Läroböckers framställning av Hinduismen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läroböckers framställning av Hinduismen"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Läroböckers framställning av Hinduismen The presentation of Hinduism in Textbooks Stefan Helgesson Lärarexamen 270 hp Religionsvetenskap och lärande Examinator: Bodil Liljefors Persson Handledare: Torsten Janson

2 2

3 Sammanfattning I det här examensarbetet undersöks Indiens största religion hinduismen och hur den framställs i fem svenska läroböcker för gymnasiet. Böckerna som har undersökts är alla skrivna för Religionskunskap A vilket är ett kärnämne som alla gymnasieelever tar del av. Syftet är att undersöka om postkoloniala tankar och värderingar återfinns i framställningen av en främmande religion, hinduismen i det här fallet. Vilka värderingar som ligger bakom kunskapsurvalet tolkar jag utifrån texterna. Undersökningen är hermeneutiskt präglad då min förförståelse ligger bakom tolkningarna jag gör. Som undersökningsverktyg används textanalys där innehållet i texterna har varit i fokus. I undersökningen delade jag upp hinduismen i fyra teman som är, trosuppfattningar, gudavärld, religiösa ceremonier och leva som hindu. Med hjälp av dessa fyra delar ska jag få en förståelse för helheten. När undersökningen genomfördes kom jag fram till att postkoloniala tankar och värderingar finns i böckerna i varierande mängd. Många av de fördomar som finns om hinduer förstärks av texterna i läroböckerna. Även om det fanns skillnader mellan böckerna gav de alla ett liknande slutresultat, det var mest detaljer såsom namn och termer som skiljde dem åt. Nyckelord: värderingar, faktaurval, hinduism, läromedelsanalys 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Kunskapsbakgrund Postkoloniala perspektiv Värderingars betydelse Faktaurvalet Metod Allmänt om forskningsmetod Textanalys Reflektioner kring den valda metoden Förförståelse Urval Presentation av läroböckerna Religion och sånt Religionskunskap för gymnasiet Religionskunskap Religion Relief A Tillvägagångssätt Innehållsmässigt urval Resultat Tema 1: Trosuppfattning Religion och sånt Religionskunskap för gymnasiet Religionskunskap Religion Relief A Tema 2: Gudavärld Religion och sånt Religionskunskap för gymnasiet

6 4.2.3 Religionskunskap Religion Relief A Tema 3: Religiösa ceremonier Religion och sånt Religionskunskap för gymnasiet Religionskunskap Religion Relief A Tema 4: Leva som hindu Religion och sånt Religionskunskap för gymnasiet Religionskunskap Religion Relief A Sammanfattning av resultat Analys Tema 1: Trosuppfattning Tema 2: Gudavärld Tema 3: Religiösa ceremonier Tema 4: Leva som hindu Diskussion Referenslista Tryckta källor Läroböcker Övrig litteratur Elektroniska källor

7 1. Inledning Mitt huvudämne är Religionsvetenskap och lärande därför finner jag som blivande religionslärare att det är viktigt för mig att fördjupa mig i några av de läromedel som finns tillhands och undersöka vad de förmedlar till eleverna. Skolan i Sverige är målstyrd och de mål skolan strävar efter, som varje enskild elev ska uppfylla är en central del i den svenska skolmodellen. Skolan har många uppdrag men jag vill lyfta fram ett särskilt stycke från Lpf 94 (2006): Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. (2006:5) Detta är övergripande för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunala vuxen-utbildningar. Ett övergripande syfte är förmedlingen av kunskap vilket enligt mig alltid har varit en stor del av skolans verksamhet. Det finns i varje ämne utförliga beskrivningar för vad som gäller. I mitt arbete kommer jag att fokusera på A-kursen i Religionskunskap och de läroböcker som används där. Tittar man närmare på kursplanen för Religionskunskap A går det att utläsa följande: Eleven skall kunna beskriva och förstå hur religion och livsåskådning tar sig uttryck i människors sätt att tänka och handla känna till kristendomens och några andra världsreligioners och andra livsåskådningars grundläggande uttrycksformer, tro och idéer kunna relatera religioners och andra livsåskådningars uttrycksformer, tro och idéer till problemsituationer i vardags- och yrkesliv. (Skolverkets hemsida, ) För att eleverna ska nå upp till de här målen gäller det att det finns goda pedagogiska hjälpmedel att tillgå. Detta är en förutsättning för fungerande inlärning och därför blev jag intresserad av att undersöka några av de läroböcker som används i skolan idag. En stor källa till kunskap i skolan är läroböckerna även om det finns andra sätt att inhämta information. Gunn Imsen tar upp i boken Lärarens värld (1999) att i skolans värld fungerar våra läroböcker som det mest legitima valet när det gäller att tillgodogöra sig kunskap (1999:303). När elever arbetar med internet och artiklar är de oftast noggranna med att kontrollera källor och ifrågasätta vad de läser, vilket är något lärare förutsätter att de gör. Däremot skriver Staffan Selander i artikeln Pedagogiska texter: kunskap, kultur, retorik (1994) 7

8 att vi inte ägnar lika mycket tid till att reflektera över det vi läser i fakta- eller läroböcker som andra texter vi läser. De ställningstaganden som görs och de värderingar som framhävs följer med när fakta inhämtas utan att någon vidare tanke ägnas åt det (Selander, 1994:47f). De texter som presenteras i läroböckerna är alltid ämnesmässiga och handlar om det som ska läsas i kursen. Texterna i böckerna avgör vad som är viktig kunskap i en viss utsträckning, det går tydligt att se i läroböcker hur olika kunskapsideal betonas på olika sätt. Hur författaren har utformat dem och syftet bakom har en stor påverkan. I Staffan Selanders artikel kan man läsa: De är inte enkla avspeglingar av verkligheten, de är sociala konstruktioner och bärare av alldeles särskilda traditioner och sätt att kombinera perspektiv och kunskapsfragment. Texter perspektiverar världen. (Selander, 1994:52) Läroböckerna har stor påverkan då de ofta introducerar något nytt och okänt för eleverna. De som läser ska informeras och även övertygas för att tillgodogöra sig den nya kunskapen. De texter som står i läroböcker ger nya perspektiv på saker och fenomen och för många kan det vara den enda kontakten de får med en främmande kultur och kan fungera som en brygga mellan fjärran och närområdet (Selander, 1994:55). Då ligger det ett stort ansvar på textförfattaren att innehållet är sakligt och ger en rättvis bild av det som ska lyftas fram. Gunn Imsen tar även upp i sin bok krav framtagna av Lennart Berglund (1991) som han anser är viktiga att läroböcker eller de läromedel man väljer att använda sig av uppfyller. Som lärare har man ett ansvar att förhålla sig kritisk till läromedlen och försäkra sig om att eleverna får korrekta fakta. Innehållet måste stämma med källor som är tillförlitliga. Likaså är aktualiteten viktig för det sker saker hela tiden i världen och de senast tillgängliga uppdateringarna är alltid att föredra. Behandlar boken ämnen på ett sakligt sätt? Det är viktigt att läromedel presenterar religiösa perspektiv utan att på något sätt ställa dem i bättre eller sämre dager. Eleverna ska få en bild som inte vilseleder dem utan håller sig till det sakliga (Imsen 1999:304). 8

9 1.1 Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken bild några utvalda svenska läroböcker för gymnasiet ger av hinduismen som religion. Undersökningen kommer att uteslutande använda sig av böcker som är avsedda för Religionskunskap A vilket är ett kärnämne. Läroboken är en lärares pedagogiska hjälpmedel och det är viktigt att informationen som förmedlas är saklig. Hinduismen är en mångfacetterad livsåskådning vilken inte alltid kan vara lätt att definiera och därför är det angeläget att granska författarnas val av fakta i detta sammanhang. Varför det är hinduismen som är i fokus i arbetet beror på en kombination av eget intresse från min sida och att den här typen av undersökningar oftast fokuseras på Islam. Hinduismen var relativt outforskat inom det här området. För att kunna bearbeta detta ämne kommer följande frågeställningar undersökas. 1.2 Frågeställningar 1. Hur framställs hinduismen i svenska läroböcker? 2. Vilka skillnader och likheter finns i de olika läroböckerna? 9

