Research inför nationell katalog

Transkript

1 Research inför nationell katalog Citaten kommer från intervjuer med följande bibliotek/intressenter: Gävle stadsbibliotek - 4 intervjuer Arboga bibliotek - 6 intervjuer Sunne bibliotek - 3 intervjuer Oxelösunds bibliotek - 2 intervjuer Alby bibliotek - 1 intervju Niclas Lindberg - Svensk biblioteksförening Gunilla Herdenberg - Kungl. Biblioteket Marie- Louise Riton - Uppsala stadsbibliotek Bilden av den nationella katalogen (33) Den användargrupp som skulle ha mest nytta av den nationella katalogen är studenterna, som är beroende av snabba fjärrlån. En positiv känsla för en nationell katalog. Nationell katalog är ett utvidgat Libris och en plats för fjärrlån. Lokal profilering i en nationell katalog med logga/design känns inte så viktigt. Däremot lokal profilering innehållsmässigt. Vision 2015: En katalog, ett lånekort i hela landet, även cirkulation ska ingå. Man beställer och hämtar på valfritt ställe, ska kunna ladda ner. Nationell katalog = en katalog där alla datoriserade bibliotek är med. Svårighet att man måste rensa poster för mycket information. En katalog där vi hittar allt som finns samlat i Sverige, positivt att få allt samlat i en bas. Alla bibliotek med offentlig huvudman finns i samma katalog. Alla ska få samma tillgång till service och få det de behöver. Slutanvändarperspektiv på nationell katalog: Den lilla människan ska kunna bryta igenom och tillägna sig eget tänkande. Vision 2015: Hoppas slutanvändarna har bra bibliotek i närheten, söker och beställer i Libris och hämtar på valfritt ställe. Låntagaren ska inte behöva tänka så mycket. Svårigheterna förmodligen mindre än vad många tror. Bra att folkbibliotek kommer med i Libris, antagligen en hel del nytt som kommer in. Mer rationellt resursutnyttjande där Libris kan utgöra nyckeln. Varför köpa poster när det finns allmänna medel? Resursutnyttjandet. Kostnaderna minskar. Det handlar om allmänna medel som vi ska förvalta och inte bara tänka på vad som är bekvämt för oss. Nyttan kan bli mindre dubbelarbete. Effektivisera framtida/kommande tjänsteproduktion. Libris leverera grunddata till olika aktörer som vill bygga tjänster på det. En nationell katalog ska innehålla alla medier. Ekonomisk nytta. Libris blir en nyckel för användarna, var de än befinner sig [ ] Den som har speciella önskemål som inte kan tillgodoses där de är ska enkelt kunna få hjälp. Sökbarhet så att man kan klicka sig fram, utan att göra om sökningen. Det handlar inte enbart om ekonomin, vi har ett nationellt ansvar. Alla har rätt till samma service, detta oberoende av om man bor i en rik eller fattig kommun. Tveksam till Arena, som Selma- biblioteken lanserar. Hade föredragit en Värmlandswebb istället. 1

2 Nationell katalog = Libris (tidigare Libris + BURK). Nationell katalog ska innehålla både metadata och själva resurserna t.ex. ljudfiler, även om metadata kanske är steg 1. En nationell katalog ska vara något som varje svensk ska veta om, det är där man söker kunskap. Tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande. Snabbhet, utveckling. NatKat = en gemensam funktion som effektiviserar det samlande biblioteksväsendets postförsörjning. Sverige är för litet för två kataloger. Cirkulationssystem - har inte uppfattat att det är det man ropat på eller har behov av. Visa vad det öppnar för möjligheter. Hitta aktörer som hindrats. Synliggöra hindrandet för att förstå vad det är man frigör. Vem är slutanvändaren? (14) Studenterna vill ha mer kurslitteratur och låna (fjärrlåna) från folkbiblioteket, en månad istället för 7 dagar. Många vill använda