Förvaltningsberättelse

Transkript

1 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Salems kommun. Bland de faktorer som påverkar kommunen är utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen och andra statliga beslut, inflations- och löneutveckling samt ränteläget. Samhällsekonomisk utveckling Källa: Ekonomirapporten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), november 26. Den internationella ekonomiska utvecklingen väntas kulminera 26 och långsamt bromsa in under 27. I USA inleddes en avmattning redan under andra och tredje kvartalet 26, bland annat som ett resultat av en betydande försvagning av bostadsmarknaden. I Europa bedöms tillväxten 26 överträffa förväntningarna för att dämpas 27, bland annat till följd av en svagare internationell efterfrågan. I Asien förutses emellertid den ekonomiska aktiviteten bli fortsatt hög de närmaste åren, även om den japanska ekonomin mattas av 27. I Sverige beräknas tillväxttakten 26 bli den högsta sedan år väntas BNP-tillväxten dämpas men vara fortsatt god. Sysselsättningen beräknas öka starkt till följd av den goda konjunkturen. En betydande ökning av arbetskraftsutbudet leder emellertid till att arbetslösheten sjunker relativt långsamt. Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen. Procentuell förändring från föregående år BNP 2,7 4,1 Konsumentpris,6 1,3 Utvidgad arbetslöshet 9,7 Källa: SCB, Konjunkturinstitutet samt SKL 8,9 Kommunsektorns utveckling Källa: Ekonomirapporten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), november 26. Det ekonomiska resultatet för kommunerna förbättrades kraftigt 25. Resultatet före extraordinära poster uppgick till 9 miljarder kronor. Den sammanlagda volymeffekten av demografi, reformer och arbetsmarknadspolitik beräknas till 1,7 % år 26. Volymökningen åren uppgår i genomsnitt till,9 %. För år 26 leder bedömningarna till ett mycket gott resultat i storleksordningen 14 miljarder. Under åren därefter väntas resultatet bli klart sämre. Med värdesäkrade statsbidrag och effektiviseringar bedöms dock att kommunernas resultat sammantaget når tumregeln 2 % av skatter och generella bidrag. Trots en relativt gynnsam demografi och en förväntat god skatteunderlagsutveckling de kommande åren ser den ekonomiska situationen mycket sämre ut redan om några år. Detta gäller även om de generella statsbidragen räknas upp med skatteunderlagsutvecklingen. Den demografirelaterade volymutvecklingen ligger nära noll i kommunerna. SKL konstaterar att nuvarande skattebas inte är tillräcklig för det kommunala välfärdsuppdraget på några års sikt. Därför behöver dialogen om den framtida välfärden ytterligare fördjupas och intensifieras. Regionens utveckling Källa: SCB, Befolkning per september 26, Arbetsmarknadsverket, inklusive i program Stockholms läns befolkning fortsatte att öka under 26 till invånare eller + 1,2 %. Alla kommuner i Stockholms län hade befolkningsökning och ökningen var relativt jämt spridd i Stockholmsregionen.

