10 timmars temacirkel för en mer medveten matkonsumtion

Transkript

1 Ma 10 timmars temacirkel för en mer medveten matkonsumtion

2 Inspirationsmaterial I din hand håller du ett inspirationsmaterial kring medveten matkonsumtion. programförklaring kring en hållbar livs Marthaförbundet kom år 2009 ut med en Materialet gör det lättare att för djupa stil genom medvetna val. Globaliseringen sig i temat med hjälp av diskussioner, innebär många förändringar både reflektioner, studiebesök, upplevelser, positiva och negativa. Överkonsumtion, föreläsare och olika praktiska övningar klimatförändringar, avfallsberg, en orättvis fördelning av tillgångarna i världen och vardagsexperiment. I detta material hänvisar vi till Mats-Eric Nilssons bok och den ekonomiska krisen som nu drabbar stora delar av världen är alla faktorer Den hemlige kocken, vilket bidrar till en fördjupning av innehållet. Vi har valt som väcker oro för vart samhället är på väg. boken eftersom den på ett medryckande Den livsstil vi har i dag är inte hållbar i ett längre perspektiv. Att ta ansvar sätt har fått allt flera läsare att öppna ögonen för vad produkterna vi köper innehåller och fundera över sin egen matkon kanske jobbigt och tråkigt då vi sam- för framtiden och för de val vi gör låter sumtion. Många har för första gången i tidigt vill leva och njuta av ett så gott sitt liv läst förpackningspåskrifterna och liv som möjligt. Kan vi kombinera ett liv boken har fungerat som en ögonöppnare i med ansvarstänkande för framtiden med det nordiska samhället. Det finns många att njuta och unna oss det goda i livet? bra böcker och broschyrer som tangerar Marthas specialstyrka inspiratörer en medveten matkonsumtion och tips om för en hållbar livsstil (i broschyren kalllade Marthainspiratörer) inledde sin dem finns längst bak i häftet. Inspirationsmaterialet kan även användas som verksamhet under hösten 2010 med ett inspiration för att göra saker tillsammans interregionalt projekt mellan Österbotten och Östra Nyland. De 30 utbildade i en grupp. Marthainspiratörerna föreläser och inspirerar kring en hållbar livsstil. Temacirkeln är ett av deras material. nspiration Start En temacirkel har som syfte att ge utrymme för personlig utveckling. I gruppen skall det finnas utrymme för att utbyta åsikter och erfarenheter, att låta sig inspireras och att få stöd för sina idéer. Det är viktigt att lyfta fram och inse att alla har olika utgångslägen och att målsättningarna för var och en i gruppen får och bör variera. Inled er första träff med att diskutera era förväntningar inför temacirkeln och skissa upp en enkel plan för temacirkeln. Prioritera och välj ur våra förslag till teman och skriv gärna ner dem i en gemensam anteckningsbok eller blogg. Fundera gärna över vad ni i dag prioriterar gällande mat. Kan gruppen sammanställa en gemensam matvision för att under cirkelns gång utvärdera om ens priori teringar ändrats? Kom ihåg att detta är en övning, det finns inga rätt mat eller fel. Rättesnöret är den egna önskan och känslan, det du vill och varför. Ni kan fritt välja innehåll, så länge det har med medveten matkonsumtion att göra. Det bifogade inspirationsmaterialet är tänkt som en idébank, inte som ett obligatoriskt program. Ni kan träffas och diskutera bokens innehåll eller så kan ni bjuda in föreläsare, exempelvis en Marthainspiratör, som hjälper er på vägen. Vi rekommenderar att ni träffas regelbundet, till exempel med två till fyra veckors mellanrum. Slå gärna fast datum och plats för träffarna redan under den första träffen, och diskutera eventuella studiebesök. Om ni är intresserade av att veta mera om Martha, att bilda en ny krets eller komma med förslag på nya tema cirklar: tag kontakt! Kontaktuppgifter finns på Martha.fi.