sitt lokala bibliotek, även om de studerar på annan ort. farligt att slentrianmässigt placera äldre och ungdomar i samma fack. Mindre referensfrågor, folk googlar. Kvinnor som vill läsa: romaner, deckare, övrigt. Studenter, ofta distansstuderande, söker kurslitteratur, fjärrlån allt ska gå fort. I Sunne ganska många som söker svår, smal, litteratur. [Användarna har] problem med att snabbt få tag på boken. Problem när 20 personer ska ha samma bok. Användarna vill ha hjälp att använda katalogen. Frågor och inköpsförslag kommer via mejl. Informationssökningen ändras hela tiden, vi måste alltid kunna visa. Det som ökar att rekommendera en bok. Facklitteratur praktiskt hur gör jag (angående vad slutanvändare behöver hjälp med) Ungdomar läser mindre idag, men de vistas i biblioteket. Mest nytta: studerande. Viktigt att man även på en liten ort kan nå allt. Det ska vara lättillgängligt. Huvuddelen av besökarna är barn, barnfamiljer och äldre människor. En del studenter, distandsstudenter. Gränssnitt slutanvändaren (15) Att ha allt på en och samma webbsida är både bra och dåligt. Webbsök är bra, men det är jobbigt när den ändras. Senast var det klickvägen till fjärrlånedelen som ändrades och gjorde det svårt att hitta. Hemsidan är väldigt viktig ur marknadsföringssynpunkt. Ett mera låntagarvänligt sätt. Gå mot det mer användarstyrda. Smart om man kunde söka på ett ställe, se om boken var inne. Lånestatus i Libris är jättebra. Jätteviktigt att det publika gränssnittet/opac är användarvänligt. Om det är angivet var man kan hitta böckerna som är knutna till katalogposterna är det en jättevinst för användarna om de får den insynen Ett enkelt gränssnitt känns modernt och logiskt. Vi planerar en integrerad plattform: SOPAC, CS Library, Arena. Skulle gärna se en mobilwebb i stil med SSB:s. Vi (Libra- biblioteken) hoppar över Arena, vilket är positivt. Istället kan alla Libra- bibliotek komma med i Libris. OPAC känns förlegat. Använder alltid Libris som ingång när hon visar låntagare. 2

3 Bra använda Libris som OPAC. Vill hellre jobba med Libris än med lokal community som Arena. OPAC:en måste bli bättre, men innehållet i Burken är bra. Om det (gränssnittet) ska riktas till användarna måste det kännas snyggt och modernt. Tillgänglighet för slutanvändaren (9) Användarna ska ha ett ställe de kan gå till för bra hjälp att hitta allt material från de svenska biblioteken. göra gränssnittet så tillgängligt som möjligt för en bredare grupp. Det är att få tag på resurserna enkelt som är intressant för användaren, inte vilket bibliotek som har dem. Fler användare kan själva söka och finna den information de behöver. [Biblioteken] kan ägna mer tid åt det personliga mötet. Det som är bra för användarna är också bra för biblioteken. Vi ska kunna ge trygghet till användaren, så att hon för det hon behöver. [- - - ] här kan vi täcka in en nisch som inte Google har. Det är många studenter på folkbiblioteken, det kan lärosätena inte blunda för. Fokus på att samla material kommer att minska, istället blir förmedling och självbetjäning viktigare. Den lokala katalogen är jätteviktig eftersom man slipper leta bland andra bibliotek. Bibliotekets roll (4) Vill inte bli en allmän mötesplats för ungdomar. Vi ska vara ett bibliotek. Vi måste lära oss verktygen och lära ut till användarna vid behov. Libra, lönesystem, bokningssystem, datorbokningar, speldator för barn, Internet- och studiedatorer, flytvästar, möteslokaler, fyrväktarbostad, Femöresfortet, museum Samarbeta med fritidsgård med filmstudie, digitala filmtips. Ekonomiska resurser (11) Av de 9 miljoner KB fått har arbetet