10 2. Kunskapsbakgrund 2.1 Postkoloniala perspektiv Samhället som vi lever i idag är fyllt av intryck från hela världen. Den globaliseringsprocess som är ständigt pågående krymper världen och således kan vi bli mer delaktiga i människors liv fastän de befinner sig på andra sidan av vår planet. I boken Globaliseringens kulturer (1999) menar Eriksson, Eriksson och Thörn att även om vår värld som den ser ut idag skiljer sig från kolonialtiden på många olika sätt präglas vi fortfarande av den tiden. Vissa tankegångar om ordningen i världen och uppfattningar om olika folk och deras kulturer lever kvar. För att definiera och förstå fenomen som varit vitt skilda från de som människor i västvärlden är vana vid har lett till att beskrivningarna av främmande kulturer lyfter fram de skillnader som finns. Skillnaderna är det som har haft betydelse och hjälpt till att definiera ett folkslag i förhållande till andra. Det har skapats en vi och dom mentalitet där skillnader mellan kulturer är i fokus och inte likheter. Framförallt blev österlandet en motpol till västerlandets där väst stod för det positiva och rationella vilket hjälpte till att stärka västvärldens självkänsla och intrycket av att en överlägsen civilisation (Eriksson, Eriksson & Thörn, 1999:16ff). Vad som har utspelat sig i historien har en påverkan på hur vårt samhälle i väst ser ut idag. Under kolonialtiden hade de europeiska kolonisatörerna en stor påverkan i alla de länder de befann sig i. Ashis Nandy skriver i artikeln Den intime fienden - Kolonialismens psykologi att kolonisatörerna kom från samhällen som enligt dem själva var överlägsna vilket gjorde att de kunde rättfärdiga kolonialismen. Kolonisatörerna som begav sig ut i världen såg många kulturskillnader och ofta såg de sin egen kultur som överlägsen. De nya samhällen de begav sig till ansågs vara primitiva och förvildade och kolonisatörerna kände en plikt att införa en livsstil som var mer passande. De ansåg helt enkelt att kolonialismen var ett nödvändigt steg i de primitiva samhällenas utveckling. Indien som ett exempel ansågs vara ett land som hade både en bristfällig kultur och religion vilket var den största anledningen till landets förfall. 10

11 Deras historia som hade varit blomstrande hade ingenting att göra med det Indien som kolonisatörerna såg utan de såg en civilisation som var väldigt primitiv (Nandy, 1999:187ff). Enligt Eriksson, Eriksson och Thörn hade kolonialismen en stor påverkan på hur främmande kulturer framställs och hur de uppfattas av västvärlden. Väst skapar en bild av sig själv som upplyst och modernt när österlandet beskrivs som primitivt och mystiskt i motsatsförhållandet som har uppstått. Detta synsätt innebär att kolonialismen inte är något som tillhör det förflutna, utan snarare att den i hög grad fortfarande präglar världen, inte bara ekonomiskt, utan också kulturellt. Inte bara de postkoloniala staterna är märkta av kolonialismen dess arv har också betydelse för skapandet av kulturella identiteter i västvärldens mångkulturella samhällen. (Eriksson, Eriksson & Thörn, 1999:14f). 2.2 Värderingars betydelse De fakta som går att finna i skolböcker har någon författat och innehållet ska vara befriat från värderingar i största möjliga utsträckning. När det gäller ämnet religionskunskap där andra människor kulturer och religioner beskrivs är det viktigt att en saklig bild presenteras. Kjell Härenstam skriver i boken Kan du höra vindhästen? (2000) att kunskapen inte är värderingsfri. De värderingar som ligger bakom urvalet av kunskap som har gjorts strider ofta med skolans läroplaner och kan då ge en bild av en religion som är felaktig eller förvirrande för läsaren (Härenstam, 2000:6). Läromedelsförfattare ställs inför en svår uppgift när de ska försöka presentera och ge en levande bild av en främmande religion. Vilka perspektiv som ska tas upp och var fokus ska läggas måste författaren välja och i slutändan blir det den informationen som eleverna tar del av. Den kunskap som anses vara viktig är ett subjektivt val som någon har gjort där personens värderingar har spelat roll för stoffet. Härenstam använder buddhismen som exempel: Buddhismen är i verkligheten ett mycket komplext fenomen och det är viktigt att inte generalisera om helheten med utgångspunkt i bara en del. (Härenstam, 2000:13) Samma sak är gällande för Indiens dominerande religion hinduismen som också är ett komplext fenomen. När man tar del av den kunskap som förmedlas i läroböckerna är det viktigt att man funderar över vad det egentligen är man tar del av. Kulturer som är 11

12 främmande känns mystiska och spännande och vi vet inte mycket om dem. Därför ska man tänka noga på varför denna kunskap man tar del av har valts ut på bekostnad av något annat. Bilden som presenteras behöver inte vara felaktig men de perspektiv som påverkar kunskapsvalet är intressanta. Bakom läromedelsförfattarens avsikter kan det ligga ideologiska övertygelser. Går man ett steg längre kan man titta på varifrån läromedelsförfattaren har fått sina källor. De upptäcksresandes eller forskares rapporter som är författarens källor är även de fyllda av värderingar eller ideologiska övertygelser vilket i sin tur påverkar hur främmande kulturer framställs för läsarna av deras alster och deras enda kontakt med kulturen är just vad de läser (Härenstam, 2000:20). I läroplanerna för de frivilliga skolformerna (Lpf94) står följande: Undervisningen skall vara saklig och allsidig. Då värderingar redovisas, skall det alltid klart framgå vem det är som står för dem. (2006:4) De skolböcker som används har höga krav på sig från myndigheterna att inte vara osakliga och försöka indoktrinera eleverna. Vikten av saklighet och allsidighet kan inte påpekas tillräckligt. Det går tydligt att utläsa i styrdokumenten att det är grundläggande för undervisningens legitimitet. 2.3 Faktaurvalet Hur materialet framställs i läroböckerna och vilket urval som görs är typiskt för den tid då läroboken producerades. Enligt Härenstam visar en jämförelse av olika läroböcker från olika årtionden att de fakta som förmedlas skiljer sig avsevärt från varandra. Läromedelsförfattarnas egen agenda och olika bakomliggande politiska motiv har en stor påverkan på vad som framställs. Problemet ligger i att göra ett nästan komplett urval på det lilla utrymme som finns att tillgå i en lärobok. På något sätt ska ett stoff presenteras som är representativt för något som är omfattande och som lätt skulle kunna utgöra en egen bok. Den kunskap som presenteras påverkas starkt av vårt egets lands religiösa och politiska situation och kunskapens som förmedlas är en produkt av just detta. Därför kan det som presenteras tyckas vara ensidigt eller skevt för en utomstående åskådare eller en medlem av den religion som beskrivs. Det är inte alls säkert att de 12

13 känner igen sig eller håller med om att framställningen som gjorts är korrekt (Härenstam, 2000:119f). Men något måste läroböckerna ta upp och presentera för eleverna. Kravet på att innehållet är sakligt den största skillnaden mot skönlitterära böcker där författaren har en helt annan konstnärlig frihet. Läroböckerna ska hjälpa eleverna att skapa en förståelse kring en ny religion eller kultur och inte bara konstatera de skillnader som finns i förhållande till oss. Texterna ska skapa förutsättningar för att eleverna själva vill vidga sina vyer och ge dem en ökad förståelse. Det som författas i en lärobok kan inte på något sätt vara en slutgiltig sanning utan ska väcka nyfikenhet hos läsaren. Böckerna måste ha sin utgångspunkt i elevernas fördomar för att de ska finna dem intressanta och vilket skapar förutsättningar för att få dem att självmant vilja lära sig mer. Då blir de mottagliga för nya intryck vilket väcker nyfikenhet och får eleverna att ifrågasätta sina fördomar (Härenstam, 2000:140ff). 13

