem varför bör vi byta ut SAB? Rapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media och samlingar Innehåll Förord 3 Dewey som klassifikationssystem varför bör vi

Läs mer

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se DDK i Sigtuna på besök i Jönköping Vad väntar vi på? www.sigtuna.se Mål Att gå över från SAB till DDK inom Sigtuna kommuns folkbibliotek 2013-06-20 2 Syfte Stegvis DDK-införande i olika delar som berör

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum"

Ansökan för samverkansprojektet Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum" (En politik för tillväxt och livskraft i hela landet 2001/2002:4) Alla offentliga bibliotek i Värmland kan samverka Länsbiblioteket

Läs mer

Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1

Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1 Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1 Kunskap för evigheten Lag om pliktleverans av tryckt material 1661 Lag om pliktleverans av radio och TV - 1979 Lag om pliktleverans av e-material

Läs mer

Mediepolicy

Mediepolicy PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Mediepolicy 2016 2018. Örebro stadsbibliotek Örebro kommun 2016-09-21 Km 235/2016 orebro.se 2 MEDIEPOLICY 2016-2018 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd

Läs mer

Samverkan/samordning (mellan olika bibliotek samt mellan bibliotek och andra institutioner), kommunikation och förankring för LIBRIS verksamhet * 7

Samverkan/samordning (mellan olika bibliotek samt mellan bibliotek och andra institutioner), kommunikation och förankring för LIBRIS verksamhet * 7 Need - behov (Vilket behov uppfyller den här gruppen?) Samverkan/samordning (mellan olika bibliotek samt mellan bibliotek och andra institutioner), kommunikation och förankring för LIBRIS verksamhet *

Läs mer

Libris XL. Autoriteter i Sveriges nye biblioteksystem. KORG-dagene 2016 Harriet Aagaard Kungliga biblioteket. Illustration: Sir John Tenniel

Libris XL. Autoriteter i Sveriges nye biblioteksystem. KORG-dagene 2016 Harriet Aagaard Kungliga biblioteket. Illustration: Sir John Tenniel Libris XL Autoriteter i Sveriges nye biblioteksystem KORG-dagene 2016 Harriet Aagaard Kungliga biblioteket Illustration: Sir John Tenniel Libris Sidnummer 2 Libris bibliotekssamarbete Libris webbsök Maskinell

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Kommunal vuxenutbildning Respondenterna är komvux studerande från Kalmar/Nybro, Växjö/Uppvidinge/Älmhult och Karlskrona/Ronneby/Olofström. 2005 svarade 229 komvux

Läs mer

Nyheter i Mikromarc 2.6.1

Nyheter i Mikromarc 2.6.1 Nyheter i Mikromarc 2.6.1 Bibliotekscentrum Sverige AB, Växjö, oktober 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Websök... 4 Ämnesord... 4 Flytta lån... 4 Uniform titel... 5 Högertrunkering... 5 Övriga

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek

Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek INNEHÅLL: ATT BÖRJA SÖKA:... 2 DATABASER MM:... 2-5 NE BIBLIOTEKSKATALOGEN LIBRA.SE ARTIKELSÖK MEDIEARKIVET/RETRIVER ALEX

Läs mer

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 När en webbplats besökare inbjuds (tillåts) att publicera eget innehåll i form av tex bilder, filmer, kommentarer,

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

Inköp med Librisposter Delrapport juni 2013. Charlotta Simonsson Projektledare

Inköp med Librisposter Delrapport juni 2013. Charlotta Simonsson Projektledare Inköp med Librisposter Delrapport juni 2013 Charlotta Simonsson Projektledare Innehåll Om projektet 3 Bakgrund 4 Inköp 4 Katalogposter/katalogisering 5 Libris och andra libriskatalogiserande folkbibliotek

Läs mer

Inköp med Librisposter

Inköp med Librisposter Inköp med Librisposter - ett projekt på 12 värmlandsbibliotek Slutrapport mars 2014 Charlotta Simonsson Projektledare 1 Innehåll Innehåll... 1 Om projektet... 2 Bakgrund... 3 Inköp... 3 Katalogposter/katalogisering...

Läs mer

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010 Vart är vi på väg? pt. 2 Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010 Samsök Utvärdering av Samsök 2009, Margareta Nelke Utvärdering av Samsök 2009, Margareta Nelke Margareta Nelkes rekommendationer

Läs mer

Folkpost på tre sekunder!