med den nationella katalogen fått ca 80 %. Tillräckligt med pengar/resurser, tydligt tala om vad man kan få för de pengarna. Viktigt att dialogen med departementen ska vara tydlig med vad arbetet med den nationella katalogen kostar. Kanske möjligt att få utökade anslag om politiken ser att det händer något. KB:s roll är en enorm möjlighet, men gnäll inte över att saknas pengar! Visa visioner. Förväntar mig även resurser i form av engagemang och insatser från enskilda bibliotek. Principer/Nytta 3: Var och en får ta sina kostnader. Utmaning att tävla med det googlifierade samhället. Är bibliotekens system värde pengarna vi lägger ut på dem? Biblioteksföreningen kan tänka sig diskutera ekonomiskt stöd om KB beskriver vad man får för pengarna. SKL = diskuterar insatser. SUHF = inga egna pengar. Om ett folkbibliotek vill ha projektpengar får de gå ihop med ett forskningsbibliotek och göra en ansökan ihop. Det är viktigt att vara tydlig mot biblioteken med att resursrena är begränsade och att det inte finns löften om mer resurser från statsmakten. Leverantörsoberoende/öppenhet (16) KB:s roll = ansvar för fri information som kan ge leverantörsoberoende. Att KB och biblioteken själva äger frågan är en viktig framgångsfaktor. Det ska vara möjligt att välja vilken information man är beredd att betala för. Nyttan finns [också] i den totala öppenheten, den fria tillgången till information och poster och att alla ska kunna använda informationen. 3

4 Den öppna datan (I Libris) är en tillgång, vi hindrar inte någon att använda den. Principer/Nytta 1: En post en gång sedan fri. Principer/Nytta 2: Leverantörsoberoende. Att BTJ äger poster är inte bra. Less på att vara fast i en affärsmodell med inlåsta poster. AdLibris/Bokus är möjliggörare. Viktigt med pragmatiskt förhållningssätt till den nationella katalogen (angående BTJ mfl). Viktigt att inte göra politik av samarbeten med externa aktörer, t.ex. BTJ, utan se till nyttan och vad de faktiskt kan tillföra. Medieleverantörer pratar inte alltid med systemleverantörer. Malmö som hoppade av BTJ är ett föredöme. Att vara leverantörsberoende är ett elände. De yngre har vuxit upp med fildelning, de vill ha fri tillgång till så mycket som möjligt, accepterar inte fastlåsning hos leverantören. Vi är för uppbundna till leverantören. De vill sälja fast oss. Såg vilken skatt det var att äga sina poster. Leverantörer (13) Viktigt att kunna ta ut enkla listor (författare och titel). Libra köptes in var det ännu inte sjösatt. De (Axiell) skriver om kända fel på sin hemsida, FAQ, annars får man inget gratis. Axiell är vår leverantör. Vi ställer krav och betalar. Allt dyrt! Book- IT gammalt och omodernt. Borde vara mer klickbart, flexibelt, sömlöst. Delar OPAC server och Book- It med Köping och Kungälv. Freelib- de flesta på skolorna kan det, men det mejlar mig listor på poster de vill att jag ska importera från Libris. Axiell har inte mycket konkurrens, hyggliga, men arbetar protektionistiskt och är lite väl näriga. Vi kan aldrig få något gratis. Vill verkligen varna för Freelib, man tvingas göra felaktiga poster. Libra.se har haft frustrerande många buggar, men blir bättre och bättre. Ett tag var det svårt att importera icke- validerade poster från Libris. Dessutom släpande barn- och ungdomsposter efter. Freelib: svårt att få en ansvarig på varje skola. Jättebra relation med Axiell. Jag är ny men man får lära sig. Enkelt bra system, Libra är lätt att lära sig. Erik Örn [ ] skrev en rapport där alla problem dokumenterades, något Axiell inte alls tog tillvara. Arbetsfördelning vem ska katalogisera? (11) Lägger in sånt