2 Arbetslösheten i Stockholms län (dec 26) minskade under året från 4,5 till 4,4 % och ligger därmed 1,6 % lägre än i riket. Befolkning, arbetsmarknad och bostadsmarknad Befolkning Källa för diagram och kommentarer är egen befolkningsprognos framtagen i januari 27. Befolkningen i Salem ökade med 381 personer eller 2,6 % till invånare 26. En växande befolkning ger positiva effekter för kommunen i form av högre skatteoch statsbidragsintäkter. Samtidigt ökar efterfrågan på service. En undersökning genomförd av dåvarande Kommunförbundet visar att de kommuner som har en balanserad befolkningsutveckling på maximalt 1,5 % per år har bäst ekonomi. Salem Riket Salem Riket Arbetslösa 2,6 4,2 2,2 3,6 I program,7 2,1 1,1 2,4 Totalt 3,3 6,3 3,3 6, Källa: Länsarbetsnämnden Bostadsmarknad Källa: Regionplane- och trafikkontoret tidigare år, Jan Forsman aktuellt år. För att befolkningen ska kunna öka måste nya bostäder byggas. De sex senaste åren har småhusbyggandet legat runt 3-35 hus om året, medan lägenheterna ökat mera ojämnt. Efterfrågan på småhustomter är fortsatt hög Under perioden har befolkningen i Salem ökat med personer, eller 1,4 % per år i snitt. 21 Småhus Lägenheter Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger inom och utanför dess egen kontroll. Ekonomiska konsekvenser av förändringar i några viktiga faktorer visas nedan. Arbetsmarknad Den öppna arbetslösheten minskade i Salems kommun och i riket. Andelen i åtgärdsprogram ökade både i Salems kommun och i riket totalt. Den sammanlagda arbetslösheten var oförändrad i Salem och minskade i riket. Siffrorna avser december respektive år. Mkr +/- 1 kr förändring av kommunalskatten 27,4 1 procents löneförändring 3,3 1 procents prisförändring 3, 1 procents avgiftsförändring,4 1 mkr förändrad upplåning,5 1 heltidstjänster 3,6 1 kommuninvånare 3,6 1 procent förändring av kommunalekonomisk,5 utjämning

3 Måluppfyllelse Mål för Salems kommun Inriktningen för den kommunala verksamheten finns i Mål i Salem, förkortat MÅ- LiS. Mål och uppföljning av målen visas på kommunens webbplats Allt arbete för att uppnå målen ska ske inom ramen för de resurser som verksamheten fått i budget. Vissa av målen är av kommunövergripande karaktär och har fastställts av kommunfullmäktige. Andra är nämndmål som antagits av nämnderna. Övergripande mål Salems kommun skall präglas av en försiktig tillväxt där befintlig kapacitet i skolor och förskolor utnyttjas. Antalet invånare i Salems kommun ökar försiktigt varje år. I slutet av år 26 var antalet Salemsbor Målet uppnått. Kommunalskatten skall vara oförändrad med sikte på sänkning År var kommunens skattesats 19:33 kr. Den höjdes 24 med 8 öre och var oförändrad 25. År 26 har Salems kommun sänkt skattesatsen med 23 öre till 19:9 kr. Målet uppnått. Skattekr Skattesats till kommun Salem liknande kommuner Salem 2,5 Stockholms län 2 19, ,5 18 Det ekonomiska resultatet i kommunens budget/plan för åren uppgår till minst 2 procent av skatter och bidrag De senaste fem åren har kommunen haft ett resultat som i snitt varit 1,8 procent av skatter och bidrag. För år 26 är utfallet 3,5 procent. Resultatet har hela tiden varit positivt. Målet uppnått. Kommunens låneskuld per invånare får i ett långsiktigt perspektiv inte överstiga 2 kronor per invånare. Målet har under den senaste femårsperioden uppnåtts alla år. För 26 är låneskulden kr/invånare. Målet uppnått. Övergripande miljömål Vattenkvalitén i Uttran förbättras genom att utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i Rönninge fullföljs. Dammar för rening av dagvatten till Flaten och Uttran ska kunna anläggas under mandatperioden Översiktsplanen är antagen (juni 26) och utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp söder om järnvägen kan fortsätta. Vid årsskiftet 26/27 pågår förstudier inför kommande program- och detaljplanearbete för område 1-3 enligt översiktsplanen. Sydvästra Rönninge har under 26 inventerats på enskilda avlopp. Våren 27 kommer utsläpp av orenat WC-vatten att upphöra. Projekt dagvattendamm vid Herrängen genomfördes under 26. Målet ej uppnått. Kommunens arbete skall sträva efter en miljö i ekologisk balans. Människor och natur skall skyddas mot skador och olägenheter.