14 3. Metod Det empiriska materialet som jag kommer att arbeta med i den här uppsatsen består av de texter som presenteras i några utvalda läroböcker anpassade till Religionskunskap A för gymnasiet. Jag kommer att arbeta med textanalys och då innehållsanalys eftersom jag är intresserad av vad författarna har valt att presentera och lämna ute. 3.1 Allmänt om forskningsmetod All forskning som bedrivs startar alltid med ett problem som en forskare är intresserad av och vill undersöka mer ingående. Patel och Davidson skriver i boken Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (2003:9) att det som forskaren är intresserad av behöver inte vara problematiskt i ordets vardagsbemärkelse utan något som forskaren vill fördjupa sina kunskaper i. När man ska forska om ett ämne måste man välja vilken metod som passar till det problem man vill undersöka. De två metodologiska huvudriktningarna som man har att välja mellan är kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod och de skiljer sig åt beroende på vilken typ av data man samlar in. Väljer man ett kvalitativt förhållningssätt fokuserar man som forskare på data som går att tolka på en djupare nivå och få en ökad förståelse av. Ett kvantitativt förhållningssätt betyder att datainsamlingen har som mål att mäta och ge möjlighet till statistiska bearbetningar. Beroende på vilket problem man har som utgångspunkt lämpar sig de olika metoderna olika bra. Vill man tolka och förstå människors upplevelser eller förstå underliggande mönster är kvalitativ metod det rätta. Vill man få svar på vilka skillnader som finns eller vilka relationer som finns är kvantitativ metod bättre lämpad (Patel & Davidson, 2003:14). 3.2 Textanalys Textanalys som metod inom samhällsvetenskap är en omfattande metod med flera olika inriktningar beroende på vad forskaren vill undersöka. I boken Textens mening och makt (2000) skriver Bergström och Boréus Att analysera något är i en allmän betydelse att identifiera och undersöka dess komponenter (2000:19). 14

15 För att göra detta behöver forskaren olika verktyg för att kunna bryta ner texter och förstå dem. Olika metoder för att analysera texter kan vara följande exempel: argumentationsanalys belyser textens innebörd; idé och ideologianalys undersöker om det förekommer vissa ideologier i texterna; lingvistisk textanalys fokuserar på meningsbyggnaden och ordvalen i texter. Med dessa hjälpmedel möjliggörs en djupare förståelse av texter (Bergström & Boréus, 2000:20). Den metod jag kommer att använda mig av är innehållsanalys. Innehållsanalysen kan både vara kvantitativ och kvalitativ beroende på vad som ska analyseras. Väljer man att arbeta kvantitativt blir tillvägagångssättet att mäta eller räkna vissa företeelser i texten. Innehållsanalys kan även användas för att systematiskt beskriva innehållet i utvalda texter. Metoden blir då istället kvalitativ och skillnaden mot den kvantitativa är att ingenting räknas eller mäts utan forskaren gör komplicerade tolkningar av texternas innehåll. Metoden kan användas för att se mönster i publicerade skrifter och komma åt allmänna värderingar. Vilka typer av termer som används säger mycket om textens innebörd Innehållsanalysen lämpar sig väl för flera olika typer av texter som till exempel tidningsledare, religiösa urkunder, serietidningar och läroböcker (Bergström & Boréus, 2000:44ff). 3.3 Reflektioner kring den valda metoden Att arbeta med innehållsanalys har precis som alla metoder både för- och nackdelar. Viktigt är att metoden passar ens syfte och då överväger fördelarna nackdelarna. Men som forskare måste man vara medveten om de brister som finns med varje metod. Metoden är ytterst viktig och måste vara i harmoni med problemformuleringen. Rolf Ejvegård skriver i Vetenskaplig metod (2003) Vid vetenskaplig forskning använder man sig av olika metoder. Dessa metoder måste klart medvetandegöras av forskaren; annars är risken stor att han inte riktigt vet vad det är han sysslar med (2003:43). Därför anser jag att en reflektion kring den valda metoden är en viktig del i metodavsnittet för att försäkra sig själv om att arbetet är på rätt väg. Innehållsanalys lämpar sig bra om forskningen har som avsikt att undersöka om ett ämne värderas positivt eller negativt i texten och om det finns skillnader mellan olika källor. Samma ämne kan få olika betydelse beroende på vem som har skrivit texten, författarens värderingar och avsikter påverkar slutresultatet. 15

16 En annan fördel med innehållsanalys är att det är möjligt att undersöka om en text uppvisar egenskaper som objektivitet, saklighet eller försöker förhålla sig opartisk. Det föreligger ett problem i att försöka påvisa vad som är objektivt eller sakligt men det går att undersöka om samma saker tas upp i texterna och om de får lika mycket utrymme (Bergström & Boréus, 2000:48). De problem som uppstår vid en textanalys som är kvalitativt bearbetad är frågor rörande validiteten. Kommer jag som forskare verkligen att kunna få de svar jag strävar efter? Det som lämnas osagt i texterna säger ofta väldigt mycket för läsaren men det är utifrån läsarens egna förförståelse som tolkningarna görs. De tolkningarna jag kommer att göra är präglade av min förförståelse inom ämnet och det måste läsarna ha i åtanke när de läser min rapport. Reliabiliteten är också viktigt för att arbetet ska vara vetenskapligt. Vid arbete med kvalitativa textanalyser är det viktigt att forskningen genomsyras av genomskinlighet och välgrundad argumentation. Det är viktigt att det arbete som utförs är väl förankrat i teorier och att tolkningarna som görs underbyggs med citat och referenser. Allt för läsarens ska kunna se och förstå hur forskningsprocessen har gått till och skapa sig egna uppfattningar och dra slutsatser (Bergström & Boréus, 2000:36ff). 3.4 Förförståelse För mig är hinduismen en främmande och spännande religion och den skiljer sig mycket från de vanligast förekommande trosuppfattningarna som finns i västvärlden. Hinduismen är en religion där de kunskaper jag har om den är från texter jag har läst. Personliga möten med hinduer eller andra fenomen som representerar hinduismen har för min egen del varit väldigt begränsade, begränsade till den graden att jag vill påstå att de inte har påverkat mina uppfattningar om hinduismen. Andra religioner som islam och judendom får man ofta en bild av utöver det som man läser. Det kan vara personliga möten då många anhängare av de religionerna finns och verkar i vår närmiljö och man interagerar med dem. Genom denna interaktion skapar människor en personlig uppfattning om något. Det kan vara bra eller dåliga men det ger ytterligare en dimension till ens uppfattningar och kunskaper. Under tiden som man går i skolan får man läsa om olika religioner och lära sig om dem. 16

17 Jag erfarenheter både från min egen tid i skolan och när jag har haft praktik på lärarutbildningen. Det är främst i min roll som lärare jag har satt mig in i texterna i läroböckerna och verkligen förstått hur viktiga de är och vilken påverkan de har. Som lärare förmedlar man oftast det som står i de läromedel man har att tillgå. De iakttagelser jag har gjort är att eleverna antar det som står skrivet i läroböckerna som sanning och därför är det viktigt med böcker som ger en saklig och allsidig bild. Förförståelsen påverkar arbetet som genomförs och det kan vara något negativt då det påverkar tolkningarna som görs. Men enligt Patel och Davidson är den förförståelse forskaren har inte ett hinder för arbetet utan en tillgång när forskningsobjektet ska tolkas och förstås. Det ger arbetet sin prägel och ligger till grund för de slutsatser som görs (Patel & Davidson, 2003:30). 3.5 Urval För att välja ut de fem böcker som ska ingå i min undersökning var jag tvungen att se till att det var böcker som används och inte är för gamla. De böcker som har undersökts ska vara skapade med Lpf 94 i åtanke för att de ska vara aktuella. Böckerna ska vara utformade för Religionskunskap A vilket är ett kärnämne som alla Sveriges gymnasieelever tar del av. Det är viktigt att det är böcker som används i skolan idag. Är det böcker som inte används blir inte undersökningen lika relevant då ingen tar del av den kunskap som står i böckerna. Tre av böckerna som jag har undersökt används i skolor i Skåneregionen. Jag har varit i kontakt med skolorna och fått det bekräftat. De andra två böckerna vet jag inte om de är i bruk för tillfället. Det var svårigheter i att få tag i böcker och jag var tvungen att använda vad jag kunde få tag i. Men de uppfyller mina andra krav, de är skapade till Lpf 94 och de är för A-kursen. 17