som hon vet att studenterna kommer att fråga efter t.ex. Skolverkets pdf, i Micromarc. Vi kan inte ha en katalogiseringsavdelning [ ] kan inte tänka mig att det finns resurser till det. Vi katalogiserar fortfarande skivor, men där har BTJ ryckt upp sig enormt. Inköp, import, registrering och koppling till ekonomisystem tar mycket tid och är utspritt på flera personer. Många felkällor. Det borde vara samma person som köper in och importerar. Nu blir det lätt fel, handskrivna lappar kan komma bort, är svårlästa, glöms bort. Tidigare såg man lite ner på oss som katalogiserade själva. Det finns ingen här som katalogiserar. Det är en person som katalogiserar lite grand. Jag tror inte på att folkbiblioteken ska katalogisera. Jag tyckte inte om BTJ förut, men nu är de mer i framkanten. Jag är jättenöjd med BTJ och deras katalogposter. Det finns nästan inga katalogiseringskunniga på biblioteken. Bra uppdateringar. 4

5 Vissa av arbetsmomenten vill man slippa. Med Bokus är det momentet importera. Hoppas det görs direkt. Jag gillar att jobba snabbt, inte så omständligt. Är glad över att inte behöva göra alla arbetsmoment själv. KB:s övergripande roll (4) KB:s ansvar att öppna upp Libris för alla. Hjälpa till med att göra upphandlingar. Nationell samverkan har intentionen med ett användarperspektiv, men sedan finns det bra människor som är skickade att praktiskt arbeta med frågorna. KB:s uppdrag och resurser kommer från två departement. Jag förutsätter att det bara är ett övergångsskede. KB:s samordningsansvar (8) KB borde jobba för att få till stånd samarbeten i olika frågor. Bristande samordning. Ansvar för samordning. KB skulle kunna skapa en arena för biblioteken att hitta samarbetspartners, även internationellt. Folkbiblioteken borde kunna ha samma avtalsvillkor som forskningsbiblioteken. Nuvarande modell för samverkan i form av Libris- avtal kommer vara viktigt även framöver. Ser gärna att expertgrupperna är ohierarkiska. KB:s kunskapsspridning är viktig. Identifiera bibliotek/biblioteksstrukturer. Sammanställa den typen av kunskap och sprida. KB som ägare av frågan (4) en samlande part kan ta på sig ansvaret för att leda utvecklingen av biblioteksväsendet. Nu splittrat Lånecentralerna sitter på 15 miljoner. KB skulle kunna ge dem ett nytt uppdrag. Bra att KB har kommandot. Vi kan behöva skrämma upp länsbiblioteken lite. De borde vara engagerande i den nationella katalogen. KB:s kommunikation (6) Vi måste arbeta tillsammans med andra, inte hålla arbetet internt. Fallgrop: Att man inte lyckas beskriva vad (natkat) kommer att innebära i praktiken. Biblioteken vet inte vad Libris erbjudande består av. Att tala om vad vi ska åstadkomma. Att en folkbibliotekschef kan se exakt vad KB- modellen erbjuder. Framgångsfaktorer: Tydligt tala om vad det handlar om/inte handlar om. Mandat för kommuner/folkbibliotek (i det nationella samarbetet) (3) KB:s process för inhämtande av expertis från biblioteken. SUHF (biblioteks?) och SKL. Hur få representanter som kan delta med mandat? Hitta system för representativitet ex. diskussion med SKL om forum för folkbibliotekschefer. Vem har mandat att fatta beslut i de här frågorna? SKL? SUHF? Annan instans? 5