4 Inför 26 förstärkes bygg- och miljöenheten med,25 tjänster på miljösidan. Det innebär att nu arbetar två miljöinspektörer heltid samt en kommunekolog på halvtid med att skydda miljön och hälsan i kommunen. Målet uppnått. Viktiga händelser De viktigaste händelserna i kommunen under 26 var: Beslut togs att Pysslingen Förskolor och Skolor AB övertar Hus 5 i Söderby Park och bedriver skolverksamhet där. Kundval har införts vilket innebär att föräldrarnas val av skola, i mån av plats, avgör placering. Dånviksvägen har byggts om. I samarbete mellan Barn- och Utbildningsnämnden och Kultur- och Fritidsnämnden har fyra tjänster som fritidsfältarbetare inrättats. Ett Elevhälsoteam har inrättats som innebär kraftsamling av dessa åtgärder. För första gången på många år visar socialförvaltningen ett överskott. Främsta orsaken är att utbetalningar av försörjningsstöd minskat. Kommunen tog emot cirka dubbelt så många flyktingar (4 st) som föregående år. Första etappen av införandet av Elektronisk leverantörsfakturahantering slutfördes, innebärande att fakturorna scannas av extern leverantör och levereras digitalt till kommunen. Samtliga yttre enheter är nu uppkopplade till det gemensamma datanätet. Finansiell analys Analysmetod Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter, resultat kapacitet och risk kontroll. Resultat kapacitet visar på vilken balans kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader, under året och över tiden, samt kommunens kapacitet att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt. Årets resultat analyseras, hur det uppstått och hur tendenser och obalanser påverkar kapaciteten. Investeringsutvecklingen analyseras också. Risk kontroll visar vilka risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet samt vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Här analyseras låneskuld, borgensåtaganden och pensionsåtaganden. Ett tecken på god kontroll är att upprättade planer och budgetar följs. Här analyseras bland annat nämndernas budgetavvikelser. Resultat - kapacitet Kostnader och intäkter (Mkr) Verksamhetens kostnader och intäkter bör ha en följsam utveckling. När kostnaderna ökar snabbare än intäkterna försämras resultatet % utveckl % utveckl Intäkter 19,1 124, 13,7 55, Jämf störande post 12,5 Kostnader -577,7-622,4 7,7 35,5 Jämf störande post -7,9 Avskrivningar -29,5-29,5, 3,5 Nettokostnader -493,4-527,9 7, 31,4 Skatteintäkter, statsbidrag o utjämning 516, 555,5 7,7 35,3 Finansnetto -8,9-8,2-7,9 264,5

5 Verksamhetens intäkter ökade mellan 25 och 26 med 13,7 %. Det beror bland annat på ökade bidrag för plusjobb och personlig assistans. Sedan år 21 har verksamhetens intäkter ökat snabbare än kostnaderna. År 26 ökade verksamhetens kostnader med 7,7 % medan verksamhetens nettokostnader ökade med 7, %. Verksamheternas nettokostnader var -3,6 mkr högre än budget, där nämnderna överskred budget med -4,1 mkr. Centralt redovisade nettokostnader svarar för en positiv avvikelse på,5 mkr. Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ökade med 7,7 procent under 26. Skatteintäkterna blev 9,2 Mkr högre än budget och den kommunalekonomiska utjämningen blev 1, Mkr lägre än budget. Det förklaras av den goda konjunkturen och positiva slutavräkningar. Den prognostiserade slutavräkningen för 26 års skatteintäkter blev positiv, (3,1 Mkr). Slutavräkningen för 25 blev också positiv (2,9 Mkr). Totalt redovisades 6, Mkr i slutavräkningar i bokslutet för 26. I bokslutet för 25 var slutavräkningarna 5,2 Mkr. Nettokostnadsutvecklingen Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning visar hur stor del av intäkterna som går till den löpande verksamheten. En rimlig nivå är %, eftersom räntekostnader och en stor del av investeringarna skall finansieras med skatteintäkterna. % 98 97, , , , ,5 97,7 96,8 97,7 95,6 95, Nettokostnadsandelen för kommunen var ganska konstant mellan 97 och 98 % under perioden förbättrades den till 96 % och 26 förbättrades talet ytterligare till 95 %, främst p.g.a. ökade statsbidrag och utjämning. Skatter/bidrags- och nettokostnadsutveckling I en sund ekonomi finns en följsamhet mellan hur nettokostnader och skatter/bidrag utvecklas. % ,2 5,9 3,4 2,4 7,3 6,3 7,7 7,7 7, 5,4 Skatter/bidrag Nettokostnad Mellan 25 och 26 har nettokostnaderna ökat med 7, % och skatter/bidrag med 7,7 %. Sedan år 21 har nettokostnaderna ökat med 31,4 % och skatter/bidrag med 35,3 %. Investeringar Kommunens investeringsverksamhet bör präglas av god planering och framförhållning.