18 3.6 Presentation av läroböckerna Presentationen som ges av läroböckerna här är den bilden som författarna och förlaget vill ge av sin bok. De tolkningar jag har gjort av böckerna tas inte upp här utan det är en sammanfattning av den presentation man kan finna i varje bok Religion och sånt Religion och sånt är skriven av Börje Ring och ges ut av Almqvist & Wiksell. Exemplaret jag har använt mig av är andra upplagan och är utgiven Boken börjar med att ta upp etik och moral för att sedan presentera världsreligionerna i olika kapitel. De sista kapitlen i boken tar upp naturfolk, new age och sekter. Olika religioners centrala budskap, etik och reflektion löper som en röd tråd genom boken. Boken har även ett litet genusperspektiv som i varje kapitel behandlar kvinnans roll i olika religioner Religionskunskap för gymnasiet Boken är skriven av Lars-Göran Alm och ges ut av Natur och kultur. Det exemplaret som har använts är utgivet I boken görs en uppdelning av världens religioner och livsåskådningar. Första delen heter Livets kretslopp och behandlar naturreligioner, hinduism och buddhism. Andra delen heter Världshistoriens gud och behandlar judendom, kristendom och islam. Sista delen heter I en sekulariserad värld och behandlar icke-religiösa livsåskådningar och nyandlighet. Poängen med indelningen är att ge en överblick och underlätta jämförelser Religionskunskap Författarna bakom boken är Sten Rodhe och Bo Nylund och den ges ut av Almqvist & Wiksell. Exemplaret som jag har använt mig av är femte upplagan och är utgiven Boken vill ge kunskap om de mest betydande världsreligionerna och vill lägga grunden för samtal och ett undersökande arbetssätt. Sten Rodhe har skrivit kapitlen om världsreligionerna och Bo Nylund har författat de övriga. 18

19 3.6.4 Religion Religion är skriven av Birgitta Thulin och Sten Elm och ges ut av Interskol. Jag har arbetat med är andra upplagan vilken är utgiven Boken är anpassad för att kunna användas på många olika program och beskrivs som lättläst. Den vill utveckla tolerans mot oliktänkande och öka förståelsen för olika religiösa ställningstaganden. Boken vill även visa hur människans idéer påverkar och påverkas av det samhälle hon lever i Relief A Boken är skriven av Bengt Arvidsson, Hans Axelsson, Magnus Hermansson och Nils- Åke Tidman. Den ges ut av Gleerups och exemplaret som använts är utgivet Relief A behandlar de stora världsreligionerna, etik och new age. För att underlätta inlärningen och jämförandet av religionerna behandlas varje religion på ett likartat sätt. I varje religion går man in närmare på tre huvudämnen, de är Rit och liv, Tro och etik samt Kultur och samhälle. Detta för att ge en tydligare bild och underlätta jämförelser. 3.7 Tillvägagångssätt I de fem böcker som ska undersökas börjar jag med att först läsa och sätta mig in i de kapitel som behandla Hinduismen. Först måste jag få en översikt över helheten och då krävs att kapitlen studeras i sin helhet. För att få ytterligare förståelse för helheten kommer jag att fortsätta med att gå djupare in i de delmoment som jag har för avsikt att undersöka (presenteras i 3.8). Det är tolkningen av de utvalda delarna som jag kommer att basera mina analyser och slutsatser på, delarna ger mig en förståelse av helheten. 19

20 3.8 Innehållsmässigt urval I varje bok har jag undersökt innehållet och vad det är som läromedelsförfattarna har valt att presentera. För att ge en tydligare bild har jag skapat fyra teman som granskas. De temans som finns kom till efter jag hade gått igenom böckernas kapitel första gången och jag såg vilka delar som var bärande i beskrivningarna av hinduismen. Skapandet av teman hjälpte mig att finna det som var relevant för mitt arbete och ge en tydlig bild av alla böckerna vilket underättade jämförandet av dem. Tema 1: Trosuppfattning. Här går jag närmare inpå vad hinduerna tror på och vad som utmärker dem som just hinduer enligt böckerna. Varje religion har sin egen trosuppfattning som anhängarna har anammat Tema 2: Gudavärld. I detta avsnitt tittar jag närmare på hinduismens gudavärld som är omfattande och väldigt typisk för deras religion. Begreppet gud är ett centralt begrepp i många religioner och vad som skrivs om hinduernas relation till begreppet finner jag viktigt att undersöka. Tema 3: Religiösa ceremonier. Olika religioner har olika ceremonier och riter vilka är mer eller mindre viktiga. Många kan vara vardagliga som görs utan större eftertanke och det finns ceremonier som kräver mycket planering och tar tid att genomföra. Vilket utrymme de får i böckerna har jag för avsikt att undersöka. Tema 4: Leva som hindu. Här går jag närmare inpå vad religionen har för betydelse och påverkan i det vardagliga livet. Vad den har för betydelse i slutändan för människor som lever i ett hinduiskt samhälle. 20

21 4. Resultat Resultatet presenteras temavis för att göra det och överskådligt. De fem böckerna presenteras i samma ordning i varje tema. Resultatet består av det som sägs i böckerna och är fria från mina åsikter, det är vad författarna vill ha sagt. Efter att alla teman är presenterade följer en sammanfattning för att tydliggöra för läsaren vad som är skrivet. 4.1 Tema 1: Trosuppfattning Religion och sånt Den gemensamma nämnaren för flera hundra miljoner människor som kallas hinduer är att de tror på den eviga lagen. Det är detta som samlar många olika traditioner i en religion. Den eviga lagen består av två tankar. Samsara som är det eviga kretsloppet och karma, man får skörda det man sår. Livet är som ett evigt kretslopp där man föds till ett nytt liv efter döden, själen vandrar vidare när ens kropp dör. Detta kallas för reinkarnation. Den andra delen av den eviga lagen är tron på karma. Karma är det samlade resultatet av livets gärningar. Beroende på om man har levt ett bra eller dåligt liv påverkar det hur din återfödelse blir. Allt avgörs av din karma, om du blir man eller kvinna, människa eller djur. Det avgör vilka dina föräldrar blir och vilka förutsättningar du får i livet. Karmas lag är rättvis för man får själv ta ansvar för sina handlingar. (Ring, 2007:107) Detta leder till att alla människor har olika uppgifter att utföra, tiggare ska tigga och chefer ska leda sina anställda. Dessa skyldigheter kallas för dharma och är din plikt i livet som bestäms av din karma. Den eviga lagen fungerar helt automatiskt och har alltid styrt människornas tillvaro. Människans gudomliga själ som vandrar från kropp till kropp kallas för atman. Det är det enda som är bestående och förändras aldrig (Ring, 2007:106ff). Målet för en hindu är att nå befrielse och sluta återfödas. Namnet för befrielse är moksha eller mukti och det finns olika teorier om vad som händer med själen, atman när den blir fri. En teori är att själen återförenas med det gudomliga som kallas för Brahman. Brahman och atman är samma sak och hör ihop. Brahman finns som en del i varje människa i form av atman. Atman är en skärva av Brahman och vill återförenas med det gudomliga. Detta sker inte förrän människan nått insikt så återfödelsen upphör. 21