6 Kompetens (7) Farhågor är att KB inte ska lyckas behålla eller rekrytera personer med rätt kompetenser. [ ] Gäller speciellt utvecklare med överblickskompetens. Systematiserad kunskap. Jmf Socialstyrelsen och sjukvården. Begära poster vid upphandling och bli starkare förhandlare. Folkbibliotekschefer måste börja intressera sig för katalogfrågor. Vi har förlorat katalogiseringskompetens till BTJ. Det skulle kännas bakvänt för oss att börja med katalogisering igen. Jag tror inte vi ska undervärdera folkbiblioteken, ibland tar vi onödigt mycket hänsyn. Det har hänt mycket med folkbiblioteken och olika kompetenser de senaste åren. Förhållanden inom kommunen, lokala förutsättningar (17) Den lokala profileringen upplevs som viktig, eftersom folkbiblioteken ska vara förankrade i sitt lokalsamhälle. Kommunen sköter IT- miljön, svårt att påverka. Dålig dialog och dålig förståelse för bibliotekens behov. Kommunen har stort kontrollbehov och har en bild av biblioteken som inte alltid stämmer överens med bibliotekens egen bild. Kommunala organisationer är tröga. Kommunen IT- system är omgärdade av säkerhetssystem. Sedan IT- teknikerna gått en kurs i hur Al- Quaida planerar sina attacker från svenska bibliotek, får vi inte längre har ordbehandlingsprogram på surfdatorerna. Samarbetet med kommunens IT- avdelning fungerar rätt bra. IT- personalen måste komma till oss för att åtgärda. Inköpen går via kommunen. Bra relation med IT- avdelningen, men det är jobbigt att inte kunna göra något själv. Först ringa IT- avdelningen och så får de komma och installera. Vi har många lokala samarbetspartners, framför allt föreningar i Botkyrka. Bra kontakt med kommunens IT- avdelning, de sitter nära, på biblioteket kan vi inte göra något själva. Man får slåss för att få plats och resurser i kommunen, speciellt nu i den digitala tidsåldern finns inte allt redan på nätet (?) Folkbibliotek kommer ingå i större organisationer. Samarbetet med kommunens IT- avdelning fungerar bra och snabbt. Biblioteket har egen utvecklarkompetens, men eftersom kommunens IT- avdelning är som den är blir biblioteket bakbundet. Vet att många [bibliotek] är i konflikt med IT- avdelningen (kommunens). De betonar att det är säkerhetstänkande som hämmar det biblioteken vill göra. Vi betalar mycket till kommunerna och skulle kunna köpa tjänster billigare, men är bundna av kommunernas upphandlingar. Vi samarbetar mycket med länets kommuner, men skulle kanske samarbeta mer med de större biblioteken i landet. Det finns många uppslag till samarbeten, men det kan vara svårt att enas. När en chef går till sin uppdragsgivare är det svårt att komma med något annat än att vi sparar resurser och arbetet sker i samverkan (resurser vs principer). Biblioteket samarbetar med (4) Hela huset samarbetar! Vi har en dialog med de andra biblioteken i landet och främst inom stockholmsregionen. Biblioteksföreningen kring statistik och nyckeltal. Samarbetar med Librabibliotek och alla bibliotek i Värmland, även de som har Book- IT. 6

7 Länsbibliotek (4) Beroende av länsbiblioteket för fortbildning och nätverksträffar. EU- projekt, kompetenshöjning, Kompobib. Vi samarbetar med länsbiblioteket om KULDA databaser och e- böcker. Libra- biblioteken och Selma- biblioteken samarbetar nu genom länsbiblioteket (angående poster). Postflöde (16) Tekniska förutsättningar för smidigare flöden. Flytande bestånd etc. Natkat = gemensam funktion som effektiviserar det samlade biblioteksväsendets postförsörjning. Kataloginfrastruktur först sedan tjänster. Alla har fullt upp med den dagliga verksamheten. Postförsörjningen ska bara funka. Lokalt handlar nationell katalog mycket om postförsörjning. Vilka aktörer kan folkbiblioteken anlita för hjälp med katalogisering och uppdateringar? Utväxt på Libris som kan kommunicera med systemleverantörerna. Vi har hela tiden importerat poster, nu är det enkelt och gratis. Det är det vi tycker är bra med bibliografisk service. BTJ är bra på det och det blir enkelt. BTJ är suveräna på att leverera poster på