Folkpost på tre sekunder! Folkpost på tre sekunder! En plan med sikte mot en nationell katalog dnr 241-KB 761-2011 Kungl. biblioteket libris@kb.se Innehållsförteckning Sammanfattning. 3 1. Inledning... 5 1.1 Uppdraget...5 1.2 Genomförandet...5

Läs mer

Läsandets kultur - slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65

Läsandets kultur - slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 REMISSVAR DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE 2013-02-14 239-KB 928-2012 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Läsandets kultur - slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 Sammanfattning Kungl.biblioteket

Läs mer

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Slutrapport Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Tommy Johansson, Vivika Sjöstedt, Berit Svensson 2016 Innehåll Bakgrund 3 Katalogiseringen av Husénsamlingen

Läs mer

MTM. Intervjuer med låntagare och bibliotekarier om annotationer och ämnesord Maj 2016

MTM. Intervjuer med låntagare och bibliotekarier om annotationer och ämnesord Maj 2016 MTM Intervjuer med låntagare och bibliotekarier om annotationer och ämnesord Maj 2016 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Metod Resultat Användare Bibliotekarier Analys och slutsatser MTM Annotationer

Läs mer

025.431 vs. Abdc. En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016. BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell

025.431 vs. Abdc. En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016. BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell 025.431 vs. Abdc En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016 BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell BAKGRUND... 3 METOD... 3 RONNEBY BIBLIOTEK... 3 VARFÖR

Läs mer

Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström

Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström Rebusmöte 2013 04 17 Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström ReBUS gruppens prioriterade punkter med kommentarer 11 & 35

Läs mer

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14 Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning Expertgruppen för metadata Version 1.0 2014-04-14 Innehåll Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning... 1 Från manuell kontroll till digitala flöden... 2

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

Mediepolicy 2013-2014

Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicyn vänder sig i första hand till Nackas invånare men har också till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken. Revidering sker

Läs mer

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fokus för år 2009 Fråga biblioteket kommer under 2009 att fokusera på kvalitet och samverkan. Vi vill uppnå en högre kvalitet i referenstjänsten. Vi vill också utveckla

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek

Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek Publicerad: 2017-10-17 Beslutsfattare: Torun Sundström Handläggare: Torun Sundström, avdelningen för vetenskaplig informationsförsörjning

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

VAD HÄNDER PÅ KOHA-FRONTEN? Viktor Sarge, utvecklingsledare Kultur i Halland - Regionbibliotek

VAD HÄNDER PÅ KOHA-FRONTEN? Viktor Sarge, utvecklingsledare Kultur i Halland - Regionbibliotek VAD HÄNDER PÅ KOHA-FRONTEN? Viktor Sarge, utvecklingsledare Kultur i Halland - Regionbibliotek KONTEXT Tredje Kohaprojektet. Koha - billigare, bättre och en fri infrastruktur för svenska bibliotek 2012-2015.

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

LIBRIS - framtidsfrågor

LIBRIS - framtidsfrågor LIBRIS - framtidsfrågor SUHF 2012-10-26 Maria Hedenström 05/30/2012 Sidnummer 1 LIBRIS kort presentation Uppdrag Avdelning i KB Finansiering Personer och roller Inflytandestruktur: Styrgruppen för Libris

Läs mer

Dewey Decimal Classification (DDC)

Dewey Decimal Classification (DDC) Dewey Decimal Classification (DDC) -en kort introduktion samt lite om våra tankar och vårt arbete inför övergången Gunilla Thunarf Sundkvist Högskolebiblioteket i Gävle maj 2010 Historia Världens mest

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Nyhetsdokument version 3 5.1

Nyhetsdokument version 3 5.1 Nyhetsdokument version 3 5.1 Produkt Version Releasedatum Mikromarc 3 5.1 14. november 2011 Ny och förbättrad funktionalitet Nedanför finner du en kort beskrivning av ny och ändrad funktionalitet i denna

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Örjan Hellström, Regionbibliotek Västra Götaland

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Örjan Hellström, Regionbibliotek Västra Götaland MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Örjan Hellström, Regionbibliotek Västra Götaland Sesim - gemensam sökportal för biblioteken i södra Sverige Sesim en del av SIM-projektet SIM står för

Läs mer

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen.

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Startade 2007 Privat initiativ av bibliotekarie Nina Frid Drivs från och med hösten 2010 av Sveriges

Läs mer

Verksamhetsplan Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2015

Verksamhetsplan Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2015 Verksamhetsplan Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2015 Denna VP gäller Internationella biblioteket i rollen som lånecentral och nationellt kompetenscenter för folk- och skolbibliotek när

Läs mer

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.

Läs mer

Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0

Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0 Lund december 2015 Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett

Läs mer

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Detta dokument beskriver kommunikationsplaneringen för Librisprojektet på Götabiblioteken. Under sep 2014 till jun 2015 pågår projektet som syftar

Läs mer

Appar eller mobilwebb? Vad är bäst för bibliotekets tjänster?