22 En annan teori är att man får leva tillsammans med en speciell gud vilken kan vara Vishnu eller Krishna. Guden finns någonstans, möjligen i en himmel och detta betyder att själen inte återförenas med Brahman. Den tredje teorin är att man återförenas med sina förfäder när man når befrielse. Därför vårdar många sina döda släktingars minne och offrar djur till deras ära (Ring, 2007:113). Men det räcker inte att känna till befrielsen för att nå den, man måste förstå på ett djupare plan och det tar många liv. Det som hindrar människor från att nå befrielsen är denna värld och dess föreställningar som gör att vi vill stanna. Världen fungerar som en slöja vilket kallas för maya (Ring 2007:114). För att nå befrielse finns det olika metoder som man kan ägna sig åt. Varje människa väljer själv sin metod eller väg till frälsning och de vanligaste är följande. Gudsdyrkans väg som är en folklig och enkel väg. Man kan ha ett litet altare hemma eller använda de som finns utmed vägen och offra lite mat åt gudarna och be om hjälp. I boken nämns även hur betydelsefull kon är. Dyrkan av den heliga kon är viktig. Kon ses som livets ursprung, därför är den helig på liknande sätt som moder jord i naturreligioner. (Ring, 2007:115) Det finns också praktiska skäl till att kon har fått en sån bra ställning och det är dess många användningsområden. Hon ger mjölk som är viktig föda, hon fungerar som dragdjur, hennes dynga blir gödsel, bränsle och arbetsmaterial då kospillning används som byggnadsmaterial. Kor går ofta fria på gatorna men det är oftast någon som äger dem och tar vara på mjölken. Nästa metod är handlingarnas väg. Enligt den ska människan följa sina plikter för att nå befrielse och de ska utföras osjälviskt till Guds ära. I hinduismens början bestod dessa handlingar av offer till gudarna men de har mer och mer övergått till att man ska leva på ett moraliskt och riktigt sätt. Med hjälp av meditation och yoga kan människan nå en djupare förståelse. Den här vägen kallas kunskapens väg. Hinduisk meditation går ut på att tänka på ett speciellt ord som kallas mantra. Mantran är nästan alltid ett namn på en hinduisk gud och med hjälp av det blir det lättare att koncentrera sig på sitt inre, sin atman. Hängivenhetens och kärlekens väg går ut på att visa kärlek till en speciell gud till exempel Krishna. I Sverige kan man se detta hos Hare Krishna-rörelsen. För indier innebär den här vägen att visa kärlek i största allmänhet. Till sina barn, älskade och medmänniskor i största allmänhet (Ring, 2007:114ff). 22

23 4.1.2 Religionskunskap för gymnasiet Inom hinduismen finns det en stor mångfald och tolerans och det märks tydligt i tankarna om det gudomliga. Sida vid sida finns tre olika trosuppfattningar som vi västerlänningar upplever som helt oförenliga med varandra. (Alm, 1997:20) De har polyteism som betyder att det finns flera gudar som är specialiserade på olika uppgifter. Beroende på vad man behöver hjälp med ber man till de olika gudarna. Detta är den vanligaste uppfattningen inom hinduismen. Det finns även monoteism där man tror på en gud som man vänder sig till i alla situationer. De hinduer som lever på det här viset förnekar oftast inte att andra gudar existerar. Ateism är tron på att det inte finns några gudar alls vilket är en vanlig tanke inom den filosofiska hinduismen. De tror på en övernaturlig, andlig verklighet men den är inte personlig och de anser att man inte kan be eller offra till den för att få hjälp i livets prövningar. Hinduer anser att kon är ett heligt djur men ingen vet varför. Även om kon är helig hindrar inget från att använda alla hennes produkter under tiden hon lever. Däremot får man inte ta något från en död ko. Det går bra att elda med kogödsel eller dricka mjölken men det är förbjudet äta nötkött eller bära produkter av koläder. En hindu skulle inte kunna tänka sig att skada eller döda en ko, kor som har blivit för gamla för att användas i jordbruket får klara sig bäst de kan och lämnas för att självdö. Man tror även att kogödsel är renande, rör man ut det i vatten kan man tvätta händerna med det och man blir renad religiöst. Även andra produkter från kon anses vara renande (Alm, 1997:20ff). Många hinduer anser att vardagsriterna, gudarna och tempelkulten är det viktigaste i religionen, det gäller särskilt på landsbygden där en stor del av befolkningen lever. Men det finns även de hinduer som inte nöjer sig med det utan vill känna en mer personlig kontakt med en bestämd gud. För de som känner på det sättet har det växt fram en form av hinduisk fromhet som kallas bhakti vilket betyder hängivenhet. De är uppdelade i flera olika grupper som tillber olika gudar eller gudinnor även om de flesta tillber Shiva eller Krishna. För bhaktianhängare är den utvalde guden den ende guden. Bhaktianhängarna har sina egna religiösa texter och hymner och de träffas även utanför tempelkulten och håller egna gudstjänster. De hoppas att den nära kontakten med guden kommer att fortsätta efter döden och att de i evighet får vistas nära den gud de har älskat och tjänat i sitt jordeliv (Alm, 1997:25). 23

24 Inom hinduismen skiftar synen på livet efter detta, många tror att de förenas med sina förfäder och andra hoppas få komma till sin gud. Det finns ytterligare en uppfattning som speglar en helt annan syn på tillvaron. De som tror på den tror att både människor och djur har en andlig kärna som kallas för atman och att den lever kvar efter döden. Men den blir inte fri efter döden utan den återföds i en ny kropp. Allt levande är ordnat i ett slags stege, från den lägsta varelsen till den högsta. Var på livsstegen den nya kroppen befinner sig beror på atmans gärningar i den föregående kroppen: allt man tänkt, sagt och gjort i livet. (Alm, 1997:26) Det ordet de använder för gärningar är karma och man brukar tala om karmas lag. Enligt den återföds de som har handlat rätt högre upp på stegen och får ett bättre liv och tvärtom, den som har levt dåligt hamnar längre ner på stegen. Hur kan man då veta vad som är rätt? Det finns i heliga skrifter levnadsregler för olika samhällsgrupper. Dessa regler kallas för dharma som betyder plikt. Varje människa ska sträva efter att uppfylla sin dharma för att i nästa liv födas högre upp på stegen. Karmas lag förklara varför livet kan se annorlunda ut för människor. De människor som har det bra får belöning för god karma och de människor som har otur blir straffade för dålig karma (Alm, 1997:26f). Atman föds om och om igen i ett evigt kretslopp som kallas för samsara och beskrivs som något negativt i de heliga texterna, något som människan måste bli fri från. Det finns två vägar till befrielse, gärningarnas väg och kunskapens väg. Gärningarnas väg går ut på att man ska uppfylla sin dharma, vara kärleksfull mot människor och djur, vara noga med offer och bön. Då kommer atman att hamna högre för varje ny återfödelse och slutligen bli fri från kretsloppet. Den befriade atman blir då ett med brahman och att förstå vad brahman är för något är svårt. Det är det som kunskapens väg går ut på. Världen som vi lever i är inte verklig utan det är det andliga som är på riktigt. Den materiella världen fungerar som en slöja som döljer sanningen för oss. Kunskapens väg lär oss se igenom slöjan och bli fri från den materiella världen. Den som lyckas förstår att brahman är den sanna verkligheten och att atman är en liten del av brahman, den här insikten befriar atman från kretsloppet. Det är svårt och tidkrävande att nå denna insikt därför är kunskapens väg bara tillgänglig för en liten elit av religiösa lärde (Alm, 1997:27). 24