utländska språk. Kopplingen mellan katalog och inköpsmodul är viktig. Via BTJ kommer posterna in automatiskt. Med Adlibris måste jag importera posterna manuellt. Vid import från Adlibris finns posten i katalogen efter en dag. Vid import från BTJ finns den direkt i den lokala katalogen. Jag betalar gärna för bibliografisk service. Frustrerande när poster inte finns. Tidigare skickade vi kopior på omslagen till BTJ och det tog lång tid att få posten katalogiserad av BTJ. [Beskrivning av olika steg vid importering av poster]går in i Book- IT, väljer BTJ och aktuell lista. Posterna kommer automatiskt och syns i OPAC nästa dag. Markerar under inköp/beställd. Om beställningen kräver utförlig katalogisering i Book- It gör hon det. Posternas kvalitet och innehåll allmänt (19) Bristande gemensamma standarder. Standardnivån får inte bli för låg. Viktigt att undersöka och klargöra: Nivå på poster/snabb tillgång. KB definierar standard/miniminivå för katalogen. Det gäller att få med folkbiblioteken i definitionen av LIBRIS- nivån. Det gäller att hitta en balans i postens innehåll, så att de passar både folk- och forskningsbibliotek. BTJ överproducerar. Hur hanterar Libris det BTJ kallar mervärdet i posterna (förenklad katalogisering av skönlitteratur, servicekvaliteterna, fortsättningsarbeten). Det finns en misstro mellan folk- och forskningsbibliotek vad gäller postens innehåll, kvalitet och mervärde. Kvalitetsdiskussion (poster) behövs med/på folkbiblioteken. Bra med artiklar i Libris önskvärt med fler. Nuförtiden är det ofta 6 media per titel: bok, talbok, ljudbok, etc. Det gör att budgeten räcker till färre titlar. Lokala samlingar måste förstås också finnas. Det här med utländska språk, där ser jag ett problem om vi inte får den informationen. I informationsarbetet borde det vara lättare att få tag på artiklar. För omständligt, många väljer bort det idag. Det syns utåt om vi gör fel, men vi hittar. Det är mest petitesser bland felen. 7

8 Önskelista bibliotekspost: ISBN, titel, författare, ämnesord (det är det som gör att det blir sökbart), medietyp, årtal. Ser inte postkvalitén som ett problem. Skillnaden mellan BTJ och Libris är överdriven. Ingen oklanderlig katalog, men vinsterna med detta arbetssätt överväger d.v.s. att alla kan göra katalogposter. Samordningen kan bli ett problem vad gäller svårigheter och underhållsarbete. Posternas kvalitet och innehåll ämnesord (6) Mycket ämnesord behövs. Önskar mer och bättre ämnesord i posterna, inte minst på skönlitteraturen. BTJ har inte mycket ämnesord, mest automatgenererat från klassning. Ämnesorden upprepas ofta i en post (i Libris). Det är konstigt. Ämnesord är viktigt i informationsarbetet. Libris katalog är överlag bra, men det finns konstigheter, t.ex. ämnesorden incest och familjeproblem på en pekbok. Man kan samarbeta kring ämnesorden. Posternas kvalitet och innehåll korta poster (6) Fler än vi som har hemsnickrade kataloger. Kan bli rörigt om en katalogpost hos oss inte är riktigt klar, kanske stör Vet inte hur mycket som går att städa bort. Kortposter används för att lägga på reservationer och göra de sökbara. Om posten inte finns i Libris snickrar man egna poster med hjälp av formatmallar i Libra.se. Vi är ganska slarviga och behöver städa i katalogen. Gör kort post vid beställning. Viktigt att det blir rätt hylla så att vi hittar boken. Det är det allvarligaste felet som kan uppstå. Bra med avancerad sökning, men man bör kunna se enkel bibliotekspost (titel, författare, ISBN). Det räcker för studenterna. Libris är ett kollektiv och poster får förbättras vid behov. Jmf med Wikipedia. Posternas