Appar eller mobilwebb? Vad är bäst för bibliotekets tjänster? Appar eller mobilwebb? Vad är bäst för bibliotekets tjänster? Ahmet Kurt, NSB, juni 2011 Mobiltätheten exploderar bland befolkningen. Mobilen har man alltid tillgänglig, utan lång starttid. Just nu (2011)

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Lathund i informationssökning

Lathund i informationssökning Lathund i informationssökning Att söka efter material, bearbeta det samt därefter skriva en rapport eller uppsats är en process i olika faser. Den här lathunden är tänkt att vara en hjälp för dig som behöver

Läs mer

När kommer boomen? E-boksutredningen. En utredning beställd av Kungliga biblioteket och Svensk. Biblioteksförening

När kommer boomen? E-boksutredningen. En utredning beställd av Kungliga biblioteket och Svensk. Biblioteksförening När kommer boomen? E-boksutredningen En utredning beställd av Kungliga biblioteket och Svensk Biblioteksförening Göran Konstenius Kungliga biblioteket Avd. för nationell samverkan Sidnummer 1 Varför en

Läs mer

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

1. Används dokumentet Riktlinjer för medieförsörjningen inom Götasamarbetet JA NEJ Kommentar Alla Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala

1. Används dokumentet Riktlinjer för medieförsörjningen inom Götasamarbetet JA NEJ Kommentar Alla Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala 1. Används dokumentet Riktlinjer för medieförsörjningen inom Götasamarbetet http://www.lansbibliotek.ostsam.se/tjanster/kategori/goetabiblioteken/riktlinjer-foer-mediefoersoerjning 9 4 bibliotek har inte

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner Biblioteksresurser Vt 2014 Tanja Donner Text Ämnesguide Vårdvetenskap Söka hemifrån När ni klickar på länken till någon av våra databaser när ni inte är på högskolan kommer denna ruta att komma fram. Logga

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

Öppna EndNote varje gång när du vill samla referenser till ditt bibliotek.

Öppna EndNote varje gång när du vill samla referenser till ditt bibliotek. 1. Skapa ett EndNote-bibliotek Börja med att öppna EndNote och skapa ett bibliotek (Reference Library). Det gör du under File / New. Namnge ditt bibliotek och välj var på datorn du vill spara det. Nu kan

Läs mer

Nationella referensgruppen 18 november 2010

Nationella referensgruppen 18 november 2010 Nationella referensgruppen 18 november 2010 Närvarande, referensgruppen: Lars Björnshauge, Margaretha Eriksson, Jette Guldborg Petersen, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla Lilie Bauer, Kerstin Norén,

Läs mer

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Göta mediegrupp möte 27 september 2016

Göta mediegrupp möte 27 september 2016 2016-10-02 Göta mediegrupp möte 27 september 2016 Deltagare: Rolf Holm/Regionbibliotek Östergötland (sammankallande), Anna Figaro/Linköpings bibliotek, Anna Hagelin/Mjölby bibliotek, Elisabeth Cserhalmi/Finspångs

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Länsbibliotek Sydost Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Information för dig som vill veta mer Weine Sundell 2013 Innehåll Översikt - så här fungerade det innan Arena... 2 Så här är det

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

TIPS OCH KÄNDA FEL. BOOK-IT version 7.1 2015-08-13

TIPS OCH KÄNDA FEL. BOOK-IT version 7.1 2015-08-13 TIPS OCH KÄNDA FEL BOOK-IT version 7.1 2015-08-13 Axiell Sverige AB, Box 24014, 224 21 Lund Fältspatv. 4, 224 21 Lund, tel: 046-2700 400, e-post: axiellsverige@axiell.com Innehållsförteckning Klient...

Läs mer

Steg-för-steg-guide så lånar du en e-ljudbok på ios- och Android-enheter!

Steg-för-steg-guide så lånar du en e-ljudbok på ios- och Android-enheter! Steg-för-steg-guide så lånar du en e-ljudbok på ios- och Android-enheter! Denna guide visar hur du lånar e-ljudböcker på enheter med operativsystemen ios och Android. ios används i Apples produkter och

Läs mer

AXIELL SVERIGE AB. Versionsbeskrivning LIBRA.SE. Version 7.1

AXIELL SVERIGE AB. Versionsbeskrivning LIBRA.SE. Version 7.1 AXIELL SVERIGE AB Versionsbeskrivning LIBRA.SE Version 7.1 Versionsbeskrivning 7.1 Denna versionsbeskrivning utgår från förändringar i relation till version 6.7.5/7.0 Allmänt 1. Vissa långsamma rutiner

Läs mer

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka PROGRAM/PLAN Medieplan för biblioteken i Dokumentets syfte Medieplanen har till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken Dokumentet gäller för Biblioteken i

Läs mer

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Lund 23 februari 2015 Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett förslag

Läs mer