25 4.1.3 Religionskunskap I Indien finns det flera hundra miljoner hinduer men de kan vara hinduer på många olika sätt. De tillber en särskild gud men enligt dem spelar det ingen roll vad man tillber för det är samma gudomliga kraft i slutändan. Att tro på Kristus eller Krishna har ingen betydelse för dem. Det finns bilder av hinduiska gudar överallt och bredvid dem kan man finna bilder av Buddha eller Jesus. Man ber till gudarna både i hemmen och i tempel eller vid små altare som finns på vägkanten (Rodhe & Nylund, 1998:60). Människan kommer enligt hinduismen att återfödas efter döden. Hur man återföds som gud, som människa eller som djur beror på vilka gärningar man har utfört under sitt liv, det vill säga hur man har uppfyllt sin plikt. Bäst är att slippa återfödas alls. Frälsning innebär att man befrias från återfödelse och förenas med det högsta gudomliga, Brahman. (Rodhe & Nylund, 1998:64) Brahman finns som vårt innersta väsen i atman, brahman och atman är samma sak i grunden. För att uppleva inre enhet med Gud krävs övning och ordet för den typen av övning är yoga. Ordet betyder förening och avser atmans förening med brahman. Klassisk indisk yoga har åtta stadier. Avhållsamhet från olika slags ont. Regler för vad som bör göras för att upprätthålla kroppslig och andlig renhet. Kroppsställning. Kontroll av andning. Tillbakadragande av sinnena från yttre föremål. Koncentration Meditation Försjunkande i det gudomliga (brahman), enheten bortom mångfalden. (Rodhe & Nylund, 1998:65) Det finns tre huvudvägar för yoga. Gärningens väg (karma yoga) går ut på att goda gärningar leder människan in på rätt väg och gör att man kan återfödas till ett bättre liv. Men de goda gärningarna kan inte leda hela vägen fram till befrielse utan är en nödvändig förberedelse för de övriga två vägarna (Rodhe & Nylund, 1998:66). Kunskapens väg (jnana yoga) innebär att man måste uppleva sitt innersta jags enhet med gud. I indisk tradition har det skrivits mycket om förhållandet mellan mångfalden i 25

26 världen och den gudomliga enheten bortom mångfalden. Kärlekens väg (bhakti yoga) innebär att man förenas med Gud i villkorslös kärlek till honom, gudshängivenhet. Den indiska litteraturen är fylld av sånger och texter som ger utryck för gudskärlek och texter om kärleken till Krishna är viktig för denna frälsningsväg (Rodhe & Nylund, 1998:67) Religion Hinduer tror att varje levande varelse har en själ (atman) som är evig och oförstörbar. Kroppen är bara ett tillfälligt skal som förstörs vid döden. Själen tar då plats i en ny existens. Detta kretslopp kallas för samsara. De gärningar man gör under livet, goda som onda kallas för karma. När man dör summeras de ihop och resultatet av dem blir själens nya existens. Enligt tron på samsara är allt liv rangordnat från det högsta till det lägsta vilket förklara varför människors öden är olika. Gärningarna från ditt tidigare liv avgör om man blir rik eller fattig, frisk eller sjuk. De avgör även om man återföds som ko, råtta eller det värsta av allt, ett spöke. Målet för en hindu är att slippa återfödas. Ens egen själ är en del av världsjälen (brahman) och att återförenas med den är att nå frälsning. Det finns olika sätt att nå frälsning och de kan sammanföras i begreppet yoga som betyder förening med världsjälen. Gärningens väg. Den troende hindun gör goda gärningar mot människor och djur. På så sätt förbättras den egna karman. Kunskapens väg. Genom att studera heliga texter och lyssna på visa män lär man sig förstå. Kärlekens väg. Man dyrkar och vördar gudarna. Övningarnas väg. Att genom meditation frigöra själen från kroppen. Kroppen måste då tränas till underkastelse för att inte leda tanken på villovägar. Det finns många meditations- och yogaskolor. Flera av dem utövas också utanför hinduismen. (Thulin & Elm, 1995:21f) Allt levande har en själ. Alla varelser har rätt till sitt liv. Livet är heligt. Detta innebär att den troende hindun är vegetarian. Dödar man ett djur försämrar man sin karma. Vissa sekter inom hinduismen t ex Jainismen äter inte ens levande växter. De sopar vägen framför sig för att inte trampa ihjäl några små kryp. De använder munskydd för att inte av misstag svälja några insekter. (Thulin & Elm, 1995:25) 26

27 Ett djur som utmärker sig över andra är kon som anses vara alltings moder och en symbol för livet. Kon är ryggraden i den indiska jordbrukskulturen och står över människorna på karmastegen. För en hindu är det otänkbart att skada eller döda en ko. Hinduerna talar främst om kons fem nyttigheter. Hon är mor till dragoxarna, mjölken som föda, smöret som har betydelse i religionen, gödsel som bränsle och byggnadsmaterial och urinen som är renande både religiöst och medicinskt. Kor som blivit för gamla för att vara till någon nytta lämnas ifred och får ströva omkring tills de självdör. Det finns även hem för sjuka och herrelösa kor (Thulin & Elm, 1995:25f) Relief A Hinduismen är en sammansmältning av religiösa traditioner från olika platser och tider. Det finns ingen grundare, gemensam trosbekännelse eller organisation som håller samman religionen. Hinduerna tror på ett evigt kretslopp och budskapet är tydligt, det finns ingen klar början och inget klart slut. I judisk-kristen-muslimsk tradition är tiden linjär med uppfattningen om en skapelse och en domens dag. Hinduerna ser istället tiden som ett hjul där upprätthållande och undergång sakta rullar framåt i all evighet. Det här kretsloppet gäller inte bara kosmos utan och varje enskild människa som förs vidare från återfödelse till återfödelse. Den här tanken att människans eviga själ vandrar vidare från existens till existens kallas samsara. Ett viktigt begrepp för hinduismen är dharma som betyder ordning, hinduismen kallas ofta av indier för den eviga ordningen, sanatana dharma. Tanken bakom detta är att det finns gudomlig ordning i människornas liv och sätter man den här ordningen ur spel begår man ett allvarligt brott mot både gudar och människor. Att försvara dharma utan hänsyn till egen vinning är det högsta moraliska idealet inom hinduismen. Målet för en människa är att bli fri från kretsloppet och förenas med Gud och det gudomliga i människan återvänder till Gud. Det som avgör hur en människa återföds är hur hon har levt sitt liv, hennes gärningar eller karma som är resultatet av hennes liv. Har hon följt sina plikter utan att hävda sina egna intressen kan hon nå förlossning. Men den som levt egoistiskt och inte uppfyllt sina plikter riskerar att efter döden få ett sämre liv som en människa som har det besvärligt och eländigt eller ett djur (Arvidsson, Axelsson, Hermansson & Tidman, 1998:86ff). 27

28 Eftersom hinduismen är anpassad till en stor mångfald finns det flera olika vägar att gå för att själen ska återförenas med den oändliga gudomen brahman. Intellektets väg. Insikten om att atman och brahman är ett är grunden för den första frälsningsvägen som är filosofiskt inriktad. Den kallas jnana-yoga och är framförallt de höga kasternas frälsningsväg. Viljans väg. Den som följer dharma och osjälviskt gör sin plikt följer gärningarnas frälsningsväg. Den kallas karma-yoga Känslans väg. Den frälsningsväg som Bhagavadgita visar på är hängivenheten, kärleken till en gud. Den kallas bhakti-yoga. Inom denna riktning tonas kasten betydelse ner och det är särskilt de lägre kastens medlemmar som tillhör bhakti-fromheten. Inom bhakti-yoga finns det två olika sätt att se människans ansträngningar i förhållande till gudens insatser i frälsningsprocessen. Den ena modellen kallas för apmodellen och innebär att människan själv måste vara aktiv i sin hängivenhet till en gud för att nå frälsning. Liknelsen kommer från apungen som måste hålla sig fast vid mamman för att kunna följa med henne. Den andra modellen kallas kattmodellen och går ut på att människan inte själv kan göra något utan måste förlita sig på guden nåd för frälsning. Liknelsen kommer från en kattunge som mamman bär i sin mun (Arvidsson, Axelsson, Hermansson & Tidman, 1998:90). Det finns flera filosofiska traditioner inom hinduismen som försöker reda ut förhållandet mellan kropp och själ i människan och mellan brahman och atman. Kan människan förstå skillnaderna och sambanden kan hon nå frigörelsen. Kroppen är förgänglig men den rymmer en gudomlig och evig själ. Denna själ är en del av den enda verkligheten brahman som är allt i alla. Allt annat än brahman är en synvilla i människans värld. (Arvidsson, Axelsson, Hermansson & Tidman, 1998:91) Verkligheten som vi ser den är bara en ytlig förnimmelse, i grunden är allt som finns av samma andliga väsen. Inser man detta och att ens själ också är en del av världssjälen, har man nått den frälsande insikten. Det filosofiska perspektivet inom hinduismen kan framstå som väldigt asketiskt där det materiella bara är en synvilla som är värdelöst. Detta är dock bara en bara en del av sanningen då hinduistisk etik sätter upp fyra livsmål där två bejakar det materiella och kroppsliga livets värden. Människan ska följa dharma, sträva efter njutning, välstånd och nå frälsning. 28