6 mkr ,4 72, 31,9 25,4 3,2 Kommunen investerade för sammanlagt 3,2 Mkr år 26. Genomsnittligt var investeringarna under de senaste fem åren 58,6 Mkr per år. Kommunen finansierar investeringarna genom egna medel som består av överskott i resultaträkningen och avskrivningar, eller genom externa lån från banker och andra kreditinstitut. Under 26 finansierades investeringarna till 98 % av avskrivningar. Resultat och avskrivningar under perioden var tillsammans 184 Mkr och investeringarna var 293 Mkr. Självfinansieringsgraden av investeringarna var 63 % ( %). Årets resultat Balanskravet i kommunallagen anger att kommunens resultat måste överstiga noll. mkr ,5 4,7 1,3 13,7 19,5 Årets resultat 26 var 19,5 Mkr, 25 var resultatet 13,7 Mkr. Att resultatet förbättrades med 5,8 Mkr mellan 25 och 26 förklaras av att: skatter och bidrag ökade med 5,6 Mkr mer än nettokostnaderna finansnettot förbättrades med,7 Mkr beroende på amortering av lån. Budgeterat resultat för 26 var 13,2 Mkr. Resultatet har stigit de två senaste åren. Soliditetsutvecklingen Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Det anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv finansierat, det vill säga det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. % 23 22, ,5 21 2,5 2 19, ,5 22,8 2,7 2,2 21, 2,7 Soliditeten har legat stadigt runt 2-21 % de senaste fyra åren och minskade marginellt 26 med,3 %. Skuldsättningsgrad Den del av kommunens tillgångar som finansieras med främmande kapital benämns skuldsättningsgrad. I skuldsättningsgraden ingår följande parametrar: Avsättningsgrad. En avsättning är en skuld vars storlek inte är känd vid bokslutstillfället, exempelvis pensionsåtaganden. Långfristig skuldsättningsgrad. Skulder som förfaller till betalning längre fram än ett år från bokslutsdagen. Kortfristig skuldsättningsgrad. Skulder som förfaller till betalning året efter bokslutsåret.