kvalitet och innehåll Dewey (3) Positiv till Dewey det är inte självklart med SAB och det finns behov av en standard i Sverige. Internationellt system, viktigt med enhetligt sätt att söka. I och med Dewey så blir ämnesorden viktigare. E- böcker (12) Vi har inte e- böcker, det är för dyrt, 20 kr per lån. E- böcker kostar mycket för biblioteket. Man kan fundera på om biblioteket ska förse alla med e- böcker. Om låntagarna ska hitta e- böckerna, så måste de finnas i katalogen. E- böcker inget intresse från låntagarna idag. Det är inte bra att läsa på en datorskärm och ipad är inte så stort än, inte här. Låntagarna ska inte behöva gå till ett speciellt ställe för att se e- böckerna. E- böcker har vi via E- lib, men man ser det knappt i det dagliga arbetet. Det händer väl att man får en fråga, men det är väldigt sällan. Större intresse för e- böcker sedan ipad kom. Det vore kul att göra motsvarande för e- böcker (profilera utifrån det lokala uppdraget) E- böcker via E- lib. Försöker få in e- boksposter i OPAC. Snart byter vi till Arena. Då hoppas vi att vi får in alla e- böcker i OPAC då att folk hittar dem. Ett nationellt E- lib där alla bibliotekarier är med och jobbar hade känts ok. 8

9 Fjärrlån (10) Låntagaren gör själv fjärrlånet. Biblioteket fungerar bara som ett uthämtningsställe. Det är ett problem att det inte finns ett centralt omlån för fjärrlån. Beslut om fjärrlån tas direkt vid disken, en annan person beställer sedan, oftast samma dag. Libris är räddaren i nöden. Enkelt, snabbt fjärrlån, bra. Nu mer inköp, mindre fjärrlån till studenterna (portokostnaderna). Jättenöjd med Libris och fjärrlånefunktionen, men vi kan inte importera poster från Libris, något tekniskt problem men ingen kan hitta var felet ligger. Hämtar fjärrlånebeställningar från Libris till Book- IT fjärrlånemodul via importfunktion i Libris. Behöver bara lägga in uppgifter en gång (i Libris), det fungerar mycket bra. Samarbetar med landstinget om boktransporter. Fjärrlånesamarbete Närke och Västmanlands förbund för länsbibliotek Fjärrlånekedjan har inget berättigande. Länsbiblioteken är på utdöende med kämpar med näbbar och klor för att hålla sig kvar. Förvärv (9) DVD- filmer kan vi inte köpa in från andra leverantörer än BTJ p.g.a. rättigheter. Jag orkar inte med fler leverantörer. Om vi får förslag via mejl meddelar vi om vi inte köper in boken, annars sätter vi personen på reservation. Använder främst Adlibris och BTJ. Kompletteringsköp via Adlibris. Men vi har nytt avtal från 1 mars med Bokus. Biblioteket har ersatt BTJ:s tryckta listor med digitala. Billigare, kompetenshöjande, köper på efterfrågan. Kan snabbare ge låntagaren det som efterfrågas. Vi köper ganska ofta från BTJ. De levererar ju en katalogpost med sina medier. Köper vi från någon annan importerar vi posten från BTJ, köper den eller katalogiserar själva. Det gäller främst medier på andra språk. BTJ- häftet är bas, särskilt för facklitteratur, nya upplagor och utländsk litteratur. Det är svårt utan listorna. Vi köper in nästan allt som är kurslitteratur på högskolan. För att belägga inköp av utländsk barnlitteratur använder [ ] IB:s katalog eller vänder sig direkt till olika förlag. Talböcker (5) Talboksnedladdningar det är suveränt! Daisyböcker är mycket viktiga och nu arbetar biblioteket mycket med att sprida kunskap om Daisy direkt. Vill man söka fler titlar är det bättre att söka i TPB:s katalog. Där finns ca titlar. Talböcker syns inte bra i lokala katalogen, det är bättre att titta i TPB:s katalog. Frågor som måste lösas är streaming av ljudböcker och gränssnitt anpassade efter detta. 9