29 Det sista livsmålet ger perspektiv över livet och sätter allting på rätt plats och ger riktiga proportioner till vad som är viktigt i livet (Arvidsson, Axelsson, Hermansson & Tidman, 1998:91). En vanlig föreställning om Indien och hinduism är de heliga korna. Man kan se bilder av dem betande mitt bland rusningstrafiken i storstäderna. Korna och deras helighet har ofta tagits som ett tecken på hur efterblivet och irrationellt livet i Indien är. Respekten för kon sträcker sig långt bak i den hinduistiska kulturen men det finns andra och mindre andliga skäl till varför de är rädda om sina kor. Från kon får man både mjölk och dynga. Dyngan är viktig både som bränsle och byggnadsmaterial. Att äta kokött är tabu men man måste se det i ett större sammanhang. Bonden hindras från att nödslakta sina kor något som på sikt skulle vara förödande. Indierna har även en annan syn på mat där vegetarisk mat är att föredra. De som är av högre kast äter endast vegetarisk mat (Arvidsson, Axelsson, Hermansson & Tidman, 1998:96). 29

30 4.2 Tema 2: Gudavärld Religion och sånt I boken kan man läsa följande. I Indien frågar man inte: Tror du på Gud? Frågan lyder istället: Vilken Gud tror du på? Eller vilka gudar tror du på? (Ring, 2007:110) Det sägs att det finns runt tre miljoner gudar, en för varje tid, varje stad, varje familj. Det finns gudar för alla möjliga tänkbara tillfällen i livet. Men det finns tre huvudgudar som kan beskriva gudavärlden på ett bra sätt. Brahma är den som sätter igång världen och tidsåldrarna och trots att han är en av huvudgudarna är han inte särskilt populär. Det finns bara några få tempel helgade åt honom. Vishnu ser till att världen fungerar och han uppenbarar sig i många olika former för att utföra de uppgifter som får jorden att fungera. Dessa olika former kallas för avatarer och han har visat sig som både fisk och sköldpadda men de mest berömda avatarerna är Krishna och Rama. Shiva dansar sönder världen samtidigt som han skapar den på nytt. Han är både förstörelseguden och skyddsgud åt de som skapar som till exempel konstärer och musiker. Symbolen för Shiva är en linga som betyder penis och det representerar skaparkraften. Förutom de tre finns många andra. En är Kali, Shivas fru som kräver blodiga offer och länge offrades människor åt henne. En annan omtyckt gud är Shivas son Ganesha som är skolungdomens gud. Enligt myten som förklarar hans utseende retade han sin far som blev såpass arg att han högg huvudet av honom. Genast ångrade Shiva sig och skickade ut en tjänare efter ett nytt huvud och det första tjänaren mötte var en elefant. Av den anledningen har Ganesha ett elefanthuvud. Ganesha skänker välstånd men framförallt hjälper han skolungdomar till kunskap (Ring, 2007:111f) Religionskunskap för gymnasiet I boken skriver Lars-Göran Alm. Hinduismen har många gudar. De flesta dyrkas inom ganska små områden. Det gäller särskilt sådana gudar som man ber och offrar till varje dag. Men det finns också stora gudar som dyrkas över hela Indien. (Alm, 1997:23) De viktigaste gudarna är Vishnu och Shiva. Vishnu är en god gud som sköter världen och ser till att allting fungerar. Han är mest folkkär i sina jordiska uppenbarelseformer han använder sig av när han besöker vår värld. De två mest kända gestalterna är Rama och Krishna. Kring Rama finns det berättelser som handlar om bortförandet av hans fru Sita. Hon blir bortförd av en demon och efter många förvecklingar får han tillbaka henne. 30

Hinduismen. Hinduer behöver inte besöka ett tempel för att be. De flesta hinduiska familjer har ett husaltare där de kan offra och be till sina gudar.

Hinduismen. Hinduer behöver inte besöka ett tempel för att be. De flesta hinduiska familjer har ett husaltare där de kan offra och be till sina gudar. Hinduer behöver inte besöka ett tempel för att be. De flesta hinduiska familjer har ett husaltare där de kan offra och be till sina gudar. En mångskiftande religion Hinduismen är en mångskiftande religion

Läs mer

onsdag den 1 februari 2012 Hinduism

onsdag den 1 februari 2012 Hinduism Hinduism Hinduism och buddhism liksom flera andra religioner har sitt ursprung i Indien Cirkulära religioner Buddhismen är en gren som vuxit från hinduismens träd Indien: mångfald, en tendens att blanda

Läs mer

Hinduismens utbredning i världen

Hinduismens utbredning i världen Hinduismen Hinduismens utbredning i världen Centrala tankegångar Kunskapskrav 1 Cirkulär livssyn, polyteistisk (?) Brahman, atman, reinkarnation, samsara, moksha, karma Synen på Gud och människa: Urkunder

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Grundskola 7 9 LGR11 Re Under detta arbetsområde kommer vi att studera två världsreligioner som var och en är ganska olika jämfört med de vi tidigare läst om. Kan det finnas

Läs mer

Hinduism Sanatama dharma - den eviga läran

Hinduism Sanatama dharma - den eviga läran Hinduism Sanatama dharma - den eviga läran Hinduism Hinduism är egentligen ett samlingsnamn på en mängd olika traditioner. Begreppet kommer från de brittiska kolonisatörerna på 1800- talet. Britterna försökte

Läs mer

tisdag 7 maj 13 Hinduism

tisdag 7 maj 13 Hinduism Hinduism Hinduism och buddhism liksom flera andra religioner har sitt ursprung i Indien - en av världens stora kulturer Cirkulära religioner Buddhismen är en gren på samma träd som hinduismen - gemensamma

Läs mer

söndag den 30 mars 2014 HINDUISMEN

söndag den 30 mars 2014 HINDUISMEN HINDUISMEN VILKA HELIGA PLATSER FINNS? HELIGA BYGGNADER. Hinduer går ibland till olika tempel för att be. Deras böner är oftast om att dom ska få lycka och välgång. Det kändaste templet är Madurai i Indien.

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper INDISKA BERÄTTELSER DEL 10 KARMAN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper Indiska Berättelser

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen.

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen. Syfte Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. torsdag v.35 hinduismen torsdag v. 36 buddhismen

Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. torsdag v.35 hinduismen torsdag v. 36 buddhismen Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan Hinduism & Buddhism Planering Läxförhör Inlämning v. 34-35 Hinduism v. 36 Buddhism v. 37 Jobba med inlämningar (textanalys och jämförande text) torsdag v.35

Läs mer

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle ta över kungariket. Hans pappa försökte skydda honom

Läs mer

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda. Hur skiljer sig Buddha från hinduismen? Buddha trodde inte på någon gud, Buddha är ateist. Atman, den gudomliga själen, finns inte enligt Buddha. Buddha tog bort kastsystemet, alla människor är lika värda.