7 % ,4 46,5 45,9 42,7 43,2 Ränterisk - finansnetto Finansnettot anger skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Ett negativt finansnetto minskar utrymmet för kommunens verksamheter. Kommunens riskexponering för ränteförändringar blir större vid hög upplåning. Skuldsättningsgraden ökade fram till och med 24, främst beroende på upptagande av nya lån minskade åter skuldsättningsgraden. Milj kr Avsättningar 14,8 16,4 Långfristiga skulder 174,4 162,4 Kortfristiga skulder 18,7 14,2 Totalt 297,9 283, Risk - kontroll Betalningsförmåga på kort sikt Ett sätt att mäta kommunens betalningsförmåga på kort sikt är rörelsekapitalets storlek. Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Ett tecken på en god betalningsberedskap visar ett rörelsekapital som överstiger noll. Kommunens betalningsberedskap kan ligga under noll med hänsyn tagen till att semesterlöneskulden inte utbetalas med kort varsel. Semesterlöneskulden var vid årets slut 21,7 Mkr. mkr Rörelsekapital -52,6-45,2-53,5-46,6-38,2 Kommunens kortsiktiga betalningsberedskap har varit negativ under hela perioden En ökning av rörelsekapitalet har dock skett För år 26 beror det främst på att skattefordringar har ökat under året. mkr ,7 Finansnetto -9,9-9,7-8,9-8,2 Finansnettot har varit negativt hela perioden Sedan 23 har det dock förbättrats, främst tack vare amortering av lån samt lägre ränta på omsatt lån. Finansnettot var,7 Mkr bättre än föregående år. Borgensåtaganden Borgensåtaganden innebär ett risktagande. År 26 var borgensåtagandena 22,9 Mkr inkl tecknade hyresavtal för inhyrda lokaler/fastigheter. Borgensåtagandet per invånare uppgick till 1,6 tkr 26. Genomsnittet i riket år 25 var 2,2 tkr per invånare. Pensionsåtaganden Avsättning till pensioner avser förmånsbestämd ålderspension, PA-KLpension och efterlevandepensioner. Avsättningen till pensioner ökade 26 med 1,7 Mkr. Ansvarsförbindelsen inom linjen, som avser pensionsrätt intjänad t o m 1997, ökade under år 26 med 2,4 Mkr till 236 Mkr. Prognosen för visar en ökning med cirka 6 Mkr per år inklusive löneskatt med nuvarande beräkningsgrunder.

8 Långsiktigt innebär dessa pensionsåtaganden en stor risk, men med det beslutade tryggandet av en del av ansvarsförbindel- sen genom långsiktig kapitalförvaltning, reduceras de kostnader för pensionsåtaganden som skjuts på framtidens skattebe- Under året avsattes 3 mkr i detta talare. syfte. Medel för framtida pensioner Kommunen fattade beslut om föreskrifter för förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser i september 2. Dessa föreskrifter har följts under året. Förvaltare har varit Nordea. Under 26 fattades beslut om uppdaterade föreskrifter med placeringsregler anpas- sade för att matcha pensionsåtagandet, och oberoende allokeringsrådgivare upphandlades. År 21 avsatte kommunen 5 Mkr i kapitalförvaltning. Anskaffningsvärdet på portföljen var 6,1 Mkr Marknadsvärdet var ,1 Mkr. Utdelningar har återinvesterats. Redogörelse enligt Rådet för kommunal redovisning rekommendation nr 7 Avs för pensioner o liknande 14,8 16,4 förpliktelser Ansvarsförbindelser 215,4 235,7 Fin placering ing bokfört värde 5,7 5,8 Totala förpliktelser/fin plac (bokfört 224,5 246,3 värde) Finansiella placeringar marknadsvärde 5,7 6,1 Marknadsvärde bokfört värde,,3 Summa realisationsvinster/realisationsförluster +,4 -,1 Realiserad/orealiserad 9,6% 3,5% vinst/förlust, % Budgetredovisning och prognos- säkerhet Ett mått på vilken kontroll kommunens beslutsfattare har över kommunens ekonomiska utveckling är hur budget och utfall överensstämmer. mkr ,5 4,7 Budget Bokslut 1,3 13,7 19,5 Under den senaste femårsperioden har årets resultat varit lägre än budgeterat åren 22-24, men detta vändes till en positiv avvikelse åren Skatteintäkterna år 22 översteg väsentligt prognosen som lämnats vid budgettillfället, men nämnderna överskred budget ännu mer. År 23 underskred skatteintäkterna prognosen, så även nämndernas kostnader tack vare slut- redovisning av exploateringar, men nettot blev negativt. Även år 24 underskred skatteintäkterna prognosen/budget, vilket förklarar avvikelsen. Under året har två bokslutsprognoser tagits fram. Den första prognosen visade ett underskott mot budget på -1,9 Mkr, varav 4,3 Mkr var nämndernas prognostiserade underskott. Den andra prognosen visade ett underskott mot budget på 1,5 Mkr, varav 5, Mkr var nämndernas prognostiserade underskott. Utfallet blev ett överskott mot budget på 6,3 Mkr, varav 4,1 Mkr var nämndernas underskott. Den stora skillnaden mellan prognos och utfall består av oväntat positiv slutavräkning av skatter. Analys av nämndernas verksamhet och resultat redovisas längre fram i denna års- redovisning.

9 Balanskravet och god ekonomisk hushållning Med ett resultat på 19,5 Mkr uppfyller Salems kommun balanskravet 26. Eftersom realisationsvinsterna (,4 Mkr) ska dras av när kommunens resultat stäms av mot balanskravet blir det justerade resulta- tet 19,1 Mkr. I bokslut 25 var kommunens resultat 13,7 Mkr och när resultatet justerats för realisationsvinster (1,6 Mkr) blev kommu- nens resultat 12, Mkr. Salems kommun har som mål att Det ekonomiska resultatet i budget/plan för åren uppgår till minst 2 procent av skatter och bidrag. För år 26 var utfallet 3,5 procent och justerat för realisa- tionsvinster 3,4 procent. Utfallet på de finansiella och verksam- målen visar på en god ekono- hetsmässiga misk hushållning. Drift- och investeringsredovisning Driftredovisning Nämnd Budget Bokslut Diff Kommunstyrelse 34,5 33,5 1, Service,5,,5 Miljö- o Samhällsbyggnad 42,6 47,9-5,3 VA-verksamhet,2 -,3,5 Bygg- o Miljö,2,2, Revision,5,5, Överförmyndare,4,4, Kultur- o Fritid 1,5 1,4,1 Barn- o Utbildning 28,9 282, -1,1 Social 128,8 128,6,2 Miljö- och Samhällsbyggnad visade ett underskott på 5,3 Mkr på grund av energikostnader, skadegörelse och vinterväghållning, Exploaterings andel av underskottet var 1,4 Mkr beroende på tomtförsäljning som ej hann genomföras under 26. Även Barn- och Utbildning visade underskott: 1,1 Mkr. Orsaken till detta var bland annat fler förskolebarn än budgete- Övriga nämnder visade i stort sett posi- rat. tivt resultat varav Social för första gången på många år redovisade ett överskott. Investeringsre dovisning Nämnd Budget Bokslut Diff Kommunstyrelse 1,7 1,3,4 Service,1,1, Miljö- o Samhällsbyggnad 33,6 16,5 17,1 Exploateringar Gata/Park 2,8,1 2,7 VA-verksamhet 15,9 9,8 6,1 Kultur- o Fritid,2,1,1 Barn- o Utbildning 1,7 1,9 -,1 Social,6,4,2 Investeringarna budgeterades till 56,7 Mkr och investeringsutfallet blev 3,2 Mkr. Avvikelsen på 17,1 Mkr inom Miljö- och Samhällsbyggnad beror på att ett antal stora projekt löper över flera år och ej avslutats. VA-investeringarna blev 6,1 Mkr lägre än budget på grund av senareläggningar till år 27. De största är VA-ombyggnad vid Fiskarudden och Dånviksvägen. Framtidsbedömning Kommunsektorn och Salems kommun står inför flera utmaningar i framtiden. Sjukfrånvaron sjönk,7 procentenheter under året och ligger på 7,5 %. Arbetet med att minska ohälsotalen kommer att prioriteras. Lönerörelsen är alltid en osäkerhetsfak- tor eftersom kommunens kostnader till största delen består av löner. De närutveckling av de kommunala lönerna. maste åren förutspår SKL en snabbare Befolkningen ökar fram till 215. Störst är ökningen bland äldre och gymnasieelever.

10 Efter 215 tar pensionsutbetalningarna fart. Det är viktigt att planen för att möta utbetalningarna följs de närmaste fem åren, dvs att kommunen sätter av 1 Mkr per år. Salems kommun växer och det är viktigt att tillväxten och planeringen sker i samklang med tillgängliga resurser och att vi har en god handlingsberedskap för att möta växande behov. Ingela Evegård Kommundirektör Jan Lorichs Ekonomichef