3 Bidrag Gruppen kan få bidrag för godtagbara, verifierade kostnader (närmare anvisningar fås då cirkeln anmäls) från Svenska studiecentralen för sitt arbete med temacirkeln om följande kriterier uppfylls: Gruppen består av minst 5 personer Gruppen är anmäld som en studiecirkel till Svenska studiecentralen senast efter första mötet. Anmäl studiecirkeln via webbplatsen Att vara cirkelledare Cirkelledaren fungerar som kontaktperson till Svenska Studiecentralen och ansvarar för att en korrekt närvarolista lämnas in. Den som är ledare för en temacirkel är samtidigt deltagare i cirkeln, en i Vardagsexperiment Ett inspirerande sätt att pröva tankarna i praktiken efter varje träff är att bestämma sig för att genomföra ett vardagsexperiment mellan träffarna. I vardagen följer vi ofta gamla rutiner och gör saker som vi alltid gjort dem. Men när vi ser över hur vi använder våra resurser stänger vi av autopiloten för en stund och väljer mer medvetet och prövar göra saker annorlunda: Hur blir det om jag gör så här? Att experimentera med sina vardagsvanor är ett sätt att få syn på vad man Det går även bra att sända in en anmälan per post. Kontakta i så fall Studiecentralens centralkansli, tfn Gruppen träffas minst 10 x 45 minuter (t.ex. 5 kvällar á 1,5 h) En kontaktperson fyller i en redovisningsblankett och en närvarolista och returnerar dem senast en månad efter avslutad temacirkel till Svenska studiecentralen. gruppen. I en studiecirkel finns det ingen lärare, utan alla söker kunskap och inspiration tillsammans. En cirkelledare behöver inte kunna eller veta mer än de andra temacirkeldeltagarna gällande medveten matkonsumtion. verkligen behöver och vill, men också ett sätt att skapa utrymme för förändring. Listan att göra på egen hand kan inspirera till vardagsexperiment, men man får givetvis själv välja nivå för sitt åtagande. Man kan i gruppen antingen komma överens om ett experiment som alla på var sitt håll genomför, eller så väljer man olika åtaganden. Följande träff kan inledas med en kort utvärdering av hur man upplevt experimentet och vilka följder det fått. Sista träffen Sammanfatta muntligt vad ni kommit fram till under cirkelns gång och ut värdera eventuella studiebesök. Gå igenom förväntningarna från första träffen och jämför era erfarenheter. Om ni inledningsvis gjorde en gemensam matvision för gruppen (eller individuellt) kan ni nu ta fram matvisionen igen och reflektera kring den. Har du förändrat din syn på matvisionen? Har du blivit en mer medveten matkonsument? Närvarolistan med namn och datum för era Förslag på teman Läs gärna Mats-Eric Nilssons bok Den hemlige kocken innan eller under tiden som temacirkeln pågår. Ifall alla deltagare inte vill läsa hela boken så kan ni dela in sidantalen eller kapitlen sinsemellan. En eller några personer kan läsa inför en träff ett antal sidor eller kapitel med syfte att presentera innehållet för de andra. Presentationerna kan också fungera som diskussionsunderlag. Man kan till exempel diskutera insikter, tankar och känslor som boken gav upphov till. Tillsammans kan ni också besöka ett inspirerande matseminarium, göra restaurangbesök, studiebesök till lokala ekologiska odlare eller beställa en kurs eller föreläsning med en Marthainspiratör eller med Marthaförbundets hushållsrådgivare. träffar skickas in till Svenska studiecentralen. Vi på Marthaförbundet är också nyfikna på era erfarenheter av temacirkeln och tar gärna del av era aha-upplevelser och förslag till förbättring! Ni kan utvärdera temacirkeln utgående från vad ni tyckte var positivt, vad som kunde ha varit annorlunda och vad ni tyckte var speciellt intressant. Skicka utvärderingen till Marthaförbundet eller via epost till ekologi@martha.fi. Den finlandssvenska matkulturdagen firas årligen den 9 oktober och i samband med den lanserar Marthaförbundet årligen en matkulturbroschyr. Kanske ni också kan fira matkulturdagen med en gemensam måltid? I den här broschyren har vi listat förslag på teman. Välj ut de som verkar mest intressanta eller hitta på egna. Skriv gärna upp eller ringa in vilka teman ni tycker verkar intressanta och som ni vill behandla. Med tiden kanske det dyker upp nya behov, vilket är helt okej så länge det faller inom ramen för huvudtemat: medveten matkonsumtion. Samtliga broschyrer som nämns finns också som pdf på Martha.fi. 4 5

4 Matvision Vad vi äter har en direkt koppling till både hälsan, miljön och privatekonomin. Marthaförbundet har sedan 1899 förespråkat en hälsosam, god och näringsrik kost som betonar det närproducerade, ekologiska och säsongsbetonade alternativet. Vi jobbar för en hållbar livsstil genom medvetna val och vår verksamhet inom hushåll utgår från vår matvision. Marthas matvision S Större andel vegetabilier M Mindre antal tomma kalorier A Andelen ekologiska alternativ ökas R Rejält gott T Transportsnålt H Hemlagat ision Att göra på egen hand Det är inte enbart smaksinnet som stimuleras när man äter, även doftsinnet liksom synsinnet påverkar helhetsupplevelsen. Pröva med att lägga upp, duka fram och servera maten ur vackra kärl samt dekorera gärna enkelt med till exempel färska blommor, örter eller salladsblad. Hämta inspiration från bilder ur kokböcker eller Marthaförbundets broschyrer. Reflektera över och beskriv upplevelsen för dig själv. Tillred en måltid utgående från Marthas matvision. Duka sedan upp (utom- eller inomhus) maten vackert och dekorera den. Ta ett foto av måltiden som du tar med till följande träff. Ta även med receptet. Studera Marthas matvison. Vad betyder de olika punkterna för dig? Att diskutera Vad betyder mat för dig? Vilka värderingar lägger du in i begreppet mat? Har du en egen matvision eller tankekarta kring mat? Lista allt du kommer på som är viktigt för dig när det gäller mat. Har ni gemensamma värderingar i gruppen? Arbeta fram en gemensam matvision med cirka fem kriterier som alla i gruppen kan vara överens om att är viktiga när det gäller mat. Jämför er matvision med Marthaförbundets matvision. Hur påverkar vackert upplagd mat och ett vackert dukat bord dig? Vilka känslor väcks? Att göra tillsammans Samla in alla foton och recept ni tagit av era måltider. Sammanställ era foton och recept till ett inspirerande matblad eller ett inspirationshäfte. Ni kan också passa på att skapa en egen blogg på Marthaförbundets bloggportal där ni samlar allt det material ni producerar under temacirkelns gång. Starta en blogg via startablogg. marthabloggen.fi. 7

5 I butiken Det du låter bli att köpa i butiken äter du inte heller! Gå inte hungrig i butiken, då kan du undvika inköp på grund av hunger och sug. Planera i stället din matvardag och satsa på mat som ger dig mera mättnadskänsla och välbefinnande. Minns gärna skillnaden mellan vardag och fest. Att läsa: Den hemlige kocken, kapitel 2 och 3 (s ) Att göra på egen hand Vad finns hemma som man klarar sig utan? Inventera ditt skafferi. Inför joxköpstopp under en viss tid. (jox = det du gärna äter men egentligen inte behöver) Fundera vad köpstoppet betyder för dig och din vardag? Att diskutera Måste man bjuda på kex och bulle, eller finns det alternativ? Fundera tillsammans vad ett jox-köpstopp skulle innebära för er vardag. Hur planerar du din matvardag? Varför gör vi som vi gör? Hur kommer vi bort från invanda mönster? Att göra tillsammans Hitta på nya fikatips eller dela med er av era bättre alternativ. Gör gärna en lista som kan placeras i det egna matbladet, inspirationshäftet eller på er Marthablogg. Tillred hemma de nya fikatipsen och ta med till följande träff, så att en person tillreder ett tips, en annan ett annat och så vidare. Avnjut tillsammans! Gör upp en linje av sex papper med siffrorna 1 6 skrivna på (en siffra per papper). Vid linjens början skriver ni stämmer bra och vid linjens slut stämmer inte alls. Läs upp ett av nedanstående påståenden högt. Därefter placerar var och en i gruppen in sig själv på linjen genom att ställa sig vid den siffra som bäst motsvarar den egna åsikten, med det avstånd man önskar till de två ytterligheterna (viktigt/oviktigt). När alla markerat sin ståndpunkt, får man i tur och ordning beskriva varför man placerat sig där man står antingen för den som står närmast, eller för hela gruppen. För mig är det viktigt att... äta hälsosamt ha en planerad veckomeny matlagningen ska gå snabbt matvarorna är ekologiska jag äter enligt säsong maten är förmånlig maten är inhemsk jag vet vad maten jag äter innehåller egna frågor? bu iken 9

6 Hemlagat eller halvfabrikat? Att läsa: Den hemlige kocken, kapitel 6 och 7 (s ) och kapitel 16 (s ). Den hemlige kocken, om bröd, kapitel 9 (s ). Tips! Ni kan dela in sidantalet/kapitlen så att varje deltagare läser ett visst antal sidor var. Då ni sedan träffas kan ni inleda med att diskutera och berätta om innehållet för varandra. Marthaförbundet har under lång tid arbetat för att främja kunskaper i huslig ekonomi och praktisk matlagning. Därför är hemlagad mat någonting som vi gärna prioriterar. För att bli en medveten matkonsument behöver du fundera på skillnaderna mellan hemlagad mat och hembakat bröd samt industritillverkad mat och industribakat bröd. Det viktigaste är att du blir medveten om vad du har för åsikter samt blir medveten om hur du vill ha det. Att göra på egen hand Följ upp vad och hur ni äter hemma. Hur ofta lagar ni maten själva, hur ofta äter ni industriellt tillverkad mat? Hur mycket bröd äter ni och vilken sorts bröd äter ni hemma? Hur ofta bakar ni eget bröd? Vilken typ av problem stöter du på i din matvardag? Skriv upp och ta med till nästa träff! Att diskutera Vad är bra med hemlagad mat? Vilka argument talar mot hemlagad mat? Vad är bra med industriellt tillverkad mat? Vilka argument talar mot den industriellt tillverkade maten? Vad är bra med hembakat bröd? Vad är bra med industribakat bröd? Vilka tankar väcker begreppen matsnobberi och matsamvete hos er? Börja med att definiera begreppen och begrunda dem sedan tillsammans. Att göra tillsammans Gör en lista tillsammans över föroch nackdelar med både hemlagad och industriellt tillverkad mat samt hembakat och industribakat bröd. Använd följande kriterier som utgångspunkt: miljö, hälsa, pengar, smakoch doftupplevelse, estetik, tid, etc. Baka bröd på egen hand eller tillsammans. Hämta inspiration från till exempel Marthaförbundets broschyr Baka bröd och gör en innehållsförteckning genom att lista ingredienserna. Köp sedan motsvarande industribakat bröd och jämför innehållsförteckningarna. Vad behöver man för att baka gott bröd och vad klarar man sig utan? Räkna ut priset på det hembakta brödet och gör en prisjämförelse med det köpta brödet. Vilket är billigare? Hur stor skulle skillnaden vara i euro under ett års tid? Gör en smak-, doft- och estetikjämförelse bröden emellan. emlagat 11

7 Fynda rena råvaror Det är bra att klargöra för sig själv hurudan sorts mat man vill äta och varför man vill det. Det är också bra att veta att det finns alternativ till den industriellt tillverkade maten. Syftet är inte att motarbeta livsmedelsindustrin utan att bli medveten om hur det ligger till för att kunna göra egna medvetna val som känns rätt för en själv. Marthaförbundet rekommenderar att stöda och konsumera lokalt producerade råvaror och produkter enligt säsong. Vilka lokala produkter är viktiga på din ort? Att läsa: Mats-Eric Nilssons bok Den hemlige kocken, repetera gärna kapitel 2 (s ) och läs kapitlen: 5 (s ), 8 (s ), 15 (s ), 19, 20 och 21 (s ). Att göra på egen hand Besök en butik och ta dig tid att utforska bättre och sämre produktalternativ bland livsmedlen med fokus på tillsatsämnen. Granska innehållsförteckningarna särskilt på flingor, pålägg och bröd. Välj själv åtminstone två andra livsmedel som du tycker skulle vara intressanta att undersöka. I slutet av boken Den hemlige kocken hittar du mer information om tillsatsämnen och deras funktion, framställning, användningsområde och kända hälsorisker. Bekanta dig också gärna med inköpsguiden i Den hemlige kocken, kapitel 22 (s ) råvaror Att diskutera Definiera bättre och sämre produktalternativ med hänvisning till Den hemlige kocken med tanke på tillsatsämnen. Utgå gärna ifrån Nilssons korta lista över huvudkategorierna gällande tillsatser som finns i samma bok, kapitel 2 (s ). För mera information om tillsatsämnen se slutet av Den hemlige kocken. Diskutera och reflektera på basen av boken de fynd ni har gjort under ert butiksbesök. Fundera på vad som är den äkta mot svarigheten till produkterna nedan, hur kan dessa produkter ersättas? Maizena majsstärkelse, matlagningsgrädde, blåbärsyoghurt, buljongtärning, margarin, citronpeppar, vanillinsocker Att göra tillsammans Beställ eller skriv ut en e-kodsnyckel till alla i gruppen från Livsmedelssäkerhetsverket Evira. Vill vi bjuda på någonting riktigt finskt blir valet ofta Karelsk pirog, bondost, renkött, hjortronlikör, lingon- eller blåbärspaj eller havtorn. Men vad bjuder vi på från vår egen by/stad/ort? Finns det lokal hantverksmässig matproduktion av god kvalitet? Lista tillsammans vilka de är och köp gärna in och provsmaka de lokala delikatesserna. Låt er inspireras av Marthaförbundets broschyr Rena råvaror. Besök lokala matproducenter. Gör en utflykt tillsammans eller i mindre grupper till en eller flera närliggande matproducenter, exempelvis den ekologiska bonden, grönsaksodlaren, biodlaren, kvarnen, bageriet eller fiskaren och köp delikatesser direkt av dem. Tips! Odla, baka, tillred eller tillverka dina egna ätbara gåvor och ge dem i present när du besöker en vän. Om du besöker en annan ort ta då gärna med och dela med dig av de egna lokala delikatesserna som finns på din egen ort. Innan du åker hem från en annan ort kan du inhandla ortens lokala delikatesser och ge dem som gåva till någon i din hemort. På detta sätt är du med och sprider de genuina lokala hantverksmässiga produkterna eller mathantverk på ett naturligt och fint sätt! 13

8 Mat med alla sinnen I Den hemlige kocken granskas många produkter som icke äkta vara. Det handlar om kvaliteten hos råvaran. Hur medveten är din tunga, näsa och dina ögon? Vi kan läsa om innehållet i produkten, men hur upplever vi smaken utan etiketterna? Att läsa: Den hemlige kocken, kapitel 1 (s ), 11 och 12 (s ). Läs gärna och begrunda det översta stycket i Den hemlige kocken på s. 92 (kapitel 12) som Rose Prince skrivit i sin konsumentguide. Att göra på egen hand Följande experiment finns utförligt beskrivna i Den hemlige kocken Sockerkanelblandningen, s. 87, om relationen mellan tungans och lukt sinnets smakupplevelse. Salt-, peppar-, tomatjämförelsen, s. 88. Följande experi ment kan göras antingen på egen hand eller tillsammans. Tillred en måltid eller duka upp en liten buffé med umamirika livsmedel från det asiatiska köket. Tillred även en europeisk måltid eller duka upp en buffé med europeiska livsmedel och jämför sedan de båda kökens smaker. Dokumentera och beskriv gärna smakskillnaderna och använd såväl syn- som doftsinnet. Experimentet finns på s. 93. Att diskutera Begrunda varför olikheter och nyanser framträder då ni provsmakar produkter. Fundera på varför man föredrar en viss produkt framom en annan. Att göra tillsammans Provsmaka och jämför konserverade livsmedel med motsvarande färska samt burk- och pulvermat med motsvarande färsk som till exempel pulversoppa eller glass. Välj en pulversoppa som t.ex. ost-broccoli. Koka också upp en ost-broccolisoppa på äkta råvaror. Jämför smak, upplevelse, mättnad, tillagningstid och jämför gärna även innehållsförteckningen. Jämför hemgjord glass med köpt glass, gärna av samma sort och smak. Detta kräver lite förberedelse och kanske en glassmaskin, men ifall någon har en sådan och är en ivrig glassmakare så är det inte så svårt. Provsmaka äpplen Välj finländska och importerade äpplen, 3 4 sorter. Lägg dem i skilda skålar. Alla väljer ett äpple. Beskriv dofterna (anteckna gärna). Doftar äpplen olika? Fundera varför du valde just det äpple du gjorde? Smaka på äpplet och beskriv smaken, anteckna gärna. Stämde doft och smak överens med förväntningarna? Använd dina sinnen, upplev dofter och smakskillnader, fånga utseendet på de olika matvarorna. Låt känslorna vara med. Upplever du någon skillnad? Vilken/vilka i så fall? Dokumentera gärna och använd som diskussionsunderlag. lla sinnen 15

9 Matfest inspiration i matlagningen! ma fest Vissa saker har man övat upp sin kunskap om, medan andra har blivit mindre tränade. Följande övning är praktisk och kräver lite förberedelse och ett kök där ni kan jobba tillsammans. Tanken är att ni ska utveckla era kunskaper om (nya) råvaror och tillredningen av dem. Diskutera och kompromissa i gruppen om vad ni vill arbeta med. Planera en kväll med råvarorna och recept till dem som utgångspunkt. Tillred maten tillsammans och provsmaka rätterna. Tips! På många orter finns det kunniga, lokala matinspiratörer. Kanske kan ni anlita en Marthainspiratör, en kock eller någon annan lokal företagare som kommer och inspirerar och hjälper er med matfesten? Börja med att lista råvaror som du upplever att du är nyfiken på och skulle vilja pröva att använda. Välj tillsammans och lista de råvaror ni inom gruppen känner intresse för och vill bli bättre på att använda. Skaffa fram eventuella recept på hur man tillreder maten eller använd varandra som hjälplärare. Kom ihåg att det ofta går att byta ut och ersätta en råvara med en annan ifall ni har något bra recept ni gärna vill använda men som saknar den önskade råvaran! Låt er gärna inspireras av Marthaförbundets matkulturbroschyrer, till exempel Svamp, Vilda grönsaker, Kål, Raffiga rätter på inhemska rötter, Kryddörter eller Bär. Eller varför inte göra vardagsmaten festligare som i Marthas smartha snabbmat? Sammanställ gärna recepten med eventuella kommentarer och inför dem i det inspirerande matbladet, inspirationshäftet och/eller ladda upp dem på er Marthablogg. Avsluta med att njuta av samvaron och den gemensamma måltiden! 16 17

10 Tack för maten! Matkulturbroschyrer Hushåll och näring har alltid varit ett av Marthaförbundets prioriteringsområden. Sedan starten år 1899 har vi spridit kunskap om vardagshantering, att göra näringsrik kost av det vi har samt svarat på konsumenternas frågor gällande hushåll. Hushållsrådgivningen når årligen ut till över personer, både som individuell rådgivning och grupprådgivning. Flera av Marthaförbundets projekt knyter an till hushållet. Idag känner vi oro för en växande grupp människor med knappa matlagningskunskaper och vardagsfärdigheter. Därför vill Marthaförbundet sprida matlagningsglädje i familjen genom att erbjuda konkret handledning och kurser som breddar kunskapen om och inspirerar till ett ökat intresse för hemlagat. Läs gärna mera på Martha.fi. Mera att läsa: Oker-Blom, Kennet: Ät hälsosamt. Tänk ekologiskt (2010) Österåker, Maria: Lev mer på mindre (2012) Colliander-Nyman, Nina & Riska, Maria: Mat Rätt om barn, mat & hälsa (2009) Magnusson, Carola: Carolas ekokök. Mat som smakar på riktigt (2008) Obs! Slutsåld på förlaget. Bille, Karin & Magnusson, Carola: Manna en medveten kokbok (2005) Obs! Slutsåld på förlaget. Pollan, Michael: Till matens försvar (2008) Lövin, Isabella: Tyst hav jakten på den sista matfisken (2007) Öhman, Daniel & Olofsson, Malin: Matens pris. Boken som matindustrin inte vill att du skall läsa (2011) Nilsson, Mats-Eric: Äkta Vara (2008) Sjöström, Bodil, Persson, Mikael & Johnsson, Per: Klimatsmart: din guide till en miljövänligare vardag (2007) Rena råvaror Följ med på en matresa genom Svenskfinland. Vi möter mjölnaren, strömmingsfiskaren och fårosttillverkaren och bjuder på recept med inhemska råvaror. Finns i lager. Vilda grönsaker Kapris, sirap och sallad på maskrosor. I Vilda grönsaker presenterar vi ätbara vilda grönsaker som kirskål, nässla och natagräs och ger dig inspiration och anvisningar för hur du kan använda dem i matlagningen. Av följande recepthäften finns Rena råvaror och Vilda grönsaker i lager och du kan beställa hem dem gratis. Minimibeställningen är 5 ex, postkostnad tillkommer. Skicka din beställning och adress till martha@martha.fi, leveranstiden är ungefär en vecka. Alla broschyrer finns som pdf på martha.fi/broschyrer. Svamp Lär dig hur du kan använda inhemsk svamp och ta del av olika recept. Kål Kålen är både mångsidig, billig och god. Inspireras av vår kålbroschyr och för in mera kål i vardagsmaten. Bär Inhemska bär förgyller frukosten, lunchen, middagen och efterrätten. 19

11 MILJÖMÄRKT Trycksak Utgivare Finlands svenska Marthaförbund & Marthas specialstyrka inspiratörer för en hållbar livsstil med understöd av: Finlands svenska Marthaförbund rf Bölegatan 2, Helsingfors Tfn Marthaförbundets rådgivning Tfn (tisdag till torsdag kl ) Tfn Tfn FOTO Karin Lindroos GRAFISK FORMGIVNING Adverbi TRYCK Kirjapaino Uusimaa 2012 UPPLAGA 2 000