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2. Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA KRISTENDOMEN Kristendomen är en av de stora världsreligionerna. Kristna tror på en Gud. Men de tror också att Gud kan visa sig så som Fadern, Sonen och den heliga Anden. De tror

Läs mer

Världens äldsta nu levande religion Ingen grundare och ingen trosbekännelse

Världens äldsta nu levande religion Ingen grundare och ingen trosbekännelse Hinduism Världens äldsta nu levande religion Ingen grundare och ingen trosbekännelse Hinduismen är en mycket gammal religion vilken har sina rötter 4000 år tillbaka i tiden. Hinduerna kallar sin religion

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Buddism och hinduism. Religioner i öst

Buddism och hinduism. Religioner i öst Buddism och hinduism Religioner i öst Hinduismens början Den religiösa tron i Indien är uråldrig, vi vet inte hur gammal den är. Människor som funnits på den indiskahalvön har tillsmmans genom årtusende

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Kortfattat om hinduismen: Oum aum

Kortfattat om hinduismen: Oum aum Hinduismen Hinduismen är den största religionen i Indien. Det är en mycket gammal religion som har funnits i flera tusen år. Hinduismen har ingen särskild grundare utan man tror att den har vuxit fram

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Judendom Kristendom Islam Hinduism Buddhism. Tideräkning börjar år 622. e.v.t. Allah visar sin vilja. genom Koranen. och Muhammeds ed.

Judendom Kristendom Islam Hinduism Buddhism. Tideräkning börjar år 622. e.v.t. Allah visar sin vilja. genom Koranen. och Muhammeds ed. Grundare (Abraham) och Moses Apostlarna,Paulus och Muhammed Ingen känd. Siddharta Gautama Petrus Hur Grundad ca 1400 f.v.t. Grundad mellan år 30 Tideräkning börjar år 622 Mellan 2500 f.v.t. till Uppstår

Läs mer

Hinduismens spridning

Hinduismens spridning Hinduism Hinduismens land Indien är landet som har 800 miljoner hinduer 80% av befolkningen och nästan olika 5.000 folkgrupper t.ex. 12% muslimer Där det talas över 400 språk som skrivs med 38 olika alfabet..

Läs mer

LPP i religion vt. 2016

LPP i religion vt. 2016 LPP i religion vt. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 1.Vi ser på film Världsreligionerna Vi antecknar

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka! Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka! Här ska ni få - en idé om Vad är kyrkopedagogik! - lust att få reda på mer! Kyrkopedagogik kan man inte prata om om man inte har upplevd det. (Marion Wrede, tysk kyrkopedagog)

Läs mer

Världsreligioner i Sverige

Världsreligioner i Sverige Filmfakta Ämne: Religionskunskap Ålder: Från 13 år (H) Speltid: 5 x 10 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Produktion: Jonte Sköld Produktion i samarbete med Kunskapsmedia AB STUDIEHANDLEDNING

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

torsdag 7 februari 13 Buddhismen

torsdag 7 februari 13 Buddhismen Buddhismen Religion försöker förstå världen, tolka den och göra den begriplig - ge namn åt krafter som påverkar oss och förklara orsakssammanhang Buddhismen gjorde en ny analys av världen och människans

Läs mer

Judendom Kristendom Islam Hinduism Buddhism

Judendom Kristendom Islam Hinduism Buddhism KALLAS Antal anhängare: Jude ca 15 miljoner Kristen ca 2 miljarder Muslim -en som underkastar sig Guds vilja ca 1,2 miljarder Hindu (= befolkningen kring floden Indus) Buddhist ca 500 miljoner SYMBOL Korset

Läs mer

Buddhism. "Gå den gyllene medelvägen"

Buddhism. Gå den gyllene medelvägen Buddhism "Gå den gyllene medelvägen" Buddhism ca 400 miljoner i världen! ca 20 000 i Sverige Vad tror en buddhist på? 1. Jag tar min tillflykt till Buddha. 2. Jag tar min tillflykt till läran. 3. Jag tar

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

JESUS BERÄTTAR & UNDERVISAR (PREDIKAR)= REGLER FÖR KRISTNA

JESUS BERÄTTAR & UNDERVISAR (PREDIKAR)= REGLER FÖR KRISTNA Religioner JESUS BERÄTTAR & UNDERVISAR (PREDIKAR)= REGLER FÖR KRISTNA 1. Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem a. Vad menade han? b. Vad tror ni att han skulle

Läs mer

Så som vi lär känna världsreligionerna

Så som vi lär känna världsreligionerna AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för humaniora Så som vi lär känna världsreligionerna En litteraturstudie av sex läroböcker i religionskunskap anpassade för läroplanerna Lpf94 och Gy11 Joline

Läs mer

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet Religion Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Förmågor Bedömningskriterier Elevens ansvar delaktighet Ritualer

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med forntidens och antikens religioner. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva mot ur kursplanen

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Vi tror olika!! Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma? "Vi tror olika!!" En planering som utvecklar elevernas förmåga att jämföra några av våra världsreligioner. Eleverna är med och har elevmedverkan i innehåll i olika uppgifter samt hur de vill visa att de

Läs mer

Samsara själens eviga kretslopp

Samsara själens eviga kretslopp HINDUISM Samsara själens eviga kretslpp! Handlingar! nästa liv! Reinkarnatin av själen (Atman)! Karma handlingar ( du får skörda det du sår )! Atman (själen) är en del av Brahman (världssjälen)! Mksha

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Prö vning i Relrel01 50 pöä ng

Prö vning i Relrel01 50 pöä ng Prö vning i Relrel01 50 pöä ng Prövningsansvarig lärare: Karin Bråberg (ht15) Anders Larsson (vt16) email: Karin.G.Braberg@vellinge.se Anders.M.Larsson@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Sv Kort orientering Alla religioner i världen har fått sitt namn antingen efter deras grundare eller efter det samhälle och nation i vilket respektive religion föddes. Kristendomen, till exempel, har fått

Läs mer

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk.

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk. Predikan 2 sön ef Trettondedagen 3 årg. Psalm: 332:1-3, 38b, 259, 15:3-4, 2002 Söderledskyrkan. Psalm: 259, 236, 38b, 785/SvPs 709, 15, Red. 2017 C.ka. Johannes 5:31-36, Livets källa Tidigare var söndagen

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Buddhistisk tempel i Phra Nakhon Si Ayutthaya, Thailand.

Buddhistisk tempel i Phra Nakhon Si Ayutthaya, Thailand. Buddhism Buddhistisk tempel i Phra Nakhon Si Ayutthaya, Thailand. Buddha Den upplyste i tempel Phitsanulok, Thailand. Siddharta Gautama Buddha Buddhismen: - Buddhismen tillhör en av världsreligionerna

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Samtalsguide till Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Samtalsguide till Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Samtalsguide till Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen Samtalsguiden är framtagen av Sensus studieförbund på

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Utlåtande 2011: RIV (Dnr 322-2360/2010) Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Muhammad föddes år 570(e.kr) i Mekka. Han var kameldrivare, karavanledare. Han var gift med den rika änkan Khadidja. År 610 möter Muhammad ängeln

Muhammad föddes år 570(e.kr) i Mekka. Han var kameldrivare, karavanledare. Han var gift med den rika änkan Khadidja. År 610 möter Muhammad ängeln ISLAM Muhammad föddes år 570(e.kr) i Mekka. Han var kameldrivare, karavanledare. Han var gift med den rika änkan Khadidja. År 610 möter Muhammad ängeln Gabriel för första gången och börjar mottag guds

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem A lla vet vi att det är besvärligt att vandra i mörker utan ljus. I svår terräng är det extra besvärligt. Ett vitt snötäcke underlättar dock vandringen. Men snötäcket är i så fall ett hjälpmedel som har

Läs mer

Paraihopövning - Buddhism

Paraihopövning - Buddhism Paraihopövning - Buddhism 1. Samsara Gudarna som finns frälser ej. Inom mahayanainriktningen har bodhisattvor fått samma roll som Gudar. ( ) 2. Karma Buddhismens heliga skrifter. ( ) 3. Kalpas Buddhas

Läs mer

Föreläsning 7. Buddhismen efter Buddhas död.

Föreläsning 7. Buddhismen efter Buddhas död. Föreläsning 7 Buddhismen efter Buddhas död. ,,,,, Buddhas död Efter Buddhas död Efter Buddhas död kallades munksamfundet till olika konsilier Buddha hade utsett en av sina följeslagare Ananda - som ansvarig

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer